Tullverkets logotyp. Till tullverkets startsida

Vägledning klassificering

Elfte avdelningen

Textilvaror

Allmänna anvisningar

I stort sett omfattar elfte avd. råmaterial för textilindustrin (natursilke, ull, bomull, konstfibrer etc.), halvfabrikat (såsom garn och vävnader) samt konfektionerade artiklar som har tillverkats av dessa produkter men däremot inte vissa andra material och produkter, t.ex. de som är nämnda i anm. 1 till elfte avd., i anmärkningarna till vissa kapitel eller i anvisningarna till tulltaxenumren inom avdelningen. Det bör särskilt observeras att följande varor inte klassificeras enligt elfte avd.:

a)

människohår och varor av människohår (i allmänhet nr 0501, 6703 eller 6704), med undantag av filterdukar av sådana slag som används i oljepressar o.d. (nr 5911);

b)

asbestfibrer och varor av asbest (garn, vävnader, kläder etc.) (nr 2524, 6812 eller 6813);

c)

kolfibrer och andra icke-metalliska mineralfibrer (t.ex. fibrer av kiselkarbid, stenull) samt varor av sådana fibrer (68 kap.);

d)

glasfibrer samt garn, vävnader och andra varor av glasfibrer, ävensom varor som består av glasfibrer och textilfibrer och som har karaktär av glasfibervaror (70 kap.), andra än broderier med glasfibertråd på en synlig textilbotten.


Den första delen av elfte avd. är uppdelad i sex kapitel (50 – 55 kap.) alltefter textilmaterialets beskaffenhet, den andra delen i åtta kapitel (56 – 63 kap.) i vilka, bortsett från nr 5809 och 5902, tulltaxenumren omfattar varor utan hänsyn till textilmaterialets beskaffenhet.

I. 50 – 55 kap.

Vart och ett av 50 – 55 kap. behandlar ett eller flera textilmaterial, ensamma eller i blandning, i olika bearbetningsstadier till och med vävnader, vilka är beskrivna i avsnitt C här nedan. Kapitlen omfattar i de flesta fall råmaterial, återvunnet avfall (inbegripet rivet avfall och riven lump, men däremot inte orivet avfall och oriven lump), kardade eller kammade fibrer i form av kardband, kamband eller förgarn samt garn och vävnader.

A. Klassificering av textilvaror som består av en blandning av olika textilmaterial

(Se anm. 2 till elfte avd.)

En textilvara som kan klassificeras enligt något nummer i 50 – 55 kap. (avfall, garn, vävnad etc.) eller enligt nr 5809 eller 5902 och som består av en blandning av två eller flera olika textilmaterial skall klassificeras som om den helt bestod av det textilmaterial som dominerar viktmässigt över vart och ett av de övriga textilmaterialen.

När inget enstaka textilmaterial dominerar viktmässigt, skall varorna klassificeras som om de bestod helt av det textilmaterial som omfattas av det nummer som står sist i tulltaxan av de nummer som skäligen kan komma i fråga.

Textilmaterialen kan blandas:
– före eller under spinning;
– under tvinning av garn;
– under vävning.

När det gäller varor (andra än varor enligt nr 5811) som består av två eller flera dukvaror med olika sammansättning, som har lagts på varandra och sammanfogats genom sömnad, limning etc., bestäms klassificeringen genom tillämpning av tolkningsregel 3. Anm. 2 till elfte avd. tillämpas i sådana fall endast när det är nödvändigt att avgöra vilket textilmaterial som dominerar viktmässigt i den dukvara som blir bestämmande för klassificeringen av hela varan.

Beträffande varor som består av dels textilmaterial, dels annat material tillämpas anm. 2 till elfte avd. endast om varorna enligt de allmänna reglerna för tolkningen av tulltaxan skall klassificeras som textilvaror.

Vid tillämpning av anm. 2 till elfte avd. gäller följande:

1.

När en vara innehåller två eller flera textilmaterial, som, om vart och ett för sig bildade varan, skulle inrymmas under samma tulltaxenummer, anses dessa textilmaterial tillsammans utgöra ett enda textilmaterial. Vid fastställandet av tillämpligt nummer skall först kapitlet och sedan det tillämpliga tulltaxenumret inom detta kapitel bestämmas, varvid skall bortses från sådana material som inte klassificeras enligt kapitlet i fråga.

Exempel:

a)

En vävnad som består av:
40 viktprocent syntetstapelfibrer,
35viktprocent kammad ull och
25 viktprocent kammade fina djurhår
klassificeras inte enligt nr 5515 (andra vävnader av syntetstapelfibrer) utan enligt nr 5112 (kamgarnsvävnader av ull eller fina djurhår), eftersom ull och fina djurhår i detta fall räknas som ett enda textilmaterial.

b)

En vävnad som väger 210 g/m2 och består av:
40 viktprocent bomull,
30 viktprocent konststapelfibrer och
30 viktprocent syntetstapelfibrer
klassificeras inte enligt nr 5211 (vävnader av bomull, innehållande mindre än 85 viktprocent bomull, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av konstfibrer och vägande mer än 200 g/m2) eller enligt nr 5514 (vävnader av syntetstapelfibrer, innehållande mindre än 85 viktprocent sådana fibrer, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av bomull, med en vikt av mer än 170 g/m2) utan enligt nr 5516 (vävnader av regenatstapelfibrer). Denna klassificering kommer man fram till genom att först bestämma vilket kapitel som är tillämpligt (i detta fall 55 kap., eftersom syntetstapelfibrer och regenatstapelfibrer i detta fall räknas som ett enda textilmaterial) och sedan vilket nummer inom kapitlet som är tillämpligt, vilket i detta exempel är nr 5516, dvs. det nummer som står sist i tulltaxan av de nummer som skäligen kan komma i fråga.

c)

en vävnad som består av:
35 viktprocent lin,
25 viktprocent jute och
40 viktprocent bomull
klassificeras inte enligt nr 5212 (andra vävnader av bomull) utan enligt nr 5309 (vävnader av lin). Denna klassificering kommer man fram till genom att först bestämma vilket kapitel som är tillämpligt (i detta fall 53 kap., eftersom lin och jute räknas som ett enda textilmaterial) och sedan vilket nummer inom kapitlet som är tillämpligt, vilket i detta exempel är nr 5309, eftersom lin dominerar viktmässigt över jute och eftersom man enligt anm. 2 B b till elfte avd. skall bortse från innehållet av bomull.

2.

Överspunnet tagelgarn och metalliserat garn behandlas vart och ett som ett enda textilmaterial och deras vikt anses utgöra den sammanlagda vikten av deras beståndsdelar.

3.

Vid klassificering av vävnader betraktas metalltråd som ett textilmaterial.

4.

När både 54 och 55 kap. ingår i bedömningen tillsammans med något annat kapitel skall 54 och 55 kap. behandlas som ett enda kapitel.

Exempel:
En vävnad som består av:
35 viktprocent syntetfilament,
25 viktprocent syntetstapelfibrer och
40 viktprocent kammad ull
klassificeras inte enligt nr 5112 (kamgarnsvävnader av ull) utan enligt nr 5407 (vävnader av garn av syntetfilament), eftersom innehållet av syntetfilament och syntetstapelfibrer skall slås ihop.

5.

Fyllnads-, appretur- eller impregneringsmedel (t.ex. förtyngningsmedel i natursilke) som ingår i textilfibrer samt ämnen som bildar överdrag, beläggning eller hölje på fibrerna anses inte som annat material än textilmaterial, dvs. vikten av textilfibrerna beräknas på basis av deras vikt i föreliggande skick.
Vid bedömning av frågan om en vara är blandad huvudsakligen med ett visst textilmaterial skall så anses vara fallet med det textilmaterial som dominerar viktmässigt över vart och ett av övriga inblandade textilmaterial.

Exempel:
En vävnad som väger högst 200 g/m2 och som består av:
55 viktprocent bomull,
22 viktprocent konstfibrer,
21 viktprocent ull och
2 viktprocent natursilke
klassificeras inte enligt nr 5212 (andra vävnader av bomull) utan enligt nr 5210 (vävnader av bomull, innehållande mindre än 85 viktprocent bomull, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av konstfibrer och vägande högst 200 g/m2).

 

B. Garn

1. Allmänna anvisningar

Textilgarn kan vara enkelt eller tvinnat (flertrådigt). För klassificeringen gäller följande definitioner:

a)

Enkelt garn är sådant garn som består antingen av:

stapelfibrer, vanligen sammanhållna genom snodd (spunnet garn);
eller av

ett filament (monofilament enligt nr 5402 – 5405) eller av två eller flera filament (multifilament enligt nr 5402 eller 5403), sammanhållna med eller utan snodd (filamentgarn).

b)

Enkeltvinnat garn är sådant garn som består av två eller flera enkla garner, inbegripet sådana som har framställts av monofilament enligt nr 5404 eller 5405 (tvåtrådigt, tretrådigt, fyrtrådigt etc. garn) och är hoptvinnade i en enda tvinningsoperation. Garn som består enbart av monofilament enligt nr 5402 eller 5403 som är sammanhållna genom snodd anses dock som enkelt garn.

Med part hos ett enkeltvinnat garn avses vart och ett av de enkla garner som det består av.

c)

Två- eller flerstegstvinnat garn är sådant garn som består av två eller flera garner, av vilka åtminstone ett är ett enkeltvinnat garn, hoptvinnade i en eller flera tvinningsoperationer.
Med part hos ett två- eller flerstegstvinnat garn avses vart och ett av de enkla eller enkeltvinnade garner som det består av.


Ovannämnda garner kan även förekomma som parallellrullat garn, varvid två eller flera enkla eller tvinnade (flertrådiga) garner har rullats upp intill varandra. Sådant garn betraktas som enkelt, enkeltvinnat eller två- eller flerstegstvinnat alltefter den typ av garn som det består av.

Både enkelt och tvinnat (flertrådigt) garn kan ha öglor eller noppor (bouclé-, ögle- eller noppgarn). Det kan också bestå av två eller flera garner, av vilka ett på vissa avstånd har rullats samman för att ge intryck av öglor eller förtjockningar.

Polerat eller glättat garn är sådant garn som har behandlats med preparat som är baserade på naturprodukter (vax, paraffin etc.) eller på syntetiska ämnen (särskilt akrylhartser). De har sedan gjorts glansiga med hjälp av polervalsar.

För att ange ett garns grovlek används fortfarande olika numreringssystem. I tulltaxan används det universella tex-systemet. Tex är en enhet som anger längdvikten och som är lika med vikten i gram av en kilometer garn, fiber eller annan textilsträng. Decitex är lika med 0,1 tex. Följande formel används för omvandling av metriska nummer till decitexnummer.

       10000
metriskt nummer = decitex

 

Garn kan vara oblekt, tvättat, blekt, färgat, tryckt, melerat etc. Det kan också vara gaserat (dvs. svett för att avlägsna utstående fibrer), merceriserat (dvs. behandlat med natriumhydroxid under sträckning), oljat etc.

50 – 55 kap. omfattar emellertid inte:

a)

tråd av gummi, som är textilöverdragen, samt textilgarn som är impregnerat, (inbegripet doppat) överdraget eller belagt med gummi eller plast eller försett med hölje av gummi eller plast, enligt nr 5604;

b)

metalliserat garn (nr 5605);

c)

överspunnet garn, sniljgarn och chainettegarn (nr 5606);

d)

flätat textilgarn (nr 5607 eller 5808, alltefter beskaffenheten);

e)

textilgarn som är förstärkt med metalltråd (nr 5607);

f)

garn, monofilament eller textilfibrer som har lagts parallellt och sammanklistrats (nr 5806);

g)

textilgarn som har lagts parallellt och sammanfogats med gummi, enligt nr 5906.


2. Skillnaden mellan enkelt eller tvinnat (flertrådigt) garn enligt 50 – 55 kap., surrningsgarn och tågvirke enligt nr 5607 samt flätor enligt nr 5808

(Se anm. 3 till elfte avd.)

50 – 55 kap. omfattar inte alla garner. Garner klassificeras efter sin beskaffenhet (grovlek, polerade eller opolerade, glättade eller oglättade, antal parter) antingen som garn enligt 50 – 55 kap., som surrningsgarn eller tågvirke enligt nr 5607 eller som flätor enligt nr 5808. Tablå I nedan utvisar klassificeringen i varje särskilt fall.

Tablå I
Klassificering av garn, surrningsgarn och tågvirke av textilmaterial

Textilgarner1

Beskaffenhet avgörande
för klassificeringen

Klassificering

Garn som är förstärkt
med metalltråd

Oavsett beskaffenheten

Nr 5607

Metalliserat garn

Oavsett beskaffenheten

Nr 5605

Överspunnet garn
(annat än garn enligt
nr 5110 och 5605),
sniljgarn och chainettegarn

Oavsett beskaffenheten

Nr 5606

Flätat textilgarn

1. Hårt flätat och med
kompakt struktur
2. Annat

Nr 5607

Nr 5808

Annat:
– av natursilke eller
av avfall av natursilke2

Med en längdvikt av:
1. högst 20 000 decitex
2. mer än 20 000 decitex


50 kap.
Nr 5607

– av ull eller andra djurhår

Oavsett beskaffenheten

51 kap.

– av lin eller mjukhampa

1. Polerat eller glättat med en med en längdvikt av:
a) minst 1 429 decitex
b) mindre än 1 429 decitex
2. Opolerat och oglättat med en längdvikt av:
a) högst 20 000 decitex
b) mer än 20 000 decitex



Nr 5607
53 kap 


53 kap
Nr 5607

– av kokosfibrer

Bestående av:
1. en eller två parter
2. tre eller flera parter


Nr 5308
Nr 5607

– av papper

Oavsett beskaffenheten

Nr 5308

– av bomull eller andra vegetabiliska fibrer

Med en längdvikt av:
1. högst 20 000 decitex
2. mer än 20 000 decitex


52 eller 53 kap
Nr 5607

– av konstfibrer (inbegripet garner av två eller flera monofilament enligt 54 kap.)2

Med en längdvikt av:
1. högst 10 000 decitex
2. mer än 10 000 decitex


54 eller 55 kap
Nr 5607

1Blandgarner klassificeras enligt samma bestämmelser som det oblandade garn, med vilket blandgarnet likställs enligt anm. 2 till elfte avd. (se avsnitt 1 A i allm. anv. till elfte avd.).

2Gut enligt nr 5006, multifilamentgarn utan snodd eller med en snodd av mindre än 5 varv per meter och monofilament, enligt 54 kap., samt fiberkabel av konstfilament, enligt 55 kap., klassificeras inte i något fall enligt nr 5607.

3. Garn i detaljhandelsuppläggningar

(Se anm. 4 till elfte avd.)

Vissa nummer i 50, 51, 52, 54 och 55 kap. omfattar textilgarn i detaljhandelsuppläggningar. För att klassificeras enligt dessa nummer måste garnerna uppfylla kriterierna i tablå II nedan. Följande garner klassificeras dock inte i något fall som i detaljhandelsuppläggningar:

a)

enkelt garn av natursilke, av avfall av natursilke, av bomull eller av konstfibrer, oavsett uppläggningens art;

b)

enkelt garn av ull eller fina djurhår, som är blekt, färgat eller tryckt och har en längdvikt av högst 5 000 decitex, oavsett uppläggningens art;

c)

tvinnat (flertrådigt) garn av natursilke eller av avfall av natursilke, oblekt, oavsett uppläggningens art;

d)

tvinnat (flertrådigt) garn av bomull eller konstfibrer, oblekt, i härvor;

e)

tvinnat (flertrådigt) garn av natursilke eller av avfall av natursilke, som är blekt, färgat eller tryckt och har en längdvikt av högst 133 decitex;

f)

enkelt eller tvinnat (flertrådigt) garn, oavsett textilmaterialet, i korshasplade härvor*;

g)

enkelt eller tvinnat (flertrådigt) garn, oavsett textilmaterialet, som är upplagt på spolstommar (t.ex. cops, tvinnspolar, spolrör, koniska bobiner eller spindlar) eller på något annat sätt (t.ex. i form av kokonger för brodermaskiner eller i form av spinnkakor som har erhållits vid centrifugspinning) som utvisar att det skall användas inom textilindustrin.

 

*Korshaspling innebär att garnet vid hasplingen korsas diagonalt för att förhindra att härvan delar sig. Korshaspling används vanligen när härvorna skall färgas


Tablå II
Garn i detaljhandelsuppläggningar (om inte annat framgår av ovannämnda undantag)

Uppläggning

Garntyp1

Villkor för klassificering som garn i detaljhandelsuppläggningar

På kartor, rullar, hylsor eller liknande spolformar

1.Garn av natursilke, av avfall av natursilke eller av konstfilament
2.Garn av ull, fina djur- hår, bomull eller konst- stapelfibrer

Vikt högst 85 g (inbegripet spolstomme)
Vikt högst 125 g (inbegripet spolstomme)

I nystan, härvor eller dockor

1.Garn av konstfilament med en längdvikt av mindre än 3 000 decitex eller av natursilke eller avfall av natursilke
2.Annat garn med en längd vikt av mindre än 2 000 decitex
3. Annat garn

Vikt högst 85 g



Vikt högst 125 g

Vikt högst 500 g

I härvor som omfattar flera pasmor som är åtskilda genom trådar som gör dem oberoende av varandra2 

1.Garn av natursilke, av avfall av natursilke eller av konstfilament


2. Garn av ull, fina djurhår, bomull eller konststapelfibrer

Var och en av pasmorna skall ha en sinsemellan enhetlig vikt av högst 85 g

Var och en av pasmorna skall ha en sinsemellan enhetlig vikt av högst 125 g


1Blandgarner klassificeras enligt samma bestämmelser som det oblandade garn, med vilket blandgarnet likställs enligt anm. 2 till elfte avd. (se avsnitt 1 A i allm. anv. till elfte avd.).

2Härvor som omfattar flera pasmor, som är åtskilda av en eller flera trådar, består av ett sammanhängande garn, som, om det klipps av, gör att pasmorna lätt kan åtskiljas. Ett eller flera s.k. pasmagarner löper runt pasmorna och skiljer dessa från varandra. Pasmorna är ofta försedda med banderoller av papper. Andra härvor som består av sammanhängande garn eller av garn med pasmagarn, som inte delar härvan i pasmor med enhetlig vikt, utan endast har till uppgift att förhindra tilltrassling under bearbetningen ( t.ex. vid färgningen) anses inte vara härvor som omfattar flera pasmor eller pasmor åtskilda av en eller flera trådar, och är inte att anse som detaljhandelsuppläggningar. 

4. Sytråd

(Se anm. 5 till elfte avd.)

Med sytråd i nr 5204, 5401 och 5508 förstås tvinnat (flertrådigt) garn som:

a)

föreligger på spolstommar (rullar, hylsor etc.) med en vikt (inbegripet spolstomme) av högst 1 000 g;

b)

är appreterad för att användas som sytråd; och

c)

har avslutande Z-snodd.

 

Att garnet är "appreterat" betyder att det har underkastats en avslutande behandling som är avsedd att underlätta garnets användning som sytråd, t.ex. genom att ge det friktionsnedsättande egenskaper eller värmehärdighet, genom att förhindra att statisk elektricitet uppstår eller genom att förbättra dess utseende. Vid sådan behandling används ämnen som är baserade på silikoner, stärkelse, vax, paraffin etc.

Längden på sytråd anges i allmänhet på spolstommen.
 

5. Högstyrkegarn

(Se anm. 6 till elfte avd.)

I 54 och 59 kap. finns nummer som omfattar högstyrkegarn och vävnader av högstyrkegarn.

Med högstyrkegarn förstås garn som har en tenacitet uttryckt i cN/tex (centinewton per tex) som är större än vad som anges nedan:

enkelt garn av nylon eller andra polyamider eller av polyestrar

60 cN/tex

tvinnat (flertrådigt) garn av nylon eller andra polyamider eller av polyestrar

53 cN/tex

enkelt eller tvinnat (flertrådigt) garn av viskos

27 cN/tex


6. Töjfibergarn och texturerat garn

(Se anm. 13 till elfte avd.)

Töjfibergarn är definierat i anm. 13 till elfte avd. Det bör observeras att däri omnämnt texturerat garn är definierat i anv. till nr 5402.31 – 5402.39.

C. Vävnader

Med vävnader enligt 50 – 55 kap. avses varor som framställs på vävstolar genom korsning av varp och väft av textilgarner (oavsett om dessa garner klassificeras enligt 50 – 55 kap. eller utgör surrningsgarn enligt nr 5607), förgarner, monofilament eller remsor e.d. enligt 54 kap., chainettegarn, flätor eller band (inbegripet band som består av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer). Vissa vävnader klassificeras emellertid inte enligt 50 - 55 kap., t.ex.:

a)

mattor och annan golvbeläggning (57 kap.);

b)

luggvävnader, inbegripet sniljvävnader, enligt nr 5801, handduksfrotté och liknande frottévävnader enligt nr 5802, slingervävnader enligt nr 5803, tapisserier enligt nr 5805, vävda band enligt nr 5806 samt vävnader av metalltråd och vävnader av metalliserat garn, enligt nr 5809;

c)

överdragna, impregnerade etc. vävnader enligt nr 5901 och 5903 – 5907; kordväv enligt nr 5902 samt vävnader av textilmaterial för tekniskt bruk, enligt nr 5911;

d)

varor som utgör konfektionerade artiklar enligt anm. 7 till elfte avd. (se avsnitt II nedan).


Med de inskränkningar som följer av bestämmelserna i a – d ovan anses som vävnader enligt 50 – 55 kap. (med tillämpning av anm. 9 till elfte avd.) även textilvaror som består exempelvis av:

ett lager parallella "varptrådar" ovanpå vilka har lagts ett lager parallella "väfttrådar" på så sätt att trådarna i det ena lagret bildar spetsig eller rät vinkel med trådarna i det andra lagret;

två lager parallella "varptrådar" mellan vilka har lagts ett lager "väfttrådar" på så sätt att trådarna i det mellersta lagret bildar spetsig eller rät vinkel med trådarna i de yttre lagren.


Produkterna kännetecknas av att garnerna inte är sammanflätade som i vanliga vävnader utan är sammanfogade i bindpunkterna genom klistring eller sammansmältning.

Dessa textilvaror kallas ibland förstärkningsnät. De används bl.a. för förstärkning av andra material (plast, papper etc.). De används också exempelvis inom jordbruket för att skydda grödor.

Vävnader enligt 50 – 55 kap. kan vara oblekta, tvättade, blekta, färgade, tillverkade av olikfärgade garner, tryckta, marmorerade, merceriserade, glättade, moarerade, ruggade, mönsterpressade, valkade, gaserade (svedda) etc. 50 – 55 kap. omfattar också mönstervävda vävnader samt broscherade vävnader, i vilka mönster har erhållits genom att införa extra varp- eller väfttrådar under vävningen. Sådana vävnader anses inte som broderier.

50 – 55 kap. omfattar också vävnader i vilka väfttrådarna på vissa ställen har etsats bort för att erhålla mönstereffekter på de ställen där såväl varp- som väfttrådar har lämnats kvar (t.ex. vissa vävnader med varptrådar av viskos och väfttrådar av acetat, i vilka väfttrådarna delvis har etsats bort med hjälp av ett lösningsmedel).

Förklarande anmärkningar till undernummer

Vävnader av olikfärgade garner

Vävnader som består helt eller delvis av tryckta garner med olika färg eller som består av tryckta garner med olika nyanser av samma färg anses som "vävnader av olikfärgade garner" och inte som "färgade vävnader" eller "tryckta vävnader".

Vävbindningar

Tvåskaftsbindning är definierad i kompletterande anmärkning 1 ij till elfte avd. som en "vävbindning i vilken varje väfttråd går omväxlande över och under efter varandra följande varptrådar och varje varptråd går omväxlande över och under efter varandra följande väfttrådar".

Denna vävbindning visas schematiskt nedan:

Tvåskaftsbindning är den enklaste och vanligaste vävbindningen. På vävnader med tvåskaftsbindning är bägge sidorna alltid identiskt lika därför att samma antal varp- och väfttrådar är synliga på båda sidor.

I kypertbindning binds den första varptråden av den första väfttråden, den andra varptråden av den andra väfttråden, den tredje varptråden av den tredje väfttråden osv. Stigningstalet för denna typ av väv är ett för både varp och väft. Bindningsrapporten, dvs. det antal varp-och väfttrådar som behövs för att upprepa mönstret, är alltid större än två. Den tätaste kypertbindningen är den i vilken väfttrådarna går över två varptrådar. Detta är 3-bindig kypert. I 4-bindig kypert går väfttråden över tre varptrådar.

Mellan stadkanterna i en väv med kypertbindning löper diagonala ränder vilka har uppstått på grund av den stegvisa förskjutningen av korsningspunkterna. Dessa bildar åsar och det hela ger ett intryck av att vävbindningen är diagonal. Ränderna kan gå från höger till vänster eller från vänster till höger. Skillnad görs mellan väftkypert där väfttråden är mera framträdande och varpkypert där varptråden är mera framträdande. Båda dessa kypertvävnader är olika på rätsidan och avigsidan. Det finns emellertid en typ av kypert som kallas dubbelsidig kypert eller liksidig kypert och som har samma utseende på bägge sidor.

Dubbelsidig kypert eller liksidig kypert har alltid regelbunden bindningsrapport. Varp- och väfttrådarnas läge är detsamma på båda sidorna; endast riktningen på diagonalränderna är omvänd. Den enklaste bindningen är 4-bindig liksidig kypert: varje varptråd ligger över två på varandra följande väfttrådar och under de följande två.

Det bör observeras att de varunummer under nr 5208, 5209, 5210, 5211, 5513 och 5514 som avser vävnader "med 3-bindig eller 4-bindig kypert", innefattat dubbelsidig kypert eller liksidig kypert, endast omfattar vävnader med de bindningsmönster som visas nedan:


Blå denim enligt nr 520942 och 521142 inbegriper emellertid inte vävnader med 4-bindig dubbelsidig kypert eller liksidig kypert, eftersom dessa nummer endast täcker varpkypert (se kompletterande anm. 1 till 52 kap.). Förutom 3-bindig och 4-bindig varpkypert omfattar dessa nummer även vävnader med 4-bindig bruten kypertbindning, vilken visas nedan:


II. 56 – 63 kap.

56 – 63 kap. omfattar vissa speciella vävnader och andra textilvaror, som inte är nämnda eller inbegripna i 50 – 55 kap. (t.ex. luggvävnader; band; sniljgarn, överspunnet garn, flätor, galoner och andra snörmakeriarbeten enligt nr 5606 eller 5808; tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar; spetsar; broderier på vävnader eller andra textilvaror; trikåvaror). 56 – 63 kap. innefattar också konfektionerade artiklar, med undantag av vissa varor som klassificeras enligt andra avdelningar i tulltaxan.

Konfektionerade artiklar

Enligt anm. 7 till denna avdelning betyder ordet "konfektionerade" i 56– 63 kap.:


  1. skurna till annan form än kvadratisk eller rektangulär, t.ex. tillskärningsmönster av textilmaterial; varor med "tandade kanter"(t.ex. vissa putsdukar) anses också som konfektionerade;
  2. färdigutformade och färdiga för användning (eventuellt efter isärklippning) och inte i behov av sömnad eller vidare bearbetning. Av denna beskaffenhet är t.ex. varor som är stickade eller virkade till sin slutliga form, vissa putsdukar, handdukar, borddukar, halsdukar och filtar, vilkas kanter har fransar bildade av varp- och/eller väfttrådarna. Sådana varor kan ha vävts separat, men de kan också ha klippts av längdvaror, som på regelbundna avstånd har ränder med trådar endast i en riktning (vanligen varpriktningen). Dessa längdvaror, som utgör färdiga varor efter en enkel isärklippning tvärs över de delar som bildar de delande ränderna, anses likaså utgöra konfektionerade artiklar.
    Kvadratiska eller rektangulära artiklar som endast har skurits ut ur större stycken men som inte har bearbetats vidare och inte heller har fransar som har bildats vid isärklippning anses inte vara "färdigutformade och färdiga för användning" i den mening som avses i denna anmärkning. Att sådana artiklar ibland föreligger i hopvikt skick eller förpackade (t.ex. för försäljning i detaljhandeln) påverkar inte klassificeringen;
  3. tillskurna och försedda med minst en värmeförseglad kant med en synligt V-formad eller sammanpressad bård och med de andra kanterna behandlade såsom beskrivs i ett annat led i denna anmärkning, dock inte sådana varor med skurna kanter vilkas upprispning förhindrats genom smältskärning eller på annat enkelt sätt;
  4. fållade eller försedda med knuten frans (knuten av vävtrådar med eller utan hjälp av särskilda fästtrådar) i någon av kanterna (t.ex. fållade näsdukar samt dukar med knutna fransar), dock inte sådana varor som har skurna kanter vilkas upprispning förhindras av kaststygn eller på annat enkelt sätt;
  5. tillskurna och bearbetade genom utdragning av trådar, vilket innebär att vissa varp- eller väfttrådar dras ut efter vävningen utan att materialet bearbetas ytterligare (t.ex. genom brodering). Vävnadsstycken av detta slag är ofta avsedda att bearbetas vidare till finare underkläder;
  6. hopfogade genom sömnad, klistring eller på annat sätt. Dessa varor som är mycket vanliga innefattar kläder. Det bör emellertid observeras att längdvaror som består av två eller flera längder av ett och samma material som har hopskarvats i ändarna samt längdvaror som består av två eller flera på varandra lagda och sammanfogade skikt inte anses som konfektionerade artiklar. Detsamma gäller textilvaror som längdvara, som består av ett eller flera lager av dukvara av textilmaterial vilka är sammanfogade med stoppningsmaterial genom sömnad eller på annat sätt;
  7. stickade eller virkade till sin slutliga form, antingen föreliggande som separata artiklar eller i sammanhängande längder.


Förklarande anmärkning till undernummer

Produkter enligt 56 – 63 kap. med lugg (skuren eller oskuren), inbegripet frottévävnader o.d.
Bestämmelserna i anm. 2 B b till elfte avd. skall tillämpas även om bottenvävnaden är delvis synlig på den luggförsedda sidan.

III. Textilvaror i vilka gummitrådar ingår

Enligt anm. 10 till denna avdelning klassificeras elastiska textilvaror i vilka gummitrådar ingår enligt elfte avd.

Tråd och rep av gummi, textilöverdragna, är inbegripna i nr 5604.
Andra textilvaror i vilka gummitrådar ingår klassificeras i allmänhet enligt 50 – 55, 58 eller 60 – 63 kap. alltefter beskaffenheten.

IV. Standardatmosfärer för konditionering och provning av textilier


A. Tillämpningsområde

Standardatmosfärer för konditionering och bestämning av fysiska och mekaniska egenskaper hos textilier kännetecknas och används enligt följande:

B. Definitioner

a)

Relativ fuktighet: Förhållandet mellan det rådande trycket hos vattenångan i atmosfären och trycket hos densamma vid samma temperatur då luften är mättad med vattenånga. Förhållandet uttrycks vanligen i procent.

b)

Standardtempererad atmosfär: En atmosfär som har en relativ fuktighet av 65 % och en temperatur av 20 °C.

c)

Standardtempererad atmosfär för provning: En atmosfär som har en relativ fuktighet av 65 % och en temperatur av 20 °C.

 

Anm. Adjektivet "tempererad" som används ovan har valts för den begränsade användningen inom textilindustrin.

C. Förkonditionering

Innan en textilvara konditioneras kan det vara nödvändigt med förkonditionering. Om så är fallet skall textilvaran försättas i ett ungefärligt jämviktstillstånd i en atmosfär som har en relativ fuktighet av mellan 10 och 25 % och en temperatur av högst 50 °C.

Dessa förhållanden kan erhållas genom att värma upp luft som har 65 % relativ fuktighet och en temperatur av 20 °C till en temperatur av50 °C.

D. Konditionering

Innan en textilvara provas för att bestämma en fysisk eller mekanisk egenskap skall den konditioneras genom att placeras i standardtempererad atmosfär på ett sådant sätt att luften strömmar fritt genom textilvaran och denna skall hållas kvar där under den tid som behövs för att den skall komma i jämvikt med atmosfären.

Om inte annat anges i metodbeskrivningen skall textilvaran anses vara i jämvikt med atmosfären när successiva vägningar med två timmars mellanrum av den för strömmande luft utsatta textilvaran inte visar några viktförändringar som är större än 0,25 %.

E. Provning

Fysiska och mekaniska provningar av textilvaror utförs i konditionerat tillstånd i den standardtempererade atmosfären utom i speciella fall (t.ex. vid provningar i vått tillstånd).

50 kap. Natursilke


Allmänna anvisningar

De allmänna anvisningarna till elfte avd. bör iakttas när detta kapitel tillämpas.

Med natursilke avses i detta kapitel inte bara fibrer som alstras av larverna av mullbärsspinnaren (Bombyx mori) utan också fibrer som erhålls från liknande insekter (t.ex. Bombyx textor), s.k. vildsilke. Bland de olika slagen av vildsilke – det kallas så på grund av att de larver som alstrar silket endast mycket sällan odlas – är tussahsilket det viktigaste. Detta erhålls från en silkesmask som lever på ekar. Även spindelsilke samt mussel- eller byssussilke (trådar som musslor av släktet Pinna fäster sig med vid klipporna) klassificeras enligt detta kapitel.

I stort sett omfattar detta kapitel natursilke, inbegripet sådana blandvaror som klassificeras som silke, i olika bearbetningsstadier från och med råmaterial till och med vävnader. Det omfattar också gut.

5001 Silkeskokonger, lämpliga för avhaspling


Detta nummer tillämpas endast för sådana kokonger som kan avhasplas till råsilke enligt nr 5002. Kokonger som inte är lämpliga för avhaspling klassificeras enligt nr 5003.

Silkeskokonger är vanligen vit- eller gulaktiga eller ibland grönaktiga.


5002 Råsilke, inte snott eller tvinnat


Råsilke erhålls genom avhaspling av filamenten från kokongerna. Eftersom de filament (baves) som bildar kokongerna är mycket fina förenas flera filament (vanligen 4 – 20) under avhasplingen. Dessa filament (grègesilke) häftar då vid varandra genom det silkelim (sericin) som omger dem. Under avhasplingen får råsilkefilamenten löpa runt sig själva, för att filamentens jämnhet och regelbundenhet skall förbättras, torkningen påskyndas och brister hos de enskilda filamenten utjämnas. Vid avhasplingen uppstår ofta en mycket svag snodd hos råsilkefilamenten, som i detta skick inte bör förväxlas med snott, enkelt garn enligt nr 5004.

Råsilke är vanligen vit- eller gulaktigt eller ibland grönaktigt. Det omfattas av detta nummer även om det är avkokt (dvs. befriat från silkelimmet genom behandling med varma tvållösningar, utspädda alkalilösningar etc.) eller färgat, men inte om det är snott eller tvinnat. Råsilke förekommer vanligen i långa längder antingen på koniska bobiner eller i härvor av varierande vikt. Varje härva är ofta vriden till en lös knut.

Råsilke som är snott eller tvinnat klassificeras enligt nr 5004.


5003 Avfall av natursilke (inbegripet silkeskokonger, inte lämpliga för avhaspling, garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

 

Detta nummer omfattar allt slags avfall av natursilke, obearbetat eller i olika bearbetningsstadier före spinningen till garn, bl.a.:

A. Avfall från råmaterialet:

  1. silkeskokonger som inte är lämpliga för avhaspling: genomstungna eller sönderrivna kokonger med avslitet filament (skadade av larven själv, av parasiter eller på annat sätt); kokonger som är så svårt skadade att filamentet, trots att det inte är avslitet, skulle brista på de skadade ställena under avhasplingen; mycket fläckiga eller smutsiga kokonger, med eller utan insekten; etc.
  2. flocksilke (blazes), som utgör ett nätverk av lösa, tilltrasslade filament, med vilka silkesmasken spinner om kokongen för att hålla fast den vid grenen. Detta nätverk innehåller ofta bitar av blad eller kvistar.

B. Avfall från avhasplingen av kokongerna, t.ex.:

  1. flocksilke (frisons), dvs. de grova trådar som bildar kokongens yttre lager. Dessa trådar avlägsnas först med små borstar och skärs sedan bort, så att den avhasplingsbara delen av kokongen blir kvar. I handeln förekommer de som trassliga nystan eller buntar;
  2. kokonger som under avhasplingen har befunnits felaktiga och därför kasserats (ibland benämnda "bassinés");
  3. teletter (peletter), dvs. den icke avhasplingsbara del av den tråd som bildar den inre delen av kokongen och ännu omsluter insekten, samt pelader, som man får genom blötning av teletter i varmt vatten, avlägsnande av insekten och torkning.

C. Avfall från spinning, spolning eller vävning, vilket består av avslitet eller knutigt garn eller av hoptrasslade fibrer eller garner.

D. Schappesilke erhålls genom kamning av avkokt avfallssilke.Schappesilke föreligger först i form av skikt eller flor av mer eller mindre parallella fibrer, men vid ett senare tillverkningsstadium omformas det till smalare band eller till förgarn. Dessa olika former av silket, som ännu inte har spunnits till garn, klassificeras också enligt detta nummer. Förgarn, som vanligen är lätt snott, har efter genomgång av förspinningsmaskinerna ungefär samma finhet som enkelt garn enligt nr 5005, med vilket det inte bör förväxlas.

E. Bourettesilke är den återstod som uppstår när avfallssilke kammas för att schappesilke skall erhållas. Denna återstod som är av sämre kvalitet än schappesilke, eftersom den består av kortare fibrer, kan inte kammas ytterligare. Den kan emellertid kardas och underkastas andra bearbetningar före spinningen. På så sätt bearbetat bourettesilke klassificeras också enligt detta nummer, under förutsättning att det ännu inte har spunnits till garn.

F. Kardavfall (combings, blousses, Kämmlinge), vilket består av mycket korta fibrer och som utgör återstoden vid kardning av bourettesilke.

G. Rivet avfall och riven lump.

Detta nummer omfattar inte:

a)

vadd (nr 3004 eller 5601);

b)

stoft och noppor av natursilke (nr 5601);

c)

lump, inbegripet klipp och liknande avfall, av natursilke (63 kap.).

 

5004 Garn av natursilke (annat än garn spunnet av avfall avnatursilke), inte i detaljhandelsuppläggningar

Detta nummer tillämpas för snott eller tvinnat natursilke, dvs. för garn som har erhållits genom snodd eller tvinning av en eller flera råsilketrådar enligt nr 5002.

Numret omfattar dock inte garn av natursilke i detaljhandelsuppläggningar (nr 5006) och inte heller garn som uppfyller definitionen på surrningsgarn och tågvirke (nr 5607) (se avsnitt I B 2 och 3 i allm. anv. till elfte avd.).

Garn enligt detta nummer skiljer sig från garn som har spunnits av avfall av natursilke, enligt något av följande tulltaxenummer, genom att det består av filament. Det finns många slag av natursilkegarner, såsom:

  1. enkelt garn (stundom benämnt "poils") som erhålls genom snodd av enkel råsilketråd. Hårdsnodda garner av detta slag kallas ofta "poils crèpes" eller "mousselines";
  2. tramsilke, som erhålls genom lös tvinning av två eller flera osnodda råsilketrådar. Detta används som väftgarn;
  3. kräppsilke, vilket i allmänhet utgör hårdtvinnat tramsilke;
  4. organsinsilke, vilket sammantvinnas av två eller flera råsilketrådar som tidigare erhållit försnodd åt motsatt håll mot eftersnodden. Grenadinsilke utgör hårdsnott organsinsilke. Såväl organsin- som grenadinsilke används huvudsakligen som varpgarn.

Alla ovannämnda garner kan vara avkokta eller appreterade.

Detta nummer omfattar inte imiterad katgut av natursilke (nr 5604).


5005 Garn spunnet av avfall av natursilke, inte i detaljhandelsuppläggningar


Detta nummer omfattar enkelt garn som har erhållits genom spinning av avfall av natursilke enligt nr 5003 samt tvinnat (flertrådigt) garn som har framställts av sådant enkelt garn.

Numret omfattar dock inte sådant garn i detaljhandelsuppläggningar (nr 5006) och inte heller garn som uppfyller definitionen på surrningsgarn och tågvirke enligt nr 5607 (se avsnitt I B 2 och 3 i allm. anv. till elfte avd.).

A. Garn spunnet av schappesilke

Garn spunnet av schappesilke skiljer sig från garn av natursilke enligt föregående nummer genom att det består av korta fibrer. Fibrerna, som kan var upp till 20 cm långa, ligger parallellt i garnet, vilket ger det en jämn, mjuk och tämligen glänsande yta. Dessa kännetecken gör det lätt att skilja schappesilkegarn från bourettesilkegarn.

B. Garn spunnet av bourettesilke

Garn av bourettesilke är av mycket sämre kvalitet än garn av schappesilke. Det består av fibrer av varierande längd, vanligen mindre än 5 cm. Eftersom fibrerna inte har kammats utan endast kardats, är de vanligen lätt tilltrasslade och bildar på sina ställen små knutar. Garn av bourettesilke saknar därför den styrka och regelbundenhet som finns hos garn som är spunnet av schappesilke och företer en tämligen matt yta.

Garn enligt detta nummer kan vara behandlat på de sätt som är beskrivna i avsnitt I B 1 i allm. anv. till elfte avd.

Numret omfattar inte imiterad katgut av natursilke (nr 5604).


5006 Garn av natursilke samt garn spunnet av avfall av natursilke, i detaljhandelsuppläggningar; gut


A. Garn av natursilke samt garn spunnet av avfall av natursilke

Denna grupp omfattar garn enligt nr 5004 och 5005 i detaljhandelsuppläggningar (ang. sådana uppläggningar se avsnitt I B 3 i allm. anv. till elfte avd.).

B. Gut

Gut erhålls genom att man tar ut och sträcker silkesubstansen (fibroinmassan) från silkesmaskar, som, när de är färdiga att spinna sina kokonger, dödas genom nedsänkning i utspädd ättiksyra. Gut är inte så smidig som tagel men mera glansig och förekommer vanligen inte i längder över 50 cm.

Detta nummer omfattar inte:

a)

steril gut (nr 3006);

b)

imiterad katgut av natursilke, enligt nr 5604;

c)

gut som är försedd med fiskkrokar eller på annat sätt apterad till fisklinor (nr 9507).

 

5007 Vävnader av natursilke eller av avfall av natursilke (+)


5007.10

- Vävnader av bourettesilke

5007.20

- Andra vävnader, innehållande minst 85 viktprocent natursilke eller avfall av natursilke, annat än bourettesilke

5007.90

- Andra vävnader


Detta nummer omfattar vävnader (enligt definition i avsnitt I C i allm. anv. till elfte avd.) av natursilke eller av avfall av natursilke.

Bland dessa kan nämnas:

  1. habutai, shantung, tussah och andra ostasiatiska vävnader;
  2. kräpp;
  3. genomskinliga vävnader, t.ex. muslin, grenadin och voile;
  4. täta vävnader, såsom taft, satin, faille, moaré och damast.

Numret omfattar inte vävnader enligt 57 – 59 kap. (t.ex. siktduk enligt nr 5911).


Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 5007.20

Nr 5007.20 omfattar endast vävnader som innehåller minst 85 viktprocent natursilke eller avfall av natursilke, annat än bourettesilke. Bourettesilke får inte inräknas i de 85 viktprocenten.


51 kap. Ull samt fina eller grova djurhår; garn och vävnader av tagel


Allmänna anvisningar

De allmänna anvisningarna till elfte avd. bör iakttas när detta kapitel tillämpas.

I stort sett omfattar detta kapitel ull samt fina eller grova djurhår i olika bearbetningsstadier från och med råmaterial till och med vävnader, inbegripet sådana blandvaror som skall klassificeras som varor av ull eller djurhår. Det omfattar också garn och vävnader av tagel men däremot inte tagel och tagelavfall enligt nr 0511. Enligt anm. 4 till 5 kap. förstås med "tagel" hår från manar och svansar av hästdjur, nötkreatur och andra oxdjur.


5101 Ull, okardad och okammad



- Otvättad ull (fetull), inbegripet fårtvättad ull:

5101.11

- - Klippt ull

5101.19

- - Annan

 

- Avfettad, inte karboniserad ull:

5101.21

- - Klippt ull

5101.29

- - Annan

5101.30

- Karboniserad ull


Med "ull" förstås i hela tulltaxan de naturliga fibrer som växer på får eller lamm. Ullfibrer består väsentligen av ett äggviteämne benämnt keratin och har en karakteristisk fjällig yta. De är elastiska och utomordentligt hygroskopiska (absorberar fukt från luften) och har i regel utpräglad filtningsförmåga. Ull är svårantändlig men förkolnar och avger då en lukt som påminner om lukten av bränt horn.

Detta nummer omfattar okardad och okammad ull, oavsett om denna har erhållits genom klippning av levande djur eller av pälsen från döda djur (klippull) eller har avlägsnats från oberedda skinn efter en jäsningsprocess (s.k. svettning) eller lämplig kemisk behandling (skinnull).

Okardad och okammad ull förekommer i allmänhet i form av:


A. Fetull, inbegripet fårtvättad ull.

Fetull är sådan ull som ännu inte har tvättats eller rengjorts på annat sätt. Den innehåller därför ullfett och ullsvett och ibland en avsevärd mängd föroreningar (kardborrar, frön, jord etc.). Klippt fetull är ofta i form av s.k. "fällar" (fleeces) som mer eller mindre har djurpälsarnas konturer.

Skinnull avlägsnas från får- eller lammskinn genom en jäsningsprocess (svettning) i vilken ullfibrerna och skinnet underkastas en kombinerad värme- och fuktbehandling. Den kan också tas bort genom att köttsidan på skinnen behandlas med en lösning av natriumsulfid eller kalk. Sådan ull känns igen på närvaron av hårrötter.

Fårtvättad ull är sådan ull som har tvättats i kallt vatten antingen medan den ännu sitter kvar på djuret eller (sedan djuret slaktats) innan ullen har tagits bort från skinnet. Den är inte fullständigt rengjord.

Fetull är vanligen gulaktig. En del fetull är dock grå, svart, brun eller rödbrun.

B. Avfettad ull, inte karboniserad.
Denna grupp omfattar bl.a.:

  1. varmtvättad ull – ull som är tvättad enbart med varmt vatten och befriad från det mesta av ullfettet och de jordartade föroreningarna;
  2. rentvättad ull – ull från vilken fettet nästan fullständigt har avlägsnats genom tvättning med varmt vatten och tvål eller andra rengöringsmedel eller med alkalilösningar;
  3. ull som är behandlad med flyktiga lösningsmedel (såsom bensen och koltetraklorid) för att avlägsna fettet;
  4. ull som är behandlad med kyla – denna ull har utsatts för så låg temperatur, att fettet stelnar. Fettet blir då så sprött att det lätt kan avlägsnas i form av damm tillsammans med en stor del av de föroreningar som binds av ullfettet.

Tvättad och avfettad ull innehåller ännu i regel små mängder fett och vegetabiliska ämnen (kardborrar, frön etc.). De vegetabiliska ämnena avlägsnas senare på mekanisk väg (se anv. till nr 5105) eller genom karbonisering.

C. Karboniserad ull.

Genom karbonisering avlägsnas alla vegetabiliska ämnen som finns kvar i ull enligt B ovan. Ullen sänks ned i ett bad, som vanligen innehåller oorganiska syror eller sura salter och vilket förstör de vegetabiliska ämnena men inte påverkar ullfibrerna.

Blekning, färgning eller andra bearbetningar före kardningen eller kamningen inverkar inte på klassificeringen av ull enligt detta nummer.

Detta nummer omfattar inte:

a)

oberedda hudar och skinn, även spaltade, inbegripet fårskinn med ull (nr 4102 eller 4301);

b)

avfall av ull (nr 5103) eller rivet avfall och riven lump av ull (nr 5104);

c)

kammad ull i bulk (nr 5105).


5102 Fina eller grova djurhår, okardade och okammade (+)


 

- Fina djurhår:

5102.11

- - Av kashmirget

5102.19

- - Annat

5102.20

- Grova djurhår


  1. Med fina djurhår förstås i hela tulltaxan hår från alpacka, lamadjur, vikunja, kamel, dromedar, jak, angoraget (mohair), tibetget, kashmirget (cashmere) och liknande getter, kanin (inbegripet angorakanin), hare, bäver, nutria och bisamråtta (se anm. 1 b till 51 kap.).
    Fina djurhår är i allmänhet mjukare och mindre krusiga än ull. Hår av alpacka, lama, vikunja, kamel, dromedar, jak, angoraget, kashmirget (cashmere) eller liknande getter samt angorakanin spinns i allmänhet liksom ull till garn. Det används också för tillverkning av peruker och dockhår.
    Andra fina djurhår (dvs. hår av hare, vanlig kanin, bäver, nutria och bisamråtta) är vanligen inte lämpliga för spinning utan används för tillverkning av filt samt som stoppnings- och fyllnadsmaterial etc.
  2. Med grova djurhår förstås i hela tulltaxan alla andra djurhår som inte är nämnda i punkt 1 ovan, med undantag av ull (nr 5101), hår från manar och svansar av hästdjur, nötkreatur och andra oxdjur (tagel – nr 0511); borst och andra hår av svin, hår av grävling samt andra djurhår för borsttillverkning (nr 0502) (se anm. 1 c till 51 kap.).
    Bland grova djurhår enligt detta nummer märks särskilt hår från pälsbeklädnaden av hästdjur, nötkreatur och andra oxdjur samt från vanlig get, hund, apa och utter.
    Grova djurhår används i allmänhet för tillverkning av grovt garn eller grova vävnader, filt och mattor samt för stoppnings- och fyllnadsändamål.
    Djurhår uppsamlas vid hårfällningen, klipps av levande djur eller avlägsnas från oberedda hudar etc. De omfattas av detta nummer endast om de är okardade och okammade. Tvättning, blekning, färgning eller konstlockning inverkar däremot inte på klassificeringen av djurhår enligt detta nummer. Konstlockning används huvudsakligen på grova djurhår för stoppningsändamål.

Detta nummer omfattar inte:

a)

människohår (nr 0501);

b)

oberedda hudar och skinn samt oberedda pälsskinn (nr 4101 – 4103 eller 4301);

c)

avfall av fina eller grova djurhår (nr 5103);

d)

rivet avfall och riven lump av fina eller grova djurhår (nr 5104);

e)

fina eller grova djurhår som är kardade eller kammade (nr 5105);

f)

fina eller grova djurhår som är bearbetade för användning vid tillverkning av peruker o.d. (nr 6703).


Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 5102.11

Med ”av kashmirget” i nr 5102.11 förstås den fina mjuka undre hårbeklädnaden (dunig ull) av den getras som har sitt ursprung i Kashmir men som nu föds upp i många andra regioner av världen. Vid tillämpning av detta undernummer skall ingen hänsyn tas till den region där djuren föds upp.
 

5103 Avfall av ull eller av fina eller grova djurhår, inbegripet garnavfall men inte rivet avfall och riven lump


5103.10

- Kamavfall av ull eller fina djurhår

5103.20

- Annat avfall av ull eller fina djurhår 

5103.30

 - Avfall av grova djurhår


Detta nummer omfattar i stort sett allt avfall (annat än rivet avfall och riven lump) av ull eller av fina eller grova djurhår, dvs. avfall som tas till vara under den serie av behandlingar som omvandlar råull eller andra råa djurhår till tvättade, kardade, kammade, spunna, vävda, trikåstickade etc. produkter.

Bland avfall som omfattas av detta nummer märks:

  1. avfall från kamning, kardning och andra bearbetningar som föregår spinningen, såsom kamavfall (noils), vilket utgör det viktigaste avfallet och består av korta fibrer som har avlägsnats vid kamningen; kambandsändar, vilka utgör avfallsbitar av fiber- och kamband; kardavfall, t.ex. avfall som innehåller kardborrar o.d.; fibrer som har erhållits vid rensning av kardvalsar;
  2. garnavfall, såsom avslitet, knutigt eller hoptrasslat garn, som har uppsamlats under spinning, spolning, vävning, trikåstickning etc.;
  3. avfall från sortering eller tvättning (uppsamlas från tvättkar eller tvättmaskiner);
  4. avfall av ull eller andra djurhår från gamla madrasser.

En del avfall kan vara impregnerat med olja från maskinerna eller vara blandat med damm eller andra föroreningar (t.ex. av vegetabiliskt ursprung). Avfall kan alltefter beskaffenheten användas för spinning, stoppningsändamål etc. Det klassificeras enligt detta nummer även om det är karboniserat, blekt, färgat etc.

Detta nummer omfattar inte:

a)

tagelavfall (nr 0511);

b)

vadd (nr 3005 eller 5601);

c)

avfall av ull eller andra djurhår som är lämpligt endast som gödselmedel (31 kap.);

d)

rivet avfall och riven lump av ull eller av fina eller grova djurhår (nr 5104);

e)

ull samt fina eller grova djurhår som är kardade eller kammade (nr 5105);

f)

stoft och noppor av textilmaterial (nr 5601).

5104 Rivet avfall och riven lump av ull eller av fina eller grova djurhår


Detta nummer omfattar rivet avfall och riven lump av ull eller av fina eller grova djurhår. Varorna erhålls genom rivning av lump av trikåvaror, vävnader etc. eller genom rivning av avfallsgarn som har erhållits vid spinning, vävning, trikåstickning etc.

Som riven ull (regenererad ull eller konstull) räknas bl.a.:

  1. shoddy och mungo, som erhålls genom rivning av garn eller lump av kardad eller kammad ull;
  2. extraktull, som erhålls genom rivning av den ull som återstår när vegetabiliska fibrer (t.ex. bomull) eller konststapelfibrer har avlägsnats ur halvyllelump, vanligen genom syrabehandling.

Rivet avfall och riven lump av ull eller av fina eller grova djurhår spinns vanligen till garn, med eller utan inblandning av nya fibrer, vilket används för tillverkning av vävnader och dukvaror av trikå. De används också för tillverkning av filt eller för stoppnings- eller fyllnadsändamål.

Rivet avfall och riven lump klassificeras enligt detta nummer även om de är blekta eller färgade.

Detta nummer omfattar inte:

a)

vadd (nr 3005 eller 5601);

b)

ull samt fina eller grova djurhår som är kardade eller kammade (nr 5105);

c)

stoft och noppor av textilmaterial (nr 5601);

d)

lump, inbegripet klipp och liknande avfall (inte rivet) av textilvaror nr 6310).


5105 Ull samt fina eller grova djurhår, kardade eller kammade (inbegripet kammad ull i bulk) (+)


5105.10

- Kardad ull

5105.21

- Ulltops och annan kammad ull

 

- - Kammad ull i bulk

5105.29

- - Annan

 

- Fina djurhår, kardade eller kammade 

5105.31

- - Av kashmirget

5105.39

- - Annan 

5105.40 

- Grova djurhår, kardade eller kammade


Detta nummer omfattar:

  1. ull samt fina eller grova djurhår (inbegripet avfall samt rivet avfall och riven lump), som har kardats före spinning till kardgarn;
  2. ull och fina djurhår som har kammats efter en sträcknings- eller kardningsprocedur.

Ändamålet med kardningen (som sker i speciella kardmaskiner) är att reda ut fibrerna, lägga dem mer eller mindre parallellt och helt eller nästan helt befria dem från de främmande beståndsdelar (för det mesta vegetabiliska) som de ännu kan innehålla. Fibrerna föreligger efter kardningen i form av ett flor (kardflor) eller strängar (kardband).

Vid framställning av kardgarnsvaror delas detta flor eller dessa strängar i längdriktningen i talrika strimlor, som sedan rullas eller valkas till slubbgarn. Genom denna behandling häftar fibrerna bättre vid varandra och spinningen till garn underlättas. Slubbgarnet lindas upp på bobiner och kan utan vidare bearbetning användas för spinning till kardgarn.

Vid framställning av kamgarnsvaror kan två skilda metoder användas: antingen kammas kardflor eller kardband eller också underkastas ull eller andra djurhår före kamningen och utan att först kardas en förarbetning i sträckningsmaskiner (s.k. gillboxar), vilka åtskiljer och sträcker fibrerna.

Vid den följande kamningen avlägsnas de korta fibrerna, huvudsakligen i form av ett flockartat, oredigt avfall (noils), medan de återstående fibrerna läggs parallellt i form av strängar (kamband). Kvarvarande vegetabiliska föroreningar avlägsnas då tillsammans med avfallet. Kambandet sträcks sedan, så att en likformig blandning av olika långa fibrer erhålls, och sedan lindas det upp i form av ett nystan (top). Sådana material, huvudsakligen djurhår, vilka inte lätt kan nystas, lämnar ofta detta bearbetningsstadium i form av ett upprullat band, hårt pressat mellan två pappersark och benämnt "bumped top". De kammade produkterna genomgår en serie sträcknings- och dubbleringsprocedurer som omvandlar dem till förgarn. Detta upplindas på bobiner för vidare spinning till kamgarn.

Detta nummer omfattar ovannämnda kardflor, kardband, slubbgarn, kamband (tops) och förgarn, ävensom kam- och kardband som avsiktligt har skurits eller slitits av i korta enhetliga längder.

Detta nummer omfattar också kammad ull i bulk. Denna ull, som i allmänhet är tvättad, är ull som på mekanisk väg har befriats från vegetabiliska föroreningar i de vanliga kard- och kammaskiner som används för att framställa ulltops för spinning till kamgarn. Sedan kambandet har lämnat kammaskinen sträcks det och slits av till oregelbundna, luddiga tussar som sedan packas i balar. Varan har kort fiberlängd (genomsnittlig fiberlängd mindre än 45 mm) och är lämplig för kardgarns- eller bomullsspinning men inte för kamgarnsspinning. Den måste därför kardas om före spinningen. Till utseendet liknar den luddig tvättad ull utan synliga vegetabiliska beståndsdelar.

Det bör observeras att förgarn kan ha ungefär samma diameter som enkelt garn enligt nr 5106–5110 och även vara lätt snott. Då det emellertid ännu inte spunnits, anses det inte utgöra garn och klassificeras därför enligt detta nummer.

Sådana bearbetningar som blekning eller färgning inverkar inte på klassificeringen av varor enligt detta nummer.

Detta nummer omfattar inte:

a)

vadd (nr 3005 eller 5601);

b)

ull som är bearbetad för användning vid tillverkning av peruker o.d. (nr 6703).


Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 5105.31

Anv. till HS-nr 5102.11 gäller i tillämpliga delar även för varor enligt HS-nr 5105.31.

5106 Kardgarn av ull, inte i detaljhandelsuppläggningar


5106.10

- Innehållande minst 85 viktprocent ull

 

5106.20

- Innehållande mindre än 85 viktprocent ull 

 


Detta nummer omfattar kardgarn av ull, såväl enkelt som tvinnat (flertrådigt), dvs. garn som har erhållits genom spinning av slubbgarn av kardad (men inte kammad) ull. Det omfattar också s.k. halvkamgarn, som är framställt av kardband (inte kammade) som har genomgått samma spinningsprocedur som kamgarn. Alla dessa garner är vanligen upplindade på bobiner eller koniska rullar.

Detta nummer omfattar också garn som är framställt av kammad ull i bulk, vilken är beskriven i anv. till nr 5105.

Garn i detaljhandelsuppläggningar omfattas inte av detta nummer (se föreskrifterna i avsnitt I B 3 i allm. anv. till elfte avd.).

Garn enligt detta nummer består av korta fibrer eller av en blandning av långa och korta fibrer, vilka inte ligger parallellt utan ofta är hoptrasslade. Det är i allmänhet ojämnare och vanligen lösare snott än kamgarn.

Garn enligt detta nummer kan ha undergått de bearbetningar som är omnämnda i avsnitt I B 1 i allm. anv. till elfte avd.

Tvinnat (flertrådigt) garn, i vilket några parter består av kardad ull och några av kammad ull, klassificeras enligt nr 5106 eller nr 5107, allteftersom den kardade eller den kammade ullen dominerar viktmässigt.


5107 Kamgarn av ull, inte i detaljhandelsuppläggningar


5107.10 

- Innehållande minst 85 viktprocent ull

5107.20 

- Innehållande mindre än 85 viktprocent ull 


Detta nummer omfattar kamgarn av ull, såväl enkelt som tvinnat (flertrådigt), dvs. garn som har erhållits genom spinning av förgarn av kammad ull.

Garn i detaljhandelsuppläggningar omfattas inte av detta nummer (se föreskrifterna i avsnitt I B 3 i allm. anv. till elfte avd.).

Kamgarn skiljer sig från kardgarn genom att det är slätt och jämnt. Fibrerna ligger parallellt och korta och hoptrasslade fibrer har avlägsnats genom kamningen.

Garn enligt detta nummer kan ha undergått de bearbetningar som är omnämnda i avsnitt I B 1 i allm. anv. till elfte avd.

Numret omfattar inte garn av kardad ull som har framställts av kammad ull i bulk och inte heller s.k. halvkamgarn (nr 5106).

5108 Garn (kardgarn eller kamgarn) av fina djurhår, inte i detaljhandelsuppläggningar


5108.10

- Kardgarn

5108.20

- Kamgarn


Detta nummer omfattar garn, såväl enkelt som tvinnat (flertrådigt), som har erhållits genom spinning av förgarn av kardade eller kammade fina djurhår (se anv. till nr 5102, där det förklaras vad som menas med fina djurhår).

Garn i detaljhandelsuppläggningar omfattas inte av detta nummer (se föreskrifterna i avsnitt I B 3 i allm. anv. till elfte avd.).

Garn enligt detta nummer används huvudsakligen för tillverkning av trikåvaror, luggvävnader, pälsimitationer, vävnader till vissa lätta klädesplagg (t.ex. av alpacka) samt till överrockar och filtar (t.ex. av kamel- eller dromedarhår).

Garn enligt nr 5108 kan ha undergått de bearbetningar som är omnämnda i avsnitt I B 1 i allm. anv. till elfte avd.


5109 Garn av ull eller fina djurhår, i detaljhandelsuppläggningar


5109.10

- Innehållande minst 85 viktprocent ull eller fina djurhår

5109.90

- Annat


Detta nummer omfattar kardgarn och kamgarn av ull eller fina djurhår i detaljhandelsuppläggningar (ang. sådana uppläggningar se avsnitt I B 3 i allm. anv. till elfte avd.).

5110 Garn av grova djurhår eller tagel (inbegripet överspunnet garn av tagel), även i detaljhandelsuppläggningar


Detta nummer omfattar:

  1. Garn, såväl enkelt som tvinnat (flertrådigt), som har erhållits genom spinning av förgarn av grova djurhår (se anv. till nr 5102, där det förklaras vad som menas med grova djurhår).
    Garn av grova djurhår används för tillverkning av grova vävnader och vävnader till mellanfoder samt av varor för tekniskt bruk.
  2. Garn av tagel. Dessa garner erhålls genom spinning, oftast av kortare tagelstrån (t.ex. från manen på hästdjur eller svansen på nötkreatur). De mycket längre tagelstråna från svansen på hästdjur kan inte spinnas. De knyts ofta ihop ände mot ände och bildar ändlösa filament, som används som varptrådar vid tillverkningen av vissa tagelvävnader. Med hänsyn till användningen klassificeras detta slags filament också enligt detta nummer. Däremot klassificeras enskilda tagelstrån, som inte är hopknutna, enligt nummer 0511. Tagelgarn som består av en bunt tagelstrån som lindats eller överspunnits med garn av bomull eller av annat textilmaterial klassificeras enligt detta nummer.

Garn enligt detta nummer kan ha undergått de bearbetningar som är omnämnda i avsnitt I B 1 i allm. anv. till elfte avd.

5111 Kardgarnsvävnader av ull eller fina djurhår


 

- Innehållande minst 85 viktprocent ull eller fina djurhår:

5111.11

- - Vägande högst 300 g/m

5111.19

- - Andra

5111.20

- Andra slag, blandade huvudsakligen eller uteslutande med konstfilament

5111.30

- Andra slag, blandade huvudsakligen eller uteslutande med konststapelfibrer

5111.90

- Andra kardgarnsvävnader


Detta nummer omfattar vävnader (enligt definition i avsnitt I C i allm. anv. till elfte avd.) av kardgarn av ull eller fina djurhår.

Dessa vävnader kan vara av många olika slag, t.ex. kostymtyger, flanell, melton och andra vävnader till kläder, filtar, heminredning etc.

Detta nummer omfattar inte:

a)

bindor och liknande förbandsmaterial som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005);

b)

vävnader för tekniskt bruk enligt nr 5911.



5112 Kamgarnsvävnader av ull eller fina djurhår


 

- Innehållande minst 85 viktprocent ull eller fina djurhår:

5112.11

- - Vägande högst 200 g/m2

5112.19

- - Andra

5112.20

- Andra slag, blandade huvudsakligen eller uteslutande med konstfilament

5112.30

- Andra slag, blandade huvudsakligen eller uteslutande med konststapelfibrer

5112.90

- Andra kamgarnsvävnader


Detta nummer omfattar vävnader (enligt definition i avsnitt I C i allm. anv. till elfte avd.) av kamgarn av ull eller fina djurhår.

Dessa vävnader kan vara av många olika slag, t.ex. kostymtyger och andra vävnader till kläder, heminredningsvävnader etc.

Detta nummer omfattar inte:

a)

bindor och liknande förbandsmaterial som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005);

b)

vävnader för tekniskt bruk enligt nr 5911.

 

5113 Vävnader av grova djurhår eller av tagel

Detta nummer omfattar vävnader (enligt definition i avsnitt I C i allm. anv. till elfte avd.) av grova djurhår enligt nr 5102, eller av tagelgarn enligt nr 5110. Vävnader av tagel kan emellertid också vara tillverkade av enkelt tagel enligt nr 0511.

Vävnader av grova djurhår används i möbler, som mellanfoder i kläder etc.

Vävnader av enkelt tagel framställs i allmänhet för hand i speciella vävstolar. Med hänsyn till taglets ringa längd (20 – 70 cm) förekommer dessa vävnader vanligen i små stycken och används huvudsakligen till siktar.

Andra tagelvävnader används i stor utsträckning som mellanfoder i kläder.

Numret omfattar inte vävnader för tekniskt bruk enligt nr 5911.


52 kap. Bomull


Allmänna anvisningar

De allmänna anvisningarna till elfte avd. bör iakttas när detta kapitel tillämpas.

I stort sett omfattar detta kapitel bomullsfibrer i olika bearbetningsstadier från och med råmaterial till och med vävnader, inbegripet sådana blandvaror som skall klassificeras som varor av bomull.


5201 Bomull, okardad och okammad


De frön som finns i fröhusen (kapslarna) hos bomullsväxten (Gossypium), är täckta med bomullsfibrer. Den väsentliga beståndsdelen i dessa fibrer är cellulosa. Fibrerna är täckta av ett vaxartat ämne. Deras yta är slät och deras naturliga färg vit, gulaktig, brunaktig eller rödaktig. Fröna skördas när de mogna kapslarna mer eller mindre har öppnat sig. Kapslarna plockas inte utan bomullsfibrerna avlägnas vanligen från de på växten kvarsittande kapslarna och bomullsfröna följer då med fibrerna. Fröna måste sedan avlägsnas i en s.k. egrenermaskin.

Detta nummer omfattar okardade och okammade bomullsfibrer i det skick de har skördats eller endast avfröade (i avfröad bomull finns fortfarande rester av kapslar eller blad och föroreningar av jord). Numret omfattar också bomullsfibrer (andra än linters och avfall) som har renats, blekts, färgats eller gjorts absorberande.

I internationell handel förekommer råbomull nästan uteslutande som avfröad bomull, vilken vanligen är förpackad i hårt sammanpressade balar. Bomull som har rensats i bomullsöppnare eller i slagmaskiner förekommer i form av lösa, breda, sammanhängande fällar.

Bomullslinters klassificeras enligt nr 1404. De fibrer som klassificeras enligt nr 5201 är vanligen mellan 1 och 5 cm långa och kan därigenom skiljas från bomullslinters, vilka består av fibrer som vanligen är mindre än 5 mm långa.

Detta nummer omfattar inte:

a)

vadd (nr 3005 eller 5601);

b)

avfall av bomull (nr 5202);

c)

kardad eller kammad bomull (nr 5203).

 

5202 Avfall av bomull (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)


5202.10

- Garnavfall (inbegripet trådavfall)

 

- Andra slag:

5202.91

- - Rivet avfall och riven lump

5202.99 

- - Annat


I stort sett omfattar detta nummer avfall av bomull som erhålls när bomullen bereds för spinning eller under spinning, vävning, trikåtillverkning etc. eller genom rivning av bomullsvaror.

Numret omfattar sålunda bl.a: kamavfall; avfall som har tillvaratagits från kard- eller kamvalsar; bomullsfibrer som har avskilts under sträckningsprocessen; kardbands-, kambands- och förgarnsrester; karddamm; hoptrasslat garn (trassel) och annat garnavfall; garn och fibrer som har erhållits genom rivning av lump.

Avfall enligt detta nummer kan innehålla fett, damm eller andra föroreningar eller vara rensat, blekt eller färgat. Det kan användas för spinning eller för andra ändamål.

Detta nummer omfattar inte:

a)

bomullslinters (nr 1404);

b)

vadd (nr 3005 eller 5601);

c)

kardat eller kammat avfall av bomull (nr 5203);

d)

stoft och noppor av textilmaterial (nr 5601);

e)

lump, inbegripet klipp och liknande avfall av textilvaror (nr 6310).


5203 Bomull, kardad eller kammad


Detta nummer omfattar bomull (inbegripet rivet avfall och riven lump samt annat avfall av bomull) som har kardats eller kammats, oavsett om det har ytterligare beretts för spinning eller inte.

Huvudändamålet med kardningen är att reda ut bomullsfibrerna, lägga dem mer eller mindre parallellt och helt eller nästan helt befria dem från de främmande beståndsdelar som de ännu kan innehålla. Fibrerna föreligger efter kardningen i form av breda fiberflor (vadd), som vanligen sammanförs till kardband. Dessa band kan även kammas till kamband innan de omvandlas till förgarn.

Genom kamningen, som huvudsakligen förekommer vid spinning av långfibrig bomull, avlägsnas de sista resterna av de främmande ämnen som ännu häftar vid fibrerna. De kortare fibrerna avskiljs i form av kamavfall; endast de längre fibrerna, som ligger parallellt, återstår.

Kard- och kamband undergår en serie dubblerings- och sträckningsprocedurer i sträckmaskiner och förspinningsmaskiner. I de senare omvandlas de till förgarn. Det bör observeras, att förgarn, när det lämnar förspinningsmaskinen, kan ha ungefär samma diameter som enkelt garn enligt nr 5205 eller 5206 och att det är lätt snott. Då det inte har spunnits, utgör det emellertid ännu inte garn utan klassificeras enligt nr 5203.

Kard- och kamband rullas i allmänhet upp i kannor, medan förgarn vanligen lindas upp på stora bobiner. Fiberflor rullas i regel upp på träbommar.

Varor enligt detta nummer kan vara blekta eller färgade.

Kardband av bomull som används av frisörer (s.k. frisörvadd) klassificeras enligt detta nummer, men bomullsvadd klassificeras enligt nr 5601 eller, om den är impregnerad eller överdragen med farmaceutiska produkter eller föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln för medicinskt eller kirurgiskt ändamål, enligt nr 3005.


5204 Sytråd av bomull, även i detaljhandelsuppläggningar


 

- Inte i detaljhandelsuppläggningar:

5204.11

- - Innehållande minst 85 viktprocent bomull

5204.19

- - Annat

5204.20

- I detaljhandelsuppläggningar


Detta nummer omfattar sytråd av bomull (se beskrivning i avsnitt I B 4 i allm. anv. till elfte avd.).

Om sådan tråd överensstämmer med definitionen på surrningsgarn etc. (se avsnitt I B 2 i allm. anv. till elfte avd.) klassificeras den emellertid enligt nr 5607.

Sytråd omfattas av nr 5204 även om den föreligger i detaljhandelsuppläggningar och även om den har bearbetats på sådant sätt som anges i avsnitt I B 1 i allm. anv. till elfte avd.

5205 Garn av bomull (annat än sytråd), innehållande minst 85 viktprocent bomull, inte i detaljhandelsuppläggningar


 

- Enkelt garn av okammade fibrer, med en längdvikt av:

5205.11

- - Minst 714,29 decitex (högst metriskt nr 14)

5205.12 

- - Mindre än 714,29 decitex men minst 232,56 decitex (över metriskt nr 14 men högst metriskt nr 43)

5205.13

- - Mindre än 232,56 decitex men minst 192,31 decitex (över metriskt nr 43 men högst metriskt nr 52)

5205.14

- - Mindre än 192,31 decitex men minst 125 decitex (över metriskt nr 52 men högst metriskt nr 80)

5205.15

- - Mindre än 125 decitex (över metriskt nr 80)

 

- Enkelt garn av kammade fibrer med en längdvikt av:

5205.21 

- - Minst 714,29 decitex (högst metriskt nr 14) 

5205.22 

- - Mindre än 714,29 decitex men minst 232,56 decitex (över metriskt nr 14 men högst metriskt nr 43) 

5205.23

- - Mindre än 232,56 decitex men minst 192,31 decitex (över metriskt nr 43 men högst metriskt nr 52)

5205.24

- - Mindre än 192,31 decitex men minst 125 decitex (över metriskt nr 52 men högst metriskt nr 80)

5205.26

- - Mindre än 125 decitex men minst 106,38 decitex (över metriskt nr 80 men högst metriskt nr 94) 

5205.27 

- - Mindre än 106,38 decitex men minst 83,33 decitex (över metriskt nr 94 men högst metriskt nr 120) 

5205.28

- - Mindre än 83,33 decitex (över metriskt nr 120)

 

- Tvinnat (flertrådigt) garn av okammade fibrer, hos vilket enkelgarnet har en längdvikt av:

5205.31

- - Minst 714,29 decitex (högst metriskt nr 14)

5205.32

- - Mindre än 714,29 decitex men minst 232,56 decitex (över metriskt nr 14 men högst metriskt nr 43)

5205.33 

- - Mindre än 232,56 decitex men minst 192,31 decitex (över metriskt nr 43 men högst metriskt nr 52) 

5205.34

- - Mindre än 192,31 decitex men minst 125 decitex (över metriskt nr 52 men högst metriskt nr 80) 

5205.35

- - Mindre än 125 decitex (över metriskt nr 80)

 

- Tvinnat (flertrådigt) garn av kammade fibrer, hos vilket enkelgarnet har en längdvikt av:

5205.41

- - Minst 714,29 decitex (högst metriskt nr 14)

5205.42

- - Mindre än 714,29 decitex men minst 232,56 decitex (över metriskt nr 14 men högst metriskt nr 43) 

5205.43

- - Mindre än 232,56 decitex men minst 192,31 decitex (över metriskt nr 43 men högst metriskt nr 52)

5205.44

- - Mindre än 192,31 decitex men minst 125 decitex (över metriskt nr 52 men högst metriskt nr 80) 

5205.46 

- - Mindre än 125 decitex men minst 106,38 decitex (över metriskt nr 80 men högst metriskt nr 94)

5205.47

- - Mindre än 106,38 decitex men minst 83,33 decitex (över metriskt nr 94 men högst metriskt nr 120) 

5205.48

- - Mindre än 83,33 decitex (över metriskt nr 120)


Detta nummer omfattar bomullsgarn (annat än sytråd), såväl enkelt som tvinnat (flertrådigt), som har erhållits genom spinning av förgarn enligt nr 5203, under förutsättning att det innehåller minst 85 viktprocent bomull.

Sådant garn klassificeras emellertid inte enligt detta nummer om det uppfyller definitionen på surrningsgarn och tågvirke (nr 5607) eller föreligger i detaljhandelsuppläggningar (se avsnitt I B 2 och 3 i allm. anv. till elfte avd.).

Garn omfattas av detta nummer även om det har bearbetats på sådant sätt som anges i avsnitt I B 1 i allm. anv. till elfte avd.

5206 Garn av bomull (annat än sytråd), innehållande mindre än 85 viktprocent bomull, inte i detaljhandelsuppläggningar


 

- Enkelt garn av okammade fibrer, med en längdvikt av:

5206.11

- - Minst 714,29 decitex (högst metriskt nr 14)

5206.12

- - Mindre än 714,29 decitex men minst 232,56 decitex (över metriskt nr 14 men högst metriskt nr 43)

5206.13

- - Mindre än 232,56 decitex men minst 192,31 decitex (över metriskt nr 43 men högst metriskt nr 52)

5206.14

- - Mindre än 192,31 decitex men minst 125 decitex (över metriskt nr 52 men högst metriskt nr 80) 

5206.15

- - Mindre än 125 decitex (över metriskt nr 80) 

 

- Enkelt garn av kammade fibrer, med en längdvikt av:

5206.21

- - Minst 714,29 decitex (högst metriskt nr 14)

5206.22

- - Mindre än 714,29 decitex men minst 232,56 decitex (över metriskt nr 14 men högst metriskt nr 43)

5206.23

- - Mindre än 232,56 decitex men minst 192,31 decitex (över metriskt nr 43 men högst metriskt nr 52) 

5206.24

- - Mindre än 192,31 decitex men minst 125 decitex (över metriskt nr 52 men högst metriskt nr 80)

5206.25 

- - Mindre än 125 decitex (över metriskt nr 80)

 

- Tvinnat (flertrådigt) garn av okammade fibrer, hos vilket enkelgarnet har en längdvikt av:

5206.31

- - Minst 714,29 decitex (högst metriskt nr 14)

5206.32

- - Mindre än 714,29 decitex men minst 232,56 decitex (över metriskt nr 14 men högst metriskt nr 43) 

5206.33

- - Mindre än 232,56 decitex men minst 192,31 decitex (över metriskt nr 43 men högst metriskt nr 52)

5206.34

- - Mindre än 192,31 decitex men minst 125 decitex (över metriskt nr 52 men högst metriskt nr 80) 

5206.35

- - Mindre än 125 decitex (över metriskt nr 80)

 

- Tvinnat (flertrådigt) garn av kammade fibrer, hos vilket enkelgarnet har en längdvikt av: 

5206.41

- - Minst 714,29 decitex (högst metriskt nr 14)

5206.42 

- - Mindre än 714,29 decitex men minst 232,56 decitex (över metriskt nr 14 men högst metriskt nr 43)

5206.43

- - Mindre än 232,56 decitex men minst 192,31 decitex (över metriskt nr 43 men högst metriskt nr 52) 

5206.44

- - Mindre än 192,31 decitex men minst 125 decitex (över metriskt nr 52 men högst metriskt nr 80)

5206.45

- - Mindre än 125 decitex (över metriskt nr 80)


Anv. till nr 5205 gäller i tillämpliga delar också för garn enligt nr 5206.

5207 Garn av bomull (annat än sytråd), i detaljhandelsuppläggningar 


5207.10 

- Innehållande minst 85 viktprocent bomull

5207.90

- Annat


Detta nummer omfattar garn av bomull (annat än sytråd), i detaljhandelsuppläggningar (ang. sådana uppläggningar se avsnitt I B 3 i allm. anv. till elfte avd.).


5208 Vävnader av bomull, innehållande minst 85 viktprocent bomull och vägande högst 200 g/m2


 

- Oblekta:

5208.11

- - Med tvåskaftsbindning, vägande högst 100 g/m2

5208.12

- - Med tvåskaftsbindning, vägande mer än 100 g/m2

5208.13

- - Med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning, inbegripet 4-bindig bruten varpkypert

5208.19

- - Andra vävnader

 

- Blekta:

5208.21

- - Med tvåskaftsbindning, vägande högst 100 g/m2

5208.22

- - Med tvåskaftsbindning, vägande mer än 100 g/m2

5208.23

- - Med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning, inbegripet 4-bindig bruten varpkypert

5208.29

- - Andra vävnader

 

- Färgade:

5208.31

- - Med tvåskaftsbindning, vägande högst 100 g/m2

5208.32 

- - Med tvåskaftsbindning, vägande mer än 100 g/m2

5208.33

- - Med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning, inbegripet 4-bindig bruten varpkypert

5208.39

- - Andra vävnader

 

- Av olikfärgade garner:

5208.41 

- - Med tvåskaftsbindning, vägande högst 100 g/m2

5208.42

- - Med tvåskaftsbindning, vägande mer än 100 g/m2

5208.43

- - Med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning, inbegripet 4-bindig bruten varpkypert 

5208.49

- - Andra vävnader

 

- Tryckta: 

5208.51

- - Med tvåskaftsbindning, vägande högst 100 g/m2

5208.52

- - Med tvåskaftsbindning, vägande mer än 100 g/m2

5208.59

- - Andra vävnader 


Detta nummer omfattar vävnader (enligt definition i avsnitt I C i allm. anv. till elfte avd.) som väger högst 200 g/m2 och innehåller minst 85 viktprocent bomull.

Bomullsvävnader tillverkas i många olika utföranden och används alltefter beskaffenheten till kläder, hushållslinne, sängöverkast, gardiner och andra inredningsartiklar etc.

Detta nummer omfattar inte:

a)

bindor och liknande förbandsmaterial som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005);

b)

vävnader enligt nr 5801;

c)

handduksfrotté och liknande frottévävnader (nr 5802);

d)

slingervävnader (nr 5803);

e)

vävnader för tekniskt bruk enligt nr 5911.



5209 Vävnader av bomull, innehållande minst 85 viktprocent bomull ochvägande mer än 200 g/m2


 

- Oblekta:

5209.11

- - Med tvåskaftsbindning

5209.12

- - Med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning, inbegripet 4-bindig bruten varpkypert

5209.19

- - Andra vävnader

 

- Blekta:

5209.21

- - Med tvåskaftsbindning

5209.22

- - Med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning, inbegripet 4-bindig bruten varpkypert

5209.29

- - Andra vävnader

 

- Färgade:

5209.31

- - Med tvåskaftsbindning

5209.32

- - Med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning, inbegripet 4-bindig bruten varpkypert 

5209.39

- - Andra vävnader

 

- Av olikfärgade garner:

5209.41

- - Med tvåskaftsbindning

5209.42

- - Denim 

5209.43

- - Med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning, inbegripet 4-bindig bruten varpkypert

5209.49

- - Andra vävnader

 

- Tryckta:

5209.51

- - Med tvåskaftsbindning

5209.52

- - Med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning, inbegripet 4-bindig bruten varpkypert 

5209.59

- - Andra vävnader


Anv. till nr 5208 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 5209.



5210 Vävnader av bomull, innehållande mindre än 85 viktprocent bomull, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av konstfibrer och vägande högst 200 g/m2


 

- Oblekta:

5210.11

- - Med tvåskaftsbindning

5210.19

- - Andra vävnader

 

- Blekta:

5210.21

- - Med tvåskaftsbindning

5210.29

- - Andra vävnader

 

- Färgade:

5210.31

- - Med tvåskaftsbindning

5210.32

- - Med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning, inbegripet 4-bindig bruten varpkypert

5210.39

- - Andra vävnader

 

- Av olikfärgade garner:

5210.41

- - Med tvåskaftsbindning

5210.49

- - Andra vävnader

 

- Tryckta:

5210.51

- - Med tvåskaftsbindning

5210.59

- - Andra vävnader


Detta nummer omfattar vävnader enligt definition i avsnitt I C i allm. anv. till elfte avd.

Numret omfattar dessa vävnader under förutsättning att de klassificeras som bomullsvävnader med tillämpning av anm. 2 till elfte avd. (se också avsnitt I A i allm. anv. till elfte avd.) och dessutom motsvarar följande beskrivning:

a)

innehåller mindre än 85 viktprocent bomull;

b)

är blandade huvudsakligen eller uteslutande med konstfibrer;

c)

väger högst 200 g/m2.


Vid beräkning av viktförhållandena skall man räkna med den sammanlagda vikten av ingående konstfibrer utan att göra någon åtskillnad mellan filament och stapelfibrer.

Detta nummer omfattar inte:

a)

bindor och liknande förbandsmaterial som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005);

b)

vävnader enligt nr 5801;

c)

handduksfrotté och liknande frottévävnader (nr 5802);

d)

slingervävnader (nr 5803);

e)

vävnader för tekniskt bruk enligt nr 5911.

 

5211 Vävnader av bomull, innehållande mindre än 85 viktprocent bomull, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av konstfibrer och vägande mer än 200 g/m2


 

- Oblekta:

5211.11

- - Med tvåskaftsbindning

5211.12

- - Med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning, inbegripet 4-bindig bruten varpkypert

5211.19

- - Andra vävnader

5211.20

- Blekta

 

- Färgade:

5211.31

- - Med tvåskaftsbindning

5211.32

- - Med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning, inbegripet 4-bindig bruten varpkypert 

5211.39

- - Andra vävnader 

 

- Av olikfärgade garner

5211.41

- - Med tvåskaftsbindning:

5211.42

- - Denim

5211.43

- - Med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning, inbegripet 4-bindig bruten varpkypert

5211.49

- - Andra vävnader

 

- Tryckta:

5211.51

- - Med tvåskaftsbindning

5211.52

- - Med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning, inbegripet 4-bindig bruten varpkypert

5211.59

- - Andra vävnader


Anv. till nr 5210 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 5211.


5212 Andra vävnader av bomull


 

- Vägande högst 200 g/m2:

5212.11

- - Oblekta

5212.12

- - Blekta

5212.13

- - Färgade

5212.14

- - Av olikfärgade garner

5212.15

- - Tryckta

 

- Vägande mer än 200 g/ m2:

5212.21

- - Oblekta 

5212.22

- - Blekta

5212.23

- - Färgade

5212.24

- - Av olikfärgade garner

5212.25

- - Tryckta


Detta nummer omfattar vävnader (enligt definition i avsnitt I C i allm. anv. till elfte avd.) av bomullsgarn. Det bör emellertid observeras att numret omfattar endast vävnader med inblandning, andra än sådana enligt de föregående numren i detta kapitel och sådana som är nämnda eller inbegripna i det andra avsnittet av denna avd. (vanligen 58 eller 59 kap.).

Numret omfattar inte bindor och liknande förbandsmaterial som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005).

53 kap. Andra vegetabiliska textilfibrer; pappersgarn och vävnader av pappersgarn

Allmänna anvisningar

De allmänna anvisningarna till elfte avd. bör iakttas när detta kapitel tillämpas.

Detta kapitel omfattar i stort sett, med vissa undantag som anges i anv. till nr 5305, vegetabiliska textilmaterial (andra än bomull) i olika bearbetningsstadier från och med råmaterial till och med vävnader.

Det omfattar också pappersgarn och vävnader av pappersgarn samt sådana blandvaror som med tillämpning av bestämmelserna i anm. 2 till elfte avd. skall likställas med varor enligt detta kapitel.


5301 Lin, oberett eller berett men inte spunnet; blånor och avfall av lin (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) (+)


5301.10 

- Lin, oberett eller rötat

 

- Lin, bråkat, skäktat, häcklat eller på annat sätt berett, men inte spunnet:

5301.21

- - Bråkat eller skäktat

5301.29

- - Annat

5301.30

- Blånor och avfall av lin


Av lin finns många olika arter. Den mest kända är Linum usitatissimum. Linfibrer förekommer i linörtens stjälk som fasta knippen av bastfibrer (tågor), som sammanhålls av pektinämnen. För användning inom textilindustrin måste fibrerna skiljas från varandra och från den övriga delen av växten, i synnerhet från den inre vedaktiga delen.

Detta nummer omfattar lin som är oberett, rötat, skäktat, häcklat eller på annat sätt berett men inte spunnet, t.ex.:


A. Oberett lin.

Detta utgör lin i det skick det har skördats, även repat (dvs. med blad och frön avlägsnade).

B. Rötat lin.

Vid rötningen sönderdelas största delen av de pektinämnen som omger fibrerna, antingen genom jäsning (genom inverkan av bakterier eller mögelsvampar) eller på kemisk väg. Rötningen utförs i allmänhet genom att linet:

  1. utsätts för dagg eller fukt;
  2. sänks ned i långsamt rinnande vatten i floder eller åar eller i stillastående vatten i diken eller dammar;
  3. sänks ned i varmt vatten i stora bassänger; eller
  4. behandlas med ånga, kemikalier eller mikroorganismer.

Rötat lin torkas sedan ute i det fria eller på mekanisk väg. Fibrerna är då tillräckligt lösgjorda från den inre vedaktiga delen och från varandra för att kunna skiljas åt genom bråkning och skäktning.

C. Skäktat lin.

Linet krossas (bråkas) för att veddelen skall brytas sönder. Det skäktas sedan, dvs. veddelarna krossas för hand eller på mekanisk väg, så att linfibrerna frigörs. En del blånor och avfall uppkommer under denna bearbetning.

D. Cottoniserat lin.

Vid denna bearbetning kokas det oberedda linet först i en lösning av natriumhydroxid och dränks sedan in med natriumkarbonat. Det behandlas sedan med utspädd syra, varvid stjälkarna sönderdelas av den koldioxid som bildas, så att linfibrerna frigörs. Lin som har behandlats på detta sätt behöver inte rötas eller skäktas. Cottoniserat lin är i allmänhet blekt.

E. Häcklat (kammat) lin.

Genom häcklingen delas fiberknippena upp, fibrerna läggs parallellt och de kvarvarande främmande ämnena och alla korta eller sönderbrutna fibrer (blånor) avlägsnas. Linet är vanligen i form av ett sammanhängande, löst fiberknippe när det lämnar häcklingsmaskinerna. Fiberknippena genomgår sedan en maskin, i vilken ett ändlöst fiberband (kamband) bildas. Detta band genomgår en serie av dubblerings- och sträckningsprocedurer och omvandlas till förgarn. Kamband och förgarn omfattas av detta nummer, under förutsättning att de ännu inte har spunnits till garn. I slutskedet kan förgarn sträckas, så att det får ungefär samma tjocklek som enkelt garn och vanligen företer en lätt snodd. Det klassificeras likväl enligt detta nummer och bör inte förväxlas med enkelt garn, vilket omfattas av nr 5306.

F. Blånor och avfall av lin (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump).

Blånor består i allmänhet av olika slag av linavfall som är lämpligt för spinning. De består huvudsakligen av korta, knutiga, avslitna eller hoptrasslade fibrer, som har erhållits under de olika bearbetningarna, t.ex. skäktning, häckling (kamning) och spinning.

Numret omfattar också garnavfall från spinning, spolning och vävning, ävensom linfibrer som har erhållits genom rivning av avfallsbitar av vävnader eller av konfektionerade artiklar. Garnavfall och riven lump är vanligen avsedda att åter spinnas till garn.

Med hänsyn till fibrernas ringa längd undergår blånor och annat avfall som är avsedda för spinning vanligen inte någon häckling (kamning) utan endast kardning. Kardband och förgarn som erhålls vid kardningen omfattas också av detta nummer.

Detta nummer omfattar också avfall som är olämpligt för spinning till garn. Det uppstår huvudsakligen vid skäktningen eller kardningen och används som stoppnings- eller fyllnadsmaterial, som bindemedel i murbruk eller som råmaterial vid framställning av vissa slag av papper.

Blekning eller färgning inverkar inte på klassificeringen av varor enligt detta nummer.

Numret omfattar inte:

a)

krossade vedartade partiklar (skävor), som uppstår vid skäktningen (nr 4401);

b)

vissa fibrösa vegetabiliska material, ibland benämnda lin, t.ex. indiskt lin (Abroma augusta) (nr 5303) och nyzeeländsk hampa eller nyzeeländskt lin (Phormium tenax) (nr 5305).


Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 5301.21

Detta nummer omfattar också skäktat lin som har erhållits av blånor.


5302 Mjukhampa (Cannabis sativa L.), oberedd eller beredd men inte spunnen; blånor och avfall av mjukhampa (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)


5302.10

- Mjukhampa, oberedd eller rötad

5302.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar endast mjukhampa (Cannabis sativa L.), en växt som odlas under mycket varierande förhållanden vad beträffar klimat och jordmån. Fibrerna förekommer i basten i växtens stjälk och avskiljs genom en serie bearbetningar som liknar dem som används i fråga om lin (se anv. till nr 5301).

Detta nummer omfattar:

  1. oberedd hampa i det skick som den har skördats, även med blad och frön avlägsnade;
  2. rötad hampa, i vilken fibrerna ännu häftar vid den vedaktiga delen av stjälken men som delvis har lösgjorts genom rötningen;
  3. skäktad hampa, som innehåller fria fibrer, ibland med en längd av 2 meter eller mera, vilka har skiljts från växten genom skäktning;
  4. häcklad hampa eller hampfibrer, vilka på annat sätt har beretts för spinning, vanligen i form av kamband eller förgarn;
  5. blånor och annat avfall av mjukhampa, t.ex. avfall från skäktningen eller häcklingen, avfallsgarn från spinning, vävning etc. samt rivet avfall, riven lump, rivet förbrukat tågvirke etc.). Blånor och avfall klassificeras enligt detta nummer, oavsett om de är lämpliga för spinning till garn (t.ex. föreligger i form av kamband eller förgarn) eller lämpliga endast som tätnings-, stoppnings- eller fyllnadsmaterial, för papperstillverkning etc.

Cottonisering (liknande den behandling som lin ibland underkastas) samt blekning eller färgning inverkar inte på klassificeringen av varor enligt detta nummer.

Detta nummer omfattar inte:

a)

andra vegetabiliska fibermaterial, vilka ibland kallas hampa, t.ex.:

1.

tampicohampa (istle) (nr 1404 eller 5305);

2.

gambo- eller ambarihampa (Hibiscus cannabinus), rosellahampa (Hibiscus sabdariffa), abutilonhampa eller kinajute (Abutilon avicennae), indisk hampa, sunnhampa, madras-, calcutta-, bombay- eller benareshampa (Crotalaria juncea) samt queenslandhampa (Sida) (nr 5303);

3.

haitihampa (Agave foetida), manillahampa (abaca), mauritiushampa (Furcraea gigantea) och nyzeeländsk hampa eller nyzeeländskt lin (Phormium tenax) (nr 5305);

b)

den hårda, vedaktiga delen av växten, som avlägsnas under skäktningen (nr 4401);

c)

garn av mjukhampa (nr 5308);

d)

lump, inbegripet klipp och liknande avfall av textilvaror (även av tågvirke) (63 kap.).


5303 Jute och andra bastfibrer för textilt ändamål (med undantag av lin, mjukhampa och rami), oberedda eller beredda men inte spunna; blånor och avfall av dessa fibrer (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)


5303.10

- Jute och andra bastfibrer för textilt ändamål, oberedda eller rötade

5303.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar alla textilfibrer som erhålls från stjälkarna av tvåhjärtbladiga växter, andra än lin (nr 5301), mjukhampa (nr 5302) och rami (nr 5305).

De bastfibrer för textilt ändamål som omfattas av nr 5303 känns mjukare än de flesta vegetabiliska fibrer enligt nr 5305 och är även finare.

Bland fibrer enligt detta nummer märks:

  1. egentlig jute, som omfattar de två viktigaste varianterna Corchorus capsularis eller vit jute och Corchorus olitorius eller röd jute, även kallad tossa;
  2. Hibiscus cannabinus, som inom handeln kallas hibiskushampa, gambohampa, siamjute, kenaf, bimlipatam eller bimlijute, ambarihampa, papoula de Sao Francisco, dah, meshta etc.;
  3. Hibiscus sabdariffa, som inom handeln kallas rosellahampa, siamjute, kenaf, javajute etc.;
  4. Abutilon avicennae, som även kallas abutilonhampa, kinajute, tien-tsin, ching-ma, king-ma etc.;
  5. ginst, som utgör bastfibrer av spansk ginst (Spartium junceum) eller vanlig ginst (Cytisus scoparius);
  6. Urena lobata och Urena sinuata, som är kända under olika namn, beroende på de olika ursprungsländerna: kongojute, madagaskarjute eller paka, malva blanca eller cadillo (Kuba), guaxima, aramina eller malva roxa (Brasilien), caesarweed (Florida);
  7. Crotalaria juncea, som är känd som indisk hampa, sunnhampa, madras-, calcutta-, bombay- eller benareshampa eller som julburpurjute;
  8. sida, som huvudsakligen är känd som escobilla, malvaisco, queenslandhampa eller kubajute;
  9. Thespesia, som är känd som polompon (Vietnam);
  10. Abroma augusta, som är känd som "devil's cotton" eller indiskt lin;
  11. Clappertonia ficifolia, som är känd som punga (Kongo) eller guaxima (Brasilien);
  12. Triumfetta, som är känd som punga (Kongo) eller carapicho (Brasilien);
  13. nässlor.

Numret omfattar:

I.

Oberedda fibrösa material (i stjälkar som ännu inte är rötade eller skalade); rötade fibrer; maskinellt frilagda fibrer, dvs. fibrer som ibland är 2 meter eller längre, i det skick de har utvunnits ur växten genom rötning och skalning; "cuttings" (fibrernas tjockändar, vilka skärs av och säljs separat). Vegetabiliska material, som i obearbetad form eller i vissa andra former omfattas av 14 kap. (t.ex. stjälkar av ginst), klassificeras dock enligt nr 5303 först när de har undergått behandling som utvisar att de skall användas som textilmaterial (t.ex. när de har krossats, kardats eller kammats som beredning för spinning).

II.

Fibrer som har kardats, kammats eller på annat sätt beretts för spinning, vanligen i form av fiberband.

III.

Blånor och avfall som huvudsakligen har erhållits vid kardning eller kamning av bastfibrer; avfall av bastfibergarn som har erhållits vid spinning, vävning etc. samt rivet avfall, riven lump och rivet förbrukat tågvirke. Blånor och avfall klassificeras enligt detta nummer oavsett om de är lämpliga för spinning till garn (t.ex. föreligger i form av fiberband) eller lämpliga endast som tätnings-, stoppnings- eller fyllnadsmaterial, för filt- eller papperstillverkning etc.


Blekning och färgning inverkar inte på klassificeringen av varor enligt detta nummer.

Numret omfattar inte:

a)

stjälkar av ginst (nr 1404);

b)

blånor som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln för medicinskt eller kirurgiskt ändamål (nr 3005);

c)

garn av jute eller av andra bastfibrer för textilt ändamål enligt detta nummer (nr 5307);

d)

lump och förbrukat tågvirke (63 kap.).

 

[5304]


5305 Kokosfibrer, abaca (manilahampa eller Musa textilis Nee), rami och andra vegetabiliska textilfibrer, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, oberedda eller beredda men inte spunna; blånor och avfall av dessa fibrer (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

Detta nummer omfattar vegetabiliska textilfibrer som erhålls från blad eller frukter hos vissa enhjärtbladiga växter (t.ex. kokos, abaca eller sisal), eller, i fråga om rami, från stjälkarna hos tvåhjärtbladiga växter av familjen Urticaceae, och som inte är nämnda eller inbegripna i något annat nummer.

Dessa fibrer är i de flesta fall grövre och tjockare än bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 5303.

De klassificeras i allmänhet enligt nr 5305 oavsett om de är oberedda, beredda för spinning (t.ex. föreligger som kard- eller kamband) eller i form av blånor, fiberavfall (erhållet huvudsakligen vid kamningen), garnavfall (erhållet huvudsakligen vid spinning eller vävning), rivet avfall, riven lump, rivet förbrukat tågvirke etc.

Fibrer som har erhållits från vegetabiliska material och som i obearbetad form eller i vissa andra former omfattas av 14 kap. (särskilt kapock) klassificeras dock enligt nr 5305 först när de har undergått någon behandling som utvisar att de skall användas som textilmaterial (t.ex. när de har krossats, kardats eller kammats som beredning för spinning).

Bland vegetabiliska textilfibrer enligt detta nummer märks:

kokosfibrer. Dessa erhålls från det yttre höljet av kokosnötter och är grova, spröda och till färgen bruna. De klassificeras enligt detta nummer oavsett om de är löst förpackade eller föreligger i buntar;

abaca eller manillahampa, vilken erhålls ur bladslidorna hos en viss bananväxt (Musa textilis Nee), som huvudsakligen odlas på Filippinerna. Fibrerna utvinns genom att de icke fibrösa delarna bortskrapas för hand (med kniv) eller i maskiner. De klassificeras enligt detta nummer även om de är kammade eller på annat sätt beredda för spinning (t.ex. i form av fiberband eller förgarn).

Manillahampa är mycket motståndskraftig mot havsvatten, väder och vind och används därför huvudsakligen för tillverkning av tågvirke och fisknät. Den spinns också till garn för grövre vävnader eller för hattflätor;

rami. Ramifibrer erhålls från bastskiktet hos olika växter, huvudsakligen Boehmeria tenacissima (Rhea, grön rami) och Boehmeria nivea (china grass, vit rami), vilka odlas huvudsakligen i Fjärran Östern.

Stjälkarna skärs av vid marken. Därefter, ibland efter en förberedande torkning, skalas stjälkarna för hand eller maskinellt så att den inre vedartade delen kan brytas sönder och avlägsnas. Ramin erhålls då i form av långa band. Skalningen följs av en procedur (i allmänhet kokning i alkalilösning) som avlägsnar de limartade pektinämnen som håller samman fibrerna. De sålunda erhållna fibrerna vrids ur och torkas och blir pärlvita;

alfa- och espartofibrer. Dessa fibrer erhålls från växternas blad. De klassificeras emellertid enligt detta nummer endast när de har valsats, krossats, kammats eller på annat sätt behandlats på sådant sätt att det framgår att de skall användas som textilmaterial. Obehandlade blad klassificeras enligt 14 kap.;

aloefibrer;

haitihampa (Agave foetida);

henequen (Agave fourcroydes);

istle eller ixtle (tampicohampa eller mexikansk hampa). Dessa fibrer, som utvinns ur Agave funkiana och Agave lechugilla, används huvudsakligen för borsttillverkning och klassificeras vanligen enligt nr 1404. De klassificeras dock enligt detta nummer när de har beretts så att det framgår att de skall användas som textilmaterial;

maguey eller cantala, vilka erhålls från Agave cantala (Filippinerna eller Indonesien) eller Agave tequilana (Mexico);

mauritiushampa (Furcraea gigantea), även känd som piteira (Brasilien);

nyzeeländsk hampa eller nyzeeländskt lin (Phormium tenax);

torvfibrer (ibland benämnda berandine- eller beraudinetorv). Fibrerna erhålls ur vedartad torv. De omfattas emellertid av detta nummer endast när de har beretts på sådant sätt att det framgår att de skall användas som textilmaterial; i annat fall klassificeras de enligt nr 2703;

ananasfibrer. Dessa fibrer, som även är kända som curana (Amazonas), pina (Mexiko) och silkgrass, erhålls från blad av ananasväxten, som tillhör familjen Bromeliaceae. Till ananasfibrerna hör också fibrer av Pita floja eller Colombia pita (Agave americana) eller arghan, caroa (Brasilien), karates etc.;

pita (Agave americana);

sansevieria, som även är känd som bowstringhampa eller ifehampa;

sisal (Agave sisalana);

typha. Fibrerna erhålls från blad av typha eller kattsvansväxten. Dessa fibrer bör inte förväxlas med de korta fröhåren från samma växt, vilka används som stoppningsmaterial i flytvästar, leksaker etc. och klassificeras enligt nr 1404;

yucca.

Blekning eller färgning inverkar inte på klassificeringen av varor enligt detta nummer.


5306 Garn av lin


5306.10

- Enkelt

5306.20

- Tvinnat (flertrådigt)


Detta nummer omfattar såväl enkelt garn, som har erhållits genom spinning av förgarn av linfibrer enligt nr 5301, som tvinnat (flertrådigt) garn, vilket har framställts genom olika kombinationer av sådana enkla garner.

Garn av lin som uppfyller definitionen på surrningsgarn och tågvirke klassificeras dock enligt nr 5607 (se avsnitt I B 2 i allm. anv. till elfte avd.).

Garn klassificeras enligt detta nummer även om det föreligger i detaljhandelsuppläggningar eller har bearbetats på sådant sätt som anges i avsnitt I B 1 i allm. anv. till elfte avd.

Metalliserat garn, inbegripet garn av lin i förening med metalltråd, oavsett mängden metalltråd, klassificeras enligt nr 5605.


5307 Garn av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 5303


5307.10

- Enkelt, med en längdvikt av

5307.20

- Tvinnat (flertrådigt)


Detta nummer omfattar såväl enkelt som tvinnat (flertrådigt) garn som har erhållits genom spinning av fiberband av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 5303.

Garn som uppfyller definitionen på surrningsgarn och tågvirke klassificeras dock enligt nr 5607 (se avsnitt I B 2 i allm. anv. till elfte avd.).

Garn omfattas av detta nummer, även om det föreligger i detaljhandelsuppläggningar eller har bearbetats på sådant sätt som anges i avsnitt I B 1 i allm. anv. till elfte avd.

5308 Garn av andra vegetabiliska textilfibrer; pappersgarn 


5308.10

- Garn av kokosfibrer

5308.20

- Garn av mjukhampa

5308.90

- Andra slag


A. Garn av andra vegetabiliska textilfibrer

Denna grupp omfattar såväl enkelt som tvinnat (flertrådigt) garn som har erhållits genom spinning av fibrer av mjukhampa enligt nr 5302, av vegetabiliska textilfibrer enligt nr 5305 eller av vegetabiliska fibrer som inte omfattas av elfte avd. (särskilt de som klassificeras enligt 14 kap., t.ex. kapock och tampicofibrer).

Garn som uppfyller definitionen på surrningsgarn och tågvirke klassificeras dock enligt nr 5607 (se avsnitt I B 2 i allm. anv. till elfte avd.).

Garn av mjukhampa används som sytråd (t.ex. inom sko- och läderindustrierna) samt för vävning.

Garn omfattas av denna grupp, även om det föreligger i detaljhandelsuppläggningar eller har bearbetats på sådant sätt som anges i avsnitt I B 1 i allm. anv. till elfte avd.

Metalliserat garn, inbegripet garn enligt denna grupp i förening med metalltråd, oavsett mängden metalltråd, klassificeras enligt nr 5605.

B. Pappersgarn

Denna grupp omfattar såväl enkelt som tvinnat (flertrådigt) garn av papper, även garn i detaljhandelsuppläggningar eller i form av icke flätat surrningsgarn eller tågvirke.

Garn omfattas av denna grupp, även om det har bearbetats på sådant sätt som anges i avsnitt I B 1 i allm. anv. till elfte avd.

Enkelt garn erhålls genom att remsor av fuktigt papper (ibland med överdrag) snos eller rullas i längdriktningen; tvinnat (flertrådigt) garn erhålls genom hoptvinning av två eller flera enkla garner.

Detta nummer omfattar inte:

a)

papper som endast har vikts en eller flera gånger i längdriktningen (48 kap.);

b)

pappersgarn som har hopspunnits eller överspunnits med metalltråd eller överdragits med metall (metalliserat garn) (nr 5605);

c)

garn av papper som endast har förstärkts med metall samt flätat tågvirke av papper (nr 5607).


5309 Vävnader av lin


 

- Innehållande minst 85 viktprocent lin:

5309.11

- - Oblekta eller blekta

5309.19

- - Andra

 

- Innehållande mindre än 85 viktprocent lin: 

5309.21

- - Oblekta eller blekta

5309.29

- - Andra


Detta nummer omfattar vävnader (enligt definition i avsnitt I C i allm. anv. till elfte avd.) av lingarn.

Enligt detta nummer klassificeras bl.a. vävnader för överkläder och finare underkläder, för lakan, borddukar etc. Linnevävnader används även till madrassöverdrag, säckar, presenningar, segel etc.

Numret omfattar inte bindor och liknande förbandsmaterial som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005).


5310 Vävnader av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 5303


5310.10

- Oblekta

5310.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar vävnader (enligt definition i avsnitt I C i allm. anv. till elfte avd.) av jutegarn eller garn av andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 5303.

Jutevävnader används till säckar och packningsmaterial, som underlag i linoleummattor, till möbler etc.


5311 Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer; vävnader av pappersgarn


Detta nummer omfattar vävnader (enligt definition i avsnitt I C i allm. anv. till elfte avd.) av garn enligt nr 5308.

Dessa vävnader används huvudsakligen som packningsmaterial, som segelduk, för tillverkning av presenningar, säckar, borddukar och mattor samt som underlag i linoleummattor, etc.

Numret omfattar inte vävnader som har tillverkats av pappersremsor (nr 4601).


54 kap. Konstfilament; remsor o.d. av konstfibrer 

Allmänna anvisningar

De allmänna anvisningarna till elfte avd. bör iakttas när detta kapitel tillämpas.

Med konstfibrer förstås (såväl i 54 och 55 kap. som i andra delar av tulltaxan) enligt anm 1 till 54 kap. filament och stapelfibrer av organiska polymerer som har framställts:

  1. genom polymerisation av organiska monomerer eller genom kemisk modifiering av polymerer som framställts genom denna process (se allm. anv. till 39 kap.) (syntetfibrer); eller
  2. genom upplösning eller kemisk behandling av naturliga organiska polymerer eller genom kemisk modifiering av naturliga organiska polymerer (regenatfibrer).

I. Syntetfibrer

Utgångsmaterialen för framställning av syntetfibrer kommer i allmänhet från destillationsproduker av stenkol eller mineralolja eller från naturgas. Genom polymerisation av dessa produkter utvinner man substanser, som i smält tillstånd eller efter upplösning i lämpligt lösningsmedel sprutas genom spinnmunstycken ut i luften eller in i ett lämpligt koaguleringsbad, där de genom avkylning, avdunstning av lösningsmedlet eller genom utfällning stelnar till filament.

I detta skede har de i normala fall inte sådana egenskaper att de kan användas direkt i efterföljande bearbetningar. De måste då underkastas en sträckningsprocess som orienterar molekylerna i filamentriktningen, varigenom vissa tekniska egenskaper (t.ex. styrkan) avsevärt förbättras.

De viktigaste syntetfibrerna är:

  1. akryl: fibrer som är uppbyggda av linjära makromolekyler vilka innehåller minst 85 viktprocent akrylnitrilenheter;
  2. modakryl: fibrer som är uppbyggda av linjära makromolekyler vilka innehåller minst 35 viktprocent men mindre än 85 viktprocent akrylnitrilenheter;
  3. polypropen: fibrer som är uppbyggda av linjära makromolekyler av acykliska mättade kolväten och vilkas makromolekyler innehåller minst 85 viktprocent enheter hos vilka varannan kolatom har en isotaktiskt placerad metylsidokedja men ingen ytterligare substitution;
  4. nylon och andra polyamider: fibrer som är uppbyggda av syntetiska linjära makromolekyler vilka innehåller antingen minst 85 % återkommande amidbindningar som är sammanbundna med acykliska eller cykliska grupper eller minst 85 % aromatiska grupper som är direkt hoplänkade genom amidbindningar med två aromatiska ringar och i vilka amidgrupperna upp till minst 50 % kan vara ersätta av imidgrupper. Med "polyamider" avses även aramider (se anm. 12 till elfte avd.);
  5. polyestrar: fibrer som är uppbyggda av linjära makromolekyler vilka innehåller minst 85 viktprocent av någon ester av en diol och tereftalsyra;
  6. polyeten: fibrer som är uppbyggda av linjära makromolekyler vilka innehåller minst 85 viktprocent etylenenheter;
  7. polyuretan: fibrer som har bildats genom polymerisation av flerfunktionella isocyanater med föreningar som innehåller två eller flera hydroxylgrupper, t.ex. ricinolja, butandiol(1,4), polyeterpolyoler och polyesterpolyoler.

Bland andra syntetfibrer kan nämnas: klorfibrer, fluorfibrer, polykarbamid, trivinyl och vinylal.

Vid klassificering av sådana fibrer som består av en sampolymer eller av en blandning av enkla polymerer i den mening som avses i 39 kap., t.ex. en sampolymer av eten och propen, skall hänsyn tas till de procenttal som enligt ovan gäller för var och en av beståndsdelarna. Utom i fråga om polyamider gäller procenttalen viktprocent.

II. Regenatfibrer

Utgångsmaterialen för framställning av regenatfibrer är organiska polymerer som framställs ur naturliga råmaterial genom processer som kan inbegripa upplösning, kemisk behandling eller kemisk modifiering.

De viktigaste regenatfibrerna är:

A. Cellulosafibrer, nämligen:

  1. viskos, som framställs genom behandling av cellulosa (i allmänhet i form av sulfitcellulosa) med natriumhydroxid. Den alkalicellulosa som blir resultatet behandlas sedan med koldisulfid och överförs då till natriumcellulosaxantat. Detta omvandlas i sin tur genom upplösning i utspädd natriumhydroxid till en tjock lösning som kallas viskos. Efter rening och mogning sprutas viskosen genom spinnmunstycken in i ett surt fällbad, där filament av regenererad cellulosa bildas. Viskos innefattar också modalfibrer som framställs av regenererad cellulosa genom en modifierad viskosprocess;
  2. kupro, som erhålls genom upplösning av cellulosa (i allmänhet i form av bomullslinters eller kemisk massa) i en lösning av kopparoxidammoniak. Den tjockflytande lösning som då uppkommer sprutas genom spinnmunstycken in i ett bad, där det bildas filament av utfälld cellulosa;
  3. acetat, som erhålls ur cellulosaacetat som har minst 74 % av hydroxylgrupperna acetylerade. Fibrerna framställs genom behandling av cellulosa (i form av bomullslinters eller kemisk massa) med en blandning av ättiksyraanhydrid, ättiksyra och svavelsyra. Det cellulosaacetat som bildas görs lösligt och löses därefter i ett flyktigt lösningsmedel, t.ex. aceton. Det sprutas sedan genom spinnmunstycken i allmänhet in i en varm luftström. Lösningsmedlet avdunstar då och filament av cellulosaacetat bildas.

B. Proteinfibrer av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung bland vilka märks:

  1. sådana som framställs genom att mjölkkasein löses i alkali (i allmänhet natriumhydroxid). Efter mogning sprutas lösningen genom spinnmunstycken in i ett surt fällningsbad. De fibrer som erhålls på detta sätt härdas därefter genom behandling med formaldehyd, tannin, kromsalter eller andra kemiska föreningar;
  2. andra fibrer som är framställda på liknande sätt av äggviteämnen från jordnötter, sojabönor, majs (zein) etc.

 

C. Alginatfibrer. Kemisk behandling av olika slag av alger ger en tjockflytande lösning, i allmänhet av natriumalginat. Lösningen sprutas genom spinnmunstycken in i ett bad, varvid vissa metallalginater bildas. Till dessa hör:

  1. kalciumkromalginatfibrer, vilka förkolnar utan att antändas;
  2. kalciumalginatfibrer, som är lättlösliga i en svagt alkalisk tvållösning och som därför är olämpliga för vanligt textilt ändamål. De används oftast vid framställning av vissa vävnader som tillfälliga trådar, vilka senare avlägsnas.

Kapitlet omfattar konstfilament samt garn och vävnader av sådana filament, ävensom blandvaror som med tillämpning av anm. 2 till elfte avd. klassificeras som garn och vävnader av konstfilament. Det omfattar också monofilament och andra varor enligt nr 5404 eller 5405 samt vävnader av sådana varor.

Fiberkabel, annan än sådan som är definierad i anm. 1 till 55 kap., omfattas också av 54 kap. Sådan fiberkabel används i allmänhet för tillverkning av cigarettfilter, medan fiberkabel enligt 55 kap. används för framställning av stapelfibrer.

Detta kapitel omfattar inte:

a)

tråd för rengöring av utrymmen mellan tänderna (tandtråd), i detaljhandelsförpackningar, enligt nr 3306;

b)

varor enligt 40 kap., särskilt tråd och rep enligt nr 4007;

c)

varor enligt 55 kap., särskilt stapelfibrer, garn och vävnader av stapelfibrer samt avfall (inbegripet kamavfall och garnavfall samt rivet avfall och riven lump) av konstfilament;

d)

kolfibrer och varor av kolfibrer, enligt nr 6815;

e)

glasfibrer och varor av glasfibrer, enligt nr 7019.


5401 Sytråd av konstfilament, även i detaljhandelsuppläggningar


5401.10

- Av syntetfilament

5401.20

- Av regenatfilament


Detta nummer omfattar sytråd av konstfilament (se beskrivning i avsnitt I B 4 i allm. anv. till elfte avd.).

Numret omfattar emellertid inte sådan tråd som överensstämmer med definitionen på surrningsgarn etc. (se avsnitt I B 2 i allm. anv. till elfte avd.) (nr 5607).

Sytråd omfattas av detta nummer även om den föreligger i detaljhandelsuppläggningar och även om den har bearbetats på sådant sätt som anges i avsnitt I B 1 i allm. anv. till elfte avd.

Numret omfattar inte heller enkelt garn och monofilament, även om de används som sytråd (nr 5402, 5403, 5404 eller 5405 alltefter beskaffenheten).


5402 Garn av syntetfilament (annat än sytråd), inte i detaljhandelsuppläggningar, inbegripet monofilament av syntetmaterial med en längdvikt av mindre än 67 decitex (+)


 

- Högstyrkegarn av nylon eller andra polyamider, även texturerat:

5402.11

- - Av aramider

5402.19

- - Annat

5402.20

- Högstyrkegarn av polyestrar, även texturerat

 

- Texturerat garn:

5402.31

- - Av nylon eller andra polyamider, hos vilket enkeltråden har en längdvikt av högst 50 tex

5402.32

- - Av nylon eller andra polyamider, hos vilket enkeltråden har en längdvikt av mer än 50 tex

5402.33 

- - Av polyestrar

5402.34

- - Av polypropen 

5402.39

- - Andra

 

- Annat garn, enkelt, utan snodd eller med en snodd av högst 50 varv per meter:

5402.44

- - Töjfibergarn

5402.45

- - Annat, av nylon eller andra polyamider

5402.46

- - Annat, av polyestrar, delvis orienterat

5402.47

- - Annat, av polyestrar

5402.48

- - Annat, av polypropen

5402.49

- - Annat

 

- Annat garn, enkelt, med en snodd av mer än 50 varv per meter:

5402.51

- - Av nylon eller andra polyamider

5402.52

- - Av polyestrar

5402.53

- - Av polypropen

5402.59

- - Av annat syntetmaterial 

 

- Annat garn, tvinnat (flertrådigt):

5402.61

- - Av nylon eller andra polyamider

5402.62

- - Av polyestrar

5402.63

- - Av polypropen

5402.69

- - Av annat syntetmaterial


Detta nummer omfattar garn av syntetfilament (annat än sytråd), nämligen:

  1. monofilament (monofilgarn) med en längdvikt av mindre än 67 decitex.
  2. multifilament (multifilgarn), vilket erhålls genom att ett antal (från två till flera hundra) filament sammanförs, vilket i allmänhet sker direkt efter det att filamenten kommer fram ur spinnmunstyckena.Sådant garn kan vara osnott eller snott (enkelt eller flertrådigt) och kan således förekomma i form av:

a)

enkelt garn som består av filament som har spolats upp utan snodd. Även sådan fiberkabel av filament som inte omfattas av 55 kap.klassificeras enligt detta nummer;

b)

enkelt garn av filament som har snotts, antingen direkt efter utsprutningen ur spinnmunstyckena eller i en senare process;

c)

tvinnat (flertrådigt) garn som är tillverkat genom tvinning av enkelt garn enligt a eller b, inbegripet sådant som har erhållits av monofilament enligt nr 5404 (se avsnitt I B 1 i allm. anv. till elfte avd.).


Numret omfattar dock inte garn som utgör surrningsgarn enligt nr 5607 och inte heller garn i detaljhandelsuppläggningar, enligt nr 5406 (se avsnitt I B 2 och 3 i allm. anv. till elfte avd.).

Förutom de normala former som textilfibergarner kan läggas upp i för annat ändamål än försäljning i detaljhandeln kan vissa garner enligt detta nummer vara upplagda i former som saknar inlägg (i kakor etc.).

Numret omfattar inte heller:

a)

monofilament samt remsor o.d., av syntetmaterial, enligt nr 5404;

b)

 fiberkabel av syntetfilament, med en längd över 2 meter, enligt nr 5501;

c)

fiberkabel av syntetfilament, med en längd av högst 2 meter, enligt nr 5503;

d)

tops enligt nr 5506;

e)

metalliserat garn, inbegripet garn enligt detta nummer i förening med metalltråd (oavsett mängden metalltråd) eller överdraget med metall (nr 5605).

 

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 5402.31 – 5402.39

Texturerat garn är sådant garn som har fått annan struktur genom en mekanisk eller fysisk process (t.ex. snoning, uppsnoning, falsksnoning, hoppressning, krusning, värmefixering eller en kombination av flera av dessa processer), varigenom fibrerna har blivit krulliga, krusiga, hopdragna till öglor etc. Dessa ojämnheter kan helt eller delvis rätas ut genom sträckning, men fibrerna återgår till sin ursprungliga form när sträckningen upphör.

Texturerat garn karakteriseras av att det antingen har stor skrymvolym eller mycket stor töjbarhet. Den stora elasticiteten hos båda typerna gör dem speciellt lämpliga för tillverkning av töjbara kläder (t.ex. strumpbyxor, strumpor, underkläder), medan garn med stor skrymvolym ger vävnader och trikåvaror egenskapen att kännas mjuka och varma.

Texturerat garn kan skiljas från otexturerat (osnott) filamentgarn genom att fibrerna har speciella kännetecken på att de har snotts, små öglor eller minskad parallell orientering av ingående filament.

HS-nr 5402.46

Detta nummer omfattar garn som består av fibrer vilkas molekyler är delvis orienterade. Detta garn, som i allmänhet är otexturerat, kan inte användas direkt för tillverkning av dukvaror utan måste först genomgå en sträckningsprocess eller en kombinerad sträcknings- och textureringsprocess. Det är även känt under namnet "POY".


5403 Garn av regenatfilament (annat än sytråd), inte i detaljhandelsuppläggningar, inbegripet monofilament av regenatmaterial med en längdvikt av mindre än 67 decitex


5403.10

- Högstyrkegarn av viskos

 

- Annat garn, enkelt:

5403.31

- - Av viskos, utan snodd eller med en snodd av högst 120 varv per meter

5403.32

- - Av viskos, med en snodd av mer än 120 varv per meter

5403.33

- - Av acetat

5403.39

- - Av annat regenatmaterial

 

- Annat garn, tvinnat (flertrådigt): 

5403.41 

- - Av viskos

5403.42

- - Av acetat

5403.49

- - Av annat regenatmaterial


Anv. till nr 5402 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 5403.

5404 Monofilament av syntetmaterial med en längdvikt av minst 67 decitex och med ett största tvärmått av högst 1 mm; remsor o.d. (t.ex. konstbast) av syntetmaterial, med en bredd i föreliggande skick av högst 5 mm


 

- Monofilament:

5404.11

- - Töjfibergarn

5404.12

- - Annat, av polypropen

5404.19

- - Annat

5404.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar:

  1. monofilament av syntetmaterial, dvs. filamentfibrer som har sprutats genom spinnmunstycken som enstaka filament. De klassificeras enligt detta nummer endast om de har en längdvikt av minst 67 decitex och ett största tvärmått av högst 1 mm. Monofilament enligt detta nummer kan ha vilket tvärsnitt som helst och kan erhållas inte bara genom sprutning utan också genom laminering eller sammansmältning;
  2. remsor o.d. av syntetmaterial. Dessa utgör platta remsor med en bredd av högst 5 mm, som antingen är framställda direkt genom sprutning eller skurna ur bredare remsor eller ur duk. Under förutsättning att nedanstående varors bredd i föreliggande skick (dvs. bredden i vikt, tillplattat, sammanpressat eller snott skick) inte överstiger 5 mm, omfattar detta nummer också:
    a) remsor som är vikta i längdriktningen;
    b) tillplattade rör, även vikta i längdriktningen;
    c) remsor samt varor enligt a och b ovan som är sammanpressade eller snodda.

Om bredden inte är enhetlig, klassificeras varorna med hänsyn till den genomsnittliga bredden. Detta nummer omfattar även varor som är tvinnade av två eller flera remsor.

Alla ovannämnda varor förekommer i allmänhet i långa längder men klassificeras enligt detta nummer även om de är nedskurna till korta stycken och även om de föreligger i detaljhandelsuppläggningar. De används alltefter beskaffenheten för tillverkning av borstar, racketar, fisklinor, suturtråd, vävnader för möbelklädsel, bälten, hattar, flätor etc.

Numret omfattar inte:

a)

sterilt monofilament av syntetmaterial (nr 3006);

b)

enfibertråd av syntetmaterial med ett största tvärmått av mer än 1 mm samt remsor och tillplattade rör, även vikta i längdriktningen och även sammanpressade (t.ex. konstbast), under förutsättning att bredden i föreliggande skick (dvs. bredden i vikt, tillplattat, sammanpressat eller snott skick) överstiger 5 mm (39 kap.);

c)

monofilament av syntetmaterial med en längdvikt av mindre än 67 decitex, enligt nr 5402;

d)

remsor o.d. enligt 56 kap.;

e)

monofilament av syntetmaterial med monterade fiskkrokar eller på annat sätt apterat till fisklinor (nr 9507);

f)

bindlar för borsttillverkning (nr 9603).



5405 Monofilament av regenatmaterial med en längdvikt av minst 67 decitex och med ett största tvärmått av högst 1 mm; remsor o.d. (t.ex. konstbast) av regenatmaterial, med en bredd i föreliggande skick av högst 5 mm


Anv. till nr 5404 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 5405.


5406 Garn av konstfilament (annat än sytråd), i detaljhandelsuppläggningar


Detta nummer omfattar garn av konstfilament (annat än sytråd) i detaljhandelsuppläggningar (ang. sådana uppläggningar se avsnitt I B 3 i allm. anv. till elfte avd.).


5407 Vävnader av garn av syntetfilament, inbegripet vävnader framställda av material enligt nr 5404


5407.10

- Vävnader framställda av högstyrkegarn av nylon eller andra polyamider eller av polyestrar

5407.20

- Vävnader framställda av remsor e.d.

5407.30

- Vävnader enligt anm. 9 till avd. XI 

 

- Andra vävnader, innehållande minst 85 viktprocent filament av nylon eller andra polyamider:

5407.41 

- - Oblekta eller blekta

5407.42

- - Färgade

5407.43

- - Av olikfärgade garner

5407.44

- - Tryckta

 

- Andra vävnader, innehållande minst 85 viktprocent texturerade polyesterfilament:

5407.51

- - Oblekta eller blekta

5407.52

- - Färgade

5407.53

- - Av olikfärgade garner

5407.54

- - Tryckta

 

- Andra vävnader, innehållande minst 85 viktprocent polyesterfilament:

5407.61

- - Innehållande minst 85 viktprocent otexturerade polyesterfilament

5407.69

- - Andra

 

- Andra vävnader, innehållande minst 85 viktprocent syntetfilament:

5407.71

- - Oblekta eller blekta

5407.72

- - Färgade

5407.73

- - Av olikfärgade garner

5407.74

- - Tryckta

 

- Andra vävnader, innehållande mindre än 85 viktprocent syntetfilament, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av bomull:

5407.81

- - Oblekta eller blekta

5407.82

- - Färgade

5407.83

- - Av olikfärgade garner

5407.84

- - Tryckta

 

- Andra vävnader:

5407.91

- - Oblekta eller blekta

5407.92 

- - Färgade

5407.93

- - Av olikfärgade garner

5407.94

- - Tryckta


Detta nummer omfattar vävnader (enligt definition i avsnitt I C i allm. anv. till elfte avd.) av garn av syntetfilament eller av monofilament eller remsor enligt nr 5404. Vävnaderna enligt nr 5407 är av mycket varierande slag och används bl.a. till kläder, foder, gardiner, möbler, tält, fallskärmar etc.

Detta nummer omfattar inte:

a)

bindor och liknande artiklar som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005);

b)

vävnader av monofilament av syntetmaterial med ett största tvärmått av mer än 1 mm eller av remsor o.d. av syntetmaterial med en bredd i föreliggande skick av över 5 mm (nr 4601);

c)

vävnader av syntetstapelfibrer (nr 5512 – 5515);

d)

kordväv enligt nr 5902;

e)

vävnader för tekniskt bruk enligt nr 5911.



5408 Vävnader av garn av regenatfilament, inbegripet vävnader framställda av material enligt nr 5405



5408.10

- Vävnader framställda av högstyrkegarn av viskos

 

- Andra vävnader, innehållande minst 85 viktprocent regenatfilament eller remsor e.d. av regenatmaterial: 

5408.21

- - Oblekta eller blekta

5408.22

- - Färgade

5408.23

- - Av olikfärgade garner

5408.24

- - Tryckta

 

- Andra vävnader:

5408.31

- - Oblekta eller blekta

5408.32

- - Färgade

5408.33

- - Av olikfärgade garner

5408.34 

- - Tryckta


Detta nummer omfattar vävnader (enligt definition i avsnitt I C i allm. anv. till elfte avd.) av garn av regenatfilament eller av monofilament eller remsor enligt nr 5405. Vävnaderna enligt nr 5408 är av mycket varierande slag och används bl.a. till kläder, foder, gardiner, möbler, tält, fallskärmar etc.

Detta nummer omfattar inte:

a)

bindor och liknande artiklar som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005);

b)

vävnader av monofilament av regenatmaterial med ett största tvärmått av mer än 1 mm eller av remsor o.d. av regenatmaterial, med en bredd i föreliggande skick av över 5 mm (nr 4601);

c)

vävnader av regenatstapelfibrer (nr 5516);

d)

kordväv enligt nr 5902;

e)

vävnader för tekniskt bruk enligt nr 5911.



55 kap. Konststapelfibrer


Allmänna anvisningar

De allmänna anvisningarna till elfte avd. bör iakttas när detta kapitel tillämpas.

Kapitlet omfattar de konstfibrer som är beskrivna i allm. anv. till 54 kap. när de föreligger i form av stapelfibrer (dvs. korta fibrer) eller fiberkabel. Det omfattar också varor som framkommer på olika stadier av bearbetningen av dessa fibrer eller av fiberkabel, fram till och med garn och vävnader. Det omfattar vidare sådana blandvaror som skall klassificeras som varor av konststapelfibrer med tillämpning av anm. 2 till elfte avd.

Konststapelfibrer tillverkas vanligen genom att spinnvätskan sprutas genom munstycken med ett stort antal hål (ibland flera tusen). Filamenten från ett stort antal munstycken förs sedan ihop till en fiberkabel. Denna kan sträckas och sedan skäras till korta längder, antingen omedelbart eller sedan den har genomgått diverse processer (tvättning, blekning, färgning etc.). Fiberlängderna (vanligen mellan 25 och 180 mm) varierar alltefter fibrernas beskaffenhet, den garntyp som skall framställas eller det slag av andra textilfibrer som fibrerna skall blandas med.

Avfall (inbegripet kamavfall och garnavfall samt rivet avfall och riven lump) av konstfilament eller konststapelfibrer omfattas också av detta kapitel.

Detta kapitel omfattar inte:

a) textilfibrer med en längd av högst 5 mm (flock) (nr 5601);

b) asbest enligt nr 2524, ävensom varor av asbest och andra produkter enligt nr 6812 eller 6813;

c) kolfibrer och varor av kolfibrer, enligt nr 6815;

d) glasfibrer och varor av glasfibrer, enligt nr 7019.


5501 Fiberkabel av syntetfilament


5501.10

- Av nylon eller andra polyamider

5501.20

- Av polyestrar

5501.30

- Av akryl eller modakryl

5501.40

- Av polypropen

5501.90

- Av annat syntetmaterial


Detta nummer omfattar fiberkabel av syntetfilament som har framställts enligt beskrivningen i allm. anv. till detta kapitel, dock endast om den uppfyller följande villkor (se även anm. 1 till 55 kap.):

A.

Kabelns längd måste överstiga 2 meter.

B.

Kabeln måste vara osnodd eller snodd mindre än 5 varv per meter.

C.

Det enskilda filamentets längdvikt måste vara mindre än 67 decitex.

D.

Kabeln måste ha sträckts, dvs. den skall inte kunna sträckas ytterligare till mer än dubbla längden.

E.

Kabelns totala längdvikt måste överstiga 20 000 decitex.


Villkoret i D innebär att kabeln skall vara av sådan beskaffenhet att den är färdig att bearbetas till stapelfibrer. Efter sprutningen är syntetfilamenten otillräckligt orienterade och måste därför sträckas för att molekylerna skall orientera sig och filamenten få nödvändiga egenskaper. Sträckt kabel behåller ännu en viss elasticitet men brister normalt vid sträckning till betydligt mindre än dubbla längden. Däremot kan osträckt fiberkabel sträckas till mellan tre och fyra gånger längden innan den brister.

Fiberkabel enligt detta nummer används i allmänhet för framställning av garn av syntetstapelfibrer genom att antingen:

  1. skäras till stapelfibrer och sedan omvandlas till fiberband, förgarn och garn genom processer som i stort sett liknar dem som används i fråga om bomull eller ull; eller
  2. bearbetas till tops genom "tow-to-top"-metoden (se anv. till nr 5506) och därefter till garn.

Numret omfattar inte:

a)

fiberknippen av syntetfilament som uppfyller villkoren i A, B och C ovan men som har en total längdvikt av högst 20 000 decitex eller, när det gäller osträckta filament, oavsett längdvikten (nr 5402);

b)

fiberknippen av syntetfilament där varje enskilt filament har en längdvikt av minst 67 decitex, osnodda eller snodda mindre än 5 varv per meter, och oavsett vikten (nr 5404 om de individuella filamenten har ett största tvärmått av högst 1 mm eller i annat fall 39 kap.);

c)

fiberkabel av syntetfilament som uppfyller villkoren i B och C ovan men som har en längd av högst 2 meter, sträckta eller osträckta och oavsett längdvikten (nr 5503).


5502 Fiberkabel av regenatfilament

5502.10              - Av cellulosaacetat
5502.90              - Andra

Anv. till nr 5501 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 5502 utom i fråga om bestämmelserna i anm. 1 d till 55 kap.


5503 Syntetstapelfibrer, inte kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning


 

- Av nylon eller andra polyamider:

5503.11 

- - Av aramider

5503.19

- - Andra

5503.20

- Av polyestrar

5503.30

- Av akryl eller modakryl

5503.40

 Av polypropen 

5503.90

- Av annat syntetmaterial


Tillverkningen av fibrerna enligt detta nummer är beskriven i allm. anv. till 55 kap.

Syntetstapelfibrer hoppressas vanligen till balar. Fibrerna är i allmänhet lika långa, vilket skiljer dem från avfall enligt nr 5505.

Detta nummer omfattar också fiberkabel av syntetfilament med en längd av högst 2 meter, under förutsättning att varje enskilt filament har en längdvikt av mindre än 67 decitex. Fiberkabel av syntetfilament med en längd av mer än 2 meter klassificeras enligt nr 5402 eller 5501.

Numret omfattar inte heller syntetstapelfibrer som har kardats, kammats eller på annat sätt beretts för spinning (nr 5506).


5504 Regenatstapelfibrer, inte kardade, kammade eller på annat sättberedda för spinning


5504.10

- Av viskos

5504.90

- Andra


Anv. till nr 5503 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 5504.


5505 Avfall (inbegripet kamavfall och garnavfall samt rivet avfall och riven lump) av konstfibrer


5505.10

- Av syntetfibrer

5505.20

- Av regenatfibrer


Detta nummer omfattar avfall av konstfibrer (filament och stapelfibrer – se allm. anv. till 54 kap.), bl.a.:

  1. fiberavfall ("soft waste"), såsom: relativt långa fibrer som har erhållits som avfall under framställning och bearbetning av filament; korta fibrer som utgör avfall från kardning, kamning och andra bearbetningar före spinningen av stapelfibrer (t.ex. kamavfall, små avfallsbitar av fiberflor, fiberband eller förgarn);
  2. garnavfall ("hard waste"), dvs. avslitet, knutigt eller hoptrasslat garn som har uppsamlats som avfall under spinning, tvinning, spolning, vävning, stickning etc.;
  3. rivet avfall och riven lump, dvs. fibrer som har erhållits genom rivning av lump eller avfallsgarn.

Avfall klassificeras enligt detta nummer även om det är blekt eller färgat, under förutsättning att det inte har kardats, kammats eller på annat sätt beretts för spinning.

Detta nummer omfattar inte:

a)

vadd (nr 3005 eller 5601);

b)

avfallsfibrer som är kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning (nr 5506 eller 5507);

c)

fibrer med en längd av högst 5 mm (flock) samt stoft och noppor avtextilmaterial (nr 5601);

d)

lump, inbegripet klipp och liknande avfall av textilvaror (63 kap.).

 

5506 Syntetstapelfibrer, kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning


5506.10

- Av nylon eller andra polyamider

5506.20

- Av polyestrar

5506.30

- Av akryl eller modakryl

5506.40

- Av polypropen

5506.90

- Av annat syntetmaterial


Detta nummer omfattar syntetstapelfibrer (inbegripet avfall av syntetstapelfibrer eller syntetfilament) sedan de har kardats, kammats eller på annat sätt beretts för spinning.

Vid kardningen passerar stapelfibrer och avfallsfibrer genom maskiner som ordnar fibrerna mer eller mindre parallellt och avlämnar dem i form av ett brett fiberflor, som sedan vanligen pressas ihop till kardband (fibersträngar, löst sammanhållna utan snodd).

Vid kamningen löper kardbandet genom andra maskiner, som ordnar fibrerna nästan helt och hållet parallellt och i fråga om avfall avlägsnar de kortaste fibrerna. Den erhållna produkten, kambandet, lindas vanligen upp på spolar eller nystas och kallas då "tops".

Tops framställs även direkt av fiberkabel genom den s.k. "tow-to-top"-metoden. Fiberkabeln får passera genom en anordning som skär eller sliter av filamenten utan att förändra deras kontinuitet eller parallella läge. Detta kan ske t.ex. genom att fiberkabeln får löpa mellan valsar som rör sig med olika hastigheter, vilket åstadkommer en sträckning som sliter av filamenten. Dessa kan också hackas sönder av räfflade valsar genom direkt tryck eller också kan fiberkabeln skäras av diagonalt med maskinknivar. Då fiberkabeln passerar genom dessa anordningar sträcks den till fiberband. Metoden gör den särskilda skärningen av fiberkabeln till stapelfibrer onödig, liksom även kardning eller vanligen såväl kardning som kamning.

Oavsett om fiberbanden har framställts genom kardning, kamning eller genom "tow-to-top"-metoden, sträcks de till förgarn, dvs. tunna strängar av parallella fibrer med svag snodd. Förgarn kan spinnas till garn genom en enda procedur.

Detta nummer omfattar inte vadd (nr 3005 eller 5601).


5507 Regenatstapelfibrer, kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning

Anv. till nr 5506 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 5507.

5508 Sytråd av konststapelfibrer, även i detaljhandelsuppläggningar


5508.10

- Av syntetstapelfibrer

5508.20

- Av regenatstapelfibrer


Detta nummer omfattar sytråd av konststapelfibrer (se beskrivning i avsnitt I B 4 i allm. anv. till elfte avd.).

Numret omfattar emellertid inte sådan tråd som överensstämmer med definitionen på surrningsgarn etc. (se avsnitt I B 2 i allm. anv. till elfte avd.) (nr 5607).

Sytråd omfattas av nr 5508 även om den föreligger i detaljhandelsuppläggningar och även om den bearbetats på sådant sätt som anges i avsnitt I B 1 i allm. anv. till elfte avd.

5509 Garn (annat än sytråd) av syntetstapelfibrer, inte i detaljhandelsuppläggningar


 

- Innehållande minst 85 viktprocent stapelfibrer av nylon eller andra polyamider:

5509.11

- - Enkelt garn

5509.12

- - Tvinnat (flertrådigt) garn

 

- Innehållande minst 85 viktprocent polyesterstapelfibrer:

5509.21

- - Enkelt garn

5509.22

- - Tvinnat (flertrådigt) garn

 

- Innehållande minst 85 viktprocent akryl- eller modakrylstapelfibrer:

5509.31

- - Enkelt garn

5509.32 

- - Tvinnat (flertrådigt) garn

 

- Annat garn, innehållande minst 85 viktprocent syntetstapelfibrer:

5509.41 

- - Enkelt garn 

5509.42 

- - Tvinnat (flertrådigt) garn

 

- Annat garn, av polyesterstapelfibrer:

5509.51

- - Med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av regenatstapelfibrer

5509.52

- - Med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av ull eller fina djurhår

5509.53

- - Med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av bomull

5509.59

- - Annat

 

- Annat garn, av akryl- eller modakrylstapelfibrer:

5509.61

- - Med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av ull eller fina djurhår

5509.62

- - Med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av bomull

5509.69

- - Annat

 

- Annat garn:

5509.91

- - Med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av ull eller fina djurhår 

5509.92

- - Med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av bomull

5509.99

- - Annat 


Detta nummer omfattar enkelt eller flertrådigt (tvinnat) garn (annat än sytråd) som erhållits vid spinning av förgarn av syntetstapelfibrer enligt nr 5506.

Numret omfattar emellertid inte garn av syntetstapelfibrer i detaljhandelsuppläggningar (nr 5511) och inte heller garn som uppfyller definitionen på surrningsgarn och tågvirke (se avsnitt I B 2 och 3 i allm. anv. till elfte avd.) (nr 5607).

Nr 5509 omfattar också garn som har bearbetats på sådant sätt som anges i avsnitt I B 1 i allm. anv. till elfte avd.


5510 Garn (annat än sytråd) av regenatstapelfibrer, inte i detaljhandelsuppläggningar


 

- Innehållande minst 85 viktprocent regenatstapelfibrer:

5510.11

- - Enkelt garn

5510.12

- - Tvinnat (flertrådigt) garn

5510.20

- Annat garn, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av ull eller fina djurhår

5510.30

- Annat garn, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av bomull

5510.90

- Annat garn


Anv. till nr 5509 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 5510.


5511 Garn (annat än sytråd) av konststapelfibrer, i detaljhandelsuppläggningar


5511.10

- Av syntetstapelfibrer, innehållande minst 85 viktprocent sådana fibrer

5511.20

- Av syntetstapelfibrer, innehållande mindre än 85 viktprocent sådana fibrer

5511.30

- Av regenatstapelfibrer


Detta nummer omfattar garn (annat än sytråd) av konststapelfibrer i detaljhandelsuppläggningar (ang. sådana uppläggningar se avsnitt I B 3 i allm. anv. till elfte avd.).


5512 Vävnader av syntetstapelfibrer innehållande minst 85 viktprocent sådana fibrer


 

- Innehållande minst 85 viktprocent polyesterstapelfibrer:

5512.11

- - Oblekta eller blekta

5512.19

- - Andra

 

- Innehållande minst 85 viktprocent akryl- eller modakrylstapelfibrer:

5512.21

- - Oblekta eller blekta

5512.29

- - Andra

 

- Andra slag:

5512.91

- - Oblekta eller blekta

5512.99

- - Andra 


Detta nummer omfattar vävnader (enligt definition i avsnitt I C i allm. anv. till elfte avd.) av syntetstapelfibrer innehållande minst 85 viktprocent sådana fibrer. Dessa vävnader, som är av mycket varierande slag, används till kläder, gardiner och andra inredningsartiklar samt till borddukar, filtar, handdukar etc.

Detta nummer omfattar inte bindor och liknande artiklar som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005).

5513 Vävnader av syntetstapelfibrer, innehållande mindre än 85 viktprocent sådana fibrer, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av bomull, och med en vikt av högst 170 g/m2


 

- Oblekta eller blekta:

5513.11

- - Av polyesterstapelfibrer, med tvåskaftsbindning

5513.12

- - Av polyesterstapelfibrer, med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning, inbegripet 4-bindig bruten varpkypert

5513.13

- - Andra vävnader av polyesterstapelfibrer

5513.19

- - Andra vävnader

 

- Färgade:

5513.21

- - Av polyesterstapelfibrer, med tvåskaftsbindning

5513.23

- - Andra vävnader av polyesterstapelfibrer

5513.29

- - Andra vävnader

 

- Av olikfärgade garner:

5513.31

- - Av polyesterstapelfibrer, med tvåskaftsbindning 

5513.39

- - Andra vävnader

 

- Tryckta:

5513.41

- - Av polyesterstapelfibrer, med tvåskaftsbindning 

5513.49

- - Andra vävnader


Detta nummer omfattar vävnader enligt definition i avsnitt I C i allm. anv. till elfte avd.

Numret omfattar dessa vävnader under förutsättning att de skall klassificeras som vävnader av syntetstapelfibrer med tillämpning av anm. 2 till elfte avd. (se även avsnitt I A i allm. anv. till elfte avd.) och dessutom att de:

a)

innehåller mindre än 85 viktprocent syntetstapelfibrer;

b)

är blandade huvudsakligen eller uteslutande med bomull;

c)

väger högst 170 g/m2.


Detta nummer omfattar inte bindor och liknande artiklar som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005).


5514 Vävnader av syntetstapelfibrer, innehållande mindre än 85 viktprocent sådana fibrer, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av bomull, med en vikt av mer än 170 g/m2


 

- Oblekta eller blekta:

5514.11 

- - Av polyesterstapelfibrer, med tvåskaftsbindning

5514.12

- - Av polyesterstapelfibrer, med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning, inbegripet 4-bindig bruten varpkypert 

5514.19

- - Andra vävnader 

 

- Färgade:

5514.21 

- - Av polyesterstapelfibrer, med tvåskaftsbindning

5514.22

- - Av polyesterstapelfibrer, med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning, inbegripet 4-bindig bruten varpkypert

5514.23

- - Andra vävnader av polyesterstapelfibrer

5514.29

- - Andra vävnader

5514.30

- Av olikfärgade garner

 

- Tryckta:

5514.41

- - Av polyesterstapelfibrer, med tvåskaftsbindning

5514.42

- - Av polyesterstapelfibrer, med 3-bindig eller 4-bindig kypertbindning, inbegripet 4-bindig bruten varpkypert

5514.43

- - Andra vävnader av polyesterstapelfibrer

5514.49

 - Andra vävnader 


Anv. till nr 5513 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 5514.


5515 Andra vävnader av syntetstapelfibrer


 

- Av polyesterstapelfibrer:

5515.11

- - Med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av viskosstapelfibrer

5515.12

- - Med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av konstfilament 

5515.13 

- - Med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av ull eller fina djurhår

5515.19

- - Andra

 

- Av akryl- eller modakrylstapelfibrer:

5515.21

- - Med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av konstfilament

5515.22

- - Med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av ull eller fina djurhår

5515.29

- - Andra

 

- Andra vävnader:

5515.91

- - Med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av konstfilament

5515.99

- - Andra 


Detta nummer omfattar vävnader (enligt definition i avsnitt I C i allm. anv. till elfte avd.) av syntetstapelfibrer med inblandning av andra fibrer, under förutsättning att de skall klassificeras som vävnader av syntetstapelfibrer med tillämpning av anm. 2 till elfte avd., inte omfattas av något av de föregående numren i detta kapitel och inte är nämnda eller inbegripna i det andra avsnittet av denna avdelning (vanligen 58 eller 59 kap.).

Detta nummer omfattar inte bindor och liknande artiklar som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005).


5516 Vävnader av regenatstapelfibrer


 

- Innehållande minst 85 viktprocent regenatstapelfibrer:

5516.11

- - Oblekta eller blekta

5516.12

- - Färgade

5516.13

- - Av olikfärgade garner

5516.14

- - Tryckta

 

- Innehållande mindre än 85 viktprocent regenatstapelfibrer, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av konstfilament:

5516.21

- - Oblekta eller blekta

5516.22 

- - Färgade

5516.23

- - Av olikfärgade garner

5516.24 

- - Tryckta 

 

- Innehållande mindre än 85 viktprocent regenatstapelfibrer, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av ull eller fina djurhår:

5516.31

- - Oblekta eller blekta

5516.32

- - Färgade

5516.33 

- - Av olikfärgade garner

5516.34

- - Tryckta 

 

- Innehållande mindre än 85 viktprocent regenatstapelfibrer, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av bomull: 

5516.41

- - Oblekta eller blekta

5516.42

- - Färgade

5516.43

- - Av olikfärgade garner

5516.44 

- - Tryckta

 

- Andra slag:

5516.91

- - Oblekta eller blekta

5516.92

- - Färgade

5516.93

- - Av olikfärgade garner

5516.94

- - Tryckta


Detta nummer omfattar vävnader (enligt definition i avsnitt I C i allm. anv. till elfte avd.) av regenatstapelfibrer. Sådana vävnader, som är av mycket varierande slag, används till kläder, gardiner och andra inredningsartiklar samt till borddukar, filtar, handdukar etc.

Detta nummer omfattar inte bindor och liknande artiklar som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005).


56 kap. Vadd, filt och bondad duk; specialgarner; surrningsgarn och tågvirke samt varor av sådana produkter

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar ett antal textilvaror av speciellt slag (t.ex. vadd, filt, bondad duk, specialgarner, surrningsgarn och tågvirke) samt vissa varor av dessa material.


5601 Vadd av textilmaterial och varor av sådan vadd; textilfibrer med en längd av högst 5 mm (flock) samt stoft och noppor av textilmaterial


 

- Vadd av textilmaterial och varor av sådan vadd:

5601.21

- - Av bomull

5601.22

- - Av konstfibrer

5601.29

- - Andra

5601.30

- Textilfibrer med en längd av högst 5 mm (flock) samt stoft och noppor av textilmaterial



A. Vadd av textilmaterial och varor av sådan vadd


Vadd enligt detta nummer tillverkas genom att flera lager av textilfibrer, som har erhållits genom kardning eller genom blåsning med luft, läggs på varandra och sedan pressas ihop för att öka fibrernas sammanhållning. I samma syfte eller i vissa fall för att fästa vadden vid en förstärkning av vävnad eller annan textilvara är vadden ibland lätt nålad.

Vadd har formen av ett mjukt, luftigt, jämntjockt fiberskikt, i vilket fibrerna lätt kan åtskiljas. Vadd framställs i allmänhet av bomullsfibrer (vattenabsorberande bomullsvadd och annan bomullsvadd) eller av konststapelfibrer. Vadd av lägre kvalitet, som är tillverkad av avfall från kardning av textilfibrer eller rivning av textilvaror, innehåller vanligen noppor eller garnbitar.

Vadd klassificeras enligt detta nummer även om den har blekts, färgats eller tryckts. Numret omfattar även vadd som har besprutats med mindre mängd bindemedel för att förbättra sammanhållningen mellan fibrerna i ytskiktet. I motsats till vad som är fallet beträffande bondad duk är fibrerna inuti vadden lätta att skilja åt.

Det är emellertid att märka att vadd som har behandlats med bindemedel så att detta trängt in i vadden klassificeras som bondad duk enligt nr 5603, även om fibrerna inne i vadden är lätt åtskiljbara.

Vadd som har fästs vid en ut- eller invändig förstärkning av textilvara genom lätt nålning samt vadd som på ena eller båda sidorna har belagts med papper, textilvara eller annat material (antingen genom sömnad eller genom klistring) klassificeras också enligt detta nummer, under förutsättning att varan har bibehållit sin huvudsakliga karaktär av vadd och inte utgör en produkt enligt nr 5811.

Vadd används i stor utsträckning som stoppnings- och fyllnadsmaterial (t.ex. för tillverkning av axelvaddar, mellanfoder i kläder, inlägg i smyckeskrin etc. samt i möbler och i dynor till pressmasiner för tvättinrättningar), som packningsmaterial eller för sanitärt bruk.

Numret omfattar också vadd som längdvara eller i avpassade längder samt varor av vadd, andra än sådana som omfattas av andra nummer med mera specificerad varubeskrivning (se nedan).

Bland varor av vadd enligt detta nummer kan nämnas:

  1. fönster-, dörr- och liknande tätningar, vilka består av rullar av vadd som är spiralformigt omlindade med garn; sådana varor, helt täckta med vävnad, klassificeras dock enligt nr 6307;
  2. varor av vadd för dekorationsändamål, med undantag av sådana som har karaktär av varor enligt 95 kap.

Bland varor av vadd som inte klassificeras enligt detta nummer kan nämnas:

a)

vadd och varor av vadd som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt ändamål (nr 3005);

b)

vadd, som är impregnerad, överdragen eller belagd med substanser eller preparat och hos vilka textilvaran endast tjänstgör som bärare (t.ex. parfymer och kosmetiska preparat enligt 33 kap., tvål, såpa eller andra rengöringsmedel enligt nr 3401, puts- och polermedel och liknande preparat enligt nr 3405 samt mjukningsmedel för textilvaror enligt nr 3809);

c)

cellulosavadd och varor av sådan vadd (i allmänhet 48 kap.);

d)

s.k. frisörvadd, utgörande kardband av bomull (nr 5203);

e)

textilvaror som längdvara, bestående av ett eller flera lager av dukvara av textilmaterial, sammanfogade med vadd genom sömnad eller på annat sätt, andra än broderier enligt nr 5810 (nr 5811);

f)

axelvaddar o.d. (nr 6117 eller 6217);

g)

konstgjorda blommor, blad och frukter samt delar till sådana varor (nr 6702);

h)

peruker, lösskägg och andra artiklar enligt nr 6704;

ij)

prydnadsartiklar för högtider, karnevalsartiklar och liknande artiklar (t.ex. dockperuker) enligt 95 kap.

k)

sanitetsbindor och tamponger, blöjor till spädbarn och liknande artiklar enligt nummer 9619.


B. Textilfibrer med en längd av högst 5 mm (flock) samt stoft av textilmaterial

Flock består av textilfibrer med en längd av högst 5 mm (av natursilke, ull, bomull, konstfibrer etc.). Den erhålls som avfall vid olika slutbehandlingar av vävnader, särskilt vid skärning av luggvävnader. Den framställs också genom skärning av fiberkabel eller fibrer. Textilstoft erhålls som avfall eller genom malning av textilfibrer till ett pulver. Flock och textilstoft klassificeras enligt detta nummer, även om de har blekts eller färgats och även om fibrerna har krusats.

Dessa varor används för en mängd olika ändamål (t.ex. för blandning med andra fibrer och spinning till garn, för tillverkning av imiterat mockaskinn, för stoftning eller dekorering av tapeter samt som utgångsmaterial för puder och smink).

Numret omfattar emellertid inte flock och textilstoft som har parfymerats (nr 3307).

Flock enligt detta nummer får inte förväxlas med flock som har tillverkats av lump o.d. och som används som stoppningsmaterial i sängkläder, kuddar etc. Sådan flock klassificeras alltefter beskaffenheten enligt numren för avfall i 50 – 55 kap.

C. Noppor

Noppor består av små kulor av regelbunden storlek (ibland något tillplattade) av natursilke, ull, bomull, konststapelfibrer etc. och tillverkas i allmänhet genom att fibrerna rullas mellan två skivor. De kan vara blekta eller färgade och används för tillverkning av effektgarner, t.ex. sådana som imiterar handspunnet garn.

5602 Filt, även impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad


5602.10

- Nålfilt och fibermaskbondad duk

 

- Annan filt, inte impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad:

5602.21

- - Av ull eller fina djurhår

5602.29

- - Av annat textilmaterial

5602.90

- Andra slag


Filt tillverkas vanligen genom att flera lager av textilfibrer (vanligen fiberflor som har erhållits genom kardning eller genom blåsning med luft) läggs på varandra. Dessa lager fuktas sedan (vanligen med ånga eller varmt såpvatten) och utsätts för högt tryck och gnuggning eller stampning. Fibrerna filtar sig då och bildar jämntjocka skikt, som är mycket kompaktare och betydligt svårare att sönderdela än vadd och tydligt skiljer sig från filtade vävnader (vanligen 50 – 55 kap.).

Filt tillverkas vanligen av ull eller andra djurhår eller av blandningar av dessa fibrer med andra naturfibrer (t.ex. vegetabiliska fibrer eller tagel) eller med konstfibrer.

Filt används för tillverkning av kläder, hattar, skor, skosulor, pianohammare, inrednings- och dekorationsartiklar etc., för olika tekniska ändamål, som värme- eller ljudisoleringsmaterial etc.

Detta nummer omfattar också nålad filt vilken tillverkas antingen:

  1. genom att ett flor av stapelfibrer (naturfibrer eller konstfibrer), utan förstärkning av textilvävnad, genomsticks med hullingförsedda nålar; eller
  2. genom att sådana textilfibrer med hjälp av nålar sticks genom en grund av textilvävnad eller annat material som till slut mer eller mindre döljs av fibrerna.

Nålningstekniken gör det möjligt att framställa filt av icke filtandevegetabiliska fibrer (t.ex. jute) eller av konstfibrer.

Nålade fiberflor av stapelfibrer i vilka nålningen endast utgör ett komplement till andra bondningsmetoder samt nålade, filamentbaserade fiberflor anses som bondad duk (nr 5603).

Nr 5602 omfattar också sådana maskbondade dukvaror som består av ett flor av textilfibrer, vilkas sammanhållning har ökats genom att fibrer har dragits upp från själva floret och inte med hjälp av textilgarn. Fibrerna dras med nålar genom floret och bildar kedjesömmar på ytan. Vissa av dessa varor kan likna luggvävnader (med skuren eller oskuren lugg) och kan vara förstärkta med en botten av textilmaterial eller annat material. Maskbondningsförfarandet är beskrivet i allm. anv. till 60 kap.

Med undantag av sådana varor som omfattas av andra tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning omfattar nr 5602 filt som längdvara eller i avpassade längder eller endast nedskuren till kvadratisk eller rektangulär form men inte vidare bearbetad (t.ex. vissa dammhanddukar eller sängfiltar), även om den i sistnämnda fall föreligger i hopvikt skick eller förpackad (t.ex. för försäljning i detaljhandeln).

Filt kan vara färgad, tryckt, impregnerad, överdragen, belagd, laminerad eller förstärkt (t.ex. med textil- eller metalltråd). Den kan på ena eller båda sidorna vara klädd med papper, papp, textilvävnad etc. (t.ex. genom sömnad eller klistring), under förutsättning att hela varan har huvudsaklig karaktär av filt.

Numret omfattar emellertid inte följande produkter, vilka klassificeras enligt 39 eller 40 kap.:

a)

filt som är impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad med plast eller gummi, men som innehåller högst 50 viktprocent textilmaterial samt filt som är helt inbäddad i plast eller gummi;

b)

plattor, duk eller remsor av porös plast eller poröst gummi i förening med filt, i vilken textilvaran utgör enbart förstärkning (se allm. anv. till 39 kap., Kombinationer av plast och textilvara samt anv. A till nr 4008).


Numret omfattar även takfilt som är framställd genom en normal filtningsprocess och därefter impregnerad med tjära eller liknande ämnen.

Numret omfattar inte heller:

a)

filt som är impregnerad, överdragen eller belagd med substanser eller preparat och hos vilka textilvaran endast tjänstgör som bärare (t.ex. parfymer och kosmetiska preparat enligt 33 kap., tvål, såpa eller andra rengöringsmedel enligt nr 3401, puts- och polermedel och liknande preparat enligt nr 3405 samt mjukningsmedel för textilvaror enligt nr 3809);

b)

vojlockar och sadelputor (nr 4201);

c)

mattor och annan golvbeläggning enligt 57 kap.;

d)

tuftad filt enligt nr 5802;

e)

broderad filt som längdvara eller i form av motiv (nr 5810);

f)

textilvaror som längdvara, bestående av ett eller flera lager av dukvara av textilmaterial som är sammanfogade med stoppningsmaterial genom sömnad eller på annat sätt, andra än broderier enligt nr 5810 (nr 5811);

g)

golvbeläggning som består av en filtbotten med överdrag eller beläggning, även i tillskurna stycken (nr 5904);

h)

filt som är överdragen, belagd eller laminerad med gummi, läder eller annat material, av sådana slag som används till kardbeslag samt liknande produkter av sådana slag som används för annat tekniskt bruk, enligt nr 5911;

ij)

filt som är belagd med slipmedel i form av pulver eller korn (nr 6805) eller med agglomererad eller rekonstruerad glimmer (nr 6814);

k)

byggnadsplattor som är tillverkade av flera lager textilfibrer och är helt omslutna av asfalt eller liknande material (nr 6807);

l)

metallfolie på underlag av filt (vanligen fjortonde eller femtonde avd.).



5603 Bondad duk, även impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad


 

- Av konstfilament:

5603.11

- - Med en vikt av högst 25 g/m2

5603.12

- - Med en vikt av mer än 25 g/m2, men högst 70 g/m2

5603.13

- - Med en vikt av mer än 70 g/m2, men högst 150 g/m2

5603.14

- - Med en vikt av mer än 150 g/m2

 

- Annat:

5603.91

- - Med en vikt av högst 25 g/m2

5603.92

- - Med en vikt av mer än 25 g/m2, men högst 70 g/m2

5603.93

- - Med en vikt av mer än 70 g/m2, men högst 150 g/m2

5603.94

- - Med en vikt av mer än 150 g/m2


Bondad duk består av en duk eller ett flor huvudsakligen av textilfibrer,vilka kan vara orienterade i viss riktning eller slumpartat och som är bondade. Fibrerna kan vara naturfibrer eller konstfibrer. De kan utgöras av stapelfibrer (naturfibrer eller konstfibrer) eller av konstfilament eller framställas i samband med tillverkningen av fiberduken.

Bondad duk kan framställas på olika sätt och tillverkningen brukar vanligen delas upp i tre steg: florframställning, bondning och efterbehandling.

I. Florframställning

Floret framställs i huvudsak enligt fyra olika metoder:

a)

genom att fibrerna kardas eller blåses med luft så att ett flor erhålls. Fibrerna kan då vara parallella, korslagda eller oordnade (torrbildning);

b)

genom att spruta filament, vilka orienteras i en viss riktning, kyls ner och ordnas direkt till ett flor eller vilka i en våt process koaguleras, tvättas och ordnas direkt till ett flor (spritsning);

c)

genom att slamma upp fibrer i vatten, sprida ut dem på ett metalltrådsnät och forma ett flor genom avvattning (våtbildning);

d)

genom olika specialmetoder där fiberframställning, florbildning och vanligen bondning sker samtidigt (in situ-metoder).


II. Bondning

Efter florframställningen bondas (sammanbinds) fibrerna antingen genom varans hela tjocklek och i hela dess bredd (kontinuerlig behandling) eller endast i vissa delar av varan (punkt- eller zonbehandling).

Tre olika typer av bondning förekommer:

a)

kemisk bondning, vid vilken fibrerna binds samman med hjälp av ett bindemedel. Detta kan ske genom impregnering med lim eller klister, såsom lösningar eller dispersioner av gummi, stärkelse eller plast, genom värmebehandling med plast i pulverform, genom lösningsmedel etc. Klistrande fibrer kan också användas för kemisk bondning;

b)

termisk bondning, vid vilken fibrerna binds samman genom att de behandlas med värme (eller ultraljud) på så sätt att floret får passera goffreringskalandrar (punktbondning). Klistrande fibrer kan också användas för termisk bondning;

c)

mekanisk bondning, vid vilken floret förstärks genom att de ingående fibrerna hoptrasslas på mekanisk väg. Detta kan åstadkommas med hjälp av tryckluft eller vattenstrålar. Det kan också ske genom nålning men inte genom maskbondning. Som bondad duk anses dock endast:

filamentbaserade produkter;

produkter av stapelfibrer i vilka nålningen endast utgör ett komplement till andra bondningsmetoder.


Dessa olika bondningsmetoder kombineras ofta.

III. Efterbehandling

Bondad duk kan vara färgad, tryckt, impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad. De varor som är belagda på ena eller båda sidorna (genom gummering, sömnad eller annan bearbetning) med textilvara eller med skikt av något annat material klassificeras enligt detta nummer endast om de har huvudsaklig karaktär av bondad duk.

Detta nummer omfattar bl.a. klisterremsor som består av bondad duk som har överdragits med klister av gummi, av plast eller av en blandning av dessa material.

Numret omfattar också vissa slag av "takfilt" i vilka textilfibrerna har bundits samman med tjära eller liknande ämnen samt produkter benämnda "bitumenfilt" som har framställts på liknande sätt men som dessutom innehåller mindre mängd korksmulor.

Numret omfattar emellertid inte följande varor, vilka klassificeras enligt 39 eller 40 kap.:

a)

bondad duk som är antingen helt inbäddad i plast eller gummi eller helt överdragen eller belagd på båda sidor med något av dessa material, under förutsättning att ett sådant överdrag eller en sådan beläggning kan ses med blotta ögat, varvid hänsyn inte skall tas till eventuellt uppkommen färgförändring;

b)

plattor, duk eller remsor av porös plast eller poröst gummi i förening med bondad duk, i vilka textilvaran utgör enbart förstärkning (se allm. anv. till 39 kap., Kombinationer av plast och textilvara samt anv. A till nr 4008).


Bondad duk kan ha olika tjocklek och egenskaper (böjlighet, elasticitet, rivhållfasthet, absorptionsförmåga, hållbarhet etc.) alltefter framställningssätt eller bondningsmetod, fibrernas inbördes täthet och antalet fiberskikt. Vissa typer av bondad duk liknar papper, papp, cellulosavadd, sämskskinn eller vadd enligt nr 5601. Dessa kan skiljas från papper, papp och cellulosavadd genom att textilfibrerna inte har blivit uppslutna under tillverkningen.

Slutligen kan det förhållandet att textilfibrerna är bondade genom varans hela tjocklek och i hela dess bredd hjälpa till att skilja bondad duk från vissa typer av vadd enligt nr 5601 (se anv. till detta nummer).

Vissa slag av bondad duk kan tvättas och vridas på samma sätt som vävnader.

Med undantag av sådana varor som omfattas av andra tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning omfattar nr 5603 bondad duk som längdvara eller i avpassade längder eller endast nedskuren till kvadratisk eller rektangulär form men inte vidare bearbetad, även om den i sistnämnda fall föreligger i hopvikt skick eller förpackad (t.ex. för försäljning i detaljhandeln). Bondad duk används bl.a.: som ytlager i laminerade plaster; som översta skikt i blöjor och sanitetsbindor; för tillverkning av skyddsdräkter; som mellanfoder i kläder; för rening av vätskor eller luft; som stoppningsmaterial; för ljudisolering; för filtrering eller separering vid vägbyggnad eller andra anläggningsarbeten; som underlag vid tillverkning av taktäckningsmaterial av bitumen; som baksida för tuftade mattor etc.; näsdukar, sänglinne, bordslinne etc.

Numret omfattar inte heller:

a)

bindor och liknande förbandsmaterial som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005);

b)

bondad duk som är impregnerad, överdragen eller belagd med substanser eller preparat och hos vilka textilvaran endast tjänstgör som bärare (t.ex. parfymer och kosmetiska preparat enligt 33 kap., tvål, såpa eller andra rengöringsmedel enligt nr 3401, puts- och polermedel och liknande preparat enligt nr 3405 samt mjukningsmedel för textilvaror enligt nr 3809);

c)

nålad filt (nr 5602);

d)

mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, enligt 57 kap.;

e)

bondad duk som är tuftad, enligt nr 5802;

f)

band som består av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer (nr 5806);

g)

broderier på bondad duk, som längdvara eller i form av motiv (nr 5810);

h)

textilvaror som längdvara, bestående av ett eller flera lager av dukvara av textilmaterial, sammanfogade med stoppningsmaterial genom sömnad eller på annat sätt, andra än broderier enligt nr 5810 (nr 5811);

ij)

bondad duk för tekniskt bruk, enligt nr 5911;

k)

bondad duk som är belagd med slipmedel i form av pulver eller korn (nr 6805) eller med agglomererad eller rekonstruerad glimmer (nr 6814);

l)

metallfolier på underlag av bondad duk (vanligen fjortonde eller femtonde avd.).

 

5604 Tråd och rep av gummi, textilöverdragna; textilgarn samt remsor o.d. enligt nr 5404 eller 5405, impregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller plast eller försedda med hölje av gummi eller plast 


5604.10

- Tråd och rep av gummi, textilöverdragna

5604.90

- Andra slag

A. Tråd och rep av gummi, textilöverdragna

Under förutsättning att de är textilöverdragna (t.ex. genom överspinning eller omflätning) omfattar denna grupp enkel tråd av gummi, oavsett tvärsnittets form, och rep som är tillverkat av flera sådana trådar.

B. Textilgarn samt remsor o.d. enligt nr 5404 eller 5405, impregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller plast eller försedda med hölje av gummi eller plast

Denna grupp omfattar textilgarn samt remsor o.d. enligt nr 5404 eller 5405 som har impregnerats, överdragits eller belagts med gummi eller plast eller försetts med hölje av gummi eller plast, under förutsättning att impregneringen, överdraget eller beläggningen kan ses med blotta ögat, varvid hänsyn inte skall tas till eventuellt uppkommen färgförändring.

Med impregnerat textilgarn avses även "doppat" garn, vilket består av textilgarn som ytbehandlats för att det skall häfta bättre vid det gummi i vilket det sedermera skall bäddas in vid tillverkningen av sådana varor som däck, maskinremmar och slangar.

Bland de varor som omfattas av denna grupp kan nämnas imiterad katgut, vilken består av textilgarn med stark appretur av plast. Den används alltefter sin beskaffenhet vid tillverkning av racketar, fisklinor, remmar, flätor, tapetserarväv, kirurgiskt suturmaterial etc. Gruppen omfattar också klädstreck som består av textilgarn med hölje av plast.

Numret omfattar inte:

a)

varor som består av parallellt ordnat textilgarn sammanhållet med gummi (nr 5906);

b)

imiterad katgut med monterade fiskkrokar eller på annat sätt apterad till fisklinor (nr 9507).


5605 Metalliserat garn (även överspunnet), dvs. textilgarn eller remsor o.d. enligt nr 5404 eller 5405, i förening med metall i form av tråd eller pulver eller överdragna med metall

Detta nummer omfattar:

  1. Textilgarn, oavsett beskaffenheten (inbegripet monofilament, remsor o.d. samt pappersgarn), i förening med metalltråd, oavsett om det har erhållits genom tvinning eller överspinning och oberoende av mängden ingående metall. Överspunnet garn erhålls genom att metalltråd viras i spiral runt en textilkärna, som hålls sträckt. Ofta används ädla metaller eller förgyllda eller försilvrade metaller.
  2. Textilgarn, oavsett beskaffenheten (inbegripet monofilament, remsor o.d. samt pappersgarn), som på annat sätt har överdragits med metall. Denna grupp omfattar bl.a. garn som har överdragits med metall på galvanisk väg eller som har överdragits med bindemedel (t.ex. gelatin) och sedan beströtts med metallpulver (t.ex. aluminium- eller bronspulver).

Numret omfattar också varor som består av en kärna av metallfolie (i allmänhet av aluminium) eller av en kärna av plastfilm som är överdragen med metallstoft, inlagda mellan två sammanklistrade lager av plastfilm.

Numret omfattar tvinnat (flertrådigt) garn som innehåller parter av ovan beskrivna garntyper (t.ex. för konfektaskar avsedda prydnadssnören som har erhållits genom hoptvinning av två eller flera metalliserade garner enligt 1 ovan). Det omfattar vidare vissa andra former av garn som har tillverkats på liknande sätt, som används för liknande ändamål och som består av två eller flera parallella trådar av metalliserat garn, vilka hålls samman av metalltråd, ävensom garn eller garnknippen som har överspunnits med garn enligt detta nummer.

Metalliserat garn kan vara överspunnet. Sådant garn används vid tillverkning av besättningsartiklar, spetsar och andra artiklar, såsom snörmakeriarbeten o.d.

Detta nummer omfattar inte:

a) garn som består av en blandning av textilmaterial och metallfibrer som motverkar statisk elektricitet (50 – 55 kap., alltefter beskaffenheten);

b) garn som är förstärkt med metalltråd (nr 5607);

c) snören, galoner och andra varor som har karaktär av snörmakeriarbeten (nr 5808);

d) tråd av guld, silver, koppar, aluminium eller andra metaller (fjortonde och femtonde avd.).


5606 Överspunnet garn samt remsor o.d. enligt nr 5404 eller 5405, överspunna (dock inte garn enligt nr 5605 och överspunnet tagelgarn); sniljgarn (inbegripet sniljgarn framställt av textilflock); chainettegarn

A. Överspunnet garn samt remsor o.d. enligt nr 5404 eller 5405, överspunna (dock inte garn enligt nr 5605 och överspunnet tagelgarn)


Dessa varor består av en kärna, vanligen av ett eller flera textilgarner, kring vilken ett eller flera andra garner virats i spiral. Vanligen täcks kärnan helt, men ibland lämnas mellanrum mellan spirallindningarna. I sistnämnda fall kan varan i någon mån likna vissa tvinnade (flertrådiga) garner eller vissa effektgarner enligt 50 – 55 kap. men kan skiljas från dessa genom att kärnan inte är snodd med det omlindade garnet.

Kärnan i överspunnet garn enligt detta nummer är vanligen av bomull, andra vegetabiliska fibrer eller konstfibrer och det omlindade garnet är vanligen finare och glansigare (t.ex. natursilke, merceriserad bomull eller konstfibrer).

Överspunnet garn med kärna av annat material kan också klassificeras enligt detta nummer, under förutsättning att varan fortfarande har huvudsaklig karaktär av textilvara.

Överspunnet garn används som besättnings- eller garneringsartiklar och i stor utsträckning också för tillverkning av sådana artiklar. Vissa slag av sådana garner kan även vara lämpliga för andra ändamål, t.ex. som knapphålssnören, till broderier eller för inslagning av paket.

Detta nummer omfattar inte:

a)

överspunnet tagelgarn (nr 5110);

b)

gummitråd som är överspunnen med textilmaterial (nr 5604);

c)

överspunnet metalliserat garn (nr 5605);

d)

milanesiska snören och liknande snören samt andra överspunna textilvaror enligt nr 5808;

e)

överspunnen metalltråd, t.ex.:

1.

järn- och ståltråd för tillverkning av hattstommar, papiljotter och stjälkar till konstgjorda blommor (nr 7217);

2.

 isolerad elektrisk tråd (nr 8544).


B. Sniljgarn (inbegripet sniljgarn framställt av textilflock)


Sniljgarn består i allmänhet av två eller flera hoptvinnade parter av textilgarn, som håller fast korta textilgarnsändar som kan vara praktiskt taget vinkelrätta mot dem och där parterna ibland har öglor som formats i en rundstickmaskin. I samtliga fall ser det ut som garn med lugg utefter hela sin längd. Det tillverkas vanligen direkt på specialvävstolar (t. ex. ringtvinnings- eller raschelmaskiner) eller genom uppskärning av speciella slingervävnader i varpriktningen. Vid sistnämnda tillverkningssätt bildar varptrådarna stommen i sniljgarnet, under det att inslaget bildar luggen.

Detta nummer omfattar också sniljgarn som har erhållits genom att anbringa textilflock på en kärna av textilgarn. Vid denna process passerar textilgarnet genom ett limbad och därefter genom en kammare, där textilstoftet anbringas radiellt på garnet under inverkan av ett elektrostatiskt fält med hög spänning.

Sniljgarn används bl.a. för tillverkning av sniljvävnader (nr 5801) eller många andra varor, såsom inredningsartikar, sängutrustning, mattor, besättningar eller klädesplagg


C. Chainettegarn

Chainettegarn är ett slangformigt garn som framställs i rundstickmaskiner och är 1,5 – 2 mm brett i tillplattat skick. Detta garn används för tillverkning av fransar och andra textiltillbehör samt av vävnader i konventionella vävstolar.


5607 Surrningsgarn och tågvirke, även flätade och även impregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller plast eller försedda med hölje av gummi eller plast (+)


 

- Av sisal eller andra textilfibrer av släktet Agave:

5607.21

- - Skördegarn

5607.29

- - Annat

 

- Av polyeten eller polypropen:

5607.41

- - Skördegarn

5607.49

- - Annat

5607.50

- Av andra syntetfibrer

5607.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar surrningsgarn och tågvirke som har tillverkats genom tvinning eller flätning.

1. Surrningsgarn och tågvirke som inte är tillverkade genom flätning.

I avsnitt I B 1 och 2 i allm. anv. till elfte avd. (särskilt tablå I) anges de fall då enkelt eller tvinnat (flertrådigt) garn anses som surrningsgarn eller tågvirke enligt detta nummer.

Textilgarn med förstärkning av metalltråd klassificeras alltid enligt detta nummer och skiljer sig från metalliserat garn enligt nr 5605 genom att metalltråden i förstnämnda garn vanligen är tjockare, endast tjänstgör som förstärkning och inte har någon prydnadsuppgift.

Denna grupp omfattar också surrningsgarn och tågvirke av tunna remsor av splitterfolie, som mer eller mindre helt har splittrats till filament genom snodd.

2. Surrningsgarn och tågvirke, flätade

Surrningsgarn och tågvirke som är flätade klassificeras alltid enligt detta nummer, oavsett vikten per meter. De utgör vanligen rundflätade snören (hålsnören), vilka i allmänhet är tillverkade av grövre material än flätor enligt nr 5808. Flätade varor enligt nr 5607 skiljer sig emellertid från flätor enligt nr 5808 mindre genom garnets beskaffenhet än därigenom att de är så hårt flätade att de fått en kompakt struktur, vilket gör dem lämpliga att användas som surrningsgarn eller tågvirke. Dessutom är de vanligen ofärgade.

De viktigaste fibrerna för tillverkning av surrningsgarn och tågvirke är hamp-, jute-, sisal-, bomulls- och kokosfibrer samt syntetfibrer.

Surrningsgarn och tågvirke av pappersgarn klassificeras enligt detta nummer endast om de är förstärkta med metalltråd eller flätade.

Varor enligt detta nummer används som skördegarn, för paketinslagning, vid bogsering, lastning etc. Deras tvärsnitt är vanligen runt men ibland (t.ex. i fråga om vissa transmissionslinor) kvadratiskt, trapetsformat eller triangelformat. De är vanligen oblekta men kan vara färgade, impregnerade mot röta, tillverkade av olikfärgade parter, impregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller plast eller försedda med hölje av gummi eller plast.

Ifrågavarande produkter klassificeras enligt detta nummer även om de föreligger i avpassade längder.

Detta nummer omfattar inte:

a)

sådana prydnadssnören som används i konditorier, blomsteraffärer etc., enligt nr 5605;

b)

överspunnet garn, sniljgarn och chainettegarn, enligt nr 5606;

c)

varor enligt nr 5609;

d)

milanesiska snören och liknande snören samt andra överspunna textilvaror enligt nr 5808;

e)

snören, flätor o.d., även med överdrag eller impregnering eller med förstärkning av metall, av sådana slag som används inom industrin för packnings- eller smörjningsändamål (nr 5911);

f)

klipp och liknande avfall av surrningsgarn och tågvirke, enligt nr 6310;

g)

surrningsgarn och tågvirke som är överdragna med slipmedel (nr 6805);

h)

gymnastikredskap (nr 9506).

 

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 5607.21

Detta nummer omfattar enkelt garn av sisal eller andra textilfibrer från växter av släktet Agave, vilket har Z-snodd och en minsta avslitningsstyrka som beräknas enligt följande formel:

R = 

17400

- 18

    n


där R är avslitningsstyrkan uttryckt i dekanewton (daN) och n är antalet meter garn per kg.

Så är exempelvis minsta avslitningsstyrkan för garn nr 150 (150 m per kg) 98 daN, för garn nr 200 (200 m per kg) 69 daN och för garn nr 300 (300 m per kg) 40 daN.

HS-nr 5607.41

Detta nummer omfattar enkelt garn av polyeten eller polypropen som är stabiliserat mot nedbrytning genom inverkan av solljus, har Z-snodd och:

a)

har en minsta avslitningsstyrka som beräknas enligt följande formel:


R = 

32400

   n


där R är avslitningsstyrkan uttryckt i dekanewton (daN) och n är antalet meter garn per kg;

b)

en genomsnittlig minsta knutstyrka som beräknas enligt följande formel:


R' =

0,58 R


där R är den genomsnittliga knutstyrkan uttryckt i dekanewton (daN).

Så skall exempelvis garn nr 330 (330 m per kg) ha en minsta avslitningsstyrka av 98 daN och en genomsnittlig minsta knutstyrka av 57 daN.


5608 Knutna nät av surrningsgarn eller tågvirke, som längdvara eller i avpassade stycken; avpassade fisknät och andra fiskredskap av nät samt andra konfektionerade varor av nät, av textilmaterial


 

- Av syntet- eller regenatmaterial:

5608.11

- - Konfektionerade fisknät

5608.19

- - Andra

5608.90

- Andra slag


1. Knutna nät av surrningsgarn eller tågvirke, som längdvara eller i avpassade stycken

Dessa varor utgör knutna nät (med öppna maskor) som har tillverkats för hand eller i maskin. De skiljer sig från nätknytningar enligt nr 5804 genom att de är tillverkade av surrningsgarn eller tågvirke enligt nr 5607.


2. Avpassade fisknät och andra fiskredskap av nät samt andra konfektionerade varor av nät, av textil-material

Till skillnad från varorna i punkt 1 kan de konfektionerade varorna i denna grupp vara tillverkade av garn och de öppna maskorna kan erhållas såväl genom knytning som på annat sätt.

Avpassade nät, även färdiga för användning, är sådana nät som har tillverkats direkt i avpassade stycken eller sammanfogats av stycken av nät. Förekomsten av handtag, ringar, sänken, flöten, dragsnören eller andra tillbehör inverkar inte på klassificeringen av varorna i denna grupp.

Som avpassade nät enligt detta nummer klassificeras endast sådana varor som inte omfattas av andra tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning. Numret omfattar bl.a. fisknät och camouflagenät, nät till teaterdekorationer, säkerhetsnät, nätkassar och liknande artiklar (t.ex. för tennisbollar eller fotbollar), hängmattor, ballong- och luftskeppsnät, nät för skydd mot insekter, etc.

Varor enligt detta nummer kan även vara impregnerade (t.ex. mot röta).

Detta nummer omfattar inte:

a)

stickade eller virkade nät som längdvara (nr 6002 – 6006);

b)

hårnät (nr 6505);

c)

för sport eller idrott avsedda nät (t.ex. mål- och tennisnät), landningshåvar och andra nät enligt 95 kap.


5609 Varor av garn, av remsor o.d. enligt nr 5404 eller 5405 eller av surrningsgarn eller tågvirke, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

Detta nummer omfattar varor av garn enligt 50 – 55 kap., varor av remsor o.d. enligt nr 5404 eller 5405 samt varor av surrningsgarn eller tågvirke enligt nr 5607, andra än sådana varor som omfattas av andra tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning.

Numret omfattar bl.a. garn, tågvirke etc. i avpassade längder och i ena eller båda ändarna försedda med öglor, ringar, krokar etc. (t.ex. skosnören, klädlinor, bogserlinor), fendertar, repstegar, lyftstroppar, disktrasor (tillverkade av ett dubbelvikt och i den vikta änden ombundet garnknippe) etc.

Detta nummer omfattar inte:

a)

betsel, tyglar, grimmor, seldon etc. (nr 4201);

b)

snören i avpassade längder, som är försedda med knutar, öglor eller metall- eller glasringar och avsedda för jacquardmaskiner eller andra maskiner (nr 5911);

c)

textilvävnader etc. och varor av sådana, vilka klassificeras efter sin beskaffenhet (t.ex. flätade skosnören – nr 6307);

d)

repsulor till sandaler (nr 6406);

e)

gymnastikredskap och andra artiklar enligt 95 kap.

57 kap. Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial


Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar mattor och annan golvbeläggning, i vilka textilmaterial tjänstgör som översida vid användandet. Det omfattar också varor som har karaktär av golvbeläggning av textilmaterial (t.ex. på grund av tjocklek, styvhet och styrka) men som är avsedda att användas för andra ändamål (t.ex. som väggbonader, borddukar eller för andra inredningsändamål).

Ovannämnda varor klassificeras enligt detta kapitel, oavsett om de utgör färdiga mattor, t.ex. rums-, säng- och brasmattor (avpassade till sin storlek, fållade, fodrade, försedda med fransar, hopsydda etc.) eller heltäckningsmattor för rum, korridorer, tamburer eller trappor, i form av längdvaror som skall klippas ned och konfektioneras.

De kan även vara impregnerade (t.ex. med latex) eller belagda med vävnad, filt, bondad duk, poröst gummi eller porös plast på undersidan.

Kapitlet omfattar inte:

a)

underlägg för golvbeläggning, dvs. grov vävnad eller filt som placeras mellan golvet och mattan (klassificeras efter beskaffenheten);

b)

linoleummattor o.d. samt annan golvbeläggning bestående av en textilbotten med överdrag eller beläggning (nr 5904).

 

5701 Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, knutna, även konfektionerade


5701.10

- Av ull eller fina djurhår

5701.90

- Av annat textilmaterial


Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, knutna, framställs av en spänd varp, kring vilken poltrådarna knyts eller slingas ett helt varv omkring åtminstone en varptråd, varvid poltrådarna hålls fast av tätt invävda inslagstrådar. Detta sätt att knyta eller slinga poltrådarna utmärker varor enligt detta nummer.

De vanligaste knutarna är:

1. Ghiordes- eller smyrnaknut. Poltråden förs över två intill varandra liggande varptrådar och dess båda ändar förs sedan tillbaka mellan dessa två trådar, så att en full slinga bildas kring dessa (se fig. 1); poltrådarnas uppstående ändar bildar mattans lugg.

2. Sennaknut eller persisk knut. Poltråden förs runt en varptråd och sedan under en följande varptråd (se fig. 2); poltrådarnas ändar bildar mattans lugg.

I Ghiordes- och sennaknutar kan poltrådarna också omfatta fyra varptrådar.

3. Enkel varpknut. Varje poltråd slingas eller knyts runt en enda varptråd och gör härvid ett och ett halvt varv omkring denna (se fig. 3); poltrådarnas ändar bildar mattans lugg.

En rad sådana knutar ligger bredvid men fullständigt oberoende av varandra över mattans hela bredd. De bildar sålunda en heltäckande lugg.

Numret omfattar också vissa mattor som har framställts genom inknytning av poltrådar i en gles bottenväv.

De flesta knutna mattor är handgjorda i storlekar för direkt användning och har olikfärgade poltrådar som bildar ett mönster. De tillverkas emellertid även på maskinvävstolar. Knutarna ligger då i allmänhet mer regelbundet och stadkanterna är mera parallella än i handgjorda mattor. Poltrådarna är vanligen av ull eller natursilke men ibland av mohair eller hår av kashmir(cashmere-)get. Bottenväven är i allmänhet av bomull, ull eller andra djurhår i handgjorda mattor och av bomull, lin, hampa eller jute i maskingjorda.

Varor enligt detta nummer används i normala fall som golvbeklädnad men används också ibland för andra inredningsändamål (t.ex. som väggbonader eller borddukar) (se allm. anv. till detta kapitel).

Mattorna klassificeras enligt detta nummer även om de är försedda med fransar (av vävtrådar eller särskilt anbragta trådar) eller har på annat sätt färdigställts för sin användning.

Knutna mattor är huvudsakligen av orientaliskt ursprung (från Iran, Turkiet, Turkistan, Afganistan, Pakistan, Kina eller Indien) eller från Nordafrika (Algeriet, Tunisien, Marocko eller Egypten).

Numret omfattar inte mattor där poltrådarna endast går under varptrådarna utan att göra full slinga kring dessa (se fig. 4 och 5 nedan) (nr 5702).

5702 Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, vävda, inte tuftade eller flockade, även konfektionerade, inbegripet kelim-, soumak- och karamanievävnader och liknande handvävda produkter


5702.10

- Kelim- , soumak- och karamanievävnader och liknande handvävda produkter

5702.20

- Golvbeläggning av kokosfibrer

 

- Andra slag, med lugg, inte konfektionerade:

5702.31

- - Av ull eller fina djurhår

5702.32

- - Av syntet- eller regenatmaterial

5702.39

- - Av annat textilmaterial

 

- Andra slag, med lugg, konfektionerade:

5702.41

- - Av ull eller fina djurhår

5702.42

- - Av syntet- eller regenatmaterial

5702.49

- - Av annat textilmaterial

5702.50

- Andra slag, utan lugg, inte konfektionerade

 

- Andra slag, utan lugg, konfektionerade:

5702.91

- - Av ull eller fina djurhår

5702.92 

- - Av syntet- eller regenatmaterial

5702.99 

- - Av annat textilmaterial


Bland mattor och annan golvbeläggning enligt detta nummer kan nämnas:

1. Wiltonmattor och liknande mattor. Dessa har en kraftig, tät bottenväv som är täckt av skuren lugg (dvs. rätsidan består av upprättstående poltrådar som sitter intill varandra) eller har en yta som består av öglor.

Luggen i dessa mattor bildas av ett extra system varptrådar (polvarp), vilka är längre än de övriga varptrådarna och bildar öglor genom att metallstavar eller metalltrådar under vävningens gång skjuts in och därefter åter dras ut. När dessa öglor skärs, erhålls en skuren luggmatta (t.ex. en wiltonmatta, se fig. 4). I mattor av detta slag kommer poltrådarna endast att rida på varptrådarna. Om öglorna däremot lämnas oskurna, erhålls mattor av typen brysselmattor och bouclémattor (se fig. 4 och 5).

Dessa mattor kan vara enfärgade eller mönstrade. Mönstret vävs på en vävstol (t.ex. jacquardvävstol) som är speciellt utrustad för att kunna framställa ett mönster som bildas genom att två till fem olikfärgade garner används.

Wiltonmattor tillverkas också av dubbelvävnader med gemensam polvarp, som sedan skärs så att två mattor med lugg erhålls.

Poltrådarna är vanligen av ull eller av en blandning av ull och nylon, men de kan också bestå av bomull, polyamid, akryl, viskos eller av en blandning av dessa fibrer. Bottenväven är vanligen av bomull, jute eller polypropen.

2. Axminstermattor. Dessa är maskinvävda mattor i vilka rader av lugg successivt förs in som väft under vävningen enligt ett i förväg bestämt färgmönster.

3. Sniljmattor. Det utmärkande för dessa mattor är att luggen är framställd av sniljgarn (se anv. till nr 5606). Detta garn kan vävas in på vanligt sätt som en extra väft. I vissa fall förs korta bitar av sniljgarn in stycke för stycke som en extra varp som binds av bottenväven.

4. Släta mattor, vilka saknar öglor eller lugg men som kan skiljas från vävnader enligt 50 – 55 kap. genom att de är tunga, kraftiga och uppenbarligen avsedda att användas som golvbeläggning.

Till denna typ hör bl.a. kidderminstermattor eller s.k. belgiska mattor, vilka är dubbelvävda och i vilka mönstret har erhållits genom växling av varp- eller inslagsgarnet i de båda vävnaderna med vissa mellanrum. Jämte dessa relativt fina mattor för boningsrum omfattar numret också grova mattor av jute, kokosfiber, djurhår, pappersgarn etc. (vanligen med lärft-, kypert- eller spetskypertbindning), ävensom mattor med varp av jutegarn och väft av hopknutna remsor av trasor.

5. Dörrmattor. Dessa mattor består väsentligen av styva luggtrådar, vanligen av kokosfibrer eller sisal, vilka endast rider på varptrådarna i bottenväven. De framställs i mindre storlekar, lämpliga för sin tillämnade användning.

6. Badrumsmattor av frottévävnad o.d.

Det är att märka, att vissa mattor tillverkas på liknande sätt som lugg- och sniljvävnader enligt nr 5801, men då de huvudsakligen är avsedda att placeras på golv, kan de skiljas från nämnda vävnader genom att de är fastare, innehåller grövre garn och har en styvare bottenväv, vanligen med ett extra varpsystem (s.k. fyllnadsvarp).

7. Kelim-, soumak- och karamanievävnader och liknande handvävda produkter. Kelimvävnader, även benämnda karamanievävnader, erhålls med samma tillverkningsmetod som handvävda tapisserier, vilka är beskrivna i anv. till nr 5805, avsnitt A. Strukturen hos kelimvävnader är därför jämförbar med strukturen hos dessa tapisserier och i allmänhet finns samma slags öppningar (slitsar) i varpriktningen. Däremot har kelimvävnaderna vanligtvis inte några blommor eller blad i mönstret utan framför allt rätlinjiga geometriska mönster. Trots att framsidan kan skiljas från baksidan är skillnaden så obetydlig att båda sidorna kan användas. Kelimvävnader består ibland av två hopsydda långa stycken, i vilket fallmönstret är utformat på sådant sätt att skarven inte märks. Det är därför det finns bårder (vävda kanter) endast på kortsidorna eller ibland ingen bård alls. Detta utesluter inte att påsydda bårder kan förekomma.

Hos kelimvävnader är varpen i allmänhet av ull och väften av ull eller bomull.

Numret omfattar också produkter som har tillverkats i kelimteknik (särskilt i Centraleuropa) och som har dekorativa mönster av samma typ som de ljusa orientaliska kelimvävnaderna.

Soumakvävnader vävs på samma sätt som kelimvävnader men skiljer sig från de senare på följande sätt:

så snart en eller flera mönsterbildande väftrader är helt avslutade sätts en extra väfttråd in över styckets hela bredd, vilket förhindrar uppkomsten av öppningar (slitsar) i varpriktningen;

 i mönstret är bakgrunden vanligen dekorerad med tre till fem platta flerfärgade stjärnor som ser ut som medaljonger. Bården består i allmänhet av ett brett band och två till tre smalare band. Baksidan är full av trådändar (flera centimeter långa) som har blivit kvar sedan väfttrådarna har slitits av.


Väften i soumakvävnader är av ull medan varpen kan vara av ull eller bomull och även av gethår.

Bland liknande handvävda produkter kan särskilt nämnas silévävnader som tillverkas på liknande sätt som soumakvävnader. Silévävnadernas mönster består huvudsakligen av S-formade motiv, antingen rättvända eller omvända, samt djurmotiv som är utströdda över hela ytan. Varpen och väften hos silévävnader är av ull (varpen är i sällsynta fall av bomull).

Numret omfattar inte mattor av flätningsmaterial (46 kap.).

5703 Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, tuftade, även konfektionerade


5703.10

- Av ull eller fina djurhår

5703.20

- Av nylon eller andra polyamider

5703.30 

- Av annat syntetmaterial eller av regenatmaterial

5703.90

- Av annat textilmaterial


Detta nummer omfattar tuftade mattor och annan tuftad golvbeläggning av textilmaterial. Dessa tillverkas i tuftningsmaskiner, vilka med hjälp av ett system av nålar och krokar sticker in textilgarn i en redan existerande botten (vanligen av vävnad eller bondad duk) på så sätt att öglor eller, om nålarna och krokarna är kombinerade med en skäranordning, skuren lugg bildas. Garnet som bildar luggen fixeras sedan i regel med gummi eller plast. Vanligen innan beläggningen hunnit torka täcks den över med en gles vävnad av textilmaterial, t.ex. jute, eller med poröst gummi.

Numret omfattar även tuftade mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial som tillverkats med hjälp av tuftpistol eller för hand.

Varor enligt detta nummer skiljer sig från tuftade textilvävnader enligt nr 5802 t.ex. genom sin styvhet, tjocklek och styrka, som gör dem lämpliga för användning som golvbeläggning.

5704 Mattor och annan golvbeläggning av filt av textilmaterial, inte tuftade eller flockade, även konfektionerade


5704.10

- Plattor med en yta av högst 0,3 m2

5704.20

– Plattor med en yta större än 0,3 m2 men högst 1 m2

5704.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar mattor och annan golvbeläggning av filt. Vad som avses med "filt" framgår av anv. till nr 5602.

Bland varor enligt detta nummer kan nämnas:

  1. plattor, vanligen av filt av ull eller andra djurhår;
  2. golvbeläggning av nålad filt av textilmaterial, som i allmänhet är försedda med baksida eller impregnering av gummi eller plast för att förstärka produkterna eller förhindra att de glider.


5705 Andra mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, även konfektionerade


Detta nummer omfattar mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, andra än sådana som omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning i detta kapitel.

Bland varor enligt detta nummer kan nämnas:

  1. mattor med översida av lugg, vilken fästs på ett särskilt underlag eller direkt på en klistrande substans som bildar underlag. Hopfästningen kan ske genom klistring, genom värme, genom en kombination av båda dessa metoder eller genom svetsning med ultraljud.
    Luggen kan fästas antingen på ett enkelt underlag eller mellan två underlag. I det senare fallet delas den därvid uppkomna produkten till två mattor;
  2. bondade mattor, vilka består av ett lager av kardade textilfibrer som har veckats mellan räfflade valsar så att slingor bildats. Dessa kan antingen fixeras med ett tjockt lager av gummi, plast e.d., vilket också tjänstgör som underlag, eller fästas vid ett underlag av vävnad med liknande bindemedel;
  3. mattor som är tillverkade genom flockning, dvs. genom att fästa textilfibrer i upprätt ställning på ett med gummi, plast e.d. överdraget underlag av textilvara;
  4. trikåmattor, som i allmänhet liknar moquettemattor eller ibland pälsskinn.


58 kap. Speciella vävnader; tuftade dukvaror av textilmaterial; spetsar; tapisserier; snörmakeriarbeten; broderier

Allmänna anvisningar

Bortsett från nr 5809 omfattar detta kapitel en mängd olika slag av textilvaror, vilkas klassificering inte är beroende av det ingående textilmaterialet. Vissa av dessa varor omfattas av detta kapitel endast under förutsättning att de inte är konfektionerade på de sätt som är beskrivna i avsnitt II i allm. anv. till elfte avd., men andra förs hit även om de är konfektionerade.

Det är att märka att, om inte annat följer av anmärkningarna till 59 kap., slingervävnader enligt nr 5803, vävda band enligt nr 5806 samt flätor och snörmakeriarbeten som längdvara enligt nr 5808, som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade, inte omfattas av 58 kap. (vanligen 39, 40 eller 59 kap.), medan andra varor enligt detta kapitel som har undergått samma behandlingar förs hit under förutsättning att de därigenom inte har fått karaktär av varor enligt 39 eller 40 kap.


5801 Luggvävnader, inbegripet sniljvävnader, andra än varor enligt nr 5802 eller 5806 (+)


5801.10

- Av ull eller fina djurhår

 

- Av bomull:

5801.21

- - Oskuren väftsammet o.d.

5801.22

- - Skuren manchester

5801.23 

- - Annan väftsammet o.d. 

5801.26

- - Sniljvävnader

5801.27

- - Varpsammet o.d.

 

- Av konstfibrer:

5801.31 

- - Oskuren väftsammet o.d.

5801.32

- - Skuren manchester

5801.33

- - Annan väftsammet o.d.

5801.36

- - Sniljvävnader

5801.37

- - Varpsammet o.d. 

5801.90

- Av annat textilmaterial


A. Luggvävnader, andra än varor enligt nr 5802

Luggvävnader består av minst tre trådsystem: spända varp- och väfttrådar som bildar botten, samt varp- eller väfttrådar som bildar lugg (fibrer, garnändar eller garnöglor) över hela eller en del av ytan, i allmänhet endast på den ena men ibland på båda sidorna.

Vävnader i vilka varptrådar bildar luggen (varpsammet, varpplysch, moquettevävnader etc.) kan framställas genom att den s.k. polvarpen höjs över metallstavar som läggs in i väftriktningen. De öglor som då bildas skärs antingen under vävningen eller senare (skuren luggvävnad) men lämnas ibland oskuren (öglevävnad eller oskuren luggvävnad). Den skurna luggen binds av väfttrådarna.

Luggvävnader i vilka varpen bildar lugg tillverkas även genom vävning av två grundvävnader, den ena över den andra, med gemensam polvarp. Denna dubbelvävnad skärs sedan isär, så att två vävnader med skuren lugg erhålls.

I skuren väftsammet o.d. (t.ex. manchester) bildas luggen av väfttrådar (polskottet), vilka omväxlande passerar under vissa varptrådar och sedan går (flotterar) över två eller flera närliggande varptrådar. Efter vävningen skärs väftflotteringarna, så att de skurna trådändarna bildar lugg. Ett liknande resultat erhålls genom att metallstavar förs in i varpriktningen varvid polskottet skärs under vävningen. Luggen hålls således på plats av varptrådarna.

Luggvävnader vilkas väftflotteringar ännu inte har skurits och som i detta stadium saknar uppstående poltrådar på ytan omfattas också av detta nummer (se anm. 2 till 58 kap.).

B. Sniljvävnader

Sniljvävnader liknar mycket sniljmattor enligt nr 5702. Liksom i dessa bildas luggen (vanligen på båda sidor) av sniljgarn. De tillverkas i allmänhet med hjälp av en extra väft av sniljgarn eller på så sätt, att sniljgarn av olika längd och färg förs in i varpen vid framställningen av bottenväven.

Luggvävnader tillverkas av olika material, men i luggen används mest natursilke, ull, fina djurhår, bomull och konstfibrer.

Alla dessa vävnader kan vara släta, ribbade eller mönstrade eller vara mönsterpressade efter vävningen; som mönstrade räknas även sådana, vilkas yta endast delvis är täckt med lugg eller är dels skuren, dels oskuren, vilket ger många olika mönster. Luggvävnader som imiterar pälsverk (t.ex. imitationer av astrakan-, persian- och leopardskinn) förs likaså hit, men pälsverksimitationer som har framställts på annat sätt än genom vävning, t.ex. genom fastsyning eller fastklistring av luggen, klassificeras enligt nr 4304.

Det bör observeras att många vävnader enligt detta nummer tillverkas på samma sätt som mattor enligt nr 5702. De kan emellertid lätt skiljas från mattor därigenom att de, eftersom de huvudsakligen är avsedda till kläder och rumsinredningsartiklar och inte till golvbeläggning, är tillverkade av mindre grovt material och har en mycket smidigare botten.

Numret omfattar inte:

a)

bouclé, ratiné och andra vävnader som liknar luggvävnader men som är vävda med speciellt garn (t.ex. bouclégarn) eller tillverkade genom behandling (t.ex. ruggning) av vanliga vävnader (i allmänhet 50 – 55 kap.);

b)

handduksfrotté och liknande frottévävnader samt tuftade dukvaror av textilmaterial, enligt nr 5802;

c)

luggvaror etc. som omfattas av definitionen på vävda band (nr 5806);

d)

dukvaror av trikå och maskbondade varor med skuren eller oskuren lugg (nr 6001 eller 5602, alltefter beskaffenheten);

e)

luggvävnader som är konfektionerade på de sätt som är beskrivna i avsnitt II i allm. anv. till elfte avd.


Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 5801.22 och 5801.32

För att skilja skuren manchester enligt stat. nr 5801.22 och 5801.32 från annan skuren väftsammet o.d. kan nedanstående figurer, vilka visar tvärsnitt genom varpen, vara till ledning.


5802 Handduksfrotté och liknande frottévävnader, andra än band enligt nr 5806; tuftade dukvaror av textilmaterial, andra än varor enligt nr 5703


 

- Handduksfrotté och liknande frottévävnader, av bomull:

5802.11

- - Oblekta

5802.19

- - Andra

5802.20

- Handduksfrotté och liknande frottévävnader, av annat textilmaterial

5802.30

- Tuftade dukvaror av textilmaterial


A. Handduksfrotté och liknande frottévävnader

Dessa vävnader utgör öglevävnader som används till handdukar, badrockar, fritidskläder, tvättvantar etc. De har en sträckt väft och två varpsystem, av vilka det ena är sträckt och det andra slakt. Det senare bildar öglor på vävnadens yta. Förhållandet mellan de båda slagen av varptrådar i vävnaden kan växla, men vanligtvis är antalet trådar i grundvarpen lika med antalet ögletrådar.

Öglorna verkar ofta vara vridna och förekommer i allmänhet på båda sidorna av vävnaden men ibland endast på den ena; de kan ibland vara skurna. De kan täcka hela ytan likformigt eller bilda ränder, rutor, romber eller mera komplicerade mönster. Numret omfattar dock inte vävnader med lugg endast på ena sidan där samtliga öglor är skurna (nr 5801).

Detta nummer omfattar inte heller:

a)

frottévävnader av trikå (nr 6001);

b)

vävnader i längder, vilka efter en enkel isärklippning längs linjer som har markerats genom att väfttrådarna där har utelämnats, är färdiga för användning (nr 6302).


B. Tuftade dukvaror av textilmaterial

Dessa varor tillverkas genom att med hjälp av ett system av nålar och krokar sticka in garn i en redan existerande textilbotten (vävnad, dukvara av trikå, filt, bondad duk etc.) på så sätt att öglor eller, om krokarna är kombinerade med en skäranordning, lugg bildas.

Varor enligt detta nummer kan skiljas från tuftade mattor och annan golvbeläggning enligt nr 5703 genom att de exempelvis saknar den styvhet, tjocklek och styrka som gör dem lämpliga att användas som golvbeläggning.

Vidare kan dessa varor skiljas från luggvaror enligt nr 6001, vilka har rader av kedjesömmar på baksidan, genom sina karakteristiska rader av stygn som ser ut som vanliga sömnadsstygn i längdriktningen på vävnadens baksida.

5803 Slingervävnader, andra än band enligt nr 5806

Slingervävnader (tidigare benämnda gasvävnader) är definierade i anm. 3 till detta kapitel.

I släta slingervävnader går slingtrådarna omväxlande till höger och till vänster om varje rak tråd och de passerar därvid över väfttrådarna men under de raka trådarna varje gång; de raka varptrådarna ligger alltid på ena sidan av väfttrådarna. De raka varptrådarna och väfttrådarna är inte sammanvävda utan binds av slingtrådarna i varpen.

Variationer kan erhållas genom att slingtrådarna får korsa varandra (s.k. crocheted gauze, Marly gauze), genom att två eller flera väfttrådar tillsammans förs in genom de slingor som bildas av de raka trådarna och slingtrådarna, genom att två eller flera raka trådar används till varje slingtråd eller omvänt, etc.

Detta nummer omfattar också:

  1. broscherade slingervävnader, vilka är tillverkade med en extra tråd (broschertråd) som förs in under vävningen för att ge mönstereffekter på en botten av slingervävnad;
  2. vävnader med dels slingerbindning, dels annat bindningssätt, oavsett proportionerna mellan de olika bindningssätten. Dessa vävnader har vanligen ränder i varpriktningen, rutor eller andra mycket varierande mönster.

Slingervävnader är vanligen glest vävda och därför lätta; de används huvudsakligen till gardiner. Av vissa sorter tillverkas sniljgarn genom att vävnaderna i varpriktningen skärs ned till smala remsor.

De olika slagen av slingervävnader växlar mycket till utseende liksom de mönster som bildas under vävningen. Slingervävnader bör inte förväxlas med broscherade vävnader eller andra vävnader enligt 50 - 55 kap. och inte heller med hand- eller maskingjorda spetsar, broderier, tyll, trådgardinsvävnad eller nätknytningar enligt 58 kap.

Glesa vävnader med vanlig tvåskaftsbindning, vilka huvudsakligen används till bindor och liknande förbandsmaterial, omfattas inte av detta nummer.Dessa varor benämns ofta gasvävnader men klassificeras enligt nr 3005 (om de är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt ändamål) eller enligt 50 – 55 kap.

Numret omfattar inte heller siktduk (nr 5911).


5804 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar; spetsar som längdvara, remsor eller i form av motiv, andra än vävnader enligt nr 6002 – 6006 (+)


5804.10

- Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar

 

- Maskingjorda spetsar:

5804.21

- - Av konstfibrer

5804.29 

- - Av annat textilmaterial

5804.30

- Handgjorda spetsar


I. Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar

Dessa varor används till gardiner, sängöverkast och liknande heminredningsartiklar, till slöjor, flor, damkläder, broderier etc. De är i allmänhet av natursilke, konstfibrer, bomull eller lin.


A. Tyll och andra "spolnät" (bobbin-net) består av varptrådar med väfttrådar som snor sig runt varje varptråd och går diagonalt från stadkant till stadkant, varvid hälften av väften går snett från vänster till höger och den andra hälften snett från höger till vänster (se fig. 1). Dessa väfttrådar bildar med varptrådarna maskor i form av regelbundna sexhörningar, kvadrater eller romber (Neuville-tyll). Ett annat slag av tyll med maskor i form av sexhörningar (Mechlin-tyll) består av varptrådar och ett system av bobintrådar, som i längdriktningen går mellan endast två varptrådar (se fig. 2).


B. "Tulle bobinot" är en speciell mönstrad tyll som består av tre trådsystem: (1) vissa raka, parallella varptrådar som i vanlig tyll, (2) mönstertrådar (så benämnda därför att de bildar mönstret) vilka löper omväxlande längs de raka trådarna och med vissa mellanrum går från en rak tråd till en annan (vanligen närliggande) rak tråd och på så sätt bildar triangelformiga maskor omväxlande med trapetsformiga eller annorlunda formade maskor samt (3) bindtrådar som löper runt de raka varptrådarna och binder mönstertrådarna vid dessa (fig. 3). Täta partier i mönstret får man fram genom att ett antal sådana triangelformiga maskor grupperas tätt intill varandra.

C. Trådgardinsvävnader består av tre trådsystem: parallella varptrådar, mönstertrådar och bindtrådar. Varje mönstertråd löper omväxlande längs olika varptrådar och bildar kvadratiska maskor när den går från den ena varptråden till den andra. Bindtrådarna sammanhåller vävnaden genom att binda mönstertrådarna vid varptrådarna på vissa ställen (se fig. 4).


D. Nätknytningar har regelbundna, kvadratiska eller rombformade maskor, knutna i varje hörn, så att trådarna inte kan dras isär. De kan vara hand- eller maskingjorda.


Numret omfattar inte:

a)

glesa vävnader enligt 50 – 55 kap. samt slingervävnader enligt nr 5803;

b)

nät enligt nr 5608;

c)

siktduk (nr 5911);

d)

dukvaror av trikå enligt 60 kap.;

e)

tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, konfektionerade på de sätt som är beskrivna i avsnitt II i allm. anv. till elfte avd.


II. Spetsar

Spetsar är genombrutna textilvaror av prydnadskaraktär, i vilka mer eller mindre invecklade mönsterpartier som har bildats genom flätning eller snodd av trådar förenas antingen genom maskor (vanligen av regelbunden storlek och form) som bildar en synlig genombruten botten eller genom sammanbindande stolpar (brider) som själva åstadkommer mönstereffekter. Mönsterpartierna samt bottnen av maskor eller brider framställs vanligen samtidigt, men ibland görs mönsterpartierna separat och hopfogas sedan.

Ett karakteristiskt kännetecknen för spetsar är, att mönsterpartierna inte är tillverkade på en redan befintlig botten. Med spetsar i detta nummer avses således inte varor av liknande utseende – trots att de ibland kallas spetsar, t. ex filéspetsar – vilka har tillverkats genom utfyllning eller annan dekorering av maskorna i en redan befintlig botten av tyll eller trådgardinsvävnad eller genom applikationsbrodering och hos vilka bottnen sedermera helt eller delvis kan ha avlägsnats. Sådana varor klassificeras som broderier enligt nr 5810, vilket även är fallet med verkliga spetsar som efteråt broderats samt med spetsar som är försedda med genom sömnad infällda applikationer.

Numret omfattar inte heller genombrutna varor av sådana slag som tillverkats genom stickning för hand eller med maskin (60 kap.); dessa känns vanligtvis igen på de karakteristiska öglorna, särskilt i de tätare delarna.

I motsats till tyll, slingervävnader och andra glesa vävnader saknar spetsar särskild varp och väft. De tillverkas ofta av en enda tråd. Då flera trådar används har alla samma betydelse för spetsbildningen.

Spetsar kan vara hand- eller maskingjorda.

De viktigaste slagen av handgjorda spetsar är:

A.

sydda spetsar, som framställs med nål på ett pappers- eller pergamentark på vilket mönstret ritats upp. Spetsen följer mönstrets konturer; de trådar som skall ingå i spetsen ligger på papperet eller pergamentet men går inte igenom det; de s.k. grundtrådarna, dvs. de trådar som bildar stommen i spetsen fästs dock tillfälligt på pappers- eller pergamentarket med genomgående stygn för att underlätta arbetet.

Sydda spetsar är t.ex. alenc,on- och argentanspetsar, venetianska spetsar etc.;

B.

knypplade spetsar, vilka tillverkas med ett flertal trådar som är upplindade på knyppelpinnar och som snos och flätas samman på en knyppeldyna; mönstret är fastsatt på dynan och nålar sticks tillfälligt in i denna för att underlätta arbetet.

Till knypplade spetsar hör t.ex. valencienne-, chantilly-, malines-, brygge-, duchesse- och puyspetsar;

C.

virkade spetsar (t.ex. irländska spetsar). Till skillnad från ovan beskrivna spetsar placeras virkade spetsar inte på något mönster eller underlag vid tillverkningen utan denna sker för hand med virknål;

D.

andra slag av spetsar, vilka mer eller mindre liknar de ovannämnda, t.ex.:

1.

teneriffaspetsar, vilka tillverkas på samma sätt som sydda spetsar;

2.

bandspetsar, ett slags sydda spetsar i vilka vissa delar består av band- eller snörliknande komponenter; de framställs för hand eller i maskin;

3.

frivoliteter, dvs. spetsar som liknar virkade spetsar men har ringformiga mönster; de "slås" (knyts) med hjälp av skyttel;

4.

makraméspetsar, vilka utgör kraftiga spetsar som tillverkas genom knytning på olika sätt av ett system av trådar som är vinkelrätt fästade på en bärande tråd.


Maskingjorda spetsar liknar i stort sett handgjorda spetsar, men det sätt varpå trådarna flätas eller snos är, utom beträffande knypplade spetsar, helt olika. Maskingjorda spetsar är mera regelbundna än handgjorda.

Hand- eller maskingjorda spetsar klassificeras enligt detta nummer:

a)

som längdvara eller i remsor, oavsett längden; eller

b)

i form av motiv, dvs. avpassade stycken som uteslutande är avsedda att ingå i eller fästas på andra artiklar, t.ex. nattdräkter, underkläder, blusar eller andra klädesplagg, näsdukar samt borddukar eller andra inredningsartiklar.


Dessa varor förs hit oavsett om de har tillverkats direkt i ett stycke, skurits ur större stycken eller hopfogats av flera delar.

Numret omfattar inte artiklar som är tillverkade av spetsar; sådana varor klassificeras efter sin beskaffenhet, i allmänhet enligt 62 eller 63 kap. (t.ex. mantiljer – nr 6214; kragar etc. till damkläder – nr 6217; dukar och tabletter – nr 6304).

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 5804.21 – 5804.30

Maskingjorda imitationer av handgjorda spetsar liknar i allmänhet handgjorda spetsar till utseendet men kan särskiljas från handgjorda spetsar med hjälp av följande kännetecken:

Maskingjorda spetsar framställs ofta i ganska breda stycken som sedan klipps isär till remsor. I detta fall har kanterna på de klippta remsorna nästan alltid kvar maskor eller delar av maskor från det genombrutna parti som höll ihop remsorna i maskinen. Dessa maskor eller delar av maskor befinner sig utanför själva spetsen. De kan vanligen iakttas där kantlinjen böjer sig inåt, dvs. där det är svårt att komma åt dem utan att samtidigt förstöra själva kanten. Förekomsten av dessa maskor eller delar av maskor är ett tydligt tecken på att spetsen är maskingjord.

Man kan också skilja maskingjorda spetsar från handgjorda genom att i spetsens dekorativa motiv undersöka hur konturtrådarna och fyllnadstrådarna går. I handgjorda spetsar kan dessa trådar löpa i vilken riktning som helst och även tillbaka i den riktning de kom ifrån. I maskingjorda spetsar är detta inte möjligt; i dessa kan ifrågavarande trådar löpa snett åt höger eller åt vänster, men de måste alltid följa den riktning i vilken arbetet fortskrider.

Sättet att fylla ut mönstrets täta partier är en tredje faktor som kan användas för att skilja handgjorda från maskingjorda spetsar. I handgjorda spetsar används endast följande metoder:

skyttelstygn, dvs. kantstygn eller knapphålsstygn, i fråga om sydda spetsar;

vävbindning eller nätbindning i fråga om knypplade spetsar.


Vävbindningen ser ut exakt som vanlig tvåskaftsbindning. I en nätbindning är de trådar som tjänstgör som varptrådar uppdelade i två över varandra lagda system vilka mellan sig bildar en vinkel av ca 90 °; väfttrådarna passerar över denna yta och går omväxlande över en tråd i det första systemet och under den tråd (de trådar) i det andra systemet som kommer omedelbart efter.

I maskingjorda spetsar är de mest allmänt använda metoderna för utfyllnad följande:

vävbindning, men med det kännetecknet att trådarna som bildar väften inte nödvändigtvis löper från mönstrets ena kant till den andra. I vissa fall tillryggalägger de endast en del av denna sträcka, medan resten bildas av en annan tråd som möter den första;

en teknik som liknar den som används för att erhålla täta partier i tulle bobinot (raka trådar, mönstertrådar, bindtrådar);

införande i det genombrutna partiet av en tråd som med varptrådarna bildar tvåskaftsbindning. Vid ovannämnda två metoder slutar det genombrutna partiet vid den punkt där mönstret börjar men detta är inte fallet här.


Följande kännetecken kan också vara till hjälp när man skall skilja handgjorda spetsar från maskingjorda. I vissa fall utgör dessa kännetecken rent av det enda sättet att skilja dem från varandra, speciellt när man skall skilja mellan handgjorda och maskingjorda knypplade spetsar:

a)

små fel som påträffas i handgjorda spetsar är oregelbundet spridda och ser sällan likadana ut, medan felen i maskingjorda spetsar återkommer regelbundet, beroende på den maskinella anordningens regelbundna arbetssätt;

b)

de uddar som ofta förekommer på kanterna av handgjord spets bildas alltid av de trådar som också bildar spetsmönstret, medan uddarna hos maskingjorda spetsar ofta är vidfästade. I sådana fall sitter de sämre fast och kan dras bort utan att själva spetsen förstörs. Detta är inte möjligt med handgjorda spetsar;

c)

leverans- och förpackningssätt erbjuder också en möjlighet att skilja handgjorda spetsar från maskingjorda. Handgjorda spetsar levereras vanligen inte i längder över 20 meter och alla stycken i en sändning har i allmänhet olika mönster. Maskingjorda spetsar är alltid längre och kan vara så långa som 500 meter; sådana sändningar innehåller alltid ett avsevärt antal stycken med samma mönster.


Dessutom finns det "blandade" spetsar, benämnda bandspetsar, renässansspetsar, Luxeuil-spetsar och prinsesspetsar. Vid tillverkningen av sådana spetsar utgår man från ett maskintillverkat band, som läggs platt på ett uppritat mönster, så att det följer linjerna i det detta mönster. I hörnen viks bandet så att motivet följs; de överlappande delarna sys ihop; ändarna på de avklippta banden sys omsorgsfullt fast. Stolparna (briderna) och utfyllningen görs sedan med nål.

Förutom det förhållande att banden har veckats, klippts av och sytts fast på det sätt som har beskrivits ovan kan sådana spetsar ibland kännas igen på rynkningarna i bandet i mönstrets konkava kanter.

Dessa spetsar anses vara handgjorda.

5805 Handvävda tapisserier av typerna Gobelins, Flandern, Aubusson, Beauvais och liknande samt handbroderade tapisserier (t.ex. med petits points eller korsstygn), även konfektionerade

Detta nummer omfattar tapisserier som är handvävda eller handbroderade på en bottenväv (vanligen stramalj). De kännetecknas främst av att de är tillverkade i form av fält med fullständiga, avgränsade mönster, ofta i form av bilder.

A. Handvävda tapisserier

Handvävda tapisserier erhålls genom att på vävstol uppspända varptrådar korsas med olikfärgade väfttrådar, vilka kommer att täcka varpen samt bilda mönstret och också själva vävnaden.

I motsats till väfttrådarna i vanliga vävnader sträcker sig dessa olikfärgade väfttrådar vanligen inte från stadkant till stadkant utan är framdragna endast så långt som behövs för att framställa mönstret. För varje väftrad täcks sålunda varptrådarna av en obruten serie olika färgade väfttrådar, vilkas lösa ändar är synliga på vävnadens baksida. De öppningar som vid denna vävningsmetod kan uppstå i varpriktningen, sys vanligen ihop på baksidan.

Bland dessa tapisserier märks sådana från Les Gobelins i Paris, från Flandern, Aubusson och Beauvais.

Maskintillverkade imitationer (framställda på jacquard- eller liknande vävstolar) av handvävda tapisserier är vanliga vävnader med varp och väft, i vilka de färgade väfttrådarna går från stadkant till stadkant. De klassificeras alltefter beskaffenheten som vanliga vävnader eller som konfektionerade artiklar.

B. Handbroderade tapisserier

Handbroderade tapisserier kännetecknas av att de har en bottenväv (vanligen stramalj med fyrkantiga mellanrum mellan trådarna), på vilken det önskade mönstret fylls ut genom handbrodering med ett stort antal olikfärgade trådar.

Handbroderade tapisserier är ibland överbroderade med ytterligare stygn men klassificeras ändå enligt detta nummer och anses inte som broderier.

Bottenväven (vanligen stramalj) är i motsats till de flesta broderierna enligt nr 5810 fullständigt täckt med brodergarn, utom möjligen vid kanterna. Den använda brodersömmen benämns alltefter det sätt på vilket den utförts: petit points, gros points, korsstygn, dubbla korsstygn, gobelängstygn etc.

Tapisserier används huvudsakligen för rumsinredning, som väggbonader, stolklädsel etc. och är vanligen tillverkade av natursilke, ull, konstfibrer eller t.o.m. av metalliserat garn.

De klassificeras enligt detta nummer även om de är fållade, kantade, fodrade etc., men om de utgör sådana konfektionerade artiklar som aftonväskor, kuddar och tofflor, förs de naturligtvis inte hit.

Detta nummer omfattar inte heller:

a)

kelim-, soumak- och karamanievävnader och liknande produkter (nr 5702);

b)

satser bestående av vävnadsstycken och garn, avsedda för tillverkning av tapisserier (nr 6308);

c)

tapisserier med en ålder av över 100 år (97 kap.).


5806 Vävda band, andra än varor enligt nr 5807; band bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer


5806.10

- Vävda band med lugg (inbegripet av frottétyp) och av sniljvävnad

5806.20

- Andra vävda band, innehållande minst 5 viktprocent töjfibergarn eller gummitrådar

 

- Andra vävda band:

5806.31

- Av bomull

5806.32

- - Av konstfibrer

5806.39

- - Av annat textilmaterial

5806.40

- Band bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer


A. Vävda band

I enlighet med bestämmelserna i anm. 5 till detta kapitel anses följande produkter som vävda band enligt detta nummer:

  1. vävnader (med varp och väft) med en bredd av högst 30 cm och försedda med vävd stad (platt eller slangformig) på båda kanterna (s.k. egentliga band). Dessa varor framställs på särskilda bandstolar varvid ofta ett flertal band tillverkas samtidigt. I vissa fall vävs banden med ena eller med båda kanterna vågiga;
  2. remsor med en bredd av högst 30 cm, skurna (i längd- eller tvärriktningen) ur bredare vävnadsstycken och försedda med falsk stad på båda kanterna eller med vävd stad på ena kanten och falsk på den andra. Falska stader, vilka är avsedda att förhindra upprispning av vävnadsremsor, kan bestå t.ex. av en rad s.k. slingtrådar som har vävts in före skärningen eller av en enkel fåll eller kan ha åstadkommits genom klistring av kanterna eller – i fråga om vissa band av konstfibrer – genom smältning av kanterna. De kan också åstadkommas genom behandling av vävnaden innan den skärs i remsor på ett sätt som förhindrar upprispning av bandkanterna. I detta fall behöver inte någon tydlig avgränsning finnas mellan bandet och dess falska stadkanter. Remsor som har skurits ur vävnad men inte är försedda med stad (äkta eller falsk) på båda kanterna omfattas inte av detta nummer utan klassificeras som vanliga vävnader. (Ang. snedremsor, se punkt 4 nedan);
  3. slangformiga vävnader (med varp och väft) med en bredd i tillplattat skick av högst 30 cm. Vävnadsremsor vilkas kanter genom sömnad, klistring eller på annat sätt har förenats så att de erhållit slangform omfattas inte av detta nummer;
  4. snedremsor med invikta kanter och en bredd i uppvikt skick av högst 30 cm; dessa är snett skurna ur vävnader med varp och väft och har således varken äkta eller falsk stad.

Till ovan angivna varor hör såväl prydnadsband och sadelgjordsväv som vissa galoner med de för vävda band karakteristiska kännetecknen.

Prydnadsband är vanligen tillverkade av natursilke, ull, bomull eller konstfibrer och kan även innehålla töjfibergarn eller gummitråd. De används i underkläder, damkläder, vid tillverkning av hattar och besättningskragar, för rumsinredning, som band till medaljer, till paketinslagning, etc.

Numret omfattar också band av metalltråd, om de uppenbarligen är av sådana slag som används i kläder, som inredningsvävnader eller för liknande ändamål (se anm. 7 till detta kapitel).

Galoner enligt detta nummer är smala band. Sadelgjordsväv utgör ett tjockt, starkt band, vanligen av bomull, lin, hampa eller jute. Den används till sadelmakeriarbeten, för tillverkning av drivremmar, bälten, skärp, stolsitsar etc.

Numret omfattar också vävda band för persienner (stegband), vilka består av två band som med jämna mellanrum hålls samman av smalare band. Hela varan framställs i en enda kontinuerlig vävnadsprocess.

Varor enligt detta nummer vävs vanligen på samma sätt som de vävnader som klassificeras enligt 50 – 55 kap. eller nr 5801 (luggvävnader etc.). De skiljer sig från dessa vävnader endast genom de kännetecken som är angivna i punkt 1 – 4 ovan.

De förs hit även om de är vattrade (moarerade), mönsterpressade, tryckta etc.

B. Band bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer

Detta nummer omfattar också band som består av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer. Dessa band har vanligen en bredd från några mm upp till 1 cm. De används huvudsakligen för inslagning av paket. En del används för tillverkning av hattflätor.

De är ibland med jämna mellanrum försedda med tryck som anger förbrukarens firmanamn. Detta påverkar inte klassificeringen.

Detta nummer omfattar inte:

a)

bindor och liknande artiklar som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005);

b)

band med vävd frans samt flätade galoner och tränsar (nr 5808);

c)

vävda band som omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning t.ex.:

1.

vävda etiketter, märken och liknande artiklar, i bandform (nr 5807 eller 5810);

2.

vekar för lampor, kaminer, tändare, ljus e.d. (nr 5908);

3.

brandslangar och liknande slangar (nr 5909);

4.

drivremmar och transportband enligt nr 5910;

d)

vävda band med impregnering, överdrag eller beläggning, enligt 59 kap., i huvudsak smala vävnader av sammet impregnerat med gummi som används för överdragning av vävspolar (vävbommar) (enligt nr 5911);

e)

vävda band (andra än sådana som är omnämnda i A 2 ovan) som konfektionerats på de sätt som är beskrivna i avsnitt II i allm. anv. till elfte avd.;

f)

blixtlås (nr 9607) samt hyskor och hakar eller tryckknappar av oädel metall som är fastsatta med jämna mellanrum på band, under förutsättning att hyskorna och hakarna eller tryckknapparna ger varan dess huvudsakliga karaktär (nr 8308 eller 9606 alltefter beskaffenheten);

g)

färgband för skrivmaskiner (nr 9612).

 

5807 Etiketter, märken och liknande artiklar av textilmaterial, som längdvara eller tillskurna, inte broderade


5807.10

- Vävda

5807.90

- Andra slag


Under nedan angivna villkor omfattar detta nummer:

A.

Etiketter av alla slags textilmaterial (även av trikå). Denna grupp omfattar etiketter av sådana slag som används för märkning av kläder, hushållslinne, madrasser, tält, mjuka leksaker eller andra varor. De tjänar ett praktiskt syfte och har särskilda beteckningar eller motiv. Som exempel kan nämnas etiketter med fabrikantens namn eller varumärke eller med uppgift om det material varav en vara består (natursilke, viskos etc.) samt etiketter som används av privatpersoner (skolelever, soldater etc.) för märkning av personliga tillhörigheter; sistnämnda etiketter är ibland försedda med initialer, siffror eller ett inramat fält för märkning för hand.

B.

Märken och liknande artiklar av alla slags textilmaterial (även av trikå). Denna grupp omfattar märken och liknande artiklar av sådana slag som vanligen sys fast utvändigt på kläder (sport-, militär-, landskaps- eller nationalitetsmärken etc., märken med namnet på ungdomsföreningar, mössmärken med fartygsnamn etc.).


Ovannämnda artiklar klassificeras enligt detta nummer endast om de uppfyller följande villkor:

  1. De skall vara obroderade. Beteckningarna eller motiven på artiklar enligt detta nummer är i allmänhet invävda (vanligen broscherade) eller tryckta.
  2. De skall förekomma som längdvara, i bandform (vilket vanligen är fallet) eller tillskurna i avpassade stycken (oavsett form) men får inte vara bearbetade på annat sätt

Detta nummer omfattar inte etiketter, märken och liknande artiklar som har broderats (nr 5810) eller bearbetats på annat sätt än genom tillskärning till avpassade stycken (nr 6117, 6217 eller 6307).


5808 Flätor som längdvara; snörmakeriarbeten som längdvara, utan broderier och inte utgörande trikåvaror; tofsar, pomponger och liknande artiklar


5808.10

- Flätor som längdvara

5808.90

- Andra slag


A. Flätor som längdvara; snörmakeriarbeten som längdvara, utan broderier och inte utgörande trikåvaror

Förutom flätor omfattar denna del av numret en mängd längdvaror, avsedda för garnering av kläder (t.ex. damkläder, militäruniformer, prästskrudar, teaterkostymer) eller inredningsartiklar (även för fartyg eller fordon).

Varorna kan vara försedda med hakar, spännen, snörhål, ringar o.d. som endast utgör tillbehör, under förutsättning att varorna fortfarande har karaktär av längdvara. De kan också vara prydda med paljetter, pärlor och liknande tillbehör, under förutsättning att dessa inte är fastsatta genom sömnad, i vilket fall varorna klassificeras som broderier enligt nr 5810.

Bland de varor som förs hit märks:

1.

Flätade plattsnören samt rundflätade snören (hålsnören).
Dessa tillverkas genom diagonal korsning av garn eller av monofilament eller remsor o.d. enligt 54 kap.

I plattsnören löper trådarna diagonalt från den ena kanten till den andra i sicksack eller på ett mer komplicerat sätt, medan de i rundflätade snören går i spiral. I båda fallen löper hälften av trådarna i den ena och hälften i den andra riktningen, och trådarna flätas samman i ett bestämt, vanligen ganska enkelt mönster. I vissa flätade snören kan extra trådar flätas in i varans längdriktning antingen för att ge stadga åt kanten eller för att bilda mönstereffekter.

Flätade snören tillverkas i specialmaskiner, s.k. flätmaskiner eller flätstolar.

Flätade snören benämns alltefter beskaffenhet och användning snörremmar, hålsnören, ganser, snoddar, flätade galoner etc. Hålsnören kan ha textilkärna.

Flätade snören används för kantning av eller som prydnad på kläder (t.ex. som prydnadsband och rulåer) eller som inredningsartiklar (t.ex. gardinomtag), som överdrag på elektriska ledningar, för tillverkning av en viss sorts skosnören, snoddar till anoraker och overaller, snoddskärp till morgonrockar etc.

Flätade snören enligt nr 5808 skiljer sig från flätade artiklar enligt nr 5607 genom sin lösare flätning och mindre kompakta stuktur.

Numret omfattar emellertid inte flätade snören som omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning, särskilt:

a)

flätade snören som är tillverkade av monofilament med ett största tvärmått av mer än 1 mm eller av remsor o.d. med en bredd av mer än 5 mm, av plast eller annat flätningsmaterial (nr 4601);

b)

surrningsgarn och tågvirke samt flätad imiterad katgut, enligt nr 5607;

c)

flätade vekar för lampor, kaminer, tändare, ljus e.d. (nr 5908);

d)

brandslangar och liknande slangar (nr 5909);

e)

drivremmar och transportband enligt nr 5910;

f)

artiklar för tekniskt bruk, enligt nr 5911 (t.ex. flätade varor av sådana slag som används inom industrin för packnings- eller smörjningsändamål);

g)

blixtlås (nr 9607) samt hyskor och hakar eller tryckknappar av oädel metall, fastsatta med jämna mellanrum på plattsnören, under förutsättning att hyskorna och hakarna eller tryckknapparna ger varan dess huvudsakliga karaktär (nr 8308 eller 9606 alltefter beskaffenheten).

2.

Milanesiska och andra liknande snören.
Dessa utgör överspunna produkter och liknar överspunnet garn men har tjockare kärna, vilken består av ett knippe trådar eller förgarner som snos vid överspinningen. Ofta är de överspunna med garn som i sig självt är överspunnet. De förs hit när de föreligger som längdvara; de används som prydnad på konfektionerade varor, för tillverkning av gardinsnören, skärp till morgonrockar etc.
Denna grupp omfattar inte metalltråd som är överklädd med textilmaterial, t.ex.:

a)

järn- eller ståltråd för tillverkning av hattstommar eller stjälkar till konstgjorda blommor eller av papiljotter (nr 7217);

b)

isolerad elektrisk tråd (nr 8544).

3.

Band med i kanterna invävda fransar (även uppklippta).

Dessa varor tillverkas på bandstolar. Fransarna i kanterna åstadkommer man antingen med hjälp av väfttrådarna eller genom att använda slaka, grova varptrådar, s.k. roquetins.

I det första fallet bildar väften inte stad med de två yttersta varptrådarna utan går utanför dessa och bildar öglor; dessa öglor erhålls genom att väfttråden får passera runt två eller flera metalltrådar, som i vävstolen har anbringats parallellt med varpen och tas bort när varan är färdig.

I det andra fallet fästs slaka, grova trådar på vissa ställen i bandets kant av vissa väfttrådar, medan de mellan fästpunkterna av metalltrådar hålls på ett viss avstånd från kanten, så att öglor bildas.

De öglor, som bildas genom dessa förfaranden, kan vara större eller mindre och ligga på regelbundna eller oregelbundna avstånd från varandra. Ibland skärs de, så att de bildar en frans, vilken sedan kan knytas eller prydas med tofsar, pomponger etc.

Dessa vävda band används huvudsakligen till kantning av eller som prydnad på inrednings- och beklädnadsartiklar.

Band med uddade eller vågiga kanter omfattas inte av detta nummer (nr 5806).

4.

Andra snörmakeriarbeten som längdvara.

Numret omfattar också en mängd olika bandliknande artiklar som längdvara, lämpliga till prydnad på kläder, inredningsartiklar etc.

Dessa är vanligen tillverkade av band, snören, flätor eller av andra av de ovannämnda varorna. De kan genom sömnad eller på annat sätt ha tillverkats av en enda sådan vara eller av två eller flera sådana varor, som fogats samman i prydnadssyfte (t.ex. band eller flätor med påsatta prydnadskanter, galoner eller snören; band, snören eller flätor med tofsar e.d. påsydda i längdriktningen med vissa mellanrum, andra än sådana där det är fråga om applikationsbroderier).

Numret omfattar inte snörmakeriarbeten av trikå enligt nr 6002 – 6006.


B. Tofsar, pomponger o.d.

I motsats till de under A upptagna varorna, som utgör längdvaror, är produkterna i denna grupp avpassade artiklar. Hit förs tofsar (oavsett storlek och form), pomponger o.d., t.ex.:

  1. stommar (av trä eller annat material) som är överklädda med textilgarn, vars ändar ibland får hänga fritt ned; större sådana artiklar kan vara garnerade med spetsar eller rader av mindre tofsar;
  2. enkla textilgarnsknippen som är vikta eller ombundna och har löst nedhängande garnändar;
  3. oliv- eller nötformade artiklar (med kärna av trä, papper etc.) som är överklädda med textilmaterial; ibland har de genomborrad kärna för att kunna användas som löpringar;
  4. pomponger, dvs. korta trådar som är sammanbundna på mitten och står ut åt alla håll.

Alla dessa artiklar kan vara försedda med ögla för fastsättning; de används i allmänhet huvudsakligen för inredning men i mindre utsträckning även på kläder. De har till övervägande del prydnadskaraktär.

Avpassade artiklar, andra än de ovannämnda, omfattas inte av detta nummer.

Sålunda klassificeras rosetter som är tillverkade av snören etc. enligt nr 6217 eller 6307, agraffer, epåletter och axeltränsar av samma material enligt nr 6217. Skosnören, korsettsnören etc. med ändarna splitsade eller på annat sätt behandlade för förhindrande av upprispning samt portepéer (sabelhandremmar) som är tillverkade av dessa material klassificeras enligt nr 6307.

De textilmaterial som används för tillverkning av varor enligt detta nummer är mycket varierande, t.ex. natursilke, ull, fina djurhår, bomull, lin, konstfibrer och metalliserat garn.

Förutom de varor som enligt ovan inte skall klassificeras enligt detta nummer omfattar numret inte heller galoner och andra besättnings- eller garneringsartiklar som uppfyller definitionen på vävda band (nr 5806).


5809 Vävnader av metalltråd och vävnader av metalliserat garn enligt nr 5605, av sådana slag som används i kläder, som inredningsvävnader eller för liknande ändamål, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans 

Detta nummer omfattar vävnader (enligt definition i avsnitt I C i allm. anv. till elfte avd.) av metalliserat garn enligt nr 5605, ävensom vävnader av metalltråd enligt fjortonde eller femtonde avd., under förutsättning att de är av sådana slag som används i kläder, som inredningsvävnader eller för liknande ändamål och inte är nämnda eller inbegripna någon annanstans, i synnerhet i något av de föregående numren i detta kapitel.

Vävnader som innehåller metalltråd eller metalliserat garn jämte annat textilgarn förs hit under förutsättning att vikten av ingående metalltråd eller metalliserat garn överstiger vikten av varje annat textilmaterial. Vid denna beräkning anses metalliserat garn med sin hela vikt utgöra ett enda textilmaterial och dess vikt anses utgöra den sammanlagda vikten av textilfibrerna och metallen (se avsnitt I A i allm. anv. till elfte avd.).

Vävnader som inte är av sådana slag som används i kläder, som inredningsvävnader eller för liknande ändamål, t.ex. duk vävd av tråd av järn, stål, koppar, aluminium, ädel metall etc., klassificeras enligt andra nummer (nr 7115, 7314, 7419, 7616 etc.).

5810 Broderier som längdvara eller i form av motiv (+)


5810.10

- Broderier utan synlig botten

 

- Andra broderier:

5810.91

- - Av bomull

5810.92

- - Av konstfibrer

5810.99

- - Av annat textilmaterial


Broderier erhålls genom brodering med tråd på en redan befintlig botten av tyll, trådgardinsvävnad, nätknytningar, sammet, band, dukvara av trikå, spetsar, filt, bondad duk eller vanlig vävnad för åstadkommande av prydnadseffekter på denna botten. Brodertrådarna är vanligen av textilmaterial, men numret omfattar också broderier som är utförda med brodertrådar av annat material (t.ex. metalltråd, glasfibrer eller bast). Bottnen bildar vanligen en del av det färdiga broderiet, men i vissa fall avlägsnas den (t.ex. med kemikalier eller genom skärning eller klippning) efter broderingen och endast brodermönstret återstår. Vissa broderier görs inte med tråd utan med band eller snören.

Vid tillverkningen utgår man sålunda från en redan befintlig botten, vilket skiljer broderier från spetsar. Broderier vilkas botten har avlägsnats efter broderingen bör inte förväxlas med spetsar. Broderier bör inte heller förväxlas med vävnader som är försedda med mönster som har åstadkommits av broschertrådar under vävningen (broscherade vävnader). De kännetecken som skiljer broderier från dessa andra varor återfinns längre fram i denna anvisning.

Broderier kan vara hand- eller maskingjorda. Handgjorda broderier är av jämförelsevis ringa storlek, medan maskingjorda broderier mycket ofta förekommer i långa längder.

Broderier enligt detta nummer kan i stort sett indelas i följande tre grupper:

I. Broderier utan synlig botten

Denna grupp omfattar broderier i vilka bottnen har avlägsnats (t.ex. med kemikalier eller genom skärning eller klippning), så att varan helt och hållet består av de broderade mönstren.

Eftersom de inte har någon botten, kan vissa maskingjorda broderier av denna typ förväxlas med spetsar enligt nr 5804, men de kan skiljas från dessa på följande sätt:

A.

Medan spetsar är tillverkade av en enda fortlöpande tråd eller genom sammanflätning av två eller flera fortlöpande trådar med samma uppgift och vanligen har samma utseende på båda sidor, består detta slags maskingjorda broderier av två slags trådar med olika uppgifter, nämligen en brodertråd och en undertråd, den senare vanligen finare än den förra. Sålunda är broderiets rät- och avigsida olika; rätsidan företer en viss relief, medan avigsidan är slät.

B.

I kanterna på skurna eller klippta broderier framträder ofta kvarsittande korta ändar av trådar från bottenväven.


II. Broderier med bottnen bibehållen efter broderingen

I dessa broderier täcker brodertrådarna vanligen inte hela bottnen utan framträder som mönster på ytan eller runt kanterna. Broderstygn av olika slag används, såsom skyttelstygn, kedjestygn, efterstygn, kråkspark, "point de poste" (en om stjälkstygn påminnande reliefartad söm), knutstygn och knapphålsstygn. I regel är mönstret i sin helhet synligt endast på rätsidan. Många broderier är genombrutna, dvs. har urtagningar som har åstadkommits i bottnen genom skärning eller klippning, genom prylning eller genom utdragning av vissa varp- eller väfttrådar (eller bådadera) och som sedan har avslutats eller prytts med brodersöm. Detta ger broderiet luftighet och kan till och med utgöra dess huvudsakliga prydnadseffekt, t.ex. i fråga om s.k. engelskt broderi och hålsömsbroderier.

Varor som enbart har underkastats utdragning av trådar förs inte hit.

I vissa broderier förses de önskade mönstren eller deras konturer med inlägg av garn, vilket är avsett att ge ökad relief åt mönstret.

Vissa slag av maskingjorda broderier, särskilt klumpsömsbroderi och vissa broderier på muslin, liknar mycket broscherade musliner och andra broscherade vävnader enligt 50 – 55 kap. De kan emellertid skiljas genom följande kännetecken, som uppkommer på grund av tillverkningssättet. Mönstren i broscherade vävnader erhålls med broschertrådar som förs in under vävningen. Därför ligger mot varandra svarande punkter i en mönsterrad alltid exakt mellan samma väfttrådar eller samma varptrådar i bottenvävnaden. I broderade vävnader utförs mönstren däremot på en redan existerande vävnad. Vävnaden spänns in i en brodermaskin men sträckning och läge kan inte bli så exakt i förhållande till nålarna i maskinen att mot varandra svarande punkter i broderiet kommer att ligga precis mellan samma väfttrådar eller samma varptrådar i bottenvävnaden. Dessutom går nålarna ofta igenom trådarna i grundvävnaden, något som inte kan inträffa i broscherade vävnader.

Ovannämnda kännetecken på broscherade och broderade vävnader kan iakttas om man drar ut trådar ända fram till kanterna av mönstret.

III. Applikationsbroderier

Applikationsbroderier består av en botten av dukvara av textilmaterial (även filt), på vilken med broderstygn eller vanliga stygn har fastsytts:

A.

pärlor, paljetter eller liknande prydnader (vanligen av glas, gelatin, metall eller trä), som är påsydda så att de bildar ett regelbundet eller oregelbundet mönster på bottnen;

B.

dekorativa motiv av textil- eller annat material. Dessa motiv består vanligen av dukvaror (inbegripet spetsar) av annan beskaffenhet än bottnen, vilka är tillskurna eller tillklippta till olika mönster. De sys fast på bottnen som i vissa fall avlägsnas på de ställen som täcks av motivet;

C.

flätor, sniljgarn, snörmakeriarbeten etc. i form av mönster på bottnen.

 

Alla slag av ovannämnda broderier förs till detta nummer när de föreligger:

  1. som längdvara eller i form av remsor av olika bredder. Dessa längdvaror eller remsor kan ha upprepade mönster, som även kan vara avsedda att sedermera särskiljas och bearbetas till färdiga artiklar (t.ex. remsor med broderade etiketter för märkning av kläder; längdvaror broderade på jämna avstånd och avsedda att klippas ned till haklappar);
  2. i form av motiv, dvs. avpassade, mönsterbroderade stycken som inte tjänar något annat ändamål än att som infällningar eller applikationer fästas på t.ex. underkläder eller andra beklädnads- eller inredningsartiklar. De kan vara tillskurna till vilken form som helst, fodrade eller på annat sätt konfektionerade. De utgörs bl.a. av emblem, initialer, siffror, stjärnor samt nationalitets-, sport-, militär- och andra märken.

Detta nummer omfattar inte:

a)

broderier på annat material än textilmaterial (t.ex. läder, flätningsmaterial, plast eller papp);

b)

handbroderade tapisserier (nr 5805);

c)

satser bestående av vävnader och garn, avsedda för tillverkning av broderade borddukar eller servetter eller liknande artiklar (nr 6308);

d)

broderier (andra än motiv) som är konfektionerade på de sätt som är beskrivna i avsnitt II i allm. anv. till elfte avd., oavsett om de utgör för sin användning färdiga artiklar eller inte; avpassade, för sin användning fullt färdiga artiklar som erhållit sin slutliga form enbart genom broderiarbetet utan vidare konfektionering. Denna stora grupp av artiklar klassificeras som konfektionerade artiklar (t.ex. enligt 61, 62, 63 eller 65 kap.) och omfattar t.ex. näsdukar, haklappar, manschetter, kragar, blusar, klänningar, brickdukar, borddukar, löpare till spiselhyllor, tabletter, glas- och tallriksunderlägg och gardiner;

e)

broderier utan synlig botten, där brodertråden består av glasfibrer (nr 7019).

 

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 5810.10 och 5810.90

Dessa nummer omfattar inte s.k. engelskt broderi.


5811 Kviltade textilvaror som längdvara, bestående av ett eller flera lager av dukvara av textilmaterial, sammanfogade med stoppningsmaterial genom sömnad eller på annat sätt, andra än broderier enligt nr 5810


Detta nummer omfattar textilvaror som längdvara, bestående av:

  1. ett lager av dukvara, i regel stickad, vävd eller av bondad duk och ett lager stoppningsmaterial (t.ex. textilfibrer ofta i form av väv, filt, cellulosavadd, skumplast eller skumgummi) eller av
  2. två lager av dukvara, i regel av stickad, vävd eller bondad duk, eller av kombinationer av dessa, som omger ett lager stoppningsmaterial.

Dessa lager hålls vanligen samman genom nålning eller sömnad (inbegripet maskbondning) antingen med raka stygnrader eller genom sömnad i ett dekorativt mönster, under förutsättning att stygnen används huvudsakligen för att foga samman och inte bildar mönster som ger varan karaktär av broderi. De kan också hållas ihop av knutar eller av lim eller genom värmebondning eller på annat sätt under förutsättning att varan också har fått ett matelasserat utseende liknande det som erhålls genom sömnad, nålning eller maskbondning.

Varor enligt detta nummer kan vara impregnerade, överdragna eller belagda eller också kan dukvarorna som har använts vid framställningen vara impregnerade, överdragna eller belagda.

Dessa material används vanligen vid tillverkning av vadderade kläder, sängkläder och sängöverkast, madrassunderlägg, gardiner, tabletter, underlägg för borddukar, etc.

Detta nummer omfattar inte:

a)

plastduk som är sammanfogad med stoppningsmaterial, antingen genom sömnad eller värmebondning (39 kap.);

b)

varor som är sammanfogade genom sömnad, där stygnen bildar mönster som ger varorna karaktär av broderier (nr 5810);

c)

konfektionerade varor enligt denna avdelning (se anm. 7 till elfte avd.);

d)

sängkläder och liknande inredningsartiklar enligt 94 kap., med stoppning eller inlägg.


59 kap. Impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade textilvävnader; textilvaror för tekniskt bruk


5901 Textilvävnader överdragna med gummi arabicum e.d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som används till bokpärmar o.d.; kalkerväv; preparerad målarduk; kanfas och liknande styva textilvävnader av sådana slag som används till hattstommar


5901.10

- Textilvävnader överdragna med gummi arabicum e.d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som används till bokpärmar o.d. 

5901.90

- Andra slag


  1. Textilvävnader överdragna med gummi arabicum e.d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som används till bokpärmar o.d.
    Dessa utgör i allmänhet vävnader med tvåskaftsbindning, vanligen av bomull, lin eller konstfibrer, med ett kraftigt överdrag av gummi arabicum e.d. eller av stärkelseprodukter, av sådana slag som används för inbindning av böcker eller för tillverkning av etuier, glasögon- och verktygsfodral, knivslidor etc.
    De kan vara oblekta, blekta, färgade eller tryckta, och ytan är ofta mönsterpressad, veckad, narvpressad eller på annat sätt bearbetad.
    Vävnader för liknande ändamål som är impregnerade eller överdragna med plast (t.ex. läderimitationer) omfattas inte av detta nummer (nr 5903).
  2. Kalkerväv
    Kalkerväv är en tunn, tät vävnad (vanligen av bomull eller lin), som har behandlats (t.ex. med en lösning av naturligt harts) så att den har erhållit en jämn yta och blivit mer eller mindre genomskinlig samt därigenom lämplig för sådan kalkering som utförs av arkitekter, ritare etc.
  3. Preparerad målarduk
    Dessa vävnader (vanligen av lin, hampa eller bomull) är limmade och sedan på ena sidan överdragna med en blandning av linolja och andra ämnen (t.ex. zinkoxid). De förekommer vanligen i stycken av lämplig storlek att spännas på en ram men förs hit även om de är monterade på underlag av trä eller papp.
  4. Kanfas och liknande styva vävnader av sådana slag som används till hattstommar
    Dessa utgör styva vävnader som är framställda genom impregnering av lätta, glesa textilvävnader med lim eller stärkelsehaltiga ämnen i blandning med fyllmedel (t.ex. kaolin). Vissa slag av kanfas och liknande styva vävnader tillverkas genom sammanklistring av två vävnader som har gjorts styva på nyssnämnt sätt. De används huvudsakligen för tillverkning av hattstommar enligt nr 6507.
    Vävnader för liknande användning som är impregnerade eller överdragna med plast omfattas inte av detta nummer (nr 5903).

Detta nummer omfattar inte varor som är upptagna i punkt 1, 2 eller 4 här ovan, om de är konfektionerade på de sätt som är beskrivna i avsnitt II i allm. anv. till elfte avd.


5902 Kordväv av högstyrkegarn av nylon eller andra polyamider, polyestrar eller viskos


5902.10

- Av nylon eller andra polyamider

5902.20

- Av polyestrar

5902.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar kordväv, även doppad eller impregnerad med gummi eller plast.

Dessa vävnader används vid tillverkning av däck och består av en varp av parallellt filamentgarn som på bestämda avstånd hålls samman av väftgarn. Varpen består alltid av högstyrkegarn av nylon eller andra polyamider, polyestrar eller viskos, medan väften, som är gles och avsedd endast för att hålla samman varpen, kan bestå av annat garn. Ang. högstyrkegarn se anm. 6 till elfte avd.

Numret omfattar inte andra vävnader som används vid tillverkning av däck och inte heller vävnader av garn som inte motsvarar beskrivningen i anm. 6 till elfte avd. (54 kap. eller nr 5903 eller 5906, alltefter beskaffenheten).

5903 Textilvävnader, impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast, andra än vävnader enligt nr 5902


5903.10

- Med polyvinylklorid

5903.20

- Med polyuretan

5903.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar textilvävnader som har impregnerats, överdragits, belagts eller laminerats med plast (t.ex. poly(vinylklorid)).

Sådana produkter förs hit oavsett deras vikt per m2 och oavsett plastkomponentens beskaffenhet (kompakt eller porös) under förutsättning:

  1. att i fråga om impregnerade, överdragna eller belagda vävnader impregneringen, överdraget eller beläggningen kan ses med blotta ögat och inte endast har medfört en färgförändring.
    Textilvävnader hos vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inte kan ses med blotta ögat eller kan ses endast på grund av en färgförändring klassificeras vanligen enligt 50 – 55, 58 eller 60 kap. Exempel på sådana vävnader är de som har impregnerats med ämnen som endast är avsedda att göra dem skrynkelfria, malsäkra, krympfria eller vattentäta (t.ex. vattentäta gabardin- och poplinvävnader). Vävnader som är delvis överdragna eller delvis belagda med plast på sådant sätt att mönster har bildats klassificeras också enligt 50 – 55, 58 eller 60 kap;
  2. att produkterna inte är styva, dvs. att de utan att brytas kan böjas för hand runt en cylinder med en diameter av 7 mm vid en temperatur mellan 15 °C och 30 °C;
  3. att vävnaden inte är helt inbäddad i plast och inte heller helt överdragen eller belagd med plast på båda sidor.

Produkter som inte uppfyller de krav som har ställts i punkt 2 och 3 ovan klassificeras vanligen enligt 39 kap. En vävnad som är överdragen eller belagd med plast på båda sidor, där överdraget eller beläggningen inte kan ses med blotta ögat eller kan ses endast som en uppkommen färgförändring, klassificeras dock vanligen enligt 50 – 55, 58 eller 60 kap. Med undantag av textilvaror enligt nr 5811 klassificeras också textilvävnader i förening med plattor, duk eller remsor av porös plast, i vilka vävnaden utgör enbart förstärkning, enligt 39 kap. (se allm. anv. till 39 kap., Kombinationer av plast och textilvara, sista stycket).

Laminerade vävnader enligt nr 5903 får inte förväxlas med vävnader som är enkelt sammanfogade i skikt med hjälp av plastbaserat bindemedel. Dessa vävnader, i vilkas tvärsnitt något plastskikt inte kan iakttas, klassificeras i allmänhet enligt 50 – 55 kap.

I många av de textilvävnader som klassificeras enligt detta nummer bildar plasten, som vanligen är färgad, ett ytlager som kan vara slätt eller mönsterpressat för att exempelvis imitera narven hos läder eller skinn.

Detta nummer omfattar också doppade vävnader (andra än vävnader enligt nr 5902), som har impregnerats för att förbättra vidhäftningsförmågan vid gummi, samt vävnader som genom sprutning har översållats med synliga partiklar av termoplast, vilken skall tjänstgöra som bindemedel vid sammanklistring med andra vävnader eller med andra material genom hoppressning under värme.

Detta nummer omfattar också vävnader som är tillverkade av garn, remsor e.d. som är impregnerade, överdragna eller belagda med plast eller försedda med hölje av plast, enligt nr 5604.

Vävnader enligt detta nummer används för en mängd olika ändamål, t.ex. för inredning; för tillverkning av handväskor, resväskor, kläder, tofflor, leksaker etc.; för bindning av böcker; som klisterremsor; för tillverkning av elektrisk materiel etc.

Detta nummer omfattar inte heller:

a)

textilvaror enligt nr 5811;

b)

textilvävnader som är överdragna eller belagda med plast och avsedda att användas som golvbeläggning (nr 5904);

c)

textilvävnader som är impregnerade eller överdragna och som har karaktär av tapeter (nr 5905);

d)

textilvävnader som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast och konfektionerade på de sätt som är beskrivna i avsnitt II i allm. anv. till elfte avd.

 

5904 Linoleummattor, även i tillskurna stycken; golvbeläggning bestående av en textilbotten med överdrag eller beläggning, även i tillskurna stycken


5904.10

- Linoleum

5904.90

- Annat


1. Linoleummattor
Dessa varor består av en botten av textilmaterial (vanligen av jute men ibland av bomull etc.) som på ena sidan är belagd med en fast massa (linoleummassa) som består av oxiderad linolja, hartser, gummi arabicum eller andra naturliga gummiarter samt fyllmedel (vanligen korkmjöl men ibland sågspån eller trämjöl). I de flesta fall blandas även färgpigment i massan. Varorna kan vara enfärgade eller mönstrade; mönstren kan erhållas genom tryckning eller, i fråga om s.k. genomgjutna linoleummattor, genom användning av olikfärgade massor.

När massan framställs av korkmjöl utan inblandning av färgpigment, erhålls en vara som benämns korkmatta. Denna bör inte förväxlas med mattor av presskork på underlag av textilmaterial eller med andra varor av presskork enligt nr 4504, som inte är tillverkade av ovannämnda linoleummassa och i allmänhet är grövre och mindre böjliga.

Linoleummattor tillverkas i olika tjocklekar och används som golvbeläggning och även som beklädnad på väggar, hyllor etc.

Numret omfattar också vävnader, huvudsakligen egentliga vävnader av bomull, som är överdragna med ofärgad linoleummassa. Dessa varor liknar kork till utseendet och används för tillverkning av inläggssulor till skodon.

2. Golvbeläggning bestående av en textilbotten med överdrag eller beläggning.
Dessa golvbeläggningar är tämligen styva, slitstarka varor som består av en botten av textilmaterial som på ena sidan är försedd med ett heltäckande överdrag av massa. Denna, som vanligen består av olja och krita, bestryks efter påläggningen med färg. Varorna kan också bestå av en textilbotten som är belagd med ett tjockt lager av plast (t.ex. poly(vinylklorid)) eller helt enkelt belagd med flera lager av färg.

Varor enligt detta nummer är ofta i förstärkningssyfte försedda med beläggning även på undersidan. De klassificeras enligt detta nummer oavsett om de föreligger i rullar eller i tillskurna stycken som är färdiga för användning.

Numret omfattar inte linoleumplattor eller golvbeläggning som föreligger utan underlag; dessa varor klassificeras efter materialets beskaffenhet (39, 40, 45 kap. etc.).

Numret omfattar inte heller inläggssulor (nr 6406).


5905 Textiltapeter

Detta nummer omfattar textiltapeter som motsvarar definitionen i anm. 3 till 59 kap., dvs. produkter som föreligger i rullar, har en bredd av minst 45 cm, är lämpliga för dekorering av väggar eller innertak och består av textilmaterial på ett underlag (t.ex. papper) eller av textilmaterial som har behandlats på baksidan (impregnerats eller bestrukits för att kunna klistras upp).

Numret omfattar bl.a.:

1)

garn som har lagts parallellt, vävnader, filt eller dukvaror av trikå (inbegripet maskbondade varor) som har fästs på ett underlag av vilket material som helst;

2)

garn som har lagts parallellt, vävnader eller spets på ett tunt lager av plast som har fästs på ett underlag av vilket material som helst;

3)

garn som har lagts parallellt (topplager) och är fäst med kedjesömmar vid en tunn bondad duk (mellanlager), som har klistrats på ett underlag av vilket material som helst;

4)

ett lager textilfibrer (topplager) som hålls ihop med kedjesömmar med pålagda rader av garn (mellanlager) som har klistrats på ett underlag av vilket material som helst;

5)

bondad duk som är ytbelagd med textilflock (imitation av mockaskinn) och som har klistrats på ett underlag av vilket material som helst;

6)

vävnader som är dekorerade med handmålade mönster och fästade på ett underlag av vilket material som helst.


Textilytan hos tapeter enligt detta nummer kan vara färgad, tryckt eller dekorerad på annat sätt och där det finns ett underlag kan den helt eller delvis täcka underlaget.

Numret omfattar inte:

a)

tapeter av plast enligt definition i anm. 9 till 39 kap. (nr 3918);

b)

tapeter som består av papper eller plastbelagt papper som ytdekorerats direkt med textilflock eller -stoft (nr 4814);

c)

tapeter som är belagda med textilflock, även sådana som är försedda med ett extra underlag eller impregnerade eller överdragna för att kunna klistras upp (nr 5907).

 

5906 Gummibehandlade textilvävnader, andra än vävnader enligt nr 5902


5906.10

- Klisterremsor med en bredd av högst 20 cm 

 

- Andra slag:

5906.91

- - Trikå

5906.99

- - Andra


Detta nummer omfattar:

A.

Textilvävnader som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med gummi, inbegripet doppade vävnader (andra än vävnader enligt nr 5902) och som:

1.

väger högst 1 500 g/m2, oavsett proportionerna mellan textilmaterial och gummi; eller

2.

väger mer än 1 500 g/m2 och innehåller mer än 50 viktprocent textilmaterial.

Dessa gummibehandlade textilvävnader används huvudsakligen för tillverkning av vattentäta kläder, strålskyddsdräkter, uppblåsbara artiklar, campingutrustning, sanitetsvaror etc.
Vissa möbeltyger har tunn latexbeläggning på ena sidan. Dessa tyger klassificeras enligt detta nummer, även om de inte är vattentäta.
Vävnader enligt detta nummer bör inte förväxlas med produkter som består av flera lager vävnader som är sammanklistrade med gummi, t.ex. sådana som används till suffletter o.d. eller till skodon. Sistnämnda produkter, i vilkas tvärsnitt något gummiskikt inte kan iakttas, klassificeras i allmänhet enligt 50 – 55 kap.

B.

Vävnader som är tillverkade av garn, remsor e.d. som är impregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller försedda med hölje av gummi, enligt nr 5604.

C.

Vävnadsliknande varor, utan väft, som består av parallella trådar av textilmaterial som är sammanklistrade genom gummering och/eller kalandrering med gummi, oavsett vikten per m2. Dessa varor används för tillverkning av däck, slangar, drivremmar, transportband etc.

D.

Klisterremsor, även för elektrisk isolering, i vilka klistret består av gummi och underlaget av vävnad, oavsett om vävnaden i sig själv innehåller gummi.


Numret omfattar inte:

a)

klisterremsor som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt ändamål (nr 3005);

b)

gummibehandlade vävnader som väger mer än 1 500 g/m2 och innehåller högst 50 viktprocent textilmaterial (nr 4005 eller 4008);

c)

plattor, duk eller remsor av poröst gummi i förening med textilvävnad, där textilvaran enbart fungerar som förstärkning (nr 4008). Beträffande kännetecken för att kunna skilja mellan dessa varor och liknande varor enligt nr 5906, se punkt A i anv. till nr 4008;

d)

drivremmar och transportband som i allmänhet består av en med mjukgummi överdragen stomme av flera lager textilvara, eventuellt gummibehandlad (nr 4010);

e)

textilmattor samt linoleummattor och annan golvbeläggning med gummibeläggning på undersidan för att åstadkomma större smidighet och bättre vidhäftningsförmåga (57 kap. eller nr 5904, alltefter beskaffenheten);

f)

textilvaror enligt nr 5811;

g)

textilvävnader (även i förening med filt) som består av flera vävnadslager som är sammanhållna med gummi och vulkade under tryck, av sådana slag som används för tillverkning av kardbeslag, tryckduk eller liknande varor av sådana slag som används för tekniskt bruk, inbegripet smala vävnader av sammet impregnerat med gummi som används för överdragning av vävspolar (vävbommar), enligt nr 5911;

h)

gummibehandlade vävnader som har konfektionerats på de sätt som är beskrivna i avsitt II i allm. anv. till elfte avd. (i allmänhet 61 – 63 kap.).


5907 Textilvävnader med annan impregnering, annat överdrag eller annan beläggning; målade teaterkulisser, ateljéfonder o.d., av textilvävnad

I. Textilvävnader med annan impregnering, annat överdrag eller annan beläggning.

Denna grupp omfattar textilvävnader (med undantag av vävnader enligt nr 5901 – 5906) som har försetts med impregnering, överdrag eller beläggning, under förutsättning att impregneringen, överdraget eller beläggningen kan ses med blotta ögat; vid tillämpning av denna bestämmelse skall hänsyn inte tas till eventuellt uppkommen färgförändring.

Vävnader vilkas impregnering, överdrag eller beläggning inte kan ses med blotta ögat eller kan ses endast som en färgförändring och vävnader som är appreterade med normala appreturmedel på basis av stärkelseprodukter eller liknande produkter omfattas inte av detta nummer (se anm. 5 till detta kapitel) utan klassificeras vanligen enligt 50 – 55, 58 eller 60 kap. Exempel på sistnämnda slag av vävnader, som således inte förs hit, är sådana som har impregnerats med lim, stärkelse eller liknande appreturmedel (t.ex. organdi- och muslinvävnader) eller med ämnen som endast är avsedda att göra dem skrynkelfria, malsäkra, krympfria eller vattentäta (t.ex. vattentäta gabardin- och poplinvävnader).

Hit förs bl.a.:

A.

vävnader som är överdragna med tjära, bitumen eller liknande produkter och avsedda för tillverkning av presenningar eller emballagevävnader;

B.

vävnader som är överdragna med vax;

C.

tunna vävnader (ibland kallade "vaxtaft") som har överdragits med preparat på basis av naturligt harts och kamfer eller gjorts vattentäta genom impregnering eller överdrag med olja;

D.

andra textilvävnader som är överdragna eller impregnerade med olja eller preparat på basis av torkande olja.
Denna grupp omfattar vaxduk, en vävnad som vanligen består av bomull eller lin och är överdragen på ena eller båda sidorna med en massa som huvudsakligen består av oxiderad linolja, fyllmedel och färgämnen.

Gruppen omfattar även emballagevävnader, starka, grova vävnader av hampa, jute, bomull, lin eller konstfibrer som har gjorts vattentäta med hjälp av ett kraftigt överdrag på basis av en blandning av torkande olja och kimrök;

E.

vävnader som är överdragna med silikater för att göra dem svårantändliga; de används t.ex. för tillverkning av brandsäkra teaterdekorationer;

F.

vävnader som är helt överdragna med ett enfärgat lager av färg eller metallpulver;

G.

vävnader som är överdragna med lim (t.ex. gummilim), plast, gummi eller andra ämnen och sedan belagda med ett tunt lager av annat material, såsom:

1.

textilflock eller -stoft för att imitera mockaskinn. (Vävnader som har framställts på liknande sätt men har ett överdrag av längre textilfibrer förs inte hit om de har karaktär av konstgjord päls enligt nr 4304.) Vävnader som är belagda med textilflock eller -stoft som skall imitera lugg (t.ex. imitation av manchester) klassificeras enligt detta nummer;

2.

korkmjöl (t.ex. för väggbeklädnad);

3.

glaspulver eller små glaspärlor (t.ex. reflexpärlor för biografdukar);

4.

glimmerpulver;

H.

vävnader som är impregnerade med tätningsmedel baserat på vaselin e.d. och som används för att kitta glas, göra tak vattentäta, reparera takrännor etc.


Numret omfattar inte vävnader med mönster som har åstadkommits genom målning eller beläggning (t.ex. med textilstoft – se anm. 5 till detta kapitel) (i allmänhet nr 5905 eller 50 – 55, 58 eller 60 kap.).

Numret omfattar inte heller :

a)

oljade vävnader av natursilke samt liknande oljade vävnader, vilka föreligger i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln för medicinskt, kirurgiskt eller veterinärt ändamål; plåster och förband för medicinskt bruk; gipsbindor i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005);

b)

strålningskänsliga textilvävnader (nr 3701 – 3704);

c)

träfaner på underlag av textilvävnad (nr 4408);

d)

vävnader som är försedda med impregnering, överdrag eller beläggning och konfektionerade på de sätt som är beskrivna i avsnitt II i allm. anv. till elfte avd.;

e)

preparerad målarduk (nr 5901);

f)

linoleummattor o.d. samt andra varor enligt nr 5904;

g)

naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller korn, på underlag av textilmaterial (nr 6805);

h)

takbeläggningsmaterial som består av en kärna av textilvävnad som är helt inbäddad i eller på båda sidor belagd med ett lager asfalt eller liknande material (nr 6807);

ij)

metallfolie på underlag av textilvävnad (vanligen fjortonde eller femtonde avd.).


II. Målade teaterkulisser, ateljéfonder o.d., av textilvävnader


Denna grupp omfattar vävnader av smärting e.d., som är målade med interiör- eller exteriörscener eller med dekorativa motiv och avsedda att användas som teaterkulisser eller som fonder i fotografi- eller filmateljéer etc. De kan förekomma tillskurna eller i rullar eller monterade på trä- eller metallramar.

5908 Vekar av vävt, flätat eller stickat textilmaterial, för lampor, kaminer, tändare, ljus e.d.; glödstrumpor och rundstickad glödstrumpsväv, även impregnerade


A. Vekar

Vekar enligt detta nummer utgör platta, runda eller slangformade längder av vävda, stickade, virkade eller flätade textilvaror. De är vanligen av bomull och varierar i storlek och form, alltifrån vekar för ljus och cigarettändare till större vekar för lampor, kaminer etc.

De förs hit även om de är avpassade eller försedda med skoning av metalltråd eller annan metallskoning för att underlätta isättningen.

Numret omfattar inte:

a)

vaxade vekar (vaxljus) (nr 3406);

b)

stubin (nr 3603);

c)

vekar som har erhållits genom enbart tvinning av vanligt garn, surrningsgarn etc; sådana vekar klassificeras som garn enligt 50 – 55 kap. eller som surrningsgarn etc. enligt nr 5607;

d)

vekar av glasfibrer (nr 7019).


B. Rundstickad glödstrumpsväv

Glödstrumpsväv består av en smal, slangformig, tätstickad vara, vanligen av rami, bomull eller viskos. Den klassificeras enligt detta nummer även om den är impregnerad med kemikalier (särskilt torium- eller ceriumnitrat).

C. Glödstrumpor

Glödstrumpor enligt detta nummer kan utgöra halvfabrikat (t.ex. bestå av en kort cylinder eller påse av vävnad, även impregnerad med de kemikalier som är nämnda i B ovan) eller färdiga varor, i vilket fall textilstommen har avlägsnats genom bränning och nitraterna omvandlats till oxider. De bibehåller då den ursprungliga varans form och impregneras sedan med kollodium för att erhålla stadga, tills de skall användas. De förs hit även om de innehåller asbesttrådar eller är försedda med stöd.

5909 Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även med invändig beläggning, armering eller tillbehör av annat material

Detta nummer omfattar brandslangar och liknande för vätskor avsedda slangar av textilmaterial. De är vanligen tillverkade av kraftig, tät vävnad av bomull, lin, hampa eller konstfibrer och rundvävda eller sydda till slangform samt kan även vara överdragna eller impregnerade med olja, tjära eller kemiska preparat.

De förs hit även om de är invändigt belagda med gummi eller plast, armerade (t.ex. med metalltrådsspiral) eller försedda med beslag av annat material än textilvara, t.ex. slangkopplingar eller munstycken.

Rör och slangar av mjukgummi som är invändigt förstärkta med textilmaterial eller försedda med omhölje av tunn vävnad klassificeras enligt nr 4009.

5910 Drivremmar och transportband av textilmaterial, även impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast eller förstärkta med metall eller annat material

Drivremmar och transportband används för kraftöverföring eller varutransport. De är vanligen vävda eller flätade av garn av ull, bomull, konstfibrer etc. De förekommer i olika bredder och kan bestå av två eller flera sammanvävda eller på annat sätt sammanfogade lager av nämnd beskaffenhet. Ibland har de en yta med korta öglor, som har åstadkommits vid vävningen. De kan även ha förstärkta kanter. De kan vidare vara impregnerade med linolja, trätjära etc. och kan vara överdragna med fernissa, blymönja etc. för att motstå inverkan av väder och vind, syraångor etc.

Detta nummer omfattar även drivremmar och transportband som har vävts av syntetfibrer, speciellt polyamider, och överdragits, belagts eller laminerats med plast.

De kan även vara förstärkta med remsor eller trådar av metall eller läder.

Enligt anm. 6 till detta kapitel skall nr 5910 inte tillämpas för drivremmar och transportband som längdvara eller i avskurna längder, med en tjocklek av mindre än 3 mm. Dessa klassificeras enligt 50 – 55 kap., som band (nr 5806), som flätor (nr 5808) etc.

Drivremmar och transportband som är tillskurna i avpassade längder och har ändarna antingen hopfogade eller försedda med anordningar för hopfogning förs hit oavsett materialets tjocklek.

Detta nummer omfattar också drivremmar och transportband som är tillverkade av tågvirke och färdiga för användning. De kan vara ändlösa eller med hopfogade ändar.

Numret omfattar inte:

a)

drivremmar och transportband som föreligger tillsammans med de maskiner eller apparater för vilka de är avsedda, oavsett om de är påmonterade eller inte (klassificeras tillsammans med respektive maskin eller apparat - t.ex. avdelning XVI);

b)

drivremmar och transportband av textilvävnad som är impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad med gummi eller som har tillverkats av textilgarn som är impregnerat, överdraget eller belagt med gummi eller försett med hölje av gummi (nr 4010, se anm. 6 b till detta kapitel).


5911 Produkter och artiklar av textilmaterial för tekniskt bruk, specificerade i anm. 7 till detta kapitel (+)


5911.10

- Textilvävnader, filt och filtbelagda vävnader, överdragna, belagda eller laminerade med gummi, läder eller annat material, av sådana slag som används till kardbeslag samt liknande varor av sådana slag som används för annat tekniskt bruk, inbegripet band av sammet impregnerat med gummi för överdragning av vävspolar (vävbommar)

5911.20

- Siktduk, även konfektionerad

 

- Textilvävnader och filt, ändlösa eller försedda med hopfästningsanordningar, av sådana slag som används i pappersmaskiner eller liknande maskiner (t.ex. för massa eller asbestcement):

5911.31

- - Vägande mindre än 650 g/m2

5911.32

- - Vägande minst 650 g/m2

5911.40 

- Filterdukar av sådana slag som används i oljepressar e.d., inbegripet filterdukar av människohår 

5911.90

- Andra slag


Textilvaror enligt detta nummer företer särskilda kännetecken som gör dem igenkännliga som avsedda att användas i olika slag av maskiner, apparater eller instrument eller som verktyg eller delar till verktyg.


A. Textilvävnader och andra textilvaror, för tekniskt bruk, i form av längdvara, i avpassade längder eller skurna till kvadratisk eller rektangulär form


Under förutsättning att dessa varor inte har karaktär av produkter enligt nr 5908 – 5910 förs de hit (och inte till något annat nummer i elfte avd.), oavsett om de föreligger som längdvara, i avpassade längder eller skurna till kvadratisk eller rektangulär form.

Denna grupp omfattar endast sådana textilvävnader och andra textilvaror som anges i anm. 7 a till detta kapitel och som räknas upp i punkterna 1 – 6 nedan.

  1. Textilvävnader, filt och filtbelagda vävnader som är överdragna, belagda eller laminerade med gummi, läder eller annat material (t.ex. plast) och är av sådana slag som används till kardbeslag samt liknande varor av sådana slag som används för annat tekniskt bruk inbegripet smala vävnader av sammet impregnerat med gummi som används för överdragning av vävspolar (vävbommar).
  2. Siktduk, vilken består av genomsläppliga vävnader (t.ex. slingervävnader eller vävnader med tvåskaftsbindning) med exakt lika (vanligen kvadratiska) öppningar mellan varp- och väfttrådarna; formen och storleken av öppningarna får inte förändras vid användningen. Den används huvudsakligen för siktning (av mjöl, slippulver, plastpulver, fodermedel etc.), för filtrering eller för screentryck. Siktduk tillverkas i allmänhet av hårt snott, inte avkokt natursilkegarn eller av garn av syntetfilament.
  3. Filterdukar (t.ex. vävda eller nålade), även impregnerade, av sådana slag som används i oljepressar eller för liknande filtreringsändamål (t.ex. i sockerraffinaderier eller bryggerier) och för rening av gaser eller dammbemängd luft inom industrin. Hit förs sålunda oljefilterduk, vissa tjocka kraftiga vävnader av ull eller andra djurhår samt vissa oblekta vävnader av syntetfibrer (t.ex. nylon). Dessa vävnader är tunnare än de förut nämnda men är tätare vävda och har en karakteristisk styvhet. Detta nummer omfattar också liknande filterdukar av människohår.
  4. Flatvävda textilvävnader med flera varpsystem eller flera väftsystem, även filtade, impregnerade eller belagda, av sådana slag som används i maskiner eller för annat tekniskt bruk.
  5. Textilvävnader som är förstärkta med metall, av sådana slag som används för tekniskt bruk. Metalltråden (enkel och utan överdrag, tvinnad eller överspunnen med textilgarn etc.) kan exempelvis föras in under vävningen (särskilt i varpen) eller läggas in mellan lager av materialet.
    Filt som är förstärkt med metall omfattas emellertid inte av detta nummer (nr 5602).
  6. Snören, flätor o.d. av sådana slag som används inom industrin för packnings- eller smörjningsändamål. Dessa har vanligen kvadratiskt tvärsnitt och är överdragna eller impregnerade med fett, grafit, talk etc. De är ibland förstärkta med metall. Snören etc. som saknar överdrag eller impregnering förs hit under förutsättning att de är tydligt igenkännliga som varor som används inom industrin för packnings- eller smörjningsändamål.

 

B. Artiklar av textilmaterial av sådana slag som används för tekniskt bruk

Alla artiklar av textilmaterial av sådana slag som används för tekniskt bruk (andra än sådana som omfattas av nr 5908 – 5910) klassificeras enligt detta nummer och inte enligt något annat nummer i elfte avd. (se anm. 7 b till detta kapitel), t.ex.:

  1. alla i avsnitt A ovan omnämnda textilvaror, som har konfektionerats (tillskurits, sytts ihop etc.), t.ex. filterdukar för oljepressning, som är hopfogade av flera vävnadsstycken; siktduk som har skurits till och kantats eller försetts med metallringar samt duk som har monterats i ramar för användning vid stenciltryck;
  2. textilvävnad och filt, ändlösa eller försedda med hopfästningsanordningar, av sådana slag som används i pappersmaskiner eller liknade maskiner (t.ex. maskiner för massa eller asbestcement) (med undantag av drivremmar och transportband enligt nr 5910);
  3. artiklar som är bildade av hoplänkade spiraler av monofilament och har liknande användning som de textilvävnader och den filt som används i pappersmaskiner och liknande maskiner och som är omnämnda i punkt 2 ovan;
  4. packningar, tätningar, membran (diafragmor) för pumpar, motorer etc. (med undantag av varor enligt nr 8484);
  5. skivor, valsöverdrag och dynor för skoputsningsmaskiner och andra maskiner;
  6. säckar för oljepressar;
  7. snören i avpassade längder med knutar, öglor eller metall- eller glasringar, för jacquardvävstolar och andra vävstolar;
  8. skytteldrivare ("pickers") för vävstolar;
  9. dammsugarpåsar, filterpåsar till luftreningsaggregat, oljefilter till motorer, etc.

Varor enligt detta nummer kan delvis bestå av andra ämnen än textilmaterial. De förs likväl hit under förutsättning att de fortfarande har huvudsaklig karaktär av textilvaror.

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 5911.90

Artiklar som är bildade av hoplänkade spiraler av monofilament och har liknande användning som de textilvävnader och den filt som används i pappersmaskiner och liknande maskiner klassificeras enligt detta nummer och inte enligt nr 5911.31 eller 5911.32. 

60 kap. Dukvaror av trikå

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar dukvaror som inte har varp och väft utan är tillverkade av en serie öglor som griper in i varandra. I stort sett utgörs dessa varor av:

A.

Stickade varor (väfttrikå och varptrikå).

I.

Väfttrikå består av en oavbruten, slingrande tråd som bildar rader av öglor i samma riktning utefter varans hela bredd; öglorna i angränsande rader som ligger intill varandra griper in i och binder varandra samt bildar maskor. Maskorna har en viss rörlighet i förhållande till varandra, vilket gör att varan lätt kan töjas i alla riktningar. Om en tråd går av, börjar maskorna "löpa".

II.

Varptrikå består av ett antal trådar som går i varpriktningen (dvs. i varans längdriktning); varje tråd bildar öglor som griper in i och binder andra öglor, omväxlande till vänster och till höger. Öglorna i varptrikå synes vara ordnade vinkelrätt mot varans tvärriktning. I viss varptrikå finns två serier av varptrådar, som löper diagonalt i motsatta riktningar fram och tillbaka över varan. Dessa varor är masksäkra. Om man klipper en liten fyrkant ur varptrikå är det svårt att dra ut trådar från sidorna. När trådarna kan dras ut från provet, dras de ut i varpriktningen (i rät vinkel mot den skenbara riktningen av ögleraderna).
Som varptrikå räknas vidare:

1.

maskbondade varor under förutsättning att de har kedjesömmar som är bildade av textilgarn.
Vid maskbondningsförfarandet används en maskin som liknar en varptrikåmaskin och som arbetar med spetsade nålar med öppen krok (skjutnålar) och förskjutbara ståltrådar. Dessa nålar gör det möjligt att bilda maskor av textilgarn. På detta sätt framställs textilvaror av ett textilfiberflor, av ett eller flera lager av textilgarn eller med en vävnad eller plastfolie som bottenmaterial. I vissa fall kan maskorna bilda eller fästa en lugg (skuren eller oskuren).
Kviltade varor som hålls samman av kedjesömmar omfattas inte av detta nummer (nr 5811);

2.

varor som har tillverkats på ett slags varpstickningsmaskin; varpen består här uteslutande av en rad maskor (kedjesömmar) som håller fast väfttrådarna och ibland bildar mönster.
Alla trikåvävnader enligt I och II ovan kan ha enkla eller mer eller mindre komplicerade maskor; i vissa fall har de genombrutna spetsliknande mönster men förs likväl hit. De kan i allmänhet skiljas från spetsar genom sina karakteristiska öglor (särskilt i de tätare delarna).

B.

Virkade varor, tillverkade för hand av en oavbruten tråd, som med virknål förs så, att den bildar en rad av öglor som griper in i och binder varandra. Alltefter det sätt på vilket öglorna ordnas erhålls en omönstrad eller mönstrad, en tät eller genombruten vara. Vissa genombrutna virkade varor har öglor ordnade i stolpar som bildar kvadrater, sexhörningar eller andra prydnadsmönster.


Varor enligt detta kapitel kan tillverkas för hand med två eller flera stickor eller med virknål. De kan också tillverkas i flat- eller rundstickmaskiner med små, särskilt tillformade nålar med hakar (spetsnålar, tungnålar eller rörnålar).

Numren i detta kapitel omfattar dukvaror av trikå oavsett av vilket textilmaterial varorna är tillverkade och oavsett om töjfibergarn eller gummitråd ingår eller inte. Kapitlet omfattar också dukvaror av finare metalltråd under förutsättning att de uppenbarligen är av sådana slag som används i kläder, som inredningsvävnader eller för liknande ändamål.

Detta kapitel omfattar dukvaror av trikå som längdvaror (även slangformiga) eller skurna till stycken av rektangulär eller kvadratisk form. Dessa dukvaror kan vara släta eller ribbade, sammansydda eller sammanklistrade.

Alla dessa dukvaror kan vara färgade, tryckta eller tillverkade av olikfärgade garner. Dukvarorna enligt nr 6002 - 6006 är ibland ruggade så att deras beskaffenhet döljs.

Kapitlet omfattar inte heller:

a)

maskbondade varor som har erhållits genom att textilfibrer har dragits upp från ett flor av sådana fibrer (nr 5602);

b)

nät och varor av nät enligt nr 5608;

c)

trikåmattor (nr 5705);

d)

tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar samt virkade spetsar (nr 5804);

e)

rektangulära eller kvadratiska stycken som har underkastats ytterligare bearbetning (t.ex. fållning), artiklar som har framställts så att de är färdiga att användas utan vidare bearbetning (t. ex. halsdukar) samt varor som är stickade eller virkade till sin slutliga form, antingen föreliggande som separata artiklar eller i sammanhängande längder (i synnerhet konfektionerade artiklar enligt kap. 61, 62 och 63).

 

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 6005.21 – 6005.44 och 6006.21 – 6006.44

Dukvaror av trikå, oblekta, blekta, färgade, av olikfärgade garner eller tryckta

Anv. i anm. till undernummer 1 d – h till elfte avd. gäller i tillämpliga delar även för dukvaror av trikå som är oblekta, blekta, färgade, av olikfärgade garner eller tryckta.

Dukvaror som helt eller delvis består av tryckta garn av olika färger eller av tryckta garn av olika nyanser av samma färg anses som dukvaror av garner av olika färger och inte som färgade eller tryckta dukvaror.


6001 Luggvaror, inbegripet varor med lång lugg samt frotté, av trikå


6001.10

- Varor med lång lugg

 

- Varor med öglelugg:

6001.21

- - Av bomull

6001.22

- - Av konstfibrer

6001.29

- - Av annat textilmaterial

 

- Andra slag:

6001.91

- - Av bomull

6001.92

- - Av konstfibrer

6001.99

- - Av annat textilmaterial


Till skillnad från vävnader enligt nr 5801 är varorna enligt detta nummer framställda genom stickning. Följande framställningssätt används mest:

  1. en rundstickmaskin framställer en stickad vara, i vilken öglor bildas med hjälp av en extra tråd; efteråt skärs öglorna så att lugg bildas och sålunda ger varan en sammetsliknande yta;
  2. en speciell varpstickmaskin stickar två dukvaror, den ena över den andra, med gemensam poltråd. De två dukvarorna skärs sedan isär så att två separata dukvaror av trikå med skuren lugg erhålls;
  3. textilfibrer från kardband förs in i öglorna på en dukvara av trikå på samma gång som denna framställs (varor med lång lugg);
  4. en redan befintlig textilbotten maskbondas med garn som bildar öglor (imitation av frotté) (se allm. anv.). Sådana varor har rader av kedjesömmar på baksidan och skiljer sig från luggvävnader enligt nr 5802, vilka kännetecknas av rader av stygn som ser ut som vanliga sömnadsstygn i längdriktningen på vävnadens baksida.

Impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade luggvaror av trikå klassificeras också enligt detta nummer.

Detta nummer omfattar inte:

a)

konstgjord päls enligt nr 4304;

b)

vävda luggvaror (nr 5801);

c)

tuftade dukvaror av trikå (nr 5802).



6002 Dukvaror av trikå med en bredd av högst 30 cm, innehållande minst 5 viktprocent töjfibergarn eller gummitråd, andra än varor enligt nr 6001


6002.40

- Innehållande minst 5 viktprocent töjfibergarn, dock inte gummitråd

6002.90

- Andra


Med undantag av luggvaror enligt nr 6001 omfattar detta nummer dukvaror av trikå med en bredd av högst 30 cm och innehållande minst 5 viktprocent töjfibergarn eller gummitråd

Töjfibergarn är definierat i anm. 13 till elfte avd. De texturerade garnerna som nämns i denna anmärkning är definierade i de kompletterande anvisningarna i slutet av anv. till nr 5402.

Detta nummer omfattar inte heller:

a)

bindor som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005);

b)

chainettegarn (nr 5606);

c)

etiketter, märken och liknande artiklar, av trikå, enligt nr 5807;

d)

broderier enligt nr 5810;

e)

vävnader enligt 59 kap. (t.ex. impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade vävnader enligt nr 5903 eller 5907 samt gummibehandlade vävnader enligt nr 5906 );

f)

konfektionerade artiklar enligt anm. 7 till elfte avd. (se också avsnitt II i allm. anv. till elfte avd.).

 

6003 Dukvaror av trikå med en bredd av högst 30 cm, andra än varor enligt nr 6001 eller 6002


6003.10

- Av ull eller fina djurhår

6003.20

- Av bomull

6003.30

- Av syntetfibrer

6003.40

- Av regenatfibrer

6003.90 

- Andra 


Med undantag av luggvaror enligt nr 6001 omfattar detta nummer dukvaror av trikå med en bredd av högst 30 cm, inte innehållande töjfibergarn eller gummitråd eller innehållande mindre än 5 viktprocent av garn eller tråd av sådant slag.

Detta nummer omfattar inte heller:

a)

bindor som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005);

b)

chainettegarn (nr 5606);

c)

etiketter, märken och liknande artiklar, av trikå, enligt nr 5807;

d)

broderier enligt nr 5810;

e)

vävnader enligt 59 kap. (t.ex. impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade vävnader enligt nr 5903 eller 5907, gummibehandlade vävnader enligt nr 5906 samt vekar och glödstrumpsväv enligt nr 5908);

f)

konfektionerade artiklar enligt anm. 7 till elfte avd. (se också avsnitt II i allm. anv. till elfte avd.).

 

6004 Dukvaror av trikå med en bredd av mer än 30 cm, innehållande minst 5 viktprocent töjfibergarn eller gummitråd, andra än varor enligt nr 6001


6004.10

- Innehållande minst 5 viktprocent töjfibergarn, dock inte gummitråd

6004.90

- Andra 


Med undantag av luggvaror enligt nr 6001 omfattar detta nummer dukvaror av trikå med en bredd av mer än 30 cm och innehållande minst 5 viktprocent töjfibergarn eller gummitråd

Töjfibergarn är definierat i anm. 13 till elfte avd. De texturerade garnerna som nämns i denna anmärkning är definierade i de kompletterande anvisningarna i slutet av anv. till nr 5402.

Detta nummer omfattar inte heller:

a)

bindor som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005);

b)

etiketter, märken och liknande artiklar, av trikå, enligt nr 5807;

c)

broderier enligt nr 5810;

d)

vävnader enligt 59 kap. (t.ex. impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade vävnader enligt nr 5903 eller 5907 samt gummibehandlade vävnader enligt nr 5906);

e)

konfektionerade artiklar enligt anm. 7 till elfte avd. (se också avsnitt II i allm. anv. till elfte avd.).

 

6005 Varptrikå (inbegripet sådan dukvara som tillverkats i galonstickmaskin), andra än varor enligt nr 6001 – 6004


 

- Av bomull:

6005.21

- - Oblekta eller blekta

6005.22

- - Färgade

6005.23

- - Av olikfärgade garner

6005.24

- - Tryckta 

 

- Av syntetfibrer:

6005.35

- - Dukvaror enligt anmärkning 1 till undernummer till detta kapitel

6005.36

- - Andra, oblekta eller blekta

6005.37

- - Andra, färgade

6005.38

- - Andra, av olikfärgade garner

6005.39

- - Andra, tryckta

 

- Av regenatfibrer:

6005.41 

- - Oblekta eller blekta 

6005.42

- - Färgade 

6005.43 

- - Av olikfärgade garner 

6005.44 

- - Tryckta

6005.90 

- Av annat textilmaterial


Med undantag av luggvaror enligt nr 6001 omfattar detta nummer varptrikå med en bredd av mer än 30 cm, inte innehållande töjfibergarn eller gummitråd eller innehållande mindre än 5 viktprocent av garn eller tråd av sådant slag. Det omfattar också dukvaror av polyetenmonofilament eller polyestermultifilament, med en vikt av minst 30 g/m2 och högst 55 g/m2, med en maskstorlek motsvarande minst 20 hål/cm2 och högst 100 hål/cm2, och impregnerad eller belagd med alfacypermetrin (ISO), klorfenapyr (ISO), deltametrin (INN, ISO), lambda-cyhalotrin (ISO), permetrin (ISO) eller pirimifosmetyl (ISO) (se anmärkning 1 till undernummer till detta kapitel). Närmare beskrivning av tillverkningen av varptrikå (inbegripet sådan dukvara som tillverkats i galonstickmaskin) återfinns i avsnitt A II av de allm. anv. till kap. 60.

Varptrikå förekommer i olika former. Förutom de traditionella dukvarorna utan öppningar, t.ex. sådana som används för tillverkning av kläder, omfattar de också genombrutna varor. Dessa dukvaror, tillverkade på varptrikåmaskiner (särskilt raschelmaskiner), liknar ofta tyll eller spetsar men skall inte förväxlas de senare (se anv. till nr 5804). De används ofta för tillverkning av gardiner och draperier. I likhet med maskingjorda spetsar framställs ofta sådana stickade eller virkade spetsimitationer i tämligen breda längder som sedan skärs till remsor vid en avslutande behandling. Sådana remsor av obestämd längd omfattas av detta nummer förutsatt att deras kanter är raka och parallella och att bredden överstiger 30 cm.

Detta nummer omfattar inte heller:

a)

bindor som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005);

b)

etiketter, märken och liknande artiklar, av trikå, enligt nr 5807;

c)

broderier enligt nr 5810;

d)

vävnader enligt 59 kap. (t.ex. impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade vävnader enligt nr 5903 eller 5907, gummibehandlade vävnader enligt nr 5906 samt vekar och glödstrumpsväv enligt nr 5908);

e)

konfektionerade artiklar enligt anm. 7 till elfte avd. (se också avsnitt II i allm. anv. till elfte avd.).

 

6006 Andra dukvaror av trikå


6006.10

- Av ull eller fina djurhår 

 

- Av bomull: 

6006.21

- - Oblekta eller blekta

6006.22

- - Färgade

6006.23

- - Av olikfärgade garner

6006.24

- - Tryckta

 

- Av syntetfibrer:

6006.31

- - Oblekta eller blekta

6006.32

- - Färgade 

6006.33

- - Av olikfärgade garner

6006.34

- - Tryckta

 

- Av regenatfibrer:

6006.41

- - Oblekta eller blekta

6006.42 

- - Färgade 

6006.43

- - Av olikfärgade garner

6006.44

- - Tryckta

6006.90

- Andra


Detta nummer omfattar dukvaror av trikå, andra än sådana som omfattas av de föregående numren i detta kapitel.

Det omfattar t.ex. väfttrikå och virkade varor med en bredd av mer än 30 cm, inte innehållande töjfibergarn eller gummitråd eller innehållande mindre än 5 viktprocent av garn eller tråd av sådant slag. I de allm. anv. till detta kapitel ges förklaring till uttrycken ”väfttrikå” och ”virkade varor” (se allm. anv., avsnitt A I resp. B).

Detta nummer omfattar inte heller:

a)

bindor som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005);

b)

etiketter, märken och liknande artiklar, av trikå, enligt nr 5807;

c)

broderier enligt nr 5810;

d)

vävnader enligt 59 kap. (t.ex. impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade vävnader enligt nr 5903 eller 5907, gummibehandlade vävnader enligt nr 5906 samt vekar och glödstrumpsväv enligt nr 5908);

e)

konfektionerade artiklar enligt anm. 7 till elfte avd. (se också avsnitt II i allm. anv. till elfte avd.).


61 kap. Kläder och tillbehör till kläder, av trikå

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar kläder av trikå för män, pojkar, kvinnor och flickor samt tillbehör till kläder, av trikå. Kapitlet omfattar även konfektionerade delar till kläder eller till tillbehör till kläder, av trikå. Det omfattar emellertid inte bysthållare, gördlar, korsetter, hängslen, strumphållare, strumpeband och liknande artiklar samt delar till sådana varor, av trikå (nr 6212).

I artiklar enligt detta kapitel kan ingå delar eller tillbehör av exempelvis vävnad, pälsskinn, fjädrar, läder, plast eller metall utan att detta påverkar klassificeringen. När dessa material utgör mer än enbart besättning, klassificeras varorna emellertid enligt anmärkningarna till vissa kapitel (se särskilt anm. 4 till 43 kap. och anm. 2 b till 67 kap. ang. förekomst av pälsvaror resp. fjädrar) eller, om anmärkningar saknas, med tillämpning av de allmänna tolkningsreglerna.

Artiklar med elektrisk uppvärmning klassificeras likaså enligt detta kapitel.

Enligt anm. 9 till detta kapitel skall plagg som är avsedda att tillslutas framtill från vänster till höger eller vars kanter överlappar varandra från vänster till höger anses utgöra kläder för män eller pojkar, medan plagg som är avsedda att tillslutas framtill från höger till vänster eller vars kanter överlappar varandra från höger till vänster skall anses utgöra kläder för kvinnor eller flickor.

Dessa bestämmelser är inte tillämpliga i sådana fall då plaggets skärning klart utvisar att det är avsett för det ena eller andra könet. Plagg som inte är igenkännliga vare sig som kläder för män eller pojkar eller som kläder för kvinnor eller flickor skall klassificeras enligt numren som omfattar kläder för kvinnor eller flickor.

Skjortor och skjortblusar utgör plagg som är avsedda att täcka den övre delen av kroppen. De har långa eller korta ärmar och en hel eller partiell öppning som börjar vid halslinningen. De kan också ha fickor, dock endast över midjan, samt krage.

Enligt anm. 14 till elfte avd. skall klädesplagg som omfattas av olika tulltaxenummer klassificeras enligt sina respektive nummer, även om de föreligger i satser för försäljning i detaljhandeln. Detta gäller dock inte klädesplagg som föreligger i satser som är särskilt nämnda i tulltaxenumren, t.ex. kostymer, pyjamas och baddräkter. Det bör observeras att vid tillämpningen av anm. 14 till elfte avd. skall uttrycket "klädesplagg av textilvara" avse klädesplagg enligt nr 6101 – 6114.

Detta kapitel omfattar också artiklar, som inte är färdigarbetade eller som är inkompletta, om de är av sådana slag som är nämnda i kapitlet, inbegripet tillformade stycken av trikå för tillverkning av sådana artiklar. Dessa varor klassificeras enligt samma nummer som de färdigarbetade artiklarna, under förutsättning att de uppvisar de väsentliga kännetecknen på dessa. Delar av trikå till kläder eller till tillbehör till kläder (andra än sådana enligt nr 6212) klassificeras dock enligt nr 6117.

Kläder, tillbehör till kläder eller delar till sådana varor, stickade eller virkade till sin slutliga form, antingen föreliggande som separata artiklar eller i sammanhängande längder, anses som konfektionerade artiklar (anmärkning 7 b och 7 g till avdelning XI).

Kapitlet omfattar inte:

a)

kläder och tillbehör till kläder enligt nr 3926, 4015, 4203 och 6812;

b)

stycken av dukvara av trikå, vilka har undergått viss bearbetning (t.ex. fållning eller utformning av halsringning) och är avsedda för tillverkning av klädesplagg men som ännu inte är tillräckligt bearbetade för att vara igenkännliga som kläder eller delar till kläder (nr 6307);

c)

begagnade kläder och andra begagnade artiklar enligt nr 6309;

d)

dockkläder (nr 9503).


Förklarande anmärkning till undernummer

Klassificering av artiklar som är tillverkade av textilvaror enligt nr 5811

Artiklar som är tillverkade av textilvaror enligt nr 5811 skall klassificeras enligt de statistiska nummer i 61 kap. som följer av bestämmelserna i anm. C:1 – C:2 till elfte avd. Vid klassificeringen anses textilmaterialet i den dukvara som bildar utsida ge artiklarna deras huvudsakliga karaktär. Detta innebär exempelvis att en täckjacka som är tillverkad av material enligt nr 5811 med utsida av en dukvara av trikå som består av 60 % bomull och 40 % polyester skall klassificeras enligt HS-nr 6101.20. Det bör observeras att plagget inte skall klassificeras enligt nr 6113, även om den dukvara som bildar översida i sig själv omfattas av nr 5903, 5906 eller 5907.


6101 Överrockar, bilrockar, slängkappor, anoraker, skidjackor, vindjackor och liknande ytterkläder, av trikå, för män eller pojkar, andra än sådana enligt nr 6103


6101.20

- Av bomull

6101.30

- Av konstfibrer

6101.90

- Av annat textilmaterial


Detta nummer omfattar en kategori av trikåkläder för män eller pojkar som karakteriseras av att de i allmänhet bärs över alla andra kläder för att skydda mot väder och vind.

Numret omfattar överrockar, regnrockar, bilrockar, slängkappor, ponchos, anoraker, skidjackor, vindjackor och liknande ytterkläder, såsom trekvartslånga rockar, regnkragar med kapuschong, dufflar, trenchcoats, parkas och vadderade västar.

Numret omfattar inte:

a)

kläder enligt nr 6103;

b)

kläder av trikåvaror enligt nr 5903, 5906 eller 5907 (nr 6113).


6102 Kappor (inbegripet slängkappor), bilrockar, anoraker, skidjackor, vindjackor och liknande ytterkläder, av trikå, för kvinnor eller flickor, andra än sådana enligt nr 6104 


6102.10

- Av ull eller fina djurhår

6102.20

- Av bomull

6102.30 

- Av konstfibrer

6102.90 

- Av annat textilmaterial


Anv. till nr 6101 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 6102.


6103 Kostymer, ensembler, kavajer, blazrar, jackor och byxor (andra än badbyxor), av trikå, för män eller pojkar


6103.10

- Kostymer

 

- Ensembler:

6103.22

- - Av bomull

6103.23

- - Av syntetfibrer

6103.29

- - Av annat textilmaterial 

 

- Kavajer, blazrar och jackor:

6103.31 

- - Av ull eller fina djurhår

6103.32

- - Av bomull 

6103.33

- - Av syntetfibrer

6103.39

 - - Av annat textilmaterial

 

- Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor samt byxor med bröstlapp: 

6103.41

- - Av ull eller fina djurhår

6103.42

- - Av bomull 

6103.43 

- - Av syntetfibrer

6103.49 

- - Av annat textilmaterial 


Detta nummer omfattar endast kostymer, ensembler, kavajer, blazrar, jackor och byxor (andra än badbyxor) samt hängslebyxor, av trikå, för män eller pojkar.

A.

Vid tillämpning av anm. 3 a till detta kapitel, bör det noteras att följande gäller:

a.

kavajen eller jackan för överdelen av kroppen har hel öppning framtill som inte kan tillslutas eller som kan tillslutas på annat sätt än med blixtlås. Den går som längst ned till mitten av låret och skall inte bäras över en annan kavaj, jacka eller blazer;

b.

de större tygstyckena (minst två framtill och två baktill) som utgör utsidan av kavajen eller jackan måste vara hopsydda på längden. Av denna anledning omfattar uttrycket "större tygstycken" inte eventuella ärmar, slag eller krage;

c.

en väst, vars framsida består av samma yttertyg som de övriga delarna i kostymen och baksidan är tillverkad av samma tyg som fodret i kavajen eller jackan, kan också ingå.

Samtliga plagg som ingår i en kostym måste ha samma struktur, färg och tygsammansättning; plaggen måste i stil- och storlekshänseende överensstämma med varandra. Dessa plagg får dock vara försedda med kantband (en vävnadsremsa som sytts in i sömmen) av ett annat material.

Om flera separata plagg avsedda för nederdelen av kroppen föreligger tillsammans (t.ex. två par långbyxor eller ett par långa byxor och ett par korta byxor) skall endast ett par långa byxor anses utgöra del till kostymen, de övriga plaggen skall klassificeras för sig.

Vid tillämpning av anm. 3 a till detta kapitel, avses med uttrycket "samma yttertyg" ett och samma yttertyg, dvs. tyget måste ha:

samma uppbyggnad, dvs. det måste vara tillverkat med samma garnbindningsteknik (med samma maskstorlek) och struktur och mått (t.ex. decitexnummer) på det använda garnet måste också vara samma;

samma färg (t.o.m. samma nyans och färgmönster); detta innefattar även tyg av olikfärgat garn och tryckta tyger;

samma tygsammansättning, d.v.s. procent använt textilmaterial (t.ex. 100 viktprocent ull, 51 viktprocent syntetfibrer, 49 viktprocent bomull) måste vara samma.

B.

Med ensembler för män eller pojkar förstås omgångar av kläder (andra än kostymer samt artiklar enligt nr 6107, 6108 och 6109), vilka består av flera plagg som är tillverkade av ett och samma tyg och vilka föreligger i det skick i vilket de skall försäljas i detaljhandeln, nämligen:

ett plagg för överdelen av kroppen eller två plagg när det andraplagget är en väst eller, i fråga om s.k. twinset, en tröja;

ett eller två olika plagg för nederdelen av kroppen, vilka kan utgöras av långa byxor, knäbyxor eller korta byxor (andra än badbyxor); plaggen får ha hängslen och bröstlapp.

Samtliga plagg som ingår i en ensemble måste ha samma struktur, stil, färg och tygsammansättning; plaggen måste i storlekshänseende överensstämma med varandra. Som ensembler anses inte träningsoveraller och skiddräkter enligt nr 6112 (se anm. 3 b till 61 kap).

C.

Kavajer, blazrar och jackor har samma kännetecken som kavajer och jackor till kostymer, vilka är beskrivna i anm. 3 till detta kapitel samt i punkt A ovan, med undantag av att utsidan (bortsett från ärmarna samt eventuella slag och eventuell krage) kan bestå av tre eller flera större tygstycken (därav två framtill) som är hopsydda på längden. Numret omfattar emellertid inte anoraker, vindjackor, skidjackor och liknande ytterkläder enligt nr 6101 eller 6102.

D.

Med byxor avses klädesplagg som omsluter varje ben separat och dessutom täcker knäna och vanligtvis räcker ner till eller ner över anklarna; dessa plagg slutar vanligtvis vid midjan; förekomsten av hängslen gör inte att dessa plagg förlorar sin huvudsakliga karaktär av byxor.

E.

Med hängselbyxor avses klädesplagg av den typ som åskådliggörs nedan i figurerna 1 till 5 och liknande klädesplagg vilka inte täcker knät.

F.

Med shorts avses byxor som inte täcker knät.

Numret omfattar inte:

a)

västar, särskilt föreliggande (nr 6110);

b)

träningsoveraller, skiddräkter, baddräkter och badbyxor (nr 6112).


6104 Dräkter, ensembler, kavajer, blazrar, jackor, klänningar, kjolar, byxkjolar och byxor, av trikå, för kvinnor eller flickor


 

- Dräkter:

6104.13

- - Av syntetfibrer

6104.19 

- - Av annat textilmaterial

 

- Ensembler:

6104.22

- - Av bomull 

6104.23

- - Av syntetfibrer

6104.29

- - Av annat textilmaterial 

 

- Kavajer, blazrar och jackor: 

6104.31 

- - Av ull eller fina djurhår

6104.32 

- - Av bomull

6104.33

- - Av syntetfibrer

6104.39

- - Av annat textilmaterial

 

- Klänningar: 

6104.41

- - Av ull eller fina djurhår

6104.42

- - Av bomull

6104.43

- - Av syntetfibrer 

6104.44 

- - Av regenatfibrer 

6104.49 

- - Av annat textilmaterial

 

- Kjolar och byxkjolar:

6104.51 

- - Av ull eller fina djurhår 

6104.52 

- - Av bomull 

6104.53

- - Av syntetfibrer

6104.59 

- - Av annat textilmaterial

 

- Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor samt byxor med bröstlapp: 

6104.61 

- - Av ull eller fina djurhår

6104.62 

- - Av bomull 

6104.63

- - Av syntetfibrer

6104.69

- - Av annat textilmaterial


Anv. till nr 6103 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 6104.

Samtliga plagg som ingår i en dräkt för kvinnor eller flickor måste ha samma struktur, färg och tygsammansättning; plaggen måste ha samma stil och överensstämma med varandra i storlekshänseende. Plaggen får dock vara försedda med kantband (en vävnadsremsa som sytts in i sömmen) av ett annat material.

Om flera separata plagg avsedda för nederdelen av kroppen föreligger tillsammans (t.ex. en kjol eller byxkjol och byxor) skall endast kjolen eller byxkjolen anses utgöra del till dräkten, de övriga plaggen skall klassificeras för sig.

Vid tillämpningen av detta nummer skall dock med ensembler för kvinnor eller flickor förstås omgångar av kläder (andra än dräkter samt artiklar enligt nr 6107, 6108 och 6109), vilka består av flera plagg som är tillverkade av ett och samma tyg och vilka föreligger i det skick i vilket de skall försäljas i detaljhandeln, nämligen:

-

ett plagg för överdelen av kroppen eller två plagg där det andra plagget är en väst eller, i fråga om s.k. twinset, en tröja;

-

ett eller två olika plagg för nederdelen av kroppen, vilka kan utgöras av långa byxor, knäbyxor, korta byxor (andra än badbyxor), kjol eller byxkjol; plaggen får ha hängslen och bröstlapp.


Samtliga plagg som ingår i en ensemble måste ha samma struktur, stil, färg och tygsammansättning; plaggen måste i storlekshänseende överensstämma med varandra. Som ensembler anses inte träningsoveraller och skiddräkter enligt nr 6112 (se anm. 3 b till 61 kap.).

Numret omfattar inte heller underkjolar och underklänningar enligt nr 6108.


6105 Skjortor av trikå, för män eller pojkar


6105.10

- Av bomull

6105.20

- Av konstfibrer

6105.90

- Av annat textilmaterial


Med undantag av nattskjortor enligt nr 6107 samt T-tröjor, undertröjor och liknande tröjor enligt nr 6109 omfattar detta nummer skjortor av trikå för män eller pojkar, inbegripet skjortor med lösa kragar, frackskjortor, sportskjortor och fritidsskjortor.

Detta nummer omfattar inte ärmlösa plagg och inte heller plagg som har fickor under midjan, ribbstickat midjeband eller andra hopdragningsanordningar i nederkanten och inte heller plagg som har ett medeltal av mindre än 10 maskor per centimeter i vardera riktningen, räknat på en yta av minst 10 x 10 cm (se anm. 4 till 61 kap.).

Plagg som inte anses som skjortor för män eller pojkar och som är undantagna från detta nummer enligt anm. 4 klassificeras i allmänhet på följande sätt:

om de har fickor under midjan, som jackor enligt nr 6103 eller som koftor enligt nr 6110;

om de har ribbstickat midjeband eller andra hopdragningsanordningar i underkanten eller har ett medeltal av mindre än 10 maskor per centimeter i vardera riktningen, enligt nr 6101 eller 6110;

ärmlösa plagg för män eller pojkar, enligt nr 6109, 6110 eller 6114.

 

6106 Blusar, skjortor och skjortblusar av trikå, för kvinnor eller flickor 


6106.10

- Av bomull

6106.20

- Av konstfibrer

6106.90

- Av annat textilmaterial


Detta nummer omfattar blusar, skjortor och skjortblusar av trikå, för kvinnor eller flickor.

Numret omfattar inte plagg som har fickor under midjan, ribbstickat midjeband eller andra hopdragningsanordningar i nederkanten och inte heller plagg som har ett medeltal av mindre än 10 maskor per centimeter i vardera riktningen, räknat på en yta av minst 10 x 10 cm (se anm. 4 till 61 kap.).

Plagg som inte anses som blusar, skjortor eller skjortblusar för kvinnor eller flickor och som är undantagna från detta nummer enligt anm. 4 klassificeras i allmänhet på följande sätt:

om de har fickor under midjan, som jackor enligt nr 6104 eller som koftor enligt nr 6110;

om de har ribbstickat midjeband eller andra hopdragningsanordningar i nederkanten eller har ett medeltal av mindre än 10 maskor per centimeter i vardera riktningen, enligt nr 6102 eller 6110.

 

Numret omfattar inte heller:

a)

T-tröjor, undertröjor och liknande tröjor (nr 6109);

b)

kläder av textilvaror enligt nr 5903, 5906 eller 5907 (nr 6113);

c)

skyddsrockar och liknande skyddskläder enligt nr 6114.


6107 Kalsonger, nattskjortor, pyjamas, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av trikå, för män eller pojkar


 

- Kalsonger:

6107.11

- - Av bomull

6107.12

- - Av konstfibrer

6107.19

- - Av annat textilmaterial

 

- Nattskjortor och pyjamas: 

6107.21

- - Av bomull

6107.22 

- - Av konstfibrer

6107.29

- - Av annat textilmaterial

 

- Andra slag:

6107.91

- - Av bomull

6107.99

- - Av annat textilmaterial


Detta nummer omfattar två olika slag av trikåkläder för män eller pojkar, nämligen kalsonger och liknande artiklar (underkläder) samt nattskjortor, pyjamas, badrockar (inbegripet strandrockar), morgonrockar och liknande artiklar.

Numret omfattar inte undertröjor och liknande tröjor (nr 6109).


6108 Underklänningar, underkjolar, underbyxor, trosor, nattlinnen, pyjamas, negligéer, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av trikå, för kvinnor eller flickor


 

- Underklänningar och underkjolar:

6108.11

- - Av konstfibrer

6108.19 

- - Av annat textilmaterial 

 

- Underbyxor och trosor:

6108.21 

- - Av bomull

6108.22

- - Av konstfibrer 

6108.29

- - Av annat textilmaterial

 

- Nattlinnen och pyjamas: 

6108.31 

- - Av bomull 

6108.32

- - Av konstfibrer

6108.39

- - Av annat textilmaterial 

 

- Andra slag: 

6108.91

- - Av bomull

6108.92

- - Av konstfibrer

6108.99

- - Av annat textilmaterial 


Detta nummer omfattar två olika slag av trikåkläder för kvinnor eller flickor, nämligen underklänningar, underkjolar, underbyxor, trosor och liknande artiklar (underkläder) samt nattlinnen, pyjamas, negligéer, badrockar (inbegripet strandrockar), morgonrockar och liknande artiklar.

Numret omfattar inte undertröjor och liknande tröjor (nr 6109).

6109 T-tröjor, undertröjor och liknande tröjor, av trikå



6109.10

- Av bomull

6109.90

- Av annat textilmaterial


Med T-tröjor förstås lätta trikåkläder av typen undertröja, av bomull eller konstfibrer (dock inte ruggade och inte av lugg- eller frottévaror) i en eller flera färger, med eller utan fickor, med långa eller korta åtsittande ärmar, utan knappar eller annan tillslutning, utan krage, utan öppning vid halslinningen, med tättslutande eller lägre halslinning (rund, fyrkantig, båt- eller V-formad). Dessa plagg kan vara försedda med dekor, annan än av spets, i form av reklam, bilder eller text, som har erhållits genom tryckning, stickning eller på annat sätt. Nederkanten på dessa plagg är vanligen fållad.

Detta nummer omfattar också undertröjor och liknande tröjor.

Det bör observeras att ovannämnda artiklar klassificeras enligt detta nummer oavsett om de är avsedda för män, pojkar, kvinnor eller flickor.

Enligt anm. 5 till detta kapitel, skall detta nummer inte tillämpas för kläder med knytband, ribbstickad linning eller andra hopdragningsanordningar i nederkanten.

Numret omfattar inte heller:

a)

skjortor för män eller pojkar, enligt nr 6105;

b)

blusar, skjortor och skjortblusar för kvinnor eller flickor, enligt nr 6106.


6110 Tröjor, pullovrar, koftor, västar och liknande artiklar, av trikå (+)


 

- Av ull eller fina djurhår:

6110.11

- - Av ull 

6110.12

- - Av kashmirget

6110.19

- - Andra

6110.20

- Av bomull

6110.30

- Av konstfibrer

6110.90

- Av annat textilmaterial


Detta nummer omfattar vissa slags trikåvaror (för män, pojkar, kvinnor eller flickor) som är avsedda för överdelen av kroppen, nämligen tröjor, pullovrar, koftor, västar och liknande artiklar. Varor klassificeras enligt detta nummer även om de är försedda med skyddsdetaljer av underordnad betydelse, till exempel fastsydda armbågsskydd på ärmarna, och används för vissa sporter (till exempel målvaktströjor för fotboll).

Det omfattar också västar av kostym- eller dräkttyp, utom när dessa föreligger tillsammans med och utgör en del av en kostym för män eller pojkar eller av en dräkt för kvinnor eller flickor enligt nr 6103 resp. 6104.

Numret omfattar inte heller vadderade västar som i allmänhet bärs över alla andra kläder för att skydda mot väder och vind, vilka klassificeras enligt nummer 6101 eller 6102.

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 6110.12

Anv. till HS-nr 5102.11 gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt HS-nr 6110.12.

6111 Babykläder och tillbehör till sådana kläder, av trikå


6111.20

- Av bomull

6111.30

- Av syntetfibrer

6111.90

- Av annat textilmaterial


Enligt anm. 6 a till 61 kap. avses med babykläder och tillbehör till sådana kläder artiklar för små barn med en kroppslängd av högst 86 cm.

Detta nummer omfattar bl.a. dopklänningar, sparkdräkter, haklappar, vantar, strumpbyxor samt sockor utan fastlimmad, fastsydd eller på annat sätt påsatt sula, av trikå.

Det bör observeras att artiklar som skulle kunna klassificeras både enligt nr 6111 och enligt andra nummer i detta kapitel skall klassificeras enligt nr 6111 (se anm. 6 b till 61 kap.).

Detta nummer omfattar inte:

a)

babymössor av trikå (nr 6505)

b)

blöjor till spädbarn (nr 9619)

c)

tillbehör till babykläder om tillbehören omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan.


6112 Träningsoveraller, skiddräkter, baddräkter och badbyxor, av trikå


 

- Träningsoveraller:

6112.11

- - Av bomull

6112.12

- - Av syntetfibrer

6112.19

- - Av annat textilmaterial

6112.20 

- Skiddräkter 

 

- Badbyxor och baddräkter för män eller pojkar: 

6112.31

- - Av syntetfibrer

6112.39

- - Av annat textilmaterial 

 

- Baddräkter för kvinnor eller flickor:

6112.41

- - Av syntetfibrer

6112.49 

- - Av annat textilmaterial


Detta nummer omfattar:

A.

Träningsoveraller, dvs, trikåvaror som består av två delar, som är ofodrade men ibland ruggade på insidan och av vilkas utseende och av beskaffenheten av det tyg som varan består av det klart framgår att de skall användas enbart eller huvudsakligen vid sportutövning.

Träningsoveraller består alltså av två plagg, nämligen:

ett plagg för överdelen av kroppen, vilket går ned till eller något under midjan. Det har långa ärmar med ribbstickade muddar, resår, blixtlås eller andra hopdragningsanordninar i ärmkanterna. Liknande hopdragningsanordningar, inbegripet dragsnören, finns i allmänhet i nederkanten på plagget. När plagget har öppning framtill, som kan vara hel eller partiell, stängs denna i allmänhet med hjälp av ett blixtlås. Plagget kan också vara försett med huva, krage och fickor;

ett andra plagg som består av ett par långa byxor. Detta plagg, som kan vara åtsittande eller sitta löst och som kan ha eller sakna fickor, hålls uppe i midjan av ett elastiskt band, ett dragsnöre eller någon annan hopdragningsanordning. Det har ingen öppning från midjan och neråt och har således ingen knäppning eller annan tillslutningsanordning. Byxbenen, som vanligen går ner till vristen, kan emellertid vara försedda med ribbstickade eller elastiska band, blixtlås eller andra hopdragningsanordningar i nederkanten. De kan också vara utrustade med hällor nertill.

B.

Skiddräkter, dvs. sådana kläder eller omgångar av kläder av vilkas allmänna utseende och struktur det framgår att de är avsedda att användas huvudsakligen vid skidåkning (längd- eller utförsåkning). De består antingen av:

1.

en skidoverall, dvs. ett plagg i ett stycke avsett att omsluta både över- och underdelen av kroppen; förutom ärmar och krage kan ett sådant plagg ha fickor eller hällor; eller av

2.

en skidensemble, dvs. en omgång kläder som består av två eller tre plagg som föreligger i det skick i vilket de skall försäljas i detaljhandeln, nämligen

ett plagg, såsom en anorak, en vindjacka e.d., försett med blixtlås som tillslutningsanordning, eventuellt i kombination med en väst; och

ett par långa byxor, som kan vara försedda med bröstlapp och hängslen eller på annat sätt sträcka sig högre upp än till midjan, eller ett par knäbyxor.

En skidensemble kan också bestå av en skidoverall som liknar den som är omnämnd i punkt 1 ovan och en ärmlös jacka som är försedd med stoppning och som bärs utanpå overallen.

Samtliga plagg i en skidensemble måste bestå av tyg av samma textur, typ och sammansättning, men färgen behöver inte vara densamma; plaggen måste i storlekshänseende överensstämma med varandra (se anm. 7 till detta kapitel).

C.

Baddräkter (en- eller tvådelade) och badbyxor, av trikå, även elastisk.


6113 Kläder av trikå enligt nr 5903, 5906 eller 5907

Med undantag av babykläder enligt nr 6111 omfattar detta nummer alla kläder som har tillverkats av trikåvaror enligt nr 5903, 5906 eller 5907, utan hänsyn till om de är avsedda för män, pojkar, kvinnor eller flickor.

Numret omfattar regnrockar, regnkappor, oljeställ samt dykardräkter och skyddsdräkter mot radioaktivitet, inte kombinerade med andningsapparat.

Det bör observeras att artiklar som skulle kunna klassificeras både enligt detta nummer och enligt andra nummer i detta kapitel, med undantag av nr 6111, skall klassificeras enligt nr 6113 (se anm. 8 till detta kapitel).

Numret omfattar inte heller:

a)

kläder som är tillverkade av textilvaror enligt nr 5811 (i allmänhet nr 6101 eller 6102) (se den kompletterande anvisningen i slutet av allm. anv. till detta kapitel);

b)

handskar och vantar, av trikå (nr 6116) och andra tillbehör till kläder (nr 6117).

 

6114 Andra kläder av trikå


6114.20

- Av bomull

6114.30

- Av konstfibrer

6114.90

- Av annat textilmaterial 


Detta nummer omfattar sådana kläder av trikå som inte är inbegripna i tidigare nummer i kapitlet med mera specificerad varubeskrivning.

Numret omfattar bl.a.:

  1. förkläden, overaller, skyddsrockar och andra skyddskläder av sådana slag som används av mekaniker, fabriksarbetare, kirurger etc.;
  2. prästdräkter och andra kläder för kyrkligt bruk (t.ex. munkkåpor, kaftaner, korkåpor, mässhakar och mässkjortor);
  3. skol- och yrkesdräkter;
  4. specialkläder för flygare (t.ex. flygdräkter med elektriska uppvärmningsanordningar);
  5. speciella kläder som används för vissa sporter, dans eller gymnasitk (t.ex. fäktdräkter, jockeyjackor, balettkjolar och balettrikåer), även försedda med skyddsdetaljer av underordnad betydelse som stoppning vid armbågar, knän eller gren. Skyddsutrustning för sport och utomhusspel (t.ex. fäktmasker, fäktvästar och ishockeybyxor) omfattas emellertid inte av detta nummer (nr 9506).

6115 Strumpbyxor, trikåer, strumpor, sockor o.d., inbegripet strumpor o.d. för graderad kompression (t.ex. åderbråcksstrumpor) samt skodon utan påsatt sula, av trikå (+)


6115.10

- Strumpor o.d. för graderad kompression (t.ex. åderbråcksstrumpor)

 

- Andra strumpbyxor och trikåer:

6115.21 

- - Av syntetfibergarn hos vilket enkelgarnet har en längdvikt av mindre än 67 decitex

6115.22

- - Av syntetfibergarn hos vilket enkelgarnet har en längdvikt av minst 67 decitex

6115.29 

- - Av annat textilmaterial

6115.30

- Andra långa strumpor eller knästrumpor för damer, av garn hos vilket enkelgarnet har en längdvikt av mindre än 67 decitex

 

- Andra slag:

6115.94

- - Av ull eller fina djurhår

6115.95

- - Av bomull 

6115.96 

- - Av syntetfibrer 

6115.99

- - Av annat textilmaterial


Detta nummer omfattar följande varor av trikå, för kvinnor, flickor, män eller pojkar:

  1. strumpbyxor och trikåer som är avsedda att täcka fötterna, benen och nedre delen av kroppen upp till midjan samt sådana som saknar fötter;
  2. strumpor och sockor (inbegripet ankelsockor);
  3. understrumpor, vilka huvudsakligen används som skydd mot kyla eller för åderbrock;
  4. strumpor o.d. för graderad kompression, t.ex. åderbrocksstrumpor;
  5. strumpskyddare som är avsedda att skydda foten eller tån på strumpan mot skavning och nötning;
  6. skodon utan fastlimmad, fastsydd eller på annat sätt påsatt sula, andra än babysockor.

Numret omfattar också inte färdigarbetade strumpor, sockor etc. av trikå, under förutsättning att de uppvisar de väsentliga kännetecknen på den färdigarbetade varan.

Numret omfattar inte:

a)

 babystrumpor och babysockor utan fastlimmad, fastsydd eller på annat sätt påsatt sula (nr 6111);

b)

strumpor och sockor etc., andra än sådana av trikå (vanligen nr 6217);

c)

skodon av trikå, med fastlimmad, fastsydd eller på annat sätt påsatt sula med påsatt sula (64 kap.);

d)

damasker o.d. inbegripet "mountain stockings" (sportstrumpor utan fot men ibland försedda med hälla) (nr 6406).


Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 6115.10

Vid tillämpning av nr 6115.10 skall med ”strumpor o.d. för graderad kompression” förstås strumpor o.d. där kompressionen är som störst vid vristen för att sedan gradvis avta upp längs benet, vilket leder till att blodcirkulationen stimuleras.


6116 Handskar, halvhandskar och vantar av trikå


6116.10 

- Impregnerade, överdragna eller belagda med plast eller gummi

 

- Andra slag: 

6116.91 

- - Av ull eller fina djurhår

6116.92 

- - Av bomull 

6116.93 

- - Av syntetfibrer

6116.99

- - Av annat textilmaterial


Detta nummer omfattar alla slags handskar och vantar av trikå för kvinnor, flickor, män eller pojkar, t.ex. fingervantar, tumvantar, halvvantar (vantar utan fingrar), kraghandskar samt andra långa handskar eller vantar, som täcker underarmen eller t.o.m. en del av överarmen.

Numret omfattar också icke färdigarbetade handskar och vantar, av trikå, under förutsättning att de uppvisar de väsentliga kännetecknen på den färdigarbetade varan.

Numret omfattar inte:

a)

handskar, halvhandskar och vantar av trikå, med foder eller med sådan utvändig beklädnad av pälsskinn eller konstgjord päls som inte utgör endast besättning (nr 4303 eller 4304);

b)

babyhandskar och babyvantar (nr 6111);

c)

handskar, halvhandskar och vantar av annan textilvara än trikå (nr 6216);

d)

massage- eller tvättvantar (nr 6302).


6117 Andra konfektionerade tillbehör till kläder, av trikå; delar till kläder eller till tillbehör till kläder, av trikå


6117.10

- Sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor o.d.

6117.80 

- Andra tillbehör

6117.90

- Delar


Detta nummer omfattar sådana för kläder avsedda konfektionerade tillbehör av trikå, som inte är nämnda eller inbegripna i tidigare nummer i detta kapitel eller i andra delar av tulltaxan. Numret omfattar också delar till kläder eller till tillbehör till kläder, av trikå (andra än delar till artiklar enligt nr 6212).

Numret omfattar bl.a.:

  1. sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor o.d.;
  2. slipsar, flugor och liknande artiklar;
  3. ärmlappar, axelvaddar och andra för kläder avsedda stoppningar;
  4. skärp av alla slag (inbegripet koppel) samt prydnadsbälten (t.ex. för militäruniformer eller prästdräkter), även elastiska. Dessa artiklar förs hit, även om de är försedda med spännen eller andra beslag av ädel metall eller är prydda med pärlor eller ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade);
  5. muffar, inbegripet muffar med pälsskinn eller konstgjord päls på utsidan, om dessa utgör enbart besättning;
  6. ärmskyddare;
  7. knävärmare, andra än sådana enligt nr 9506, vilka används vid sportutövning;
  8. etiketter, märken, emblem o.d. (med undantag av broderier i form av motiv enligt nr 5810) som är konfektionerade på annat sätt än genom tillskärning till form eller storlek. (När de är konfektionerade enbart genom tillskärning till form och storlek, klassificeras de enligt nr 5807.);
  9. löstagbara foder, särskilt föreliggande, för regnrockar eller liknande plagg;
  10. fickor, ärmar, kragar, isättningar, krås (även med krage), manschetter, volanger, axelband, uppslag, rosetter, rysch, plisséer och liknande artiklar;
  11. näsdukar;
  12. pannband, som används som skydd mot kyla, för att hålla håret på plats, etc.

Detta nummer omfattar inte:

a)

tillbehör till babykläder, av trikå, enligt nr 6111;

b)

bysthållare, gördlar, korsetter, hängslen, strumphållare, strumpeband och liknande artiklar samt delar till sådana varor (nr 6212);

c)

bälten för yrkesarbetare, t.ex. för fönsterputsare eller elektriker; rosetter som inte är avsedda för kläder (nr 6307);

d)

huvudbonader av trikå (nr 6505) och tillbehör till huvudbonader, av trikå (nr 6507);

e)

besättningsartiklar av fjädrar (nr 6701);

f)

besättningsartiklar av konstgjorda blommor, blad eller frukter, enligt nr 6702;

g)

trikåremsor med tryckknappar eller hyskor och hakar (nr 6001, 6002, 6003, 8308 eller 9606, alltefter beskaffenheten);

h)

blixtlås (nr 9607).


62 kap. Kläder och tillbehör till kläder, av annan textilvara än trikå


Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar kläder och tillbehör till kläder samt delar till sådana varor, för män, kvinnor eller barn, tillverkade av vävnader eller andra dukvaror (exklusive vadd men inklusive filt och bondad duk) enligt 50 – 56, 58 och 59 kap. Med undantag av artiklar enligt nr 6212 omfattas kläder och tillbehör till kläder av trikå samt delar av trikå till kläder inte av detta kapitel.

I artiklar enligt detta kapitel kan ingå delar eller tillbehör av exempelvis trikå, pälsskinn, fjädrar, läder, plast eller metall utan att detta påverkar klassificeringen. När dessa material utgör mer än enbart besättning, klassificeras varorna emellertid enligt anmärkningarna till vissa kapitel (se särskilt anm. 4 till 43 kap. och anm. 2 b till 67 kap. ang. förekomst av pälsvaror resp. fjädrar) eller, om anmärkningar saknas, med tillämpning av de allmänna tolkningsreglerna.

Artiklar med elektrisk uppvärmning klassificeras likaså enligt detta kapitel.

Enligt anm. 8 till detta kapitel skall plagg som är avsedda att tillslutas framtill från vänster till höger eller vars kanter överlappar varandra från vänster till höger anses utgöra kläder för män eller pojkar, medan plagg som är avsedda att tillslutas framtill från höger till vänster eller vars kanter överlappar varandra från höger till vänster skall anses utgöra kläder för kvinnor eller flickor.

Dessa bestämmelser är inte tillämpliga i sådana fall då plaggets skärning klart utvisar att det är avsett för det ena eller andra könet. Plagg som inte är igenkännliga vare sig som kläder för män eller pojkar eller som kläder för kvinnor eller flickor skall klassificeras enligt numren som omfattar kläder för kvinnor eller flickor.

Skjortor och skjortblusar utgör plagg som är avsedda att täcka den övre delen av kroppen. De har långa eller korta ärmar och en hel eller partiell öppning som börjar vid halslinningen. Blusar är också avsedda att täcka den övre delen av kroppen men kan vara ärmlösa och sakna öppning som börjar vid halslinningen.

Enligt anm. 14 till elfte avd. skall klädesplagg som omfattas av olika tulltaxenummer klassificeras enligt sina respektive nummer, även om de föreligger i satser för försäljning i detaljhandeln. Detta gäller dock inte klädesplagg som föreligger i satser som är särskilt nämnda i tulltaxenumren, t.ex. kostymer, pyjamas och baddräkter. Det bör observeras att vid tillämpning av anm. 14 till elfte avd. skall uttrycket "klädesplagg av textilvara" avse klädesplagg enligt nr 6201 – 6211.

Detta kapitel omfattar också artiklar som inte är färdigarbetade eller som är inkompletta, om de är av sådana slag som är nämnda i kapitlet, inbegripet stycken av textilvävnad etc. som är tillskurna för tillverkning av sådana artiklar samt tillformade stycken av trikå för tillverkning av artiklar eller delar till artiklar enligt nr 6212. Dessa varor klassificeras enligt samma nummer som de färdiga artiklarna, under förutsättning att de uppvisar de väsentliga kännetecknen på dessa. Delar till kläder eller till tillbehör till kläder, av annan textilvara än trikå (med undantag av sådana enligt nr 6212) klassificeras dock enligt nr 6217.

Kapitlet omfattar inte heller:

a)

kläder och tillbehör till kläder enligt nr 3926, 4015, 4203 och 6812;

b)

stycken av textilvävnad, vilka har undergått viss bearbetning (t.ex. fållning eller utformning av halsringning) och är avsedda för tillverkning av klädesplagg men som ännu inte är tillräckligt bearbetade för att vara igenkännliga som kläder eller delar till kläder (nr 6307);

c)

begagnade kläder och andra begagnade artiklar enligt nr 6309;

d)

dockkläder (nr 9503).


Förklarande anmärkning till undernummer

Klassificering av artiklar som är tillverkade av textilvaror enligt nr 5811

Artiklar som är tillverkade av textilvaror enligt nr 5811 skall klassificeras enligt de statistiska nummer i 62 kap. som följer av bestämmelserna i anm. C:1 – C:2 till elfte avd. Vid klassificeringen anses textilmaterialet i den dukvara som bildar utsida ge artiklarna deras huvudsakliga karaktär. Detta innebär exempelvis att en täckjacka som är tillverkad av material enligt nr 5811 med utsida av en vävnad som består av 60 % bomull och 40 % polyester skall klassificeras enligt HS-nr 6201.92. Det bör observeras att plagget inte skall klassificeras enligt nr 6210, även om den vävnad som bildar utsida i sig själv omfattas av nr 5903, 5906 eller 5907.


6201 Överrockar, bilrockar, slängkappor, anoraker, skidjackor, vindjackor och liknande ytterkläder, för män eller pojkar, andra än sådana enligt nr 6203


 

- Överrockar (inbegripet regnrockar), bilrockar, slängkappor o.d.:

6201.11

- - Av ull eller fina djurhår

6201.12

- - Av bomull

6201.13

- - Av konstfibrer 

6201.19

- - Av annat textilmaterial

 

- Andra slag:

6201.91

- - Av ull eller fina djurhår

6201.92

- - Av bomull

6201.93

- - Av konstfibrer

6201.99 

- - Av annat textilmaterial 


Anv. till nr 6101 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 6201.

Numret omfattar dock inte kläder av textilvaror enligt nr 5602, 5603, 5903, 5906 eller 5907 (nr 6210).


6202 Kappor (inbegripet slängkappor), bilrockar, anoraker, skidjackor, vindjackor och liknande ytterkläder, för kvinnor eller flickor, andra än sådana enligt nr 6204


 

- Kappor (inbegripet slängkappor och regnkappor), bilrockar o.d.:

6202.11

- - Av ull eller fina djurhår 

6202.12

- - Av bomull

6202.13

- - Av konstfibrer

6202.19

- - Av annat textilmaterial 

 

- Andra slag: 

6202.91

- - Av ull eller fina djurhår 

6202.92 

- - Av bomull 

6202.93

- - Av konstfibrer

6202.99

- - Av annat textilmaterial 


Anv. till nr 6102 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 6202.

Numret omfattar dock inte kläder av textilvaror enligt nr 5602, 5603, 5903, 5906 eller 5907 (nr 6210).

6203 Kostymer, ensembler, kavajer, blazrar, jackor och byxor (andra än badbyxor), för män eller pojkar


 

- Kostymer: 

6203.11

- - Av ull eller fina djurhår

6203.12

- - Av syntetfibrer

6203.19

- - Av annat textilmaterial

 

- Ensembler:

6203.22

- - Av bomull

6203.23

- - Av syntetfibrer 

6203.29

- - Av annat textilmaterial

 

- Kavajer, blazrar och jackor:

6203.31 

- - Av ull eller fina djurhår

6203.32

- - Av bomull

6203.33

- - Av syntetfibrer

6203.39

- - Av annat textilmaterial

 

- Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor samt byxor med bröstlapp:

6203.41

- - Av ull eller fina djurhår 

6203.42

- - Av bomull

6203.43

- - Av syntetfiber 

6203.49

- - Av annat textilmaterial 


Anv. till nr 6103 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 6203.

Numret omfattar dock inte kläder av textilvaror enligt nr 5602, 5603, 5903, 5906 eller 5907 (nr 6210).

6204 Dräkter, ensembler, kavajer, blazrar, jackor, klänningar, kjolar, byxkjolar och byxor, för kvinnor eller flickor


 

- Dräkter:

6204.11

- - Av ull eller fina djurhår

6204.12

- - Av bomull

6204.13

- - Av syntetfibrer

6204.19 

- - Av annat textilmaterial

 

- Ensembler:

6204.21

- - Av ull eller fina djurhår

6204.22

- - Av bomull 

6204.23

- - Av syntetfibrer

6204.29 

- - Av annat textilmaterial

 

- Kavajer, blazrar och jackor:

6204.31

- - Av ull eller fina djurhår

6204.32

- - Av bomull

6204.33 

- - Av syntetfibrer

6204.39 

- - Av annat textilmaterial 

 

- Klänningar:

6204.41

- - Av ull eller fina djurhår

6204.42

- - Av bomull

6204.43

- - Av syntetfibrer

6204.44

- - Av regenatfibrer

6204.49

- - Av annat textilmaterial

 

- Kjolar och byxkjolar:

6204.51

- - Av ull eller fina djurhår

6204.52

- - Av bomull 

6204.53

- - Av syntetfibrer

6204.59

- - Av annat textilmaterial

 

- Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor samt byxor med bröstlapp:

6204.61

- - Av ull eller fina djurhår

6204.62

- - Av bomull

6204.63

- - Av syntetfibrer

6204.69 

- - Av annat textilmaterial


Anv. till nr 6104 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 6204.

Numret omfattar dock inte kläder av textilvaror enligt nr 5602, 5603, 5903, 5906 eller 5907 (nr 6210).


6205 Skjortor för män eller pojkar


6205.20

- Av bomull

6205.30

- Av konstfibrer

6205.90

- Av annat textilmaterial


Med undantag av nattskjortor, undertröjor och liknande artiklar enligt nr 6207 omfattar detta nummer skjortor av annan textilvara än trikå för män eller pojkar, inbegripet skjortor med lösa kragar, frackskjortor, sportskjortor och fritidsskjortor.

Detta nummer omfattar inte plagg som har karaktär av vindjackor etc. enligt nr 6201, vilka i allmänhet har en hopdragningsanordning i nederkanten, och inte heller jackor enligt nr 6203, som i allmänhet har fickor under midjan. Inte heller ärmlösa plagg omfattas av detta nummer.


6206 Blusar, skjortor och skjortblusar, för kvinnor eller flickor


6206.10

- Av natursilke eller avfall av natursilke

6206.20

- Av ull eller fina djurhår

6206.30

- Av bomull

6206.40

- Av konstfibrer

6206.90

- Av annat textilmaterial


Detta nummer omfattar blusar, skjortor och skjortblusar av annan textilvara än trikå, för kvinnor eller flickor.

Numret omfattar inte plagg som har fickor under midjan, ribbstickat midjeband eller andra hopdragningsanordningar i nederkanten.

Numret omfattar inte heller:

a)

undertröjor och liknande tröjor (nr 6208);

b)

kläder av textilvara enligt nr 5602, 5603, 5903, 5906 eller 5907 (nr 6210);

c)

skyddsrockar och liknande skyddskläder enligt nr 6211.


6207 Undertröjor, kalsonger, nattskjortor, pyjamas, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, för män eller pojkar


 

- Kalsonger:

6207.11

- - Av bomull

6207.19

- - Av annat textilmaterial 

 

- Nattskjortor och pyjamas:

6207.21

- - Av bomull

6207.22

- - Av konstfibrer

6207.29

- - Av annat textilmaterial

 

- Andra slag:

6207.91

- - Av bomull

6207.99

- - Av annat textilmaterial 


Detta nummer omfattar underkläder för män eller pojkar (undertröjor, kalsonger och liknande artiklar) av annan textilvara än trikå.

Numret omfattar också nattskjortor, pyjamas, badrockar (inbegripet strandrockar), morgonrockar och liknande artiklar för män eller pojkar (kläder som vanligen bärs inomhus).

Det bör observeras att artiklar av detta slag, av trikå, klassificeras enligt nr 6107 eller 6109, alltefter beskaffenheten.

6208 Linnen, undertröjor, underklänningar, underkjolar, underbyxor, trosor, nattlinnen, pyjamas, negligéer, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, för kvinnor eller flickor


 

- Underklänningar och underkjolar:

6208.11

- - Av konstfibrer

6208.19 

- - Av annat textilmaterial

 

- Nattlinnen och pyjamas:

6208.21

- - Av bomull

6208.22

- - Av konstfibrer

6208.29

- - Av annat textilmaterial

 

- Andra slag: 

6208.91

- - Av bomull

6208.92

- - Av konstfibrer

6208.99

- - Av annat textilmaterial


Detta nummer omfattar underkläder för kvinnor eller flickor (linnen, undertröjor, underklänningar, underkjolar, underbyxor, trosor och liknande artiklar) av annan textilvara än trikå.

Numret omfattar också nattlinnen, pyjamas, negligéer, badrockar (inbegripet strandrockar), morgonrockar och liknande artiklar för kvinnor eller flickor (kläder som vanligen bärs inomhus).

Det bör observeras att artiklar av detta slag, av trikå, klassificeras enligt nr 6108 eller 6109, alltefter beskaffenheten.

Detta nummer omfattar inte heller bysthållare, gördlar, korsetter och liknande artiklar (nr 6212).

6209 Babykläder och tillbehör till sådana kläder


6209.20

- Av bomull

6209.30

- Av syntetfibrer

6209.90

- Av annat textilmaterial 


Enligt anm. 4 a till 62 kap. avses med babykläder och tillbehör till sådana kläder artiklar för små barn med en kroppslängd av högst 86 cm.

Detta nummer omfattar bl.a. dopklänningar, sparkdräkter, haklappar, vantar, strumpbyxor samt sockor utan fastlimmad, fastsydd eller på annat sätt påsatt sula, av annan textilvara än trikå.

Det bör observeras att artiklar som skulle kunna klassificeras både enligt nr 6209 och enligt andra nummer i detta kapitel skall klassificeras enligt nr 6209 (se anm. 4 b till 62 kap.).

Detta nummer omfattar inte:

a)

babymössor (nr 6505)

b)

blöjor till spädbarn (nr 9619)

c)

tillbehör till babykläder om tillbehören omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan..


6210 Kläder av textilvaror enligt nr 5602, 5603, 5903, 5906 eller 5907


6210.10

- Av textilvaror enligt nr 5602 eller 5603

6210.20

- Andra kläder, av sådana slag som omfattas av nr 6201 11- 6201 19

6210.30 

- Andra kläder, av sådana slag som omfattas av nr 6202 11- 6202 19

6210.40

- Andra kläder, för män eller pojkar

6210.50

- Andra kläder, för kvinnor eller flickor


Med undantag av babykläder enligt nr 6209 omfattar detta nummer alla kläder som har tillverkats av filt eller bondad duk, även impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade, eller av textilvävnader (andra än av trikå) enligt nr 5903, 5906 eller 5907 utan hänsyn till om de är avsedda för män, pojkar, kvinnor eller flickor.

Numret omfattar regnrockar, regnkappor, oljeställ samt dykardräkter och skyddsdräkter mot radioaktivitet, inte kombinerade med andningsapparat.

Det bör observeras att artiklar som skulle kunna klassificeras både enligt detta nummer och enligt andra nummer i detta kapitel, med undantag av nr 6209, skall klassificeras enligt nr 6210 (se anm. 5 till 62 kap.)

Numret omfattar inte:

a)

kläder av papper, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer (nr 4818);

b)

kläder som är tillverkade av textilvaror enligt nr 5811 (i allmänhet nr 6201 eller 6202) (se den kompletterande anvisningen i slutet av allm. anv. till detta kapitel);

c)

tillbehör till kläder (t.ex. handskar och vantar enligt nr 6216).



6211 Träningsoveraller, skiddräkter, baddräkter och badbyxor; andra kläder


 

- Baddräkter och badbyxor:

6211.11

- - För män eller pojkar

6211.12

- - För kvinnor eller flickor

6211.20

- Skiddräkter

 

- Andra kläder, för män eller pojkar:

6211.32

- - Av bomull 

6211.33

- - Av konstfibrer

6211.39

- - Av annat textilmaterial

 

- Andra kläder, för kvinnor eller flickor:

6211.42

- - Av bomull

6211.43

- - Av konstfibrer

6211.49

- - Av annat textilmaterial


Anv. till nr 6112 betr. träningsoveraller, skiddräkter, baddräkter och badbyxor samt anv. till nr 6114 betr. andra kläder gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 6211. Träningsoveraller enligt detta nummer får emellertid vara fodrade.

Det bör observeras att till skillnad från nr 6114 omfattar detta nummer också särskilt föreliggande västar av annan textilvara än trikå.

Detta nummer omfattar även vävnader som längdvara med väfttrådarna utelämnade med jämna mellanrum. Av dessa kan höftskynken erhållas genom enkel isärklippning utan ytterligare bearbetning. Numret omfattar också separata höftskynken.

 

6212 Bysthållare, gördlar, korsetter, hängslen, strumphållare, strumpeband och liknande artiklar samt delar till sådana varor, även av trikå


6212.10

- Bysthållare

6212.20

- Gördlar och byxgördlar

6212.30

- Korseletter

6212.90 

- Andra slag


Detta nummer omfattar artiklar av sådana slag som är avsedda att stödja kroppen eller hålla uppe vissa andra plagg samt delar till sådana artiklar. Artiklarna kan vara tillverkade av alla slags textilmaterial, inbegripet trikå (även elastisk).

Numret omfattar bl.a.:

  1. bysthållare av alla slag;
  2. gördlar och trosgördlar;
  3. korseletter (kombinationer av gördlar eller trosgördlar och bysthållare);
  4. korsetter och midjekorsetter, vilka vanligen är förstärkta med böjliga stöd av metall eller plast och i allmänhet tillsluts med snören eller hakar;
  5. strumphållare, sanitetsbälten, suspensoarer, hängslen, strumpeband och ärmhållare;
  6. maggördlar för män (även i kombination med kalsonger);
  7. grossessgördlar samt liknande stöd- eller korrektionsgördlar, inte utgörande ortopediska artiklar enligt nr 9021 (se anv. till detta nummer).

Alla ovannämnda artiklar kan vara försedda med besättningar av olika slag (band, spetsar etc.) och med tillbehör och delar av annat material än textilmaterial (t.ex. metall, gummi, plast eller läder).

Numret omfattar även trikåvaror och delar till sådana varor som direkt vid tillverkningen har erhållit sin slutliga form genom att man har låtit maskornas antal eller storlek variera och som är avsedda för tillverkning av artiklar enligt detta nummer, oavsett om de föreligger separat eller i sammanhängande längder.

Numret omfattar inte korsetter och bälten som är tillverkade helt av gummi (nr 4015).


6213 Näsdukar


6213.20

- Av bomull

6213.90

- Av annat textilmaterial


Artiklar enligt detta nummer är kvadratiska eller nästan kvadratiska och har inte någon sida som är större än 60 cm (se anm. 7 till 62 kap.). De kan utgöra vanliga näsdukar eller kvadratiska artiklar av typen scarfar, halsdukar o.d. som är avsedda att bäras på huvudet eller kring halsen eller som prydnad vid midjan. Här avsedda näsdukar och andra artiklar kan ha raka eller uddade kanter. Dessa är fållade, kantade eller försedda med fransar som vanligen består av utskjutande varp- eller väfttrådar. På artiklar som är försedda med fransar mäts längden av sidan inklusive fransen.

Näsdukar enligt detta nummer kan även vara tillverkade helt av spetsar.

Numret omfattar också längdvaror som (genom att varp- eller väfttrådar har utelämnats) har delats in i kvadrater med karaktär av näsdukar eller scarfar och som kan klippas isär till artiklar med fransar. Dessa är utan vidare bearbetning lämpliga att användas som näsdukar eller scarfar.

Vävnadsstycken som förutom genom enkel tillklippning till önskad form och storlek har bearbetats ytterligare genom utdragning av trådar, så att icke färdigarbetade artiklar med karaktär av näsdukar eller scarfar har erhållits, klassificeras likaså enligt detta nummer.

Numret omfattar inte:

a)

näsdukar av papper, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer (nr 4818);

b)

bondad duk som är enbart skuren till kvadrater eller rektanglar (nr 5603);

c)

textilvaror som är skurna till stycken av kvadratisk form och broderade men som har obearbetade kanter eller kanter utan fransar (nr 5810);

d)

artiklar som har karaktär av näsdukar eller scarfar av kvadratisk form och som har någon sida som är större än 60 cm samt scarfar av annan än kvadratisk eller nästan kvadratisk form (nr 6214).



6214 Sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor o.d.


6214.10

- Av natursilke eller avfall av natursilke

6214.20

- Av ull eller fina djurhår

6214.30

- Av syntetfibrer

6214.40

- Av regenatfibrer

6214.90

- Av annat textilmaterial


Detta nummer omfattar:

  1. sjalar, som vanligen är av kvadratisk, trekantig eller rund form och av sådan storlek, att de kan täcka huvudet och axlarna;
  2. scarfar och halsdukar, som vanligen är kvadratiska eller rektangulära och i allmänhet avsedda att bäras kring halsen;
  3. mantiljer, som utgör lätta sjalar eller scarfar, vanligen av spetsar; de bärs av kvinnor över huvudet och axlarna;
  4. slöjor, i allmänhet av lätt, genomskinligt eller glest material eller ibland av spetsar (t.ex. brud- och sorgslöjor, hatt- och ansiktsslöjor).

Numret omfattar inte:

a)

bondad duk som är enbart skuren till kvadrater eller rektanglar (nr 5603);

b)

textilvaror som är klippta till form av sjalar, scarfar etc. och broderade men som har obearbetade kanter eller kanter utan fransar (nr 5810);

c)

sjalar, scarfar etc. av trikå (nr 6117);

d)

artiklar med karaktär av scarfar av kvadratisk form, vilka inte har någon sida som är större än 60 cm (nr 6213);

e)

prydnadsbälten, t.ex. till militäruniformer och prästskrudar (nr 6217).



6215 Slipsar och liknande artiklar


6215.10

- Av natursilke eller avfall av natursilke

6215.20

- Av konstfibrer

6215.90

- Av annat textilmaterial


Detta nummer omfattar slipsar, flugor, kravatter och liknande artiklar av sådana slag som i allmänhet bärs av män (även med anordningar av plast, metall etc. för att underlätta fastsättandet vid kragen).

Vävnader som har skurits till för tillverkning av slipsar etc. klassificeras också enligt detta nummer men däremot inte remsor som har erhållits genom snedskärning av slipsvävnader.

Numret omfattar inte:

a)

slipsar, kravatter och liknande artiklar av trikå (nr 6117);

b)

kragar till ämbetsdräkter, krås och liknande varor enligt nr 6217.



6216 Handskar, halvhandskar och vantar

Detta nummer omfattar handskar och vantar av annan textilvara än trikå (även av spetsar).
Anv. till nr 6116 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 6216.

Numret omfattar också skyddshandskar för användning inom industrin etc.

Numret omfattar emellertid inte:

a)

massagevantar av luffasvamp, även fodrade (nr 4602);

b)

handskar och vantar av papper, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer (nr 4818).



6217 Andra konfektionerade tillbehör till kläder; delar till kläder eller till tillbehör till kläder, andra än sådana enligt nr 6212


6217.10

- Tillbehör

6217.90

- Delar 


Detta nummer omfattar sådana för kläder avsedda konfektionerade tillbehör av annan textilvara än trikå som inte är nämnda eller inbegripna i andra nummer i detta kapitel eller i andra delar av tulltaxan. Numret omfattar också delar till kläder eller till tillbehör till kläder, av annan textilvara än trikå, andra än delar till artiklar enligt nr 6212.

Numret omfattar bl.a.:

  1. ärmlappar, vanligen av gummibehandlad textilvara eller av gummi med överdrag av textilmaterial. Ärmlappar som består helt av plast eller gummi klassificeras enligt nr 3926 resp. 4015;
  2. axelvaddar och andra för kläder avsedda stoppningar. Dessa består vanligen av vadd, filt eller textilavfall med överdrag av annan textilvara. Axelvaddar etc. som består av gummi (vanligen poröst) utan överdrag av textilmaterial omfattas inte av detta nummer (nr 4015);
  3. skärp av alla slag (inbegripet koppel) samt prydnadsbälten (t.ex. för militäruniformer eller prästdräkter) av textilvara (även elastisk eller gummibehandlad) eller av vävnad av metalltråd. Dessa artiklar förs hit, även om de är försedda med spännen eller andra beslag av ädel metall eller är prydda med pärlor eller ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade);
  4. muffar, inbegripet muffar med pälsskinn eller konstgjord päls på utsidan, om dessa utgör enbart besättning;
  5. ärmskyddare;
  6. sjömanskragar;
  7. epåletter, armbindlar etc.;
  8. etiketter, märken, emblem o.d. (med undantag av broderier i form av motiv enligt nr 5810), som är konfektionerade på annat sätt än genom tillskärning till form eller storlek. (När de är konfektionerade enbart genom tillskärning till form eller storlek, klassificeras de enligt nr 5807.);
  9. agraffer, axeltränsar etc.;
  10. löstagbara foder, som föreligger särskilt, för regnrockar och liknande plagg;
  11. fickor, ärmar, kragar, isättningar, krås (även med krage), manschetter, volanger, axelband, uppslag, rosetter, rysch, plisséer och liknande artiklar;
  12. strumpor och sockor (inbegripet sådana av spetsar) samt skodon utan fastlimmad, fastsydd eller på annat sätt påsatt sula med undantag av babystrumpor och babysockor.

Vissa konfektionerade besättningsartiklar (t.ex. pomponger och tofsar samt spetsar eller broderier i form av motiv) klassificeras enligt 58 kap., vilket vanligen även är fallet betr. besättningsartiklar i form av längdvara.

Artiklar enligt detta nummer är ofta tillverkade av spetsar eller broderier och förs hit, oavsett om de har framställts direkt eller tillverkats av spetsar eller broderier enligt nr 5804 eller 5810.

Numret omfattar inte:

a)

tillbehör till babykläder, enligt nr 6209;

b)

bälten för yrkesarbetare, t.ex. för fönsterputsare eller elektriker; rosetter som inte är avsedda för kläder (nr 6307);

c)

besättningsartiklar av fjädrar (nr 6701);

d)

besättningsartiklar av konstgjorda blommor, blad eller frukter, enligt nr 6702;

e)

remsor med tryckknappar eller hyskor och hakar (nr 5806, 8308 eller 9606, alltefter beskaffenheten);

f)

blixtlås (nr 9607).


UNDERAVDELNING I, II, III


63 kap. Andra konfektionerade textilvaror; handarbetssatser; begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar:

  1. i nr 6301 – 6307 (underavd. I) konfektionerade textilvaror av alla slags dukvaror av textilmaterial (vävnader, trikå, filt, bondad duk etc.) som inte är upptagna eller inbegripna i tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i elfte avd. eller i andra delar av tulltaxan.
    (Med "konfektionerade textilvaror" avses varor som bearbetats på sådant sätt som anges i anm. 7 till elfte avd.; se även avsnitt II i allm. anv. till elfte avd.)
    Denna underavdelning omfattar bl.a. artiklar av tyll, trådgardinsvävnad, nätknytningar, spetsar eller broderier, oavsett om varorna har tillverkats direkt till sin slutliga form eller konfektionerats av tyll, trådgardinsvävnad, nätknytningar, spetsar eller broderier enligt nr 5804 eller 5810.
    Mindre besättningar eller tillbehör av pälsskinn, metall (inbegripet ädel metall), läder, plast etc. påverkar inte klassificeringen av varor enligt denna underavdelning.
    Där förekomsten av dessa andra material utgör mer än enbart besättning eller tillbehör, klassificeras varorna emellertid i enlighet med tillämpliga anmärkningar till avdelning eller kapitel (allmänna bestämmelsen 1) eller alltefter omständigheterna i enlighet med de övriga allmänna bestämmelserna.

    Denna underavdelning omfattar i synnerhet inte:
    a) artiklar av vadd enligt nr 5601;
    b) bondad duk som är enbart skuren till kvadrater eller rektanglar (t.ex. engångslakan) (nr 5603);
    c) konfektionerade varor av nät, enligt nr 5608;
    d) spetsar eller broderier i form av motiv, enligt nr 5804 eller 5810;
    e) kläder och tillbehör till kläder, enligt 61 eller 62 kap;
  2. i nr 6308 (underavd. II) vissa satser bestående av vävnadsstycken och garn, med eller utan tillbehör, och avsedda för tillverkning av mattor, tapisserier, broderade borddukar eller servetter eller liknande artiklar av textilmaterial samt föreliggande i detaljhandelsförpackningar;
  3. i nr 6309 och 6310 (underavd. III) begagnade kläder och andra begagnade artiklar enligt definition i anm. 3 till detta kapitel samt lump etc.


UNDERAVDELNING I

Andra konfektionerade textilvaror

6301 Res- och sängfiltar


6301.10

- Med elektrisk uppvärmning

6301.20

- Andra, av ull eller fina djurhår

6301.30

- Andra, av bomull

6301.40

- Andra, av syntetfibrer

6301.90

- Andra, av annat textilmaterial


Res- och sängfiltar tillverkas vanligen av ull, djurhår, bomull eller konstfibrer. De har ofta ruggad yta och är i allmänhet av tjock och kraftig beskaffenhet för att skydda mot kyla. Numret omfattar också filtar för barnsängar och barnvagnar.

Resfiltar har vanligen fransar (i allmänhet bildade av utskjutande varp-eller väfttrådar), medan sängfiltar i regel har fållade eller på annat sätt avslutade kanter.

Numret omfattar även längdvaror, som genom att de klippts isär längs linjer som markerats med utelämnade väfttrådar, kan delas upp i separata artiklar med karaktär av färdiga res- och sängfiltar.

Filtar med elektrisk uppvärmning omfattas också av detta nummer.

Numret omfattar inte:

a)

filtar som är särskilt tillformade för djur (nr 4201);

b)

sängöverkast (nr 6304);

c)

sängtäcken som är försedda med stoppning, enligt nr 9404.



6302 Sänglinne, bordslinne, toaletthanddukar, kökshanddukar och liknande artiklar


6302.10

- Sänglinne av trikå

 

- Annat sänglinne, tryckt:

6302.21

- - Av bomull

6302.22

- - Av konstfibrer

6302.29

- - Av annat textilmaterial

 

- Annat sänglinne:

6302.31 

- - Av bomull

6302.32

- - Av konstfibrer

6302.39 

- - Av annat textilmaterial 

6302.40

- Bordslinne av trikå 

 

- Annat bordslinne: 

6302.51

- - Av bomull

6302.53

- - Av konstfibrer

6302.59

- - Av annat textilmaterial 

6302.60

- Toaletthanddukar, kökshanddukar och liknande artiklar, av bomullsfrotté

 

- Andra slag:

6302.91 

- - Av bomull

6302.93

- - Av konstfibrer

6302.99

- - Av annat textilmaterial


Dessa varor är vanligen tillverkade av bomull eller lin men ibland även av hampa, rami eller konstfibrer etc. och är i allmänhet lämpliga att tvättas och manglas eller strykas. De omfattar:

  1. sänglinne, t.ex. lakan, örngott samt skyddsöverdrag för täcken och madrasser;
  2. bordslinne, t.ex. borddukar, tabletter, bordlöpare, brickdukar, servetter, servettväskor, tallriksunderlägg och droppdukar.
    Det bör emellertid observeras att vissa av ovannämnda varor (t.ex. bordlöpare av spetsar, sammet eller brokadväv) inte är att anse som bordslinne ; de klassificeras vanligen enligt nr 6304;
  3. toaletthanddukar och liknande artiklar (inbegripet rullhanddukar), t.ex. badhanddukar, badlakan, ansiktsservetter och tvättvantar;
  4. kökshanddukar, t.ex. diskhanddukar. Sådana varor som skurdukar, dammhanddukar och disktrasor samt liknande dukar för rengöring, som vanligen är tillverkade av grovt och tjockt material, anses inte omfattas av denna grupp utan klassificeras enligt nr 6307.

Förutom ovan beskrivna separata artiklar omfattar detta nummer också längdvaror, som genom att klippas isär längs linjer som har markerats med utelämnade väfttrådar, kan delas upp i separata fransförsedda artiklar (t.ex. handdukar).


6303 Gardiner, rullgardiner och draperier; gardinkappor och sängkappor


 

- Av trikå:

6303.12

- - Av syntetfibrer

6303.19

- - Av annat textilmaterial

 

- Andra slag:

6303.91

- - Av bomull

6303.92

- - Av syntetfibrer

6303.99

- - Av annat textilmaterial


Detta nummer omfattar:

  1. gardiner och draperier, vilka används t.ex. på insidan av fönster eller för att avskärma alkover, teaterscener etc. Gardiner kan utgöra lätta och genomskinliga eller halvgenomskinliga artiklar, men de kan också vara tillverkade av tjocka vävnader;
  2. rullgardiner (t.ex. sådana för järnvägsvagnar);
  3. gardinkappor, som består av vävnadsstycken som är avsedda att fästas ovanför fönster för att dölja gardinernas översta del samt sängomhängen som sätts fast på sängar som prydnad eller för att ge avskildhet.

Numret omfattar också längdvaror som har bearbetats efter vävningen så att de uppenbarligen på ett enkelt sätt kan omvandlas till färdiga varor enligt detta nummer (t.ex. längdvaror som i ena kanten har försetts med en plisserad bård och som enbart genom isärklippning till önskad längd samt fållning kan omvandlas till gardiner).

Numret omfattar inte markiser o.d. för användning utomhus (nr 6306).


6304 Andra inredningsartiklar, andra än sådana enligt nr 9404


 

- Sängöverkast:

6304.11

- - Av trikå

6304.19

- - Andra

6304.20

- Sängnät enligt anmärkning 1 till undernummer till detta kapitel

 

- Andra slag:

6304.91

- - Av trikå

6304.92

- - Andra, av bomull

6304.93

- - Andra, av syntetfibrer

6304.99

- - Andra, av annat textilmaterial


Detta nummer omfattar inredningsartiklar av textilmaterial, andra än sådana enligt de föregående numren eller nr 9404, för hem, teatrar, kyrkor och andra offentliga lokaler samt liknande varor för fartyg, järnvägsvagnar, luftfartyg, husvagnar, bilar etc.

Bland dessa artiklar kan nämnas väggbonader och andra inredningsartiklar av textilmaterial för t.ex. bröllops- eller begravningsceremonier; myggnät eller sängnät (inbegripet sängnät enligt anmärkning 1 till undernummer till detta kapitel); sängöverkast som inte utgör sängutrustning enligt nr 9404; kuddöverdrag, lösa skyddsöverdrag till möbler, antimakasser; borddukar (andra än sådana som har karaktär av golvbeläggning – se anm. 1 till 57 kap.); löpare till spiselhyllor; gardinomtag.

Numret omfattar inte lampskärmar (nr 9405). 

 

6305 Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor (+)


6305.10

- Av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 5303

6305.20

- Av bomull

 

- Av konstfibrer:

6305.32

- - Mjuka bulkbehållare för tillfällig förvaring

6305.33

- - Andra, av polyeten eller polypropenremsor e.d.

6305.39

- - Av annat syntet- eller regenatmaterial

6305.90 

- Av annat textilmaterial


Detta nummer omfattar säckar och påsar av textilmaterial av sådana slag som normalt används för förpackning av varor för transport, lagring eller försäljning.

Bland dessa artiklar, som varierar till form och storlek, märks särskilt mjuka behållare för tillfällig förvaring av bulkvaror, kol-, spannmåls-, mjöl-, potatis-, kaffe- och liknande säckar, postsäckar samt små påsar av det slag som används för försändning av varuprover per post. Numret omfattar också påsar för beredning av te o.d.

Packdukar, som efter användning som balemballage är ojämnt eller löst sammansydda längs kanterna och som inte utgör färdiga eller ofullbordade säckar eller påsar, klassificeras enligt nr 6307.

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 6305.32

Mjuka behållare för tillfällig förvaring av bulkvaror är vanligtvis gjorda av polypropylen- eller polyetenväv och har i allmänhet en kapacitet som sträcker sig från 250 kg till 3000 kg. De kan ha lyftremmar i de fyra övre hörnen och kan vara utrustade med öppningar i lock och botten för att underlätta i- och urlastning. De används i allmänhet till packning, lagring, transport och hantering av torra, lättrinnande material.


6306 Presenningar och markiser; tält; segel till båtar, segelbrädor eller fordon; campingartiklar


 

- Presenningar och markiser:

6306.12

- - Av syntetfibrer

6306.19

- - Av annat textilmaterial

 

- Tält:

6306.22

 - Av syntetfibrer

6306.29

- - Av annat textilmaterial

6306.30

- Segel 

6306.40 

- Luftmadrasser

6306.90

- Andra slag:


Detta nummer omfattar en mängd textilvaror som vanligen är tillverkade av stark, tät vävnad:

  1. Presenningar. Dessa används för att skydda gods som lagras i det fria eller lastas på fartyg, järnvägsvagnar, lastbilar etc. De är i allmänhet tillverkade av konstfibervävnader med eller utan överdrag eller av kraftig eller tämligen kraftig smärting (av hampa, jute, lin eller bomull). De är vattentäta. De som är tillverkade av smärting har i allmänhet gjorts vattentäta eller rötbeständiga genom behandling med tjära eller kemikalier. Presenningar förekommer vanligen i rektangulära, i kanterna fållade stycken och kan vara försedda med snörhål, snören, remmar etc.
    Presenningar som är tillskurna till speciell form (t.ex. för täckning av höstackar, däck på mindre fartyg, lastbilar etc.) klassificeras också enligt detta nummer, under förutsättning att de är plana. Presenningar bör inte förväxlas med lösa överdrag för bilar, maskiner etc., tillverkade av presenningsvävnad och avpassade efter formen på det föremål som skall täckas och inte heller med plana skyddsdukar av lättare material som är konfektionerade på liknande sätt som presenningar (nr 6307).
  2. Segel (till fritidsbåtar, fiskebåtar eller andra båtar, till segelbrädor eller till fordon). Dessa är tillverkade av kraftig textilvara (t.ex. högstyrkegarn av konstfibrer), tillformade för sitt ändamål, fållade och vanligen försedda med snörhål eller andra fastsättningsanordningar.
  3. Markiser och fönsterförhängen (för butiker, kaféer etc). Dessa är avsedda att skydda mot solen. De är i allmänhet tillverkade av kraftig, enfärgad eller randig vävnad och kan vara monterade på rullar eller på hopfällbara ställningar. De klassificeras enligt detta nummer även när de är försedda med ställningar, vilket ibland är fallet med markiser.
  4. Tält. Dessa är tillverkade av lätta till tämligen tjocka vävnader av konstfibrer, bomull eller blandade textilmaterial och kan vara överdragna, belagda eller laminerade. De har vanligen enkelt eller dubbelt tak samt sidor eller väggar (enkla eller dubbla) som bildar ett slutet utrymme. Numret omfattar tält av olika storlekar och former, t.ex. militärtält, campingtält (inbegripet sådana som bärs på ryggen), cirkustält och strandtält. De klassificeras enligt detta nummer, även om de föreligger i komplett skick med tältstänger, tältpinnar, rep eller andra tillbehör.
    För husvagnar avsedda förtält som har tältkonstruktion anses också som tält. De är i allmänhet tillverkade av konstfibervävnader eller av tämligen kraftig smärting. De består av tre väggar och ett tak och skall öka utrymmet för dem som bor i husvagnen.
    Numret omfattar inte parasolltält enligt nr 6601.
  5. Campingartiklar. Denna grupp omfattar bl.a. hinkar, vattensäckar, tvättfat, tältgolv, luftmadrasser och uppblåsbara kuddar (andra än sådana enligt nr 4016); hängmattor (andra än sådana enligt nr 5608).

Numret omfattar inte heller:

ränslar, ryggsäckar och liknande artiklar (nr 4202);
sovsäckar, madrasser, dynor och kuddar, försedda med stoppning (nr 9404);
lektält avsedda för barn för inom- eller utomhusbruk (nr 9503).

6307 Andra konfektionerade artiklar, inbegripet tillskärningsmönster


6307.10

- Skurtrasor, disktrasor, dammhanddukar och liknande rengöringsartiklar

6307.20

- Flytvästar och livbälten 

6307.90 

- Andra slag


Detta nummer omfattar konfektionerade artiklar av textilvara, vilka inte är upptagna eller inbegripna i andra nummer med mera specificerad varubeskrivning i elfte avd. eller i andra delar av tulltaxan.

Numret omfattar bl.a.:

  1. skurdukar, dammhanddukar, disktrasor och liknande dukar för rengöring (även impregnerade med rengöringsmedel, dock inte sådana enligt nr 3401 och 3405);
  2. flytvästar och livbälten;
  3. tillskärningsmönster, vanligen tillverkade av styv vävnad; de olika delarna är ibland sammansydda till plaggets form;
  4. flaggor, standertar och baner, inbegripet flaggställ för nöjestillställningar, fester eller andra ändamål;
  5. tvättpåsar för hushållsbruk, skopåsar, påsar för strumpor, näsdukar eller tofflor, fodral för pyjamas och andra nattdräkter samt liknande artiklar;
  6. klädpåsar (portabla garderober), andra än sådana enligt nr 4202;
  7. lösa överdrag för bilar, maskiner, resväskor, tennisracketar etc.;
  8. plana skyddsdukar (utom presenningar och tältgolv enligt nr 6306);
  9. kaffefilter, spritspåsar etc.;
  10. dynor för skoputsning (andra än sådana enligt nr 3405);
  11. uppblåsbara kuddar (dock inte campingartiklar enligt nr 6306);
  12. tehuvar;
  13. nåldynor;
  14. kängsnören, skosnören, korsettsnören etc. med apterade ändar, men snören av garn eller rep med apterade ändar förs inte hit (nr 5609);
  15. bälten, som visserligen är avsedda att bäras runt midjan men som inte har karaktär av skärp enligt nr 6217, t.ex. bälten för elektriker, flygförare, fallskärmshoppare etc.; bärselar och liknande artiklar av sadelgjordsväv. (Varor av sadelgjordsväv som har karaktär av sadelmakeriarbeten klassificeras enligt nr 4201.);
  16. väskor för att bära barn i, bärbara vaggor och liknande artiklar. Barnsitsar av den typ som är avsedd att hängas exempelvis på ryggstödet i bilsäten förs inte hit (nr 9401);
  17. övertyg och fodral till paraplyer och parasoller;
  18. solfjädrar med blad av textilvara och ställning av vilket material som helst samt särskilt föreliggande blad av textilvara. Solfjädrar med ställning av ädel metall klassificeras dock enligt nr 7113;
  19. packdukar, vilka har använts som balemballage och är ojämna eller löst sammansydda längs kanterna men inte utgör färdiga eller ofullbordade säckar eller påsar enligt nr 6305;
  20. ostdukar som är tillskurna till kvadratisk eller rektangulär form med varptrådarnas ändar knutna för att förhindra upprispning. (Längdvaror som har bearbetats för nedskärning till storlek eller form av ostdukar men som fordrar ytterligare bearbetning före användningen klassificeras som längdvaror.);
  21. besättningsartiklar för paraplyer, parasoller, promenadkäppar etc.; portepéer (sabelhandremmar) o.d.;
  22. ansiktsmasker av sådana slag som används av kirurger vid operationer;
  23. ansiktsmasker för skydd mot damm, odörer etc. som inte är försedda med utbytbart filter utan består av flera lager bondad duk, även behandlad med aktivt kol, eller som i mitten har ett lager av syntetfibrer;
  24. rosetter (t.ex. sådana som utdelas som belöningar vid tävlingar), andra än till kläder;
  25. stycken av textilvara, vilka har undergått viss bearbetning (t.ex. fållning eller utformning av halsringning) och är avsedda för tillverkning av klädesplagg men som ännu inte är tillräckligt bearbetade för att vara igenkännliga som kläder eller delar till kläder.
  26. stödartiklar av det slag som nämns i anm. 1 b till 90 kap. för leder (t.ex. för knän, anklar, armbågar eller handleder) eller för muskler (t.ex. lårmuskler) och som inte klassificeras enligt andra nummer i elfte avd.;
  27. varor av bondad duk, skurna till speciell form, med en självhäftande beläggning skyddad av ett pappersark eller annat material på ena sidan, och avsedd att fästas runt den nedre delen av bröstet för att forma bröstet.

Förutom ovan uppräknade färdiga artiklar omfattar detta nummer längdvaror som har konfektionerats på sådant sätt som anges i anm. 7 till elfte avd., under förutsättning att de inte är inbegripna i andra nummer i elfte avd. Numret omfattar exempelvis tätningar (även med inlägg av vadd) för dörrar och fönster.

Numret omfattar inte textilvaror enligt andra tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning i detta kapitel eller i 56 – 62 kap.

Numret omfattar inte heller:

a)

sadelmakeriarbeten för alla slags djur (nr 4201);

b)

reseffekter (resväskor, ryggsäckar etc.), shoppingväskor, necessärer etc. och liknande förvaringspersedlar enligt nr 4202;

c)

tryckalster (49 kap.);

d)

etiketter, märken och liknande artiklar enligt nr 5807, 6117 eller 6217;

e)

pannband av trikå (nr 6117);

f)

säckar och påsar enligt nr 6305;

g)

skodon och delar till skodon (inbegripet lösa inläggssulor) samt andra varor (damasker, benläder, benlindor) enligt 64 kap.;

h)

 huvudbonader samt delar och tillbehör till huvudbonader, enligt 65 kap.;

ij)

paraplyer och parasoller (nr 6601);

k)

konstgjorda blommor, blad och frukter samt delar till sådana varor, ävensom artiklar som är tillverkade av konstgjorda blommor, blad eller frukter (nr 6702);

l)

uppblåsbara kanoter, kajaker och andra båtar (nr 8903);

m)

mätband (nr 9017);

n)

urarmband (nr 9113);

o)

leksaker, spel, skämtartiklar etc. enligt 95 kap.;

p)

moppar (nr 9603), handsiktar och handsåll (nr 9604) samt pudervippor (nr 9616).

q)

sanitetsbindor och tamponger, blöjor till spädbarn och liknande artiklar enligt nummer 9619.


UNDERAVDELNING II

Handarbetssatser

6308 Satser bestående av vävnadsstycken och garn, med eller utan tillbehör, avsedda för tillverkning av mattor, tapisserier, broderade borddukar eller servetter eller liknande artiklar av textilmaterial samt föreliggande i detaljhandelsförpackningar


Handarbetssatserna enligt detta nummer används för sömnad, tillverkning av mattor etc.

De måste bestå av minst ett vävnadsstycke (t.ex. stramalj som kan vara tryckt med det mönster som skall utföras) samt garn, även klippt till viss längd (brodergarn, garn till mattlugg etc.). De kan också innehålla tillbehör, såsom nålar.

Vävnaden kan ha vilken form som helst och även vara konfektionerad (exempelvis stramalj som används i tapisseriarbeten kan vara fållad). Det bör emellertid observeras att vävnaden likväl skall ha kvar karaktären av råmaterial med hänsyn till det arbete som skall utföras och aldrig får utgöra en artikel som kan användas utan vidare bearbetning, som t.ex. en fållad bordduk som skall prydas med några få broderier.

För att klassificeras enligt detta nummer måste satserna föreligga i detaljhandelsförpackningar.

Numret omfattar inte satser som består av vävnader, även tillskurna, för tillverkning av kläder. Sådana satser klassificeras efter sin beskaffenhet.


UNDERAVDELNING III

Begagnade kläder och andra begagnade artiklar; lump

6309 Begagnade kläder och andra begagnade artiklar


För att klassificeras enligt detta nummer skall varorna, vilka är begränsade till dem som är uppräknade i punkterna 1 och 2 i denna anvisning, uppfylla båda de nedanstående villkoren. I annat fall klassificeras de efter sin beskaffenhet.

A.

De måste vara synbart begagnade, även om de inte skulle behöva rengöras eller lagas före förnyad användning.
Nya varor med vävnings- eller färgningsfel etc. och varor som har blivit solkiga genom skyltning e.d. omfattas inte av detta nummer.

B.

De måste vid införseln föreligga oförpackade (t.ex. i järnvägsvagnar) eller föreligga i balar, säckar eller liknande förpackningar eller i buntar utan ytteremballage eller i oordnat skick packade i häckar.

Dessa varor föreligger i regel i stora sändningar, vanligen avsedda för återförsäljning, och är mindre omsorgsfullt förpackade än vad som i allmänhet är fallet med nya varor.

 

Under förutsättning att ovanstående villkor är uppfyllda, omfattar numret endast nedan uppräknade varor:

  1. Följande varor av textilmaterial enligt elfte avd: kläder och tillbehör till kläder (t.ex. klädesplagg, sjalar, scarfar, strumpor och sockor, vantar och kragar), res- och sängfiltar, hushållslinne (t.ex. lakan och bordslinne) och inredningsartiklar (t.ex. gardiner och borddukar).
    Numret omfattar också delar till kläder eller till tillbehör till kläder. Numret omfattar emellertid inte inredningsartiklar som är nämnda i 57 kap. eller i nr 5805 (mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, inbegripet kelim-, soumak- och karamanievävnader och liknande handvävda produkter, samt tapisserier), även om dessa är synbart begagnade och oavsett förpackningssättet. Det omfattar inte heller artiklar enligt 94 kap., särskilt dem som är nämnda i nr 9404 (resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande inredningsartiklar som är försedda med resårer, stoppning eller inlägg, t.ex. madrasser, sängtäcken, kuddar och puffar), oavsett i vilken utsträckning de har begagnats och oavsett förpackningssättet.
  2. Skodon och huvudbonader, alla slag, av vilket material som helst med undantag av asbest (t.ex. läder, gummi, textilmaterial, halm eller plast).

Alla andra varor (t.ex. säckar och påsar, presenningar, tält och campingartiklar) som är synbart begagnade förs inte till detta nummer utan klassificeras på samma sätt som motsvarande nya varor.

 

6310 Lump, inbegripet klipp och liknande avfall av textilvaror (även av surrningsgarn och tågvirke) (+)


6310.10

- Sorterad

6310.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar följande textilvaror:

  1. lump av dukvaror av textilmaterial, såsom vävnader, dukvaror av trikå, filt och bondad duk. Lump kan också bestå av kläder, inredningsartiklar eller andra textilvaror, som är så nötta, nersolkade eller sönderrivna att de inte kan rengöras eller lagas, eller av smärre nya klipp (t.ex. från skrädderier och syateljéer).
  2. klipp och liknande avfall av surrningsgarn och tågvirke, även obegagnade (t.ex. avfall från tillverkningen av surrningsgarn och tågvirke eller av varor av sådana produkter), samt surrningsgarn och tågvirke som är förbrukade, ävensom förslitna varor av sådant material.

För att klassificeras enligt detta nummer måste varorna vara förslitna, smutsiga eller sönderrivna eller förekomma i små stycken. De är i allmänhet användbara endast för återvinning (t.ex. genom rivning) av fibrerna (vilka vanligen spinns på nytt), för tillverkning av papper eller plast, för tillverkning av polermaterial (t.ex. polerskivor) eller som putstrasor inom industrin (t.ex. för rengöring av maskiner).

Annat textilavfall omfattas emellertid inte av detta nummer. Detta gäller i synnerhet hoptrasslat garn som har erhållits vid tillverkning av dukvaror av trikå eller vid upprivning av förslitna trikåvaror; annat avfallsgarn eller andra avfallsfibrer (inbegripet sådana som har erhållits från stoppningen i gamla madrasser, kuddar, täcken etc.); rivet avfall och riven lump. Dessa produkter klassificeras enligt resp. nummer för "avfall" eller "rivet avfall och riven lump" i 50 – 55 kap.

Numret omfattar inte heller sådana dukvaror med vävnings- eller färgningsfel etc. som inte uppfyller ovannämnda villkor. Dessa varor klassificeras enligt numren för motsvarande nya vävnader.

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 6310.10

Produkter enligt HS-nr 6310 anses vara sorterade när de har sorterats efter specifika kriterier eller härrör från bearbetningen av någon speciell textilvara (t.ex. varor av samma sort eller av samma textilmaterial, surrningsgarn och tågvirke med ensartad sammansättning, smärre nya klipp från syateljéer etc., alla av samma färg).

Meny