Tullverkets logotyp. Till tullverkets startsida

Vägledning klassificering

Sextonde avdelningen

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel; delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater

Allmänna anvisningar

I. Avdelningens huvudsakliga omfattning

A.

Med undantag av vissa varor som anges i anmärkningarna till sextonde avd. eller till 84 och 85 kap. samt varor som omfattas av varukoder med mera specificerad varubeskrivning i andra avdelningar i tulltaxan, omfattar denna avdelning alla mekaniska eller elektriska maskiner, maskinanläggningar, maskinutrustningar, apparater och redskap samt delar till sådana varor, ävensom vissa maskiner och apparater som varken är mekaniska eller elektriska (t.ex. ångpannor och hjälpapparater till sådana, filtrerapparater etc.) samt delar till sådana maskiner och apparater.
Bland varor som inte omfattas av denna avdelning märks:

a)

spolar, cops, bobiner, trådrullar etc., oavsett materialet (klassificeras efter materialets beskaffenhet). Varpbommar skall emellertid inte anses utgöra bobiner, spolar eller liknande artiklar utan skall klassificeras enligt nummer 8448;

b)

delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., såsom linor, kedjor, bultar, skruvar och fjädrar av järn eller stål (nr 7312, 7315, 7318 eller 7320) och motsvarande artiklar av andra oädla metaller (74–76 kap. och 78–81 kap.), lås enligt nummer 8301 samt för dörrar, fönster etc. avsedda beslag enligt nummer 8302. Liknande varor av plast omfattas inte heller av denna avdelning utan klassificeras enligt 39 kap.;

c)

utbytbara verktyg enligt nummer 8207; andra liknande utbytbara verktyg klassificeras efter beskaffenheten av materialet i den verksamma beståndsdelen, t.ex. enligt 40 kap. (gummi), 42 kap. (läder), 43 kap. (pälsskinn), 45 kap. (kork) eller 59 kap. (textilvara) eller enligt nummer 6804 (slipmedel etc.) eller nummer 6909 (keramiskt material), etc.;

d)

andra artiklar enligt 82 kap. (t.ex. verktyg och omonterade delar till sådana, knivar och skärstål, icke elektriska hårklippningsmaskiner samt vissa mekaniska hushållsapparater) samt artiklar enligt 83 kap.;

e)

varor enligt sjuttonde avd.;

f)

varor enligt artonde avd.;

g)

vapen och ammunition (93 kap.);

h)

maskiner och apparater som har karaktär av leksaker, spel eller sportartiklar samt igenkännliga delar och tillbehör (även icke elektriska motorer men däremot inte vätskepumpar och maskiner för filtrering eller rening av vätskor eller gaser, vilka klassificeras enligt nummer 8413 resp. 8421, inte heller elektriska motorer, elektriska transformatorer och apparater för radiomanövrering, radiostyrning e.d., vilka klassificeras enligt nummer 8501, 8504 resp. 8526) som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till leksaker, spel eller sportartiklar (95 kap.);

ij)

borstar av sådana slag som används som maskindelar (nr 9603).

B.

Varor enligt denna avdelning kan i stort sett bestå av vilket material som helst. I de flesta fall består de av oädel metall, men avdelningen omfattar också vissa maskiner av andra material (t.ex. pumpar som består helt av plast) samt delar av plast, trä, ädel metall etc.


Avdelningen omfattar emellertid inte:

a)

drivremmar och transportband av plast (39 kap.); varor av mjukgummi, t.ex. drivremmar och transportband (nr 4010), ringar, däck, slangar etc. (nr 4011–4013) samt packningar m. m. (nr 4016);

b)

varor av läder eller konstläder, t.ex. pickers för vävstolar (nr 4205), eller av pälsskinn (nr 4303);

c)

varor av textilmaterial, t.ex. drivremmar och transportband (nr 5910) samt filtdynor och filtskivor för polering (nr 5911);

d)

vissa keramiska produkter enligt 69 kap. (se allm. anv. till 84 och 85 kap.);

e)

vissa glasvaror enligt 70 kap. (se allm. anv. till 84 och 85 kap.);

f)

artiklar som helt består av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) (nr 7102, 7103, 7104 eller 7116), med undantag av omonterade bearbetade safirer och diamanter för stift till grammofoner eller för gravernålar till apparater för ljudinspelning (nr 8522);

g)

ändlös duk och ändlösa band av metalltråd eller metallremsor (femtonde avd.).

 

II. Delar

(Anm. 2 till sextonde avd.)
Med de inskränkningar som framgår av avsnitt I ovan klassificeras i allmänhet delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till speciella maskiner eller apparater (även till sådana som omfattas av nummer 8479 och 8543) eller till flera slags maskiner eller apparater som omfattas av samma nummer , enligt samma nummer som ifrågavarande maskiner eller apparater. Särskilda nummer finns emellertid för:

A.

delar till motorer enligt nummer 8407 och 8408 (nr 8409);

B.

delar till maskiner och apparater enligt nummer 8425–8430 (nr 8431);

C.

delar till textilmaskiner enligt nummer 8444–8447 (nr 8448);

D.

delar till maskiner enligt nummer 8456–8465 (nr 8466);

E.

delar till kontorsmaskiner enligt nummer 8470–8472 (nr 8473);

F.

delar till maskiner enligt nummer 8501 och 8502 (nr 8503);

G.

delar till apparater enligt nummer 8519 eller 8521 (nr 8522);

H.

delar till apparater enligt nummer 8525–8528 (nr 8529);

IJ.

delar till apparater enligt nummer 8535, 8536 och 8537 (nr 8538).

 

Ovannämnda regler gäller inte för delar som i sig själva utgör artiklar som är särskilt upptagna i något av tulltaxenumren i denna avdelning (andra än nummer 8487 och 8548). Dessa delar skall alltid klassificeras enligt de nummer som de i och för sig omfattas av, även om de är speciellt utformade för att ingå som delar i en speciell maskin. Detta gäller särskilt:

  1. pumpar och kompressorer (nr 8413 och 8414);
  2. maskiner och apparater för filtrering, enligt nummer 8421;
  3. maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering (nr 8425, 8426, 8428 eller 8486);
  4. kranar, ventiler etc. (nr 8481);
  5. kullager och rullager samt polerade stålkulor med en diametertolerans av högst 1 % eller högst 0,05 mm (nr 8482);
  6. transmissionsaxlar, vevar, lagerhus, glidlager, kugghjul, friktionshjul, kuggväxlar, växellådor och andra utväxlingar, svänghjul, remskivor, linskivor, block, blockskivor samt friktionskopplingar och andra axelkopplingar (nr 8483);
  7. packningar enligt nummer 8484;
  8. elektriska motorer enligt nummer 8501;
  9. elektriska transformatorer och andra maskiner och apparater enligt nummer 8504;
  10. elektriska ackumulatorer samlade i batteripack (nr 8507);
  11. elektriska värmemotstånd (nr 8516);
  12. elektriska kondensatorer (nr 8532);
  13. elektriska apparater för brytning, omkoppling eller skyddande av elektriska kretsar (strömställare, smältsäkringar, kopplingsdosor etc.) (nr 8535 och 8536);
  14. tavlor, paneler, hyllor, bänkar, skåp o.d. som är avsedda att tjänstgöra som elektriska manöver- eller kopplingsorgan (nr 8537);
  15. lampor enligt nummer 8539;
  16. elektronrör enligt nummer 8540 samt dioder, transistorer etc. enligt nummer 8541;
  17. artiklar av kol för elektriskt ändamål (t.ex. båglampskol, kolelektroder och kolborstar) (nr 8545);
  18. elektriska isolatorer, oavsett materialet (nr 8546);
  19. isolerdetaljer för elektriska maskiner etc., enligt nummer 8547.

Andra delar som är igenkännliga som maskindelar men som inte är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till en speciell maskin eller grupp av maskiner (dvs. som kan användas till flera maskiner som omfattas av olika varukoder) klassificeras enligt nummer 8487 (icke elektriska) eller enligt nummer 8548 (elektriska), om de inte enligt bestämmelserna ovan skall klassificeras enligt annat nummer.

Ovanstående bestämmelser för klassificering av delar gäller inte delar till de varor som omfattas av nummer 8484 (packningar etc.), 8544 (isolerad tråd), 8545 (artiklar av kol för elektriskt ändamål), 8546 (isolatorer) eller 8547 (isolerrör). Sådana delar klassificeras i allmänhet efter materialets beskaffenhet.

Maskindelar klassificeras enligt denna avdelning även om de inte är färdigarbetade för sin användning. Ämnen av järn eller stål, som är grovt tillformade genom smidning, klassificeras dock enligt nummer 7207.

III. Tillbehör

(Se allmän tolkningsregel 2 a och 3 b samt anm. 3 och 4 till sextonde avd.)
Instrument och apparater, som utgör tillbehör (t.ex. manometrar, termometrar, nivåmätare och andra mät- eller kontrollinstrument, produktionsräknare, automatiska strömställare, manöverpaneler och automatiska regulatorer) och föreligger tillsammans med den maskin eller apparat med vilken den normalt hör ihop, klassificeras tillsammans med ifrågavarande maskin eller apparat, om de är konstruerade för att utföra mätningar för, kontrollera, styra eller reglera en speciell maskin eller apparat (vilken kan vara en maskinkombination, se avsnitt VI nedan, eller en funktionell enhet, se avsnitt VII nedan). Instrument och apparater, som utgör tillbehör och är avsedda att utföra mätningar för, kontrollera, styra eller reglera flera maskiner (vare sig dessa är av samma slag eller inte), klassificeras enligt det nummer som de i och för sig omfattas av.


IV. Inkompletta maskiner

(Se allmän tolkningsregel 2 a)
Med maskiner och apparater avses i denna avdelning inte bara kompletta maskiner och apparater utan också inkompletta sådana (dvs. sammansättningar av delar, som är så långtgående att varorna uppvisar de väsentliga kännetecknen på maskinerna eller apparaterna i fråga). Sålunda klassificeras en maskin som endast saknar svänghjul, bottenplatta, kalandervalsar, verktygshållare etc. enligt numret för maskinen i fråga och inte enligt något nummer för delar. Likaledes klassificeras maskiner och apparater, som normalt är försedda med elektrisk motor (t.ex. elektromekaniska handverktyg enligt nummer 8467) men föreligger utan motor, enligt samma nummer som den kompletta maskinen.

V. Maskiner som föreligger i delar

(Se allmän tolkningsregel 2 a)
Av transporttekniska skäl försänds många maskiner och apparater i inte sammansatt skick. Trots att sändningarna i detta fall består av en samling delar, klassificeras dessa på samma sätt som ifrågavarande sammansatta maskin och inte som maskindelar. Detsamma gäller en inkomplett maskin som uppvisar de väsentliga kännetecknen på den kompletta maskinen (se avsnitt IV ovan) och föreligger i delar (se i detta sammanhang också allm. anv. till 84 och 85 kap.). Delar i ett antal som överstiger det som behövs för en komplett maskin eller för en inkomplett maskin som uppvisar de väsentliga kännetecknen på en komplett maskin skall emellertid klassificeras enligt det nummer som de i och för sig omfattas av.

VI. Maskiner som kan utföra två eller flera arbetsuppgifter samt maskinkombinationer

(Anm. 3 till sextonde avd.)
I allmänhet klassificeras maskiner som kan utföra mer än ett slags arbete efter maskinens huvudsakliga arbetsuppgift.

Som exempel på maskiner som kan utföra flera arbetsuppgifter kan nämnas verktygsmaskiner för metallbearbetning som arbetar med utbytbara verktyg, vilket gör det möjligt för dem att utföra olika typer av bearbetning (t.ex. fräsning, borrning och läppning).

När det inte är möjligt att fastställa den huvudsakliga arbetsuppgiften och när inte annat är föreskrivet (se anm. 3) måste allmän tolkningsregel 3 c tillämpas. Detta är fallet t.ex. i fråga om maskiner som kan utföra flera arbetsuppgifter och därför skulle kunna klassificeras enligt flera av tulltaxenumren 8425–8430, flera av tulltaxenumren 8458–8463 eller flera av tulltaxenumren 8470–8472.

Maskinkombinationer som består av två eller flera maskiner eller apparater av olika slag, som har sammanfogats till en enhet och som efter varandra eller samtidigt utför olika, vanligtvis kompletterande arbetsuppgifter som är beskrivna i olika nummer i sextonde avd., klassificeras också efter maskinkombinationens huvudsakliga arbetsuppgift.

Som exempel på sådana maskinkombinationer kan nämnas: en tryckpress med en kompletterande maskin för vikning av papperet (nr 8443); en för tillverkning av kartonger avsedd maskin som är kombinerad med en kompletterande maskin för tryckning av namn eller enkla mönster (nr 8441); industriugnar som är kombinerade med maskiner för lyftning eller annan hantering (nr 8417 eller 8514); cigarettmaskiner i kombination med kompletterande förpackningsmaskiner (nr 8478).

Vid tillämpning av ovanstående bestämmelser anses maskiner av olika slag vara sammanfogade till en enhet, när den ena är inbyggd i eller monterad på den andra eller när maskinerna är monterade på en gemensam bottenplatta, i ett gemensamt stativ eller i ett gemensamt hölje.

Maskinaggregat skall inte anses vara sammanfogade till en enhet, om inte maskinerna är avsedda att vara permanent förenade, antingen med varandra eller med ett gemensamt underlag, stativ, hölje etc. Aggregat som är av temporär natur eller inte är byggda på ett sätt som är normalt för en maskinkombination klassificeras därför inte som en sådan kombination.

Bottenplattorna, stativen eller höljena kan vara försedda med hjul så att maskinkombinationen kan flyttas, om detta behövs under användningen, under förutsättning att den därigenom inte får karaktär av en vara (t.ex. ett fordon) som omfattas av en varukod med mera specificerad varubeskrivning.

Golv, betongsocklar, väggar, tak etc. betraktas inte som en gemensam bottenplatta som förenar ifrågavarande maskiner till en enhet, även om de är försedda med speciella anordningar för anbringande av maskiner.

Anm. 3 till sextonde avd. behöver inte tillämpas, när maskinkombinationen som sådan omfattas av en särskild varukod, t.ex. vissa typer av luftkonditioneringsapparater (nr 8415).

Det bör observeras att maskiner som är avsedda för flera ändamål (t.ex. verktygsmaskiner som kan bearbeta metaller och andra material samt maskiner för anbringande av snörhålsringar, vilka maskiner lika väl kan användas inom pappersindustrin som inom textil-, läder- eller plastindustrin etc.) skall klassificeras i enlighet med bestämmelserna i anm. 7 till 84 kap.

VII. Funktionella enheter

(Anm. 4 till sextonde avd.)
Denna anmärkning är tillämplig, när en maskin (inbegripet en maskinkombination) består av separata komponenter som är avsedda att tillsammans medverka i en klart avgränsad arbetsuppgift som kan utföras av en maskin enligt något av numren i 84 kap. eller, oftare, i 85 kap. Det hela klassificeras då enligt det nummer som omfattar maskiner som utför denna arbetsuppgift, oavsett om de olika delarna (av lämplighetsskäl eller andra skäl) är åtskilda eller är förenade genom rör (som transporterar luft, komprimerad gas, olja etc.), genom anordningar för kraftöverföring, genom elektriska ledningar eller genom andra anordningar.

Uttrycket "avsedda att tillsammans medverka i en klart avgränsad arbetsuppgift" i denna anmärkning avser endast maskiner och maskinkombinationer som är väsentliga för utförandet av den arbetsuppgift som är specifik för hela den funktionella enheten och avser således inte maskiner eller apparater som inte medverkar i den funktionella enhetens arbetsuppgift utan endast utför kompletterande arbetsuppgifter.

Som exempel på funktionella enheter i den mening som avses i anm. 4 till sextonde avd. kan följande nämnas:

  1. hydrauliska system som består av en hydraulenhet (i vilken i huvudsak ingår en hydraulpump, en elektrisk motor, styrventiler och en oljetank), hydraulcylindrar samt de rör och slangar som behövs för att koppla ihop cylindrarna med hydraulenheten (nr 8412);
  2. kylutrustningar som består av komponenter som inte är hopkopplade till en enhet utan är förenade med rör, genom vilka kylmediet cirkulerar (nr 8418);
  3. bevattningssystem som består av dels en manöverstation, i vilken ingår filter, injektorer, ventiler etc., dels huvudledningar och grenledningar under markytan, dels ett nät av spridarledningar över markytan (nr 8424);
  4. mjölkningsmaskiner med de olika beståndsdelarna (vakuumpump, pulsator, spenkoppar och spannar) förenade genom slangar eller rör (nr 8434);
  5. bryggerimaskiner som består av bl.a. mältkar, maltkrossar, mäskkar och silkar (nr 8438). Kompletterande apparater (t.ex. tappningsmaskiner och etikettryckmaskiner) inbegrips emellertid inte utan skall klassificeras enligt sina respektive nummer ;
  6. brevsorteringssystem som huvudsakligen består av inkodningsbord, kanalsystem för försortering, mellansorterare och slutsorterare och som i sin helhet styrs av en dator (nr 8472);
  7. asfaltblandningsanläggningar som består av separata komponenter, såsom matartrattar, transportörer, torkare, vibrerande såll, blandare, lagerbehållare och styrenheter, vilka har placerats sida vid sida (nr 8474);
  8. för sammansättning av elektriska glödlampor avsedda för maskiner och apparater, vilkas komponenter är förenade med transportörer och i vilka ingår utrustning för uppvärmning av glas samt pumpar och enheter för kontroll av lamporna (nr 8475);
  9. svetsutrustningar som består av svetshuvud eller svetstänger samt transformator, generator eller likriktare för strömtillförsel (nr 8515);
  10. bärbara radiotelefonisändare med tillhörande handmikrofon (nr 8517);
  11. radarapparater med tillhörande strömförsörjningsaggregat, förstärkare etc. (nr 8526);
  12. system för mottagning av satellittelevision bestående av en mottagare, en parabolantenn, en reflektor, en kontrollanordning för reflektorn, ett vågledarhorn, en polarisator, ett "Low-noise-block" (LNB)-omformare, en infraröd fjärrkontroll (nr 8528);
  13. tjuvlarmsapparater i vilka ingår t.ex. en lampa för infraröda strålar, en fotocell och en ringklocka (nr 8531).

Det bör observeras att komponenter som inte uppfyller villkoren i anm. 4 till sextonde avd. skall klassificeras enligt sina respektive nummer . Så är fallet t. ex. med system för sluten videoövervakning bestående av ett varierande antal televisionskameror och videomonitorer, anslutna medelst koaxialkablar till en manöverenhet, omkopplare, paneler med mottagare för ljud och eventuellt automatiska databehandlingsmaskiner (för att spara data) och/eller videobandspelare (för att lagra bilder).

VIII. Mobila maskiner

Angående självgående och andra mobila maskiner, se anv. till numren för resp. maskiner (t.ex. maskiner för lyftning eller annan hantering, nummer 8425–8428, och grävmaskiner, nummer 8429 och 8430) och anv. till kapitlen och tulltaxenumren i sjuttonde avd.

IX. Maskiner och apparater för laboratoriebruk

Maskiner och apparater av sådana slag som omfattas av sextonde avd. klassificeras enligt denna avdelning, även om de är specialtillverkade för användning i laboratorier eller avsedda att användas tillsammans med vetenskapliga instrument eller mätinstrument, under förutsättning att de inte utgör demonstrationsapparater enligt nummer 9023 eller mätinstrument, kontrollinstrument etc. enligt 90 kap. Som exempel på varor för laboratoriebruk som klassificeras enligt denna avdelning kan nämnas mindre ugnar, destillationsapparater, malningsmaskiner, blandare, elektriska transformatorer och elektriska kondensatorer.

 

84 kap. Kärnreaktorer, ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap; delar till sådana varor

Allmänna anvisningar

A. Kapitlets huvudsakliga omfattning

Om inte annat följer av allm. anv. till sextonde avd., omfattar detta kapitel alla sådana maskiner, apparater och mekaniska redskap samt delar till sådana varor som inte omfattas av varukoder med mera specificerad varubeskrivning i 85 kap. och som inte utgör:

a)

varor av textilmaterial för tekniskt bruk (nr 5911);

b)

varor av sten etc. enligt 68 kap.;

c)

keramiska produkter enligt 69 kap.;

d)

laboratorieartiklar av glas enligt nummer 7017; maskiner eller apparater eller delar till sådana varor, av glas (nr 7019 eller 7020);

e)

kaminer, spisar, radiatorer för centraluppvärmning eller andra varor enligt nummer 7321 eller 7322 eller motsvarande artiklar av andra oädla metaller;

f)

elektromekaniska hushållsapparater enligt nummer 8509; digitala kameror enligt nummer 8525;

g)

kylare till artiklar enligt avdelning XVII (avdelning XVII);

h)

mekaniska mattsopare utan motor (nr 9603).

 

84 kap. omfattar i stort sett maskiner och mekaniska apparater och 85 kap. elektriska varor. Vissa maskiner är dock upptagna i 85 kap. (t.ex. elektromekaniska hushållsapparater), under det att 84 kap. å andra sidan omfattar vissa icke mekaniska apparater (t.ex. ångpannor och hjälpapparater till sådana samt filtrerapparater).

Det bör även observeras, att maskiner och apparater av sådana slag som omfattas av 84 kap. klassificeras enligt detta kapitel även om de är elektriska, t.ex.:

  1. maskiner som drivs av elektrisk motor;
  2. maskiner med elektrisk uppvärmning, t.ex. elektriska värmepannor för centraluppvärmning enligt nummer 8403, maskiner enligt nummer 8419 samt andra maskiner med elektriska värmeelement (t.ex. kalandrar samt maskiner för tvättning, blekning eller pressning av textilvaror);
  3. elektromagnetiskt arbetande maskiner (t.ex. elektromagnetiska ventiler) och maskiner i vilka elektromagnetiska anordningar ingår (t.ex. vävstolar med elektromagnetiska varp- och väftväktare, lyftkranar med elektromagnetiska lyftdon och svarvar med elektromagnetiska chuckar);
  4. elektroniskt arbetande maskiner (t.ex. räknemaskiner och datorer) och maskiner i vilka fotoelektriska eller elektroniska anordningar ingår (t.ex. valsverk med fotoelektriska apparater och verktygsmaskiner med diverse elektroniska styranordningar).

Maskiner eller apparater av keramiskt material (t.ex. pumpar) och delar av keramiskt material (69 kap.) till maskiner eller apparater av vilket material som helst, laboratorieartiklar av glas (nr 7017) samt maskiner, apparater, redskap och delar till sådana, av glas (nr 7019 eller 7020) omfattas inte av detta kapitel. Härav följer, att även om en maskin eller apparat eller ett mekaniskt redskap på grund av benämning eller beskaffenhet motsvarar lydelsen av något nummer i detta kapitel, skall varan inte klassificeras enligt detta nummer om den har karaktär av keramik- eller glasvara.

Detta gäller exempelvis artiklar av keramiskt material eller glas, i vilka ingår mindre väsentliga komponenter av andra material, såsom proppar, förbindningar, kranar etc., band eller klämmor för fastspänning eller andra fastsättnings- eller stödanordningar (ställ, trefotsstativ etc.).

Å andra sidan skall följande varor i regel anses ha förlorat karaktären av keramiska artiklar, laboratorieartiklar av glas eller av maskiner, apparater, redskap och delar till sådana, av keramiskt material eller glas:

a)

kombinationer av keramik- eller glaskomponenter som till stor del består av komponenter av andra material (t.ex. av metall), ävensom artiklar som till stor del består av keramik- eller glaskomponenter, som har byggts in eller permanent monterats i ramar, lådor e.d. av andra material;

b)

kombinationer av statiska komponenter av keramiskt material eller glas med mekaniska komponenter, såsom motorer, pumpar etc., av andra material (t.ex. av metall).

 

B. Kapitlets huvudsakliga indelning

  1. Nr 8401 omfattar kärnreaktorer, obestrålade bränsleelement för kärnreaktorer samt maskiner och apparater för isotopseparation.
  2. Nr 8402–8424 omfattar andra maskiner och apparater som huvudsakligen klassificeras med hänsyn till sitt arbetssätt, oavsett i vilken industri de används.
  3. Nr 8425–8478 omfattar maskiner och apparater, vilka med vissa undantag klassificeras med hänsyn till den industri i vilken de används, oavsett deras särskilda arbetsuppgift inom respektive industri.
  4. Nr 8479 omfattar maskiner och mekaniska apparater som inte omfattas av något av de föregående tulltaxenumren i kapitlet.
  5. Nr 8480 omfattar, förutom formflaskor för metallgjuterier och gjutmodeller, gjutformar och andra formar (andra än götkokiller) vilka används för hand eller i maskiner för gjutning eller annan formning av vissa material.
  6. Nr 8481–8484 omfattar vissa varor med allmän användning, vilka är lämpliga att användas som maskindelar eller som delar till varor enligt andra kapitel.
  7. nummer 8486 omfattar maskiner och apparater av sådana slag som uteslutande eller huvudsakligen används för framställning av halvledarämnen (boules), halvledarplattor (wafers), halvledarkomponenter eller halvledarelement, elektroniska integrerade kretsar eller flata bildskärmar, samt maskiner och apparater enligt anm. 9 C till detta kapitel.
  8. Nr 8487 omfattar icke elektriska delar som inte är nämnda eller inbegripna någon annanstans.


C. Delar

Angående delar i allmänhet, se allm. anv. till sextonde avd.
Särskilt föreliggande elektriska delar klassificeras i allmänhet enligt något av numren i 85 kap., t.ex.: elektriska motorer (nr 8501); elektriska transformatorer (nr 8504); elektromagneter, permanentmagneter, elektromagnetiska lyftdon för lyftkranar samt elektromagnetiska uppspänningsanordningar (nr 8505); elektrisk startutrustning för förbränningsmotorer (nr 8511); elektriska strömställare, manöverpaneler, stickproppar, kopplingsdosor etc. (nr 8535–8537); elektronrör (nr 8540); dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenter eller halvledarelement (nr 8541); elektroniska integrerade kretsar (nr 8542); artiklar av kol för elektriskt ändamål (nr 8545); isolatorer (nr 8546) samt vissa isolerdetaljer (nr 8547). Om de inte är sammanbyggda med andra delar till en maskin, klassificeras sådana varor enligt dessa nummer , även om de är avsedda att användas uteslutande eller huvudsakligen till en viss maskin enligt detta kapitel.

Andra elektriska delar klassificeras:

  1. enligt nummer 8409, 8431, 8448, 8466 eller 8473, om de överensstämmer med beskrivningen i dessa nummer ;
  2. om så inte är fallet, enligt samma nummer i detta kapitel som den maskin för vilken de är avsedda, under förutsättning att de är konstruerade för att användas uteslutande eller huvudsakligen till denna maskin; i annat fall klassificeras de enligt nummer 8548.

 

D. Varor som omfattas av två eller flera nummer i kapitlet

(Anm. 2, 7 och 9 D)

Om inte annat följer av anm. 1 till sextonde avd. eller anm. 1 till detta kapitel ska maskiner och apparater som motsvarar varubeskrivningen i nummer 8486 klassificeras enligt det numret och inte enligt något annat nummer i tulltaxan.

Nr 8401–8424 omfattar maskiner och apparater (i allmänhet beskrivna med hänsyn till sitt arbetssätt) som kan användas i olika industrier. I de övriga numren är maskinerna och apparaterna mestadels beskrivna med hänvisning till den industri eller det arbetsområde där de används. Enligt anm. 2 till detta kapitel skall maskiner eller apparater som omfattas av två eller flera nummer , av vilka ett tillhör den första gruppen (dvs. nummer 8401–8424), klassificeras enligt numret i den första gruppen. Sålunda klassificeras motorer alltid, oavsett användningen, enligt nummer 8406–8408 och 8410–8412. Samma princip gäller för klassificeringen av pumpar, även om dessa är specialkonstruerade för ett visst ändamål (t.ex. pumpar för textilspinnmaskiner och pumpar för lantbruksändamål), centrifuger, kalandrar, filtrerpressar, ugnar, ångpannor etc.

Från denna allmänna princip har gjorts vissa undantag (angivna i anm. 2 till detta kapitel) beträffande nummer 8419, 8422 och 8424. Sålunda klassificeras följande varor enligt senare nummer i kapitlet, trots att de enligt lydelsen av nummer 8419 skulle kunna klassificeras enligt detta nummer :

  1. groningsapparater, äggkläckningsapparater och kycklingmödrar (nr 8436);
  2. spannmålsfuktningsmaskiner (nr 8437);
  3. diffusörer för extraktion av sockersaft (nr 8438);
  4. maskiner och apparater för värmebehandling av textilgarn, textilvävnader eller andra textilvaror (nr 8451);
  5. maskiner, apparater och laboratorieutrustning i vilka en nödvändig temperaturändring är av underordnad betydelse i förhållande till den mekaniska huvuduppgiften.

Likaså klassificeras följande varor, som i och för sig skulle kunna klassificeras enligt nummer 8422, enligt senare nummer i kapitlet:

  1. symaskiner (t.ex. för tillslutning av säckar) (nr 8452);
  2. maskiner för kuvertering och tillslutning av brevförsändelser samt maskiner för räkning och förpackning av mynt (nr 8472).

Även följande varor, som i och för sig skulle kunna klassificeras enligt nummer 8424, klassificeras enligt senare nummer i detta kapitel:

  1. maskiner för tryckning med bläckstråle (nr 8443)
  2. vattenskärmaskiner (nr 8456).

Regeln om företräde för nummer 8401–8424 gäller endast enhetliga maskiner. Maskinkombinationer och maskiner som kan utföra flera arbetsuppgifter klassificeras med tillämpning av anm. 3 till sextonde avd. och funktionella enheter med tillämpning av anm. 4 till denna avd. (se avsnitt VI och VII i allm. anv. till sextonde avd.).

Maskiner som kan klassificeras enligt två eller flera varukoder, av vilka ingen tillhör nummerserien 8401–8424, klassificeras enligt det nummer som har den mest specificerade varubeskrivningen eller efter maskinernas huvudsakliga användning. Maskiner som lika väl kan användas för ett flertal olika ändamål eller inom olika industrier (t.ex. maskiner för anbringande av snörhålsringar, vilka maskiner lika väl kan användas i pappersindustrin som i textil-, läder- eller plastindustrin etc.) klassificeras enligt nummer 8479.


E. Maskiner i vilka ingår eller som arbetar i anslutning till en dator och som utför en specifik arbetsuppgift

(Anm. 5 E till 84 kap.)
Enligt bestämmelserna i anm. 5 E till 84 kap. skall följande principer tillämpas vid klassificering av en maskin i vilken ingår eller som arbetar i anslutning till en dator och som utför en specifik arbetsuppgift:

a)

En maskin i vilken ingår en dator och som utför en specifik arbetsuppgift annan än databehandling skall inte klassificeras enligt nummer 8471 utan enligt det nummer som motsvarar dess arbetsuppgift eller, om ett sådant nummer saknas, enligt något slumpnummer.

b)

Maskiner som föreligger tillsammans med en dator och är avsedda att arbeta i anslutning till en sådan för att utföra en specifik arbetsuppgift annan än databehandling skall klassificeras på följande sätt:


Datorn skall klassificeras för sig enligt nummer 8471 och de andra maskinerna enligt de nummer som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter, om inte det hela med tillämpning av anm. 4 till sextonde avd. eller anm. 3 till 90 kap. skall klassificeras enligt någon annan varukod i 84, 85 eller 90 kap.

8401 Kärnreaktorer; obestrålade bränsleelement för kärnreaktorer; maskiner och apparater för isotopseparation


8401.10

- Kärnreaktorer

8401.20

- Maskiner och apparater för isotopseparation samt delar till sådana

8401.30

- Obestrålade bränsleelement

8401.40

- Delar till kärnreaktorer


I. Kärnreaktorer

Beteckningen kärnreaktor innefattar i allmänhet samtliga de apparater och anordningar som omges av den biologiska strålskärmen och i vissa fall även själva skärmen. Beteckningen innefattar också sådana utanför skärmen placerade apparater etc., som tillsammans med delarna innanför skärmen bildar en enhet.

I en kärnreaktor ingår i allmänhet:

A.

härden, som består av:

1.

bränslet (klyvbart eller fertilt), vilket kan vara löst eller dispergerat i moderatorn (homogena reaktorer) eller koncentrerat i bränsleelement (heterogena reaktorer);

2.

moderatorn och, i en del fall, neutronreflektorn (t.ex. beryllium, grafit, vatten, tungt vatten eller vissa kolväten, såsom difenyl eller terfenyler);

3.

kylmedlet, vilket har till uppgift att föra bort det av reaktorn alstrade värmet (koldioxid, helium, vatten, tungt vatten, smält natrium, smält vismut, en smält natriumkaliumblandning, smälta salter, vissa kolväten etc. används ofta för detta ändamål). Moderatorn fungerar emellertid ofta också som kylmedel;

4.

styrstavarna, vilka består av ämnen med hög neutronabsorptionsförmåga (t.ex. bor, kadmium eller hafnium) eller av legeringar eller kemiska föreningar av sådana ämnen;

B.

den mekaniska utrustningen, t.ex. reaktortank, anordning för insättning av bränsleelementen (loading grid), rör för transport av kylmedlet, ventiler samt anordningar för manövrering av styrstavarna;

C.

instrument och apparater för mätning, kontroll eller automatisk reglering, t.ex. neutronkällor, jonkammare, termoelement, televisionskameror, tryckmätare och genomströmningsmätare;

D.

de termiska och biologiska skärmarna (av stål, betong, bly etc.).


Vissa andra maskiner, apparater eller anordningar kan också användas i kärntekniska anläggningar och kan även vara placerade innanför den biologiska skärmen. Dessa maskiner etc. anses inte härigenom ha fått huvudsaklig karaktär av delar till kärnreaktorer och måste därför klassificeras efter sin beskaffenhet (se uteslutningarna c–ij nedan).

Arten av och de karakteristiska kännetecknen hos de i kärnreaktorer ingående delarna samt sättet för delarnas hopfogande kan emellertid växla betydligt. De olika reaktortyperna särskiljs i allmänhet genom:

  1. energin hos de neutroner som fortplantar kedjereaktionen (t.ex. termiska /långsamma/ reaktorer, intermediära reaktorer och snabbreaktorer);
  2. fördelningen av det klyvbara materialet i reaktorhärden (t.ex. homogena reaktorer och heterogena reaktorer);
  3. den avsedda användningen (t.ex. forskningsreaktorer, isotopproducerande reaktorer, materialprovningsreaktorer, reaktorer för omvandling av fertilt material till klyvbart material /bridreaktorer/, reaktorer för framdrivning samt reaktorer för produktion av värme eller elektrisk energi);
  4. arten av de material som används eller arbetssättet (t.ex. reaktorer med naturligt uran, anrikat uran, uran-torium, natrium-grafit, gasgrafit, tryckvattenreaktorer, tungvattenreaktorer, kokvattenreaktorer, bassängreaktorer och reaktorer med organisk moderator).

Storleken av en reaktor avpassas i allmänhet så, att den skall vara åtminstone kritisk, dvs. att neutronförlusterna inte i något fall skall bli så stora, att kedjereaktionen avbryts. För forskningsändamål används emellertid ibland underkritiska reaktorer, vilka behöver tillskott av neutroner. Även sådana reaktorer klassificeras enligt detta nummer.

Särskilt föreliggande delar till kärnreaktorer klassificeras i allmänhet med tillämpning av bestämmelserna i anm. 2 till sextonde avd.

Styrstavar och motsvarande mekanismer, de neutronkällor som sätts in för att initiera klyvningsreaktionen i reaktorn, reaktortanken, anordningen (loading grid) för insättning av bränsleelementen samt tryckhållarna till tryckvattenreaktorer klassificeras sålunda enligt detta nummer i egenskap av delar till kärnreaktorer.

Följande varor anses emellertid inte utgöra delar till kärnreaktorer:

a)

block av grafit (nr 3801 eller 6815), beryllium (nr 8112) och berylliumoxid (nr 6914);

b)

specialtillverkade metallrör samt standardrör av metall som endast har tillformats men inte bearbetats vidare och som föreligger i inte hopmonterat skick, även om de är igenkännliga som avsedda för kärnreaktorer (femtonde avd.);

c)

ångpannor och andra ånggeneratorer (nr 8402);

d)

värmeväxlare (nr 8404 eller 8419);

e)

ångturbiner (nr 8406);

f)

pumpar (nr 8413 eller 8414);

g)

blåsmaskiner (nr 8414);

h)

apparater för utvinning av mineral ur vatten (i allmänhet nummer 8419 eller 8421);

ij)

apparater för insättning och uttagning av bränsleelement samt löpkranar (i allmänhet nummer 8426);

k)

mekaniska, fjärrstyrda manipulatorer för radioaktiva produkter (nr 8428).

 

II. Maskiner och apparater för isotopseparation

Denna grupp omfattar alla mekaniska, termiska eller elektriska apparater och anordningar som är särskilt avsedda antingen för anrikning av ett kemiskt grundämne eller en förening av detta grundämne på en av dess isotoper eller för en fullständig separation av de ingående isotoperna.

De viktigaste av dessa apparater är sådana som används för framställning av tungt vatten (deuteriumoxid) eller för anrikning av uran på U 235.

Bland de apparater och anordningar som används för att ur naturligt vatten framställa tungt vatten genom anrikning kan nämnas:

  1. speciella apparater för fraktionerad destillation och rektifiering, vilka består av ett mycket stort antal plattor som är anordnade i grupper och steg. Dessa apparater utnyttjar den obetydliga skillnaden i kokpunkt mellan tungt vatten och normalt vatten för att erhålla toppfraktioner som kontinuerligt blir mer och mer utarmade på tungt vatten och bottenfraktioner som kontinuerligt blir mer och mer anrikade;
  2. apparater, vilka vid fraktionerad destillation vid låg temperatur av flytande väte avskiljer deuterium, vilket sedan kan förbrännas till tungt vatten;
  3. apparater för framställning av tungt vatten eller deuteriumföreningar, baserade på isotoputbyte, ibland i närvaro av katalysatorer, t.ex. vid "tvåtemperaturprocessen" eller vid kontakt med olika flytande eller gasformiga vätehaltiga faser;
  4. elektrolytiska celler som är avsedda för framställning av tungt vatten genom elektrolys av vatten samt apparater i vilka elektrolys kombineras med utbyte av isotoper mellan det framställda vätet och det ursprungliga vattnet.

För anrikning av uran på U 235 används oftast följande apparater:

  1. speciella centrifuger benämnda "gascentrifuger" i vilka uranhexafluorid centrifugeras och vilkas cylindriska rotor (kula), av plast eller stål, roterar med mycket hög hastighet.
    Dessa centrifuger är behandlade invändigt mot uranhexafluoridens korroderande inverkan. I praktiken används ett mycket stort antal enheter som är anordnade i steg och arbetar enligt medströms- eller motströmsprincipen;
  2. uranisotopseparatorer av gasdiffusionstyp. Medelst diffusion genom ett poröst membran ("barriär") inne i en diffusionskammare (som kan vara rörformig) separeras i denna utrustning gasformig uranhexafluorid i två fraktioner, vilkas halt av U 235 skiljer sig något från den ursprungliga gasens. Genom att upprepa förfarandet många gånger kan hexafluorid av uran 235 erhållas.
  3. dysapparater enligt Becker-metoden, i vilka en gasström (uranhexafluorid och helium eller väte) med hög hastighet sprutas in i en kraftigt krökt dysa vid vars utlopp en skiljevägg separerar den anrikade uranhexafluoridfraktionen.

Calutroner för elektromagnetisk separation klassificeras också enligt detta nummer.

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till de maskiner och apparater som ingår i denna grupp.

III. Obestrålade bränsleelement för kärnreaktorer

Obestrålade bränsleelement för kärnreaktorer består av klyvbart eller fertilt material, som är inneslutet i ett hölje, vanligen av oädel metall (t.ex. zirkonium, aluminium, magnesium, rostfritt stål etc.), som är försett med speciella anordningar för hanterandet.

Element med klyvbart bränsle kan innehålla naturligt uran, antingen i metallisk form eller som föreningar (oxider, karbider, nitrider etc.), uran anrikat på uran 235 eller 233, plutonium, antingen i metallisk form eller som föreningar, eller torium anrikat på plutonium. Element med fertilt bränsle (t.ex. med torium eller utarmat uran) som placeras i reaktorns periferi för att reflektera neutroner blir klyvbara efter att ha absorberat en del av neutronerna.

Olika typer av bränsleelement förekommer, t.ex.:

1.

metaller eller metallegeringar som är användbara som kärnbränsle och föreligger i form av stavar eller rör som är inneslutna i ett hölje av oädel metall. Detta metallhölje kan vara försett med flänsar för att underlätta värmeväxlingen och ha ändbeslag för att underlätta dess insättning i och uttagning ur reaktorn;

2.

stavar, plattor eller klot som består antingen av i grafithölje inneslutna dispersioner av det klyvbara bränslet i grafit eller av andra typer av dispersioner eller av kermeter. Dessa varor är i likhet med dem som är beskrivna i punkt 1 ovan försedda med flänsar och beslag;

3.

sammansatta element som består av:

a)

ett antal på varandra lagda plattor som består av klyvbart eller fertilt bränsle (metall eller keramisk blandning), på utsidan belagda med inert metall; eller

b)

rör av inert metall som är fyllda med korn av urandioxid eller urankarbid; eller

c)

koncentriska rör av klyvbar metall i höljen av inert metall.

 

Alla dessa typer av bränsleelement är försedda med stödbeslag, vilka även tjänar till att skilja elementen åt och hålla dem på plats. De har ofta ett yttre hölje. Komponenterna som bildar dessa bränsleelement är monterade på en gemensam bottenplatta och fästade vid samma överdel.

Särskilt föreliggande komponenter (t.ex. höljen av rostfritt stål som är fyllda med kärnbränsle och tillslutna) klassificeras som delar till bränsleelement.

Mikroskopiskt små kulor av kärnbränsle som är belagda med skikt av kol eller kiselkarbid och avsedda att ingå i sfäriska eller prismaformade bränsleelement samt förbrukade (bestrålade) bränsleelement förs till nummer 2844.

Detta nummer omfattar inte heller:

a)

ugnar för separation av bestrålat kärnbränsle genom pyrometallurgiska processer (nr 8417 eller 8514, alltefter beskaffenheten);

b)

separatorer för bestrålade bränslen eller för radioaktivt spillvatten, vilka arbetar med fraktionerad destillation (andra än sådana som är avsedda för framställning av tungt vatten) (nr 8419);

c)

luftfilter (fysikaliska eller elektrostatiska) som är särskilt avsedda att eliminera radioaktivt damm; reningsapparater med aktivt kol för avskiljande av radioaktiv jod; jonbytarapparater för separation av radioaktiva grundämnen, inbegripet sådana apparater som arbetar med elektrodialys; separatorer för bestrålade bränslen eller för radioaktivt spillvatten, vilka arbetar med jonbyte eller med kemiska metoder (nr 8421).

 


8402 Ångpannor och andra ånggeneratorer (andra än sådana varmvattenpannor för centraluppvärmning som också kan producera lågtrycksånga); hetvattenpannor


 

- Ångpannor och andra ånggeneratorer:

8402.11

- - Vattenrörspannor med en ångproduktion av mer än 45 ton per timme

8402.12

- - Vattenrörspannor med en ångproduktion av högst 45 ton per timme

8402.19

- - Andra ångpannor och ånggeneratorer, inbegripet hybridpannor

8402.20

- Hetvattenpannor

8402.90

- Delar


A. Ångpannor och andra ånggeneratorer

Denna grupp omfattar apparater för alstring av vattenånga eller annan ånga (t.ex. kvicksilverånga) som är avsedd att driva kraftmaskiner (t.ex. ångturbiner) eller andra ångdrivna maskiner (t.ex. ånghammare och ångpumpar) eller att tillföras apparater för uppvärmning, kokning, sterilisering etc., inbegripet ångpannor för centraluppvärmning.

Särskilt föreliggande ångpannor (t.ex. lokångpannor) klassificeras enligt detta nummer , även om de uppenbarligen är specialkonstruerade för att bilda en integrerande del av en speciell maskin eller apparat eller av ett speciellt fordon.

Ångpannor kan uppvärmas med fast, flytande eller gasformigt bränsle eller med elektricitet.

Strävan att uppnå effektivare uppvärmning eller snabbare ångbildning i bränsleeldade ångpannor har medfört framställning av ångpannor av olika konstruktioner. Huvudtyperna är:

  1. tubpannor (t.ex. lokpannor), i vilka ångpannans inre genomkorsas av rör genom vilka rökgaserna leds;
  2. vattenrörspannor, i vilka ett system av vattenrör omges av rökgaserna. I vissa av dessa pannor består även innerväggarna av vattenrör;
  3. hybridpannor, som i allmänhet är en kombination av typ 1 och typ 2.

I vissa ångpannor är rörsystemen via en ångsamlare förbundna med ett eller flera, i allmänhet cylindriska kärl, vilka tjänstgör som vattenbehållare eller har till uppgift att skilja vattnet från ångan. I andra pannor, s.k. tvångscirkulationspannor, finns det ibland ingen ångpannecylinder och vattencirkulationen påskyndas av en pump.

Ångpannor har mycket varierande storlek. Små pannor föreligger vanligen i hopsatt skick, varvid de olika komponenterna är inneslutna i ett hölje eller monterade på en gemensam bottenplatta. Större pannor omfattar i regel ett antal separata beståndsdelar som skall sammanbyggas på den plats där ångpannan skall stå och där förses med plåthölje eller omslutas av en murverkskonstruktion.

B. Hetvattenpannor

Dessa utgör pannor i vilka vattnet utsätts för ett ganska högt tryck så att det kan upphettas till en temperatur som ligger avsevärt över den normala förångningspunkten (i allmänhet till 180 °C eller högre).

Dessa pannor är till konstruktionen mycket lika de pannor som är beskrivna i avsnitt A ovan. Det tryck som behövs för att de skall fungera erhålls antingen genom att ackumulera ånga exempelvis i en ångpannecylinder eller i vissa fall med hjälp av en inert gas (i allmänhet kväve). Det överhettade vatten som alstras i pannan måste hållas under konstant tryck. Det cirkulerar därför i ett slutet kretslopp, som utgår från pannan och återvänder dit.

Hetvattenpannor används för att leverera värme till i allmänhet på avstånd belägna industrianläggningar (t.ex. torktunnlar för nylackerade bilkarosserier), till stora grupper av byggnader eller för fjärruppvärmning av hela bostadsområden. I sistnämnda fall levereras värmen via värmeväxlare i vilka det överhettade vattnet (det primära värmemediet) överför värmen till ett sekundärt värmemedium som värmer upp byggnaderna.

För att öka eller reglera arbetseffekten utrustar man ofta pannor enligt detta nummer med en mångfald hjälpapparater. Till sådana hjälpapparater hör economisers, luftförvärmare, överhettare och kylanordningar för dessa, ångsamlare, ångackumulatorer, sotningsapparater, anordningar för stoftåterföring, eldstadsväggar med vattenrör samt andra apparater enligt nummer 8404, ävensom apparater för rening, avluftning, avgasning och avhärdning av matarvatten, enligt nummer 8421.

Sådana hjälpapparater klassificeras tillsammans med pannorna enligt detta nummer , när de föreligger tillsammans med dessa, oavsett om de redan bildar eller är avsedda att senare bilda en enhet med pannorna. Om de föreligger särskilt skall de klassificeras enligt sina egna respektive nummer.

Eldstadsrostar som föreligger tillsammans med pannor förs också hit, under förutsättning att de är avsedda att bilda en enhet med pannorna. Härvid görs inte skillnad mellan rostar som är inbyggda i pannor och sådana som är avsedda att förenas med pannorna genom en murverkskonstruktion.

Numret omfattar inte sådana typer av pannor som är avsedda endast för uppvärmning av vatten till en temperatur som ligger under dess normala förångningspunkt och inte heller värmepannor för centraluppvärmning, enligt nummer 8403 (även om dessa även kan alstra ånga med lågt tryck).

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till pannor enligt detta nummer , t.ex. mantlar och bottnar, innanmäten till ångpannor, bestående av hopmonterade rör, luckor till vattenrör, tublådor (s.k. headers), ångdomar, icke mekaniska eldstäder, manhålsluckor och smältpluggar.

Metallrör som har böjts eller bockats men inte vidare bearbetats och som föreligger i inte hopmonterat skick är inte igenkännliga som delar till varor enligt detta nummer och skall därför klassificeras enligt femtonde avd.

8403 Värmepannor för centraluppvärmning, andra än sådana enligt nr 8402


8403.10

- Värmepannor

8403.90

- Delar


Detta nummer omfattar värmepannor för centraluppvärmning (andra än värmeledningsspisar enligt nummer 7321), oavsett storleken och oavsett vilket bränsle de är avsedda för (t.ex. ved, kol, koks, gas eller olja), för uppvärmning av hus, bostadslägenheter, fabriker, verkstäder, växthus etc. genom vattencirkulation; det omfattar också elektriska värmepannor för centraluppvärmning.

De kan vara försedda med tryckregulatorer, manometrar, vattennivåmätare, kranar, ventiler, brännare och liknande delar och tillbehör.

Varmvattenpannor som också kan producera lågtrycksånga skall även klassificeras enligt detta nummer.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också igenkännliga delar till värmepannor för centraluppvärmning, såsom pannmantlar, manhåls- eller inspektionsluckor etc.

Följande varor anses inte som delar:

a)

rör och rördelar för förbindning av värmepannor och radiatorer (i allmänhet nummer 7303–7307);

b)

expansionskärl (nr 7309. 7310 eller 8479);

c)

brännare till eldstäder (nr 8416);

d)

kranar, ventiler etc. för ånga eller varmvatten (nr 8481).



8404 Hjälpapparater för användning tillsammans med ånggeneratorer eller värmepannor enligt nr 8402 eller 8403 (t.ex. economisers, överhettare, sotningsapparater och anordningar för stoftåterföring); kondensorer för ångmaskiner


8404.10

- Hjälpapparater för användning tillsammans med ånggeneratorer eller värmepannor enligt nr 8402 eller 8403

8404.20

- Kondensorer för ångmaskiner

8404.90

- Delar



A. Hjälpapparater för användning tillsammans med ånggeneratorer eller värmepannor enligt nummer 8402 eller 8403

Hit hör bl.a. följande apparater.

  1. Economisers för uppvärmning av matarvattnet genom utnyttjande av rökgasernas värme eller i vissa typer värmet i avloppsångan. De består vanligen av en slinga eller ett paket av kamrör av gjutjärn eller stål, i vilka det vatten som skall värmas upp cirkulerar. Slingan eller paketet kan vara inneslutna i en kammare av plåt, till vilken rökgaserna eller avloppsångan förs. I en särskild typ av economisers leds avloppsånga direkt in i en behållare som innehåller matarvattnet.
  2. Luftförvärmare. Även dessa utnyttjar överskottsvärme. De består av luftfyllda behållare med värmeväxlingssystem av olika typer, t.ex. ett rörsystem genom vilket den heta rökgasen cirkulerar och därvid värmer upp luften i behållaren eller ett system av från varandra skilda rum, i vilka luft resp. rökgaser cirkulerar. Vissa typer är försedda med roterande baffelplåtar.
  3. Överhettare. Dessa består av samlingslådor med ett system av högtrycksstålrör, i vilka mättad ånga från ångpannetuberna ytterligare upphettas, varvid fuktighet tas bort och ånga med hög temperatur erhålls. Överhettare bildar ofta en del av ångpanneanläggningen men har i vissa fall separat rökgaskanalsystem.
  4. Kylanordningar för överhettare. Dessa används för att hindra uppkomsten av alltför hög temperatur i överhettaren. I regel placeras de mellan två sektioner av överhettaren och består i allmänhet av en kropp av gjutjärn, i vilken ångan avkyls av rinnande vatten.
  5. Ångsamlare. Cylindriska behållare för uppsamling av ånga från en grupp av ångpannor.
  6. Ångackumulatorer. Dessa utgör stora isolerade, cylindriska högtrycksstålbehållare som är avsedda för lagring av en ångreserv.
  7. Värmeackumulatorer. Dessa används för lagring av överskottsvärme från ångpannor.
  8. Eldstadsväggar med vattenrör, dvs. ett system av vertikala rör som är förenade med varandra och i vilka matarvattnet cirkulerar. Detta system är avsett att monteras på innersidan av eldstaden och har den dubbla uppgiften att förhindra överhettning av eldstadsväggen och att samtidigt förvärma matarvattnet.
  9. Sotningsapparater, även automatiska. Dessa avlägsnar sot och liknande avlagringar från de rörformiga delarna av ångpanneanläggningen (t.ex. överhettare, vattenrör, eldrör och economisers) med hjälp av ångstrålar eller tryckluft. De består av ett fast eller reglerbart rör med ett antal munstycken som regleras med en ventil och kopplas till en ång- eller tryckluftledning. I andra fall har sotningsapparater formen av rörliga munstycken.
  10. Anordningar för stoftåterföring. Dessa är anordningar genom vilka avgaserna återförs till eldstaden för förbränning av ännu inte förbrända partiklar.
  11. Slamskrapor.


B. Kondensorer för ångmaskiner

Hit hör ångkondensorer av olika slag, vilkas uppgift är att reducera mottrycket i ångmaskiner genom avkylning och kondensering av avloppsångan och därigenom öka maskinens effekt. Hit hör bl.a. följande apparater.

  1. Ytkondensorer. Dessa består av ett cylindriskt hölje som innesluter ett rörsystem. Ångan leds in i cylindern, och kallt vatten får cirkulera genom rören (eller ibland tvärtom), varvid ångan kondenseras.
  2. Blandkondensorer. I dessa blandas ångan direkt med vattnet. Numret omfattar även strålkondensorer, i vilka ett partiellt vakuum skapas i kondensorkammaren av en vattenstråle (samma princip som i en strålpump).
  3. Luftkylda kondensorer. Dessa består av med kamflänsar försedda ångrör, vilka avkyls av en stark luftström.


Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till ovannämnda apparater och anordningar.

Metallrör som har böjts eller bockats men inte vidare bearbetats och som föreligger i inte hopmonterat skick, är inte igenkännliga som delar till varor enligt detta nummer och skall därför klassificeras enligt femtonde avdelningen.

Detta nummer omfattar inte följande varor, även om de är avsedda för ångpannor:

a)

pumpar (även strålpumpar /injektorer/ för forcerad matning av ångpannor), blåsmaskiner, fläktar och andra maskiner enligt nummer 8413 eller 8414;

b)

brännare, mekaniska eldstadsrostar, mekaniska eldningsapparater o.d. (nr 8416);

c)

destillationskondensorer och andra kondensorer enligt nummer 8419;

d)

apparater för filtrering eller rening av vatten, gaser etc. (nr 8421).



8405 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare; generatorer för acetylengas samt liknande gasgeneratorer som arbetar med vatten, även med gasrenare


8405.10

- Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare; generatorer för framställning av acetylengas samt liknande gasgeneratorer som arbetar med vatten, även med gasrenare

8405.90

- Delar


Detta nummer omfattar apparater som bildar en sluten enhet och används för alstring av alla slags gaser (t.ex. gengas, vattengas och blandningar av dessa samt acetylengas), oavsett gasens tillämnade användning (belysning, industriell uppvärmning, gasmotordrift, svetsning eller skärning av metaller, kemiska synteser etc.).

Numret omfattar också gengasgeneratorer som är specialkonstruerade för användning i motorfordon men däremot inte acetylengasgeneratorer som efter påmontering endast av en brännare utgör belysningsartiklar (nr 9405).

A. Gengasgeneratorer

Dessa består vanligen av en sluten cylindrisk behållare, som i allmänhet är försedd med en inre beläggning av eldfast material eller med en vattenkyld dubbelvägg. Behållaren innesluter en fast rost eller en s.k. skak- eller vridrost och är så anordnad, att en ström av luft (eller av luft och ånga) som åstadkoms genom sugning eller blåsning kan passera. Ett tjockt bränslelager förbränns på rosten och strömmen av luft och ånga regleras så att förbränningen blir ofullständig. Nedbrytningen av vattnet och den ofullständiga förbränningen av bränslet alstrar kolmonoxid och väte. Den uppkomna blandningen av kolmonoxid, väte och kväve (gengas) avtappas från apparatens övre del.

I vissa generatorer för "omvänd förbränning" blåses luften uppifrån och ned och längs sidorna på cylindern, och gasen samlas i botten av apparaten, under rosten. Detta möjliggör en mera fullständig förbränning av tjära etc.

B. Vattengasgeneratorer

Dessa är av liknande konstruktion men så uppbyggda att luft och en stråle av vatten eller ånga växelvis blåses in i apparaten. Vid vatteninblåsningen uppstår en blandning av väte och kolmonoxid (vattengas) som har högre värmevärde än gengas. Vattengasen kan antingen samlas upp separat eller blandas med den gengas som erhålls under luftinblåsningen.

Både gengas- och vattengasgeneratorer kan vara inrättade för förbränning av fasta bränslen av flera olika slag (t.ex. stenkol, koks, träkol, ved och vegetabiliskt eller annat avfall).

För vissa ändamål, särskilt för drift av gasmotorer, måste gengas och vattengas befrias från föroreningar, såsom damm, tjära, svavelföreningar etc., och ibland återupphettas eller avkylas. Av denna anledning är generatorer ofta försedda med gasrenare (med perforerade koner, koksbäddar, gastvättare etc.), gaskylare, gastorkare, återupphettare etc. Sådana renare och andra hjälpapparater klassificeras tillsammans med generatorerna när de föreligger samtidigt med dessa, under förutsättning att de tydligt är lämpliga att användas tillsammans med generatorerna. När de föreligger särskilt klassificeras de enligt sina egna respektive nummer (t.ex. gasrenare enligt nummer 8421).

C. Acetylengasgeneratorer som arbetar med vatten

Dessa är i allmänhet av enkel konstruktion. De består av en i vatten nedsänkt gasbehållare, vars rörelse vid påfyllning och tömning automatiskt styr gasutvecklingsanordningen. Det finns tre typer av gasutvecklingsanordningar, nämligen sådana:

  1. där karbiden med vissa mellanrum, sänks ned i vattnet;
  2. där karbiden gradvis tillsätts vattnet;
  3. där vattnet får droppa på karbiden.


D. Andra gasgeneratorer som arbetar med vatten

Hit hör bl.a. syrgasgeneratorer (t.ex. för användning i ubåtar) och etylengasgeneratorer (t.ex. sådana som är baserade på inverkan av vatten på vissa kemikalier).


Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt denna nummer (t.ex. behållare till gasgeneratorer, rostar, gasuppsamlare och vatten-karbidblandare).

Numret omfattar inte heller:

a)

frikolvskompressorer för gasturbiner (nr 8414);

b)

koksugnar (t.ex. generatorer för stadsgas) (nr 8417);

c)

ozoniseringsapparater, elektriska, som är avsedda för icke terapeutiskt bruk (t.ex. för industriellt bruk eller för ozonisering av fastigheter) och elektrolytiska gasgeneratorer för framställning av t.ex. kvävedioxid, svavelväte eller blåsyra (nr 8543) samt apparater för ozonterapi (nr 9019).



8406 Ångturbiner


8406.10

- Turbiner för framdrivning av fartyg

 

- Andra turbiner:

8406.81

- - Med en effekt av mer än 40 MW

8406.82

- - Med en effekt av högst 40 MW

8406.90

- Delar


Detta nummer omfattar ångturbiner som drivs av rörelseenergin hos expanderande ånga, vilken får påverka skovlar eller blad på ett hjul. De består huvudsakligen av:

  1. en rotor med axel, på vilken har monterats ett eller flera löphjul, som längs periferin har försetts med en rad av tätt liggande, i allmänhet kupiga skovlar eller blad; och
  2. ett turbinhus som består av ett hölje i vilket rotorn är upphängd. Höljet omsluter ett system av stationära ledskenor eller munstycken för riktning av ångflödet mot rotorns skovlar eller blad.

I aktions- eller liktrycksturbiner är turbinhuset försett med munstycken från vilka den expanderande ångan med hög hastighet strömmar tangentiellt mot rotorns skovelblad. I reaktions- eller övertrycksturbiner roterar rotorbladen mellan likadana fasta blad, som har monterats i omvänd riktning mot de roterande runt statorns insida och som har ordnats så, att ångan strömmar axiellt genom statorbladen över till angränsande rotorblad.

För att höja effektiviteten kombinerar man ofta de två systemen till "kompoundturbiner", men oftare monteras en serie av rotorer på en gemensam axel (multipelturbiner), så att en tilltagande expansion av ångan möjliggörs.

Turbinernas höga rotationshastighet gör dem särskilt lämpliga för direkt drift av sådana maskiner som elektriska generatorer (turbogeneratorer), kompressorer, ventilatorer eller centrifugalpumpar. För vissa ändamål (t.ex. för ångfartyg och vissa lok) är turbinerna försedda med back- eller reduktionsväxel. Numret omfattar inte särskilt föreliggande back- och reduktionsväxlar (nr 8483).

Detta nummer omfattar också kvicksilverångturbiner. Dessa är av liknande konstruktion och har liknande användning som ovan beskrivna ångturbiner men drivs av kvicksilverånga i stället för vattenånga.

Delar

En väsentlig del av ångturbinen är regulatorn, med vilken ångtillförseln till turbinen kan anpassas efter belastningen och en konstant hastighet kan bibehållas.

Detta nummer omfattar sådana regulatorer och–om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna för klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.)–även andra delar till turbiner (t.ex. rotorer samt turbinhus och segment till sådana, ävensom skovlar och ledskenor till rotorer och turbinhus).


8407 Förbränningskolvmotorer med gnisttändning och med fram- och återgående eller roterande kolvar (+)


8407.10

- Motorer till luftfartyg

 

- Motorer för fartygsdrift

8407.21

- - Utombordsmotorer

8407.29

- - Andra

 

- Motorer med fram- och återgående kolvar, av sådana slag som används för framdrivning av fordon enligt kapitel 87 och med en cylindervolym av:

8407.31

- - Högst 50 cm3

8407.32

- - Mer än 50 cm3 men högst 250 cm3

8407.33

- - Mer än 250 cm3 men högst 1 000 cm3

8407.34

- - Mer än 1 000 cm3

8407.90

- Andra motorer


Detta nummer omfattar förbränningskolvmotorer med gnisttändning och med fram- och återgående eller roterande kolvar (wankelmotorer med trekantig rotor), andra än sådana enligt 95 kap. Det omfattar också motorer för motorfordon.

Dessa motorer har i allmänhet följande delar: cylinder, kolv, vevstake, vevaxel, svänghjul, insugnings- och utblåsningsventiler etc. De utnyttjar den expansionskraft som uppstår då brännbar gas förbränns inuti en cylinder.

Det som utmärker dessa motorer är att de är utrustade med tändstift som är anbragta i cylinderhuvudet och elektriska anordningar (såsom tändmagneter, tändspolar, strömbrytare etc.) som har synkroniserats med motorn och förser denna med högspänd ström.

I de vanligaste typerna blandas bränslet med luft (t.ex. i en förgasare) innan det av kolvens insugningsslag förs in i cylindern, men ibland (t.ex. i vissa flygplans- och bilmotorer) förs bränslet direkt in i cylindern av en injektor.

Det vanligaste bränslet är bensin, men även andra förekommer, t.ex. fotogen, alkohol, vätgas, lysgas, metan etc.

Gasmotorer matas vanligen av gengasgeneratorer som ibland är sammanbyggda med motorn men oftast är självständiga. I det senare fallet klassificeras generatorerna alltid enligt nummer 8405.

Dessa motorer kan ha en eller flera cylindrar. I det senare fallet är vevstakarna förenade med en enda vevaxel och cylindrarna, som matas separat, kan vara ordnade på olika sätt, t.ex. vertikalt (vända uppåt eller nedåt), i två symmetriskt snedställda, flankerande rader (V-motorer), horisontellt mitt emot varandra på ömse sidor om vevaxeln eller, i vissa flygplansmotorer, radiellt. Rotationskolvmotorn (wankelmotorn) arbetar enligt samma allmänna princip som ovan beskrivna konventionella kolvmotorer. I stället för en vevaxel som drivs runt av en fram- och återgående kolv och vevstake har emellertid rotationskolvmotorn, i ett speciellt utformat motorhus (epitrochoid), en trekantig rotor ("kolv") som direkt driver en roterande axel. Denna delar motorhuset (förbränningskammaren) i flera rum, och varje fullständigt varv motsvarar för varje rum en fyrtaktscykel. Dessa motorer kan ha ett eller flera motorhus med rotorer.

Motorer enligt detta nummer är lämpliga för många ändamål, t.ex. för drift av lantbruksmaskiner; för att driva elektriska generatorer, pumpar eller kompressorer; för framdrivning av luftfartyg, bilar, motorcyklar, mopeder, traktorer eller båtar.

Motorer enligt detta nummer kan vara försedda med bränsleinsprutningspumpar, tändapparater, bränsle- och oljetankar, vattenkylare, oljekylare, vatten-, olje- och bränslepumpar, fläktar, luft- och oljefilter, axelkopplingar, kraftuttag och startanordningar (elektriska eller andra). Motorerna kan också vara utrustade med växellåda eller med en böjlig axel.

Numret omfattar också utombordsmotorer som är avsedda för framdrivning av mindre båtar. Utombordsmotorer består av en motor enligt detta nummer , en propeller och en styranordning och utgör en enda odelbar enhet. Dessa motorer, som är avsedda att fästas på utsidan av båtskrovet, är löstagbara, dvs. de kan lätt sättas fast eller avlägsnas, och är manövrerbara genom att enheten kan svängas runt sitt fäste. Motorer som är avsedda att anbringas på skrovets insida i båtens bakre del och som är sammanbyggda med ett på båtens utsida befintligt block med styrpropeller anses emellertid inte utgöra utombordsmotorer.

Enligt detta nummer klassificeras också transportabla motorer som är monterade på ett underrede med hjul eller på medar, inbegripet motorer med drivmekanism som möjliggör att de i viss utsträckning kan förflytta sig själva (dock inte sådana som utgör fordon enligt 87 kap.).

Numret omfattar inte förbränningskolvmotorer med gnisttändning och med variabel kompression, vilka är specialkonstruerade för bestämning av oktan- och cetanvärdet hos motorbränslen (90 kap.).

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till motorer enligt detta nummer enligt nummer 8409.

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 8407.10

Med "motorer till luftfartyg" förstås motorer som är avsedda att eller modifierade för att utrustas med propeller eller rotor.

HS-nr 8407.31, 8407.32, 8407.33 och 8407.34

Cylindervolymen i motorer med cylindrar är lika med volymen av den del av cylindern inom vilken kolven rör sig, mellan kolvens båda ändlägen, multiplicerad med antalet cylindrar.


8408 Förbränningskolvmotorer med kompressionständning (diesel- eller semidieselmotorer)


8408.10

- Motorer för fartygsdrift

8408.20

- Motorer av sådana slag som används för framdrivning av fordon enligt kapitel 87 

8408.90

- Andra motorer


Detta nummer omfattar förbränningskolvmotorer med kompressionständning (andra än sådana enligt 95 kap.), inbegripet motorer som är avsedda för motorfordon.

Dessa motorer är av liknande mekanisk konstruktion som förbränningskolvmotorer med gnisttändning och har samma väsentliga delar (dvs. cylinder, kolv, vevstake, vevaxel, svänghjul, insugnings- och utblåsningsventiler etc.) men skiljer sig på så sätt att luften (eller ibland en blandning av luft och gas) först släpps in i cylindern, där den snabbt komprimeras. Därefter sprutas finfördelat flytande bränsle in i förbränningskammaren, där det antänds av kompressionsvärmet. Kompressionen är här väsentligt större än i motorer med gnisttändning.

Förutom dieselmotorer finns det en mellantyp, semi-dieselmotorer, som arbetar med lägre kompression. För att starta denna motortyp måste man föruppvärma cylinderhuvudet med en blåslampa eller använda ett glödtändstift.

Förbränningskolvmotorer med kompressionständning arbetar med tyngre flytande bränslen, såsom tunga petroleum- eller stenkolstjäroljor, skifferoljor eller vegetabiliska oljor (jordnötsolja, ricinolja, palmolja etc.).

Motorerna enligt detta nummer kan ha en eller flera cylindrar. I det senare fallet är vevstakarna förenade med en enda vevaxel och cylindrarna, som matas separat, kan vara ordnade på olika sätt, t.ex. vertikalt (vända uppåt eller nedåt), i två symmetriskt snedställda, flankerande rader (V-motorer) eller horisontellt mitt emot varandra på ömse sidor om vevaxeln.

Motorer enligt detta nummer är lämpliga för många ändamål, t.ex. för drift av lantbruksmaskiner, för framdrivning av bilar, traktorer, lok eller fartyg eller i elektriska kraftstationer.

Motorer enligt detta nummer kan vara försedda med bränsleinsprutningspumpar, tändapparater, bränsle- eller oljetankar, vattenkylare, oljekylare, vatten- och oljepumpar, fläktar, luft- och oljefilter, axelkopplingar, kraftuttag och startapparater (elektriska eller andra). De kan också vara utrustade med växellåda eller med en böjlig axel.

Enligt detta nummer klassificeras också transportabla motorer som är monterade på ett underrede med hjul eller på medar, inbegripet motorer med drivmekanism som möjliggör att de i viss utsträckning kan förflytta sig själva (dock inte fordon enligt 87 kap.).

Numret omfattar inte förbränningskolvmotorer med kompressionständning och med variabel kompression, vilka är specialkonstruerade för bestämning av oktan- och cetanvärdet i motorbränslen (90 kap.).

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till motorer enligt detta nummer enligt nummer 8409.


8409 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till motorer enligt nr 8407 eller 8408


8409.10

- Till luftfartygsmotorer

 

- Andra slag:

8409.91

- - Lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till förbränningskolvmotorer med gnisttändning 

8409.99

- - Andra


Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer delar till förbränningskolvmotorer enligt nummer 8407 eller 8408 (t.ex. kolvar, cylindrar och cylinderblock; cylinderhuvuden; cylinderfoder; insugnings- och utblåsningsventiler; insugnings- och utblåsningsrör; kolvringar; vevstakar; förgasare; insprutningsmunstycken).

Numret omfattar emellertid inte:

a)

insprutningspumpar (nr 8413);

b)

vevaxlar och kamaxlar till motorer samt växellådor (nr 8483);

c)

elektrisk tändnings- och startutrustning (inbegripet tändstift och glödtändstift) (nr 8511).



8410 Hydrauliska turbiner, vattenhjul samt regulatorer för sådana maskiner


 

- Hydrauliska turbiner samt vattenhjul, med en effekt av:

8410.11

- - Högst 1 000 kW

8410.12

- - Mer än 1 000 kW men högst 10 000 kW

8410.13

- - mer än 10 000 kW

8410.90

- Delar, inbegripet regulatorer


Detta nummer omfattar hydrauliska turbiner och vattenhjul som själva kan till drivkraft omvandla den energi som finns i strömmande vätskor eller i vätskor under tryck (t.ex. strömmande eller fallande vatten, vattentryck, oljetryck eller tryck hos andra vätskor). De kan sålunda arbeta på så sätt att ett vattenflöde riktas mot skovlar, blad eller propellerformiga anordningar som är monterade på ett hjul.

A. Hydrauliska turbiner

Hydrauliska turbiner består av ett löphjul, som är inneslutet i en s.k. ledapparat som riktar vattenstrålar mot löphjulets skovlar etc.

Av vattenturbiner finns tre typer:

  1. Peltonturbiner (fristråleturbiner) för vattentillförsel under högt tryck och med relativt liten volym. Löphjulet är längs periferin försett med ett stort antal radiellt ordnade skovlar. Ledapparaten består endast av ett kraftigt hölje med ett eller flera munstycken, som riktar vattnet tangentiellt mot skovlarna.
  2. Francisturbiner för vattentillförsel under lågt eller medelhögt tryck och med stor volym. De består dels av ett löphjul av stål, som är gjutet i ett stycke och försett med stora, fasta, propellerliknande skovlar, dels av en ledapparat i form av ett vanligen spiralformigt hus med stora variabla skovlar. Dessa åstadkommer en radiell ström av vatten runt löphjulets hela periferi och ett axiellt vattenutlopp.
  3. Kaplanturbiner för lågt vattentryck. Dessa liknar mycket francisturbinerna. Både ledapparaten och löphjulet har reglerbara skovlar.

Vattenturbiner används huvudsakligen i elektriska kraftstationer.

B. Vattenhjul

Dessa mycket enkla motorer består av ett stort hjul som längs periferin är försett med plana eller kupiga skovlar av trä eller metall. Hjulets axel är vanligen försedd med utväxling. Den alstrade mekaniska energin används vanligen direkt i smärre verkstäder, sågverk, kvarnar etc.

Numret omfattar inte skovelhjul till fartyg, trots att dessa till utseendet liknar vattenhjul (nr 8487). Hydrometriska skovelhjul omfattas inte heller av detta nummer (nr 9015).

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till hydrauliska turbiner och vattenhjul enligt detta nummer (t.ex. löphjul, ledapparater, skovlar för ledapparater och löphjul, s.k. spiralhus (spiralskåp), regulatorer som automatiskt reglerar vattenflödet eller inställningen av de rörliga skovlarna på löphjul eller ledapparater för bibehållande av en jämn rotationshastighet trots variationer i vattentrycket samt ventilnålar för regulatorer).



8411 Turbojetmotorer, turbopropmotorer och andra gasturbinmotorer (+)


 

- Turbojetmotorer:

8411.11

- - Med en dragkraft av högst 25 kN

8411.12

- - Med en dragkraft av mer än 25 kN

 

- Turbopropmotorer:

8411.21

- - Med en effekt av högst 1 100 kW

8411.22

- - Med en effekt av mer än 1 100 kW

 

- Andra gasturbinmotorer:

8411.81

- - Med en effekt av högst 5 000 kW

8411.82

- - Med en effekt av mer än 5 000 kW

 

- Delar:

8411.91

- - Till turbojet- och turbopropmotorer

8411.99

- - Andra


Detta nummer omfattar turbojetmotorer, turbopropmotorer och andra gasturbinmotorer.

Turbinmotorer enligt detta nummer utgör i allmänhet motorer med inre förbränning, vilka i motsats till exempelvis ångturbiner i allmänhet inte behöver någon yttre värmekälla.

A. Turbojetmotorer

En turbojetmotor består av en kompressor, ett förbränningssystem, en turbin och ett munstycke i form av ett avsmalnande rör i utloppsröret. Den heta komprimerade gasen, som lämnar turbinen får, när den passerar munstycket, en hög hastighet. Reaktionskraften hos gasströmmen ger motorn en framdrivande kraft som kan användas för flygplansdrift. I de enklaste turbojetmotorerna är kompressorn och turbinen anbringade på en gemensam axel. I mer komplicerade konstruktioner består kompressorn av två delar (kompressor med dubbla rotorer) och rotorn till varje del drivs av sin egen turbin genom koncentriska axlar. En annan variant är att vid luftintaget till kompressorn placera en axialfläkt som antingen drivs med en tredje turbin eller ansluts till den första kompressorrotorn. Fläkten fungerar härvid som ett slags propeller, vars luftflöde passerar utanför kompressorn och turbinen för att i stället förena sig med utloppsgasen och på så sätt åstadkomma extra drivkraft. Denna konstruktion kallas ibland turbofläktmotor.

Hjälpapparater för s.k. efterförbränning monteras på vissa turbojetmotorer för att förstärka effekten under kortare perioder. Dessa apparater har egen bränsletillförsel och utnyttjar överskottssyret i förbränningsgaserna från turbojetmotorn.

B. Turbopropmotorer

Sådana motorer liknar turbojetmotorer men har nedströms kompressorturbinen ytterligare en turbin, vilken är kopplad till en vanlig propeller av sådant slag som används på flygplan med kolvmotor. Sistnämnda turbin kallas ibland "fri turbin", eftersom den inte är mekaniskt kopplad till den för kompressorn och kompressorturbinen gemensamma axeln. Det mesta av den heta komprimerade gasen som lämnar kompressorturbinen omvandlas sålunda av den fria turbinen till kraft för drivning av propellern i stället för att som fallet är med turbojetmotorer expandera i ett munstycke. I vissa fall kan man låta gaserna som lämnar den fria turbinen expandera i ett munstycke för att ge en reaktionskraft för att hjälpa propellern.

C. Andra gasturbinmotorer

Denna grupp omfattar industriella gasturbinmotorer, vilka antingen är speciellt avsedda för industriellt bruk eller utgörs av turbojet- eller turbopropmotorer som har anpassats för annat bruk än framdrivning av luftfartyg.

I gasturbiner förekommer två olika kretslopp:

  1. ett enkelt kretslopp, varvid luft sugs in och komprimeras av kompressorn, varefter den värms upp i brännkammaren och får passera turbinen för att slutligen strömma ut i fria luften;
  2. ett regenerativt kretslopp, varvid luft sugs in, komprimeras och får passera genom luftpiporna till en regenerator. Luften förvärms av turbinavgaserna och får sedan passera brännkammaren, där den blandas med bränsle och värms upp ytterligare. Blandningen av luft och gas passerar genom turbinen och strömmar slutligen ut i fria luften via regeneratorns heta avgassida.

Gasturbiner förekommer i två olika utföranden:

a)

den enaxliga gasturbinen i vilken kompressorn och turbinen är monterade på en gemensam axel. Turbinen driver kompressorn samt förser genom en koppling en roterande maskin med drivkraft. Denna typ av drivning är lämpligast när turbinen skall gå med konstant hastighet, såsom vid produktion av elkraft.

b)

den tvåaxliga gasturbinen i vilken kompressorn, brännkammaren och kompressorturbinen bildar en enhet, vanligen kallad gasgenerator, medan ett andra turbinsteg på en särskild axel tar emot de heta och komprimerade utblåsningsgaserna från gasgeneratorn. Detta andra turbinsteg, som benämns kraftturbin, är kopplat till den enhet som skall drivas, t.ex. en kompressor eller pump. Tvåaxliga gasturbiner används normalt där variationer i belastningen kräver turbiner vilkas kraft och rotationshastighet kan varieras.

 

Ovannämnda gasturbiner används för drift av fartyg och lok, för produktion av elkraft, för mekaniska drivanordningar i olje-, gas- och petrokemiska industrier och i pumpstationer för rörledningar.

Denna grupp omfattar också andra gasturbinmotorer, vilka saknar brännkammare och endast består av ledapparat och löphjul. Dessa motorer utnyttjar energin från gaser som erhålls från andra maskiner eller apparater (t.ex. gasgeneratorer, dieselmotorer eller frikolvskompressorer). Gruppen omfattar vidare turbinmotorer som drivs med tryckluft eller andra komprimerade gaser.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till motorer enligt detta nummer , t.ex. rotorer till gasturbinmotorer; brännkammare och utloppsrör för jetmotorer; delar till turbojetmotorer (ledskenekransar med eller utan blad; rotorskivor eller rotorhjul, med eller utan skovlar; blad och skovlar); bränsleregulatorer; bränslemunstycken.

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 8411.11 och 8411.12

Med dragkraft förstås produkten av avgasernas massflöde per sekund och skillnaden mellan utblåsningshastigheten och luftinloppshastigheten.


8412 Andra motorer


8412.10

- Reaktionsmotorer, andra än turbojetmotorer

 

- Hydrauliska motorer

8412.21

- - Linjärt arbetande (cylindrar)

8412.29

- - Andra

 

- Tryckluftsmotorer

8412.31

- - Linjärt arbetande (cylindrar)

8412.39

- - Andra

8412.80

- Andra slag

8412.90

- Delar


Detta nummer omfattar motorer som inte är inbegripna i de föregående numren (nr 8406–8408, nummer 8410 eller 8411) eller i nummer 8501 eller 8502. Det omfattar således icke-elektriska motorer, andra än ångmaskiner, förbränningskolvmotorer med gnisttändning eller kompressionständning, hydrauliska turbiner, vattenhjul, turbojetmotorer, turbopropmotorer och andra gasturbinmotorer.

Numret omfattar reaktionsmotorer (andra än turbojetmotorer), tryckluftsmotorer, vindmotorer, fjäder- eller loddrivna motorer, vissa hydrauliska motorer samt vissa ångmaskiner.

A. Reaktionsmotorer, andra än turbojetmotorer

1.

Ramm-motorn.
Denna är en i mekaniskt avseende enkel motor som endast kan fungera på snabbgående maskiner. Den saknar turbokompressor. Den luft som behövs för förbränningen pressas enbart av luftens strömtryck genom ett rör in i brännkammaren, där den komprimeras. Drivkraften åstadkoms genom reaktion av avgaserna, som expanderar genom ett munstycke.

2.

Pulsmotorn (stötmotorn).
Denna motor skiljer sig från ramm-motorn genom att utloppsmunstycket avger gaserna stötvis och inte i en jämn ström, beroende på att förbränningen sker stötvis. Till skillnad från ramm-motorn kan den startas från viloläge genom att luft tillförs som en följd av den stötvisa förbränningen.
Pulsmotorer används huvudsakligen i luftfartyg som hjälpmotor vid start.

3.

Raketmotorer.
Dessa är ett slags reaktionsmotorer i vilka förbränningen är oberoende av yttre lufttillförsel, på grund av att laddningen innehåller både bränsle och oxidationsmedel.
Det finns två huvudtyper:

a)

motorer med flytande drivmedel. Dessa motorer består av brännkammare, som är förenad med en eller flera bränsletankar genom ett system av rör och pumpar, samt ett utloppsmunstycke. Pumparna drivs av en turbin som matas av en särskild gasgenerator. En viktig del till denna typ av raketmotor utgörs av insprutningssystemet. Som bränsle används etanol, hydrazinhydrat etc. och som oxidationsmedel hydrogenperoxid, kaliumpermanganat, flytande syre, salpetersyra etc.;

b)

motorer med fasta drivmedel. Dessa motorer består av en cylindrisk tryckkammare och ett utloppsmunstycke. Brännkammaren och drivmedlet bildar en enhet. Drivmedlet till denna motortyp består av ett oxidationsmedel (vanligen ammoniumperklorat) och ett bränsle (vanligen polyuretaner). Till vissa typer används krut enligt 36 kap. som bränsle.

 

Enligt detta nummer klassificeras endast verkliga drivraketer, som är avsedda att användas t.ex. som hjälp- eller startmotorer till luftfartyg, för montering på robotprojektiler eller för bärraketer för satelliter eller andra rymdfarkoster.

Denna grupp omfattar inte:

a)

antihagelraketer, livlineraketer och liknande raketer av pyroteknisk art (nr 3604);

b)

bärraketer för satelliter eller andra rymdfarkoster (nr 8802);

c)

fjärrstyrda projektiler med inbyggda drivmotorer (nr 9306).



B. Hydrauliska motorer

Denna grupp omfattar:

  1. vissa motorer, andra än turbiner och vattenhjul enligt nummer 8410, som alstrar mekanisk kraft genom att utnyttja energin hos vågor eller dyningar (Savonius löphjul med två halvcylindriska skovlar) eller hos tidvattnet;
  2. vattenpelarmaskiner, i vilka vattentrycket påverkar två eller flera kolvar som löper i cylindrar och driver en axel;
  3. hydraulcylindrar, vilka består t.ex. av en mässings- eller stålcylinder och en kolv som påverkas av olja (eller någon annan vätska) under tryck, antingen på ena sidan (enkelverkande cylindrar) eller på båda sidorna (dubbelverkande cylindrar), varvid vätskans tryckenergi omvandlas till en linjär rörelse. Sådana cylindrar används i verktygsmaskiner, entreprenadmaskiner, styrutrustningar etc.;
  4. hydrauliska ventilmanövreringsorgan som föreligger separat och som består av ett metallhölje som innehåller en kolv som med hjälp av en stång som är placerad vinkelrätt mot kolvstången omvandlar den linjära rörelse som orsakas av en vätska under tryck till en roterande rörelse för att manövrera en ventil eller annan anordning med roterande mekanism;
  5. hydrauliska servomotorer, som tjänstgör som manövreringsorgan i återkopplade styrsystem eller system för automatisk reglering. Sådana servomotorer används t.ex. i flygplan;
  6. hydrauliska system, vilka består av en hydraulenhet (i vilken i huvudsak ingår en hydraulpump, en elektrisk motor, styrventiler och en oljetank), hydraulcylindrar samt de rör och slangar som behövs för att koppla ihop cylindrarna med hydraulenheten. Det hela utgör en funktionell enhet i den mening som avses i anm. 4 till sextonde avd. (se allm. anv. till denna avdelning). Sådana system används t.ex. för att manövrera broar, dammanläggningar o.d.;
  7. "hydrauliska" reaktionsmotorer ("hydrojets") för motorbåtar. Sådana motorer består av en kraftig pump, som suger in vatten och med hög hastighet sprutar ut detta som en stråle genom ett eller flera reglerbara rör under eller bakom båten.

C. Tryckluftsmotorer

Dessa motorer använder tryckluft (eller andra gaser under tryck) som yttre energikälla och liknar i princip en kolvångmaskin eller i vissa fall en ångturbin. De kan ha brännare eller andra uppvärmningsanordningar som har till uppgift att öka lufttrycket (och därmed expansionskraften) och även att förhindra frostbeläggning på cylindrarna vid snabba temperaturfall.

Dessa motorer används huvudsakligen i gruvor för traktorer och vinschar, emedan de inte kan förorsaka gruvgasexplosioner. De används också i vissa lok, på flygplan, i ubåtar etc. samt som startmotorer för förbränningsmotorer och för framdrivning av torpeder.

Denna grupp omfattar också:

a)

skovelmotorer, kuggväxelmotorer samt axial- och radialkolvmotorer för pneumatisk kraftöverföring;

b)

pneumatiska cylindrar som består exempelvis av en mässings- eller stålcylinder och en kolv som påverkas av tryckluft, antingen på ena sidan (enkelverkande cylindrar) eller på båda sidorna (dubbelverkande cylindrar), varvid gasens tryckenergi omvandlas till en linjär rörelse. Sådana cylindrar används i verktygsmaskiner, entreprenadmaskiner, styrutrustningar etc.;

c)

pneumatiska ventilmanövreringsorgan som föreligger separat och består av ett metallhölje som innehåller en kolv som med hjälp av en stång som är placerad vinkelrätt mot kolvstången omvandlar den linjära rörelse som orsakas av en komprimerad gas till en roterande rörelse för att manövrera en ventil eller annan anordning med roterande mekanism.

 


D. Vindmotorer

Denna grupp omfattar alla kraftmaskiner (vindmotorer och vindturbiner) som direkt omvandlar vindens tryck på de ofta ställbara bladen på en propeller eller ett vindhjul till mekanisk energi.

Propellrarna eller vindhjulen, som vanligen är monterade på en metallmast av lämplig höjd, har vinkelrätt mot vindplanet en vindfana eller liknande anordning för vindmotorns inställning i vindriktningen. Drivkraften överförs i allmänhet via en reduktionsväxel genom en vertikal axel till en på marknivån anbragt axel med kraftuttag. Vissa vindmotorer ("undertrycksmotorer") har ihåliga blad, i vilka genom rotationen en tryckminskning uppstår, som genom lufttäta ledningar överförs till marken för att driva en liten reaktionsturbin.

Vindmotorer har vanligen låg effekt och används huvudsakligen på landsbygden för att driva bevattnings- eller dräneringspumpar eller smärre elektriska generatorer.

Numret omfattar inte vindmotorer som bildar en sammanbyggd enhet med en elektrisk generator (nr 8502). Detta gäller även sådana generatorer som används på flygplan och drivs av den luftström som uppstår vid flygningen.


E. Fjäder- eller loddrivna motorer

Hit hör mekaniska verk, vilka liksom urverk utnyttjar spännkraften hos en uppdragen fjäder eller drivs av tyngdkraften (t.ex. av ett lod eller liknande anordning). Numret omfattar emellertid inte mekaniska verk som är försedda med eller apterade för att förses med gångsegment (nr 9108 eller 9109).

Motorer som hör till denna grupp, särskilt fjädermotorer, används för att driva en mängd olika apparater (t.ex. speldosor, automatiska stekvändare, skyltapparater, registreringsapparater och gravyrverktyg).

F. Kolvångmaskiner som inte är hopbyggda med ångpanna

I dessa typer alstras den mekaniska energin genom att en kolv i en cylinder förskjuts på grund av tryckskillnaden mellan den av ångpannan alstrade ångan och det atmosfäriska lufttrycket (ångmaskiner utan kondensor) eller det lägre trycket i en kondensor (kondensationsångmaskiner). Kolvens fram- och återgående rörelse omvandlas till en rotationsrörelse genom vevstake och vevaxel eller svänghjul.

De enklaste typerna är de enkelverkande ångmaskinerna, i vilka ångtrycket verkar endast på ena sidan av kolven. I andra typer (dubbelverkande) verkar ångan växelvis på båda sidorna. I kraftigare maskiner passerar ångan successivt två eller flera cylindrar med allt större diameter och vevstakarna till respektive kolvar är kopplade till en enda vevaxel (kompound-, tandem- eller trippelmaskiner etc.). Ångmaskiner för lok och fartyg hör t.ex. till sistnämnda kategori.

G. Ångmaskiner som är hopbyggda med ångpanna

Maskiner som tillhör denna grupp består av en ångpanna (vanligen en tubpanna) i förening med en kolvångmaskin av expansions- eller kompoundtyp, som är försedd med ett eller två svänghjul, vilka ofta även tjänar som kraftuttag.

Ångmaskiner av detta slag har vanligen låg eller medelhög effekt. De är avsedda för mer eller mindre permanent installation men är på grund av sin konstruktion lätta att demontera och förflytta.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till motorer enligt detta nummer (t.ex. brännkammare och utloppsrör för jetmotorer; bränsleregulatorer; bränslemunstycken; vindhjul till vindmotorer; cylindrar, kolvar, slidventiler, centrifugalregulatorer och vevstakar).

I allmänhet klassificeras delar till ångmaskiner som är hopbyggda med ångpanna antingen som delar till ångpannor (nr 8402) eller som delar till ångmaskiner enligt nummer 8412.

Numret omfattar emellertid inte transmissionsaxlar och vevaxlar (nr 8483).


8413 Vätskepumpar, även försedda med mätanordning; vätskeelevatorer (+)


 

- Pumpar, försedda med eller avsedda att förses med mätanordning: 

8413.11 

- - Bränsle- eller smörjmedelspumpar av sådana slag som används på bensinstationer eller i garage

8413.19

- - Andra

8413.20

- Handpumpar, andra än sådana enligt nummer 8413 11 eller 8413 19

8413.30

- Bränsle- , smörjmedels- eller kylmedelspumpar för förbränningskolvmotorer

8413.40

- Betongpumpar

8413.50

- Andra kolv- eller membranpumpar

8413.60

- Andra roterande förträngningspumpar

8413.70

- Andra centrifugalpumpar

 

- Andra pumpar; vätskeelevatorer:

8413.81

- - Pumpar

8413.82

- - Vätskeelevatorer

 

- Delar:

8413.91

- - Till pumpar

8413.92

- - Till vätskeelevatorer


Detta nummer omfattar de flesta maskiner och apparater för uppfordring eller annan kontinuerlig förflyttning av vätskor (inbegripet smält metall och icke hårdnad betong), oavsett om de drivs för hand eller av en motor, som även kan utgöra en integrerande del av pumpen.

Numret omfattar också pumpar som är försedda med anordningar för mätning och prisberäkning och används på bensinstationer och i garage samt specialpumpar som är avsedda att användas tillsammans med andra maskiner, fordon etc. (såsom bensin-, olje- och vattenpumpar för förbränningsmotorer samt pumpar till maskiner för tillverkning av syntetiska eller regenererade textilfibrer).

Maskiner enligt detta nummer kan med hänsyn till sin funktion indelas i följande fem grupper:

A. Periodiskt arbetande förträngningspumpar

Dessa pumpar utnyttjar den linjära sug- eller tryckverkan hos en kolv som drivs fram och tillbaka i en cylinder, varvid inlopp och utlopp regleras av ventiler. Enkelverkande pumpar utnyttjar tryck- eller sugverkan endast hos den ena sidan av kolven. I dubbelverkande typer har båda sidorna av kolven tryck- eller sugverkan, varvid sålunda både den fram- och den återgående rörelsen hos kolven utnyttjas. I rena sugpumpar begränsas sughöjden av atmosfärstrycket. I sug- och tryckpumpar används förutom sug även tryck för att pressa en vätska uppåt eller mot tryck. Flercylindriga pumpar används för att uppnå större effekt. Cylindrarna kan vara anordnade i rad eller radiellt (i stjärnform).

Till denna grupp hör också bl.a.:

a)

membranpumpar (diafragmapumpar). Dessa har ett membran av metall, läder etc. som bringas att vibrera antingen direkt genom en mekanisk anordning eller genom förmedling av en vätska och därvid undantränger den vätska som skall uppfordras;

b)

pumpar med oljekuddar (för dränering, för konstgjord bevattning, för pumpning av trögflytande vätskor, syror etc.). I dessa pumpar tjänstgör såsom membran en vätska, som inte låter sig blandas med den vätska som skall pumpas;

c)

elektromagnetiska pumpar. I dessa pumpar åstadkoms kolvens fram- och återgående rörelse genom svängningarna hos en skiva i ett magnetfält;

d)

maskiner som utnyttjar tryck- eller sugverkan hos två kolvar,ex. sådana pumpar som är avsedda att befordra icke hårdnad betong (betongpumpar). Numret omfattar emellertid inte sådana speciella fordon som har permanent utrustats med betongpumpar enligt detta nummer (nr 8705).



B. Roterande förträngningspumpar

Även i dessa pumpar transporteras vätskan genom sug och tryck. Detta åstadkoms här med hjälp av kuggar eller liknande anordningar som roterar kring en axel. Dessa anordningar tangerar därvid det omslutande pumphusets väggar på ett eller flera ställen och bildar på så sätt de kamrar i vilka vätskan förträngs.

Pumpar av detta slag kan med hänsyn till den roterande mekanismens beskaffenhet indelas i:

  1. kugghjulspumpar. Vätskan transporteras av kuggarna på speciellt utformade kugghjul;
  2. vätskeringspumpar (excenterpumpar). Rotorn består av en excentriskt roterande cylinder med radiellt rörliga skovlar. Rotationen gör att de rörliga skovlarna bibehåller kontakten med pumphusets innerväggar, varvid vätskan förträngs. Till denna kategori hör också pumpar som i stället för skovlar har antingen rullar, ett hjul med små böjliga vingar eller en på pumpkroppen anbragt, radiell, rörlig skovel, vilken glider mot en slät rotor som roterar med en excentrisk rörelse;
  3. lobrotorpumpar (rotationskolvpumpar) med två samverkande pumpelement som roterar i ett hölje;
  4. skruvpumpar (pumpar med två eller flera skruvar, pumpar med skruvspindlar samt ändlösa skruvpumpar). I dessa förträngs vätskan i pumpkroppens längdriktning, framdriven av gängorna på flera skruvar som griper in i varandra och roterar;
  5. peristaltiska pumpar. Dessa består av en slang som innesluter den vätska som strömmar genom pumphuset i dettas längdriktning samt en rotor med rullar i varje ände. Rullarna utövar ett tryck på slangen och vätskan förträngs genom rotationsrörelsen.


C. Centrifugalpumpar

I dessa pumpar sätts den axiellt inkommande vätskan i rörelse av de roterande bladen på en rotor (löphjul). Av centrifugalkraften slungas vätskan mot väggarna i ett ringformigt pumphus, som har ett tangentiellt anordnat utlopp. Pumphuset är ibland försett med en ring av divergerande ledskovlar (diffusionsskovlar), som omvandlar vätskans rörelseenergi till högt tryck.

För att uppnå mycket högt tryck använder man flerstegscentrifugalpumpar, i vilka vätskan stegvis leds genom ett antal löphjul som är fästade på en gemensam axel.

Centrifugalpumpar kan drivas av en elektrisk motor, en förbränningsmotor eller en turbin. På grund av sin höga arbetshastighet är de lämpliga för direkt koppling, under det att reduktionsväxlar behövs till kolv- och rotationspumpar.

Denna grupp omfattar också dränkbara pumpar, cirkulationspumpar för centraluppvärmning, pumpar med kanalhjul, pumpar med sidokanalhjul och pumpar med radialhjul.

D. Andra pumpar

Följande pumpar hör till denna grupp:

1.

magnetohydrodynamiska pumpar. Dessa pumpar har inga rörliga delar. Vätskan sätts i rörelse genom ett elektriskt ledningsfenomen. Dessa pumpar bör inte förväxlas med vissa periodiskt arbetande förträngningspumpar, i vilka den fram- och återgående kolvrörelsen erhålls genom elektromagnetisk påverkan, och inte heller med sådana som fungerar genom magnetisk induktion;

2.

strålpumpar (ejektorer och injektorer). I ejektorer åstadkommer rörelseenergin hos en luft-, ång-, vattenstråle etc. som under tryck sprutar ut från ett rör en sugande effekt på den transporterade vätskan. Dessa pumpar består av ett komplicerat system av divergerande och konvergerande rör i en sluten kammare från vilken rörsystemet utmynnar.
Som exempel på injektorer kan nämnas sådana av Giffard-typ, vilka förser ångpannor med vatten, samt insprutningspumpar till förbränningskolvmotorer. Injektorer arbetar enligt samma princip som ejektorerna.

3.

mammutpumpar. I dessa blandas vätskan med komprimerad luft eller annan gas i utloppsröret. Minskningen i densitet hos gas-vattenblandningen åstadkommer lyftkraften.

4.

pumpar i vilka ång- eller gastryck verkar direkt på vätskans yta, t.ex.:

a)

gasförbränningspumpar, som utnyttjar den explosiva kraften hos ett lämpligt bränsle eller gas för att lyfta vätskor;

b)

ångpulsatorpumpar (pulsometrar), i vilka transporten av den pumpade vätskan åstadkoms genom en förträngning som orsakas av den ånga som kommer in i pulsatorkammaren. Sugverkan bildas genom det tryckfall som uppstår då ångan kondenseras i kammaren;

c)

elevatorer med tryckluftkammare (Montejus), som utnyttjar tryckluft;

d)

hydrauliska vädurar, i vilka den energiökning hos en vätskepelare i rörelse som uppstår vid det periodvisa och plötsliga hejdandet av vätskeflödet i tilloppsledningen utnyttjas för att pumpa en del av den drivande vätskan i apparatens utloppsledning.


E. Vätskeelevatorer

Hit hör bl.a.:

  1. elevatorhjul med skopor etc.;
  2. kedje- eller kabelelevatorer med skopor, gummibägare etc.;
  3. bandelevatorer. Dessa består av ändlösa textil- eller metallband (korrugerade, mångcelliga eller spiralformiga), i vilka vattnet hålls kvar genom kapillärkraften och sedan slungas ut av centrifugalkraften;
  4. vattensnäckan eller arkimediska skruven.


Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna ang. klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer , t.ex. pumphus; pumpstänger; kolvar; vingar; skruvar till skruvpumpar; löphjul; diffusionsskovlar; skopor samt kedjor med skopor; band för vätskebandelevatorer; tryckkammare.

Detta nummer omfattar inte:

a)

pumpar (t.ex. för frätande vätskor) av keramiskt material (nr 6909);

b)

handdrivna oljekannor och smörjsprutor (nr 8205) samt pneumatiska smörjpistoler (nr 8467);

c)

maskiner för påfyllning av flaskor etc., enligt nummer 8422;

d)

apparater för utsprutning, spridning eller finfördelning av vätskor (nr 8424);

e)

brandbilar (nr 8705).

 

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 8413.11 och 8413.19

Dessa HS- nummer omfattar endast sådana pumpar som, oavsett typ, bildar eller har konstruerats för att bilda en enhet tillsammans med en anordning för att kontrollera volymen av en levererad vätskekvantitet, vare sig denna anordning föreligger tillsammans med pumpen eller inte.

Denna kontrollanordning kan vara mycket enkel (t.ex. en kalibrerad kula e.d.) eller bestå av mera komplicerade mekanismer, som automatiskt stoppar pumpen när en förutbestämd kvantitet har levererats. Numret omfattar t.ex. pumpar som består av en kalibrerad cylinder (mätcylinder) och en anordning som medger dels inställning av önskad kvantitet, dels att pumpmotorn stoppas då den i förväg bestämda kvantiteten har erhållits. Sådana anordningar kan också utföra andra arbetsuppgifter i anslutning till volymkontrollen (t.ex. pumpar för sammanställning av slutsummor, pumpar för förskottsbetalning, pumpar som utför priskalkyler, provtagningspumpar, pumpar med automatisk blandningsreglering samt automatiska doseringspumpar).

När däremot mätanordningen t.ex. är avsedd att endast monteras på det rör genom vilket vätskan sätts i rörelse av pumpen, skall var och en av enheterna (pump och mätanordning) klassificeras enligt sina egna nummer , även om de föreligger tillsammans.

Dessa statistiska nummer omfattar t.ex. pumpar för leverans av bensin eller andra motorbränslen samt smörjmedel, ävensom pumpar med mätanordning som är avsedda för livsmedelsaffärer eller laboratorier eller för industriellt bruk.


8414 Luft- eller vakuumpumpar, kompressorer för luft eller andra gaser samt fläktar och blåsmaskiner; ventilations- eller cirkulationskåpor med inbyggd fläkt, även försedda med filter


8414.10

- Vakuumpumpar

8414.20

- Hand- eller fotdrivna luftpumpar

8414.30

- Kompressorer av sådana slag som används i kyl- eller frysutrustning 

8414.40

- Luftkompressorer monterade på ett hjulförsett underrede avsett att dragas

 

- Fläktar:

8414.51

- - Bords- , golv- , vägg- , fönster- eller takfläktar med inbyggd elektrisk motor med en effekt av högst 125 W

8414.59

- - Andra

8414.60

- Ventilations- eller cirkulationskåpor med en horisontell sidlängd av högst 120 cm

8414.80

- Andra

8414.90

- Delar


Detta nummer omfattar maskiner och apparater, hand- eller motordrivna, för kompression av luft eller andra gaser eller för åstadkommande av vakuum, ävensom maskiner för åstadkommande av luft- eller annan gascirkulation.

A. Pumpar och kompressorer

I allmänhet arbetar luftpumpar, vakuumpumpar och kompressorer enligt samma principer och är på det hela taget av liknande konstruktion som de i nummer 8413 beskrivna vätskepumparna (kolv-, rotations-, centrifugal- och strålpumpar).

Dessutom finns emellertid vissa specialpumpar, särskilt för åstadkommande av högt vakuum, såsom kvicksilver- och oljediffusionspumpar samt molekylarpumpar och absorptionspumpar (getterpumpar och kryopumpar). Diffusionspumpar är emellertid ibland av glas och klassificeras då enligt 70 kap.

Luft- och vakuumpumpar tjänar många ändamål: för att underlätta kokning, destillering eller avdunstning vid reducerat tryck; för evakuering av elektriska lampor och rör, termosflaskor etc. Luftpumpar används för luftpumpning under tryck (t.ex. av däck).

Till skillnad från vätskepumpar är luft- och andra gaskompressorer (utom lågtryckskompressorer och intermittent arbetande kompressorer) vattenkylda eller försedda med kylflänsar eller andra anordningar för kylning (ytkylning) med luft för att avleda det avsevärda kompressionsvärme som uppstår.

Det finns flera typer av kompressorer, t.ex. kolv-, centrifugal-, axial- och rotationskompressorer. En särskild typ av kompressor är turbokompressorn för avgaser, som används i förbränningskolvmotorer för att öka effekten.

Kompressorer har vidsträckt användning: för fyllning av cylindrar med förtätade gaser; i kemiska processer; för kylmaskiner etc. eller för komprimering av luft eller andra gaser i behållare för drift av maskiner och apparater, såsom tryckluftsmotorer, pneumatiska gruvhackor, vinschar, bromsar, rörpostanläggningar, ballasttankar i ubåtar etc.

Numret omfattar också frikolvskompressorer för gasturbiner. Dessa består av en horisontell motorcylinder, som i båda ändarna är utvidgad till en cylinder med större diameter (kompressionscylindrar). I motorcylindern rör sig två mitt emot varandra liggande motorkolvar, av vilka var och en är förbunden med en stor kolv (kompressionskolvar). Dessa stora kolvar rör sig i sin tur i kompressionscylindrarna. Förbränningsgaserna pressar motorkolvarna utåt, och dessa driver i sin tur kompressionskolvarna utåt. Dessa stöts tillbaka av en rekylerande luftkudde, varvid den i kompressionscylindrarna insugna luften komprimeras och sedan pressas ut genom utloppsventiler tillsammans med förbränningsgaserna. På grund av det höga trycket hos de heta gaserna kan dessa direkt påverka rotorn i en gasturbin, varvid frikolvskompressorn alltså ersätter både den vanliga brännkammaren och kompressorn i en gasturbin.

I likhet med pumpar enligt nummer 8413 kan luftpumpar och kompressorer som tillhör denna grupp ha integrerande motorer eller turbiner. De senare används mest i högtryckskompressorer som arbetar enligt den omvända principen för flerstegsgasturbiner.


B. Fläktar

Dessa maskiner, med eller utan integrerande motor, är avsedda antingen att leverera stora mängder luft eller andra gaser med relativt lågt tryck eller att endast sätta den omgivande luften i rörelse.

De som tillhör den första typen kan arbeta som sug- eller blåsmaskiner (t.ex. industriblåsmaskiner för användning i vindtunnlar). De består av en propeller eller ett skovelförsett löphjul som roterar i ett hölje eller en rörledning och arbetar på samma sätt som rotations- eller centrifugalkompressorer.

Den andra typen är en enklare konstruktion och består endast av en propeller som roterar i fria luften.

Fläktar används bl.a.: för ventilation av gruvor och lokaler av alla slag, silor och fartyg; för utsugning av damm, ånga, rök, heta gaser etc.; för torkning av många olika material (läder, papper, textilvaror, målningsfärger etc.); i mekaniska apparater för att åstadkomma drag i ugnar.

Denna grupp omfattar också rumsfläktar, även med vipp- eller svänganordning. Hit hör bl.a. takfläktar, bordsfläktar, fläktar som är avsedda att monteras på väggkonsoler, fläktar med fästringar, avsedda att byggas in i väggar, fönster etc.

Fläktar, vilka förutom med motor och omhölje är utrustade med andra anordningar, såsom dammavskiljare, filter, kyl- eller värmeelement och värmeväxlare, klassificeras inte enligt detta nummer om dessa anordningar ger varorna karaktär av maskiner eller apparater enligt andra varukoder, t.ex. luftvärmare som inte är försedda med elektrisk uppvärmningsanordning (nr 7322), luftkonditioneringsapparater (nr 8415), apparater för filtrering av gaser (nr 8421), luftkylare för industriellt bruk (nr 8419) eller för inomhuslokaler (nr 8479) och inte heller elektriska apparater för rumsuppvärmning, med inbyggda fläktar (nr 8516).


C. Ventilations- eller cirkulationskåpor med inbyggd fläkt, även försedda med filter

Denna grupp omfattar bl.a. spiskåpor med inbyggd fläkt för användning i hem, restauranger, marketenterier, sjukhus etc., ävensom dragskåp med inbyggd fläkt för laboratorier och industrier.

Kompressorer, luftpumpar, fläktar, blåsmaskiner etc. som är specialkonstruerade för användning i andra maskiner klassificeras enligt detta nummer och inte som delar till dessa andra maskiner.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer (t.ex. pump- och kompressorhus, blad, rotorer, löphjul, skovlar och kolvar).

Detta nummer omfattar inte heller:

a)

avgasturbiner (nr 8411);

b)

mammutpumpar (nr 8413);

c)

pneumatiska elevatorer och pneumatiska transportörer (nr 8428);

d)

maskiner och apparater för rensning eller sortering av spannmål, torkade baljväxtfrön eller andra frön (nr 8437).


8415 Luftkonditioneringsapparater bestående av en motordriven fläkt samt anordningar för reglering av temperatur och fuktighet, inbegripet sådana apparater i vilka fuktigheten inte kan regleras separat (+)


8415.10

- Av sådana slag som är avsedda att fästas vid ett fönster, en vägg, ett innertak eller ett golv, hopbyggda till en enhet eller av typen ”split-system” (system bestående av separata komponenter)

8415.20

- Av sådant slag som används för personer, i motorfordon

 

- Andra slag

8415.81

- - Innehållande en kylenhet och en ventil för reversering av avkylnings- /uppvärmningskretsloppet (reversibla värmepumpar)

8415.82

- - Andra, innehållande en kylenhet

8415.83

- - Utan kylenhet

8415.90

- Delar


Detta nummer omfattar vissa apparater för reglering av luftens temperatur och fuktighet i slutna utrymmen. Apparaterna kan även vara utrustade med anordningar för luftrening.

De används för luftkonditionering av kontors- och bostadsrum, samlingslokaler, fartyg, motorfordon etc. och även i vissa industrianläggningar där bestämd temperatur och fuktighet erfordras (t.ex. inom textil-, pappers-, tobaks- och livsmedelsindustrierna).

Detta nummer omfattar endast apparater som:

  1. är utrustade med motordriven fläkt eller blåsmaskin och
  2. är avsedda att ändra såväl lufttemperaturen (genom ett värme- och/eller ett kylelement) som luftfuktigheten (genom en fuktnings- och/eller en avfuktningsanordning) och
  3. i vilka de under 1 och 2 nämnda anordningarna föreligger tillsammans.

I dessa apparater kan anordningarna för fuktning resp. avfuktning av luften vara åtskilda från dem som uppvärmer resp. avkyler densamma. I vissa typer ingår emellertid en enda enhet, vilken ändrar både temperaturen och, genom kondensering, luftfuktigheten. Sådana luftkonditioneringsapparater avkyler och avfuktar (genom kondensering av vattenånga på en kylslinga) luften i det rum där de är installerade eller, om de har ett yttre luftintag, en blandning av frisk luft och inneluft. De är i allmänhet försedda med droppskål för uppsamling av kondensatet.

Maskinerna kan bestå av en enda enhet som innehåller alla erforderliga komponenter såsom apparater av fönster- eller väggtyp, hopbyggda till en enhet. Eller kan de vara av typen splitsystem (system bestående av separata komponenter) som utför sin arbetsuppgift när komponenterna förbundits med varandra, dvs. kondensor och evaporator monteras var för sig utomhus respektive inomhus. Apparater av typen splitsystem saknar ventilationskanaler och de använder en separat evaporator för varje ställe som skall luftkonditioneras (t.ex. varje rum).

Konstruktionsmässigt sett måste därför luftkonditioneringsapparater enligt detta nummer förutom av motordriven fläkt eller blåsmaskin för åstadkommande av luftcirkulation bestå av åtminstone följande beståndsdelar:

a)

en anordning för uppvärmning av luften (t.ex. rör för varmt vatten, ånga eller varmluft eller elektriska motstånd) och en fuktningsanordning (i allmänhet ett vattenspridningsmunstycke) eller en apparat för avfuktning av luften; eller

b)

en kylvattenslinga eller kylevaporator (vilka båda ändrar såväl temperaturen som, genom kondensering, luftfuktigheten); eller

c)

ett kylelement av annan typ med särskild anordning för ändring av luftfuktigheten.


Vissa avfuktningsanordningar verkar på så sätt, att fuktigheten absorberas av hygroskopiska ämnen.

Detta nummer omfattar bl.a. reversibla värmepumpar som är så konstruerade att de genom ett enda system försett med ventil för växling av kyl/värmekretsloppet kan utföra den dubbla funktionen att antingen värma eller kyla lokaler. Under kylkretsloppet riktar växlingsventilen flödet av het ånga under högt tryck mot utomhusslingan där värmet som avges under kondensationen blåses ut i utomhusluften medan det komprimerade kylmediet strömmar i inomhusslingan där det förångas under upptagande av värme varvid det kyler luften som en fläkt blåser ut i lokalen. I värmekretsloppet får en omställning av ventilen för växling av kyl/värmekretsloppet kylmediet att växla riktning så att värmet avges inne i lokalen.

Luftkonditioneringsapparater kan erhålla sitt värme eller sin kyla från en utanför apparaterna belägen källa. De är vanligen utrustade med luftrenare som består av ett eller flera lager av filtermaterial, ofta impregnerat med olja (textilmaterial, glasull, stål- eller kopparull, klippnät av metall etc.), genom vilket luften får passera för att befrias från damm etc. De kan även vara utrustade med anordningar för justering eller automatisk reglering av luftens temperatur och fuktighet.

Detta nummer omfattar också apparater vilka, trots att de inte är utrustade med en anordning för särskild reglering av luftfuktigheten, ändrar fuktigheten genom kondensation. Exempel på sådana apparater är ovannämnda apparater hopbyggda till en enhet samt apparater av typen splitsystem (system bestående av separata komponenter) som använder en separat evaporator för varje ställe som skall luftkonditioneras (t.ex. varje rum) samt även apparater för kylhus, vilka består av kylevaporator och motordriven fläkt i gemensamt hölje. Numret omfattar också enheter för uppvärmning och/eller kylning av ett slutet rum (lastbil, släpvagn eller container), vilka består av en kompressor, en kondensor och en motor i ett hölje som är monterat på utsidan av godsutrymmet samt en fläkt och en evaporator på behållarens insida.

Numret omfattar emellertid inte kylenheter som är avsedda att bibehålla en bestämd temperatur, betydligt under 0 °C i ett slutet rum (t.ex. lastbil, släpvagn eller container) och som är utrustade med ett värmesystem, varigenom temperaturen i detta slutna rum kan höjas inom vissa gränser om yttertemperaturen är mycket låg. Eftersom uppvärmningen är av underordnad betydelse i förhållande till utrustningens huvudsakliga arbetsuppgift, dvs. att hålla lättförstörbara varor nedkylda under transporten, skall sådan utrustning klassificeras som kyl- eller frysutrustning enligt nummer 8418.

Delar

Enligt anmärkning 2 b till avdelning XVI omfattar detta nummer separata inomhus- och utomhusenheter till luftkonditioneringsapparater av typen split-system enligt detta nummer.

Andra delar till luftkonditioneringsapparater, även sådana som är avsedda att ingå i en hopbyggd enhet, klassificeras enligt bestämmelserna i anmärkning 2 a till avdelning XVI (nr 8414, 8418, 8419, 8421, 8479 osv.) eller, om anmärkning 2 a inte är tillämplig, enligt bestämmelserna i anmärkning 2 b eller 2 c till avdelning XVI, beroende på huruvida de går att känna igen som lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till de luftkonditioneringsapparater de är avsedda för.

Numret omfattar inte:

a)

luftvärmare och varmluftsfördelare enligt nummer 7322 som även kan fördela sval eller konditionerad luft;

b)

icke-reversibla värmepumpar enligt nummer 8418 och kylaggregat (s.k. ”chillers”) som används i luftkonditioneringsapparater (nr 8418);

c)

apparater som enbart har till uppgift att förändra antingen temperaturen eller fuktigheten hos luften, även om de är utrustade med motordriven fläkt (nr 8479, 8516 etc.).

 

°
° °


Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 8415.10

HS-nr 8415.10 omfattar luftkonditioneringsapparater av av sådana slag som är avsedda att fästas vid ett fönster, en vägg, ett innertak eller ett golv, hopbyggda till en enhet eller av typen splitsystem (system bestående av separata komponenter).

Luftkonditioneringsapparater hopbyggda till en enhet innehåller alla erforderliga komponenter i en hopbyggd enhet.

Luftkonditioneringsapparater av typen splitsystem saknar ventilationskanaler och använder en separat evaporator för varje område som skall luftkonditioneras (t.ex. varje rum). Inomhusenheten med värmeväxlare kan monteras på olika ställen, till exempel på en vägg, i ett fönster, i taket eller på golvet.

HS-nr 8415.10 omfattar emellertid inte kanalförsedda centrala luftkonditioneringssystem som använder ventilationskanaler för att leda kyld luft från evaporatorn till flera ställen som skall kylas.

HS-nr 8415.20

Detta nummer omfattar utrustning vilken i huvudsak är avsedd för alla typer av motorfordon för passagerarbefordran, men som också kan avpassas för andra slag av motorfordon, till luftkonditionering av förarhytt eller kupé som lämpar sig för personer.

HS-nr 8415.90

Detta nummer omfattar både inomhus- och utomhusenheter till luftkonditioneringsapparater av typen split-system enligt nummer 8415.10, när dessa enheter föreligger separat. Enheterna är gjorda för att kopplas ihop med varandra genom elektriska ledningar och kopparrör, genom vilka kylmedlet cirkulerar mellan inomhus- och utomhusenheten. 

 

8416 Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fast bränsle eller gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater (stokrar) samt mekaniska eldstadsrostar, mekaniska anordningar för avlägsnande av aska och liknande anordningar för sådana apparater


8416.10

- Brännare för flytande bränsle

8416.20

- Andra brännare, inbegripet kombinationsbrännare

8416.30

- Mekaniska eldningsapparater (stokrar) samt mekaniska eldstadsrostar, mekaniska anordningar för avlägsnande av aska och liknande anordningar för sådana apparater

8416.90

- Delar


Detta nummer omfattar en rad apparater för mekanisk eller automatisk eldning i och bränsletillförsel till alla slags eldstäder samt för avlägsnande av aska och slagg.

A. Brännare till eldstäder

Dessa riktar en låga direkt in i eldstaden och onödiggör rostar och askborttagning. Följande typer finns bl.a.:

  1. Oljebrännare (atomisers).
    I dessa finfördelas brännoljan i luftströmmen, i vissa fall med tryckluft, i andra med högtrycksånga eller mekaniskt (i den senare apparattypen ingår vanligen motor, pump och fläkt).
  2. Kolpulverbrännare.
    Dessa är ofta av större storlek. En stråle av kolpulver blåses in i eldstaden med en luftström som också förser eldstaden med en del av förbränningsluften (primärluften). Ibland är brännaren utrustad med en koltransportör och en kvarn. I en annan typ pulveriseras kol och blåses in stötvis av ånga med växelvis högt resp. lågt tryck.
  3. Gasbrännare.
    Härunder inbegrips både högtrycksbrännare, som använder forcerat drag, och lågtrycksbrännare, som använder luft med atmosfärstryck. Luft och gas tillförs i båda fallen genom koncentriska eller konvergerande rör.
  4. Kombinationsbrännare.
    Dessa möjliggör samtidig förbränning av olja, gas och kolpulver eller av två av dessa ämnen.


B. Mekaniska eldningsapparater (stokrar), mekaniska eldstadsrostar, mekaniska anordningar för avlägsnande av aska samt liknande anordningar

Dessa utgör olika mekaniska anordningar som är avsedda att tillföra fasta bränslen till eldstäder eller att bilda eldstadsbotten. Mekaniska eldningsapparater (stokrar) och mekaniska eldstadsrostar är ofta kombinerade med varandra och även utrustade med anordningar för automatiskt avlägsnande av slaggen och askan efter förbränningen. De bildar då en helautomatisk anläggning. I andra fall kan en mekanisk eller automatisk del kombineras med en icke mekanisk del.

  1. Mekaniska eldningsapparater (stokrar).
    Dessa är av vitt skilda typer. De består vanligen av en koltratt i förening med olika anordningar, såsom hand- eller motordrivna transportskruvar, skovlar, glidtråg och matarkolvar för reglering av koltillförseln och transport av kolet till eldstaden. Dessa anordningar är ofta försedda med krossar för sönderdelning av kolet till enhetlig storlek. Mekaniska eldningsapparater för centralvärmepannor omfattas också av detta nummer .
  2. Mekaniska eldstadsrostar.
    Dessa utgör apparater av olika utformning, genom vilka kolet fördelas över eldstadsbottnen och frammatas genom eldstaden för att säkerställa en jämn förbränning. De vanligaste systemen har ändlösa band (kedjerostar) eller består av vibrerande, lutande trappsteg (trapprostar). Dessa rostar avslutas ofta med anordningar för avlägsnande av slagg och aska. I andra system avlägsnas slaggen och askan av särskilda mekaniska enheter, vilka också klassificeras enligt detta nummer .


Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer (t.ex. brännarmunstycken; matarkolvar och tråg för mekaniska eldningsapparater; ramar till mekaniska rostar; kedjerostsektioner och rostlänkar; glidskenor och rullar till mekaniska rostar).

Numret omfattar inte icke mekaniska rostjärn eller rostar, även om dessa är avsedda för industriellt bruk. Eldstäder som består av fasta rostar i metallstomme och är avsedda att monteras in som en integrerande del i vissa typer av ångpannor omfattas inte av detta nummer utan anses som delar till ångpannor och klassificeras enligt nummer 8402. Likaså klassificeras vissa andra typer av icke mekaniska rostar, vilka är igenkännliga såsom specialtillverkade för särskilda maskiner eller apparater, som delar till maskinerna eller apparaterna i fråga (t.ex. till gasgeneratorer–nummer 8405). Däremot klassificeras rostjärn och rostar med allmän användning, för inmontering i murverk, enligt nummer 7321, 7322 eller 7326, alltefter beskaffenheten.


8417 Industri- och laboratorieugnar, inbegripet förbränningsugnar, icke elektriska


8417.10

- Ugnar för rostning, smältning eller annan värmebehandling av malm, sulfidmineral eller metall 

8417.20

- Ugnar för bagerier och konditorier

8417.80

- Andra slag

8417.90

- Delar


Detta nummer omfattar industri- och laboratorieugnar, icke elektriska, vilka består av ett ugnsrum i vilket hög eller tämligen hög värme alstras genom förbränning av bränsle (antingen i själva ugnsrummet eller i särskilda brännkammare). De används för värmebehandling (t.ex. rostning, smältning, bränning eller sönderdelning) av olika slags produkter, som kan placeras direkt på ugnsbottnen, i deglar, i retorter eller på hyllor. Numret omfattar också ånguppvärmda ugnar.

I vissa ugnar (tunnelugnar) får de varor som skall upphettas kontinuerligt passera genom ugnen (t.ex. på ett transportband).

Detta nummer omfattar bl.a.:

  1. ugnar för rostning av malm eller kis;
  2. metallsmältugnar, inbegripet kupolugnar;
  3. ugnar för härdning, glödgning eller liknande värmebehandling av metaller;
  4. cementeringsugnar;
  5. bakugnar, inbegripet ugnar för bakning av kex;
  6. koksugnar;
  7. träkolsugnar;
  8. roterande cementugnar och gipsugnar;
  9. ugnar för glas- och keramikindustrierna, inbegripet tunnelugnar;
  10. emaljugnar;
  11. ugnar som är speciellt avsedda för smältning, sintring eller värmebehandling av klyvbara material som har återvunnits för att användas på nytt, för separation av bestrålat kärnbränsle genom pyrometallurgiska processer, för förbränning av radioaktiv grafit eller radioaktiva filter eller för bränning av lergods eller glas som innehåller radioaktiv slagg;
  12. krematorieugnar;
  13. förbränningsugnar och liknande apparater som är speciellt avsedda för förbränning av avfall etc

Detta nummer omfattar inte ugnar som huvudsakligen består av eldfast eller annat keramiskt material och inte heller eldfasta eller andra keramiska produkter i form av sten, plattor e.d. för uppbyggnad eller beklädnad av ugnar (69 kap.). Byggnadsmaterial av metall klassificeras i allmänhet enligt femtonde avd. Däremot omfattar detta nummer färdiga ugnsfoder och andra integrerande och specialtillverkade keramiska eller eldfasta delar som föreligger tillsammans med och utgör delar till ugnar (isärtagna eller inte) som huvudsakligen består av metall.

Många industriugnar har utrustning för beskickning eller tömning, för manövrering av dörrar, luckor, härdplattor eller andra rörliga delar, för tippning av ugnen, etc. Sådana lyft- eller manöveranordningar skall klassificeras tillsammans med ugnen, under förutsättning att de bildar integrerande delar till denna; i annat fall klassificeras de enligt nummer 8428.

 

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.) omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer (t.ex. ugnsdörrar, dragluckor, ugnsväggar, "observationsfönster" samt ugnsvalv och munstycken till blästerugnar).

Numret omfattar inte:

a)

andra ugnar än industri- och laboratorieugnar (nr 7321);

b)

apparater enligt nummer 8419, inbegripet oljekrackningsanläggningar, autoklaver, ångapparater och torkapparater;'

c)

konvertrar (nr 8454).



8418 Kylskåp, frysar och annan kyl- eller frysutrustning, elektriska och andra; värmepumpar, andra än luftkonditioneringsapparater enligt nummer 8415


8418.10

- Kombinerade kyl- och frysskåp med separata yttre dörrar

 

- Kylskåp av hushållstyp:

8418.21

- - Kompressionskylskåp

8418.29

- - Andra

8418.30

- Frysboxar med en rymd av högst 800 l

8418.40

- Frysskåp med en rymd av högst 900 l

8418.50

- Andra möbler (boxar, skåp, diskar, skyltskåp, montrar o.d.) för lagring och visning av varor, med kyl- eller frysutrustning

 

- Annan kyl- eller frysutrustning; värmepumpar:

8418.61

- - Värmepumpar, andra än luftkonditioneringsapparater enligt nummer 8415 

8418.69 

- - Andra

 

- Delar:

8418.91

- - Möbler konstruerade för kyl- eller frysutrustning

8418.99

- - Andra


I. Kylskåp, frysar och annan kyl- eller frysutrustning

Kylskåp, frysar och annan kyl- eller frysutrustning enligt detta nummer utgörs i huvudsak av maskiner eller sammansättningar av apparater, som i ett oavbrutet arbetskretslopp alstrar låga temperaturer (omkring eller under 0 °C) vid det aktiva kylelementet genom absorption av den latenta värme som erhålls vid förångning av till vätska förtätade gaser (t.ex. ammoniak eller halogenderivat av kolväten), flyktiga vätskor eller, i vissa på fartyg använda typer, vatten.

Detta nummer omfattar därför inte:

a)

frysapparater, i vilka temperatursänkningen åstadkoms genom köldblandningar (nr 8210 eller 8419);

b)

vattenkylare av enkel värmeväxlingstyp (se anv. till nummer 8419);

c)

islådor, isskåp etc. som inte är avsedda att förses med kylelement (i allmänhet nummer 9403).


Varorna enligt detta nummer är av två huvudtyper:

A. Kompressorkylaggregat.

Dessas viktigaste beståndsdelar är:

  1. kompressorn, som mottar expanderad gas från evaporatorn och avlämnar den under tryck till
  2. kondensorn, där gasen avkyls och kondenseras, samt
  3. evaporatorn, det aktiva kylelementet, vilket består av ett rörsystem i vilket det genom en expansionsventil insläppta kondenserade kylmediet snabbt förångas under absorption av värme från den omgivande luften eller, i fråga om stora kylanläggningar, från saltvatten eller en lösning av kalciumklorid som får cirkulera runt evaporatorslingan.

I den typ som används på fartyg finns ingen kompressor eller kondensor i kretsloppet för kylmediet (vatten eller saltvatten) utan förångningen förorsakas av ett vakuum, alstrat av en strålpump som arbetar tillsammans med en ångkondensor. Denna kondensor samlar upp den alstrade ångan, som inte återförs till systemet.

B. Absorptionskylaggregat

I dessa är kompressorn ersatt av en "kokare", i vilken en starkt ammoniakalisk vattenlösning uppvärms (av gas, olja eller elektriska element). Den sålunda bildade gasen avdrivs och samlas under tryck i kondensorn. Kondensationsprocessen, följd av expansion och avkylning i evaporatorn, fortsätter oavbrutet såsom i kompressorkylapparaten. Expansionsgasen upplöses åter i den försvagade lösningen, antingen i en särskild absorbator, som matar kokaren genom tryck eller genom en pump, eller i själva kokaren, vilken i vissa typer fungerar som absorbator (vid kylning) under perioder då värmen är avstängd.

I vissa torra typer absorberas ammoniakgasen av ett fast ämne (t.ex. kalciumklorid eller silica-gel) i stället för att vara i lösning.

Apparater av ovannämnda slag klassificeras enligt detta nummer endast i följande utföranden:

  1. Enheter som består av en kompressor (med eller utan motor) och en kondensor som är monterade på ett gemensamt underlag, antingen kompletta med evaporator eller utan evaporator; samt hopbyggda absorptionskylenheter. (Dessa enheter byggs vanligen in i hushålls- eller andra kylskåp.) I vissa enheter av kompressortyp, benämnda "vätskekylningsenheter" är på ett gemensamt underlag (med eller utan kondensorer) placerade kompressorer och en med kylevaporator försedd värmeväxlare samt slangar för transport av den vätska som skall avkylas. De senare innefattar kylaggregat (s.k. ”chillers”), som används i luftkonditioneringsapparater.
  2. Skåp, andra möbler e.d. som är försedda med ett komplett kylaggregat eller en evaporator till ett kylaggregat. De kan även ha hjälpanordningar såsom omrörare, blandare, formar etc. Bland dessa apparater märks hushållskylskåp, montrar med kylanordning, kyl- och frysdiskar, frysboxar för glass eller djupfrysta födoämnen, dricksfontäner med kylanordning för vatten eller andra drycker, kylbehållare för mjölk, ölkylare, glassmaskiner etc.
  3. Större kylanläggningar som består av komponenter som inte är monterade på gemensam bottenplatta och inte utgör hopbyggda enheter utan som är avsedda att arbeta tillsammans, antingen genom direkt expansion (i så fall är den enhet där kylan nyttiggörs försedd med evaporator) eller med hjälp av ett sekundärt kylmedium (saltlösning), som efter avkylning i ett kylaggregat leds genom rör in i de enheter, där kylan nyttiggörs (indirekt kylning). Sådana anläggningar används exempelvis i fryshus och vid framställning och behandling av varor (framställning av is, snabbfrysning av födoämnen, snabbkylning vid chokladtillverkning, paraffinavskiljning vid petroleumraffinering, inom kemiska industrier etc.).

Hjälpanordningar som är nödvändiga för att utnyttja den låga temperatur som bildas i sådana anläggningar klassificeras enligt detta nummer , under förutsättning att de föreligger tillsammans med övriga delar till anläggningarna. Som exempel på sådana anordningar kan nämnas frysrum med utbyggbara moduler samt tunnelfrysar för snabbfrysning, kylbord för choklad och konfektyrer etc.

Numret omfattar också kylutrustning som alstrar kyla genom avdunstning av till vätska förtätad gas i ett slutet utrymme. De består i allmänhet av en eller flera behållare för sådan gas, en termostat, en elektromagnetisk ventil, ett manöverskåp samt elektriska strömställare och ett perforerat spridarrör. Dessa komponenter klassificeras enligt detta nummer endast om de föreligger tillsammans.

II. Värmepumpar

En värmepump är en anordning som från en lämplig värmekälla (huvudsakligen grundvatten, ytvatten, övre jordlager eller uteluft) tar upp värme som den med hjälp av tillförd energi (t.ex. gas eller elektricitet) omvandlar till en värmekälla med högre temperatur.

En värmeöverföringsvätska används vanligen för att överföra värme från värmekällan till värmepumpen och från värmepumpen till det medium som skall påverkas.

Det finns två typer av värmepumpar: värmepumpar av kompressionstyp och värmepumpar av absorptionstyp.

Värmepumpar av kompressionstyp består i huvudsak av följande beståndsdelar:

  1. en evaporator, som tar upp energi från omgivningen och överför den till värmeöverföringsvätskan;
  2. en kompressor, som på mekanisk väg suger in förångad vätska från evaporatorn och överför den vid ett högre tryck till kondensorn;
  3. en kondensor, som är en värmeväxlare i vilken ångan kondenseras, varvid den avger värme till det medium som skall påverkas.

I värmepumpar av absorptionstyp har kompressorn ersatts med en kokare, som innehåller vatten jämte ett kylmedium och som har inbyggd uppvärmningsanordning.

Värmepumpar har vanligen en beteckning som består av en sammansatt term där det första ledet betecknar den urspungliga värmekällan och det andra ledet det medium vars temperatur skall påverkas. Bland de huvudtyper som förekommer kan nämnas:

a)

luft-vatten- eller luft-luftvärmepumpar, vilka tar upp värme från den omgivande atmosfären och avlämnar det i form av varmt vatten eller varm luft;

b)

vatten-vatten- eller vatten-luftvärmepumpar, vilka erhåller värme från en underjordisk värmekälla eller från en vattensamling vid markytan.

c)

jord-vatten- eller jord-luftvärmepumpar, i vilka värme erhålls med hjälp av ett i jorden nedgrävt rörsystem.

 

Värmepumpar kan föreligga som en enda apparat, vars olika kretselement bildar en enhet. En sådan enhet benämns kompaktaggregat. De kan också föreligga som flera separata komponenter. Vissa värmepumpar kan föreligga utan evaporator, när de är avsedda att monteras i sådana anläggningar som redan innehåller evaporator. I sådana fall skall de betraktas som inkompletta varor vilka uppvisar de väsentliga kännetecknen på de kompletta varorna och klassificeras enligt detta nummer.

Värmepumpar används huvudsakligen för uppvärmning av byggnader eller för att förse hushåll med varmvatten. För dessa ändamål används vanligen värmepumpar som inte är reversibla.

Numret omfattar emellertid inte reversibla värmepumpar som består av en motordriven fläkt samt anordningar för reglering av såväl temperatur som fuktighet. Sådana apparater anses utgöra luftkonditioneringsapparater enligt nummer 8415.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer , oavsett om dessa är avsedda för hushållsbruk eller för industriellt bruk. Bland sådana delar märks kondensorer, absorbatorer, evaporatorer och kokare samt skåp, diskar och andra kylmöbler av de slag som är omnämnda i avsnitt I, punkt 2 ovan, vilka ännu inte har försetts med komplett kylaggregat eller med evaporator men som är tydligt avsedda att förses med sådan utrustning.

Kompressorer klassificeras enligt nummer 8414, även om de är specialtillverkade för användning i kylskåp etc. Icke igenkännliga delar (t.ex. rör och behållare) klassificeras efter beskaffenheten.

Detta nummer omfattar inte heller:

a)

luftkonditioneringsapparater med inbyggd kylapparat eller kylevaporator (nr 8415);

b)

gaskondenseringsapparater (t.ex. Linde-apparater) (nr 8419).



8419 Maskiner och apparater, även med elektrisk uppvärmning (med undantag av ugnar och annan utrustning enligt nr 8514), för behandling av material genom förfaranden som inbegriper temperaturändring, såsom uppvärmning, kokning, rostning, destillering, rektifiering, sterilisering, pastörisering, ångbehandling, torkning, indunstning, förångning, kondensering eller avkylning, dock inte maskiner och apparater av sådana slag som används för hushållsbruk; genomströmnings- eller förrådsvarmvattenberedare, icke elektriska


 

- Genomströmnings- eller förrådsvarmvattenberedare, icke elektriska:

8419.11

- - Gasuppvärmda genomströmningsvarmvattenberedare

8419.19

- - Andra

8419.20

- Steriliseringsapparater för medicinskt eller kirurgiskt bruk eller för laboratoriebruk 

 

- Maskiner och apparater för torkning:

8419.31

- - För jordbruksprodukter 

8419.32

- - För trä, pappersmassa, papper eller papp

8419.39

- - Andra

8419.40

- Maskiner och apparater för destillering eller rektifiering

8419.50

- Värmeväxlare

8419.60

- Maskiner och apparater för kondensering av luft eller annan gas till vätska

 

- Andra maskiner och apparater:

8419.81

- - För beredning av varma drycker, för matlagning eller för uppvärmning av mat 

8419.89

- - Andra

8419.90

- Delar


Det bör observeras att detta nummer inte omfattar:

a)

kaminer, spisar etc. enligt nummer 7321;

b)

luftvärmare och varmluftsfördelare, inte försedda med elektrisk uppvärmningsanordning, enligt nummer 7322;

c)

kokapparater och andra uppvärmningsapparater för hushållsbruk, enligt nummer 7418,;

d)

apparater för fraktionerad destillation (t.ex. för framställning av tungt vatten) eller för rektifiering, speciellt avsedda för isotopseparation, samt apparater för isotoputbyte enligt "tvåtemperaturprocessen" (nr 8401);

e)

ångpannor och hetvattenpannor (nr 8402) samt hjälpapparater till dessa (nr 8404);

f)

värmepannor för centraluppvärmning (nr 8403);

g)

industri- och laboratorieugnar, inbegripet ugnar för separation av bestrålat kärnbränsle genom pyrometallurgiska processer samt mikrovågsugnar (nr 8417 eller 8514, alltefter beskaffenheten);

h)

industri- och laboratorieugnar, inbegripet ugnar för separation av bestrålat kärnbränsle genom pyrometallurgiska processer samt mikrovågsugnar (nr 8417 eller 8514, alltefter beskaffenheten);

ij)

groningsapparater, äggkläckningsapparater och kycklingmödrar (nr 8436);

k)

spannmålsfuktningsmaskiner (nr 8437);

l)

diffusörer för extraktion av sockersaft (nr 8438);

m)

maskiner och apparater för värmebehandling av textilgarn, textilvävnader eller andra textilvaror (t.ex. maskiner för ångning eller svedning av garn) (nr 8451);

n)

apparater för utfällning genom kemisk förångning (s.k. ”chemical vapour deposition ” eller CVD) för framställning av halvledarkomponenter eller halvledarelement (nr 8486);

o)

industri- och laboratorieutrustning för värmebehandling av material genom induktion eller dielektrisk förlust inbegripet mikrovågsutrustning (nr 8514);

p)

mikrovågsugnar för industriellt eller kommersiellt bruk, av det slag som amvänds i restauranger och liknande inrättningar (nr 85.14);

q)

doppvärmare, som inte är permanent inbyggda för uppvärmning av vätskor, halvflytande (andra än fasta) ämnen eller gaser, såväl som doppvärmare, som är permanent inbyggda i ett kar och endast avsedda för uppvärmning av vatten (nr 8516);

r)

elektriska apparater för uppvärmning av marken, elektriska apparater för rumsuppvärmning och elektriska värmeapparater för hushållsbruk, enligt nummer 8516.

 

Med undantag av dessa varor omfattar detta nummer maskiner och apparater för uppvärmning eller avkylning av fasta, flytande eller gasformiga ämnen i avsikt att åstadkomma antingen helt enkelt en ändring av varans temperatur eller en huvudsakligen av temperaturändringen förorsakad omvandling av varan (t.ex. uppvärmning, kokning, rostning, destillering, rektifiering, sterilisering, pastörisering, ångbehandling, torkning, indunstning, förångning, kondensering eller avkylning). Däremot omfattar detta nummer inte maskiner och apparater, i vilka uppvärmningen eller avkylningen, även om den är väsentlig, endast har en sekundär uppgift, nämligen att underlätta maskinens eller apparatens mekaniska huvuduppgift, t.ex. maskiner för överdragning av kex etc. med choklad samt rivmaskiner (konchar) för chokladindustrin (nr 8438), tvättmaskiner (nr 8450 eller 8451) och maskiner för spridning och packning av bituminösa vägbeläggningsmaterial (nr 8479).

Maskiner och apparater enligt detta nummer kan förekomma med eller utan mekanisk utrustning.

Uppvärmningen kan ske på vilket sätt som helst (med kol, olja, gas, ånga, elektricitet etc.) utom i fråga om varmvattenberedare, vilka klassificeras enligt nummer 8516 om de är elektriskt uppvärmda.

Med undantag för senare i anv. till detta nummer beskrivna varmvattenberedare omfattar detta nummer endast maskiner och apparater som är avsedda för annat ändamål än hushållsbruk.

Numret omfattar en stor mängd maskiner och apparater av nedan beskrivna typer.


I. Maskiner och apparater för uppvärmning eller avkylning

Denna grupp omfattar maskiner och apparater med allmän användning i många industrier för enkel behandling av olika ämnen genom uppvärmning, kokning, kondensering, indunstning, förångning, avkylning etc. Hit hör bl.a. följande varor.

A.

Behållare av olika slag för uppvärmning eller avkylning:

1.

behållare för indirekt uppvärmning eller avkylning, som är försedda med dubbla väggar eller bottnar och med anordning för cirkulation av ånga, avkyld saltlösning eller annat värme- eller kylmedium. Däremot klassificeras behållare med dubbla väggar eller bottnar enligt fjortonde eller femtonde avd. (t.ex. nummer 7309) om de saknar anordning för cirkulation av värme- eller kylmedium (t.ex. värmeisolerade behållare) eller enligt nummer 8418 om de är försedda med en evaporator till ett kylaggregat (direkt kylning);

2.

behållare med enkla väggar och inbyggda anordningar för direkt uppvärmning (inbegripet uppvärmning med perforerade ångrör), andra än sådana som normalt används i hushåll (i allmänhet nummer 7321). I allmänhet känns industrityperna igen på sin större storlek och kraftiga konstruktion eller på förekomsten av filter eller kondenseringsdomar eller mekaniska anordningar, såsom omrörare eller tippmekanismer.


Sådana behållare, såväl med enkla som med dubbla väggar, är ofta konstruerade för att arbeta under högt tryck (t.ex. autoklaver) eller, för vissa ändamål, särskilt i den kemiska industrin och närstående industrier, vid reducerat tryck.
Behållare som är utrustade med mekaniska anordningar men saknar anordningar för direkt eller indirekt uppvärmning klassificeras enligt nummer 8479, såvida de inte tydligt utgör maskiner eller apparater av sådana slag som är nämnda i någon annan varukod.
Denna grupp av behållare för uppvärmning omfattar också pastöriseringsapparater, vilka ibland arbetar vid reducerat tryck och som används för uppvärmning av matvaror eller drycker (mjölk, smör, vin, öl etc.) till viss temperatur för att oskadliggöra skadliga mikroorganismer.

B.

Värmeväxlare, i vilka ett varmt medium (varm gas, ånga eller vätska) och ett kallt medium får passera, vanligen i motsatta riktningar, genom parallella ledningar som är skilda från varandra genom tunna metallväggar på så sätt, att det ena mediet avkyls och det andra uppvärms. Dessa apparater är vanligen av följande tre typer, nämligen i form av:

1.

system av koncentriska rör: ett medium cirkulerar i det ringformiga mellanrummet och ett annat medium i det inre röret;

2.

ett rörsystem för det ena mediet, vilket är inneslutet i en kammare genom vilken det andra mediet passerar; eller

3.

två parallella rader av med varandra förenade smala kammare av baffelplåtar.

 

Som redan har sagts i första stycket av denna anvisning (uteslutning e) omfattar detta nummer inte hjälpapparater för ångpannor (nr 8404), av vilka många (t.ex. ångkondensorer, luftförvärmare och economisers) är av ovannämnda värmeväxlingstyp.

Det följande är exempel på maskiner och apparater som under ovan angivna villkor faller under avsnitt I av denna anvisning:

  1. frysapparater (andra än sådana som omfattas av nummer 8210), i vilka temperatursänkningen åstadkoms genom köldblandningar;
  2. kondensorer för kväve eller andra gaser;
  3. apparater för pastörisering, kondensering, kylning etc. av mjölk (inbegripet lagerbehållare med kylutrustning);
  4. behållare för framställning och mogning av ost;
  5. apparater för koncentrering, kylning etc. av fruktsafter, viner etc.;
  6. apparater för lantbruket (t.ex. autoklaver för kokning av potatis etc. till foder; varmvattenbehållare för smältning av bivaxkakor, även sådana med skruvpress);
  7. kylkolonner (t.ex. för kvarnindustrin);
  8. autoklaver och andra apparater för tillagning, beredning eller konservering av födoämnen genom ångbehandling, kokning, stekning etc. (t.ex. kokskåp för skinkor; fiskstekapparater; autoklaver etc. för kokning och förvällning av frukt, köksväxter etc.; autoklaver och kylare för konservindustrin; syltkokare; konfektyrkokare);
  9. blötläggnings- och mäskkar med uppvärmningsanordningar; behållare för avkokning av humle; pastöriseringsapparater, kylare etc. för öl;
  10. för sockerindustrin avsedda skedningsmaischar, saftindunstningspannor, vakuumkokpannor, behållare för saturation med kolsyra eller för blekning med svaveldioxid eller för raffinering etc.
    Diffusörer (diffusionsbehållare och "kalorisator" som föreligger tillsammans) för extraktion av saften från sockerbetor omfattas inte av detta nummer (se avsnitt V, punkt B 3 i anv. till nummer 8438). Däremot klassificeras särskilt föreliggande "kalorisatorer" enligt nummer 8419;
  11. autoklaver för smältning av talg eller förtvålning av fetter; behållare som är avsedda för härdning av margarin och innehåller en avkyld roterande cylinder, på vilken den flytande fettemulsionen avsätter sig i fast form;
  12. kokare, autoklaver etc. för kemisk beredning av trämassa eller för hydrolys av trä;
  13. kar etc. för beredning av färgämnen;
  14. autoklaver för vulkning av gummi;
  15. kar etc. för betning eller avfettning av metaller;
  16. "immersion coils", vilka består av ett antal parallella eller sammanflätade plastslangar, som i vardera änden har fästs i en bikakeliknande anordning som är försedd med anslutningsdon. Apparaterna sänks ned i vätskebad för att hålla dessa vid konstant temperatur eller värma upp eller kyla ned dem med hjälp av vätska eller ånga som cirkulerar i slangarna;
  17. speciella uppvärmnings- och kokapparater som normalt inte används i hushåll (t.ex. kaffebryggare, tevattenkokare, mjölkkokare, ångkokare etc. av den typ som används i restauranger och personalmatsalar; ånguppvärmda kokapparater, värmeplattor, värmeskåp, torkskåp etc.; apparater för flottyrkokning;
  18. automatiska apparater för varma eller kalla drycker utan anordning för att ta emot betalning.

Ovan beskrivna apparater används huvudsakligen yrkesmässigt, men numret omfattar också icke elektriska genomströmnings- eller förrådsvarmvattenberedare, inbegripet soluppvärmda varmvattenberedare, oavsett om dessa är avsedda för hushållsbruk eller inte. Numret omfattar inte elektriska varmvattenberedare (nr 8516).

Det bör observeras att detta nummer inte omfattar ångkokare, tryckkokare och vissa kaffebryggare för hushållsbruk, av oädel metall (femtonde avd.).

II. Destillerings- och rektifieringsapparater

Med undantag av destillationsapparater av keramiskt material (nr 6909) eller av glas (nr 7017 eller 7020) omfattar denna grupp alla apparater för destillering av flytande eller fasta ämnen.

A.

Apparater för enkel destillation.
Dessa består huvudsakligen av en retort eller destillationspanna, i vilken den vätska som skall destilleras förångas, en kylanordning för kondensering av de från retorten kommande ångorna samt en eller flera behållare (förlag) för uppsamling av destillatet. De kan inrättas för intermittent drift (t.ex. enkla destillationsretorter som värms upp direkt eller genom inre ångrörslingor) eller för kontinuerlig drift. I det senare fallet tillförs vätska kontinuerligt till destillationsretorten, som vanligen värms upp genom ångrör eller ångrörslingor. Destillationsapparater för kontinuerlig drift kan förenas i serier, varvid den första värms upp direkt eller med ånga, medan de övriga matas med destillatet och värms upp av destillationsångorna från närmast föregående apparat.

B.

Fraktionerings- eller rektifieringsapparater.
Dessa är mera komplicerade anläggningar för kontinuerlig drift. De innehåller vertikala fraktionskolonner som möjliggör separering av blandningar av flera ämnen i en enda arbetsoperation. Den vanligaste kolonntypen är genom s.k. klockbottnar uppdelad i sektioner. Klockbottnarna består av plåtplattor som är försedda med bubblingslock och avloppsrör. Uppåtgående ånga från en sektion kommer sålunda i intim kontakt med kondensatet i sektionen ovanför, och alldenstund temperaturen sjunker allteftersom ångorna stiger upp i kolonnen, kan de avskiljas på olika nivåer, som motsvarar deras kokpunkter.

 

Apparater för destillering av fasta ämnen (kol, brunkol, trä etc.) arbetar enligt samma princip, men produkterna upphettas i ugnar som klassificeras enligt nummer 8417. nummer 8419 omfattar endast de kondenserings- och rektifieringsapparater som används för separering av de i ugnen utvecklade flyktiga produkterna.

De viktigaste delarna i apparater för destillering etc. är vanligen av metall (t.ex. rostfritt stål, koppar eller nickel), men de kan invändigt vara klädda med glas eller eldfast material. Apparater för destillering vid under- eller övertryck kan vara försedda med vakuumpumpar eller kompressorer.

Destillationsapparater (retorter) för intermittent drift används huvudsakligen för framställning av eteriska oljor, spritdrycker etc. Destillationsapparater för kontinuerlig drift (för enkel eller fraktionerad destillation) används i många industrier (t.ex. för destillering av teknisk alkohol, fettsyror, flytande luft, syntetiska motorbränslen och andra kemiska produkter; för raffinering av råpetroleum; för destillering av trä, kol, skiffer, brunkol eller stenkolstjära).

Till denna grupp hör också sådana separatorer för bestrålade bränslen eller för radioaktivt spillvatten som arbetar med fraktionerad destillation.


III. Apparater för indunstning och torkning

Dessa apparater är av olika utföranden (ibland för vakuum) alltefter beskaffenheten av det material som skall behandlas och dettas känslighet för värme. De kan upphettas direkt eller indirekt. Numret är emellertid endast tillämpligt för indunstnings- och torkapparater som arbetar vid relativt låg temperatur. Dessa apparater bör inte förväxlas med industriugnar enligt nummer 8417, i vilka mycket högre temperaturer utvecklas.

De vanligaste typerna av industriella apparater enligt detta nummer är:

A.

apparater för indunstning. Dessa består vanligen av en behållare med stor yta, vilken värms upp direkt eller indirekt genom ångrörspiraler och ofta är försedd med en utsugningsapparat för att avlägsna de bildade ångorna. De kan ha enkel- eller multipelverkan. De senare liknar till konstruktion och verkningssätt flerstegsdestillations-apparater men saknar anordning för återvinning av den kondenserade ångan;

B.

laboratorieapparater för lyofilisation och frystorkning. Dessa används för stabilisering och konservering av biologiska prover, såsom antitoxiner, bakterier, virus, plasma och sera genom avlägsnande av vatten. Proverna fryses och uppvärms sedan långsamt under mycket lågt tryck, varvid isen avdunstar och den vattenfria produkten blir kvar;

C.

tunneltorkare. Dessa består av stora kammare och är i allmänhet försedda med transportanordningar, på vilka de produkter som skall behandlas med lämplig hastighet transporteras genom kamrarna mot en varm luftström. De används bl.a. i den keramiska industrin, vid glastillverkning, i livsmedelsindustrin (inbegripet apparater med anordningar för rökning av fisk, kött etc.), för torkning av trä, hö etc.;

D.

roterande torkare. Dessa består av roterande cylindrar eller trummor som kan värmas upp invändigt eller utvändigt. De används i olika industrier (för papperstillverkning, för framställning av potatisflingor, etc.);

E.

kölnor. Dessa består av metallkammare, som är försedda med ett antal horisontella plåtar eller hyllor med slitsöppningar. Ibland upphettas de invändigt. En centralt roterande axel med omröringsanordning fördelar materialet över de heta plåtarna och får det att falla ned genom slitsarna från plåt till plåt. Apparater av detta slag används för behandling av mältat korn;

F.

spraytorkare. Dessa fungerar på samma sätt som indunstningsapparater och består av metallkammare som är invändigt försedda med en hastigt roterande horisontell skiva. De har även en uppvärmningsanordning och en fläkt för alstring av en varm luftström, genom vilken det flytande ämnet sprids centrifugalt i finfördelad form av den roterande skivan. På så sätt torkas vätskan ögonblickligen till pulverform. I en annan typ sprutas vätskan i finfördelad form in i behållaren, där den möter en varm luftström. Denna typ används särskilt för tillverkning av torrmjölk.

 

Till denna grupp hör också maskiner och apparater för indunstning av lösningar av klyvbara eller radioaktiva ämnen eller för torkning av klyvbara eller radioaktiva produkter.

Numret omfattar emellertid inte:

a)

centrifuger för torkning av radioaktiva fällningar (nr 8421);

b)

maskiner och apparater för torkning av flaskor eller andra kärl (nr 8422);

c)

maskiner och apparater som är specialtillverkade för torkning av textilgarn, textilvävnader eller andra textilvaror (nr 8451).



IV. Maskiner och apparater för rostning

Dessa består ofta av en roterande cylindrisk eller sfärisk behållare, i vilken den vara som skall behandlas (t.ex. kaffebönor, kakaobönor, spannmål eller nötter) utsätts för en bestämd temperatur antingen genom beröring med behållarens uppvärmda väggar eller direkt genom en luftström som har upphettats av en gas- eller oljebrännare eller en kokseld. Dessa apparater är vanligen försedda med anordningar som håller varan i ständig rörelse för att säkerställa en jämn rostning och förhindra förkolning. Vissa typer har lutande eller roterande, perforerade hyllor inuti en behållare till vilken upphettade gaser leds.

Varor enligt detta nummer bör inte förväxlas med industri- eller laboratorieugnar enligt nummer 8417.


V. Maskiner och apparater för ångbehandling

Dessa kan bestå av slutna behållare (av den allmänna typ som tidigare har beskrivits i denna anvisning), i vilka olika slags varor kan utsättas för fuktig värme (t.ex. genom tillförsel av vattenånga under tryck eller genom inverkan av den vattenånga som avges av varorna själva).

Sådana apparater används vid olika tillverkningsprocesser (t.ex. vid framställning av vegetabiliska eller animaliska extrakter; allmänt inom livsmedelsindustrin; vid processer där ånga behövs för avfettning och rensning). Andra typer består av större kammare, i vilka varor utsätts för inverkan av ånga under längre eller kortare tid. De används t.ex. för konditionering av lösa textilfibrer, för ångbehandling av trä, etc.

Numret omfattar inte maskiner för konditionering av textilgarn eller textilvävnader eller för annan ångbehandling av sådana textilvaror (nr 8451).


VI. Steriliseringsapparater

Dessa består i huvudsak av behållare, som vanligen uppvärms av ånga eller kokande vatten (eller ibland av varmluft). De varor eller ämnen som skall steriliseras utsätts i dessa apparater under viss tid för en temperatur som är tillräckligt hög för att döda bakterier etc. utan att förändra varornas eller ämnenas sammansättning eller fysiska egenskaper.

Många steriliseringsapparater för vätskor liknar de i avsnitt I ovan beskrivna apparaterna (t.ex. pastöriseringsapparater). Vissa större typer av steriliseringsapparater kan vara försedda med transportanordningar, på vilka godset förs genom uppvärmningsmediet och därefter, om så behövs, genom en kylapparat, som också kan utgöra en del av apparaten.

Denna grupp omfattar inte bara steriliseringsapparater för industriellt bruk (t.ex. för mjölk, vin, fruktsafter och vadd) utan också steriliseringsapparater för operationssalar etc.


VII. Apparater för framställning av flytande luft; specialapparater för laboratorier


Numret omfattar maskiner av typen Linde eller Claude, vilka används för framställning av flytande luft.

Numret omfattar vidare specialtillverkade laboratorieapparater, i allmänhet av mindre storlek (autoklaver, destillationsapparater, apparater för sterilisering eller ångbehandling, torkapparater etc.). Det omfattar emellertid inte demonstrationsapparater enligt nummer 9023 och inte heller mätapparater, kontrollapparater etc. som är upptagna eller inbegripna i varukoder med mera specificerad varubeskrivning i 90 kap.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater enligt detta nummer . Bland sådana delar kan nämnas: vissa delar till destillationsapparater eller rektifieringskolonner, såsom retorter, bubblingslock, ringar, plattor och vissa rörformiga delar; roterande plattor, trummor etc. för rostnings- och torkapparater.

Metallrör, som har böjts eller bockats men inte vidare bearbetats och som föreligger i inte hopmonterat skick, anses inte vara igenkännliga som delar till varor enligt detta nummer och skall därför klassificeras enligt femtonde avd.


8420 Kalandrar och andra valsmaskiner, andra än maskiner för bearbetning av metall eller glas, samt valsar till sådana maskiner


8420.10

- Kalandrar och andra valsmaskiner

 

- Delar:

8420.91

- - Valsar

8420.99

- - Andra


Med undantag av maskiner för valsning eller annan bearbetning av metall enligt nummer 8455, 8462 eller 8463 samt maskiner för bearbetning av glas (nr 8475) omfattar detta nummer kalandrar och andra valsmaskiner, oavsett om de är specialtillverkade för viss industri eller inte.

Dessa maskiner består huvudsakligen av två eller flera parallella cylindrar eller valsar, vilka roterar mer eller mindre tätt intill varandra, varigenom följande arbetsprocedurer kan utföras, antingen enbart genom valsarnas tryck eller genom tryck i förening med friktion, värme eller fuktighet:

  1. utvalsning till plattor av material (inbegripet bagerideg, choklad, gummi etc.) som tillförs valsarna som en formbar massa;
  2. åstadkommande av vissa effekter på ytan hos plattor eller folier (av annat material än metall eller glas) som får passera mellan valsarna, t.ex. pressning, strykning, glansning, glättning, polering, prägling eller ådring;
  3. anbringande av appretur eller ytbetäckningar;
  4. laminering av textilvävnader.

Maskiner av detta slag används inom olika industrier (t.ex. inom pappers-, textil-, läder-, linoleum-, plast- och gummiindustrierna).

I vissa industrier har kalandrarna särskilda namn, t.ex. strykmaskiner (i tvättinrättningar), manglar (i textilindustrin) och superkalandrar (i pappersindustrin), men de klassificeras enligt detta nummer oavsett om de kallas kalandrar eller inte.
Kalandrar utgör ofta hjälp- eller tillsatsanordningar till andra maskiner (t.ex. pappersmaskiner). När kalandrarna föreligger tillsammans med dessa andra maskiner styrs klassificeringen av anm. 3 och 4 till sextonde avd.

Kalandrar som endast är utrustade med hjälpanordningar, såsom impregneringsbad, påläggningsvalsar, upprullningsanordningar eller skäranordningar, klassificeras däremot enligt detta nummer.

Numret omfattar också sådana stryk- och pressmaskiner av kalandertyp som används i hushåll.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner enligt detta nummer . Detta gäller även valsar (cylindrar) som är tydligt igenkännliga såsom avsedda att användas i kalandrar eller liknande valsmaskiner enligt detta nummer. Dessa valsar kan vara av metall, trä eller annat lämpligt material (t.ex. pressad papp). De kan ha varierande längd och diameter och kan vara massiva eller ihåliga. Ytan kan, beroende på valsarnas tillämnade användning, vara polerad, korrugerad, kornad eller ha ingraverade mönster. De kan även vara överdragna med andra material (t.ex. läder, textilmaterial eller gummi). Metallvalsar är vanligen så konstruerade, att de kan upphettas invändigt med ånga, gas etc. En sats valsar för en särskild kalander kan bestå av cylindrar av olika material eller med olika överdrag.

Detta nummer omfattar inte maskiner, vilka trots att de något liknar kalandrar eller liknande valsmaskiner, tjänar andra ändamål än de ovan angivna, t.ex.:

a)

cylindertorkmaskiner för textilvaror, papper etc. (nr 8419 eller 8451);

b)

vin- och ciderpressar etc. (nr 8435);

c)

valskrossar (nr 8436, 8474 eller 8479);

d)

valskvarnar (valsstolar) för kvarnindustrin (nr 8437);

e)

vridmaskiner för tvätt (nr 8451);

f)

valsverk (nr 8455);

g)

maskiner för riktning av metallplåt (nr 8462) samt maskiner för prägling av metallplåt (nr 8463);

h)

maskiner för tillverkning av planglas genom valsning samt kalandrar för glasbearbetning (nr 8475).



8421 Centrifuger, inbegripet torkcentrifuger; maskiner och apparater för filtrering eller rening av vätskor eller gaser


 

- Centrifuger, inbegripet torkcentrifuger:

8421.11

- - Mjölkseparatorer

8421.12

- - Torkcentrifuger för tvätt

8421.19

- - Andra

 

- Maskiner och apparater för filtrering eller rening av vätskor:

8421.21

- - För filtrering eller rening av vatten

8421.22

- - För filtrering eller rening av drycker, andra än vatten

8421.23

- - Olje- eller bränslefilter för förbränningsmotorer

8421.29

- - Andra

 

- Maskiner och apparater för filtrering eller rening av gaser:

8421.31

- - Luftrenare till förbränningsmotorer

8421.39

- - Andra

 

- Delar:

8421.91

- - Till centrifuger, inbegripet delar till torkcentrifuger

8421.99

- - Andra


Detta nummer omfattar:

I.

maskiner som med hjälp av centrifugalkraften helt eller delvis skiljer (separerar) blandningsbeståndsdelar med olika densitet från varandra eller avlägsnar fuktighet från våta ämnen;

II.

maskiner och apparater för filtrering eller rening av vätskor eller gaser, andra än t.ex. filtrertrattar, mjölksilar och silar för filtrering av målningsfärg (i allmänhet 73 kap.).



I. Centrifuger, inbegripet torkcentrifuger

De flesta centrifuger består i huvudsak av en perforerad eller genombruten platta, trumma, korg, kula e.d., som roterar med stor hastighet i en fast, vanligen cylindrisk behållare, mot vars väggar de genom centrifugalkraften avskilda ämnena slungas. I vissa typer uppsamlas ämnen med olika densitet på olika höjd i behållaren med hjälp av en serie av på varandra liggande separatorkoner. I andra typer blir de fasta beståndsdelarna kvar i den perforerade, roterande trumman, korgen etc., och de flytande beståndsdelarna slungas ut. Maskiner av sistnämnda slag kan även användas för att effektivt pressa in flytande färg, rengöringsmedel o.d. i olika material (t.ex. vid färgning eller rengöring).

Numret omfattar bl.a.:

  1. torkcentrifuger för tvätterier, färgerier, massafabriker, spannmålskvarnar etc.;
  2. centrifuger för sockerraffinering;
  3. mjölkseparatorer; s.k. slamseparatorer (för mjölkens rening från fasta föroreningar);
  4. centrifuger för klarning av oljor, vin, sprit etc.;
  5. centrifuger för avlägsnande av vatten eller vax från mineraloljor;
  6. centrifuger för avlägsnande av vatten från vin, talg, stärkelse etc.;
  7. nitreringscentrifuger för tillverkning av bomullskrut;
  8. separatorer för jästkulturer;
  9. centrifuger för den kemiska industrin (t.ex. snabbgående centrifuger för extrahering av antibiotika);
  10. centrifuger, huvudsakligen för laboratoriebruk, i vilka vätskor separeras i över varandra liggande skikt, som sedan dekanteras;
  11. centrifuger för extrahering av blodplasma;
  12. centrifuger för torkning av radioaktiva fällningar;
  13. centrifuger för extrahering av honung.


Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till centrifuger (t.ex. plattor, trummor, korgar, kulor och behållare).

Detta nummer omfattar inte vissa andra maskiner som arbetar enligt centrifugalprincipen, t.ex.:

a)

speciella s.k. gascentrifuger för separation av uranisotoper (nr 8401);

b)

vätskecentrifugalpumpar (nr 8413);

c)

luftcentrifugalpumpar (nr 8414);

d)

centrifugalsiktar för kvarnindustrin (nr 8437);

e)

centrifugalgjutmaskiner för metall (t.ex. för gjutjärnsrör) (nr 8454) eller för betong (t.ex. för gjutning av betongrör) (nr 8474);

f)

centrifugalpendelkvarnar för malning av jord, sten etc. (nr 8474);

g)

av det slag som används för framställning av halvledarplattor (wafers) (nr 8486).



II. Maskiner och apparater för filtrering eller rening av vätskor eller gaser

Många filtrer- eller reningsapparater enligt detta nummer är helt statiska anordningar utan rörliga delar. Numret omfattar filtrer- och reningsapparater etc. av alla slag (fysiska eller mekaniska, kemiska, magnetiska, elektromagnetiska, elektrostatiska etc.). Numret omfattar inte bara stora industriella anläggningar utan också filter för förbränningsmotorer samt smärre apparater för hushållsbruk. Numret omfattar emellertid inte filtrertrattar, mjölksilar, behållare, cisterner etc., som endast är försedda med metallsilduk eller annan silanordning, och inte heller behållare, cisterner etc. med allmän användning, även om de är avsedda att förses med ett lager av grus, sand, träkol etc. och därefter användas som filter.

I stort sett kan maskiner och apparater enligt detta nummer delas upp i två typer med hänsyn till om de är avsedda för vätskor eller för gaser.
 

A. Maskiner och apparater för filtrering eller rening av vätskor, inbegripet apparater för avhärdning av vatten.


Apparater för filtrering av vätskor enligt denna grupp avskiljer partiklar (fasta, feta, kolloidala etc.) från en vätska som t.ex. får passera genom en platta, ett membran eller en massa av poröst material (t.ex. väv, filt, metalltrådsduk, skinn, stengods, porslin, kiselgur, sintrat metallpulver, asbest, pappersmassa, cellulosa, träkol, benkol eller sand). Vid filtrering av dricksvatten avlägsnar en del av dessa ämnen (t.ex. porslin och träkol) bakterier etc. Filtrerapparater i vilka dessa filtermaterial används benämns därför ibland vattenrenare. Filtrerapparater används även för att ta bort vätska ur vattenhaltiga blandningar (t.ex. ur keramiska massor eller anrikade malmer). Numret omfattar apparater av ifrågavarande slag, oavsett om vätskan pressas genom filtret genom självtryck, genom sugning (eller vakuum) eller genom tryck.

Bland de olika typerna märks följande.

  1. Vattenfilter för hushållsbruk. Filter av trycktyp är avsedda att fästas på huvudledningen eller på en kran och består vanligen av ett cylindriskt keramiskt filterelement som är inneslutet i en metallbehållare. Filter för självtryck är av liknande konstruktion men ofta större. Numret omfattar emellertid inte filter som huvudsakligen består av keramiskt material eller glas (69 resp. 70 kap.);
  2. Filtrerljus används vid framställning av syntetiska eller regenererade textilfibrer. Dessa filter består av en rostfri behållare som innehåller ett filterelement av textilmaterial, genom vilket spinnlösningen filtreras.
  3. Oljefilter för förbränningsmotorer, verktygsmaskiner etc. Två huvudtyper finns:
    a) sådana som innehåller ett filterelement som vanligen består av på varandra lagda skikt av filt, metalltrådsduk, stålull etc.;
    b) sådana som innehåller permanentmagneter eller elektromagneter för att avskilja järnpartiklar från oljan.
  4. Filter för rening av matarvattnet till ångpannor. Dessa filter består vanligen av en stor behållare, som invändigt är försedd med flera på varandra lagda skikt av filtermaterial och som förutom inlopps- och avloppsrör har ett system av rör och ventiler för rengöring av filterelementen med en motström av vatten.
  5. Filtrerpressar. Dessa består av en horisontell rad av filtrerkammare, som bildas av lätt löstagbara vertikala plattor och ramar. Plattorna och ramarna är överspända med ett filtermaterial (väv, cellulosa etc.) och hålls fast av en skruv- eller pressmekanism. Vätskan pressas av en pump genom filtrerkamrarna, som kan uppvärmas invändigt av ånga etc. Filtratet uppsamlas i en ränna vid nedre delen av pressen, och föroreningarna stannar kvar mellan plattorna i form av kakor. Filtrerpressar används för filtrering eller klarning av många olika vätskor (t.ex. i den kemiska industrin, i sockerindustrin, i bryggerier, vid vintillverkning, oljerening, anrikning av malm, tillverkning av keramiska produkter, framställning av syntetiska eller regenererade textilfibrer etc.).
  6. Roterande vakuumfilter. Dessa består av en med filterduk eller metallduk täckt cylinder som är monterad i en behållare, vilken innehåller den vätska som skall filtreras. Vätskan sugs in i cylindern, och mekaniska anordningar avlägsnar de fasta föroreningar som samlas på trummans utsida.
  7. Intermittenta vakuumfilter. Dessa består av ett antal små filtrercylindrar som är täckta med filterduk och anslutna till en gemensam vakuumledning. Filtret sänks ned i den vätska som skall filtreras och vakuum kopplas på.
  8. Kemiska vattenrenare, t.ex. permutit- eller zeolitavhärdningsfilter och kalkvattenrenare.
  9. Elektromagnetiska vattenrenare. Dessa renare förhindrar genom inverkan av ett magnetfält att i vattnet befintliga kalksalter kristalliseras och bildar avlagringar på rörens väggar. I stället avskiljs salterna som slam, vilket lätt avlägsnas.

Numret omfattar också dialysatorer, en speciell typ av filter, som huvudsakligen består av ett halvgenomträngligt membran, genom vilket vätskor kan passera genom diffusion och därigenom skiljas från kolloidala partiklar.


B. Maskiner och apparater för filtrering eller rening av gaser.

Dessa gasfilter och gasrenare används för att avskilja fasta eller flytande partiklar från gaser, antingen för att återvinna värdefulla produkter (t.ex. koldamm eller metallpartiklar från rökgaser) eller för att ta bort skadliga ämnen (t.ex. damm eller tjära ur gaser eller rök eller olja ur ånga från ångmaskiner).

Hit hör bl.a. följande maskiner och apparater.

1.

Filter och renare med enbart mekaniskt eller fysikaliskt arbetssätt av vilka två typer förekommer. I den första typen består filtermaterialet liksom i vätskefilter av en porös yta eller massa (filt, textilduk, metallsvamp, glasull etc.). I den andra typen sker avskiljandet genom att hastigheten hos de partiklar som medföljer gasen hastigt minskas, så att de faller ned på grund av sin egen tyngd och kan hopsamlas eller uppfångas på en oljig yta etc. Filter av dessa typer är ofta försedda med fläktar eller vattenspridare.
Till den första typen hör bl.a.:

a)

luftrenare till förbränningsmotorer. I dessa kombineras ofta båda de ovan beskrivna systemen;

b)

slangfilter. Dessa består av en rad slangformiga filterelement av textilvara och är ofta försedda med en skakmekanism som kommer de avskilda partiklarna att falla ned genom slangarnas botten;

c)

filter som består av en ändlös filterduk som går över två valsar och är uppspänd i den kammare genom vilken gaserna strömmar. Filterduken rengörs av en skrapmekanism;

d)

roterande filter, ex. sådana som används vid sandblästring. De består vanligen av en filtrertrumma i vilken luften leds in genom sugning. Trumman roterar mot en skrapa, som befriar den från föroreningarna.
Till den andra typen hör bl.a.:

e)

dammavskiljare, rökfilter, som är försedda med olika anordningar för att nedbringa partiklarnas hastighet i gasströmmen, t.ex. baffelplåtar; perforerade skiljeväggar med mot varandra icke svarande hål; ring- eller spiralformiga ledningar som är invändigt försedda med baffelplåtar; koner av på varandra lagda ringar med flänsar eller vingar;

f)

cykloner (cyklonrenare), vilka i regel huvudsakligen består av koner av metallplåt som är inneslutna i en cylindrisk behållare. Gaserna leds till den trängre delen av konen genom ett tangentiellt rör och de virvelströmmar som då uppstår minskar snabbt i hastighet när gaserna når den bredare delen av konen, varvid dammet faller ned på behållarens botten.

2.

Elektrostatiska filter för luft eller andra gaser. I dessa utgörs den huvudsakliga beståndsdelen vanligen av en rad vertikala trådar som är laddade med statisk elektricitet. Dammet i den luft som strömmar genom apparaten attraheras av och fastnar på trådarna, från vilka det då och då avlägsnas.

3.

Gastvättare (skrubbrar) eller absorptionstorn. Dessa används för rening av gengas, lysgas etc. och består av höga metalltorn som innehåller koks eller annan fyllning och upptill är försedda med vattenspridare.

4.

Andra kemiska filter och renare för luft och andra gaser (inbegripet katalytiska avgasrenare som omvandlar kolmonoxid i avgaserna från motorfordon).


Denna grupp omfattar också följande maskiner och apparater som används i kärnkraftsindustrin: luftfilter (fysikaliska eller elektrostatiska) som är särskilt konstruerade för att avlägsna radioaktivt damm; renare med aktivt kol, som fångar upp radioaktiv jod; jonbytarapparater för separation av radioaktiva grundämnen, inbegripet sådana apparater som arbetar med elektrodialys; separatorer för bestrålade bränslen eller för radioaktivt spillvatten, vilka är baserade på jonbyte eller arbetar på kemisk väg (med hjälp av lösningsmedel, fällning etc.).

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till ovannämnda slag av filter och renare. Bland sådana delar märks:

filtrercylindrar för intermittenta vakuumfilter; ställ, ramar och plattor för filtrerpressar; roterande trummor för vätske- eller gasfilter; baffelplåtar och perforerade plåtar för gasfilter.

Det bör emellertid observeras att filterplattor av pappersmassa klassificeras enligt nummer 4812 och att många andra filterelement (av keramiskt material, textilmaterial, filt etc.) klassificeras efter materialets beskaffenhet.

Numret omfattar inte heller:

a)

gasdiffusionsapparater för separation av uranisotoper (nr 8401);

b)

luftkonditioneringsapparater enligt nummer 8415 och luftavfuktare enligt nummer 8479;

c)

vinpressar, ciderpressar etc. (nr 8435);

d)

s.k. konstgjorda njurar (dialysapparater) (nr 9018).

 

8422 Diskmaskiner; maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning, tillslutning, kapsylering eller etikettering av flaskor, burkar, askar, lådor, påsar, säckar eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för förpackning eller inslagning av varor [inbegripet maskiner och apparater för inslagning av varor genom värmekrympning (heat-shrink)]; apparater för inpressning av kolsyra i drycker (+)


 

- Diskmaskiner:

8422.11

- - Av hushållstyp

8422.19

- - Andra

8422.20

- Maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor eller andra kärl

8422.30

- Maskiner och apparater för påfyllning, tillslutning, kapsylering eller etikettering av flaskor, burkar, askar, lådor, påsar, säckar eller andra förpackningar; apparater för inpressning av kolsyra i drycker

8422.40

- Andra maskiner och apparater för förpackning eller inslagning av varor (inbegripet sådana för inslagning genom värmekrympning)

8422.90

- Delar


Detta nummer omfattar diskmaskiner (för tallrikar, glas, skedar, gafflar etc.) med eller utan anordningar för torkning, inbegripet elektriska diskmaskiner, även för hushållsbruk. Numret omfattar också maskiner och apparater av olika typer, som är avsedda för rengöring eller torkning av flaskor eller andra kärl, för påfyllning eller tillslutning av sådana kärl (inbegripet apparater för inpressning av kolsyra i drycker) eller eljest för förpackning av varor (inbegripet inslagning genom värmekrympning) för försäljning, transport eller lagring.

Hit hör bl.a.:

  1. maskiner för tvättning, sköljning eller torkning (med ånga eller på annat sätt) av flaskor, konservburkar och andra burkar, askar, fat, smörkärnor, separatorkulor eller andra kärl. Dessa maskiner är ibland försedda med anordningar för desinfektion eller sterilisering;
  2. maskiner för påfyllning av förpackningar (t.ex. fat, tunnor, konservburkar och andra burkar, flaskor, tuber, ampuller, lådor, pappaskar, säckar eller påsar), ofta försedda med automatiska hjälpanordningar för volym- eller viktkontroll och med anordningar till tillslutning av förpackningarna;
  3. maskiner och apparater för tillslutning av flaskor och burkar med kork, kapsyl e.d.; maskiner och apparater för hermetisk tillslutning av konservburkar (även genom lödning);
  4. maskiner och apparater för emballering av varor (påsättande av banderoller eller hylsor, paketering eller förpackning i kartonger), även med anordningar för formning, tryckning, omknytning med snören, häftning, tejpning, klistring, tillslutning eller annan avslutande behandling av förpackningarna. Numret omfattar också maskiner för förpackning av fyllda konservburkar, flaskor etc. i ytterförpackningar (häckar, lådor etc.);
  5. etiketteringsmaskiner, inbegripet sådana som även trycker, skär och gummerar etiketterna;
  6. apparater för inpressning av kolsyra i drycker. Dessa utgör i själva verket flaskpåfyllnings- och flasktillslutningsapparater med anordningar för tillförsel av kolsyra samtidigt med vätskan;
  7. maskiner och apparater för bandning av balar, lådor o.d., inbegripet handmanövrerade bärbara apparater som är försedda med bottenplatta eller liknande anordning som gör att de vid användningen kan ställas på de balar, lådor eller andra förpackningar som skall bandas.

Maskiner och apparater enligt detta nummer utför ofta flera av ovannämnda arbetsuppgifter. De kan också vara försedda med anordningar för fyllning eller tillslutning i vakuum eller under kontrollerat tryck.

Maskiner och apparater som utom förpackning, inslagning etc. även utför andra arbetsuppgifter klassificeras ändå enligt detta nummer , under förutsättning att de andra arbetsuppgifterna är av underordnad betydelse i jämförelse med förpackningen etc. Sålunda klassificeras enligt detta nummer maskiner som förpackar eller slår in varor i sådana förpackningar vari de normalt distribueras och säljs i handeln, även om maskinerna är försedda med anordningar för vägning eller mätning. Likaså omfattar numret maskiner som är försedda med anordningar vilka som biuppgift skär, formar eller pressar förut beredda varor till sådan form som är lämplig för försäljning, utan att varans huvudsakliga karaktär därigenom förändras (t.ex. maskiner som formar smör eller margarin till block etc. och sedan emballerar dessa). Numret omfattar emellertid inte maskiner vilkas huvuduppgift inte är att emballera varor utan att bearbeta råmaterial eller halvfabrikat till färdiga produkter (t.ex. maskinkombinationer för såväl tillverkning som förpackning av cigaretter).

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till ovannämnda maskiner och apparater. Det bör emellertid observeras, att, i fråga om maskinkombinationer, delar till någon i kombinationen ingående maskin som i och för sig inte omfattas av detta nummer klassificeras enligt sina respektive nummer , t.ex. delar till vågar (nr 8423), delar till maskiner för tillverkning av kartonger eller papperspåsar (nr 8441) och delar till tryckmaskiner (nr 8443).

Numret omfattar inte:

a)

hushållsapparater för påfyllning av flaskor eller tillslutning av konservburkar samt andra mekaniska hushållsapparater och redskap som väger högst 10 kg (nr 8210);

b)

halm- och foderpressar (nr 8433);

c)

maskiner för tillverkning av papperssäckar, papperspåsar eller kartonger (nr 8441);

d)

symaskiner för tillslutning av säckar etc. efter påfyllning (nr 8452);

e)

skrotpressar (nr 8462);

f)

lådspikningsmaskiner (nr 8465);

g)

maskiner och apparater för kuvertering av brev eller för banderollering av handlingar (nr 8472).

 

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 8422.11

Dessa nummer omfattar diskmaskiner av hushållstyp, även elektriska, oavsett deras avsedda användning. Sådana maskiner som skall stå på golvet har följande ytterdimensioner:

bredd: högst 65 cm
höjd: högst 95 cm
djup: högst 70 cm

Maskiner och apparater av bänktyp har väsentligt mindre dimensioner.


8423 Vågar (med undantag av vågar känsliga för 0,05 g eller mindre), inbegripet räkne- och kontrollvågar; vikter av alla slag för vågar (+)


8423.10

- Personvågar, inbegripet barnvågar; hushållsvågar

8423.20

- Vågar för kontinuerlig vägning av varor på transportörer

8423.30

- Toleransvågar, vågar för utvägning i säckar samt andra doseringsvågar, inbegripet vågar med behållare 

 

- Andra vågar:

8423.81

- - Med en kapacitet av högst 30 kg

8423.82

- - Med en kapacitet av mer än 30 kg men högst 5 000 kg

8423.89

- - Andra

8423.90

- Vikter av alla slag till vågar; delar till vågar


Med undantag av vågar som är känsliga för 0,05 g eller mindre (nr 9016) omfattar detta nummer :

A.

maskiner, apparater och redskap för direkt bestämning av föremåls vikt, oavsett om detta sker på elektronisk väg (med hjälp av transduktorer), genom utbalansering av föremålet mot utbytbara vikter, genom förskjutning av rörliga vikter längs en graderad balk (besman m.fl.) eller genom automatisk viktangivning på en skala eller med visare i apparater som arbetar med fjädrar, med hävstänger och motvikter eller hydrauliskt, etc.;

B.

apparater som arbetar enligt principen för vågar men automatiskt anger andra enheter (t.ex. volym, antal, pris eller längd) vilka står i direkt relation till vikten;

C.

apparater, som i förväg är inställda på en viss vikt, vilka med avseende på vikten kontrollerar likformigheten av eller utvisar felaktigheter hos varor eller väger upp bestämda viktmängder av varor som är färdiga för förpackning.

 

Bland det stora antalet vågtyper enligt detta nummer märks:

  1. fjädervågar;
  2. hushålls- och butiksvågar;
  3. brev- och paketvågar;
  4. personvågar (även för iläggning av mynt), inbegripet barnvågar;
  5. bärbara eller mobila vågar av plattformstyp;
  6. bryggvågar (hydrauliska och andra) och andra plattformsvågar;
  7. vågar för vägning av gods på transportband, lintransportörer etc.;
  8. räknevågar (arbetar enligt principen för vågar och räknar stycketal);
  9. toleransvågar, såsom kontrollvågar vilka utvisar avvikelser (över- eller undervikt) från standardvikt samt vågar för fortlöpande kontroll av jämnheten i vikt hos textilvaror eller andra material;
  10. vågar för automatisk vägning av material som tillförs genom trattar, inbegripet sådana vågar som automatiskt väger material från flera trattar (vid framställning av blandningar);
  11. vågar för utvägning i säckar eller behållare av i förväg bestämda kvantiteter av en vara. Apparater som dessutom emballerar varan i sådana förpackningar vari de normalt distribueras och säljs i handeln förs dock inte hit;
  12. automatiska vågar för vägning av ett kontinuerligt vätskeflöde;
  13. helt automatiska apparater, vilka väger och etiketterar färdigförpackade varor och som består av en våg, en räknemaskin och ett tryckverk med inbyggd anordning för summering av förpackningar och utmatning av etikett.

Vågar kan vara försedda med anordningar för automatisk tryckning av viktbiljetter, för registrering och summering av en serie vägningar, för projektion eller förstoring av skalor, etc.

Numret omfattar också vikter av alla slag, för alla slags vågar och av vilket material som helst, föreliggande som enstaka vikter eller i satser, med eller utan tillhörande lådor etc. Enligt detta nummer klassificeras också särskilt föreliggande vikter för precisionsvågar enligt nummer 9016. Vikter som föreligger med sådana precisionsvågar klassificeras dock tillsammans med dessa. Skjutvikter (även av platina) förs likaså hit.


Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till vågar enligt detta nummer . Bland sådana delar märks:

vågbalkar (med eller utan gradering); vågskålar och vågplattformar; bottenplattor, stativ och höljen; eggar, svängtappar och svängtappslager (utom sådana som består helt av agat eller andra ädelstenar eller halvädelstenar–nummer 7116); hydrauliska dämpningsanordningar (svängningsdämpare); viktskalor.

Numret omfattar inte:

a)

hydrostatiska vågar (för bestämmande av densitet) (nr 9016);

b)

maskiner för balansering av maskindelar (nr 9031);

c)

instrument, såsom dynamometrar av sådana slag som huvudsakligen är avsedda för mätning av dragkraft, tryckkraft etc. och inte för vägning av varor, personer, djur etc. (nr 9024 eller 9031).


Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 8423.20

De vågar för kontinuerlig vägning av varor på transportörer som omfattas av detta nummer och som kan vara av den summerande eller integrerande typen mäter och registrerar vikten av varorna när dessa passerar i skopor, på kedjor e.d.


8424 Mekaniska apparater (även för handkraft) för utsprutning, spridning eller finfördelning av vätskor eller pulver; brandsläckningsapparater, även laddade; sprutpistoler och liknande apparater; ångbläster- och sandblästerapparater samt liknande apparater (+)


8424.10

- Brandsläckningsapparater, även laddade

8424.20

- Sprutpistoler och liknande apparater

8424.30

- Ångbläster- och sandblästerapparater samt liknande apparater


- Sprutor för jordbruk och trädgårdsskötsel:

8424.41

- - Bärbara sprutor

8424.49

- - Andra

 

- Andra apparater:

8424.82

- - För jordbruk eller trädgårdsskötsel

8424.89

- - Andra slag

8424.90

- Delar


Detta nummer omfattar maskiner och apparater för utsprutning, spridning eller finfördelning av ånga, vätskor eller fasta ämnen (t.ex. sand, pulver, korn eller metallslipmedel) i form av en stråle, som dropp eller som ett regn eller en dimma.

Detta nummer omfattar emellertid inte vattenskärmaskiner eller slipande vattenskärmaskiner, som är utformade för precisionsskärning i en mängd material (t.ex. sten, komposit, gummi, glas, metall). Dessa maskiner arbetar vanligtvis med en stråle vatten eller en blandning av vatten och fina slipmedel med ett tryck på 3000 till 4000 bar och med en hastighet av 2-3 gånger ljudhastighet (nr 8456).


A. Brandsläckningsapparater, även laddade

Denna grupp omfattar brandsläckningsapparater som kan vara oladdade eller laddade med skumbildande eller andra ämnen. Enligt detta nummer klassificeras också enkla brandsläckningsapparater som är försedda med kranar, ventiler, genomslagsstift eller andra öppningsanordningar.

Numret omfattar inte:

a)

brandsläckningsbomber och laddningar till brandsläckningsapparater (nr 3813);

b)

brandsläckningspumpar med eller utan inre behållare, nummer 8413 (inte utgörande fordon) eller nummer 8705 (brandbilar).

 

B. Sprutpistoler och liknande apparater

Sprutpistoler och liknande handmanövrerade apparater är vanligen avsedda att anslutas till en slangledning för tryckluft eller ånga och–direkt eller genom en ledning–till en behållare för det ämne som skall sprutas. De är försedda med avtryckare eller ventiler för reglering av flödet genom munstycket, varmed strålbredden vanligen kan regleras. De används för sprutning av färg, fernissa, olja, plast, cement, metallpulver, textilstoft etc. De kan också användas för rengöring av husfasader, statyer etc. med en kraftig stråle av tryckluft eller ånga.

Numret omfattar också särskilt föreliggande handmanövrerade antismetsprutor för montering på tryckmaskiner samt handmanövrerade metallsprutpistoler som arbetar antingen enligt blästerprincipen eller genom elektrisk uppvärmning jämte en tryckluftstråle.

Handmanövrerade sprutpistoler som är försedda med inbyggd elektrisk motor, pump och behållare för det material som skall sprutas (färg, fernissa etc.) omfattas också av detta nummer .


C. Ångbläster- och sandblästerapparater samt liknande apparater

Sandblästerapparater och liknande apparater är ofta av kraftig konstruktion och har ibland inbyggda kompressorer. De används för avlägsnande av glödspån eller för rengöring av metallvaror, för mekanisk etsning, gravering eller mattering av ytan på glas, sten etc. genom att varorna utsätts för en kraftig stråle av sand, metallslipmedel etc. De är vanligen försedda med dammsugare för att avlägsna sand- och dammoln. Numret omfattar också ångblästerapparater, som används för t.ex. avfettning av metalldelar.


D. Sprutor för spridning av vätskor eller pulver

Dessa används för insekts- eller svampbekämpningsmedel etc. inom lantbruk och trädgårdsskötsel och i hem. Numret omfattar bl.a.: sprutor (med eller utan inbyggda behållare) som drivs för hand (även enkla kolvsprutor) eller med foten; pulverblåsbälgar; sprutor som är avsedda att bäras på ryggen eller att dras. Numret omfattar också mobila sprutor, i vilka motorn som lämnar kraft för pumpningen eller spridningen även kan förflytta sprutan i den begränsade omfattning som behövs för arbetets utförande. Numret omfattar däremot inte sprutor som utgör verkliga fordon av de slag som avses i nummer 8705.

Under förutsättning att de är försedda med mekaniska anordningar för alstring eller spridning av en stråle e.d. eller för automatisk riktning av strålmunstycket (även enkla anordningar som påverkas av vattentrycket), omfattar detta nummer också följande typer av apparater, stationära, transportabla eller mobila:

  1. vattenspridare för gräsmattor, fruktträdgårdar etc. (t.ex. roterande och svängande bevattningsrör);
  2. vattenkanoner för lösgörande av mineral (t.ex. guldhaltig sand) från bergssidor etc. med hjälp av kraftiga vattenstrålar samt för pappersindustrin avsedda barkningsmaskiner som arbetar med vattenstråle.

Numret omfattar också mekaniska vindrute- och strålkastarspolare för motorfordon samt eldsprutor av den typ som används för utrotning av ogräs eller för andra lantbruksändamål.

Numret omfattar inte:

a)

behållare som är fyllda med insektsbekämpningsmedel under tryck och försedda med en enkel tryckutlösningsventil (nr 3808);

b)

slangmunstycken (femtonde avd. eller, om de är försedda med kranar, ventiler eller andra anordningar för reglering av vätskeflödet, nummer 8481);

c)

medicinska instrument enligt nummer 9018;

d)

rafräschissörer (nr 9616).



E. Bevattningssystem

I dessa bevattningssystem, som består av olika sammankopplade komponenter, ingår vanligen:

  1. en manöverstation (nätfilter, gödselmedelsinjektorer, vattenventiler, tryckregulatorer, manometrar, luftningsventiler etc.);
  2. ett ledningsnät under markytan (huvudledningar och grenledningar som för vattnet från manöverstationen till bevattningsområdet);
  3. ett ledningsnät över markytan (droppledningar som är försedda med droppmunstycken).

Sådana system klassificeras enligt detta nummer som funktionella enheter i den mening som avses i anm. 4 till sextonde avd. (se allm. anv. till denna avdelning).

Detta nummer omfattar också:

  1. maskiner för beläggning av olika föremål (t.ex. muggar, kartonger, lådor etc.) genom sprejning med paraffin eller smält vax;
  2. elektrostatiska sprutmålningsapparater som består av en sprutpistol som är ansluten till en färgbehållare med en slang för färgtransporten och till en högspänningsgenerator genom en elektrisk kabel. Det elektrostatiska fält som uppstår mellan det föremål som skall målas och sprutpistolen gör att de med tryckluft utsprutade färgpartiklarna attraheras av föremålet, varigenom kringspridning förhindras;
  3. industrirobotar som är speciellt avsedda för utsprutning, spridning eller finfördelning av vätskor eller pulver.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till apparater enligt detta nummer . Bland delar som klassificeras enligt detta nummer märks: behållare till sprutor, sprutmunstycken, bevattningsrör och strålmunstycken med spridningsmekanism (med undantag av varor som är upptagna i nummer 8481).

Numret omfattar inte heller:

a)

handdrivna oljekannor och smörjsprutor (nr 8205) samt pneumatiska smörjsprutor och annan trycksmörjningsutrustning (nr 8467);

b)

ångsotningsapparater för ångpannor (nr 8404);

c)

brännare till eldstäder (nr 8416);

d)

maskiner för rengöring av fat eller andra kärl med strålar av vatten, ånga, sand etc. (nr 8422);

e)

tryckmaskiner med bläckstråle (nr 8443);

f)

försäljningsautomater som avger parfym genom ett slags rafräschissör (nr 8476);

g)

maskiner för spridning av murbruk eller betong och maskiner för spridning av grus på vägar o.d. (nr 8479);

h)

salt- och sandspridare för snöröjning, avsedda att monteras på en lastbil (nr 8479);

ij)

sprututrustning för etsning, strippning (avlägsnande av fotoresist) eller rengöring av halvledarplattor (wafers) och flata bildskärmar; avgradningsmaskiner för rengöring av och avlägsnande av föroreningar från metalledningarna till halvledarpaket före elmetalliseringsprocessen (avgradning genom högtryckssprutning) (nr 8486);

k)

elektriska maskiner och apparater för varmsprutning av metall eller kermet, enligt nummer 8515;

l)

tandläkarborrmaskiner som arbetar med en slipmedelsstråle (nr 9018) samt apparater för aerosolterapi (nr 9019).

 

°
° °


Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 8424.20

Numret omfattar de apparater som beskrivs i punkt B i anv. till nummer 8424.

HS-nr 8424.41


Med "bärbara sprutor" avses sådana sprutor som är gjorda för att dras eller bäras av användaren, antingen med ett handtag eller med en eller två axelremmar.

Detta nummer omfattar bland annat trycksprutor (vilka ibland säljs under namnet "sprutpistoler) bestående av en tryckbehållare med inbyggd tratt och tryckpump, en bärrem, en böjlig slang och ett handstrålrör i mässing med reglerbart sprutmunstycke. Varornas utformning visar tydligt att de är mest lämpade för användning inom jordbruk eller trädgårdsskötsel (till exempel med arbetstryck på 3 bar, en tank på 5 liter och reglerbart sprutmunstycke).

Ryggburna manuella trycksprutor med pumphandtag, motordrivna ryggburna sprutor och motordrivna ryggburna dimspridare är ytterligare exempel på bärbara sprutor enligt detta nummer. Detsamma gäller bärbara sprutor med roterande sprutmunstycke samt bomsprutor som är avsedda att dras eller skjutas manuellt.

Numret omfattar inte sprutor för varm eller kall dimma (foggers).


8425 Taljor och lyftblock; vinschar och gångspel; domkrafter


 

- Taljor och lyftblock:

8425.11

- - Elmotordrivna

8425.19

- - Andra

 

- Vinschar; gångspel:

8425.31

- - Elmotordrivna

8425.39

- - Andra

 

- Domkrafter:

8425.41 

- - Stationära lyftplattformar för bilverkstäder

8425.42

- - Andra domkrafter, hydrauliska

8425.49

- - Andra


Detta nummer omfattar enkel utrustning för lyftning eller annan hantering. Bestämmelserna i anv. till nummer 8426 angående självgående maskiner och andra mobila maskiner samt maskiner med flera arbetsuppgifter och maskiner för lyftning, lastning eller annan hantering, vilka är avsedda att byggas in i andra maskiner eller monteras på transportfordon eller fartyg enligt sjuttonde avdelningen, gäller i tillämpliga delar också för utrustning enligt detta nummer . Om en vinsch utgör ett normalt arbetsredskap för en traktor, skall emellertid det kompletta aggregatet (traktor och vinsch) klassificeras enligt nummer 8701.

Detta nummer omfattar:

I. Taljor och lyftblock

Taljor och lyftblock enligt detta nummer består av mer eller mindre komplicerade system av blockskivor, linor, kättingar, rep etc. som är avsedda att mekaniskt underlätta lyftning av föremål (t.ex. med användande av blockskivor av olika diameter, kugghjul och kuggväxlar).

Denna grupp omfattar bl.a.:

  1. lyftblock i vilka en kätting griper in i en särskilt utformad mot kedjelänkarna svarande relief på blockskivans periferi;
  2. lyftblock med lintrummor i vilka linan rullas upp på en trumma som omsluter blockmekanismen. Denna typ, som är sammanbyggd till en enhet, är vanligen pneumatisk eller elektrisk och monteras ofta på en löpvagn som löper på en hängskena;
  3. lyftblock som består av en rullkedja som löper över ett system av kedjehjul, vilket är försett med kuggväxel och manövreras med en vev eller hävstång ungefär som en domkraft;

Numret omfattar inte särskilt föreliggande block och blockskivor (nr 8483).

Dävertar, vilka också klassificeras enligt detta nummer , består av två tippbara eller svängbara stöd, från vilka livbåtar etc. kan tas ombord eller sjösättas med hjälp av lyftblock.

II. Vinschar och gångspel

Vinschar består av en horisontell, hand- eller maskindriven, med spärranordning försedd vals (trumma), på vilken en lina rullas upp. Gångspel är av liknande konstruktion, men valsen (trumman) är här vertikal.

Denna grupp omfattar bl.a.:

  1. fartygsvinschar och -gångspel för manövrering av lastbommar eller styrroder, för lättning av ankare (ankarspel), inhalning av bogserlinor, fisknät, trossar till mudderverk, etc. Dessa vinschar och spel är ofta hopbyggda med drivmotorn till en enhet;
  2. vinschar för traktorer etc.;
  3. gruvspel, vilka huvudsakligen består av en stor motordriven vinsch;
  4. gångspel för manövrering av vändskivor eller för växling av järnvägsvagnar, etc. Vid växling löper linan vanligen över ett antal vertikala, på kul- eller rullager fritt vridbara pollare, varigenom styrningen underlättas. Dessa pollare klassificeras enligt nummer 7325 eller 7326;
  5. dragvinschar för tråddragningsmaskiner.


III. Domkrafter

Domkrafter är avsedda att lyfta tunga föremål kortare sträckor. Numret omfattar kuggstångsdomkrafter, i vilka en kuggstång höjs med hjälp av ett kugghjul, skruvdomkrafter, i vilka en skruvspindel höjs genom att den själv eller en vid domkraftens underdel fästad mutter vrids, och teleskopiska skruvdomkrafter, som arbetar under påverkan av två eller flera koncentriska skruvspindlar, av vilka den yttre griper in i en mutter som är fästad vid domkraftens underdel.

I hydrauliska och pneumatiska domkrafter tvingas lyftkolven uppåt i en cylinder genom tryck som åstadkoms av en pump eller en kompressor, som kan vara fristående eller inbyggd.

Bland speciella typer av domkrafter märks:

  1. bärbara domkrafter för bilar etc.;
  2. transportabla domkrafter för lyftning av bilar (garagedomkrafter), lådor etc.;
  3. stationära, vanligen hydrauliska lyftplattformar för bilverkstäder;
  4. domkrafter för tippanordningar på lastbilar;
  5. domkrafter för uppallning av kranar, tunga lastbilar, verkstadsvagnar, kanoner etc.;
  6. domkrafter för lyftning av järnvägsräler;
  7. domkrafter för lyftning av lok, järnvägsvagnar etc.;
  8. horisontellt arbetande domkrafter för förflyttning av balkar, byggnadssektioner etc.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till utrustning enligt detta nummer enligt nummer 8431.

Numret omfattar inte heller:

a)

hydrauliska och pneumatiska cylindrar enligt nummer 8412;

b)

bomfällningsmekanismer för järnvägskorsningar och signaleringsutrustning för järnvägar, enligt nummer 8608.

 


8426 Lyftkranar, inbegripet kabelkranar och mobila portallyftare; grensletruckar och krantruckar


 

- Traverskranar, brokranar, bockkranar, portalkranar, inbegripet mobila portallyftare, samt grensletruckar: 

8426.11

- - Traverskranar

8426.12 

- - Mobila portallyftare på gummihjul samt grensletruckar

8426.19

- - Andra

8426.20

- Tornkranar

8426.30

- Portalsvängkranar

 

- Andra maskiner, självgående:

8426.41 

- - Försedda med gummihjul 

8426.49 

- - Andra

 

- Andra maskiner:

8426.91

- - Avsedda för montering på vägfordon

8426.99

- - Andra



Numret omfattar maskiner för lyftning och annan hantering som arbetar periodiskt.


Självgående maskiner och andra mobila maskiner

I stort sett omfattar detta nummer inte bara stationära maskiner utan (med vissa nedan angivna undantag ang. maskiner som är monterade på transportutrustning av den typ som omfattas av sjuttonde avd.) också mobila maskiner, även självgående.

Undantagen är:

a)

Maskiner som är monterade på fordon enligt 86 kap.
Maskiner för lyftning eller annan hantering klassificeras enligt nummer 8604, om de är monterade på sådana vagnar som är lämpliga att kopplas till ett tåg som är avsett att framföras på ett järnvägsnät (oavsett spårvidden). Bärgningskranvagnar för järnvägar och kranvagnar för underhåll av fast eller rullande järnvägsmateriel samt kranvagnar för lastning och lossning av järnvägsgods är vanligen av detta slag. Självgående fordon för reparation och underhåll av järnvägsspår klassificeras likaså enligt nummer 8604. Maskiner för lyftning och annan hantering, som är monterade på vagnar eller plattformar som inte utgör rullande järnvägsmateriel i egentlig mening, förs däremot hit. Detta är vanligen fallet med kranar som löper på skenor och används på byggnadsplatser, i stenbrott etc.

b)

Maskiner som är monterade på traktorer eller andra motorfordon enligt 87 kap.

1.

Maskiner som är monterade på underreden av traktortyp.
Vissa maskiner enligt detta nummer kan vara monterade på traktorer som är konstruerade huvudsakligen för dragande eller skjutande av andra fordon eller av maskiner, redskap eller last men som i likhet med jordbrukstraktorer är försedda med enkla anordningar för manövrering av lyftmaskinerna etc. Dessa maskiner är i sådana fall att betrakta som biutrustning för tillfälligt bruk. De är i allmänhet relativt lätta och kan påmonteras eller bytas ut på arbetsplatsen av den som kör traktorn. Under sådana omständigheter klassificeras arbetsredskapen enligt detta nummer eller enligt nummer 8431, under förutsättning att de utgör maskiner resp. delar till maskiner enligt nummer 8426, även om de föreligger tillsammans med traktorn och även om de är monterade på denna, medan traktorn jämte manöverutrustningen klassificeras enligt nummer 8701.
Nr 8426 omfattar däremot sådana självgående maskiner i vilka underredet, manöverorganen, lyftmaskinerna etc. samt anordningarna för de sistnämndas manövrering är speciellt konstruerade för att tillsammans bilda en integrerad mekanisk enhet. Detta gäller exempelvis maskiner med ett underrede som visserligen liknar en traktor men som är speciellt utformat, konstruerat eller förstärkt med hänsyn till att de skall bilda en integrerande del av en maskin som utför en eller flera i detta nummer nämnda arbetsuppgifter (lyftning, lastning etc.). Särskilt föreliggande sådana underreden klassificeras likaledes enligt detta nummer i egenskap av inte kompletta maskiner, som företer de väsentliga kännetecknen på kompletta maskiner av samma slag. Underreden som kan utrustas med flera olika arbetsorgan och därför skulle kunna klassificeras enligt flera av numren 8425–8430 skall klassificeras med tillämpning av anm. 3 till sextonde avd. eller av allmän tolkningsregel 3 c.
Mera detaljerade anvisningar för gränsdragningen mellan traktorer enligt nummer 8701 och traktorliknande underreden enligt 84 kap. återfinns i anv. till nummer 8701.

2.

Maskiner som är monterade på bilunderreden eller lastbilar
Vissa maskiner för lyftning eller annan hantering (t.ex. vanliga kranar, lätta, demonterbara kranar etc. är ofta monterade på något som i själva verket i huvudsak utgör ett komplett bilunderrede eller en komplett lastbil i så måtto att i underredet ingår åtminstone följande mekaniska komponenter: motor för framdrivning, växellåda, manöverdon för växling samt styrinrättning och bromsar. Sådana enheter klassificeras enligt nummer 8705 som bilar för speciella ändamål, oavsett om lyft- eller hanteringsmaskinen är på ett enkelt sätt monterad på fordonet eller bildar en integrerad mekanisk enhet med detta. Om enheterna utgör fordon som är konstruerade huvudsakligen för transportändamål, klassificeras de dock enligt nummer 8704.
Däremot omfattar nummer 8426 sådana självgående maskiner i vilka en eller flera av ovannämnda framdrivnings- eller manövreringsanordningar är placerade i förarhytten på en maskin som är monterad på ett hjulförsett underrede, även om det hela kan framföras på väg för egen maskin.
Kranar enligt detta nummer förflyttas i allmänhet inte då de är belastade eller, om så är fallet, utför endast begränsade förflyttningar som direkt sammanhänger med deras lyftfunktion.

c)

Maskiner som är monterade på fartyg etc. enligt 89 kap.
Alla maskiner för lyftning eller annan hantering etc. (t.ex. lastbommar och kranar) som är monterade på pontoner eller annan flytande materiel, med eller utan egen framdrivningsanordning, klassificeras enligt 89 kap.

 

Maskiner med två eller flera arbetsuppgifter

Många maskiner kan utöver de i detta nummer eller i nummer 8425, 8427 eller 8428 angivna arbetsuppgifterna (lyftning, lastning etc.) även utföra de arbetsuppgifter (grävning, schaktning, borrning etc.) som anges i nummer 8429 eller 8430. Sådana maskiner klassificeras med tillämpning av anm. 3 till sextonde avd. eller allmän tolkningsregel 3 c. Som exempel kan nämnas: mekaniska grävmaskiner, grävskopor etc., vilka genom utbyte av kranarmar eller på dessa sittande utrustning (t.ex. skopor) kan användas som lyftkranar, som kombinerade kolbrytnings- och lastningsmaskiner eller som kombinerade maskiner för dikning, rörlyftning och rörnedläggning.

Särskilt föreliggande maskiner och apparater för lyftning, lastning eller annan hantering klassificeras dock enligt detta nummer även om de är avsedda att ingå i andra maskiner eller att monteras på fordon eller fartyg enligt sjuttonde avd.

Numret omfattar maskiner för lyftning eller annan hantering som vanligen är baserade på lyftblocks- vinsch- eller domkraftsprincipen och ofta har bärande metallkonstruktioner av ansenlig storlek.

Dessa bärande konstruktioner (t.ex. kranportaler och kranbroar) klassificeras enligt detta nummer när de utgör delar till en samtidigt föreliggande mer eller mindre komplett maskin för lyftning, lastning etc.

Särskilt föreliggande klassificeras de enligt nummer 8431, under förutsättning att de är försedda med eller avsedda att förses med mekaniska anordningar (hjul, löprullar, blockskivor, löpskenor eller ledskenor etc.), som oundgängligen behövs för funktionen av de rörliga delarna i den kompletta anläggningen. I annat fall klassificeras sådana bärande konstruktioner enligt nummer 7308.

Numret omfattar:

  1. portalkranar, vilka löper på räler med stor spårvidd och består av en kraftig lyftanordning som är upphängd på en stadig kryssbalk eller bro. Liknande portalkranar som används i kärnreaktorer för insättning eller uttagning av bränsleelement klassificeras också enligt detta nummer ;
  2. bockkranar och traverskranar, i vilka den balk i vilken lyftanordningen är upphängd löper på skenor som är fästade i väggen eller på lämpliga stödkonstruktioner av metall;
  3. brokranar (transportkranar), fasta eller löpande på räler. Dessa kranar är ibland mycket långa och har vanligen en utliggare (som kan vara ledad eller oledad) över kaj eller lossningsplats och är utrustade med en lyftvagn som kan förflytta sig utefter kranens hela längd. Speciella typer används för hantering av block av byggnadssten eller av containrar eller vid fartygsbyggnad;
  4. mobila portallyftare (lifting frames) på gummihjul, särskilt för containerhantering. Dessa maskiner får vara självgående, under förutsättning att de är konstruerade för stationärt arbete eller, om de är i stånd att transportera lasten över korta sträckor, att de utgörs av enkla portaler som i de flesta fall består av en horisontell bom som vilar på två vertikala ben (ibland av teleskoptyp), vart och ett på ett hjulförsett underrede;
  5. grensletruckar, vilka består av ett underrede av portaltyp, i allmänhet med vertikala teleskopben för reglering av höjden. Underredet är i regel försett med fyra eller flera gummihjul, som vanligen tjänstgör både som drivhjul och som styrhjul och vilka medger manövrering med mycket liten vändningsradie.
    Tack vare sin speciella utformning kan de placeras över godset, lyfta detta med hjälp av speciella gripanordningar, transportera det korta sträckor och därefter sänka ned det igen. Vissa av dessa truckar är tillräckligt breda och höga för att kunna placeras direkt över transportfordon för att lyfta och sänka gods.
    Grensletruckar används i fabriker, magasin eller hamnområden eller på flygplatser etc. för hantering av långsträckt gods (profiler, stockar, timmer etc.) eller för stapling av godsbehållare (containrar);
  6. tornkranar. Dessa kranar består i huvudsak av ett torn, vanligen sammansatt av individuella sektioner, med en betydande höjd, fasta eller rälsgående, en horisontell huvudarm, försedd med kranvagnar, vinschar, underhållsplattformar och en hytt för kranföraren, en motviktsarm med motvikter, tvärstag för stöttning av kranarmarna, och en svängningsanordning antingen upptill eller nertill, för att göra det möjligt för kranen att rotera. Tornet kan innehålla hydrauliska cylindrar eller domkrafter och en höjbar ram som kan lyfta kranarmen så att ytterligare tornsektioner kan tillfogas för att öka kranens arbetshöjd;
  7. portalsvängkranar, som används i hamnar och som utgör svängkranar vilkas underdel består av en stor portal med fyra ben, vilken löper på räler med så stor spårvidd att kranen spänner över ett eller flera normala järnvägsspår;
  8. svängkranar (se dock inledningen till denna anvisning ang. järnvägskranvagnar, kranbilar, pontonkranar etc.). Svängkranar används för lyftning och ibland också för förflyttning i sidled av varor. De består i huvudsak av en bom eller arm, som kan förlängas så att kranens räckvidd ökas och arbetet underlättas. Hisslinan passerar över linskivor på bommens övre ända och drivs av en vinsch. Armen eller bommen kan uppbäras av ett lodrätt stativ, ibland av ansenlig höjd;
  9. kabelkranar, vilka utgör anläggningar för transport av hängande last. De består av en eller flera på fasta eller rörliga torn fästade bärlinor samt en löpvagn som löper på bärlinorna och har en anordning för höjning och sänkning av lasten. De används för hantering av material på större byggnadsplatser, vid damm- eller brobyggen, i stenbrott etc.;
  10. derrickkranar för fartyg, vilka består av en fast lodrät arm, vid vars nedre ände är fästad en svängbar lastarm som kan höjas med ett blocksystem (se inledningen till denna anvisning ang. liknande på pontoner etc. monterade maskiner);
  11. truckar som är försedda med kran, vilka är avsedda att förflytta gods korta sträckor i fabriker, magasin eller hamnområden eller på flygplatser med hjälp av en mindre kran som är monterad på ett truckunderrede, vanligen av lådtyp med lång hjulbas och stort avstånd mellan hjulen för att undvika att fordonet stjälper.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till maskiner enligt detta nummer enligt nummer 8431.

Numret omfattar inte kranbilar enligt nummer 8705.


8427 Gaffeltruckar; andra truckar samt icke självgående vagnar, med lyft- eller annan hanteringsutrustning


8427.10

- Självgående truckar med elektrisk motor 

8427.20

- Andra självgående truckar

8427.90

- Icke självgående truckar och vagnar


Med undantag av grensletruckar och kranförsedda truckar enligt nummer 8426 omfattar detta nummer truckar som är försedda med lyft- eller annan hanteringsutrustning.

Bland truckar av detta slag märks t.ex. följande:

A.

Gaffeltruckar och andra staplingstruckar

1.

Mekaniskt framdrivna gaffeltruckar, vilka ibland är av ansenlig storlek, forslar godset på en lyftanordning som är rörlig längs en vertikal ställning. Denna lyftanordning, som vanligen är placerad framför förarsätet, har till uppgift att uppbära godset under förflyttningen och att stapla det eller placera det på ett fordon.
Denna grupp innefattar också sidolastare, vilka är konstruerade för hantering av långsträckt gods (balkar, plankor, rör, containrar etc.) och vanligen är försedda med flak för att uppbära godset vid korta transporter.
Lyftanordningen hos ovannämnda truckar drivs i allmänhet av fordonets motor och är vanligen försedd med diverse tillbehör (gafflar, lastskopor, gripverktyg etc.), alltefter beskaffenheten av det gods som skall lyftas.

2.

Andra staplingsmaskiner, vilka vanligen är monterade på en truck som är utrustad med en plattform eller gaffel som kan höjas och sänkas längs ett vertikalt stativ med hjälp av hand- eller motordrivna vinschar eller kuggstänger. De används för stapling av säckar, lådor, fat etc.
Vissa staplingsmaskiner, som arbetar enligt samma princip som elevatorer, klassificeras enligt nummer 8428.

B.

Andra truckar som är utrustade med lyft- eller annan hanteringsutrustning
Denna grupp omfattar:

1.

vagnar med mekaniskt höj- och sänkbara plattformar för underhåll av elektriska ledningar, gatubelysning etc. (Se inledningen till anv. till nummer 8426 ang. höj- och sänkbara plattformar av denna typ, som är monterade på lastbilar.);

2.

andra truckar som är försedda med lyft- eller annan hanteringsutrustning, inbegripet sådana som är specialtillverkade för en viss industri (t.ex. textilindustrin, den keramiska industrin, mejerier etc.).

 

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till truckar enligt detta nummer enligt nummer 8431.


8428 Andra maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering, lastning, lossning eller transport (t.ex. hissar, rulltrappor, transportörer och linbanor)


8428.10

- Hissar, inbegripet skiphissar

8428.20

- Pneumatiska elevatorer och transportörer

 

- Andra kontinuerligt arbetande godselevatorer och godstransportörer:

8428.31

- - Speciellt konstruerade för användning under jord

8428.32

- - Andra, försedda med skopor

8428.33

- - Andra, försedda med transportband

8428.39

- - Andra

8428.40

- Rulltrappor, rullramper och rulltrottoarer

8428.60

- Linbanor och skidliftar; dragmekanismer för rälslinbanor

8428.90

- Andra maskiner och apparater


Med undantag av maskiner och apparater enligt nummer 8425–8427 omfattar detta nummer en mångfald maskiner och apparater för mekanisk hantering av material, styckegods etc. (lyftning, transport, lastning, lossning etc.). De klassificeras enligt detta nummer även om de är specialtillverkade för en viss industri, för lantbruk, bergshantering etc. Detta nummer är inte begränsat till maskiner för lyftning eller hantering av fasta ämnen. Numret omfattar även sådana maskiner som är avsedda för vätskor eller gaser.

Enligt detta nummer klassificeras emellertid inte vätskeelevatorer enligt nummer 8413 och inte heller flytdockor, kassuner och liknande lyft- och flottagningsanordningar, vilka endast utnyttjar den hydrostatiska bärkraften (nr 8905 eller 8907).

Bestämmelserna i anv. till nummer 8426 angående självgående maskiner och andra mobila maskiner samt maskiner med flera arbetsuppgifter och maskiner för lyftning, lastning eller annan hantering, vilka är avsedda att byggas in i andra maskiner eller monteras på transportfordon eller fartyg enligt sjuttonde avdelningen, gäller i tillämpliga delar också för utrustning enligt detta nummer.

Numret omfattar maskiner för lyftning eller annan hantering som vanligen är baserade på lyftblocks-, vinsch- eller domkraftsprincipen och ofta har bärande metallkonstruktioner av ansenlig storlek.

Dessa bärande konstruktioner (t.ex. linbanemaster) klassificeras enligt detta nummer när de utgör delar till en samtidigt föreliggande mer eller mindre komplett maskin för lyftning, lastning etc.

Särskilt föreliggande klassificeras de enligt nummer 8431, under förutsättning att de är försedda med eller avsedda att förses med mekaniska anordningar (hjul, löprullar, blockskivor, löpskenor eller ledskenor etc.), som oundgängligen behövs för funktionen av de rörliga delarna i den kompletta anläggningen. I annat fall klassificeras sådana bärande konstruktioner enligt nummer 7308.

Bland dessa mera komplicerade maskiner märks följande:


I. Periodiskt arbetande maskiner

A.

Hissar drivs vanligen med vinsch och lina eller genom tryckluftdrivna eller hydrauliska kolvar. De används för höjning eller sänkning av hisskorgar eller lastplattformar mellan vertikala ledskenor och är vanligen försedda med motvikter. Manövrerings-, stopp- och säkerhetsanordningar etc., även elektriska, klassificeras också enligt detta nummer , under förutsättning att de föreligger tillsammans med hissen. Numret omfattar också handdrivna hissar.
Personhissar och hissverk med kuggstångsdrivning hör också till denna kategori. Dessa hissar och hissverk består av en hisskorg försedd med en motor, som driver ett kuggdrev, och en stång utrustad med kuggar. När kuggdrevet griper in i kuggstången kan hisskorgen röra sig upp eller ner längs stången med kontrollerad hastighet.
Enligt detta nummer klassificeras också s.k. fartygshissar, dvs. mycket kraftiga hydrauliska eller domkraftdrivna anläggningar för lyftning av såväl fartyg som slussbassäng från en kanalnivå till en annan; de ersätter sålunda vanliga slussar.

B.

Skiphissar utgör ett slags hissar i vilka behållare för massgods hissas uppför en brant sluttning eller ett vertikalt schakt. De används för uppfordring av kol från gruvor eller för uppfordring av malm, kalksten, bränsle etc. till masugnar, kalkugnar etc.
Numret omfattar också hisskorgar till sådana skiphissar, dvs. stora behållare eller uppfordringsskopor av metall, ofta försedda med bottnar som öppnas automatiskt. Skiphissar för gruvor har vanligen en hytt för gruvarbetarna, som är monterad ovanför behållaren eller skopan.

C.

Vissa lyftmaskiner:

1.

Sten- och stubbrytare består av en vinsch som är monterad på ett två- eller trebent stativ.

2.

Borrtorn för lyftning av borrör etc. i oljekällor etc. (andra än sådana som är monterade på lastbilar etc.–se inledningen till anv. till nummer 8426).

3.

Telfrar arbetar på liknande sätt som traverskranar. Den med lyftanordningar försedda löpvagnen löper (ibland avsevärda sträckor) på hängskenor som vilar på master.

D.

Luftlinbanor är stora vinschdrivna anläggningar som vanligen används för transport av passagerare eller varor i bergstrakter. De består av bär- och draglinor som vilar på master samt två hytter (eller gripskopor, behållare etc.) som växelvis går upp och ned på bärlinan.

E.

Rälslinbanor arbetar enligt samma princip som luftlinbanor, men vagnarna löper på räler. I detta fall klassificeras endast dragmekanismen och vinschen enligt detta nummer . Numret omfattar inte vagnarna (nr 8605) och rälerna (nr 7302 eller 8608 beroende på typen).

F.

Tippanordningar för vagnar utgörs av plattformar med skenor eller rännor på vilka en vagn kan köras upp, låsas fast och sedan tömmas genom att hela anordningen lutas, tippas eller vänds med hjälp av ett domkraftssystem eller annat lyftsystem. Numret omfattar också vagnskakningsmaskiner, vilka används för att underlätta lossning av vagnar med trattformigt lastutrymme och luckor i bottnen.

 

II. Kontinuerligt arbetande maskiner

A.

Elevatorer (paternosterhissar) används för uppfordring av en konstant ström av varor eller personer vertikalt eller i sned riktning. De består i huvudsak av en serie medbringare av olika slag, vilka på jämna avstånd är anbragta på en ledad mekanism som roterar som en ändlös kedja. Enligt detta nummer klassificeras bl.a.: skopelevatorer för material i form av pulver eller korn; elevatorer med lastplattor för lådor, paket etc.; elevatorer med griparmar för säckar, fat, halmbalar, kärvar etc.; rulltrappor och kontinuerliga, med flera hisskorgar försedda personhissar.

B.

Rulltrappor och rullbanor.

C.

Transportörer används för transport av gods, vanligen i horisontell riktning, ibland över mycket långa sträckor (i gruvor, stenbrott etc.).
Bland de olika typerna märks:

1.

transportörer som arbetar med kontinuerliga, bärande eller påskjutande anordningar, t.ex. transportörer med skopor, tråg eller skålar; skrap- eller skruvtransportörer (i vilka materialet av en skrapa resp. en skruv tvingas fram längs en ränna); band-, lamell- och kedjetransportörer etc.;

2.

transportörer som består av bredvid varandra liggande motordrivna rullar (t.ex. rullbord för matning av stål till götvalsverk). Numret omfattar också icke motordrivna rulltransportörer, vilkas rullar vanligen är monterade i kullager (t.ex. horisontella rullbanor eller rullbord för hantering av lådor etc. samt rullbanor på vilka godset förflyttas med tyngdkraftens hjälp), men numret omfattar inte liknande anordningar utan rullar, t.ex. raka, krökta eller spiralformade glidrännor (nr 7308, 7325 eller 7326), alltefter beskaffenheten);

3.

vibrations- eller skaktransportörer, vilka arbetar genom att vibrationer eller skakningar påverkar godset i en transportränna.

D.

Pneumatiska elevatorer och pneumatiska transportörer. I dessa transporteras små behållare (för handlingar, mindre föremål etc.) eller massgods (spannmål, halm, hö, sågspån, kolpulver etc.) i ett rör av en luftström (även liknande maskiner för transport och rensning av spannmål).

E.

"Rullstöd" liknar rulltransportörer och består av ett antal i fabriksgolvet fästade rörformiga stolpar. Översta delen av varje stolpe består av en på kullager gående, i alla riktningar fritt rörlig rulle, så att stolparna tillsammans kommer att bilda ett slags rullbord (t.ex. för hantering av metallplåtar i valsverk);

F.

Transportanordningar som arbetar med bogserlinor eller bogserkättning består huvudsakligen av en ändlös lina eller kätting som är i ständig rörelse för bogsering av vagnar (t.ex. gruvvagnar och tippvagnar), pråmar, slädar etc. eller för transport av personer (skidliftar), etc.

 

III. Andra specialmaskiner för lyftning eller annan hantering

A.

Traverser (skjutbord) för överförande av lok, vagnar etc. från ett spår till ett annat.

B.

Vagnskjutare av olika slag, t.ex.:

1.

anordningar som är fästade mellan rälerna och i huvudsak består av två maskindrivna kolvar, som påverkar vagnaxlarna och sålunda stöter vagnarna framåt;

2.

hydrauliska maskiner som arbetar med kolvar för att skjuta gruvvagnar till uppfordringskorgarna etc.;

3.

självgående vagnskjutare, vilka utgör enhjuliga maskiner som löper på den ena skenan på spåret. De måste hållas av en förare på samma sätt som en skottkärra och drivs av små bensinmotorer. Det bör emellertid observeras att små traktorer, som ibland också kallas vagnskjutare och används som sådana, inte omfattas av detta nummer (nr 8701);

C.

Mekaniska lastapparater för upptagning av kol, malm, uppgrävd jord, sten, sand och annat löst material. Dessa apparater är vanligen kombinerade med en transportör eller en elevator (t.ex. lastapparater med skaktransportör eller skoptransportör).

D.

Mekaniska hjälpapparater för hantering av pneumatiska, hydrauliska eller elektriska handverktyg (borrar, hammare etc.). Dessa anordningar hjälper till att hålla eller mata fram verktyget. Som exempel kan nämnas pneumatiska stöd eller frammatningsanordningar, borrvagnar (s.k. jumbos) som tillåter användning av flera verktyg, samt mekaniska balanseringsdon för upphängning av verktyg under arbete. Numret omfattar emellertid inte enkla statiska stöd o.d.

E.

Industrirobotar som är speciellt avsedda för lyftning eller annan hantering eller för lastning eller lossning.

F.

Mekaniska stegar som består av ihopskjutbara sektioner som manövreras med en mekanism (t.ex. lyftblock eller vinsch).

G.

Mekaniskt reglerbara, hjulförsedda plattformar ("dollies") för manövrering av kinokameror.

H.

Fjärrmanövrerade mekaniska manipulatorer för radioaktiva produkter, stationära eller mobila, vilka består av en manuellt styrd arm på strålskärmens utsida och en arm på strålskärmens insida som reproducerar styrarmens rörelser. Överföring av rörelserna åstadkoms med mekaniska, hydrauliska eller pneumatiska anordningar eller med elektriska pulser.
Manipulatorer som används fritt i handen (på samma sätt som ett handverktyg) klassificeras enligt nummer 8203, 8204 eller 8205.

IJ.

Plattformar, även med egen framdrivningsanordning, för hantering av godsbehållare eller lastpallar, vilka används på flygplatser för lastning och lossning av flygplan. Denna utrustning består i princip av en upphöjd plattform, som bärs upp av två diagonala tvärbalkar och är vidare försedd med ett transportband för befordran av lasten. Utrustningen är inte avsedd ens för kortare transporter av behållare eller lastpallar, utan den placeras tom vid sidan av flygplanet och arbetar endast från denna position.

K.

Pallastare utgör elektriskt drivna maskiner som är avsedda att ordna tomflaskor automatiskt i regelbundna rader (med hjälp av motordrivna transportörer eller rulltransportörer) och sedan föra över flaskorna till en pall på vilken flera lager staplas på varandra. Dessa pallastare, som inte fyller, tillsluter, förseglar eller etiketterar flaskorna, kan antingen placeras separat eller sättas in i en tillverkningslinje i vilken andra maskiner ingår som fyller flaskorna eller slår in dem i krympfolie.

L.

Patientlyftar. Dessa utgör anordningar med en stödkonstruktion och ett säte för att lyfta och sänka ner sittande personer, t.ex. i ett badrum eller på en säng. Det flyttbara sätet är fäst i stödramen med rep eller kedjor.

M.

Trapphissar. Dessa utgör lyftanordningar försedda med en lastplattform, som är fästade vid räcken, trappväggar eller trappor och som används för att flytta rörelsehindrade personer eller rullstolar med användare upp- och nerför trappor.


Anordningar för lyftning eller annan hantering används ofta tillsammans med ugnar, konvertrar, valsverk etc., t.ex. maskiner och apparater för insättning, manövrering eller uttagning av arbetsstycken eller för hantering av dörrar, lock, eldstäder etc. samt maskiner och apparater för tippning eller lutning. När dessa maskiner och apparater bildar självständiga enheter som är fullständigt skilda från ugnarna etc., klassificeras de enligt detta nummer även om de föreligger tillsammans med ugnarna etc. Som exempel kan nämnas:

  1. maskiner för tömning av koksugnar. Dessa maskiner löper fram och tillbaka bakom ugnsraderna och är försedda med en mekanisk utstötningskolv som öppnar ugnsdörrarna och tömmer ugnarna;
  2. maskiner som arbetar med kolvar och är avsedda för beskickning av martinkonvertrar etc.;
  3. speciallyftmaskiner för upplyftning av lock på aducerings- eller gropugnar eller för uttagande av göt;
  4. manipulatorer för hantering av göt, smidesstycken etc.;
  5. maskiner som består av cylindrar med stötkolvar med vilka i vissa ugnar de föremål som är under arbete sätts in eller tas ut.

Det bör emellertid observeras, att numret inte omfattar maskiner för lyftning eller annan hantering, som är avsedda att byggas in i ugnar, konvertrar etc. eller att bilda en komplett enhet med dessa, om de föreligger tillsammans med ugnarna etc. (se nummer 8417, 8454, 8455 etc.). Särskilt föreliggande klassificeras de däremot enligt nummer 8428.

Det bör observeras att numret inte heller omfattar mekaniska eldningsapparater (stokrar), mekaniska eldstadsrostar och liknande anordningar (nr 8416).

Delar

Om inte annat följer av de allmänna anvisningarna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till maskiner enligt detta nummer enligt nummer 8431.

Numret omfattar inte heller:

a)

vätskeelevatorer som arbetar med skopor, kedjor, skruvar, band e.d. (nr 8413);

b)

maskiner och apparater för sortering, siktning, avskiljning eller tvättning av jord, sten, malm eller andra mineraliska ämnen i fast form (nr 8474);

c)

passagerarbryggor och passagerarlandgångar ( nummer 8479);

d)

maskiner och apparater av sådana slag som uteslutande eller huvudsakligen används för lyftning eller annan hantering, lastning, lossning eller transport av halvledarämnen (boules), halvledarplattor (wafers), halvledarkomponenter, halvledarelement, elektroniska integrerade kretsar eller flata bildskärmar (nr 8486);

e)

vändskivor enligt nummer 8608;

f)

dumprar (nr 8704).

 


8429 Självgående bladschaktmaskiner, väghyvlar, skrapor, grävmaskiner, lastare, stampmaskiner och vägvältar


 

- Bladschaktmaskiner:

8429.11

- - Bandburna

8429.19

- - Andra

8429.20

- Väghyvlar 

8429.30

- Skrapor

8429.40

- Stampmaskiner och vägvältar

 

- Grävmaskiner och lastare:

8429.51

- - Lastare med framtill monterad skopa 

8429.52

- - Maskiner med överbyggnad som har en svängvinkel av 360°

8429.59

- - Andra


Numret omfattar maskiner för grävning, schaktning och packning av jord av de slag som är särskilt nämnda i rubriken, vilka alla har det gemensamt att de är självgående.

Bestämmelserna i anv. till nummer 8430 angående självgående maskiner och maskiner med flera arbetsuppgifter gäller i tillämpliga delar även för självgående maskiner enligt detta nummer , vilket bl.a. omfattar följande utrustning.

A.

Bladschaktmaskiner (bulldozers och angledozers) består av ett underrede, ofta banddrivet, med ett stort, framtill monterat blad, som tillsammans med underredet bildar en integrerad mekanisk enhet. De används särskilt för bortskaffande av husspillror o.d. och för grovplanering. Vissa typer är huvudsakligen avsedda för röjning av mark.

B.

Väghyvlar är avsedda att avjämna markytan med hjälp av ett ställbart hyvelblad, som vanligen är anbragt mellan fram- och bakhjulen.

C.

Skrapor är försedda med ett skärande blad som är avsett att hyvla av ett lager av ytskiktet, vilket sedan förs till ett lastutrymme i skrapan eller bortforslas av en transportör.
Det bör observeras att detta nummer endast omfattar sådana skrapor i vilka drivmotorn och skrapan bildar en integrerad mekanisk enhet, t.ex. bandburna skrapor där själva skrapan med motor och med sitt skärande blad är placerad mellan de båda larvbanden. Detta nummer omfattar också ledade skrapor, vilka består av en med drivmotor försedd enhet (som kan vara enaxlad) och en enhet med själva skrapan, som är utrustad med ett fast blad eller med en rörlig anordning med flera blad.

D.

Stampmaskiner används vid vägbyggen, för stampning av järnvägsballast, etc. (se dock under a i inledningen till anv. till nummer 8430 ang. maskiner som är monterade på fordon enligt 86 kap.).

E.

Självgående vägvältar används vid vägbyggen eller andra offentliga arbeten (t.ex. för planering av marken eller vältning av vägbeläggningen).
Dessa maskiner är utrustade antingen med tunga gjutjärns- eller stålcylindrar med stor diameter, vilka är släta eller tätt besatta med metallfötter som tränger ned i marken ("sheep's-foot" rollers), eller med hjul med kraftiga massiva eller luftfyllda ringar.

F.

Grävmaskiner (grävskopor, släpskopor) med bommar, armar eller linor. Dessa maskiner gräver i marken över eller under maskinnivån med hjälp en skopa e.d., som styrs antingen direkt från bommens eller armens ände eller–för att räckvidden skall ökas–genom en i bommen eller armen upphängd lina eller hydraulisk domkraft. I grävmaskiner med mycket stor räckvidd styrs skopan genom en lina som löper mellan två rörliga master som är placerade på något avstånd från varandra.

G.

Grävmaskiner med kontinuerlig materialuppfordring (paternostergrävmaskiner). I dessa är grävskoporna placerade på ändlösa kedjor eller roterande hjul. De är ofta försedda med transportörer för bortförande av den uppgrävda jorden, och de är monterade på underreden med hjul eller larvband. Speciella typer är avsedda för grävning eller rensning av diken, dräneringskanaler eller för användning i dagbrottsgruvor.

H.

Självgående lastare. Dessa utgör hjul- eller bandburna maskiner som är försedda med en framtill monterad skopa som tar upp material genom att maskinen rör sig framåt, transporterar detta och tippar av det.
Vissa "lastare" kan gräva i marken. Detta åstadkoms genom att skopan, när den befinner sig i horisontellt läge, kan sänkas under hjulens eller bandens nivå.

IJ.

Lastnings-transportmaskiner för användning i gruvor. Dessa maskiner, vilkas huvuduppgift är godshantering och inte transport, är utrustade med en framtill monterad skopa som tar upp löst material och tippar det i en behållare, vilken utgör maskinernas huvuddel.
Detta nummer omfattar också självgående lastare som har en ledad arm med grävskopa monterad baktill.


Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till maskiner enligt detta nummer enligt nummer 8431. Detta gäller särskilt arbetsredskap (blad, skopor etc.) som med eller utan bommar och pneumatiska eller hydrauliska cylindrar är lämpliga att monteras direkt på underredet.


8430 Andra maskiner och apparater för grävning, hyvling, planering, stampning, tillpackning, schaktning, borrning eller brytning av jord, sten, mineral eller malm; pålningsmaskiner och påluppdragningsmaskiner; snöplogar och snöslungor (+)


8430.10

- Pålningsmaskiner och påluppdragningsmaskiner

8430.20

- Snöplogar och snöslungor

 

- Förskrämningsmaskiner för brytning av kol, malm etc. samt maskiner för tunneldrivning: 

8430.31

- - Självgående

8430.39

- - Andra

 

- Andra maskiner för borrning, inbegripet djupborrningsmaskiner:

8430.41

- - Självgående

8430.49

- - Andra

8430.50

- Andra maskiner och apparater, självgående

 

- Andra maskiner och apparater, icke självgående:

8430.61

- - Stampmaskiner och andra tillpackningsmaskiner

8430.69

- - Andra


Detta nummer omfattar maskiner och apparater (andra än självgående maskiner enligt nummer 8429 samt maskiner och redskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk enligt nummer 8432) som är avsedda att "angripa" jordytan (t.ex. maskiner för huggning och brytning av sten, jord, stenkol etc.; maskiner för grävning, borrning etc.) eller att bereda eller packa till marken (t.ex. genom skrapning, schaktning, planering, stampning eller vältning). Enligt detta nummer klassificeras också pålningsmaskiner, påluppdragningsmaskiner, snöplogar och snöslungor.

Självgående maskiner och andra mobila maskiner

I stort sett omfattar detta nummer inte bara stationära maskiner utan (med vissa nedan angivna undantag ang. maskiner som är monterade på transportutrustning av den typ som omfattas av sjuttonde avd.) också mobila maskiner, även självgående.

Undantagen är:

a)

Maskiner som är monterade på fordon enligt 86 kap.
Maskiner för grävning etc. klassificeras enligt nummer 8604 om de är monterade på sådana vagnar som är lämpliga att kopplas till ett tåg som är avsett att framföras på ett järnvägsnät (oavsett spårvidden). Maskiner för utgrävning och siktning av järnvägsballast (s.k. ballastreningsmaskiner) är ofta monterade på vagnar av detta slag. Maskiner för grävning etc. som är monterade på vagnar eller plattformar som inte utgör rullande järnvägsmateriel i egentlig mening förs däremot hit. Självgående fordon för underhåll och service av järnvägsspår klassificeras enligt nummer 8604.

b)

Maskiner som är monterade på traktorer eller andra motorfordon enligt 87 kap.

1.

Maskiner som är monterade på underreden av traktortyp.
Vissa arbetsredskap (t.ex. schaktblad) till maskiner enligt detta nummer kan vara monterade på traktorer som är konstruerade huvudsakligen för dragande eller skjutande av andra fordon eller av maskiner, redskap eller last men som i likhet med jordbrukstraktorer är försedda med enkla anordningar för manövrering av redskapen. Dessa redskap är i sådana fall att betrakta som biutrustning för tillfälligt bruk. De är i allmänhet relativt lätta och kan påmonteras eller bytas ut på arbetsplatsen av den som kör traktorn. Under sådana omständigheter klassificeras arbetsredskapen enligt detta nummer eller enligt nummer 8431, under förutsättning att de utgör maskiner resp. delar till maskiner enligt nummer 8430, även om de föreligger tillsammans med traktorn och även om de är monterade på denna, medan traktorn jämte manövreringsutrustningen klassificeras enligt nummer 8701.
Nr 8430 omfattar däremot sådana självgående maskiner i vilka underredet, manöverorganen, arbetsredskapen samt anordningarna för de sistnämndas manövrering är speciellt konstruerade för att tillsammans bilda en integrerad mekanisk enhet. Detta gäller exempelvis maskiner med ett underrede som visserligen liknar en traktor men som är speciellt utformat, konstruerat eller förstärkt med hänsyn till att det skall bilda en integrerande del av en maskin som utför en eller flera i detta nummer nämnda arbetsuppgifter (grävning, schaktning etc.). Särskilt föreliggande sådana underreden klassificeras likaledes enligt detta nummer i egenskap av inte kompletta maskiner, som företer de väsentliga kännetecknen på kompletta maskiner av samma slag. Underreden som kan utrustas med flera olika arbetsorgan och därför skulle kunna klassificeras enligt flera av numren 8425–8430 skall klassificeras med tillämpning av anm. 3 till sextonde avd. eller av allmän tolkningsregel 3 c.
Mera detaljerade anvisningar för gränsdragningen mellan traktorer enligt nummer 8701 och traktorliknande underreden enligt 84 kap. återfinns i anv. till nummer 8701.

2.

Maskiner som är monterade på bilunderreden eller lastbilar.
Vissa maskiner enligt detta nummer (t.ex. pålningsmaskiner och oljeborrningsmaskiner) är ofta monterade på något som i själva verket i huvudsak utgör ett komplett bilunderrede eller en komplett lastbil i så måtto att i underredet ingår åtminstone följande mekaniska komponenter: motor för framdrivning, växellåda, manöverdon för växling samt styrinrättning och bromsar. Sådana enheter klassificeras enligt nummer 8705 som bilar för speciella ändamål.
Däremot omfattar nummer 8430 sådana självgående maskiner i vilka en eller flera av ovannämnda framdrivnings- eller manövreringsanordningar är placerade i förarhytten på en maskin som är monterad på ett hjulförsett underrede, även om det hela kan framföras på väg för egen maskin.
Numret omfattar vidare självgående hjulförsedda maskiner i vilka underredet och arbetsmaskinen är speciellt konstruerade för varandra och bildar en integrerad mekanisk enhet. I detta fall är maskinen inte på ett enkelt sätt monterad på ett bilunderrede i likhet med de i första stycket beskrivna maskinerna, utan är fullständigt integrerad med ett underrede som inte kan användas för andra ändamål, men som kan innehålla de ovan angivna väsentliga delarna i en bil.

c)

Maskiner som är monterade på fartyg etc. enligt 89 kap.
Alla maskiner (t.ex. mudderverk) som är monterade på pontoner eller annan flytande materiel, med eller utan egen framdrivningsanordning, klassificeras enligt 89 kap.



Maskiner med två eller flera arbetsuppgifter

Många maskiner kan, utöver de arbetsuppgifter som anges i nummer 8429 och 8430 (grävning, planering, borrning etc.), också utföra de arbetsuppgifter som är nämnda i nummer 8425–8428 (lyftning, lastning etc.). Sådana maskiner klassificeras med tillämpning av anm. 3 till sextonde avd. eller allmän tolkningsregel 3 c. Som exempel kan nämnas kombinerade kolbrytnings- och lastningsmaskiner, kombinerade maskiner för dikning, rörlyftning och rörnedläggning, etc.


Detta nummer omfattar:

I. Pålningsmaskiner och påluppdragningsmaskiner

Pålningsmaskiner (pålkranar) består av en tung hejare, som vanligen är rörlig i ett högt stativ med lodräta ledskenor. Hejaren hissas upp med mekanisk kraft och får sedan falla ned på pålens övre ända antingen enbart av sin egen tyngd (enkelverkande maskiner) eller med hjälp av en motor (dubbelverkande maskiner).
Numret omfattar också påluppdragningsmaskiner.


II. Snöplogar och snöslungor

Fordon enligt sjuttonde avd. med inbyggd snöröjningsutrustning omfattas inte av detta nummer . Numret omfattar emellertid snöplogar som är avsedda att skjutas eller dragas (vingplogar), t.ex. sådana som är avsedda att anbringas på bilar eller traktorer.


III. Maskiner för borrning, brytning etc.

Dessa maskiner används huvudsakligen i gruvor, stenbrott och lergravar samt vid djupborrning och tunnelarbeten.

A.

Förskrämningsmaskiner för brytning av kol, malm etc. De består av en med hackor försedd stång eller skiva eller oftare av en ändlös brytkedja som löper runt en metallarm med vilken djup och skärvinkel kan regleras. De kan vara monterade på hjul- eller bandburna självgående underreden. Vissa större typer kan ha flera brytkedjor och inbyggd transportör för lastning av det brutna materialet på bandtransportörer, etc.

B.

Maskiner för tunneldrivning. Sköldar för tunneldrivning har släta yttersidor och skarpa skärande eggar på framsidan. De skjuts fram genom jorden av hydrauliska domkrafter.

C.

Maskiner för borrning av hål i sten, kol etc. samt stötborrmaskiner, i vilka en borrmejsel kan föras, så att den skär lineära snitt. Numret omfattar dock inte handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller med inbyggd motor (nr 8467).

D.

Djupborrningsmaskiner (brunnsborrningsmaskiner) för utvinning av olja, naturgas, svavel (Frasch-processen) etc., för upptagande av skiktprov vid prospektering av gruvor eller oljekällor, för grävning av artesiska brunnar etc. Dessa maskiner är av två huvudtyper:

1.

maskiner för roterande djupborrning, vilka huvudsakligen består av ett borrtorn med lyftanordning (lyftblock, lintrumma med transmission och manöverorgan), en vattenlekare och ett roterande bord eller kugghjul.
Den motordrivna lyftanordningen försätter de i vattenlekaren upphängda borrören i rotation med hjälp av det roterande bordet eller kugghjulet. Lyftanordningen höjer och sänker borrören när så behövs med hjälp av lyftblocket;

2.

maskiner för stötande borrning, vilka består av en excenterdriven hävstång, vars upp- och nedåtgående rörelse kommer borren att kontinuerligt stöta ner i brunnsbottnen.
Det bör observeras, att detta nummer endast omfattar själva borrmaskinerna. Andra från borrmaskinerna tydligt avskilda maskiner som vanligen används tillsammans med borrmaskinerna omfattas inte av detta nummer , även om de föreligger tillsammans med dessa, t.ex. pumpar och kompressorer för bortförande av slam, sten etc. från borrhålet (nr 8413 eller 8414).
Fasta plattformar som används för prospektering eller exploatering av havsfyndigheter av olja eller naturgas klassificeras också enligt nummer 8430. Flytande eller nedsänkbara borrnings- eller produktionsplattformar klassificeras däremot enligt nummer 8905.

E.

Jordborrmaskiner, hand- eller motordrivna, för borrning av hål i marken (t.ex. för träd eller stängselstolpar), dock inte handverktyg enligt 82 kap.

F.

Hydrauliska sprängkilar består av en lång cylinder som på sidorna är utrustad med ett antal vinkelrätt ordnade tryckkolvar. De placeras i en spricka eller ett borrhål, och kolvarna tvingas utåt genom att vatten pumpas in i cylindern, varvid stenen eller kolet bryts sönder.

G.

Maskiner med skrapor, "plogar", "harvpinnar" etc. som skrapar av kolet, leran etc. och lastar materialet direkt på bandtransportörer, etc.

 


IV. Stampmaskiner och andra tillpackningsmaskiner

A.

Vägvältar som är avsedda att skjutas eller dras. Till denna grupp hör också vältar med metallfötter som pressas ned i marken samt vältar som består av en serie hjul av lastbilstyp, som är monterade på en gemensam axel och försedda med stora luftfyllda gummiringar.
Numret omfattar emellertid inte självgående vägvältar, även försedda med metallfötter eller med massiva eller luftfyllda ringar (nr 8429) och lantbruksvältar (nr 8432).

B.

Stampmaskiner, icke självgående. Dessa maskiner används vid vägbyggen, för stampning av järnvägsballast etc. Numret omfattar emellertid inte handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller med inbyggd motor (nr 8467).

C.

Maskiner, vanligen pneumatiska, för stampning av fördämningar, etc.



V. Maskiner för grävning, schaktning o.d.

Denna grupp omfattar bl.a. följande maskiner.

A.

Grävmaskiner som är beskrivna i nummer 8429, inte självgående.

B.

Mudderverk (av skop- eller skoveltyp) liknar grävmaskiner med kontinuerlig materialuppfordring (paternostergrävmaskiner) enligt nummer 8429.
Numret omfattar inte flytande mudderverk (nr 8905).

C.

Maskiner för utgrävning och siktning av järnvägsballast (s.k. ballastreningsmaskiner) består i huvudsak av en ändlös kedja av skopor som gräver ut ballasten under järnvägsspåret. Anordningar för sållning och bortförande av ballasten ingår dessutom i maskinerna. Se dock under a i början av denna anvisning ang. maskiner som är monterade på fordon enligt 86 kap.

D.

Rivare är försedda med bryttänder som före nybeläggning av en väg luckrar upp markytan, bryter upp gammal vägbeläggning etc. innan ny beläggning anbringas.

E.

Planeringsskopor utgör ett slags grävskopor, liknande dem som omfattas av nr 8429, med horisontell arm. De används för avjämning av markytan.


Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till maskiner enligt detta nummer enligt nummer 8431.


Numret omfattar inte heller:

a)

vattenkanoner som är avsedda att lösgöra mineral (t.ex. guldhaltig sand) från bergsidor etc. med hjälp av kraftiga vattenstrålar (nr 8424);

b)

lantbruksvältar, vilka har en relativt lång, lätt vals med liten diameter och i vissa fall drivs av en mindre förbränningsmotor (nr 8432);

c)

maskindrivna handverktyg (t.ex. hackor, stampar och borrar) enligt nummer 8467;

d)

för skärning eller håltagning av sten eller betong avsedda apparater, vilka utnyttjar den höga temperatur som erhålls vid förbränning av järn eller stål i en syrgasström (nr 8479).

 

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 8430.31 och 8430.39

Dessa nummer omfattar de maskiner som är beskrivna i punkterna A, B och G i avsnitt III i anv. till nummer 8430.



8431 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner och apparater enligt nummer 8425–8430


8431.10

- Till maskiner och apparater enligt nummer 8425 

8431.20

- Till maskiner och apparater enligt nummer 8427

 

- Till maskiner och apparater enligt nummer 8428:

8431.31

- - Till hissar (inbegripet skiphissar) och rulltrappor

8431.39

- - Andra

 

- Till maskiner och apparater enligt nummer 8426, 8429 eller 8430:

8431.41

- - Skopor, skovlar, gripskopor och griptänger

8431.42

- - Blad till bladschaktmaskiner 

8431.43 

- - Delar till borrmaskiner enligt nummer 8430 41 eller 8430 49 

8431.49

- - Andra


Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer delar som används uteslutande eller huvudsakligen till maskiner och apparater enligt nummer 8425–8430.

Det bör observeras, att många delar inte omfattas av detta nummer emedan de:

a)

är upptagna eller inbegripna någon annanstans i tulltaxan, t.ex. bärfjädrar (nr 7320), motorer (nr 8407, 8408 etc.) och elektrisk tändnings- och startutrustning (nr 8511);

b)

utgör delar som är identiska med delar till motorfordon och som inte är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner och apparater enligt nummer 8425–8430 och därför klassificeras som delar till motorfordon (nr 8708); detta gäller särskilt hjul samt styr- och bromsutrustning; eller

c)

utgör delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering, lastning, lossning eller transport av halvledarämnen (boules), halvledarplattor (wafers), halvledarkomponenter, halvledarelement, elektroniska integrerade kretsar eller flata bildskärmar (nr 8486).

 

Numret omfattar bl.a.:

  1. gripskopor, griptänger etc., dvs. enkla lyftskopor som är försedda med ringar, krokar etc.; gripskopor med bottenklaff; gripskopor som består av två mot varandra svarande skophalvor som är förenade med gångjärn, för lyftning av pulverformiga material; griptänger som består av två eller flera ledade blad eller backar för hantering av sten etc.
    Numret omfattar inte elektromagnetiska lyftdon för lyftning av metallskrot e.d. (nr 8505);
  2. valsar (trummor) för vinschar och gångspel; kranarmar; löpvagnar, skopor, "skips" etc. för traverser e.d.; hytter, korgar och plattformar för hissar etc.; steg till rulltrappor; skopor och med skrapor försedda kedjor för elevatorer och transportörer; stöd samt trummor eller rullar (även med drivmotor) för bandtransportörer; driv- och bromshuvuden för skaktransportörer och skakbord; säkerhetsmekanismer för stoppande av hissar, skiphissar etc.;
  3. brytstänger, brytkedjor och armar till förskrämningsmaskiner; blad till skrapor; "kolplogar" etc.
    Denna grupp omfattar också schaktblad som är avsedda att monteras som arbetsredskap på fordon enligt 87 kap.;
  4. roterande bord, vattenlekare, borrör och styranordningar till dessa samt annan utrustning för djupborrningsmaskiner (roterande eller stötande);
  5. grävskopor för grävmaskiner; kedjor med skopor för paternostergrävmaskiner; grävskopearmar; hejare för pålningsmaskiner;
  6. band- eller hjulburna underreden, utan egen framdrivningsanordning, försedda med kulvändkrans eller andra roterande anordningar.

Kedjor eller kablar som är försedda med beslag (t.ex. ringar, krokar eller karbinhakar) klassificeras tillsammans med den maskin för vilken de är avsedda under förutsättning att de föreligger tillsammans med den. Särskilt föreliggande klassificeras de dock enligt femtonde avd. (vanligen enligt nummer 7312 eller 7315). Kedjor och kablar utan sådana beslag och föreliggande i rullar klassificeras också enligt denna avdelning, även om de har kapats till avpassade längder och föreligger tillsammans med de maskiner (vinschar, linbanor, kranar, med bogserlinor arbetande transportanordningar, grävmaskiner etc.) för vilka de är avsedda.

Numret omfattar inte heller:

a)

drivremmar och transportband av plast (39 kap.), mjukgummi (nr 4010), läder (nr 4205) eller textilmaterial (nr 5910);

b)

sling (elfte eller femtonde avd.);

c)

ihåligt borrstål (nr 7228);

d)

foderrör, borrör o.d. (nr 7304–7306);

e)

ställbara gruvstöttor och teleskopgruvstöttor (nr 7308);

f)

lyftkrokar (nr 7325 eller 7326);

g)

borrar, mejslar och liknande berg- och jordborrningsverktyg (nr 8207);

h)

lås för person- och godshissar etc. (nr 8301);

ij)

remskivor, linskivor, block och lagerhus (nr 8483).

 


8432 Maskiner och redskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk, avsedda för jordens beredning eller odling; vältar för gräsmattor eller idrottsplatser


8432.10

- Plogar

 

- Harvar, kultivatorer, ogräsrensare och hackor

8432.21

- - Tallriksharvar

8432.29

- - Andra 


- Såmaskiner, planteringsmaskiner och omplanteringsmaskiner:

8432.31

- - Direktsåmaskiner, planteringsmaskiner och omplanteringsmaskiner utan jordbearbetning

8432.39

- - Andra


- Gödselspridare:

8432.41

- - Stallgödselspridare

8432.42

- - Konstgödselspridare

8432.80

- Andra maskiner och redskap

8432.90

- Delar


Detta nummer omfattar maskiner och redskap, vilka–oavsett framdrivningssättet–används i stället för handverktyg för ett eller flera av följande slag av arbeten inom lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk, nämligen:

I.

beredning av jorden för odling (röjning, plöjning, uppluckring etc.);

II.

spridning av gödselmedel (även naturgödsel) eller jordförbättringsmedel;

III.

plantering eller såning;

IV.

bearbetning och underhåll av jorden under växttiden (hackning, ogräsrensning etc.).


Maskiner enligt detta nummer kan dras av djur eller fordon (t.ex. traktorer) eller monteras på ett fordon (t.ex. på en traktor eller ett hästdraget underrede). Med "traktorer" avses i detta sammanhang även traktorer som körs av gående.

Maskiner och redskap som är avsedda att dras av eller monteras som utbytbar utrustning på traktorer

Vissa maskiner och redskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk (t.ex. plogar och harvar) är avsedda att enbart dras eller skjutas av en traktor, med vilken de förenas med hjälp av en kopplingsanordning (med eller utan lyftmekanism). Andra (t.ex. roterande hackor) drivs av ett universalkraftuttag på traktorn. Sådana maskiner och redskap monteras och byts ut på åkrarna, i skogen eller vid bondgården. De klassificeras enligt detta nummer även om de föreligger tillsammans med traktorn och även om de är hopmonterade med denna. Traktorn klassificeras för sig enligt nummer 8701.

Samma klassificeringsprincip gäller då traktorn har ersatts av någon annan draganordning (t.ex. ett fordon enligt nummer 8704) eller då en roterande hacka har monterats på drivaxeln i stället för hjulen på en traktor som körs av gående, på så sätt att hackan tjänstgör både som redskap och framdrivningsanordning.


Självgående maskiner och redskap

I dessa bildar den dragande delen och arbetsmaskinen eller redskapet en integrerad mekanisk enhet (t.ex. motorplogar). Sådana maskiner klassificeras enligt detta nummer.

Numret omfattar emellertid inte lastbilar för spridning av gödselmedel etc., vilka i likhet med andra bilar för speciella ändamål klassificeras enligt nummer 8705.

Smärre typer av lantbruksmaskiner och lantbruksredskap som är avsedda att dras eller skjutas för hand (t.ex. plogar, harvar, kultivatorer, hackor, vältar och såmaskiner) förs också till detta nummer.

Bland de talrika maskiner och redskap som omfattas av detta nummer märks:

  1. plogar för all slags jordbearbetning, t.ex. plogar med plogbill och vändskiva (en- eller flerskäriga plogar och plogar med omställbara vändskivor), årder (vanligen utan vändskiva) och tallriksplogar;
  2. harvar vilka används huvudsakligen för uppluckring av jorden efter plöjning. I pinn- och fjäderharvar är pinnar fästade på en stel, ledad eller av länkar bildad ram eller ställning eller ibland på en trumma eller på valsar. I tallriksharvar är pinnarna ersatta av en eller flera rader av skålade skivor med eggar;
  3. kultivatorer, ogräsrensare och hackor, vilka används för bearbetning, ogräsrensning eller avjämning av marken efter plöjning eller under grödans växttid. Dessa maskiner består vanligen av en horisontell ram som är försedd med flera rader av olika slags verktyg (billar, tallrikar, pinnar etc.), vilka kan vara stela eller fjädrande, fasta eller rörliga och ibland är utbytbara;
  4. såmaskiner, planteringsmaskiner och omplanteringsmaskiner för frön, lökar, rotknölar, plantor etc. Dessa består av en låda, tratt eller annan behållare, som ibland är monterade på hjul. De är försedda med utmatningsmekanism samt anordningar för att dra upp fåror och vanligtvis även täcka över dessa.
    Denna grupp omfattar även direktsåmaskiner, planteringsmaskiner och omplanteringsmaskiner utan jordbearbetning, vilka används för att så frön utan förberedande plöjning av jorden. De sprider ut uppmätta mängder frön och placerar fröna i den obearbetade jorden genom att tränga igenom marktäckning och växtrester, göra en smal fåra eller trycka ett hål i jorden och släppa ner fröet på en bestämd plats och ett bestämt djup;
  5. gödselspridare är avsedda för spridning av naturgödsel eller andra fasta gödselmedel (dynga, kemikalier etc.). De är ibland monterade på hjul och består vanligen av en behållare som är försedd med en spridningsanordning, t.ex. skjutbara luckor i bottnen, matarskruvar, ändlösa kedjor eller roterande skivor. Bärbara maskiner som används för samma ändamål förs också hit. Konstgödselspridare sprider ut konstgödsel eller andra fasta syntetiska ämnen i ett jämnt lager ovanpå jorden. Stallgödselspridare sprider ut stallgödsel (dynga) eller växtnäring som återvunnits från "animaliskt avfall" på ett fält.
    Släpvagnar med rörlig botten och med en anordning för sönderhackning och fördelning, vilken gör att de vid lossningen kan tjänstgöra som gödselspridare, samt slamspridare, vilka består av en vagn med behållare, vanligen försedd med plåtar eller rännor för spridningen, klassificeras enligt nummer 8716.
    Bärbara apparater för nedmyllning av flytande gödselmedel förs däremot hit. De består av ett långt rör, genom vilket gödselmedlet pumpas ned i jorden med en pump;
  6. maskiner och redskap för röjning av buskar, undervegetation, stjälkar från tidigare skörd, rötter etc. De består i allmänhet av två stora hjul och en med knivar försedd trumma;
  7. maskiner för upptagning av sten, vilka liknar harvar men har hakförsedda pinnar, som är ordnade i två rader som löper samman mot en spjälbehållare, i vilken stenarna samlas;
  8. vältar, vilka används huvudsakligen för att pressa till jorden. Vältar kan vara försedda med släta eller korrugerade valsar eller med släta eller tandade ringar. Numret omfattar också vältar för trädgårdar, gräsmattor, idrottsplatser etc.;
  9. gallringsmaskiner (t.ex. för betplantor) för utgallring av unga plantor. De kan vara mycket komplicerade maskiner som styrs av fotoelektriska anordningar;
  10. maskiner för beskärning av toppar och skott på växter för att begränsa tillväxten.


Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till ovannämnda maskiner och redskap. Bland sådana delar märks:

plogåsar, plogrister, plogbillar, vändskivor och plogtallrikar; verktyg, såsom pinnar etc. (stela eller fjädrande) för kultivatorer och ogräsrensare; pinnar, trummor och tallrikar för harvar; valsar, segment och andra delar till vältar; utmatningsanordningar för gödselspridare, såmaskiner, planteringsmaskiner och omplanteringsmaskiner; billar, pinnar, tallrikar och andra verktyg för hackor.


Numret omfattar inte:

a)

planteringsspadar och liknande handverktyg (nr 8201);

b)

vätskeelevatorer och vätskepumpar (inbegripet pumpar som påmonteras hjulen på lantbruksmaskiner som används för sprutning etc.) (nr 8413);

c)

mekaniska apparater (även för handkraft) för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk för spridning eller utsprutning av vätskor eller pulver (nr 8424);

d)

gödsellastare och andra för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk avsedda lastmaskiner enligt nummer 8428;

e)

självgående lastare och vägvältar (nr 8429);

f)

maskiner och apparater för grävning, schaktning, borrning och annat jordarbete samt icke självgående vägvältar (nr 8430);

g)

stubbröjningsmaskiner och trädomplanteringsmaskiner (nr 8436);

h)

lantbruksfordon (87 kap.).

 

8433 Maskiner och redskap för skörd eller tröskning, inbegripet halm- eller foderpressar; gräsklippningsmaskiner och slåttermaskiner; maskiner för rengöring eller sortering av ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, andra än maskiner enligt nummer 8437


 

- Gräsklippningsmaskiner:

8433.11

- - Motordrivna rotorgräsklippare

8433.19

- - Andra

8433.20

- Slåttermaskiner, inbegripet knivbalkar avsedda att monteras på traktorer

8433.30

- Andra maskiner och redskap för höskörd

8433.40

- Halm- och foderpressar, även med pickup 

 

- Andra maskiner och redskap för skörd; maskiner för tröskning:

8433.51

- - Skördetröskor

8433.52 

- - Andra maskiner för tröskning

8433.53 

- - Bet- , rotfrukts- och potatisupptagare

8433.59

- - Andra

8433.60

- Maskiner för rengöring eller sortering av ägg, frukt eller andra jordbruksprodukter 

8433.90

- Delar


Detta nummer omfattar maskiner och redskap som används i stället för handverktyg vid utförande av följande arbeten:

A.

skörd av lantbruksprodukter (t.ex. avmejning, upptagning, hopsamling, plockning, tröskning, bindning till kärvar eller buntning). Även slåttermaskiner och gräsklippningsmaskiner samt halm- och foderpressar omfattas av detta nummer ;

B.

maskiner för rengöring eller sortering av ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, andra än maskiner enligt nummer 8437.


Anv. till nummer 8432 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nummer 8433, t.ex. med avseende på traktorer med utbytbar utrustning för skörd, tröskning, slåtter etc. och med avseende på motorräfsor.


A. Maskiner och redskap för skörd eller tröskning, inbegripet halm- eller foderpressar; gräsklippningsmaskiner och slåttermaskiner

Hit hör bl.a.:

  1. gräsklippningsmaskiner, hand- eller motordrivna. De kan ha en knivbalk liksom slåttermaskiner eller roterande knivar, som skär av gräset mot en fast, horisontell kniv eller en roterande skiva med knivar i ytterkanten;
  2. slåttermaskiner (även motordrivna) för slagning av gräs, klöver o.d. Dessa består vanligen av en horisontell fingerbalk och en kniv som består av knivstång och knivblad. Kniven skär av gräset då knivbladen rör sig fram och tillbaka mellan fingrarna på fingerbalken. De kan också bestå av roterande skivor eller trummor med knivar i ytterkanten;
  3. slåttermaskiner med strängläggare, dvs. slåttermaskiner som är utrustade med en anordning som lägger slåttern i strängar längs fältet;
  4. hövändare (t.ex. med gafflar eller trummor);
  5. höräfsor, vilka vanligen består av ett med hjul försett underrede, vilket uppbär en rad halvcirkelformade pinnar som kan lyftas automatiskt;
  6. räfsor, som är avsedda att vända skörden eller lägga den i strängar eller högar;
  7. pickup-pressar för uppsamling och balning av på fältet liggande hö eller halm;
  8. skördetröskor, vilka i en följd skär, tröskar och rensar säden;
  9. majsskördemaskiner och majsplockningsmaskiner;
  10. självlastande släpvagnar, som är varaktigt försedda med påmonterad skördeutrustning och avsedda för skärning, hackning och transport av gräs, majs etc.;
  11. bomullsplockningsmaskiner;
  12. linryckningsmaskiner;
  13. maskiner för vinskörd (självgående eller avsedda att bogseras);
  14. maskiner för skörd av köksväxter (bönor, tomater etc.);
  15. potatisupptagare (med grävbill, gaffel eller galler);
  16. blastningsmaskiner för betor och rotfrukter samt bet- och rotfruktsupptagare;
  17. exakthackar;
  18. trädskakningsmaskiner;
  19. maskiner för skörd av andra jordbruksprodukter (oljeväxter etc.);
  20. tröskverk för spannmål. Numret omfattar också självmatare, även särskilt föreliggande, för tröskverk (dvs. hjälpapparater som är avsedda att kontinuerligt mata tröskverket genom att öppna och breda ut kärvarna);
  21. maskiner för borttagande av bladslidor från majskolvar; majströskverk.


Detta nummer omfattar också s.k. åkbara gräsklippningsmaskiner, vilka består av tre- eller fyrhjuliga underreden som är utrustade med ett förarsäte och ett klippverktyg som är permanent anbragt, dvs. som avlägsnas endast för reparation eller underhåll. Eftersom deras huvudsakliga arbetsuppgift är att klippa gräsmattor, skall de klassificeras enligt detta nummer , även om de har en kopplingsanordning som gör det möjligt för dem att bogsera eller skjuta lättare tillbehör, t.ex. en släpvagn.

Numret omfattar emellertid inte bärbara maskiner t.ex. för trimning av gräsmattor, klippning av gräs längs murar, utefter kanter, under buskar etc. Dessa maskiner, vilka består av en inbyggd förbränningsmotor i ett lätt metallstativ eller av en elektrisk motor som är monterad på ett metallhandtag samt en skäranordning som vanligen består av en eller flera tunna nylontrådar, klassificeras alltefter beskaffenheten enligt nummer 8467.


B. Maskiner för rengöring eller sortering av ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter

Detta nummer omfattar också sådana maskiner som används inom trädgårdsskötsel, lantbruk eller industri för rengöring eller sortering av ägg, frukt, potatis, lök, morötter, sparris och gurkor eller andra lantbruksprodukter efter storlek, form, vikt etc. De klassificeras enligt detta nummer även om de arbetar elektriskt (t.ex. sorterings- och provningsmaskiner som arbetar med fotoceller). De kan vara försedda med hjälpanordningar (t.ex. äggenomlysningsapparater eller anordningar för märkning av varan).

Maskiner och apparater för rensning eller sortering av spannmål, torkade baljväxtfrön eller andra frön klassificeras enligt nummer 8437.

I vissa maskiner enligt detta nummer (t.ex. skördemaskiner, skördetröskor, tröskverk, pickup-pressar, hö- och halmpressar och sorteringsmaskiner) ingår ofta hjälpapparater för lyftning eller annan hantering, transport etc. (t.ex. bandtransportörer, kärv- och halmelevatorer samt skopelevatorer). Dessa hjälpapparater klassificeras tillsammans med maskinerna i fråga, under förutsättning att de föreligger tillsammans med dessa; när de föreligger separat klassificeras de enligt nummer 8428.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och redskap enligt detta nummer , t.ex.:

fingerbalkar, knivstänger och lyftanordningar för dessa samt fingrar för slåtter- och skördemaskiner, fram- och återgående vevstakar för överföring av rörelse till fingerbalkarna på gräsklippare och slåttermaskiner; yttre och inre stråskiljare, räfsor, bord och bindverk till självbindare; strängläggare; skärbord; tröskningsorgan (cylindrar och skor), skakverk, halmutkastare etc. till skördetröskor eller tröskverk; billar, pinnar, gafflar och andra verktyg för potatis- och andra rotfruktsupptagare; trummor och gafflar för hövändare; pinnar och lyftmekanismer till räfsor; räfsor till maskiner för hopsamling eller balning av hö eller halm.

Detta nummer omfattar inte:

a)

knivar och knivblad för slåttermaskiner och gräsklippningsmaskiner (nr 8208);

b)

kärv-, halm- och säckelevatorer; hö- och halmfläktar; skopelevatorer och pneumatiska transportörer för spannmål; kranar för lantbruksändamål och andra maskiner och apparater för lastning, lyftning eller annan hantering eller för transport (nr 8426 eller 8428);

c)

trädfällnings- och träduppdragningsmaskiner samt halmskärmaskiner, rotskärmaskiner och kvarnar (t.ex. gröpkvarnar) av lantbrukstyp, ävensom äggenomlysningsapparater (nr 8436);

d)

maskiner och apparater för rensning eller sortering av spannmål, torkade baljväxtfrön eller andra frön samt maskiner och apparater som används inom kvarnindustrin, enligt nummer 8437;

e)

s.k. egrenermaskiner (för avfröing av bomull) (nr 8445);

f)

maskiner för stripning eller skärning av tobaksblad (nr 8478).



8434 Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mejerihanteringen


8434.10

- Mjölkningsmaskiner

8434.20

- Maskiner och apparater för mejerihanteringen

8434.90

- Delar


Detta nummer omfattar mjölkningsmaskiner och andra maskiner eller apparater, som används inom lantbruk eller industri för behandling av mjölk eller för omvandling av mjölk till mejeriprodukter.

I. Mjölkningsmaskiner

En mjölkningsmaskin består av ett antal spenkoppar (försedda med en inre gummihylsa), som med hjälp av slangar är anslutna dels till en vakuumpump via en pulsator, dels till en mjölkspann (vanligtvis av rostfri metall). Pulsatorn, som är fästad vid locket på mjölkspannen, påverkar spenkopparna genom att låta atmosfärstryck och undertryck växla i mellanrummet mellan den yttre hylsan och spengummit. Spenkopparna, pulsatorn och mjölkspannen bildar tillsammans en spannmjölkningsmaskin.

I vissa anläggningar med mindre kapacitet kan spannmjölkningsmaskinerna och vakuumpumpen vara monterade på en gemensam bottenplatta (portabel mjölkningsmaskin med en eller två spannar).

I anläggningar med större kapacitet är de olika komponenterna vanligen separata. Ett varierande antal spannmjölkningsmaskiner kan vara anslutna till vakuumpumpen genom rör. Vissa typer har inga mjölkspannar utan mjölken passerar direkt från spenkopparna till kylapparaterna eller lagringsbehållarna genom en rörledning, som i allmänhet är fast installerad. Dessa typer omfattar mjölkningsrobotar, även kallade frivilliga mjölkningssystem (VMS= voluntary milking system). Dessa system, som innehåller all den utrustning som krävs för automatisk mjölkning, bl.a. en lättrörlig robotarm, elektroniska anordningar, en vakuumpump, en kompressor, en tvättmaskin, mjölkmätare o.s.v., är konstruerade för att mjölka kor på deras eget initiativ. Varje ko har ett halsband med en transponder som identifierar den så att systemet kan avgöra om djuret står i tur att bli mjölkat. Mjölkningen utförs av en robotarm utrustad med ett laserstyrt system som möjliggör att mjölkorganet kan föras direkt till kons spenar.

När de olika delarna till ifrågavarande maskiner föreligger tillsammans, klassificeras de enligt detta nummer som en funktionell enhet i den mening som avses i anm. 4 till sextonde avd. (se allm. anv. till denna avd.). Apparater och utrustning som inte direkt medverkar i själva mjölkningen (filter, kylanordningar, lagringsbehållare, apparater för rengöring av spenkoppar och rörledningar, etc.) klassificeras inte enligt detta nummer utan efter sin beskaffenhet.


II. Maskiner och apparater för behandling av mjölk

Denna grupp omfattar homogeniseringsmaskiner. Dessa sönderdelar fettet till små partiklar som är mera lättsmälta och som även förblir längre i emulsionstillstånd utan att bilda grädde.

De flesta maskiner och apparater för behandling av mjölk är beroende av en temperaturändring och omfattas därför inte av detta nummer (nr 8419), t.ex.: apparater för pastörisering eller sterilisering; apparater för kondensering eller intorkning av mjölk; mjölkkylare.


Numret omfattar inte heller:

a)

kylmaskiner och kylapparater (även specialtillverkade för kylning eller förvaring av mjölk) och för mjölk avsedda kylbehållare, försedda med en evaporator som ingår i ett kylaggregat (nr 8418);

b)

mjölkseparatorer, filtrerpressar och andra apparater för filtrering eller rening (nr 8421). (Enkla filtrertrattar och mjölksilar klassificeras emellertid efter materialets beskaffenhet.);

c)

maskiner för rengöring av mjölkkärl eller för påfyllning av mjölk i flaskor eller burkar (nr 8422)

 


III. Maskiner och apparater för omvandling av mjölk till andra mejeriprodukter

Det bör observeras, att detta nummer inte omfattar mjölkseparatorer (nr 8421). nummer 8434 omfattar emellertid maskiner och apparater för framställning av smör och ost. Hit hör bl.a. följande maskiner och apparater.

A.

Maskiner och apparater för smörtillverkning.

1.

Smörkärnor består vanligen av en cylinder av rostfritt stål, i vilken det finns ett antal skiljeväggar eller vingar. Cylindern eller vingarna bringas att rotera med hand- eller motorkraft, och den slagverkan som härvid uppstår medför att grädden blir tjockare och så småningom övergår till smör.

2.

Kombinerade smörkärnor och ältningsmaskiner. Dessa maskiner, vilka används för kontinuerlig produktion av smör, består av elektriska motorer som kör cylindrarna med snabba roterande rörelser som omvandlar grädden till smör. Smöret pressas genom maskinen i kontinuerlig längd.

3.

Maskiner för formning av smör till för handeln lämpade stycken. Numret omfattar emellertid inte maskiner som även emballerar eller väger produkten (nr 8422 eller 8423).

B.

Maskiner och apparater för osttillverkning.

1.

Maskiner för sönderbrytning och homogenisering av blandningar av ostmassa och grädde vid tillverkning av mjukost.

2.

Maskiner för formning av hård, halvmjuk och mjuk ost, dock inte sådana som även emballerar eller väger produkten (nr 8422 eller 8423).

3.

Ostpressar (t.ex. av mekaniska, pneumatiska etc.) används särskilt vid tillverkning av hårda ostsorter, både för att forma varan och för att avlägsna överflödig vätska.

 

Det bör observeras, att många maskiner och apparater för mejerihanteringen inte omfattas av detta nummer . Enligt nummer 8418 eller 8419 klassificeras således t.ex. behållare för förvaring, mogning, kokning etc., vilkas arbetssätt huvudsakligen är beroende av befintliga uppvärmnings- eller avkylningsanordningar, oavsett om de också är försedda med maskinell utrustning såsom omrörare eller inte. Behållare som inte är försedda med uppvärmnings- eller avkylningsanordning men i vilka ingår maskinell utrustning såsom omrörare, tippanordningar etc. klassificeras enligt detta nummer , under förutsättning att de är igenkännliga som särskilt avsedda för mejeribruk. Om de inte är igenkännliga för någon särskild användning klassificeras de enligt nummer 8479. Behållare som inte är försedda vare sig med uppvärmnings- eller avkylningsanordning eller med maskinell utrustning klassificeras efter materialets beskaffenhet (t.ex. enligt nummer 7309, 7310, 7419, 7611 eller 7612).

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater enligt detta nummer , t.ex.:

spannar, lock, pulsatorer, spenkoppar och tillbehör (andra än spengummi etc.–nummer 4016) till mjölkningsmaskiner; cylindrar till smörkärnor; valsar och bord till smörältningsmaskiner; formar till smör- och ostformningsmaskiner.

Detta nummer omfattar inte hushållsapparater enligt nummer 8210 eller 8509.


8435 Pressar, krossar och liknande maskiner och apparater som används vid framställning av vin, cider, fruktsaft eller liknande drycker


8435.10

- Maskiner och apparater

8435.90

- Delar


Detta nummer omfattar maskiner och apparater av såväl lantbruks- som industrityp för framställning av vin, cider (äppelvin), päronvin, fruktsaft eller liknande jästa eller ojästa drycker. Numret omfattar även maskiner och apparater för kommersiellt bruk av sådana slag som används i restauranger eller liknande inrättningar.

Numret omfattar bl.a. följande maskiner och apparater.

A.

Apparater, hand- eller motordrivna, för utvinning av saft som inte är avsedd för jäsning (t.ex. saft från citrusfrukter, persikor, aprikoser, ananas, bär eller tomater).

B.

Apparater, hand- eller motordrivna, för krossning av äpplen eller päron. De består av en kvarn med påfyllningstratt, som matar fram frukten till en rivanordning eller till krosscylindrar.

C.

Mekaniska eller hydrauliska ciderpressar, inbegripet pressar som är monterade på underreden med hjul.

D.

Apparater för pressning och krossning av druvor, t.ex.:

1.

druvkrossar (druvkvarnar). Dessa består vanligen av två räfflade valsar eller av en enda med slagarmar försedd vals, vilka pressar ut saften ur druvorna utan att krossa kärnorna eller stjälkarna. Numret omfattar också druvkvarnar med pump för överföring av den utpressade saften till jäskaren;

2.

apparater som avskiljer stjälkarna från saften (musten) av de nypressade druvorna. Dessa apparater består i allmänhet av en perforerad behållare som är försedd med roterande slagarmar. I vissa modeller utförs både pressning och avskiljning av stjälkarna;

3.

pressar för utvinning av kvarvarande saft i den krossade och silade druvpulpen eller i bottensatser från jäskaren. Det finns två huvudtyper:

a)

diskontinuerliga mekaniska eller hydrauliska pressar, i vilka presshuvudet krossar pulpen i en utbytbar pressram ("claie") som vilar på en behållare för uppsamling av saften. Numret omfattar också hydrauliska portalpressar som är så konstruerade, att en rad av behållare ("maies"), vanligen monterade på vagnar, successivt kan fyllas med saft;

b)

kontinuerliga pressar, i vilka en ändlös skruv matar in druvorna i apparaten och pressar dem.

E.

Maskiner för sönderdelning av pressåterstoder före ytterligare pressning. Dessa maskiner är försedda med tandade valsar eller roterande blad.


Numret omfattar inte maskiner för behandling av saft, must, vin, cider och päronvin, t.ex.:

a)

apparater för avkylning, sterilisering, pastörisering eller koncentrering (nr 8419);

b)

centrifuger, filtrerpressar och andra filtrer- eller reningsapparater (nr 8421). (Enkla filtrertrattar klassificeras emellertid efter materialets beskaffenhet.)

 

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassficeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer , t.ex.:

krossvalsar till apparater för utvinning av saft; tandade valsar och rivanordningar för äppelkrossar; valsar till druvkvarnar och till apparater för avskiljning av stjälkar; speciella pulpbehållare ("claies") och behållare för uppsamling av druvsaften ("maies") till vinpressar; skruvhuvuden, pressplattor och ramar till vinpressar etc.; tandade valsar samt blad till apparater för sönderdelning av pressåterstoder.


Numret omfattar inte heller:

a)

fruktsaftspressar av de typer som omfattas av nummer 4419, 8210 eller 8509;

b)

pumpar för vin, fruktsaft, cider etc., även specialtillverkade (nr 8413);

c)

centrifuger för avskiljning av vin från pressåterstoder (nr 8421);

d)

maskiner och apparater för påfyllning och korkning av flaskor, ävensom andra maskiner och apparater enligt nummer 8422, inbegripet ångstrålapparater för rengöring av fat o.d.;

e)

frukttransportörer (nr 8426 eller 8428);

f)

maskiner och apparater för skalning eller urkärning av frukt (nr 8438).



8436 Andra maskiner och apparater för jordbruk, trädgårdsskötsel, skogsbruk, fjäderfäavel eller biodling, inbegripet groningsapparater försedda med maskinell utrustning eller uppvärmningsanordning; äggkläckningsapparater och kycklingmödrar


8436.10

- Maskiner och apparater för beredning av djurfoder

 

- Maskiner och apparater för fjäderfäavel; äggkläckningsapparater och kycklingmödrar: 

8436.21

- - Äggkläckningsapparater och kycklingmödrar

8436.29

- - Andra

8436.80

- Andra maskiner och apparater

 

- Delar:

8436.91

- - Till maskiner och apparater för fjäderfäavel; äggkläckningsapparater eller kycklingmödrar

8436.99

- - Andra


Detta nummer omfattar maskiner och apparater (andra än maskiner enligt nummer 8432–8435) av den typ som används inom lantbruk (inbegripet lantbruksskolor, kooperativa anläggningar och försöksanstalter), skogsbruk, trädgårdsskötsel, fjäderfäavel, biodling e.d. Numret omfattar emellertid inte för industriellt bruk tydligt avsedda maskiner och apparater.


I. Andra maskiner och apparater för jordbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk; groningsapparater

Hit hör bl.a. följande maskiner och apparater.

A.

Maskiner och apparater för torrbetning av utsäde, vilka består av en eller flera trattar som matar in fröna i en roterande metalltrumma, där de täcks med pulverformigt insekts- eller svampbekämpningsmedel.
Numret omfattar däremot inte apparater för utsprutning av pulver (nr 8424).

B.

Maskiner och apparater för krossning eller blandning av gödselmedel.

C.

Maskiner och apparater för avskärning av sticklingar från vinrankor, fruktträd etc.

D.

Maskiner och apparater för klippning av häckar.

E.

Maskiner och apparater för beredning av fodermedel etc., såsom:

1.

maskiner och apparater för krossning av oljekakor;

2.

kålskärare och andra maskiner och apparater för sönderdelning av gröna växter;

3.

maskiner för skärning eller krossning av betor, rovor, morötter och andra foderrotfrukter (rotfruktsskärare);

4.

skärmaskiner för halm och hö samt ensilagehackelsemaskiner, även med transportör för fyllning av silon;

5.

sädeskrossar för beredning av havre, korn etc.;

6.

maskiner av lantbrukstyp för malning av vete, majs, korn och andra fodermedel (gröpkvarnar); mjölkvarnar av lantbrukstyp;

7.

foderblandare;

F.

Automatiska vattenhoar för nötboskap, hästar, svin etc., t.ex. sådana som består av en metallskål med en rörlig klaff, vilken släpper in vatten när den trycks ned av djurets nos.

G.

Mekaniska hårklippningsmaskiner, avsedda för djur.
Numret omfattar inte hårklippningsmaskiner som utgör handverktyg (nr 8214 eller 8510).

H.

Maskiner för skogsbruk, såsom:

1.

träduppdragningsmaskiner, vilka är utrustade med käftar som griper tag i stammen och med hjälp av hydrauliska domkrafter drar upp trädet med rötterna;

2.

trädfällningsmaskiner med hydrauliska saxar eller med sågar, även försedda med kvistnings- och kapningsanordningar eller med anordningar för hantering och stapling av stockarna, samt trädfällare som är avsedda för montering på traktorer. Sistnämnda trädfällare arbetar med hjälp av en plog som skär av rötterna och av en teleskoparm som förstärker traktorns dragkraft;

3.

trädomplanteringsmaskiner, vilka är utrustade med blad som skär ut den jordklump som omsluter trädens rötter och vilka vid behov kan transportera träden korta sträckor;

4.

stubbröjningsmaskiner, vilka sönderdelar stubbar ned till ett visst djup under markytan med hjälp av knivförsedda skivor;

5.

maskiner för sönderdelning till flis av grenar, kvistar etc. som har avlägsnats vid trädbeskärning. Dessa maskiner arbetar med knivblad och flisen avlägsnas med hjälp av en fläktanordning;

IJ.

Groningsapparater, under förutsättning att de är försedda med maskinell utrustning (t.ex. pumpar, motorer eller fläktar) eller uppvärmningsanordning. Enkla lådor utan sådan utrustning omfattas inte av detta nummer (klassificeras efter materialets beskaffenhet).


Detta nummer omfattar inte:

a)

knivar för rotfruktsskärare, hackelsemaskiner etc (nr 8208);

b)

maskiner och apparater vilkas arbetssätt innefattar temperaturändring (nr 8419), t.ex. hötorkare, autoklaver för potatis, fodermedel etc. Med uppvärmningsanordning försedda groningsapparater, äggkläckningsapparater och kycklingmödrar klassificeras däremot enligt detta nummer ;

c)

mekaniska apparater för utsprutning, spridning eller finfördelning av vätskor eller pulver (nr 8424);

d)

pneumatiska elevatorer och fläktelevatorer; vinschar för uppdragning, släpning eller lastning av träd, stockar etc., ävensom annan utrustning för uppfordring, hantering eller transport (nr 8425, 8426 eller 8428);

e)

maskiner för borrning av hål för trädplantering; schaktmaskiner för trädfällning eller röjning (nr 8429 eller 8430);

f)

sockerbetsskärmaskiner för industriellt bruk (nr 8438);

g)

maskiner för huggning av trä till flis, enligt nummer 8439;

h)

barkningsmaskiner som arbetar med vattenstråle (nr 8424) samt andra barkningsmaskiner (nr 8465 eller 8479);

ij)

verktygsmaskiner för bearbetning av trä (nr 8465 eller 8467 );

k)

ryktapparater av dammsugartyp för hästar och nötkreatur (nr 8508);

l)

traktorer som är speciellt avsedda för att släpa stockar (lunnare) (nr 8701);

m)

hjälpapparater för djurförlossningar (nr 9018);

n)

antihagelkanoner (nr 9303).

 

II. Maskiner och apparater för fjäderfäavel


Hit hör bl.a. följande maskiner och apparater.

A.

Äggkläckningsapparater. Dessa apparater är försedda med anordningar som gör att ägg som placeras på brickor automatiskt vändes så att konstant temperatur, luftflöde och luftfuktighet kan hållas. Apparaterna kan förbindas med ett kontrollsystem, som kopplas till en persondator i syfte att få ett optimalt kläckningsresultatet. Även s.k. kombi-äggkläckningsapparater omfattar kläckningsfunktioner.

B.

Ruvningsmaskiner. I dessa maskiner, som innehåller anordningar för att kontrollera uppvärmning och luftcirkulation, placeras äggen i korgar eller speciella brickor för att ruvas.

C.

Kycklingmödrar är större anordningar med uppvärmnings- och avkylningsutrustning som används för uppfödning av nykläckta kycklingar.

D.

Enheter eller "batterier" för hönsuppfödning och äggläggning, vilka utgör stora anläggningar som är försedda med automatiska anordningar för påfyllning av mathoarna, rengöring av golven och uppsamling av äggen.

E.

Äggenomlysningsapparater med mekaniska anordningar (inbegripet fotoelektriska genomlysningsapparater), andra än enkla lampor för genomlysning av ägg.
Numret omfattar inte apparater som är försedda med anordning för sortering av äggen (nr 8433).

F.

Utrustning för att könsbestämma och vaccinera, som gör det möjligt för kläckerier att särskilja kycklingar av olika kön och vaccinera dem. Dessa maskiner är inte avsedda att användas av veterinärer.


Numret omfattar inte maskiner som kallas kycklingräknings- och förpackningssystem (s.k. ”chick counting and boxing system”), som automatiskt räknar och stoppar kycklingar i lådor (nr 8422). Hanteringen av kycklingarna är den primära arbetsuppgiften, räkningen är bara en sekundär funktion som gör det möjligt att stoppa ett givet antal kycklingar, förutbestämt i förhållande till lådans storlek, i en låda.


III. Maskiner och apparater för biodling

A.

Honungspressar.

B.

Maskiner för formning av vax till vaxkakor.


Numret omfattar inte:

a)

bikupor, vilka klassificeras efter materialets beskaffenhet (vanligen nummer 4421);

b)

varmvattenbehållare för omsmältning av bivaxkakor, inbegripet sådana med enkel skruvpress (nr 8419);

c)

honungsslungare (nr 8421);

d)

apparater för utsprutning av vätskor eller pulver eller för utrökning, enligt nummer 8424.

 

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till ovannämnda maskiner och apparater. 

 

8437 Maskiner och apparater för rensning eller sortering av spannmål, torkade baljväxtfrön eller andra frön; maskiner och apparater som används inom kvarnindustrin eller för bearbetning av spannmål eller torkade baljväxtfrön, andra än maskiner och apparater av lantbrukstyp


8437.10

- Maskiner och apparater för rensning eller sortering av spannmål, torkade baljväxtfrön eller andra frön

8437.80

- Andra maskiner och apparater

8437.90

- Delar 



I. Maskiner och apparater för rensning eller sortering av spannmål, torkade baljväxtfrön eller andra frön

Detta nummer omfattar sådana maskiner som används inom trädgårdsskötsel, lantbruk eller industri för rensning eller sortering av spannmål, baljväxtfrön eller andra frön genom kastning, blåsning, sållning etc. Hit hör bl.a.:

  1. kastmaskiner, vilka består av en matartratt, en fläkt och såll (vanligen skaksåll);
  2. mera komplicerade rensnings- och sorteringsmaskiner (t.ex. triörer), vilka rensar fröna eller kornen med hjälp av luftströmmar och sorterar dem efter deras vikt, storlek eller form. I vissa sorteringsmaskiner ingår anordningar för inpudring av kornen med insektsbekämpningsmedel etc. (torrbetning);
  3. duksorterare, vilka ofta används för rensning av betfrön. De består av en serie valsar, vilka driver en snett ställd, ändlös duk, som löper under en matartratt. Betfröna rullar fritt nedför duken, medan det lättare växtavfallet häftar vid dukens plyschartade yta;
  4. specialmaskiner för sortering av utsäde.

Detta nummer omfattar också maskiner och apparater som används inom kvarnindustrin för rensning och sortering av spannmål före malningen. Vissa av dessa maskiner och apparater bygger på samma principer som ovannämnda rensnings- och sorteringsmaskiner, men de har större kapacitet och är specialtillverkade för kvarnindustrin, t.ex.:

  1. luftseparatorer (cyklonavskiljare) för rensning av spannmål;
  2. maskiner för rensning och sortering i roterande trummor som är perforerade eller försedda med fördjupningar (celler);
  3. aspiratörer med skaksåll;
  4. maskiner för magnetisk eller elektromagnetisk separering eller sortering;
  5. kombinerade maskiner för tvättning av spannmål, avskiljande av sten och torkcentrifugering, med eller utan torkkolonner;
  6. borstmaskiner för spannmål;
  7. spannmålsfuktningsmaskiner, även med anordningar för uppvärmning eller vägning.

Numret omfattar också kombinerade maskiner för samtidig rensning och sortering, även försedda med anordningar för elektromagnetisk separering.


II. Maskiner som används inom kvarnindustrin

Förutom maskiner för rensning eller sortering av spannmål före malningen (se avsnitt I ovan) omfattar numret även följande maskiner och apparater som används inom kvarnindustrin.

A.

Vissa maskiner för blandning eller beredning av spannmål före malningen, t.ex.:

1.

maskiner för blandning av spannmål i förutbestämda proportioner;

2.

spetsmaskiner för spannmål, vilka består av med spetsar försedda valsar som


Numret omfattar emellertid inte:

a)

maskiner och apparater vilkas arbetssätt beror på en temperaturändring, såsom tork- och kylkolonner (nr 8419); spannmålsfuktningsapparater med uppvärmningsanordning förs dock hit;

b)

torkcentrifuger (nr 8421);

c)

transportörer och elevatorer (t.ex. skopelevatorer, bandtransportörer och pneumatiska transportörer) (nr 8428).

B.

Maskiner och apparater för malning eller krossning, t.ex.:

1.

kvarnar med kvarnstenar;

2.

valsstolar, vilka består av flera satser räfflade, ibland invändigt kylda valsar, vilka krossar spannmål till gryn eller mjöl;

3.

glattvalsstolar med släta valsar, vilka är specialkonstruerade för att omvandla gryn till mjöl;

4.

detachörer, som används för att sönderdela de mjölflingor som bildas på valsarna i valsstolar och glattvalsstolar;

5.

mataranordningar, vilka utgör apparater som är avsedda att säkerställa en regelbunden och jämn tillförsel av spannmål till valsarna.


Numret omfattar inte smärre kvarnar av lantbrukstyp (nr 8436).

C.

Maskiner för sortering och siktning av malgodset.
Denna grupp omfattar maskiner och apparater som är avsedda att skilja mjöl, gryn och kli från varandra.
Detta avskiljande åstadkoms genom en serie arbetsprocedurer som utförs av följande maskintyper, vilka ofta används efter varandra:

1.

siktmaskiner för frånskiljning av mjöl från gryn. Centrifugalsiktar består av trummor vilkas väggar har spänts över med gasvävnad av olika maskvidd. Invändigt är trummorna försedda med roterande skovlar. Skaksiktar eller plansiktar består av frisvängande satser av över varandra lagda siktar och samlingsbottnar;

2.

putsmaskiner, vilka sorterar gryn etc. och frånskiljer kliet med hjälp av vibrerande siktar, genom vilka en luftström leds;

3.

klipiskare;

4.

blandningsmaskiner för mjöl, kli etc., ävensom maskiner för vitaminering av mjöl.


Numret omfattar däremot inte:

a)

mjöltorkningsmaskiner (nr 8419);

b)

luftfilter och cykloner som används för att ta bort damm ur luft från sorterings- eller siktmaskiner (nr 8421);

c)

registreringsinstrument för fastställande av mjölutbytet samt andra mjölprovningsapparater enligt 90 kap.



III. Maskiner som används för bearbetning av spannmål eller torkade baljväxtfrön

Bearbetningen som här avses föregås i allmänhet av en inledande rensning eller sortering (se avsnitt I ovan).

Denna grupp omfattar bl.a.:

  1. maskiner för skalning av spannmål eller torkade baljväxtfrön;
  2. maskiner för skalning eller polering av ris;
  3. maskiner för krossning av torkade ärter, linser eller bönor;
  4. maskiner för beredning av flingor av spannmål genom valsning eller på annat sätt, även med hjälpanordningar för uppvärmning;
  5. specialmaskiner för malning av spannmål (annan än brödsäd, se avsnitt I B ovan) eller torkade baljväxtfrön till mjöl;
  6. borstmaskiner och klippmaskiner som är avsedda att avlägsna "skägg" och "spetsar" från korn eller havre.

Denna del av numret omfattar inte:

a)

maskiner eller apparater vilkas arbetssätt beror på en temperaturändring (t.ex. maskiner och apparater för ångbehandling, torkning eller rostning vid tillverkning av svällda eller rostade gryn eller korn; maskiner och apparater för mältning av korn, rostning av mjöl, etc.) (nr 8419);

b)

maskiner och apparater för bearbetningar utöver mjöltillverkningsstadiet (t.ex. bakning, konservering eller makaronitillverkning) (nr 8438).

 

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer , t.ex.:

siktar och siktramar för kvarnindustrin (men inte siktduk, oavsett om den är konfektionerad eller inte–nummer 5911); blandnings- och sorteringstrummor; valsar för valsstolar.

Numret omfattar emellertid inte kvarnstenar (nr 6804).

8438 Maskiner och apparater, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel, för industriell beredning eller tillverkning av matvaror eller drycker, andra än maskiner och apparater som används för utvinning eller beredning av animaliska eller vegetabiliska fetter och feta oljor


8438.10

- Bagerimaskiner samt maskiner och apparater för tillverkning av makaroner, spagetti e.d. 

8438.20

- Maskiner och apparater för tillverkning av konfektyrer, kakao eller choklad

8438.30 

- Maskiner och apparater för sockerframställning

8438.40

- Maskiner och apparater för bryggerier

8438.50

- Maskiner och apparater för beredning av kött eller fjäderfä

8438.60 

- Maskiner och apparater för beredning av frukt, bär, nötter eller köksväxter

8438.80

- Andra maskiner och apparater

8438.90

- Delar


Detta nummer omfattar maskiner och apparater, som inte är nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel, för industriell beredning eller tillverkning av för människor eller djur avsedda matvaror eller drycker för omedelbar konsumtion eller för konservering. Numret omfattar emellertid inte maskiner och apparater för utvinning eller beredning av animaliska eller vegetabiliska fetter och feta oljor (nr 8479). Numret omfattar även maskiner och apparater för industriellt eller kommersiellt bruk av sådana slag som används i restauranger och liknande inrättningar.

Det bör emellertid observeras, att många för livsmedelsberedning avsedda maskiner i praktiken klassificeras enligt andra nummer , t.ex.:

a)

apparater för hushållsbruk (t.ex. köttkvarnar och brödskärningsmaskiner) enligt nummer 8210 eller 8509;

b)

industri- eller laboratorieugnar (nr 8417 eller 8514);

c)

maskiner och apparater för kokning, rostning, ångbehandling etc. (nr 8419);

d)

centrifuger och filtrerapparater (nr 8421);

e)

maskiner och apparater för påfyllning eller tillslutning av flaskor eller burkar, för förpackning av varor, etc. (nr 8422);

f)

maskiner och apparater för kvarnindustrin (nr 8437).

 

I. Bagerimaskiner

Dessa maskiner och apparater används för tillverkning av matbröd, kex, kakor etc., t.ex.:

  1. degknådningsmaskiner och degblandare. Dessa består i huvudsak av roterande eller fasta behållare som är försedda med fasta eller rörliga armar eller blad för knådning av degen. Vissa snabblandare är ofta försedda med vattenkyld mantel;
  2. degdelningsmaskiner, vilka består av en behållare, i vilken den från en påfyllningstratt kommande degen mekaniskt delas i lika stora stycken. Dessa maskiner har ibland anordningar för vägning eller kavling av degen;
  3. degformningsmaskiner för formning av de avskurna degstyckena till önskad form före gräddningen;
  4. skärmaskiner för bröd, kakor etc.;
  5. maskiner för söndersmulning av torrt bröd;
  6. maskiner för skärning, formning, sågning eller fyllning av kex, kakor etc.;
  7. apparater för fyllning av bestämda kvantiteter kaksmet i kakformar.

Numret omfattar inte:

a)

bageriugnar (nr 8417 eller 8514);

b)

degvalsningsmaskiner enligt nummer 8420.



II. Maskiner och apparater för tillverkning av makaroner, spagetti e.d.

Till denna grupp hör bl.a.:

  1. blandningsmaskiner för beredning av makaronideg;
  2. maskiner för utskärning eller utstansning av figurer från utvalsad deg. Dessa maskiner har ofta anordningar för utvalsning av degen;
  3. kontinuerliga pressar för framställning av makaroner, spagetti etc. genom strängpressning. Bokstäver, siffror och andra figurer kan åstadkommas med pressar som har försetts med lämpligt formade sprutformar. Degen avskärs sedan till önskad tjocklek av en roterande kniv som är anbragt på utsidan av sprutformen;
  4. maskiner för fyllning av ravioli etc.;
  5. maskiner som lägger makaroner, vermiceller etc. i härvor.

Numret omfattar inte:

a)

maskiner och apparater för torkning av makaroner (nr 8419);

b)

maskiner för utkavling av makaronideg (nr 8420).



III. Maskiner och apparater för tillverkning av konfektyrer


Denna grupp omfattar:

  1. mal- och krossmaskiner för beredning av glasyr;
  2. blandningsmaskiner för konfektyrindustrin. Dessa består vanligen av behållare som är försedda med mekaniska anordningar för omrörning eller malning och är ofta utrustade med rörslingor eller mantlar för uppvärmning eller avkylning;
  3. slagmaskiner för knådning av plastiska sockerblandningar med hjälp av roterande vevformade armar;
  4. dragémaskiner. Dessa består av halvklotformiga kittlar, vanligen av koppar eller glas, vilka roterar kring en lutande axel och därvid drar över hårda konfektyrkärnor (t.ex. mandlar) med socker, choklad etc. Dragémaskiner klassificeras enligt detta nummer oavsett om de värms upp av en yttre värmekälla (uppvärmning genom inblåsning av varmluft eller upphettning av väggarna genom självständiga gasbrännare, etc.) eller är försedda med inbyggd uppvärmningsanordning;
  5. maskiner för gjutning, skärning eller annan formning av konfektyrer.

Detta nummer omfattar emellertid inte sockerkokare eller andra maskiner och apparater för uppvärmning (nr 8419) eller avkylning (nr 8418 eller 8419).


IV. Maskiner och apparater för tillverkning av kakao eller choklad

Till denna grupp hör bl.a.:

  1. maskiner för skalning, för avlägsnande av groddar eller för bräckning av rostade kakaobönor;
  2. maskiner för blandning, knådning eller malning av de krossade bönorna till kakaomassa;
  3. pressar för extrahering av kakaosmör från kakaomassan. För underlättande av extraheringen är dessa maskiner alltid försedda med anordningar för uppvärmning av massan;
  4. maskiner för framställning av kakaopulver genom malning av de kakor som återstår efter extraheringen av kakaosmöret. Dessutom siktar och sorterar dessa maskiner vanligen pulvret och blandar det ibland med andra ämnen för att arom eller löslighet skall förbättras;
  5. maskiner för blandning av kakaosmör, kakaopulver, socker etc. I dessa maskiner ingår ofta apparater för mätning av de kvantiteter som skall blandas;
  6. maskiner för valsning och rening av blandningen;
  7. s.k. konchar. Dessa består i huvudsak av behållare som är försedda med uppvärmningsanordning, motordrivna valsar, anordningar för malning etc., så att ingredienserna i blandningen grundligt blandas och värmebehandlas;
  8. maskiner som före gjutningen homogeniserar chokladmassan och genom strängpressning avlämnar den i lika stora stycken;
  9. gjutningsmaskiner, vanligen med skakbord. Dessa maskiner är ofta även försedda med uppvärmningsanordningar och med anordningar för avkylning av gjutformarna;
  10. överdragningsmaskiner, vilka i huvudsak består av ett transportband, på vilket kex, konfektyrer etc. besprutas med eller doppas i smält choklad eller glasyr. Dessa maskiner är alltid försedda med uppvärmningsanordning.


V. Maskiner och apparater för sockerframställning

De maskiner och apparater som används för utvinning av sockersaft är av olika typer beroende på om utgångsmaterialet är sockerrör eller sockerbetor. De maskiner och apparater som används för utvinning av socker ur sockersaft är däremot i båda fallen praktiskt taget desamma.

A.

Maskiner och apparater för utvinning av saften från sockerrör, t.ex.:

1.

skärmaskiner som består av en rad med dubbla eggar försedda knivar som roterar med hög hastighet och skär ned sockerröret till långa remsor;

2.

maskiner för sönderdelning av remsorna, i vilka dessa förs mellan tandade valsar som roterar med olika hastighet och sliter sönder dem till kortare stycken;

3.

krossar, vilka i huvudsak består av ställbara, räfflade metallvalsar. Vissa krossar är kombinerade med en anordning för sönderdelning;

4.

valsverk, vilka vanligen består av en rad räfflade valsar, för utvinning av saften från det krossade sockerröret. De är vanligen försedda med matningsmekanism, transportanordningar, utrustning för vattenbesprutning av sockerröret under valsningen samt urlakningskar.

B.

Maskiner och apparater för utvinning av saften ur sockerbetor, t.ex.:

1.

bettvättningsmaskiner, som består av stora rännor, behållare etc. med omrörare eller liknande anordningar;

2.

skärmaskiner. Dessa kan utgöra stora cylindriska behållare, vilkas botten består av roterande, knivförsedda skivor. De kan också bestå av roterande trummor vilkas innerväggar är försedda med knivar mot vilka betorna kastas av särskilt utformade ledplattor eller av centrifugalkraften;

3.

diffusörer för extraktion av sockersaften ur de skurna betorna (snitseln) genom osmos. Varje diffusör består av en "kalorisator", i vilken vattnet värms upp av en ångrörslinga, och en stor diffusionsbehållare, i vilken sockret lakas ur från snitseln av det varma vattnet. Numret omfattar också särskilt föreliggande diffusionsbehållare men däremot inte särskilt föreliggande "kalorisatorer" (nr 8419);

4.

snitselpressar för urlakad betmassa.

C.

Maskiner och apparater för utvinning av sockret ur sockersaften eller för raffinering av sockret:

1.

saturationspannor, under förutsättning att de är försedda med mekaniska omrörare; saturationspannor som även har uppvärmningsanordningar klassificeras dock enligt nummer 8419;

2.

kristallisationsapparater (t.ex. maischar) som är försedda med anordningar för långsam omrörning. Den sirapsliknande massan ("fyllmassan") från indunstningsapparaten avkyls här av den omgivande luften, och den i indunstningsapparaten påbörjade kristalliseringen blir här fullständig;

3.

maskiner för sågning eller krossning av sockret till sockerbitar etc.


Numret omfattar inte:

a)

skedningsmaischar, saftindunstningspannor, pannor för vakuumkokning eller kristallisation och andra apparater enligt nummer 8419;

b)

centrifugalseparatorer och filtrerpressar (nr 8421).

 
 

VI. Maskiner och apparater för bryggerier

Denna grupp omfattar bl.a.:

  1. mältkar med anordningar för långsam omröring, roterande trummor eller liknande mekaniska anordningar;
  2. roterande cylindrar för borttagande av maltgroddarna efter torkningen samt siktmaskiner;
  3. maltkrossar;
  4. mäskkar, under förutsättning att de har mekaniska omrörare etc. men saknar uppvärmningsanordning. I mäskkaren blandas det krossade maltet med vatten, så att stärkelsen i maltet omvandlas till socker;
  5. silkar, vilka utgör stora behållare som är försedda med omrörare och en dubbel, perforerad botten för avskiljande av draven från vörten.

Numret omfattar också bryggerimaskiner i form av funktionella enheter i den mening som avses i anm. 4 till sextonde avd., i vilka ingår bl.a. mältkar, maltkrossar, mäskkar och silkar. Kompletterande utrustning (t.ex. flaskpåfyllningsmaskiner och etikettryckningsmaskiner) förs emellertid inte till detta nummer utan klassificeras efter beskaffenheten (se allm. anv. till sextonde avd.).

Numret omfattar inte:

a)

jäskar utan mekaniska anordningar eller kylanordningar; dessa klassificeras efter materialets beskaffenhet;

b)

malttorkningsapparater, blötläggnings- och mäskkar vari ingår uppvärmningsanordningar; behållare för avkokning av humle eller för kokning av humledekokt med vört (nr 8419); jäskar med kylslingor samt ölkylare (nr 8418 eller 8419);

c)

filtrerpressar (nr 8421).



VII. Maskiner och apparater för beredning av kött eller fjäderfä

Denna grupp omfattar bl.a.:

  1. maskiner och apparater för slakt och efterföljande behandling av djur;
  2. maskiner för avhåring av svin. Dessa maskiner består av en roterande vagga i vilken det slaktade svinet läggs och ett antal med skrapjärn försedda band, vilka rör sig i motsatt riktning mot vaggan;
  3. maskiner för styckning av djurkroppar etc. med cirkelsågar, roterande knivar etc.;
  4. maskiner för sågning eller sönderdelning av ben;
  5. köttbultningsmaskiner, vilka gör köttet mört under inverkan av kammar med nålar eller knivblad, som skär söner senorna;
  6. köttkvarnar;
  7. tarmrensningsmaskiner;
  8. korvstoppningsmaskiner. Dessa består i huvudsak av en cylindrisk behållare, från vilken köttet med en kolv pressas in i korvskinnet;
  9. uppskärningsmaskiner för kött och fläsk;
  10. formpressar för kött eller fett;
  11. maskiner och apparater för avlivning, plockning och urtagning av fjäderfä (elektrisk kniv för bedövning och avlivning, fjäderfäplockare med hög kapacitet, apparater för urtagning, tömning av muskelmagen och utdragning av lungorna);
  12. maskiner för saltning av kött, vilka består av handmanövrerade injektionspistoler som är förbundna med en pump eller av en helautomatisk transportanordning som matar fram köttet till en serie nålar som sprutar in saltlösningen.

Numret omfattar inte kokare, autoklaver, kokskåp och liknande maskiner och apparater enligt nummer 8419.


VIII. Maskiner och apparater för beredning av frukt, bär, nötter eller köksväxter

Denna grupp omfattar bl.a. följande maskiner och apparater.

A.

Skalningsmaskiner, t.ex.:

1.

skalningsmaskiner (t.ex. för potatis) som består av en roterande behållare med innerväggar som är belagda med slipmedel;

2.

skalningsmaskiner (t.ex. för äpplen och päron) i vilka ställbara knivar avlägsnar skalet i spiraler. Dessa maskiner har ofta anordningar för borttagande av kärnhus, kärnor etc.;

3.

skalningsmaskiner för citrusfrukter. Dessa maskiner avlägsnar vanligen skalet i fjärdedelar eller tar ut fruktköttet från halverade frukter;

4.

apparater för skalning på kemisk väg. Dessa består vanligen av ett transportband eller en roterande trumma som för frukten eller köksväxterna genom en behållare. I denna besprutas de med eller neddoppas i hett vatten, lut etc.. Frukten eller köksväxterna omskakas sedan kraftigt i en behållare, varvid skalen avlägsnas. Dessa apparater förs hit även om de är försedda med anordningar för uppvärmning av vattnet eller luten.

B.

Maskiner för spritning av ärter och liknande köksväxter. Dessa maskiner består vanligen av en roterande, perforerad trumma som är försedd med slagverktyg.

C.

Maskiner för avskärning av baljspetsarna på haricots verts.

D.

Maskiner för borttagande av stjälkar från vinbär, krusbär, körsbär, vindruvor etc.

E.

Maskiner för borttagande av kärnor från frukt.

F.

Maskiner för skalning av nötter etc.

G.

Maskiner för rivning eller skärning av färsk eller torkad frukt, köksväxter, maniokrot etc.

H.

Maskiner för skärning eller insaltning av kål vid beredning av surkål.

IJ.

Maskiner för framställning av frukt- eller köksväxtpulp för beredning av sylter, såser, tomatpuré etc, dock inte fruktsaftspressar (t.ex. för persikor, grapefrukt och tomater) (nr 8435).


Numret omfattar inte:

a)

apparater som skalar med hjälp av strålvärme (nr 8417);

b)

apparater för blanchering (förvällning) av frukt, värmeapparater för beredning av potatisflingor samt andra apparater enligt nummer 8419;

c)

maskiner för sortering av frukt eller köksväxter (nr 8433).



IX. Maskiner och apparater för beredning av fisk, skaldjur etc.

Denna grupp omfattar:

  1. maskiner för avlägsnande av fjäll, skinn, inälvor, huvud, stjärtfenor, ben etc.;
  2. maskiner för uppsprättning eller filéing av fisk;
  3. maskiner för skalning eller sönderdelning av skaldjur;
  4. maskiner för malning av torkad fisk till fiskmjöl.

Numret omfattar emellertid inte maskiner och apparater för stekning, rökning eller konservering och andra maskiner och apparater enligt nummer 8419.

 

X. Andra maskiner och apparater för industriell beredning eller tillverkning av matvaror eller drycker

Denna grupp omfattar bl.a.:

  1. mekaniska apparater för ättiksyrajäsning (används vid framställning av ättika);
  2. maskiner för skalning av kaffebönor (av cylinder-, skiv- eller knivtyp);
  3. maskiner för utvinning av eterisk olja ur apelsiner, vilka arbetar med taggiga valsar;
  4. maskiner för skärning eller rullning av teblad.


Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer även delar till maskiner och apparater enligt detta nummer (t.ex. formar för användning i kontinuerliga brödtillverkningsmaskiner, formar till maskiner för formning av konfektyrer, formar till chokladgjutningsmaskiner samt munstycken av brons eller mässing för användning i maskiner för framställning av makaroner, spagetti eller liknande produkter genom strängpressning).


8439 Maskiner och apparater för tillverkning av massa av fibrösa cellulosahaltiga material eller för tillverkning eller efterbehandling av papper eller papp


8439.10

- Maskiner och apparater för tillverkning av massa av fibrösa cellulosahaltiga material 

8439.20

- Maskiner och apparater för tillverkning av papper eller papp

8439.30

- Maskiner och apparater för efterbehandling av papper eller papp

 

- Delar:

8439.91

- - Till maskiner och apparater för tillverkning av massa av fibrösa cellulosahaltiga material 

8439.99

- - Andra


Detta nummer omfattar maskiner och apparater för tillverkning av massa av olika fibrösa cellulosahaltiga material (trä, halm, bagass, pappersavfall etc.), oavsett om massan är avsedd för framställning av papper eller papp eller för andra ändamål (t.ex. för tillverkning av viskosrayon, av vissa byggnadsplattor eller av sprängämnen). Det omfattar också maskiner och apparater för tillverkning av papper eller papp, antingen från förut beredd massa (t. ex. slipmassa eller kemisk massa) eller direkt från råmaterialet (trä, halm, bagass, pappersavfall etc.). Numret omfattar också maskiner för efterbehandling av papper eller papp för olika användningsområden, med undantag av tryckpressar enligt nummer 8443.


I. Maskiner och apparater för tillverkning av massa av fibrösa cellulosahaltiga material

Denna grupp omfattar bl. a. följande maskiner och apparater.

A.

Maskiner och apparater för förberedande behandling av råmaterialet vid massatillverkningen, t.ex.:

1.

maskiner för framställning av massa av pappers- eller pappavfall;

2.

maskiner för defibrering eller avdamning av halm och liknande material;

3.

bambukrossmaskiner och specialkonstruerade halmskärmaskiner för pappersindustrin;

4.

maskiner för huggning av trä till flis och skaksorterare för sortering av flisen;

5.

slipstolar;

6.

defibrörer för framställning av massa till träfiberplattor. I dessa maskiner defibreras flisen genom att den underkastas högt tryck och sedan hastig tryckminskning.

B.

Sorteringsmaskiner. I dessa leds den utspädda pappersmassan genom silar, som håller kvar alla ofullständigt slipade fibrer samt alla kvistar och klumpar, smuts etc. Numret omfattar inte sorteringsmaskiner som arbetar med centrifugalkraft (nr 8421).

C.

Avvattnare. I dessa koncentreras den på mekanisk väg (slipmassa) eller på kemisk väg (kemisk massa) utvunna fibermassan och formas till ark.

D.

Jordankvarnar. Dessa består av ett koniskt hölje med invändigt roterande knivar som sönderdelar alla grövre fibrer eller klumpar men låter den redan tillräckligt sönderdelade massan passera rakt igenom.

E.

Maskiner för sönderdelning och malning, vilka behandlar tidigare framställd pappersmassa för att få fram en cellulosamassa som är särskilt lämpad för viss användning (t.ex. tillverkning av cellulosanitrat).



II. Maskiner och apparater för tillverkning av papper eller papp

A.

Maskiner för formning av mälden till kontinuerliga banor av papper eller papp ( t.ex. fourdrinier maskiner eller dubbelviramaskiner). Dessa är mycket komplicerade maskiner. De består av : regulatorer för matning av mälden till inloppslådan, som fördelar mälden i ett skikt på en ändlös duk (viran), vanligtvis en väv av syntetisk enfibertråd, som löper över en bröstvals eller en formningsvals; foiler; registervalsar; skakanordningar; suglådor; dandyrullar för åstadkommande av vattenmärken; guskpressvalsar för att öka papprets torrhetsgrad och hoppressning av pappersbanan, pressvalsar med minst ett valsnyp, pressvalsar med pressarfot och omgivande roterande bandögla där pappret pressas mot eller mellan ändlös filtduk eller annan ändlös duk; torkvalsar; ångskåp etc; vanligen även kalendervalsar samt skär- och upprullningsmaskiner, etc.

B.

Rundviramaskin (vanligen för tillverkning av papp) och cylinderviramaskiner är i princip lika de under A beskrivna maskinerna, men i stället för att massan får rinna ut på en ändlös viraduk av metall tas den upp ur ett tråg på en roterande, med vira försedd cylinder. Den överförs därifrån till en filtduk och sedan till pressvalsar (ibland sugvalsar) och slutligen till en serie torkcylindrar. Papperet eller pappen framställs antingen i långa banor eller i ark. I vissa av dessa maskiner bildas ark av papp på så sätt, att fiberskikt vid rotationen avsätts på en cylinder. När fiberskiktet har uppnått tillräcklig tjocklek, skärs det av i cylinderaxelns riktning i form av ark, antingen för hand eller maskinellt.

C.

Maskiner för tillverkning av flerskiktat papper, kartong eller papp. Dessa maskiner består av olika kombinationer av Fourdrinier formare eller dubbelvira formare. De olika banorna framställs samtidigt och sammanfogas fuktiga i maskinen, vanligtvis utan bindemedel.

D.

Provtagningsapparater vid papperstillverkning. Dessa maskiner används vid kontroll av papperet under tillverkningens gång.

 


III. Maskiner och apparater för efterbehandling av papper eller papp.

Denna grupp omfattar bl. a. följande maskiner och apparater.

A.

Upprullningsmaskiner. Vissa av dessa kan samtidigt spänna och jämna papperet och avleda statisk elektricitet.

B.

Maskiner (andra än kalandrar) för anbringande av olika slags ytbeläggningar, oorganiska och organiska lager av pigment, lim, gummi arabicum, silicon eller vax; för anbringande av beläggningen på karbonpapper eller fotografiskt papper; för anbringande av textilstoft, kork- eller glimmerpulver etc. vid framställning av papperstapeter.

C.

Maskiner för impregnering av papper eller papp med olja, plast etc. samt maskiner för framställning av asfalt- eller tjärpapp.

D.

Linjeringsmaskiner, vilka arbetar med små skivor eller stålpennor som matas med färg från en behållare. Numret omfattar däremot inte tryckpressar enligt 8443.

E.

Kräpperingsmaskiner. Dessa består vanligen av en schaberklinga som skrapar av papperet från en uppvärmd cylinder så att papperet veckas. Vanligtvis brukar emellertid kräppningen utföras i pappersmaskinen.

F.

Maskiner för fuktning av papper i vilka hela ytan av papperet eller pappen utsätts för fuktig luft.

G.

Maskiner för korning och prägling (kalandrar som används för samma ändamål klassificeras emellertid enligt nummer 8420).

H.

Maskiner för tillverkning av wellpapp, kan vara kombinerade med en anordning för kaschering.


Vissa maskiner för efterbehandling av papper (t.ex. för ytbetäckning, kaschering eller linjering) kan även vara lämpliga att användas för bearbetning av metallfolier, plastduk, vävnader etc., men de klassificeras likväl enligt detta nummer , under förutsättning att de är av en typ som huvudsakligen används för bearbetning av papper eller papp.

I maskinkombinationer enligt detta nummer ingår ibland vissa maskiner eller apparater som omfattas av andra nummer i detta kapitel (t.ex. filter för återvinning av fibrer och fyllnadsmaterial från spillvatten–nummer 8421; kalandrar av alla slag, för avjämning, glättning, prägling etc.–nummer 8420; skärmaskiner för papper–nummer 8441). Under förutsättning att de föreligger tillsammans samklassificeras de med maskinkombinationen enligt detta nummer , men om de föreligger särskilt klassificeras de enligt sina egna respektive nummer .

Numret omfattar inte heller:

a)

kokare för lump, halm etc.; kokare för beredning av kemisk massa av ved; ånguppvärmda cylindrar och andra torkmaskiner (nr 8419);

b)

barkningsmaskiner som arbetar med vattenstråle (nr 8424) samt mekaniska barkningsmaskiner (nr 8465 eller 8479);

c)

tryckpressar (nr 8443);

d)

lumprivningsmaskiner och garnettmaskiner (nr 8445);

e)

maskiner för framställning av vulkanfiber (nr 8477);

f)

maskiner för anbringande av slipmedel på papper, vävnad, trä etc. (nr 8479).

 

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater enligt detta nummer , t.ex.:

S.k sadlar till holländare; överskär (knivvalsar) och underskär (ett fundament med motknivar till överskäret) till holländare; guskvalsar; suglådor; viracylindrar för rundviramaskiner; dandyrullar.

Följande varor anses emellertid inte utgöra delar enligt detta nummer:

a)

ändlösa dukar av textilmaterial, till fourdriniermaskiner och dubbelviramaskiner, och valsöverdrag av filt (nr 5911);

b)

kollergångsstenar, slipstenar, fundament, s.k. sadlar till holländare och andra delar av basalt, lava eller naturlig sten (nr 6804 eller 6815);

c)

ändlösa viror av koppar- eller bronstråd för fourdriniermaskiner (nr 7419);

d)

maskinknivar och skärstål (nr 8208);

e)

kalandervalsar (nr 8420).



8440 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, inbegripet trådhäftmaskiner


8440.10

- Maskiner och apparater

8440.90

- Delar


Detta nummer omfattar maskiner och apparater som används vid tillverkning av böcker (inbegripet broschyrer, tidskrifter, skrivböcker o.d.).

Numret omfattar bl.a.:

  1. falsmaskiner för bokbinderier (arkfalsmaskiner). Dessa falsar stora pappersark ett antal gånger till lämpligt sidformat. De förs hit även om de kan användas för andra falsarbeten;
  2. klammerhäftmaskiner, inbegripet sådana som också är användbara för tillverkning av kartonger o.d.;
  3. stationshäftmaskiner. I dessa läggs arken för hand på ett transportband, ordnas, hopsamlas och förs till ett häfthuvud;
  4. falsnedtryckningsmaskiner. Dessa pressar de falsade arken i bokblocket före häftningen;
  5. maskiner för insågning. Dessa åstadkommer skåror för häfttråden i ryggen på ohäftade bokblock;
  6. trådhäftmaskiner, såväl enkla typer för enbart häftning som mycket komplicerade maskiner som är försedda med en iläggare. Denna skjuter in de falsade arken under häfthuvudet, som häftar ihop dem och vanligen förser dem med en förstärkningsremsa av textilmaterial över ryggen;
  7. maskiner för tillplattning eller rundning av ryggen före anbringandet av pärmen;
  8. maskiner för klistring av remsor av papper eller vävnad på lösa blad som skall ingå i en bok eller på kartor som skall sammanföras till en atlas för att möjliggöra bindning;
  9. maskiner för klistring av pappersomslag på broschyrer, billigare böcker etc.;
  10. maskiner för tillverkning av bokpärmar (pärmgöringsmaskiner). Dessa maskiner är vanligen försedda med iläggare för frammatning av pappersark, papp, bokbindarklot etc., en limningsanordning, en press och ibland även anordningar för uppvärmning och torkning;
  11. maskiner för tillplattning av färdiga bokpärmar (pärmbockningsmaskiner). Dessa maskiner består av ett valssystem och bord;
  12. maskiner för inhängning av de häftade bokblocken i pärmar genom limning och pressning (inhängningsmaskiner). Vissa maskiner är försedda med en anordning som lägger in lösa bilder, teckningar, kartor o.d. i böckerna;
  13. maskiner för förgyllning eller färgning av snittet;
  14. prägelpressar och förgyllningspressar för prägling eller förgyllning av bokstäver eller mönster på bokpärmar och ibland även på andra varor (t.ex. lädervaror). Numret omfattar emellertid inte pressar med allmän användning (nr 8479) och inte heller tryckpressar som använder utbytbara typer som sätts samman till tryckformar (nr 8443);
  15. pagineringsmaskiner (t.ex. för register och kontorsböcker);
  16. maskiner för mer eller mindre permanent häftning av blad med metall- eller plastspiraler (eller ringar) som träds genom perforeringar i bladen (spiralhäftmaskiner). De består vanligen av en perforeringsanordning och en anordning som formar spiralerna eller ringarna.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater enligt detta nummer .

Detta nummer omfattar inte:

a)

häftlådor, vanligen av trä och med en skruvanordning som håller häfttråden, vilka används vid häftning av böcker för hand (nr 4421);

b)

knivar för skärmaskiner (nr 8208);

c)

maskiner och apparater för falsning av papper eller papp, andra än arkfalsmaskiner för bokbinderier; maskiner för skärning eller rillning av papper eller papp; maskiner för renskärning av böcker, tidskrifter, broschyrer etc.; maskiner för åstadkommande av s.k. putsat snitt eller runda hörn på böcker; registerskärmaskiner o.d.; staplingsmaskiner för pappersark; klammerhäftmaskiner som är lämpliga endast för tillverkning av pappkartonger (nr 8441);

d)

marginalfixerings- och falsningsmaskiner samt maskiner för tryckning av arksignaturer och avsedda att användas tillsammans med tryckpressar (nr 8443);

e)

textilskärmaskiner (nr 8451);

f)

nålar för trådhäftmaskiner (nr 8452);

g)

maskiner och apparater för bearbetning av läder i bokbinderier (nr 8453);

h)

häftapparater av sådana slag som används på kontor för sammanhäftning av handlingar (nr 8472).



8441 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa, papper eller papp, inbegripet skärmaskiner av alla slag


8441.10

- Skärmaskiner

8441.20

- Maskiner och apparater för tillverkning av påsar, bärkassar, säckar eller kuvert 

8441.30

- Maskiner och apparater för tillverkning av kartonger, askar, lådor, rör, fat eller liknande förpackningar på annat sätt än genom formpressning

8441.40 

- Maskiner och apparater för formpressning av varor av pappersmassa, papper eller papp 

8441.80

- Andra maskiner och apparater

8441.90

- Delar


Detta nummer omfattar alla slags skärmaskiner för papper eller papp samt (med undantag för bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater) alla slags maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa, papper eller papp efter framställningen, t.ex. maskiner för skärning av papper eller papp till önskade bredder eller till ark av i handeln förekommande format och maskiner för tillverkning av olika varor av pappersmassa, papper eller papp.

Numret omfattar bl.a.:

  1. maskiner (även med flera knivar) för putsning eller skärning av papper. Bland dessa märks för pappersmaskiner avsedda rullsaxar och tvärskärningsapparater för delning av pappersbanan i längd- resp. tvärriktningen; maskiner för renskärning av böcker och broschyrer; maskiner för åstadkommande av runda hörn på böcker; registerskärmaskiner; pappersskärmaskiner av parallellsaxtypen samt apparater för skärning av papperskopior av fotografier och monteringskartong för fotografier. För klippning av film avsedda maskiner och apparater av sådana slag som används i foto- eller kinolaboratorier skall dock klassificeras enligt nummer 9010;
  2. maskiner för utstansning (av konfetti, etiketter, pappersspetsar, registerkort, fönsterkuvert, kartongämnen etc.);
  3. maskiner för skärning, ritsning eller rillning av papp till kartonger, askar, mappar etc.;
  4. maskiner för tillverkning av papperspåsar och papperssäckar;
  5. maskiner för tillverkning av kuvert (kuvertmaskiner) genom skärning, vikning, fodring etc.;
  6. maskiner för tillverkning av vikbara kartonger och askar;
  7. häftmaskiner för kartonger, askar och liknande artiklar, med undantag av enkla klammerhäftmaskiner, vilka kan användas lika väl för häftning av böcker som för tillverkning av kartonger (nr 8440);
  8. andra maskiner för tillverkning av kartonger och askar;
  9. lindningsmaskiner för tillverkning av rör, spolar, hylsor, isolerrör, patronhylsor etc. av papper;
  10. maskiner för tillverkning av bägare, behållare etc. av vaxat papper. Dessa maskiner är vanligen försedda med en anordning som falsar och klistrar;
  11. pressar för formning av artiklar av pappersmassa, papper eller papp (äggemballage; tallrikar eller fat för konfektyrer eller för camping; leksaker etc.). Trots att de vanligen är försedda med uppvärmningsanordning, klassificeras dessa maskiner enligt detta nummer ;
  12. skär- och upprullningsmaskiner, som rullar av papperet, skär det till remsor av önskad bredd och sedan rullar upp dessa;
  13. staplingsmaskiner för ordnande av ark, kort etc. i regelbundna högar;
  14. perforeringsmaskiner, även för linjeperforering (nålperforering, streckperforering etc.) av frimärken, toalettpapper etc.;
  15. falsmaskiner, andra än arkfalsmaskiner enligt nummer 8440;
  16. maskinkombinationer som skär, falsar, interfolierar och förpackar cigarettpapper;

Numret omfattar emellertid inte enkla mekaniska eller hydrauliska pressar, vilka ofta används för detta ändamål (nr 8479).

Vissa maskiner enligt detta nummer, särskilt maskiner för tillverkning av påsar eller kartonger, kan vara försedda med en anordning för tryckning. Med tillämpning av anm. 3 till sextonde avd. klassificeras sådana maskiner enligt detta nummer, under förutsättning att tryckningen inte utgör maskinens huvudsakliga arbetsuppgift.

Det bör observeras, att vissa av ovannämnda maskiner och apparater (såsom skär-, fals- eller påstillverkningsmaskiner) också kan användas för bearbetning av vissa plaster eller av metallfolier. Sådana maskiner klassificeras enligt detta nummer, under förutsättning att de är av sådan typ som vanligen används för bearbetning av papper eller papp.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater enligt detta nummer .


Numret omfattar inte heller:

a)

torkapparater för torkning av färdiga varor av papp (nr 8419);

b)

förpackningsmaskiner (t.ex. för choklad) som även framställer och trycker pappkartonger o.d. (nr 8422);

c)

maskiner som snor pappersremsor till garn (nr 8445);

d)

symaskiner för tillverkning av papperssäckar (nr 8452);

e)

hålslag, vilka används för stansning av hål i papper eller handlingar samt apparater för kontorsbruk för förstöring av konfidentiella handlingar (nr 8472);

f)

maskiner för isättning av snörhålsringar samt maskiner för vaximpregnering av pappersbägare och pappkartonger etc. genom neddoppning (nr 8479).



8442 Maskiner, apparater och redskap (andra än maskiner enligt nummer 8456–8465) för preparering eller tillverkning av klichéer, tryckplåtar, tryckcylindrar eller andra tryckformar; klichéer, tryckplåtar, tryckcylindrar och andra tryckformar; plåtar, cylindrar och litografiska stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t.ex. slipade, kornade eller polerade)


8442.30

- Maskiner, apparater och redskap

8442.40

- Delar till tidigare nämnda maskiner, apparater och redskap 

8442.50

- Klichéer, tryckplåtar, tryckcylindrar och andra tryckformar; plåtar, cylindrar och litografiska stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t.ex. slipade, kornade eller polerade)


Bortsett från vissa senare angivna undantag omfattar detta nummer :

a)

tryckande delar till tryckmaskiner, t.ex. klichéer och andra tryckplåtar (även cylindriska) som är graverade eller på annat sätt bearbetade för tryckning och avsedda att användas för tryckning av text eller illustrationer (för hand eller med maskiner enligt nummer 8443); samt preparerade litografiska stenar, cylindrar och plåtar (dvs. sådana som har bearbetats så att de är lämpliga att förses med gravyr eller på annat sätt förses med bild eller text för efterföljande tryckning);

b)

maskiner, apparater och redskap som används för tillverkning av ovannämnda tryckande delar eller för dessas sammansättning (sättning) för tryckning, oavsett om dessa arbeten utförs för hand eller på mekanisk väg.

 

Detta nummer omfattar utrustning som används för tryckning av text, illustrationer eller likformigt återkommande mönster etc. på papper, textilvaror, linoleummattor, läder eller andra material genom olika tryckmetoder, nämligen:

I.

högtryck: med klichéer som är framställda genom fotogravyr i relief. Vid denna metod infärgas de upphöjda partierna av tecknen eller bilderna;

II.

plantryck: med litografi, fotolitografi eller offsettryck. Tryckfärgen avsätter sig endast på vissa särskilt preparerade delar av tryckformens plana yta. Detta tryckförfarande innefattar även schablontryck, t.ex. silk-screentryck;

III.

djuptryck: med rotogravyr eller med etsade eller graverade metallplåtar. Tryckfärgen kvarhålls i de genom graveringen eller etsningen åstadkomna fördjupningarna.



A. Maskiner, apparater och redskap (andra än maskiner enligt nummer 8456–8465) för preparering eller tillverkning av klichéer, tryckplåtar, tryckcylindrar eller andra tryckformar

Detta nummer omfattar:

  1. maskiner för framställning av tryckformar genom direkt reproduktion av en handling. I dessa maskiner avläser en fotocell förlagan. Fotocellens impulser, som överförs av en elektronisk anordning, påverkar ett verktyg som graverar en plastplatta;
  2. maskiner för syraetsning av plåtar eller cylindrar. Dessa maskiner består av specialbehållare med omrörare;
  3. maskiner som är avsedda att göra offsetzinkplåtar ljuskänsliga. Dessa maskiner är vanligen försedda med en elektrisk uppvärmningsanordning.


Numret omfattar endast fotosättmaskiner som verkligen sätter typer, även om typerna fotograferas efter sättningen. Numret omfattar emellertid inte stillbildskameror, fotografiska förstorings- eller förminskningsapparater, kontaktkopieringsapparater eller liknande fotografiska apparater för preparering av klichéer eller andra tryckformar (90 kap.), t.ex.:

a)

vertikalt eller horisontellt arbetande kameror monterade på hängande eller skjutbara stativ, kameror för trefärgstryck;

b)

fotografiska förstorings- och förminskningsapparater, kopieringsapparater och kopieringsramar;

c)

ljusbord för layout eller för kontaktkopiering.

 

Vissa av dessa apparater använder sig av halvtons- eller liknande fint rutnätsförsedda glas- eller plastraster; färgfilter eller raster av glas eller plast för färgreproduktion samt ramar för sådana raster.


B. Klichéer, tryckplåtar, tryckcylindrar och andra tryckformar; plåtar, cylindrar och litografiska stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t.ex. slipade, kornade eller polerade)

Detta nummer omfattar bl.a.:

  1. tryckformar för högtryck eller djuptryck som är graverade för hand, på mekanisk väg eller med syra. De kan vara av trä, linoleum, koppar, stål etc.;
  2. litografiska stenar som har försetts med bild (tecknad för hand eller överförd på fotografisk väg) och därefter preparerats med syra;
  3. offsetplåtar av zink eller aluminium och liknande böjliga metallplåtar, på vilka bilden har reproducerats för plantryck, dvs. varken i relief eller med fördjupningar;
  4. graverade eller etsade cylindrar;
  5. plåtar och stämplar för reliefstämpling och relieftryck, t.ex. för pressar som med eller utan färg präglar brevhuvuden, visitkort etc.
    Under förutsättning att de har preparerats så, att de genom gravering, etsning etc. kan förses med bild för tryckning, omfattar detta nummer också litografiska stenar, trästockar för träsnitt, metallplåtar och metallcylindrar, även om de ännu inte har försetts med sådan bild, t.ex.:
  6. slipade eller kornade litografiska stenar;
  7. metallplåtar som är bearbetade för gravering (genom slipning, korning eller polering);
  8. metallcylindrar med kornad eller fullständigt polerad yta. Dessa cylindrar, vanligen av gjutjärn, är i allmänhet på galvanisk väg överdragna med koppar eller försedda med ett kopparhölje som består av lösa, bredvid varandra liggande mantlar;
  9. tryckplåtar av metall eller plast för kontorsoffsetpressar. Den övre kanten av plåtarna har vanligen bearbetats för att de skall kunna fästas på maskinens trumma.

Numret omfattar inte strålningskänsliga plåtar (t.ex. av metall eller plast, överdragna med en strålningskänslig fotografisk emulsion, eller av en platta av strålningskänslig plast, ibland fäst på ett underlag av metall eller annat material) (nr 3701).

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner, apparater och redskap enligt detta nummer .


Numret omfattar inte heller:

a)

schabloner av zink, plast, papp etc. för användning i maskiner för schablontryck (klassificeras efter materialets beskaffenhet);

b)

kopierings- eller övertryckspapper som är försedda med text eller mönster för spritduplicering e.d. (nr 4816);

c)

textilvävnad, med eller utan överdrag, uppspänd på ramar, för screentryck (nr 5911); metalltrådsduk, även preparerad, uppspänd på ramar, för screentryck (klassificeras efter materialets beskaffenhet);

d)

stämplar till förgyllningsmaskiner (nr 8440);

e)

verktygsmaskiner och vattenskärmaskiner för bearbetning av metall, sten eller trä (t.ex. matrishyvelmaskiner och maskiner för färdigbearbetning av matriser; maskiner för hyvling och skärning av linjer; maskiner för korning av stenar eller metallplåt med hälp av skivor eller kulor etc.; graveringsmaskiner; fräsmaskiner; gravyrfräsmaskiner; sågar för putsning av klichéer) (nr 8456–8465);

f)

typer och andra "tryckande" delar till skrivmaskiner, räknemaskiner eller andra maskiner enligt nummer 8470–8472 (nr 8473);

g)

gjutformar (nr 8480);

h)

laserfotosättare vilka med utgångspunkt från bilder, som vanligen är i digital form, skapar en latent bild på ljuskänslig film medelst en laserstråle (nr 9006);

ij)

mät- eller kontrollinstrument (nr 9017 eller 9031).

 


8443 Tryckpressar som används för tryckning med tryckplåtar, tryckcylindrar och andra tryckformar enligt nummer 8442; andra skrivare, kopieringsapparater och telefaxapparater, även kombinerade; delar och tillbehör


 

- Tryckpressar som används för tryckning med tryckplåtar, tryckcylindrar och andra tryckformar enligt nummer 8442: 

8443.11

- - Offsetpressar med rullmatning

8443.12

- - Offsetpressar med arkmatning, av kontorstyp (för ark med en storlek av högst 22 x 36 cm i ovikt skick) 

8443.13

- - Andra offsetpressar

8443.14

- - Boktryckpressar (högtryckpressar) med rullmatning, andra än för flexografiskt tryck

8443.15

- - Boktryckpressar (högtryckpressar), andra än med rullmatning och för flexografiskt bruk 

8443.16

- - Tryckpressar för flexografiskt tryck

8443.17

- - Djuptryckpressar

8443.19

- - Andra

 

- Andra skrivare, kopieringsapparater och telefaxapparater, även kombinerade:

8443.31

- - Apparater som utför minst två av arbetsuppgifterna utskrift, kopiering och telefaxöverföring och kan anslutas till en maskin för automatisk databehandling eller till ett nätverk

8443.32

- - Andra, som kan anslutas till en maskin för automatisk databehandling eller till ett nätverk

8443.39

- - Andra

 

- Delar och tillbehör:

8443.91

- - Delar och tillbehör till tryckpressar som används för tryckning med tryckplåtar, tryckcylindrar och andra tryckformar enligt nummer 8442

8443.99

- - Andra


Detta nummer omfattar:

  1. alla maskiner som används för tryckning med tryckplåtar, tryckcylindrar och andra tryckformar enligt nummer 8442, och
  2. andra skrivare, kopieringsapparater och telefaxapparater, även kombinerade.


Numret inbegriper maskiner för tryckning av textilvaror, tapeter, omslagspapper, gummi, plastfolier, linoleummattor, läder etc. med likformigt återkommande mönster eller ord eller med en färg som täcker hela ytan.


I. Tryckpressar som används för tryckning med tryckplåtar, tryckcylindrar och andra tryckformar enligt nummer 8442

Den vanligaste typen av tryckpressar i denna grupp är rotationspressar. I sin enklaste form består dessa pressar av en formcylinder med två halvcylindriska tryckplattor (boktryck) eller av tryckcylindrar, som kan vara antingen etsade (djuptryck) eller försedda med tryckform för offsettryck. Rotationspressar för färgtryck är försedda med flera formcylindrar, vilkas färgvalsar ligger sida vid sida. Eftersom alla tryckande, pressande och färgande delar roterar kan dessa pressar användas för såväl kontinuerlig tryckning som arktryckning, i svart eller färg, på en sida eller på båda sidorna av papperet. Rotationspressar kan delas upp i två undergrupper:

  1. rullmatade pressar, i vilka stora rotationspressar förenar flera tryckenheter på ett gemensamt underrede, kan trycka alla sidorna i en tidning eller tidskrift i en följd. Som slutresultat levereras alla sidorna skurna, falsade, hoplagda och staplade. Skärningen, falsningen etc. utförs i olika hjälpapparater som arbetar i anslutning till tryckpressen;
  2. arkmatade pressar, i vilka arken transporteras genom tryckenheten med en gripare. Arkmatade pressar har en iläggningsanordning, minst en tryckenhet, samt en arkavläggningsanordning. I iläggaren plockas arken från sorterade staplar och transporteras till tryckenheten. De tryckta arken samlas ihop och staplas i arkavläggaren.

Gruppen omfattar också digelpressar som arbetar med en rörlig platta (digel) samt cylinderpressar (snällpressar).

Ovannämnda tryckpressar (särskilt mindre och medelstora rotationspressar) kan vara försedda med en rad anordningar för vidare bearbetning, som är placerade sida vid sida med de tryckande enheterna. Med dessa maskiner kan man av en pappersrulle tillverka färdiga varor (t.ex. kartongämnen, emballage, etiketter eller järnvägsbiljetter) i en enda, oavbruten arbetsprocedur.

Utom de vanliga typerna av tryckpressar omfattar detta nummer också specialpressar, såsom:

a)

pressar för tryckning av burkar eller andra behållare av plåt;

b)

pressar för tryckning av urtavlor eller andra artiklar av speciell form;

c)

pressar för tryckning på kork, rör, ljus etc.;

d)

pessar för märkning av kläder;

e)

pressar för tryckning av arksignaturer;

f)

pressar för numrering, datering etc. (andra än datumstämplar och liknande handstämplar enligt nummer 9611), som arbetar med infärgade eller icke infärgade stålstämplar (bokstavs- eller siffervalsar etc.);

g)

vissa mindre kontorstryckpressar som arbetar med trycktyper eller enligt offsetmetoden och som oriktigt benämns ”dupliceringsmaskiner” på grund av att deras arbetssätt och utseende liknar dupliceringsmaskinernas.


Denna grupp omfattar också färgtryckpressar, som används för att med hjälp av schabloner kolorera tidigare i svart-vitt tryckta konstreproduktioner, spelkort, illustrationer för barn etc. Färgen läggs på med borstar eller valsar eller genom sprutning.

Bland pressar för tryckning av textilvaror, tapeter, omslagspapper, linoleummattor, läder etc. med likformigt återkommande mönster eller ord eller med färg som täcker hela ytan kan nämnas:

  1. s.k. taveltryckpressar, i vilka plattor med ingraverade mönster (vanligen i relief) pressas i upprepad följd mot vävnaden, tapeten etc. allteftersom denna passerar genom pressen, varigenom ett fortlöpande mönster åstadkoms. Samma pressar används även för tryckning av enstaka mönster (t.ex. på scarfar eller näsdukar);
  2. valstryckpressar, som vanligen består av en stor, centralt placerad cylinder (s.k. pressör), runt vilken perifert har anbringats en serie graverade mönstervalsar, var och en med sin färgbehållare, färgvals, rakel (för avstrykning av överflödig färg) etc.;
  3. schablontryckpressar. Det material som skall tryckas passerar genom pressen tillsammans med en schablon, genom vilken färgen anbringas;
  4. varptryckpressar, vilka före vävningen trycker ett mönster på de från varpbommen avrullade varptrådarna;
  5. garntryckpressar, i vilka färgeffekter trycks på garn (eller ibland på förgarn innan det spinns till garn).


II. Andra skrivare, kopieringsapparater och telefaxapparater, även kombinerade

A. Skrivare

Denna grupp omfattar apparater för utskrift av text, tecken eller bilder på olika underlag, andra än sådana som är beskrivna i avsnitt I ovan.

Dessa apparater tar emot data från olika källor (t.ex. maskiner för automatisk databehandling, flatbäddsskannrar eller nätverk). De flesta av apparaterna har ett inbyggt minne för att kunna lagra dessa data.

Maskiner och apparater enligt detta nummer skapar tecken eller bilder med hjälp av t.ex. laser, bläckstrålar, punktmatriser eller termisk överföring. De två vanligaste typerna av skrivare är:

  1. elektrostatiska skrivare, som arbetar med en metod där elektrostatisk laddning, toner och ljus används. En ljuskälla (t.ex. laser eller en lysdiod (LED)) används för att neutralisera spänningen på bestämda punkter på en positivt laddad fotoelektrisk yta (vanligtvis en trumma). På så sätt skapas en positivt laddad kopia av bilden. Den negativt laddade tonern attraheras elektrostatiskt till den fotoelektriska ytan där den återskapar originalbilden. Tonern överförs på elektrostatisk väg till det material som ska tryckas, vilket har en större positiv laddning än den fotoelektriska ytan. Bilden fixeras sedan på materialet genom att tryck och värme tillförs.
  2. bläckstråleskrivare. Dessa maskiner skapar en bild genom att spruta ut färgdroppar på det material som skall tryckas.

Numret inbegriper även separat föreliggande skrivare för inmontering i, eller anslutning till, varor som klassificeras enligt andra nummer i tulltaxan (t.ex. kvittoskrivare för kassakontrollapparater enligt nummer 8470).

B. Kopieringsapparater

Denna grupp omfattar apparater för framställning av kopior från originaldokument, såsom:

  1. digitala kopiatorer i vilka originalhandlingen skannas in och en ljuskänslig yta (t.ex. en kaskadkopplad enhet (CCD) eller en matris av fotodioder) omvandlar den optiska bilden till digitala elektriska signaler vilka lagras i ett minne. Skrivmekanismen, som arbetar på samma sätt som hos de skrivare som beskrivits i avsnitt II A i anv. till detta nummer , använder sedan denna information för att framställa önskat antal kopior. Eftersom bilden finns lagrad i digital form i minnet behöver originalhandlingarna bara skannas en gång vid framställning av ett flertal kopior. I avsnitt D nedan beskrivs utrustning som motsvarar denna men som kan anslutas till en maskin för automatisk databehandling eller till ett nätverk.
  2. fotokopieringsapparater i vilka den optiska bilden av en originalhandling måste projiceras på den ljuskänsliga ytan en gång för varje enskild kopia. De vanligaste typerna är:

a)

elektrostatiska fotokopieringsapparater, i vilka originalbilden reproduceras på kopian antingen genom ett direkt eller genom ett indirekt förfarande via ett mellanled.Vid det indirekta förfarandet projiceras den optiska bilden på en trumma (eller platta) som är överdragen med selen eller något annat halvledande ämne som är laddat med statisk elektricitet. Sedan den latenta bilden har framkallats med ett färgpulver överförs den till ett vanligt papper genom anbringande av ett elektrostatiskt fält och fästs på papperet genom värmebehandling;
Vid det direkta förfarandet projiceras den optiska bilden på ett underlag (vanligen av papper) som är överdraget med exempelvis zinkoxid eller antracen och laddat med statisk elektricitet. Sedan den latenta bilden har framkallats med ett färgpulver fixeras den på underlaget genom värmebehandling.

b)

apparater i vilka överdrag med kemisk emulsion används och i vilka den ljuskänsliga ytan består av en emulsion som vanligen innehåller silversalter eller diazoföreningar (den senare typen av emulsion är avsedd att utsättas för ljus som till stor del består av ultraviolett strålning). Framkallnings- och kopieringsförfarandena varierar alltefter emulsionens art och typen av apparat (våta eller torra framkallare, värmebehandling, ammoniakånga, överföringsteknik etc.).


Gruppen omfattar även fotokopieringsapparater av kontakttyp och värmekopieringsapparater.

 

C. Telefaxapparater

Telefaxapparater (eller fax­apparater) för sändning och mottagning av text eller grafik via ett nät, och för utskrift av en kopia av originaltexten eller -grafiken. I avsnitt D nedan beskrivs apparater som motsvarar dessa men som även kan användas för kopiering.


D. Kombinationer av skrivare, kopieringsapparater och telefaxapparater

Maskiner och apparater som utför minst två av arbetsuppgifterna utskrift, kopiering och telefaxöverföring kallas vanligtvis flerfunktionsmaskiner eller multifunktionsmaskiner. Dessa maskiner och apparater kan anslutas till en maskin för automatisk databehandling eller till ett nätverk.

Uttrycket ”som kan anslutas till en maskin för automatisk databehandling eller till ett nätverk” finns beskrivet i den kompletterande anvisningen till HS-nr 8443.31 och 8443.32.

Delar och tillbehör

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificering av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar och tillbehör till varor enligt detta nummer.

Detta inbegriper t.ex. hjälpapparater (även särskilt föreliggande) som är konstruerade uteslutande för att användas tillsammans med maskiner och apparater enligt detta nummer . De används under eller efter tryckningen, utskriften etc. för iläggning, hantering eller ytterligare bearbetning av pappersarken eller pappersrullarna. Bland sådana maskiner, som vanligen inte utgör en integrerande del av själva tryckpressen, skrivaren etc. märks:

  1. stapelhissar och pappersmagasin, i vilka de otryckta pappersarken förvaras i ett läge redo för tryckning, utskrift etc.;
  2. automatiska iläggningsapparater eller arkmatare, vilka används vid arkmatad tryckning, utskrift etc. Deras uppgift är att mata in pappersarken ett och ett i maskinen eller apparaten, exakt inriktade;
  3. arkavläggningsanordningar, vilka liknar iläggare till konstruktionen men utför motsatt arbetsuppgift (dvs. de lägger av och staplar de tryckta eller utskrivna arken);
  4. sorterare, som samlar ihop och staplar tryckta eller utskrivna ark i flersidiga dokument.
  5. falsapparater, gummeringsapparater, perforeringsapparater och klammerhäftmaskiner. Dessa används ofta vid den ända av tryckmaskinen, skrivaren etc. där avläggningen sker för falsning och häftning av tryckta eller utskrivna ark (till tidningar, foldrar, tidskrifter etc.).
    Om de inte är konstruerade uteslutande för att användas i anslutning till tryckpressar eller till andra maskiner eller apparater enligt detta nummer omfattas de emellertid inte av detta nummer (nr 8440 eller 8441, alltefter beskaffenhet);
  6. nummer verk, små hjälpapparater som arbetar med sifferhjul;
  7. bronseringsmaskiner för tryckerier. Dessa maskiner anbringar metallpulver på arken när dessa kommer från tryckpressen, där de har blivit tryckta med undertrycksfärg (bindefärg).

Detta nummer omfattar också trummor och plattor som används i elektrostatiska fotokopieringsapparater, ledvalsar och monterade smörjdynor.

Detta nummer omfattar inte:

a)

däckelduk och valsöverdrag av textilvävnad (med eller utan gummibeläggning), filt, gummi etc. (klassificeras efter materialets beskaffenhet);

b)

maskiner och apparater för etikettering av flaskor, burkar, askar, lådor, påsar, säckar eller andra förpackningar, samt maskiner och apparater för inslagning av varor;

c)

maskiner med tryckanordning som biutrustning, t.ex. vissa säckpåfyllnings- och förpackningsmaskiner (nr 8422); vissa maskiner för bearbetning av papper eller papp (nr 8441). Om tryckanordningarna föreligger separat klassificeras de enligt nummer 8443 under förutsättning att de arbetar enligt någon av tryckmetoderna för maskiner enligt detta nummer;

d)

antismetsprutor (nr 8424);

e)

dupliceringsmaskiner av hektograftyp, stencilappparater och adresseringsmaskiner (nr 8472);

f)

bildgeneratorutrustning (nr 8486);

g)

stillbildskameror för fotografering av dokument på mikrofilm, mikrofiche e.d. (nr 9006);

h)

vanliga kopieringsramar ( nummer 9010);

ij)

ritinstrument enligt nummer 9017;

k)

handverktyg för tryckning eller prägling av etiketter enligt nummer 9611.


Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 8443.11–8443.13

Dessa nummer omfattar tryckpressar i vilka trycket erhålls med hjälp av en tryckplåt på vilken det som skall tryckas återges i ett plan, dvs. varken genom fördjupning eller i relief (offsettryckning). Vid tryckningen utnyttjas det förhållandet att vatten och fettartade ämnen stöter bort varandra. Trycket, vilket alltid framställs i en rotationspress, erhålls inte genom direkt kontakt mellan tryckcylindern och det material som skall tryckas utan indirekt via en annan cylinder som är klädd med en gummiduk (offsetduk). De maskiner som omfattas av ovannämnda nummer känns igen på förekomsten av offsetduken och på en anordning som kontinuerligt fuktar de icke tryckande ytorna på den på tryckcylindern fastsatta tryckplåten. Offsetpressar kan matas med rullar eller ark.

HS-nr 8443.14 och 8443.15

Boktryck (högtryck) är ett förfarande vid vilket tryckfärgen överförs under tryck till den yta som skall tryckas från de upphöjda delarna av tryckformen. Denna består av separata typer, linjer eller klichéer, alla med samma höjd.

Dessa nummer omfattar emellertid inte pressar för flexografiskt tryck.

HS-nr 8443.16

Flexografiskt tryck är ett förfarande vid vilket boktrycksprincipen utnyttjas för enkla arbetsuppgifter (tryckning av emballage, formulär, broschyrer etc.) och tryckplåten, som består av gummi eller termoplast, är fastklistrad direkt på tryckcylindern. Dessa maskiner är enklare och lättare än andra tryckpressar. De trycker ändlösa banor av papper i en eller flera färger och använder en tryckfärg som är baserad på alkohol eller andra flyktiga lösningsmedel.

HS-nr 8443.17

Vid djuptryck överförs tryckfärgen, som är samlad i graverade eller etsade partier av tryckplåten, genom tryck till den yta som ska tryckas. Denna tryckmetod leder sitt ursprung från gravyr- och etsningsteknikerna, vid vilka en gravstickel respektive en syra används för att rista in skåror med olika djup i en polerad kopparplåt. Plåtens yta hålls fri från tryckfärg, vilken samlas i skårorna i tillräcklig mängd för att ge ett avtryck.

Principen för djuptryck liknar principen för gravyrtryck och avtryck av etsade plåtar. En roterande cylinder används i stället för en plan plåt. Bilderna eller bokstäverna överförs till tryckcylindern på mekanisk eller fotokemisk väg.

HS-nr 8443.31 och 8443.32

Med uttrycket ”som kan anslutas till en maskin för automatisk databehandling eller till ett nätverk” avses att apparaten innehåller alla de komponenter som är nödvändiga för att den ska kunna anslutas till ett nätverk eller till en maskin för automatisk databehandling enbart genom anslutning med en kabel. Möjligheten att lägga till en komponent (t.ex. ett ”kort”) till apparaten, vilken i sin tur skulle möjliggöra anslutning med en kabel, är i sig inte tillräcklig för att apparaten ska hänföras till dessa nummer . Motsatt gäller att om den komponent till vilken en kabel skulle ha anslutits finns men är oåtkomlig eller av annan anledning inte kan åstadkomma en anslutning (t.ex. därför att strömställare först måste ställas om) är detta inte tillräckligt skäl för att varan ska föras bort från dessa nummer .


8444 Maskiner för sprutning, sträckning, texturering eller nedskärning av konstfibermaterial

Detta nummer omfattar maskiner för framställning av konstfibrer, inbegripet sådana maskiner som används för nedskärning av fibrerna.

Numret omfattar bl.a.:

  1. maskiner för sprutning av monofilamentgarn eller av ett flertal intill varandra liggande filament av konstfibermaterial. Dessa maskiner består i praktiken av en lång rad av separata, likadana, bredvid varandra placerade enheter. Varje enhet består i huvudsak av en pump och ett filter som matar ett spinnmunstycke. Beroende på vilken metod som används får trådarna från spinnmunstyckena passera antingen genom ett fällbad i vilket de koagulerar (t.ex. vid viskosmetoden) eller genom en lufttät behållare med anordning för vattenbesprutning (t.ex. vid kopparmetoden) eller genom en varm luftström (t.ex. vid acetatmetoden) eller genom en kylkammare. Munstycket har ett eller flera (ibland många tusen) hål, beroende på om man vill framställa monofilamentgarn eller multifilamentgarn eller fiberkabel för nedskärning till stapelfibrer. I vissa maskiner sammanförs de från spinnmunstycket kommande fibrerna och förenas genom lätt snoning med hjälp av en särskild anordning, varigenom ett garn bildas. I andra maskiner förenas fibrerna från de olika spinnmynstyckena till en tjock fiberkabel (ibland bestående av hundratusentals fibrer) för efterföljande skärning till stapelfibrer;
  2. sträckmaskiner, vilka sträcker fibrerna till tre eller fyra gånger deras ursprungliga längd, varigenom molekylerna orienteras i fiberriktningen och fibrernas styrka ökar avsevärt;
  3. maskiner för texturering av syntetiskt textilgarn. De flesta textureringsmetoderna (den konventionella icke kontinuerliga metoden, falsksnoddmetoden, eggkrusningsmetoden, kugghjulsmetoden, tryckluftsmetoden, crinkle-metoden /"knit-deknit"-metoden/ etc.) modifierar garnets fysiska egenskaper för att erhålla krusat garn, elastiskt krusat garn etc.;
  4. maskiner för nedskärning av fiberkabel till korta längder;
  5. "tow-to-top"-maskiner. Även dessa skär fiberkabel till korta längder men utan att därvid bringa fibrerna i fiberkablarna ur sitt parallella läge. Dessa maskiner framställer "tops", som kan spinnas direkt (de behöver varken kardas eller kammas), och inte, som de i punkt 4 nämnda maskinerna, en massa av korta oordnade fibrer. Dessa maskiner är ibland hopbyggda med en spinnmaskin. En sådan maskinkombination kallas "tow-to-yarn"-maskin (se anv. till nummer 8445);
  6. maskiner för framställning av "ruptured filament tow". Större delen av fibrerna i ett fiberknippe (dock inte alla) skärs eller slits av på jämna avstånd, så att–trots att vissa fibrer förblir ändlösa–det garn som erhålls från fiberknippet får karaktär av garn av korta fibrer.

Delar och tillbehör

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör till maskiner enligt detta nummer enligt nummer 8448.

Detta nummer omfattar inte:

a)

maskiner för beredning av råmaterial för senare sprutning till konstfibrer (i allmänhet nummer 8419 eller 8477);

b)

sträckmaskiner för kard- och kamband (gillboxar etc.), enligt nummer 8445;

c)

maskiner för framställning av ändlösa eller korta glasfibrer eller av glasfibergarn (nr 8475).



8445 Maskiner för beredning av textilfibrer; maskiner för spinning, tvinning eller snodd av textilgarn samt andra maskiner för framställning av textilgarn; maskiner för spolning (inbegripet väftspolmaskiner), rullning eller haspling av textilgarn samt maskiner för beredning av textilgarn för användning i maskiner enligt nummer 8446 eller 8447


 

- Maskiner för beredning av textilfibrer:

8445.11

- - Kardmaskiner

8445.12

- - Kammaskiner

8445.13

- - Förspinnmaskiner

8445.19

- - Andra

8445.20

- Maskiner för spinning

8445.30

- Maskiner för tvinning eller snodd

8445.40 

- Maskiner för spolning (inbegripet väftspolmaskiner), rullning eller haspling

8445.90

- Andra slag


Bortsett från vissa nedan angivna undantag omfattar detta nummer maskiner som används i textilindustrin för följande arbeten:

I.

beredning eller förarbetning av textilfibrer för att göra dem lämpliga för:

a)

spinning till garn, surrningsgarn etc. eller

b)

tillverkning av vadd, filt, stoppningsmaterial etc.;

II.

framställning av garn av olika textilfibrer genom spinning, tvinning, snodd etc. (inbegripet tillverkning av pappersgarn av pappersremsor), dock med undantag av speciella bearbetningar för tillverkning av tågvirke (nr 8479);

III.

spolning, rullning och haspling av kam-, kard- eller sträckband, förgarn, garn etc. samt beredning av textilgarn för användning i maskiner enligt nummer 8446 eller 8447.



A. Maskiner för beredning av naturliga textilfibrer eller korta konstfibrer för spinning samt liknande maskiner för beredning av fibrer till stoppningsmaterial eller för tillverkning av filt eller vadd

Till denna grupp hör bl.a.:

  1. maskiner för sortering av djurhår efter längd genom blåsning. Dessa består av en lång kammare, som på tvären har avdelats i fack. Håren blåses in i dessa av en luftström och fördelas i de olika facken efter sin storlek;
  2. maskiner (t.ex. egrenermaskiner) för avskiljande av bomullsfibrer från frön, fröhus och andra föroreningar samt liknande maskiner för avskiljande av linters från fröna;
  3. skäktningsmaskiner och liknande maskiner för avskiljande av stjälkfibrer (lin, hampa etc.) efter rötning;
  4. maskiner för rivning av lump, gammalt tågvirke o.d. till fibrer som är lämpliga för kardning (t.ex. garnettmaskiner och lumprivningsmaskiner), dock inte lumpskärmaskiner för papperstillverkning (nr 8439);
  5. balbrytare, vilka används för att sönderdela bomull från hoppressade balar till flockar;
  6. automatiska matare, vilka är försedda med en fördelaranordning som reglerar tillförseln till bomullsöppnare;
  7. slagmaskiner för ytterligare rensning och uppluckring av bomullsvadden; maskiner för uppluckring av ull;
  8. maskiner för borttagande av ullsvett ur ull, försedda med mekaniska anordningar för inmatning av ullen och inpumpning av varmt vatten; ulltvättmaskiner (t.ex. av leviathantyp) försedda med omröringsanordningar och ibland med torkanordningar;
  9. maskiner för färgning av ull i flockar;
  10. maskiner för impregnering av ull, rami etc. med olja eller kemikalier för att underlätta kardning och kamning;
  11. karboniseringsmaskiner för ull, vilka är försedda med ett syrakar samt med anordningar för avlägsnande av överflödig vätska, för torkning och för avdamning av de karboniserade föroreningarna;
  12. kardmaskiner av olika typer för bomull, ull, korta konstfibrer, bastfibrer (lin, hampa etc.) etc. Dessa maskiner fortsätter den av öppnarna och slagmaskinerna påbörjade rensningen samt skiljer och sträcker fibrerna. I princip består de av stora valsar som är täckta med sågtandad ståltråd eller kardbeslag, dvs. duk eller band som är försedda med fina stålstift (kardnockar). Dessa valsar arbetar mot fasta plattor eller mot andra valsar, som också är täckta med kardbeslag. En rensanordning håller kardnockarna fria från fiberlugg, och i ullkardmaskiner finns en anordning för borttagande av kardborrar. Olika kardmaskiner används på olika stadier för olika material (t.ex. förskrubb-, renskrubb- och slubbmaskiner). Fibrerna lämnar kardmaskinerna i form av ett brett kardflor eller sammanförda till kardband och rullas sedan upp på spolar eller bobiner eller läggs in i roterande kardkannor.
    Denna grupp omfattar också kardmaskiner för beredning av fibrer för tillverkning av filt eller för användning som vadd eller stoppningsmaterial. Dessa maskiner är vanligen av enklare slag och består av en med kardbeslag beklädd vals, som rör sig fram och tillbaka över ett plant bord som också är beklätt med kardbeslag;
  13. sträckmaskiner (gillboxar etc.). Dessa sträcker kard- eller kamband till mindre tvärsektion, sammanför dem och sträcker dem på nytt för att erhålla en jämn produkt. Dessa maskiner används efter kardningen och, i fråga om ull, ibland även efter kamningen;
  14. kammaskiner. Dessa maskiners viktigaste uppgift är att kamma ut korta fibrer. Fibersträngen hålls av tänger medan den bearbetas av anordningar med kammar eller nålar. Kammaskiner används på olika tillverkningsstadier för att behandla textilmaterial i oberett skick (t.ex. häckling av lin) eller efter kardning eller sträckning. De vanligaste typerna är häcklingsmaskiner för lin, hampa eller liknande fibrer, periodiska kammaskiner (flatkammaskiner) för bomull och rundkammaskiner för ull;
  15. s.k. påläggningsmaskiner ("spreaders") för lin, jute, etc. Dessa lägger samman knippen av lin eller andra fibrer och sträcker dem till ett ändlöst band;
  16. tvättmaskiner för avlägsnande av olja och andra föroreningar från ull efter kardning eller kamning. De består av ett antal kar för varmt såpvatten, vilka är försedda med valsar för frammatning och urkramning, torkcylindrar och en sträckanordning som åter luckrar upp ullen;
  17. förspinnmaskiner, vilka är avsedda att slutligt sträcka och lätt sno kam-, kard- eller sträckband eller förgarn för att göra dessa spinnfärdiga;
  18. vindlingsapparater ("coilers"), vilka utgör hjälpapparater för sträck- och förspinningsmaskiner. De består av ett roterande bord som är avsett att försätta i rotation en kanna, i vilken kard- eller kambandet eller förgarnet samlas när det lämnar de olika maskinerna. De har vanligen på översidan en anordning, som får varan att ringla ned i kannan.

B. Maskiner för beredning av natursilke före tvinningen


Till denna grupp hör bl.a.:

  1. maskiner för avlägsnande av det yttre höljet från kokonger samt maskiner som genom piskning avlägsnar de yttre, icke avhasplingsbara trådarna;
  2. spinnbäcken för avhaspling för hand av silketrådarna från kokonger. Dessa bäcken är försedda med en anordning som genom en svag snodd sammanför flera trådar samt ibland med en haspel på vilken det erhållna råsilket vindas upp. Haspeln är ibland skild från bäckenet, men under förutsättning att haspeln och bäckenet föreligger tillsammans klassificeras det hela enligt detta nummer;
  3. maskiner för avlägsnande av klumpar, förtjockningar etc. från råsilkegarn.


C. Maskiner för spinning av förgarn till garn; maskiner för tvinning av enkelt garn till flertrådigt och andra tvinnmaskiner

Till denna grupp hör bl.a.:

  1. spinnmaskiner, vilka genom ytterligare sträckning och snoning omvandlar förgarn till garn. Den viktigaste delen i en spinnmaskin är spinnmekanismen (spinnringar, spinnvingar, ringlöpare etc.) och en därtill hörande roterande vertikal eller sned axel (spindel). En komplett spinnmaskin består av ett antal av dessa delar, som är monterade i rad bredvid varandra. Numret omfattar bl.a. maskiner för spinning av lin, hampa, jute etc., selfaktorer och kontinuerliga spinnmaskiner (ving-, ring- och klockspinnmaskiner etc.). Numret omfattar också spinnrockar;
  2. "tow-to-yarn"-maskiner, vilka skär av eller sliter av fiberkabel till korta fibrer, sträcker dessa till förgarn och spinner förgarnet till garn;
  3. tvinnmaskiner, vilka används för att ge garn en extra snodd eller för att tvinna samman två eller flera garner till flertrådigt garn eller till surrningsgarn. Numret omfattar emellertid inte specialmaskiner för tillverkning av tågvirke (nr 8479). Vissa maskiner som tillhör denna grupp kan även ha anordningar för tillverkning av effektgarn (t.ex. öglegarn).
    Denna grupp omfattar också tvinnmaskiner för sammantvinning av ändlösa textilfibrer av natursilke eller av konstfibermaterial.
  4. maskiner för hopknytning av tagel till längdvara.


D. Maskiner för spolning, rullning eller haspling av textilgarn

Dessa maskiner används för uppläggning av garn (eller förgarn), surrningsgarn eller tråd på bobiner, spolar, cops, konrullar, korsrullar, kartor etc. eller i nystan, härvor eller dockor, såväl för fabriksändamål som för detaljhandeln. Angående klassificeringen av varpmaskiner, se avsnitt E nedan. Maskiner för upprullning av tågvirke klassificeras enligt nummer 8479.

Numret omfattar också maskiner för återvinning och omspolning av garn från felaktiga trikåvaror. Det omfattar likaså spolmaskiner, dvs. specialmaskiner för upplindning av väftgarn på spolpipor som är färdiga att användas vid vävning.


E. Maskiner för beredning av textilgarn för användning i maskiner enligt nummer 8446 eller 8447

Till denna grupp hör bl.a.:

  1. varpmaskiner. I dessa ordnas en rad trådar för vävning så att de blir parallella och likformigt spända och kommer i rätt ordning (vad beträffar färg och garntyp). Alla de trådar som behövs i varpen kan ordnas antingen som en enhet eller i sektioner (sektionsvarpning). De kan upplindas direkt på varpbommen för direkt användning i vävstolen eller provisoriskt på varpmaskinens trumma eller på spolstommar (t.ex. bobiner).
    Maskinen består av en s.k. skärlats, som är avsedd att bära upp ett stort antal garnspolar, av en rad kammar och trådförare och av en kraftig upprullningsanordning i form av en trumma. De olika delarna i denna maskin är ofta helt fristående, men om de föreligger tillsammans klassificeras de enligt detta nummer ;
  2. varpklistringsmaskiner. I dessa indränks varpen eller sektioner av varpen temporärt med klister som hindrar varptrådarna från att ludda upp sig i vävstolen och gör dem jämna, varigenom vävningen underlättas. Dessa maskiner består i allmänhet av ett klistertråg, ett system av ledrullar, en cylindertork eller varmlufttork och en upprullningsanordning och ibland även en anordning för anbringande av färgmärken på regelbundna avstånd på stadkanttrådarna.
    Numret omfattar inte andra klistringsmaskiner, t.ex. maskiner för klistring av annat garn (även väftgarn) i härvor eller som enskilda trådar (nr 8451);
  3. solvnings- och skedningsmaskiner för dragning av varptrådarna genom solven och vävskeden i vävstolen;
  4. varpknytningsmaskiner för hopknytning av trådarna i en ny varp med trådarna i en slutvävd varp.
    Detta nummer omfattar inte varpknytapparater som används för hopknytning av varptrådar som har brustit under vävningen (nr 8448):
  5. maskiner som samlar ihop varpen på varpbommen från varpmaskinens trumma.
  6. maskiner som matar fram tråden till genombrottspunkten under vävningen.
  7. nålpåträdningsmaskiner för broderier.


Delar och tillbehör

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör till maskiner enligt detta nummer enligt nummer 8448.

Numret omfattar inte:

a)

maskiner för värmebehandling av kokonger för att döda silkesmaskarna (nr 8419);

b)

maskiner för torkning av textilmaterial (nr 8419 eller 8451, alltefter beskaffenheten);

c)

torkcentrifuger (nr 8421);

d)

maskiner enligt nummer 8444;

e)

maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling av filt eller bondad duk (nr 8449);

f)

maskiner och apparater för polering, glättning, svedning eller annan efterbehandling av textilgarn etc. samt maskiner för upprullning av textilvävnader (nr 8451);

g)

maskiner för klippning av hår från hudar (nr 8453);

h)

maskiner för skärpning av kardnockar eller av kammar eller nålar till kammaskiner (nr 8460);

ij)

maskiner för fästande av kardnockar på kardbeslag (nr 8463);

k)

maskiner för montering av kardbeslag på kardcylindrar etc. (nr 8479).



8446 Vävstolar


8446.10

- För vävning av band (bredd högst 30 cm)

 

- För vävning av vävnader med en bredd av mer än 30 cm, arbetande med skyttel: 

8446.21

- - Maskinvävstolar

8446.29

- - Andra

8446.30 

- För vävning av vävnader med en bredd av mer än 30 cm, skyttellösa


Detta nummer omfattar vävstolar för framställning av vävnader genom vävning med användning av garn eller tråd av textilmaterial (även torvfibrer) eller av annat material (t.ex. metall, glas eller asbest).

I dessa maskiner korsas varp- och väfttrådarna med varandra i räta vinklar, så att de bildar en vävnad.

Vid den enklaste formen av vävning delas varpen från varpbommen omväxlande i två grupper, och varje grupp styrs av ett skaft. Dessa skaft lyfter och sänker omväxlande sina varptrådar, så att det mellan de två garngrupperna bildas en öppning (skäl). Genom detta skäl löper väfttråden (i konventionella vävstolar förd av en skyttel) och slås av vävskeden omedelbart in mot föregående väfttråd. Lyftningen och sänkningen av varptrådsgrupperna utförs sedan av skaften i omvänd riktning, varvid väfttråden binds av varpen och ett nytt skäl bildas för nästa väfttråd. I vanliga vävstolar kan upp till åtta skaft användas för att variera varptrådarnas rörelser och därmed åstadkomma en viss variation i vävningen.

Det finns också mera komplicerade vävstolar. Sålunda har vissa vävstolar ett särskilt system som styr lyftningen av varptrådarna (skaftmaskiner, jacquardmaskiner etc.), så att ett större antal grupper av varptrådar eller t.o.m. enstaka varptrådar kan lyftas och sänkas. Särskilda anordningar kan användas för framställning av vissa speciella vävnader (slingervävnader, frottévävnader och broscherade vävnader). Andra vävstolar har anordningar för växling av skyttlarna (eller spolarna i skyttlarna), varigenom väft av garn med olika färg, grovlek etc. kan erhållas. Vävstolar är ofta försedda med vissa andra mekaniska eller elektriska anordningar (t.ex. sådana som byter ut garnspolarna i skytteln vid behov samt s.k. varp- eller skottväktare, som stoppar vävstolen vid brott på en varp- eller väfttråd).

De flesta av dessa specialanordningar kan antingen bilda en integrerande del av vävstolen eller monteras på en vanlig vävstol som avtagbar hjälputrustning. I det senare fallet klassificeras de enligt detta nummer , under förutsättning att de föreligger tillsammans med den vävstol för vilken de är avsedda, men om de föreligger särskilt omfattas de inte av detta nummer (i allmänhet nummer 8448).

Vävstolar framställer vanligen plana vävnader men det förekommer även rundvävstolar, som framställer slangformiga vävnader. I rundvävstolar korsar en eller flera mekaniskt eller elektromagnetiskt drivna skyttlar väfttrådarna med en serie vertikala, cirkulärt ordnade varptrådar.

Olika typer av vävstolar benämns antingen efter sitt arbetssätt eller efter den vävnadstyp de framställer, t.ex. vävstolar med skaftmaskin; jacquardvävstolar; vävstolar med automatiskt skyttelbyte eller spolbyte; skyttellösa vävstolar, i vilka väften införs antingen med tryckluft eller med en vattenstråle eller av en lång nål eller dras genom skälet från en fast garnspole av en serie trådgripare; bandvävstolar; vävstolar för tillverkning av luggvävnader; mattvävstolar, även för knutna mattor.

Numret omfattar också bl.a.:

  1. handvävstolar;
  2. vävstolar för vävning av duk av metalltråd eller av metalliserat textilgarn, under förutsättning att de är av samma typ som textilvävstolar. I vävstolarna måste ingå alla de väsentliga delar som är karakteristiska för textilvävstolar, dvs. varpbom, skaftramar för bildande av skäl, en mekanism som förflyttar väfttråden eller väftgarnet genom skälet i rät vinkel och binder detta med varpen samt en bom för upplindning av duken allteftersom den framställs.

Numret omfattar emellertid inte maskiner som är avsedda att genom andra metoder än vävning sammanfläta metalltråd till grov duk eller grovt nät (se anv. till nummer 8463).

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör till vävstolar enligt nummer 8448.



8447 Trikåmaskiner, maskbondningsmaskiner, maskiner för tillverkning av överspunnet garn, tyll, spetsar, broderier, snörmakeriarbeten, flätor eller nätknytningar samt maskiner för tuftning


 

- Rundstickmaskiner:

8447.11

- - Med en cylinderdiameter av högst 165 mm

8447.12

- - Med en cylinderdiameter av mer än 165 mm

8447.20

- Flatstickmaskiner; maskbondningsmaskiner

8447.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar alla maskiner för framställning av trikåvaror, trådgardinsvävnad, nätknytningar, spetsar, flätor, snörmakeriarbeten m.m. genom stickning, knytning, överspinning, flätning etc. eller för maskbondning eller tuftning eller för brodering på vilken botten som helst, oavsett om förgarn, garn eller tråd av textilmaterial (även torvfibrer) eller av annat material (t.ex. metall, glas eller asbest) används.

A. Trikåmaskiner

Dessa kan delas upp i två huvudgrupper:

  1. rundstickmaskiner, vilka tillverkar antingen rak slangformig trikå eller–genom att maskstorleken i raderna varieras–en tillformad slangformig vara (till strumpor, ärmar till kläder, baskermössor, fezer eller liknande stickade huvudbonader etc.);
  2. flatstickmaskiner för framställning av jämnbred dukvara av trikå av eller–genom ökning eller minskning av antalet maskor i raderna–av plana men tillformade trikåvaror som är avsedda att sys ihop till färdiga artiklar (t.ex. strumpor). Till flatstickmaskinerna hör maskiner för väfttrikå (kulirtrikå) (t.ex. cottonmaskiner) och för varptrikå (raschelmaskiner, kettenstolar av milanese- eller locknittypen etc.). Denna grupp omfattar såväl mycket enkla typer som större maskiner med många nålrader och i vissa fall med jacquard- eller liknande mekanismer för framställning av olika mönster.

Detta nummer omfattar också smärre hemstickmaskiner och maskiner som åstadkommer endast ett fåtal maskor för lagning av strumpor. S.k. kettelmaskiner, som endast sammanfogar kanterna av två virkade eller stickade delar maska för maska, klassificeras dock enligt nummer 8452.

B. Maskbondningsmaskiner

Denna grupp omfattar maskbondningsmaskiner av alla slag för framställning av dukvaror genom kedjesömnad. Följande maskiner hör hit:

  1. maskiner som är försedda med en nålmekanism med vilken "varptrådar" och "väfttrådar" binds samman med kedjesömmar;
  2. maskiner som sticker in öglor av garn i en textilvävnad som har framställts tidigare i en vanlig vävstol och som fäster garnöglorna vid vävnaden med kedjesömmar;
  3. sticksymaskiner (knitting-sewing machines), vilka anbringar kedjesömmar i duk av lösa fibrer, vilken tidigare har framställts av andra maskiner (t.ex. av kard- eller kammaskiner) och på detta sätt tillverkar en fast dukvara som används för filtreringsändamål, som mattunderlägg, som isoleringsmaterial etc.


C. Maskiner för tillverkning av överspunnet garn, tyll, spetsar, broderier, snörmakeriarbeten, flätor eller nätknytningar samt maskiner för tuftning

Till denna grupp hör bl.a.:

  1. maskiner för tillverkning av nät för alla ändamål, som längdvara eller i avpassade stycken (t.ex. fisknät);
  2. maskiner för tillverkning av slät tyll;
  3. maskiner för tillverkning av mönstrad tyll, spetsar etc.;
  4. maskiner för tillverkning av mönstrad tyll eller trådgardinsvävnad, i vilka framställs genombrutna dukvaror med varp- och väfttrådar. Varp-och väfttrådarna flätas dock inte samman i rät vinkel som vid vävning utan omslingras och binds fast, med hjälp av en fram- och återgående skyttel, av ett stort antal bindtrådar som är anbringade på små bobiner;
  5. brodermaskiner, även handdrivna brodermaskiner (brodermaskiner med pantografskyttel), vilka med hjälp av nålar broderar olika mönster med en eller flera nålar på en botten av vävnad eller annat material. Brodermaskiner, förutom de handdrivna, kan vara försedda med jacquard- eller liknande mekanismer. Numret omfattar också hålsömsmaskiner, vilka drar ut vissa trådar och binder de återstående, så att genombrutna broderier bildas.
    Numret omfattar inte maskiner för åstadkommande av kedjesöm eller langettsöm (vilka huvudsakligen används för kantning av vissa textilvaror men även för enkel brodering) och inte heller symaskiner som utom vanlig sömnad även kan utföra enkla broderier (nr 8452);
  6. maskiner för överspinning. Dessa maskiner lindar ett garn i täta spiraler runt en vanligen tjockare kärna (t.ex. av metalltråd, gummitråd, ospunna fibrer eller ett eller flera grövre garner). Dessa maskiner kan även användas för överspinning av fina elektriska ledningstrådar;
  7. maskiner (s.k. flätstolar, "hook looms" etc.) för tillverkning av snörmakeriarbeten genom flätning på olika komplicerade sätt av garn eller förgarn (ibland överspunnet) av olika textilmaterial.
    Numret omfattar också maskiner för flätning av överdrag av metalltråd omkring slangar av gummi, plast etc. eller för tillverkning av slangformiga flätningar av metalltråd, under förutsättning att i maskinerna ingående väsentliga mekaniska delar är av samma slag som de vilka är karakteristiska för de textilmaskiner som åsyftas i föregående stycke;
  8. maskiner för överklädning av knappar, tofsstommar etc. med textilgarn;
  9. tuftningsmaskiner för tillverkning av mattor eller lättare artiklar (sängöverkast, badrockar etc.) genom instickning av öglor eller flor i ett underlag av vävnad eller annan dukvara.


Delar och tillbehör

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör till maskiner enligt detta nummer enligt nummer 8448.


8448 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för användning tillsammans med maskiner enligt nummer 8444, 8445, 8446 eller 8447 (t.ex. skaftmaskiner, jacquardmaskiner, varp- och skottväktare samt anordningar för skyttelväxling); delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt detta nummer eller enligt nummer 8444, 8445, 8446 eller 8447 (t.ex. spindlar, spinnvingar, kardbeslag, kammar, spinnmunstycken, skyttlar, solv, skaftramar och trikåmaskinsnålar)


 

- Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner enligt nummer 8444, 8445, 8446 eller 8447

8448.11

- - Skaftmaskiner och jacquardmaskiner; maskiner för reducering, kopiering, stansning eller sammanbindning av kort till sådana maskiner 

8448.19

- - Andra

8448.20

- Delar och tillbehör till maskiner enligt nummer 8444 eller till hjälpmaskiner eller hjälpapparater för sådana maskiner

 

- Delar och tillbehör till maskiner enligt nummer 8445 eller till hjälpmaskiner eller hjälpapparater för sådana maskiner 

8448.31

- - Kardbeslag

8448.32

- - Delar och tillbehör till maskiner för beredning av textilfibrer, andra än kardbeslag

8448.33

- - Spindlar, spinnvingar, spinnringar och ringlöpare

8448.39

- - Andra

 

- Delar och tillbehör till vävstolar eller till hjälpmaskiner eller hjälpapparater för vävstolar

8448.42

- - Vävskedar, solv och skaftramar

8448.49

- - Andra

 

- Delar och tillbehör till maskiner enligt nummer 8447 eller till hjälpmaskiner eller hjälpapparater för sådana maskiner 

8448.51

- - Platiner, nålar och andra artiklar som används för mask- eller öglebildning 

8448.59

- - Andra 


Detta nummer omfattar:

I.

alla hjälpmaskiner och hjälpapparater som utför en kompletterande uppgift till maskiner enligt nummer 8444, 8445, 8446 eller 8447 (särskilt spinnmaskiner, vävstolar, trikåmaskiner och brodermaskiner), antingen ensamma eller i samverkan med dessa maskiner. Dessa hjälpmaskiner eller hjälpapparater kan antingen utöka huvudmaskinens möjligheter (t.ex. skaftmaskiner och jacquardmaskiner) eller mekaniskt utföra ett särskilt arbete, som är nödvändigt för att huvudmaskinen skall fungera på ett tillfredsställande sätt (t.ex. varp- och skottväktare och varpknytapparater);

II.

delar till maskiner enligt detta nummer , ävensom delar till maskiner enligt nummer 8444, 8445, 8446 eller 8447 (se allm. anv. till sextonde avd.);

III.

olika tillbehör som används tillsammans med maskiner enligt detta nummer eller enligt nummer 8444, 8445, 8446 eller 8447. I princip avses med "tillbehör" utbytbara utrustningsartiklar som inte bildar en integrerande del av maskinen och som ofta måste ersättas (t.ex. därför att de snabbt förslits eller därför att olika typer erfordras för olika slags arbeten).


A. Hjälpmaskiner och hjälpapparater

Till denna grupp hör bl.a.:

  1. hjälpmaskiner för användning tillsammans med spinnmaskiner, t.ex. automatiska anordningar som avlägsnar färdiglindade spolar och ersätter dem med tomma spolar samt rörliga apparater för uppsättning av rader av tomma spolar;
  2. bomställ. Dessa uppbär varpbommarna under klistringen eller under varpningen. I vissa fall håller de varpbommen under vävningen;
  3. skaftmaskiner och jacquardmaskiner, vilka används för att göra en vävstol användbar för framställning av mera komplicerade vävnader än som annars skulle vara möjligt. Skaftmaskiner styr den särskilda lyftningen av ett stort antal skaft och jacquardmaskiner lyftningen av enskilda varptrådar. De arbetar med en mönsterkedja som har flyttbara utskjutande piggar, eller i många fall (särskilt jacquardmaskiner) med en ändlös kedja som består av med mönsterhål försedda kort, som har löst bundits samman kant mot kant. Dessa piggar eller ett antal nålar, av vilka vissa sätts i rörelse i överensstämmelse med de olika mönsterhålen på korten, påverkar mekanismen för lyftning av varptrådarna. Liknande mekanismer (verdolmaskiner) arbetar med remsor av perforerat papper;
  4. anordningar för montering på jacquardmaskiner för att möjliggöra upprepad användning av samma kort. Härigenom reduceras det behövliga antalet kort, och vävningshastigheten ökas;
  5. maskiner för sammanbindning av korten till en kedja som är färdig att användas i jacquardmaskiner;
  6. varp- och skottväktare. Dessa stoppar omedelbart vävstolen, om en varp- eller väfttråd brister; anordningar för spolbyte (s.k. kännare), vilka ständigt kontrollerar trådreserven på inslagsspolen och ombesörjer spolbyte vid behov. Även elektriska väktare och kännare omfattas av detta nummer ;
  7. varpknytapparater, vilka utgör små apparater som placeras på en vävstol ovanför varpen och används för hopknytning av varptrådarna om dessa brister under vävningen;
    Detta nummer omfattar inte varpknytningsmaskiner enligt nummer 8445.
  8. anordningar för tillverkning av slingervävnader. Dessa anordningar korsar under vävningen vissa av varptrådarna så att slingor bildas genom vilka väfttrådar förs in;
  9. anordningar för broschering. Dessa möjliggör att en särskild skyttel förs in mellan vissa varptrådar för att åstadkomma broscherade mönster;
  10. polvarpmekanismer, vilka genom att variera vävskedens rörelser bildar öglor på ena eller båda sidorna av vävnaden (frottévävnader etc.);
  11. maskiner för framställning av falsk stad. Dessa maskiner anbringas på breda vävstolar när flera band eller smala vävnader samtidigt skall tillverkas på dessa. De åstadkommer en slingbildning eller ett slags kastsöm på det ställe där vävnaden efter vävningen skall klippas isär;
  12. apparater som är utrustade med fotoelektriska celler, vilka upptäcker felaktigheter, t.ex. i trikåväv under tillverkningen eller i garn som lindas upp i en varpmaskin, och därvid stoppar den maskin i vilken de ingår;
  13. automatiska spolväxlare för vävstolar;
  14. maskiner för placering av lameller i automatiska väktare;
  15. varpskyddare för varpmaskiner, varpklistringsmaskiner och trikåmaskiner;
  16. bobinhållare;
  17. såll och slagor (slagvingar) för öppnare;
  18. cylindrar och trummor för kardmaskiner och kammaskiner;
  19. omrörare, trummor och cylindrar för ullavfettningsmaskiner och inoljningsmaskiner;
  20. sträckverk för sträckmaskiner, förspinnmaskiner och ringspinnmaskiner samt cylindrar till dessa;
  21. mekaniska garnrensare av enkelt utförande, för knypplingsmaskiner, avsedda att avlägsna knutar och andra felaktigheter från garnen.

Vissa av ovan angivna artiklar kan vara avsedda att bilda integrerande delar av speciella vävstolar (jacquardvävstolar, automatiska vävstolar etc.). Särskilt föreliggande klassificeras de enligt detta nummer –inte i egenskap av hjälpmaskiner utan som delar till maskiner enligt nummer 8444, 8445, 8446 eller 8447.


B. Delar och tillbehör

Till denna grupp hör bl.a.:

  1. skärlatsar (ställningar som bär upp garnspolarna under varpningen);
  2. spindlar och spinnvingar för spinnmaskiner;
  3. spinncentrifuger (tophamkannor) (ofta av plast), inuti vilka garn av konstfibrer rullas upp i form av "spinnkakor", allteftersom de tillverkas;
  4. kammar för kammaskiner och nålkammar för sträckmaskiner (gillboxar);
  5. kardbeslag som är försedda med kardnockar, ävensom sågtandad tråd som är avsedd att lindas upp på kardmaskinsvalsar;
  6. ringlöpare, vilka utgör öppna ringar som placeras på spinnringen i en ringspinnmaskin för att ge garnet snodd;
  7. spinnmunstycken, som används för sprutning av konstfilament, inbegripet spinnmunstycken av ädel metall men inte spinnmunstycken av keramiskt material (nr 6909) eller glas (nr 7020);
  8. trådförare (dock inte sådana av glas eller keramiskt material, se nummer 7020 och 6909, och inte heller sådana som är helt av agat eller andra ädelstenar eller halvädelstenar, se nummer 7116);
  9. varpbommar, från vilka varpgarnet rullas av under vävningen;
  10. vävskedar (ritter) för vävstolar (även med reglerbara tänder). Dessa slår in varje väfttråd mot de föregående under vävningen;
  11. skaftramar, i vilka solven för vävstolar monteras;
  12. skyttlar, men inte spolarna på vilka garnet lindas upp;
  13. metallsolv, antingen snodda eller platta trådar, med ett solvöga genom vilket varptråden dras samt harnesksnören av metall, vilka förenar solven med lyftmekanismen. Numret omfattar inte solv och harnesksnören av textilmaterial (nr 5911);
  14. vikter, tunna metallplåtar med öglor i övre änden och avsedda att fästas vid solvsnörena i en vävstol;
  15. bottenplattor och harneskbräden, dvs. hålförsedda plattor (vanligen av trä eller vulkanfiber) som används i jacquard- eller liknande maskiner;
  16. jacquardkrokar; ett stort antal av dessa specialkrokar används i jacquardmaskiner för att förena stropparna i dessa maskiner med harnesksnören;
  17. nålar för trikåmaskiner, t.ex. spetsnålar och tungnålar, virknålar för virkmaskiner etc.;
  18. slädar, kammar, kambarrar etc. för tyll-, spets- och brodermaskiner;
  19. "sliders" för trikåmaskiner;
  20. s.k. byxor av plast till förspinnings- och kammaskiner;
  21. skyttlar för vävstolar, brodermaskiner och maskiner för tillverkning av nät;
  22. platiner för trikåmaskiner. Dessa utgör på olika sätt utformade artiklar som är gjorda av tunn, ca 0,1–2 mm tjock stålplåt och som hjälper nålarna (spetsnålar eller tungnålar) att bilda maskorna;
  23. skyttellådor;
  24. delar som används i vävstolar för att bilda öglor, inbegripet sådana som är försedda med avskärare;
  25. krokar till virkmaskiner (utan skyttel);
  26. nålar till maskiner för tillverkning av mönstrad tyll samt krokar till nättillverkningsmaskiner;
  27. brodernålar och broderramar till brodermaskiner;
  28. spindlar till flätmaskiner och knypplingsmaskiner;
  29. magasin till automatiska skyttelväxlare;
  30. magasin till automatiska växlare av väftspolar;
  31. lameller till automatiska varpskyddare.

Numret omfattar inte heller:

a)

pumpar som används vid sprutning av konstfibrer (nr 8413);

b)

filter som används vid sprutning av konstfibrer (nr 8421);

c)

nålar av den typ som används i symaskiner (nr 8452);

d)

inspelad media för kontroll av jacquardmaskiner och andra liknande maskiner (nr 8523);

e)

kannor för förgarn och kam-, kard- eller sträckband (klassificeras efter materialets beskaffenhet);

f)

lässkäppar (enkla käppar av trä eller metall som används i vävstolar för att begränsa skälöppningen) (klassificeras efter materialets beskaffenhet);

g)

bobiner, papphylsor, cops, koner, spolar och liknande spolstommar (klassificeras efter materialets beskaffenhet).

 

 

8449 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling av filt eller bondad duk som längdvara eller i tillformade stycken, inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar; hattformar

Detta nummer omfattar maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling av all slags filt eller bondad duk och alla slags varor av filt eller bondad duk men inte maskiner och apparater för tillverkning av filtade vävnader. Numret omfattar också hattformar.

Maskiner för förarbetning före filtningen (t.ex. maskiner för sortering av djurhår genom blåsning, öppnare, slagmaskiner och kardmaskiner) är desamma som de som används för förarbetning av textilfibrer för spinning och klassificeras enligt nummer 8445.


A. Maskiner för tillverkning eller efterbehandling av filt eller bondad duk

Till denna grupp hör bl.a.:

  1. filtningsmaskiner, vilka i allmänhet består av två tunga, räfflade plattor av vilka den ena är fast och den andra kan försättas i en fram- och återgående rörelse. Mellan dessa plattor utsätts det kardade fiberfloret för friktion och högt tryck och blir filtat. Dessa maskiner har även anordningar för fuktning av floret och uppvärmning av plattorna.
    I vissa typer är plattorna ersatta av räfflade valsar;
  2. maskiner för insåpning av den från filtningsmaskinen kommande filten;
  3. hammarvalkmaskiner. I dessa utsätts de förut såpbehandlade filtstyckena för slag med hammare, för att filtningen skall bli fullständig. Dessa maskiner förs hit, även om de i undantagsfall kan användas för valkning av smärre varor av vävnad eller trikå. Numret omfattar däremot inte cylindervalkmaskiner, vilka huvudsakligen används för valkning eller filtning av vävnader (nr 8451);
  4. maskiner för tillverkning av förstärkt filt. Filten och ett underlag av yllevävnad kan sammanfiltas under inverkan av en uppvärmd vals. Man kan även använda en rad haknålar, med vilka före filtningen en del av fibrerna i filten pressas in i en bottenväv av annat material än ull;
  5. maskiner för efterbehandling av filt, såsom överskärning, slipning och glansning;
  6. maskiner för tillverkning av bondad duk (genom torrbildning, våtbildning, spritsning etc.).


B. Maskiner för tillverkning av filthattar

Till denna grupp hör bl.a.:

  1. maskiner för formning av hattstumpar av hårfilt. Dessa maskiner består av ett system av valsar som matar fram hår till roterande borstar eller kardbeslag. Dessa slungar håren mot roterande koner av perforerad metall (eller av metallduk). En stark luftström suger håren mot konens yta, där ett lager bildas;
  2. filtpressar med räfflade plattor, vanligen av trä, av vilka den ena eller båda kan utföra en fram- och återgående rörelse och mellan vilka den förut formade hattstumpen filtas;
  3. valkmaskiner, som avslutar filtningen av hattstumparna;
  4. sträckmaskiner, i vilka den koniska hattstumpen ytterligare formas och den toppiga änden rundas;
  5. maskiner i vilka brättet formas genom att kanten får passera mellan koniska valsar;
  6. slipmaskiner, vilka avlägsnar utskjutande hår från ytan med pimsten eller polerduk;
  7. svedmaskiner för bortbränning av hår från hattstumpens yta;
  8. appreturmaskiner, i vilka vissa hattstumpar genomdränks eller besprutas med schellack eller gelatin och pressas mellan valsar;
  9. formningsmaskiner, vilka avslutar formningen av brättet och ger hatten dess slutliga form;
  10. med sandsäckar arbetande pressar. I dessa pressas säckar med varm sand mot insidan av hatten, som är placerad i en ihålig form. Härigenom återställs den under föregående bearbetningar deformerade ytan;
  11. maskiner med roterande dynor, avsedda att ge den färdiga hatten en jämn, blank yta.

Maskiner för tillverkning av hattar av ullfilt skiljer sig inte från de ovan beskrivna maskinerna för tillverkning av hårfilthattar, utom beträffande själva formningen av hattstumparna. Vid framställning av hattstumpar av ullfilt formas det från kardmaskinen kommande kardbandet till en filtstump av en anordning som består av en roterande massiv dubbelkon.


C. Hattformar

Dessa kan vara av trä eller metall (vanligen aluminium) och används tillsammans med vissa av ovannämnda maskiner.

Hattformar som används för utstockning av hattar klassificeras också enligt detta nummer . Numret omfattar inte apparater (s.k. konformatörer) som genom perforering av ett pappersark anger huvudets kontur vid beställning av hattar (nr 9031).

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar numret också delar till maskiner och apparater enligt detta nummer .


Numret omfattar inte:

a)

kalandrar för hoppressning av fibervaddar före filtningen (nr 8420);

b)

trikåmaskiner för tillverkning av filtade huvudbonader av trikå (baskermössor, fezer etc.) (nr 8447).



8450 Vattentvättmaskiner för hushåll eller tvätterier, inbegripet maskiner som både tvättar och torkar tvätten (+)


 

- Maskiner för högst 10 kg torr tvätt:

8450.11

- - Helautomatiska

8450.12

- - Andra slag, med inbyggd centrifug

8450.19

- - Andra

8450.20

- Maskiner för mer än 10 kg torr tvätt

8450.90

- Delar


Numret omfattar vattentvättmaskiner (även elektriska och oberoende av vikten) för hushåll eller tvätterier, som normalt används i hushåll, kommersiella tvätterier, sjukhus osv. för att tvätta linne, färdigvaror etc. De är vanligen försedda med omrörare eller roterande cylindrar för att hålla vätskan i cirkulation genom tvättgodset eller ibland med en anordning som försätter vätskan i högfrekventa svängningar.

Numret omfattar också maskiner som både tvättar och torkar tvätten.

Maskiner för kemisk tvätt klassificeras enligt nummer 8451.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar numret också delar till maskiner enligt detta nummer.

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 8450.11

Dessa nummer omfattar vattentvättmaskiner, vilka, efter val av tvättprogram och utan att användaren behöver ingripa, tvättar, sköljer och centrifugerar.


8451 Maskiner och apparater (andra än tvättmaskiner enligt nummer 8450) för tvättning eller annan rengöring, vridning, torkning, strykning, pressning (inbegripet fixeringspressar), blekning, färgning, appretering, beläggning, impregnering eller annan efterbehandling av textilgarn, textilvävnader eller andra textilvaror, även konfektionerade, samt maskiner för anbringande av massa på underlag av textilvara eller på annat underlag och som används vid tillverkning av linoleummattor eller liknande golvbeläggning; maskiner för upprullning, avrullning, läggning, skärning eller tandning av dukvaror av textilmaterial


8451.10 

- Kemtvättmaskiner

 

- Torkmaskiner:

8451.21 

- - För högst 10 kg torr tvätt

8451.29

- - Andra

8451.30

- Stryk- och pressmaskiner (inbegripet fixeringspressar)

8451.40

- Maskiner för vattentvätt, blekning eller färgning

8451.50

- Maskiner för upprullning, avrullning, läggning, skärning eller tandning av textilvävnader e.d. 

8451.80

- Andra maskiner

8451.90

- Delar


Detta nummer omfattar en mångfald maskiner, vilka används:

I.

för tvättning eller annan rengöring, blekning, vridning, strykning, färgning, torkning e.d. av textilgarn, textilvävnader eller andra textilvaror, dock inte vattentvättmaskiner för hushåll eller tvätterier (nr 8450);

II.

för appretering eller annan efterbehandling av garn eller dukvaror efter spinningen resp. vävningen etc. för att få fram vissa egenskaper eller förbättra utseendet (t.ex. skärning, valkning eller glansning) eller för att ge dem speciella nya egenskaper (t.ex. genom impregnering eller beläggning). Numret omfattar emellertid inte maskiner för efterbehandling av filt (nr 8449); eller

III.

för upprullning, avrullning, läggning, skärning eller tandning av dukvaror av textilmaterial.

 

Många maskiner enligt detta nummer är i själva verket ingenting annat än kar, cisterner, tråg eller andra behållare som är försedda med enkla mekaniska anordningar, såsom valsar för inmatning av garn eller vävnader eller för utpressning av överflödig vätska, omrörare etc.

Sådana maskiner används för tvättning eller annan rengöring, blekning, färgning etc. eller för efterbehandling, såsom beläggning eller impregnering (t.ex. med klister eller med ämnen som gör varan vattentät, skrynkelfri, brandsäker, malsäker, rötsäker etc.). För att klassificeras enligt detta nummer måste maskinerna eller apparaterna vara försedda med mekaniska anordningar av angivet slag och vara tydligt avsedda för behandling av textilvaror.


A. Maskiner för tvättning, vridning, strykning eller pressning med eller utan uppvärmningsanordningar

Hit hör bl.a.:

  1. industritvättmaskiner, med undantag av tvättmaskiner enligt nummer 8450, för garn, vävnader eller andra textilvaror. Till detta nummer hör såväl t.ex. tunneltvättmaskiner, genom vilka garnhärvor förs och efter varandra tvättas genom besprutning samt torkas som strängtvättmaskiner för längdvaror.
    Detta nummer omfattar industritvättmaskiner som används vid tillverkningen av dukvaror och textilier, där utrustningen används vid efterbehandling eller för att ta bort appretur från de tillverkade produkterna.
  2. vridmaskiner och manglar;
  3. skaktumlare, vilka används i tvätterier för att särskilja och vika upp de fuktiga tvättplaggen före strykningen;
  4. stryk- och pressmaskiner för strykning eller pressning av klädesplagg (inbegripet fixerpressar). Numret omfattar emellertid inte glätt- och strykmaskiner av kalandertyp, även för hushållsbruk, enligt nummer 8420.


B. Maskiner och apparater för blekning eller färgning

Bland dessa märkas bl.a. s.k. J-boxar, vilka används för blekning och andra efterbehandlingar som utförs i vått tillstånd. J-boxar består i huvudsak av en vertikal, tvåarmad, J-formad behållare, som invändigt är försedd med anordningar för utsprutning av ånga och med valsar för frammatning av vävnaden. Vävnaden, som förut har dränkts in med ett blekmedel, matas in i den längre armen, där den får stanna kvar tills blekningen är avslutad, varefter den lämnar behållaren genom den kortare armen.

Andra maskiner som ingår i denna grupp utgörs huvudsakligen av behållare av den förut omnämnda typen och är konstruerade för behandling av olika slags textilvaror (t.ex. garn i härvor, dockor eller nystan eller på bobiner etc., vävnader etc. som längdvara samt färdiga artiklar). Denna grupp omfattar också maskiner och apparater för färgning eller appretering av längdvaror i utbrett skick. Dessa maskiner och apparater kännetecknas av att de är försedda med valsar för utpressning av överflödig vätska.


C. Maskiner och apparater för kemisk tvätt

Dessa maskiner och apparater rengör med andra vätskor än vatten, t.ex. med bensin eller koltetraklorid. De utgör vanligen komplexa maskiner som består t.ex. av en behållare i vilken vätskan cirkulerar genom tvättgodset, centrifugalextraktionsapparater, filter och andra reningsanordningar, reservoarer etc. Med hänsyn till eldfarligheten hos många av de använda vätskorna har maskinerna vanligen explosionssäkra motorer för drift av tvättmaskin och cirkulationspump.


D. Torkmaskiner

Dessa maskiner klassificeras enligt detta nummer endast om de är tydligt avsedda och specialtillverkade för torkning av textilgarn, textilvävnader eller andra textilvaror. Maskinerna är av två huvudtyper: sådana som i huvudsak består av en sluten kammare, i vilken de varor som skall torkas behandlas med varmluft, och sådana i vilka vävnaden får passera över uppvärmda valsar.

Numret omfattar inte torkmaskiner som inte är specialtillverkade för behandling av textilvaror (se nummer 8419) och inte heller torkcentrifuger (nr 8421).


E. Maskiner för appretering eller annan efterbehandling

Hit hör bl.a.:

  1. merceriseringsmaskiner, i vilka garn eller vävnader behandlas med natronlut;
  2. stampkalandrar, i vilka hammare med huvud av trä eller stål, spiralformigt ordnade på en vals, genom slag gör vävnaden tätare och glansigare;
  3. cylindervalkmaskiner. Dessa maskiner minskar mellanrummen mellan varp- och väfttrådarna och åstadkommer en partiell filtning av ytan.
    Numret omfattar inte hammarvalkmaskiner, vilka huvudsakligen används för tillverkning av filt (nr 8449);
  4. maskiner som används för borttagande av garnknutar eller delar av kardborrar som kan finnas kvar i vävnader;
  5. ruggmaskiner, vilka river upp fibrerna i en vävnads yta så att en lugg bildas. De består i huvudsak av en stor cylinder som är försedd antingen med ramar i vilka kardborrar kan sättas in eller med mindre valsar som är besatta med metallnockar;
  6. piskmaskiner för piskning av baksidan av vävnader för att erhålla ett upprättstående fibertäcke;
  7. överskärningsmaskiner för bortskärning av fibrer som efter ruggning står ut från vävnadens yta. Liknande maskiner används för efterbehandling av sammet. Genom att använda räfflade plattor eller valsar kan man vid skärningen åstadkomma mönstereffekter;
  8. ratinermaskiner, vilka används för att bilda våg- eller virvelliknande effekter på ruggade vävnader genom gnuggning och krusning av fiberflockar. De består av en plyschtäckt skiva, över vilken en annan skiva (klädd med gummi, filt eller smärgelduk) rör sig med en roterande och vibrerande rörelse;
  9. borstmaskiner, vilka har roterande cylindriska borstar för borstning av vävnaden efter ruggning eller skärning;
  10. svedmaskiner för avlägsnande av utstående fiberändar på garn eller vävnader. Dessa maskiner arbetar på så sätt, att vävnaden snabbt får passera över upphettade cylindrar eller upphettade buktiga plattor eller över gaslågor;
  11. maskiner för polering eller glättning av tråd, för glansning av natursilkegarn i härvor eller för glansning av natursilkevävnader;
  12. smärgelmaskiner för åstadkommande av en slät och jämn yta på vävnader;
  13. cylinderpressmaskiner, som genom pressning mot ett plant eller halvcylindriskt underlag åstadkommer en glansig yta. Kalandrar (nr 8420) och hydrauliska pressar med allmän användning (nr 8479) används också för detta ändamål;
  14. dekatermaskiner, i vilka vävnader behandlas med ånga för att erhålla glans och i viss omfattning bli krympfria. Enligt detta nummer klassificeras också liknande maskiner för konditionering av garn och vävnader genom ångbehandling;
  15. spännmaskiner för återställande av den ursprungliga bredden hos vävnader (t.ex. efter färgning);
  16. krympmaskiner, vilka genom sammandragning av väfttrådarna förhindrar att vävnaden senare krymper;
  17. maskiner för överdragning eller impregnering av garn eller vävnader (t.ex. med stärkelse, klister, lim, vax, plast, gummi eller vattenavstötande ämnen). Numret omfattar också maskiner för beläggning av vävnader, papp etc. vid tillverkning av golvbeläggningsmaterial såsom linoleummattor, ävensom de maskiner för appretering som är beskrivna i sista meningen i avsnitt B ovan;
  18. maskiner för tillverkning av effektgarn, i vilka speciella effekter åstadkoms efter garnets spinning och tvinning (t.ex. maskiner för dekorering av garn med små gelatin- eller vaxdroppar).


F. Maskiner för upprullning, avrullning, läggning, skärning eller tandning av dukvaror av textilmaterial

Till denna grupp hör bl.a.:

  1. lägg- och rullmaskiner. Dessa maskiner viker tyget på längden eller bredden eller rullar upp det på ett inlägg. Enligt detta nummer klassificeras också med lägg- eller rullanordningar försedda avsyningsmaskiner för upptäckande av fel i vävnader. Alla dessa maskiner kan vara kombinerade med mätapparater;
  2. maskiner för skärning eller tandning, inbegripet maskiner för tillskärning av mönster eller av delar till klädesplagg, etc.

Följande varor klassificeras också enligt detta nummer :

  1. ångapparater (ångdockor, bystdockor för ångpressning etc.) för överkläder;
  2. maskiner och apparater (bord etc.) för läggning av redan struket linne (t.ex. näsdukar, lakan och dukar);
  3. maskiner och apparater för kokning och tvättning av yllevävnader för att rengöra dem före blekning eller färgning;
  4. maskiner för avlägsnande av varpklister från vävnader före blekning eller färgning;
  5. maskiner för behandling av vävnader med natron- eller kalilut före blekning eller färgning;
  6. ångningsmaskiner för fuktning av garner, vävnader och andra textilvaror;
  7. formnings- och fixeringsmaskiner (värmefixering), inbegripet strumpformnings-maskiner;
  8. maskiner för impregnering och sträckning av vävnader för hjuldäck;
  9. maskiner för infärgning av band av textilmaterial för skrivmaskiner o.d.;
  10. maskiner för sönderbrytning av appreturen hos vävnader;
  11. maskiner för beläggning av vävnader med textilflock, t.ex. sådana som arbetar med statisk elektricitet;
  12. maskiner för plissering av vävnader;
  13. apparater för rengöring av mattor på plats genom att ett rengöringsmedel sprutas in i mattan och sedan sugs ut, konstruerade för att användas i offentliga lokaler såsom hotell, motell, sjukhus, kontor, restauranger och skolor.


Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater enligt detta nummer .


Numret omfattar inte heller:

a)

autoklaver, behållare med ångmantlar samt andra uppvärmningsapparater, vilka inte är igenkännliga som avsedda för värmebehandling av textilvaror (nr 8419);

b)

kalandrar (för glansning, tillslätning, goffrering, moarering etc.) och valsar till sådana (nr 8420);

c)

torkcentrifuger och andra centrifuger enligt nummer 8421.



8452 Symaskiner, andra än trådhäftmaskiner enligt nummer 8440; möbler, stativ och överdrag, speciellt konstruerade för symaskiner; symaskinsnålar (+)


8452.10

- Symaskiner för hemsömnad

 

- Andra symaskiner:

8452.21

- - Automatsymaskiner

8452.29

- - Andra

8452.30

- Symaskinsnålar

8452.90

- Möbler, stativ och överdrag för symaskiner samt delar till sådana varor; andra delar till symaskiner


A. Symaskiner

Symaskiner och symaskinsöverdelar enligt detta nummer är avsedda för hopsyning av två eller flera stycken av textilvävnader, läder etc. Numret omfattar också symaskiner med vilka förutom vanlig sömnad även rena prydnadsstygn (t.ex. broderier) kan åstadkommas. Maskiner som är specialtillverkade för enbart brodering (inbegripet hålsömsmaskiner) klassificeras enligt nummer 8447. Trådhäftmaskiner klassificeras enligt nummer 8440 samt sticksymaskiner och andra maskbondningsmaskiner enligt nummer 8447.

tom vid utförande av vissa broderier arbetar dessa maskiner vanligen med två trådar. Den ena, övertråden, förs genom vävnaden etc. av en nål, medan den andra, undertråden, binds vid den första genom en skyttels rörelse. Symaskiner har vanligen en nål och en skyttel (symaskiner med ett syhuvud), men vissa typer kan vara utrustade med flera nålar och skyttlar (t.ex. för att åstadkomma dubbel eller tredubbel söm).

Elektriska symaskiner, även för hushållsbruk, med inbyggd elektrisk motor klassificeras också enligt detta nummer.

Förutom vanliga symaskiner som används i hemmen eller av skräddare, sömmerskor etc. omfattar numret också specialmaskiner, som endast kan användas för vissa speciella slag av sömnad, såsom:

  1. symaskiner som används vid tillverkning eller reparation av skodon eller för annan lädersömnad;
  2. maskiner för knapphålssömnad. Dessa maskiner kan vara försedda med en anordning för skärning av knapphål;
  3. maskiner för isyning av knappar;
  4. symaskiner för tillverkning av stråhattar;
  5. pälssymaskiner;
  6. maskiner för hopsyning av säckar (t.ex. mjöl- eller cementsäckar) efter fyllningen. Dessa maskiner kan hängas upp och saknar i allmänhet skyttlar;
  7. maskiner för lagning av trasiga säckar;
  8. säcksymaskiner och maskiner för kantning eller fållning av filtar, mattor etc.;
  9. fållsöm- och langettsömmaskiner;
  10. maskiner för hopsyning kant mot kant av delar till trikåkläder.

Förutom sömnad kan vissa maskiner enligt detta nummer utföra andra arbeten, t.ex. skärning, tandning av kanter, perforering eller plissering av vävnader, läder, papper etc.

B. Möbler, stativ och överdrag som är speciellt konstruerade för symaskiner

Stativ som kan användas som bord eller skåp och delar till sådana möbler (skjutlådor, förlängningsskivor etc.) samt stativ och överdrag klassificeras, även om de föreligger särskilt, enligt detta nummer . Särskilt föreliggande väskor, som huvudsakligen är avsedda för skydd eller transport av maskinen, klassificeras dock enligt sina respektive nummer .

C. Symaskinsnålar

Detta nummer omfattar inte bara nålar till ovannämnda symaskinstyper utan också, under förutsättning att de är av samma typ som symaskinsnålar (vanligen med ett öga nära spetsen), nålar till trådhäftmaskiner enligt nummer 8440 och till brodermaskiner enligt nummer 8447.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar numret också delar (t.ex. stativ och skyttlar) till maskiner enligt detta nummer . Bobiner (undertrådsspolar) klassificeras dock efter materialets beskaffenhet.

Numret omfattar inte leksakssymaskiner (nr 9503).

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 8452.10

HS-nr 8452.10 är tillämpligt för följande symaskiner och symaskinsöverdelar, vilka alla kan utföra åtminstone skyttelsöm:

a)

fot- eller handdrivna maskiner;

b)

maskiner med inbyggd elektrisk motor med en effekt av högst 120 watt;

c)

motordrivna maskiner som föreligger utan motor och vilkas överdel har en vikt av högst 16 kg.

 

Numret är också tillämpligt för sådana symaskiner som benämns "overlock" eller "serger" med inbyggd elektrisk motor med en effekt av högst 120 watt, som arbetar med tre, fyra eller fem trådförare, och för symaskinsöverdelar liknande de som nämns ovan, på grund av deras konstruktion och prestation, vilka arbetar med andra sömmar än skyttelsöm men som icke dess mindre är avsedda för hushållsbruk eftersom deras arbetshastighet i allmänhet är högst 1500 stygn per minut.

Detta nummer omfattar också batteridrivna handsymaskiner som syr kedjestygn med hjälp av en enda tråd.

Numret omfattar emellertid inte symaskiner som är avsedda för en speciell arbetsuppgift, såsom knapphålssömnad eller hopsyning av fyllda säckar.

8453 Maskiner och apparater för beredning, garvning eller annan bearbetning av hudar, skinn eller läder eller för tillverkning eller reparation av skodon eller andra varor av hudar, skinn eller läder, andra än symaskiner


8453.10

- Maskiner och apparater för beredning, garvning eller annan bearbetning av hudar, skinn eller läder 

8453.20

- Maskiner och apparater för tillverkning eller reparation av skodon

8453.80

- Andra maskiner och apparater

8453.90

- Delar


Detta nummer omfattar maskiner och apparater för beredning före garvningen, för garvning (inbegripet pergamentering) och för efterbehandling av hudar, skinn (inbegripet pälsskinn) eller läder. Det omfattar också maskiner och apparater för tillverkning eller reparation av artiklar av hudar, skinn eller läder (t.ex. skodon, handskar eller reseffekter). Numret omfattar dock inte symaskiner (nr 8452).


I. Maskiner och apparater för beredning, garvning eller annan bearbetning av hudar, skinn eller läder

Många maskiner i denna grupp används i praktiken vid flera olika moment i bearbetningen av hudar eller skinn (t.ex. vid tvättning, förgarvning, färgning eller annan efterbehandling). Bland sådana maskiner märks speciella kar, trummor, tvättbehållare etc. med mekaniska anordningar, såsom omrörare med roterande mekanismer eller anordningar för skinnens hantering.

Denna grupp omfattar dessutom bl.a.:

  1. maskiner för avhåring, i vilka håren, som förut har lösgjorts genom kemisk inverkan, avlägsnas från de oberedda hudarna eller skinnen;
  2. skavmaskiner för avlägsnande av kött, fett etc. från oberedda hudar eller skinn;
  3. hammar- och cylindervalkar. Hammarna eller de roterande räfflade cylindrarna i dessa maskiner bearbetar hudarna, skinnen eller lädret under tvättningen, garvningen, infettningen eller impregneringen;
  4. maskiner för sträckning av hudar, skinn eller läder för att öppna porerna och ta bort rynkor eller andra defekter; maskiner som avjämnar köttsidan och avlägsnar främmande ämnen; krusmaskiner, i vilka lädret görs smidigt genom behandling med kork- eller gummiöverdragna valsar;
  5. maskiner som bearbetar läderytan med små hammare för att avlägsna smuts och överskott av fuktighet och för att återge lädret dess naturliga narv;
  6. läderhammare, vilka används för att härda läder eller för att göra det kompakt eller slätt (t.ex. läder för skosulor eller maskinremmar);
  7. maskiner för borttagande av ojämnheter hos läder samt spaltmaskiner. Dessa arbetar med knivar och gör lädret lika tjockt över hela ytan respektive spaltar (klyver) det i skikt;
  8. slipmaskiner, t.ex. för uppruggning av skinn för att ge det en sammetsartad yta;
  9. borstmaskiner, t.ex. för att rengöra skinnen och öka sammetseffekten efter uppruggningen;
  10. maskiner för glansstötning av läder med agatpolerstenar eller med små valsar av agat eller glas;
  11. narvpressmaskiner.


Denna grupp omfattar också maskiner för beredning av pälsskinn. I allmänhet behandlas dessa skinn före och under garvningen i liknande maskiner som de ovan beskrivna, men även maskiner för behandling av själva pälsen (t.ex. för avjämning av håren till samma längd; för avlägsnande av långa hår; för lockning, kamning, borstning eller färgning av pälsskinn) klassificeras enligt detta nummer .

Numret omfattar inte:

a)

torkmaskiner enligt nummer 8419;

b)

kalandrar (t.ex. för att göra lädret slätt, glansigt eller narvsatt) (nr 8420);

c)

torkcentrifuger (nr 8421);

d)

maskiner för utsprutning av färg, lack etc. (nr 8424);

e)

maskiner av den typ som används i slakterier för avhåring av svin (nr 8438);

f)

pressar med allmän användning (nr 8479);

g)

apparater för mätning av hudar eller skinn (nr 9031).



II. Maskiner och apparater för tillverkning eller reparation av skodon eller andra varor av hudar, skinn eller läder

Denna grupp omfattar maskiner för tillverkning eller reparation av varor av hudar, skinn (även pälsskinn) eller läder (t.ex. skodon; handskar, jackor och andra klädespersedlar; sadelmakeriarbeten; bokpärmar; handväskor och reseffekter).

Denna grupp omfattar bl.a.:

A.

skärflingsmaskiner för uttunning av kanter eller andra delar av läderstycken före hopsyning eller hoplimning;

B.

maskiner för utskärning av läder till stycken av speciell form (t.ex. skoöverdelar, handskämnen, remmar etc.). De vanligaste typerna arbetar med stansar, knivar eller böjliga blad);

C.

perforeringsmaskiner för dekorering av tåkappor, översidor till handskar etc.;

D.

skomaskiner, t.ex.:

  1. ritsmaskiner för skärning av ritsar, i vilka tråden kan läggas in (t.ex. runt sulkanten), samt maskiner för öppning och tillslutning av ritsarna före och efter hopsyningen;
  2. översträckningsmaskiner, vilka drar överdelen över lästen och som genom pinning eller limning fäster den vid bindsulan;
  3. maskiner för hamring av överdelens kanter och bindsulans botten sedan de har anbringats på lästen;
  4. maskiner för sammanlimning av yttersulan med bindsulan och överdelen, dvs. limningsmaskiner, maskiner som lägger ihop sulorna;
  5. maskiner som sätter fast klacken på sulan;
  6. maskiner för beskärning, glättning eller avputsning av kanterna på sulan eller klacken;
  7. rivmaskiner, som med hjälp av stålborste eller ett smärgelband ruggar upp ytan på överdelen för att den skall fästa bättre när den limmas på sulan;
  8. poler- och putsmaskiner, vilka består av en serie slipstenar, polerborstar och polerfiltskivor, vilka används för att ge överdelarna en fin yta. Numret omfattar också liknande maskiner som används vid reparation av skodon;
  9. maskiner för utlästning av skodon.


Det bör observeras att vissa maskiner och apparater enligt detta nummer , såsom maskiner för narvsättning, utskärning, perforering eller sylning och även vissa skomaskiner, kan användas för andra material än läder (t.ex. papp, läderimitation eller plast). De klassificeras dock enligt detta nummer , under förutsättning att de är tydligt avsedda för bearbetning huvudsakligen av hudar, läder, pälsskinn eller annat skinn.

Numret omfattar emellertid inte:

a)

läster för skodon (klassificeras efter materialets beskaffenhet, i allmänhet nummer 4417);

b)

träbearbetningsmaskiner för tillverkning av träskor, träsulor, träklackar etc. (nr 8465);

c)

skoputsningsautomater och maskiner för anbringande av snörhålsringar (nr 8479).

 

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar samt präglingsverktyg och andra utbytbara verktyg till maskiner och apparater enligt detta nummer.

8454 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner av sådana slag som används inom metallurgin eller i metallgjuterier


8454.10

- Konvertrar

8454.20

- Götkokiller och gjutskänkar

8454.30

- Gjutmaskiner 

8454.90

- Delar


A. Konvertrar

Konvertrar används för att omvandla eller raffinera metaller ( t.ex. för att omvandla tackjärn till stål, eller för att rosta koppar- eller nickelskärsten, blyglans etc.), genom att materialet, som tidigare har smälts eller erhållit hög temperatur i en ugn, utsätts för en kraftig syrgasström. Genom denna behandling oxiderar det mesta av kolet och smälta ämnen som mangan, kisel och fosfor i form av gas eller smält slagg. Oxidationen medför att metallens temperatur höjs ytterligare.

De vanligaste typerna av konvertrar är päronformade eller cylindriska behållare, som består av ett yttre hölje med tjock stålplåt med infordring av eldfast material. Syret tillförs antingen genom ett rör ovanifrån ( LDconverters Linz-Donawitz) eller genom munstycken i behållarens botten (OBMconverters OXYGEN Bodenblasende Maximilianhutte). Det finns kombinationer av dessa.

Bland andra typer märks konvertrar med blästerformor i konverterns sidor, roterande cylindriska konvertrar samt koniska konvertrar (för behandling av kopparskärsten) som invändigt är försedda med metallrost för att bära upp smältan.

B. Gjutskänkar

Gjutskänkar används för att ta emot smält metall från en ugn och hälla den i konvertrar, kokiller eller andra gjutformar. De utgörs av enkla, öppna behållare som i allmänhet är infodrade med eldfast material och vanligen försedda med anordningar som underlättar tippning eller hällning, och är i vissa fall försedda med hjul. Gjutskänkar manövreras vanligen mekaniskt (t.ex. med kranar), men numret omfattar också handmanövrerade gjutskänkar för gjuterier. Numret omfattar inte smärre gjutslevar av den typ som används av bleckslagare, guldsmeder etc. (nr 7325 eller 7326).

C. Götkokiller

Götkokiller kan ha olika former och bestå av ett stycke eller av två halvor. I kokillerna gjuts den smälta metallen provisoriskt till t.ex. göt, tackor eller slabs.

Andra formar (t.ex. för gjutning av färdiga varor) klassificeras i allmänhet enligt nummer 8480.

Formar enligt detta nummer är av metall, vanligen järn eller stål. Numret omfattar inte götkokiller av grafit eller annat kol eller av keramiskt material (nr 6815 resp. 6903).


D. Gjutmaskiner av sådana slag som används inom metallurgin eller i metallgjuterier

Hit bör bl.a.:

  1. maskiner (i allmänhet försedda med band- eller kättingtransportör) för successiv beskickning, kylning och tömning av formarna. De har ibland anordningar för skakning eller stötning av formarna, varigenom en jämn fördelning av den smälta metallen underlättas;
  2. pressgjutmaskiner. Dessa består i huvudsak av två ställbara plattor, på vilka de båda hälfterna av gjutformen fästs. Den flytande metallen pressas från en behållare in i formen, antingen genom att tryckluft direkt får inverka på ytan av den flytande metallen i behållaren eller genom att en kolv pressas in i en sluten behållare som är fylld med metallsmältan. I vissa fall har dessa maskiner kylanordningar för att påskynda metallens stelning och anordningar för att skilja den gjutna varan från formen. De används huvudsakligen för gjutning av smärre artiklar av annan metall än järn.
    Numret omfattar emellertid inte maskiner för formning av metallpulver under tryck genom sintring (nr 8462);
  3. centrifugalgjutmaskiner, i vilka den smälta metallen leds in i en cylindrisk form, som roterar med hög hastighet. Metallen slungas mot formens sidor och stelnar i form av ett rör;
  4. stränggjutningsmaskiner. I dessa överförs stålet från skänken till en gjutlåda från vilken det förs vidare till de olika gjutbanorna. I dessa ingår:

a)

en kokill utan botten, försedd med kylanordning;

b)

utanför kokillen en vattenbesprutningsanordning för kylning av den gjutna metallen;

c)

en rad drivvalsar som med jämn hastighet drar ut den stelnade metallen; samt

d)

kapmaskiner, följda av en utmatningsanordning.


De gjutformar som används i maskiner som tillhör denna grupp klassificeras vanligen enligt nummer 6815, 6903 eller 8480.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar numret också delar till maskiner enligt detta nummer .


8455 Metallvalsverk och valsar till sådana valsverk


8455.10

- Rörvalsverk

 

- Andra valsverk:

8455.21

- - För varmvalsning eller kombinerad varm- och kallvalsning

8455.22

- - För kallvalsning

8455.30

- Valsar till valsverk

8455.90

- Andra delar


I. Valsverk

Valsverk är metallbearbetningsmaskiner som huvudsakligen består av ett system av valsar, mellan vilka metallen får passera. Metallen valsas ut eller formas genom valstrycket, samtidigt som metallens struktur modifieras och dess kvalitet förbättras. I vissa fall kan valsverk utöver sina vanliga uppgifter anbringa mönster på metallens yta eller valsa samman två eller flera plåtar av olika metaller till pläterade produkter.

Liknande maskiner för valsning av andra material än metaller, t.ex. kalandrar, klassificeras enligt nummer 8420. Andra maskiner för valsning (t.ex. maskiner för klistring av metallfolier på underlag av papper–nummer 8420) samt bocknings-, falsnings- och riktningsmaskiner (nr 8462) anses inte som valsverk i ovan angiven mening och omfattas därför inte av detta nummer.

Valsverk är av olika typer, alltefter de valsningsarbeten för vilka de är avsedda, nämligen:

A.

utvalsning för att minska tjockleken, varvid längden ökas i förhållande därtill (t.ex. utvalsning av göt till blooms, billets eller slabs; valsning av slabs till plåt, band etc.);

B.

valsning av blooms, billets etc. till viss tvärsektion (t.ex. vid tillverkning av stång, profiler, balkar eller järnvägsräler);

C.

valsning av rör;

D.

valsning av hjulämnen eller ämnen till hjulfälgar (t.ex. för att utforma hjulflänsarna på järnvägsvagnshjul).

 

Flertalet valsverk är avsedda för de under A och B angivna arbetsmomenten. Den väsentliga delen av valsverket kallas ett valsstolpar och består av två, tre eller fyra valsar (dio-, trio- eller dubbelduovalsverk) som är monterade horisontellt, den ena ovanför den andra, i kraftiga valsstolar av metall. Metallen förs in genom ett ställbart mellanrum mellan valsarna. I trio- och dubbelduovalsverk passerar metallen först mellan två av valsarna och sedan mellan två andra. Vissa valsstolpar har ytterligare två eller flera valsar, vilka tjänar som stöd för att ge ökad kraft och stadga åt arbetsvalsarna.

De flesta valsverk består av ett antal sådana valsstolpar, som ordnas sida vid sida, något i sicksack eller i rad bakom varandra (t.ex. kontinuerliga plåtvalsverk). Hastigheterna och mellanrummen mellan valsarna avpassas för en gradvis fortlöpande nedvalsning av metallen.

Vissa valsverk kan ha sidovalsar för bearbetning av materialets kanter eller för framställning av särskilda profiler (t.ex. balkar).

För plana produkter (slabs, plåt, band etc.) används släta valsar (dock kan vissa valsar för avslutande bearbetning åstadkomma ett enkelt, räfflat mönster). I många fall (t.ex. för de arbetsmoment som är angivna under B ovan) sker inte valsningen över valsarnas hela bredd, utan arbetsvalsarna har i ytan svarvade spår, så att en öppning (ett valsspår) av viss form bildas mellan de båda valsarna. När metallen passerar genom valsspåret, formas den efter detta. Genom att passera en serie av sådana spår av varierande form bearbetas metallen till önskad tvärsektion.

Valsverk av ovan angivna slag varierar avsevärt i storlek, från smärre maskiner för valsning av ädla metaller till mycket tunga stålvalsverk.

De flesta av ifrågavarande valsverk är avsedda för varmvalsning, men vissa valsverk för efterbearbetning (särskilt av plåt och band) valsar metallen i kallt tillstånd.

Bland valsverk av de typer som anges i C och D ovan, märks:

  1. mannesmann- och liknande hålningsverk för hålning av billets. Dessa maskiner har stora, snett mot varandra ställda valsar, som bibringar det uppvärmda ämnet en roterande rörelse och tvingar det över en dorn, varvid ett hålat rörämne bildas;
  2. valsverk för utvalsning av hålade billets. Sådana valsverk reducerar väggtjockleken, ökar längden och åstadkommer en jämnare yta. Rörets väggar bearbetas mellan en dornstång eller plugg på insidan och valsar med rundspår eller koniska valsar på utsidan. I vissa fall används valsar med excentriska spår, som ger en variabel valsöppning (stegvalsning);
  3. valsverk för färdigbearbetning av rör. Sådana valsverk är avsedda att minska väggtjockleken eller diametern eller att åstadkomma ett fullständigt runt tvärsnitt. De kan arbeta med eller utan inre dorn;
  4. radialvalsverk för valsning av väggarna på gjutna stålrör med stor diameter. Röret roterar mellan ett antal valsar som arbetar på utsidan och motsvarande valsar på insidan;
  5. skivhjulsvalsverk. Dessa består vanligen av på olika sätt ordnade satser av koniska eller cylindriska valsar, mellan vilka hjulämnet roterar. De olika delarna av hjulet (t.ex. flänsar på hjul till järnvägsvagnar) bearbetas till önskad form genom valsarnas tryck. Liknande maskiner används för framställning av flänsförsedda hjulringar till järnvägsvagnshjul och av vissa järnvägsräler.

I allmänhet behövs för valsarbeten ett stort antal hjälpanordningar eller hjälpapparater, såsom s.k. ledare, rullbord, hanteringsdon, värmugnar, betningskar, bandrullningsmaskiner, saxar och sågar, kylbäddar, vågar, märkningsmaskiner, riktmaskiner, styrapparater (mekaniska, elektriska eller elektroniska) etc.


II. Valsar och andra delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar numret också delar till valsverk. Bland de delar som omfattas av detta nummer märks valsar till valsverk. Dessa valsar varierar avsevärt i längd och diameter (valsar för stål är sålunda vanligen 30–520 cm långa och 18–137 cm i diameter). De är tillverkade av gjutjärn eller av stålgjutgods eller smitt stål och vanligen specialhärdade på ytan samt noggrant dimensionerade. De kan vara släta eller ha spår av olika tvärsnitt (kaliber). Varje vals har i ändarna valstappar som ofta är specialkonstruerade för montering i valsstolarna. Utanför valstapparna finns kopplingstappar (valsklövar), till vilka drivkraften överförs.


8456 Verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av alla slags material med laser eller annan ljus- eller fotonstråle, ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk process, elektronstråle, jonstråle eller plasmaljusbåge; vattenskärmaskiner



- Arbetande med laser eller annan ljus- eller fotonstråle:

8456.11

- - Arbetande med laser

8456.12

- - Arbetande med annan ljus- eller fotonstråle

8456.20

- Arbetande med ultraljud

8456.30

- Arbetande med elektroerosion 

8456.40

- Arbetande med plasmaljusbåge

8456.50

- Vattenskärmaskiner

8456.90

- Andra slag


Verktygsmaskiner enligt detta nummer används för formning eller ytbehandling av alla slags material. De måste uppfylla tre grundläggande villkor:

  1. de måste utföra avverkande bearbetning;
  2. de måste uträtta arbeten av sådana slag som utförs av verktygsmaskiner som är utrustade med konventionella verktyg;
  3. de måste arbeta med något av följande sju fenomen: laser eller annan ljus- eller fotonstråle, ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk process, elektronstråle, jonstråle eller plasmaljusbåge.

Detta nummer omfattar också vattenskärmaskiner enligt avsnitt H nedan.

Numret omfattar emellertid inte följande typer av maskiner, vilka klassificeras enligt nummer 8486:

  1. maskiner för avverkande bearbetning av alla slags material, av sådana slag som uteslutande eller huvudsakligen används för framställning av halvledarämnen (boules), halvledarplattor (wafers), halvledarkomponenter eller halvledarelement, elektroniska integrerade kretsar och flata bildskärmar;
  2. maskiner för avverkande bearbetning av alla slags material, av sådana slag som uteslutande eller huvudsakligen används för framställning eller reparation av arbetsmasker och modermasker;
  3. maskiner för torretsning av mönster på halvledarmaterial.

Som exempel på sådana maskiner kan nämnas dels verktygsmaskiner som arbetar med laser för borrning av halvledarkristaller, dels verktygsmaskiner som arbetar med ultraljud för skärning av halvledarskivor och för skärning eller borrning av keramiska underlag för integrerade kretsar.


A. Verktygsmaskiner som arbetar med laser eller annan ljus- eller fotonstråle

Bearbetning med laserstråle (fotonstrålebearbetning) består i att ett mål beskjuts med fotoner. Till denna grupp hör i synnerhet maskiner för borrning (av metaller, rubiner för ur etc.), maskiner för skärning av metaller eller andra hårda material och maskiner för gravering (av siffror, bokstäver, linjer etc.) på olika ytterst hårda material.

Principen för de verktygsmaskiner som arbetar med laser är avverkning av material genom smältning, bränning eller förångning (ibland kallat ablation), vilket man åstadkommer genom att rikta en intensiv laserstråle mot arbetsstycket. I vissa verktygsmaskiner av denna typ kan laserstrålen ledas in i en vattenstråle med lågt tryck, vilken används för att styra laserstrålen och för att avlägsna restprodukterna och kyla ned materialet.

Andra verktygsmaskiner i denna grupp skiljer sig från de verktygsmaskiner som arbetar med laser genom den typ av strålar som används för avverkningen av materialet.


B. Verktygsmaskiner som arbetar med ultraljud

Sådana maskiner består av ett verktyg som är utsatt för ultraljudsvängningar och ett slipmedel som är suspenderat i en vätska. Dessa maskiner kan ha ett inbyggt system för återvinning av slipmedel. Denna grupp omfattar verktygsmaskiner vilka i synnerhet används för:

  1. bearbetning av dragskivor av diamant eller hårdmetall;
  2. borrning eller formning av mineraler;
  3. gravering av glas;
  4. fräsning, upprymning eller polering.

 

C. Verktygsmaskiner som arbetar med elektroerosion

Principen för denna bearbetning är avverkning av metall mellan två metallelektroder (arbetsstycket och verktyget) med hjälp av plötsliga elektriska urladdningar av mycket kort varaktighet och med en takt av flera hundratusen svängningar per sekund. Denna grupp omfattar t.ex. maskiner för skärning med högfrekventa elektriska gnistor.


D. Verktygsmaskiner som arbetar med elektrokemisk process

Principen för denna typ av bearbetning är avverkning av metall genom elektrolys. Arbetsstycket (anod) är liksom verktyget (katod) en elektrisk ledare. Båda sänks ned i en elektrolyt, som är så beskaffad att material löses bort vid anoden, medan ingen utfällning sker vid katoden.

Denna grupp omfattar:

  1. elektrolytiska polerapparater, vilka används inom metallurgin för polering av prover för mikroskopering;
  2. elektrolytiska skärpningsmaskiner för skärpning av skärstål, skärning av spånbrytarskåror eller av skivor av hårdmetall. Dessa maskiner arbetar med en diamantbesatt skiva;
  3. maskiner för gradning av kugghjul av olika slag genom anodisk upplösning av material;
  4. maskiner för precisionsslipning av plana ytor etc.


E. Verktygsmaskiner som arbetar med elektronstråle

Bearbetning med elektronstråle består i att en mycket liten yta av arbetsstycket beskjuts med elektroner som emitteras av en katod, accelereras av ett kraftigt elektriskt fält och fokuseras med hjälp av ett system av magnetiska eller elektrostatiska linser.


F. Verktygsmaskiner som arbetar med jonstråle

Strålen hos dessa verktygsmaskiner arbetar kontinuerligt och inte pulserande som laserstrålen.


G. Verktygsmaskiner som arbetar med plasmaljusbåge

Bearbetning med plasmaljusbåge utförs med en starkt joniserad gas som alstras av en elektrisk ström som genereras av ett högfrekvensaggregat under hög spänning. Med detta slags bearbetning kan skärning av plåt med mycket hög hastighet samt grovskärning och bearbetning av gängor utföras.


H. Vattenskärmaskiner

Denna grupp omfattar vattenskärmaskiner för ren respektive abrasiv vattenskärning. Detta är maskiner som skär olika material med en metod där man utnyttjar vattenstrålar eller strålar av vatten blandat med väldigt finkornigt abrasivmedel, vanligtvis med en hastighet på 2–3 gånger ljudets hastighet. Maskinerna arbetar med ett tryck på 3 000–4 000 bar och kan utföra flera olika slag av precisionsskärning i en mängd olika material. Ren vattenskärning används normalt till mjuka matrial (skummaterial, mjukgummi, packningsmaterial, folie osv.). Abrasiv vattenskärning används normalt till hårdare material (verktygsstål, hårdgummi, kompositmaterial, sten, glas, aluminium, rostfritt stål osv.).

Delar och tillbehör

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör till maskiner enligt detta nummer enligt nummer 8466.

Numret omfattar inte heller:

a)

apparater för rengöring med hjälp av ultraljud (nr 8479);

b)

maskiner och apparater för lödning eller svetsning, inbegripet sådana som också kan användas för skärning (nr 8515);

c)

materialprovningsmaskiner (nr 9024).


 

8457 Fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet samt transfermaskiner, för metallbearbetning


8457.10

- Fleroperationsmaskiner

8457.20

- Enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet

8457.30

- Transfermaskiner


Detta nummer skall tillämpas (se anm. 4 till 84 kap.) endast för verktygsmaskiner för metallbearbetning [andra än svarvar (inbegripet fleroperationssvarvar)] som kan utföra olika slags bearbetningar på ett enda arbetsstycke antingen:

a)

genom automatisk växling mellan olika verktyg som är placerade i ett magasin e.d. (fleroperationsmaskiner); eller

b)

genom att olika bearbetningsenheter samtidigt eller efter varandra automatiskt bearbetar ett fast uppspänt arbetsstycke (enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet); eller

c)

genom automatisk förflyttning av arbetsstycket mellan olika bearbetningsenheter (transfermaskiner).


A. Fleroperationsmaskiner

Fleroperationsmaskiner är individuella maskiner, dvs. alla bearbetningar utförs på en enda maskin. Dessa maskiner måste uppfylla två villkor: de måste utföra flera bearbetningar och de måste ha automatisk växling mellan olika verktyg som är placerade i ett magasin e.d.

Denna grupp omfattar således sådana verktygsmaskiner som utför två eller flera bearbetningar genom automatisk växling mellan olika verktyg som är placerade i ett magasin e.d., medan däremot verktygsmaskiner som utför en bearbetning med hjälp av ett enstaka verktyg eller av flera verktyg som arbetar samtidigt eller efter varandra (t.ex. flerspindelborrmaskiner samt fräsmaskiner som arbetar med ett flertal fräsverktyg) klassificeras enligt nummer 8459–8461.

Kravet på automatisk verktygsväxling medför att numret inte omfattar sådana maskiner som kan utföra flera arbetsuppgifter (t.ex. borrning, arborrning, gängskärning och fräsning) men i vilka växlingen mellan de olika verktygen inte sker automatiskt. Sådana maskiner skall med tillämpning av anm. 3 till sextonde avd. eller tolkningsregel 3 c klassificeras enligt nummer 8459–8461, om de inte kan betraktas som transfermaskiner i vilka arbetsstycket automatiskt förflyttas mellan de olika bearbetningsenheterna (se avsnitt C nedan).

I fleroperationsmaskiner kan också ingå viss hjälputrustning, t.ex. anordningar för växling av verktygsmagasin.


B. Enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet

Enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet är maskiner med flera arbetsuppgifter. I dessa maskiner hålls arbetsstycket fast uppspänt, medan bearbetningsenheterna rör sig i förhållande till arbetsstycket och utför en eller flera bearbetningar.

Bearbetningsenheterna utgör delar till de maskiner på vilka de är monterade och håller, styr och driver (med roterande eller fram- och återgående rörelser) det utbytbara verktyget. Roterande enheter har vanligen inbyggd elektrisk motor, under det att enheter med fram- och återgående rörelse vanligen har en inbyggd hydraulcylinder. Båda dessa typer av enheter kan ingå i samma maskin.

Denna grupp omfattar enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet som utför två eller flera arbetsuppgifter med hjälp av två eller flera bearbetningsenheter.

Hit hör emellertid inte maskiner som utför endast en arbetsuppgift med flera bearbetningsenheter och inte heller maskiner som utför flera arbetsuppgifter med endast en bearbetningsenhet.


C. Transfermaskiner

Dessa maskiner måste uppfylla tre villkor: de måste utföra flera bearbetningar, de måste förflytta arbetsstycket automatiskt till verktyget och de måste vara utrustade med flera bearbetningsenheter av olika slag.

Man skiljer vanligen mellan roterande transfermaskiner och linjära transfermaskiner. I de förstnämnda är de bearbetningsenheter som utför de olika bearbetningarna arrangerade i cirkelform på ett gemensamt fundament. Arbetsstycket matas runt så att det vid varje uppehåll (station) bearbetas av verktygen i respektive bearbetningsenhet (t.ex. borrning, arborrning, gängning etc.). I linjära transfermaskiner är bearbetningsenheterna arrangerade i en rad på ett gemensamt fundament och bearbetar successivt arbetsstycket, då detta förflyttas från den ena enheten till den andra längs banan.

Som framgår av anm. 4 c till 84 kap. omfattar detta nummer inte produktionslinjer som består av olika maskiner, vilka står i förbindelse med varandra genom en transportör som förflyttar arbetsstyckena.

Till följd av bestämmelserna i ovannämnda anmärkning omfattar numret inte heller "flexibla tillverkningssystem" som består av flera maskiner, i allmänhet numeriskt styrda, eller flera grupper av maskiner tillsammans med automatiska anordningar för hantering, såsom portallyftare, transportörer, obemannade vagnar, manipulatorer och industrirobotar för förflyttning av arbetsstyckena till maskinerna eller för borttagande av arbetsstyckena efter bearbetningen. De olika maskingrupperna och hanteringsanordningarna som bildar det flexibla tillverkningssystemet är datorstyrda.

Delar och tillbehör

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör (andra än verktyg enligt 82 kap.) till verktygsmaskiner enligt detta nummer enligt nummer 8466.

Numret omfattar inte heller:

a)

verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av material med laser eller annan ljus- eller fotonstråle, ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk process, elektronstråle, jonstråle eller plasmaljusbåge; vattenskärmaskiner (nr 8456);

b)

svarvar (inbegripet fleroperationssvarvar) för avlägsnande av metall (nr 8458);

c)

borr-, fräs- och gängenheter (nr 8459);

d)

maskiner och apparater för lödning eller svetsning, enligt nummer 8468 och 8515.



8458 Svarvar (inbegripet fleroperationssvarvar) för avlägsnande av metall (+)


 

- Horisontella svarvar:

8458.11 

- - Numeriskt styrda 

8458.19

- - Andra 

 

- Andra svarvar

8458.91

- - Numeriskt styrda

8458.99

- - Andra


Svarvar (inbegripet fleroperationssvarvar) enligt detta nummer används för avverkande ytbearbetning av metall.

Dessa maskiner kan skiljas från handverktyg (pneumatiska, hydrauliska eller med motor) enligt nummer 8467 genom att de vanligen är avsedda att placeras på golvet, på en bänk eller på en vägg eller monteras på en annan maskin. De är därför vanligen försedda med bottenplatta, stativ e.d.

Numret omfattar:

  1. svarvar, även automatiska, t.ex. support-, karusell-, revolver- och kopiersvarvar. Trycksvarvar, som arbetar genom deformation av metall, klassificeras emellertid enligt nummer 8463;
  2. maskiner för samtidig och symmetrisk svarvning av båda ändarna på stora hjulaxlar e.d.;
  3. fleroperationssvarvar, för avlägsnande av metall.


Delar och tillbehör

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör (andra än verktyg enligt 82 kap.) till svarvar enligt detta nummer enligt nummer 8466.


Numret omfattar inte heller:

a)

verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av material med laser eller annan ljus- eller fotonstråle, ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk process, elektronstråle, jonstråle eller plasmaljusbåge; vattenskärmaskiner (nr 8456);

b)

fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet samt transfermaskiner, för metallbearbetning (nr 8457);

c)

kapmaskiner (nr 8461);

d)

handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke elektrisk motor (nr 8467);

e)

maskiner och apparater för provning, enligt nummer 9024.

 

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 8458.11 och 8458.91

Numeriskt styrda verktygsmaskiner är som grupp mer kända under benämningarna CNC (Computer Numerical Control) eller NC (Numerical Control). Termerna ”Computer Numerical Control” och “Numerical Control” anses vara synonymer. För att räknas som en numeriskt styrd verktygsmaskin måste maskinens, arbetsverktygets eller arbetsstyckets funktioner och rörelser utföras enligt förprogrammerade instruktioner. Programmeringen är vanligtvis genomförd i något NC-specifikt språk, t ex ISO-koder. Program och andra data lagras för att antingen användas direkt eller vid senare tillfälle. Numeriskt styrda verktygsmaskiner omfattar alltid en styrenhet (antingen inbyggd eller en fristående enhet) som innehåller en automatisk databehandlingsmaskin (ADB) eller en mikroprocessor, såväl som ett servosystem, detta för att verktygsmaskinen, arbetsverktyget eller arbetsstycket skall utföra de önskade rörelserna. CNC-maskiner, CNC-svarvar och NC-fräsmaskiner är exempel på numeriskt styrda verktygsmaskiner.

Även om styrenheten ej föreligger tillsammans med verktygsmaskinen, anses den senare ändå vara en numeriskt styrd verktygsmaskin, under förutsättning att den förevisar de specifika kännetecknen för en sådan maskin.


8459 Verktygsmaskiner (inbegripet borr-, fräs- och gängenheter) för borrning, arborrning, fräsning eller gängskärning i metall, andra än svarvar (inbegripet fleroperationssvarvar) enligt nummer 8458 (+)


8459.10

- Borr- , fräs- och gängenheter

 

- Andra borrmaskiner:

8459.21

- - Numeriskt styrda

8459.29

- - Andra

 

- Maskiner för arborrning, utgörande kombinerade borr- och fräsverk:

8459.31 

- - Numeriskt styrda

8459.39

- - Andra


- Andra maskiner för arborrning:

8459.41

- - Numeriskt styrda

8459.49

- - Andra

 

- Fräsmaskiner av knätyp:

8459.51

- - Numeriskt styrda

8459.59

- - Andra

 

- Andra fräsmaskiner:

8459.61

- - Numeriskt styrda

8459.69

- - Andra

8459.70

- Andra gängskärningsmaskiner


Detta nummer omfattar verktygsmaskiner för borrning, arborrning, fräsning eller gängskärning i metall, andra än svarvar (inbegripet fleroperationssvarvar) enligt nummer 8458.

I allmänhet är dessa verktygsmaskiner motordrivna, men även liknande maskiner, som är hand- eller pedaldrivna, klassificeras enligt detta nummer . Dessa senare typer kan skiljas från handverktyg enligt nummer 8205 och 8467 genom att de vanligen är avsedda att placeras på golvet, på en bänk eller på en vägg eller monteras på en annan maskin. De är därför vanligen försedda med bottenplatta, stativ e.d.

Detta nummer omfattar:

  1. borr-, fräs- och gängenheter. Dessa maskiner för borrning, arborrning, fräsning eller gängskärning i metall har inte någon påmonterad bottenplatta. De består endast av ett stativ med en motor och en verktygshållare som har sammanfogats till en enhet som är försedd med gejdrar så att den kan röra sig fram och tillbaka, då den placeras på ett passande underrede. Arbetsstycket sätts in i en hållare som är oberoende av borr-, fräs- eller gängenheten, vilken rör sig fram och tillbaka i horisontalled vid borrning, arborrning etc.;
  2. borrmaskiner. Dessa används för att skära cylindriska hål, inbegripet försänkta hål, i arbetsstycken med hjälp av ett roterande borrverktyg. Arbetsstycket förblir orörligt medan det bearbetas av verktyget som roterar och matas fram. Detta nummer omfattar också borrmaskiner som bearbetar ett roterande arbetsstycke med ett fast verktyg, ävensom sådana maskiner som använder båda dessa arbetsmetoder.
    Det finns både enspindliga borrmaskiner (radialborrmaskiner och andra) och flerspindliga borrmaskiner;
  3. arborrmaskiner. Dessa vidarebearbetar den inre ytan av ett redan existerande hål till exakta dimensioner. Arborrning kan vara cylindrisk, konisk eller sfärisk. Arborrmaskiner används t.ex. för att bearbeta cylinderlopp i kolvmotorer eller pumpar till exakta dimensioner.
    Arborrningen utförs antingen med fristående planstål med fasta dimensioner (uppborrningsverktyg eller raka eller spiralskurna finbearbetningsverktyg) eller med varierande dimensioner (expanderande borrverktyg, monterbara verktyg, mikrometerinställbara borrhuvuden, borrhuvuden med vändskärsverktyg) eller med längs gejdrar förställbara verktyg (ställbara, expanderande eller icke ställbara skär samt ställbara hylsor med fasta verktyg eller med vändskärsverktyg).
    Detta nummer omfattar bl.a. vertikala arborrmaskiner, horisontella arborrmaskiner (med fast eller rörlig montering), flerspindliga arborrmaskiner, arborrmaskiner för invändig kopierbearbetning av hålbearbetade axlar samt maskiner, vanligen benämnda "miller-borers", som är utrustade med en sammansatt spindel som består av två koncentriska spindlar som kan arbeta oberoende av varandra. Den inre spindeln består av en lång hylsa i vilken en arborrstång kan fästas, medan den yttre spindeln, som vanligen är fast förenad med en platta, lämpar sig för montering av en fräs (frässpindeln).
    Detta nummer omfattar också maskiner som i huvudsak är konstruerade för arborrning, även om de är lämpade att utföra andra kompletterande bearbetningar (t.ex. borrning, plansvarvning, fräsning, svarvning och ibland till och med gängskärning). Svarvar (inbegripet fleroperationssvarvar) som utför arborrning som kompletterande bearbetning skall däremot klassificeras enligt nummer 8458;
  4. fräsmaskiner. Dessa bearbetar en plan eller profilerad yta med hjälp av roterande verktyg (fräsar) vilkas roterande skärrörelse är kombinerad med åkrörelsen hos det på maskinbordet uppspända arbetsstycket. Det finns bl.a. horisontalfräsmaskiner, vertikalfräsmaskiner, vertikalhorisontalfräsmaskiner, fräsmaskiner med ställbart huvud, planfräsmaskiner, universalfräsmaskiner, vilka förutom vanlig fräsning även fräser spår i axlar eller i cylindriska eller snedskurna kugghjul med hjälp av en på maskinen monterad delningsdocka, kopierfräsmaskiner, maskiner för fräsning av kilspår, gravyrfräsmaskiner etc.
  5. gängskärningsmaskiner för invändig gängning samt för utvändig gängning av bultar, skruvar etc. Det bör observeras att gängfräsmaskiner anses som fräsmaskiner.


Delar och tillbehör

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör (andra än verktyg enligt 82 kap.) till verktygsmaskiner enligt detta nummer enligt nummer 8466.


Numret omfattar inte heller:

a)

verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av material med laser eller annan ljus- eller fotonstråle, ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk process, elektronstråle, jonstråle eller plasmaljusbåge; vattenskärmaskiner (nr 8456);

b)

fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet samt transfermaskiner, för metallbearbetning (nr 8457);

c)

svarvar (inbegripet fleroperationssvarvar) för avlägsnande av metall (nr 8458);

d)

verktygsmaskiner för hyvling samt andra verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av metall, enligt nummer 8461;

e)

handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke elektrisk motor (nr 8467);

f)

maskiner och apparater för provning, enligt nummer 9024.

 

°
° °


Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 8459.21, 8459.31, 8459.41,  8459.51 och 8459.61

Se anv. till HS-nr 8458.11 och 8458.91.

HS-nr 8459.51 och 8459.59

Maskinerna enligt dessa nummer kan kännas igen på att de har ett fundament som består av en horisontell del som rör sig vertikalt i ett stativ och styrs av gejdrar. Detta stativ bär upp arbetsbordet vilket rör sig i tvärgående riktning. Fundamentet innehåller vanligen de anordningar som behövs för att driva maskinerna.


8460 Verktygsmaskiner för gradning, skärpning, slipning, hening, läppning, polering eller annan ytbehandling av metall eller kermet med hjälp av slipstenar, slipmedel eller polerdon, andra än kuggskärnings- och kuggslipmaskiner enligt nummer 8461 (+) 


 

- Planslipmaskiner:

8460.12

- - Numeriskt styrda

8460.19

- - Andra

 

- Andra slipmaskiner:

8460.22

- - Centerlesslipmaskiner, numeriskt styrda

8460.23

- - Andra cylindriska slipmaskiner, numeriskt styrda

8460.24

- - Andra, numeriskt styrda

8460.29

- - Andra

 

- Skärpningsmaskiner (verktygslipmaskiner):

8460.31

- - Numeriskt styrda

8460.39

- - Andra

8460.40

- Heningsmaskiner och läppningsmaskiner 

8460.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar vissa maskiner för ytbehandling av metall eller kermet men omfattar inte maskiner för kuggskärning eller kuggslipning (nr 8461). Maskiner enligt nummer 8460 utför avverkande bearbetning med hjälp av slipstenar, slipmedel eller polerdon. Med "polerdon" avses i detta nummer följande:

  1. polerskivor som är tillverkade av hårdmetall, stål, mjuk metall, trä, filt, textilmaterial eller läder;
  2. metalltrådsborstar;
  3. polerdynor.

I allmänhet är dessa verktygsmaskiner motordrivna, men även liknande maskiner, som är hand- eller pedaldrivna, klassificeras enligt detta nummer . Dessa senare typer kan skiljas från handverktyg enligt nummer 8205 och 8467 genom att de vanligen är avsedda att placeras på golvet, på en bänk eller på en vägg eller monteras på en annan maskin. De är därför vanligen försedda med bottenplatta, stativ e.d.

Numret omfattar bl.a.:

  1. gradningsmaskiner som arbetar med metallborstar eller slipmedel för gradning av obearbetat gjutgods eller putsning av råkanterna på skurna metallbitar;
  2. skärpningsmaskiner (verktygsslipmaskiner), inbegripet maskiner för slipning av skär eller andra detaljer av kermet eller hårdmetall, ävensom maskiner för skärpning av kardnockar;
  3. slipmaskiner av olika slag (t.ex. innerslipmaskiner, centerlesslipmaskiner, planslipmaskiner, gängslipmaskiner, maskiner för slipning av ventiler och ventilsäten etc.), vilka har till uppgift att med önskad noggrannhet fullborda det arbete som har utförts i andra maskiner.

    Denna grupp omfattar bland annat:

    i) centerlesslipmaskiner, vilka kännetecknas av att de inte har någon slipspindel och att de har två roterande skivor (en slipskiva och en reglerskiva) och en stödskena som håller arbetsstycket på plats;

    ii) cylindriska slipmaskiner, som kännetecknas av att de har en slipspindel och ett stöd som håller fast och styr arbetsstycket, samt en eller flera slipskivor. De kan bearbeta arbetsstycket på utsidan, på insidan eller både och (cylindriska universalslipmaskiner).
  4. henings- och läppningsmaskiner, vilka används för att åstadkomma stor ytjämnhet;
  5. polermaskiner för slutlig avputsning av ytan hos arbetsstycken;
  6. gravyrmaskiner, andra än sådana som omfattas av nummer 8459 eller 8461.


Delar och tillbehör

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.) klassificeras delar och tillbehör (andra än verktyg enligt 82 kap.) till verktygsmaskiner enligt detta nummer enligt nummer 8466.


Numret omfattar inte heller:

a)

handverktyg samt hand- eller pedaldrivna slipstenar och slipskivor (nr 8205);

b)

sandblästerapparater (nr 8424);

c)

verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av material med laser eller annan ljus-eller fotonstråle, ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk process, elektronstråle, jonstråle eller plasmaljusbåge; vattenskärmaskiner (nr 8456);

d)

fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet samt transfermaskiner, för metallbearbetning (nr 8457);

e)

handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke elektrisk motor (nr 8467);

f)

roterande trummor ("skurtrummor" eller trumlingsmaskiner) för borttagande av sand eller glödspån från eller polering av metallvaror (nr 8479);

g)

maskiner och apparater för provning (nr 9024).


°
° °


Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 8460.12, 8460.22, 8460.23, 8460.24 och 8460.31

För anvisningar om uttrycket "numeriskt styrda", se den förklarande anmärkningen till undernummer 8458 11 och 8458 91.



8461 Verktygsmaskiner för hyvling, stickning, driftning, kuggskärning, kuggslipning, sågning eller kapning samt andra verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av metall eller kermet, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans


8461.20

- Kipphyvlar och stickmaskiner

8461.30

- Driftmaskiner

8461.40

- Kuggskärningsmaskiner och kuggslipmaskiner

8461.50

- Sågmaskiner och kapmaskiner

8461.90

- Andra slag


Numret omfattar verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av metall eller kermet, som inte är nämnda eller inbegripna någon annanstans.

I allmänhet är dessa verktygsmaskiner motordrivna, men även liknande maskiner, som är hand- eller pedaldrivna, klassificeras enligt detta nummer . Dessa senare typer kan skiljas från handverktyg enligt nummer 8205 och 8467 genom att de vanligen är avsedda att placeras på golvet, på en bänk eller på en vägg eller monteras på en annan maskin. De är därför vanligen försedda med bottenplatta, stativ e.d.


Numret omfattar bl.a.:

  1. hyvelmaskiner, vilka är avsedda för bearbetning av de plana eller profilerade yttre ytorna av ett arbetsstycke med hjälp av verktyg med en enda skärande egg. I dessa verktygsmaskiner är verktyget stillastående medan arbetsbordet som håller fast arbetsstycket utför en fram- och återgående rörelse i ett plan. Vissa större hyvelmaskiner såsom gruvhyvelmaskiner eller plåtkantshyvelmaskiner har emellertid ett stillastående bord. Dessa maskiner används för att bearbeta mycket långa arbetsstycken (t.ex. räler).
    Vissa hyvelmaskiner kan vara försedda med hjälpanordningar eller tillsatsaggregat som består av en eller två frässlider, vilka ersätter samma antal hyvelslider. Dessa verktygsmaskiner, som benämns "hyvelfräsmaskiner", klassificeras som hyvelmaskiner, även om det är möjligt att använda dem för fräsning genom att minska bordets hastighet. De får inte förväxlas med vissa maskiner för långgängsfräsning ("plano-milling machines") enligt nummer 8459, vilka till utseendet liknar hyvelmaskiner, men som är utrustade enbart med frässlider.
    Hyvelmaskiner kan förutom hyvelslider även ha en eller två slipslider. Tillsatsen av slipanordningar gör det möjligt att använda dessa hyvelmaskiner som planslipmaskiner. Vissa typer är samtidigt utrustade med hyvelslider, frässlider och slipslider, medan andra är utrustade med anordningar som gör att de kan användas för stickning;
  2. kipphyvlar, vilka utgör verktygsmaskiner som arbetar enligt principen för hyvling. De kan skiljas från hyvelmaskiner genom att arbetsstycket är stillastående under arbetet, medan verktyget utför en rätlinjig, fram- och återgående rörelse. På grund av verktygssupportens framskjutna placering är dess maximala slaglängd begränsad och av detta skäl är bearbetningen i kipphyveln vanligen begränsad till arbetsstycken med små dimensioner;
  3. stickmaskiner, vilka utgör verktygsmaskiner som arbetar enligt hyvlingsprincipen. I dessa maskiner är arbetsstycket stillastående under arbetet medan verktyget utför en rätlinjig fram- och återgående rörelse i vertikal led eller ibland i sned riktning. Maskinerna karakteriseras av sin korta slaglängd och används bl.a. för arbeten där det är nödvändigt att snabbt avskilja ansenliga mängder material från mycket tjocka arbetsstycken (slotting-punching machines). I stickmaskiner används antingen svarvstål (med en enda skärande egg) eller stansverktyg (med fyra skärande eggar). Det finns vertikala stickmaskiner; stickmaskiner med tvärgående slid; spårmaskiner ("grooving machines"), vilka arbetar med tryck- eller dragkraft och vilkas arbetssätt liknar driftmaskinernas men som skiljer sig från dessa genom att de använder andra verktyg;
  4. driftmaskiner. Verktyget (driften) dras eller skjuts över arbetsstycket eller genom ett hål i arbetsstycket för ut- eller invändig ytbearbetning. Bland de olika typerna av driftmaskiner kan nämnas horisontella eller vertikala maskiner med enkel slid; dubbelmaskiner ("duplex"), som består av två slider som var och en arbetar med en drift, samt tryckdriftpressar, vilka är vertikala maskiner som påverkar driften genom tryck;
  5. kuggskärningsmaskiner och kuggslipmaskiner. Detta nummer omfattar kuggskärningsmaskiner som är konstruerade uteslutande för framställning av kugghjul, snäckor, kuggstänger o.d. genom avverkande bearbetning av cylindriska eller koniska ämnen av metall.
    Dessa maskiner arbetar i princip enligt någon av följande metoder:
    – modulstyrd fräsning, varvid en skivfräs eller en konisk fräs används som verktyg. Denna metod används allmänt vid skärning av cylindriska kugghjul med raka kuggar;
    – kopierskärning, varvid tänderna framställs med ett planstål (rakt skär). Denna metod används för skärning av koniska och cylindriska kugghjul;
    – skärning genom ingrepp, med användande av sådana verktyg som snäckfräs, kamstål (eller gängkamstål) eller skärhjul. Denna metod medger framställning av raka kugghjul (även med invändiga kuggar), kugghjul med spiralskurna kuggar och koniska kugghjul;– kuggslipning;
  6. sågmaskiner. Alltefter formen av det verktyg som används skiljer man mellan följande typer av maskiner:
    – bygelsågar eller oscillerande sågar i vilka verktyget består av ett rakt tandat blad som rör sig fram och åter med en linjär rörelse;
    – cirkelsågar, vilka använder ett cirkelformigt verktyg vars yttre kant är tandad och som roterar med stor hastighet. Detta verktyg kallas vanligen slitsfräs eller spårfräs;
    – bandsågar, vilka använder ett mycket långt blad vars ena sida är tandad och vars ändar är sammansvetsade med varandra till ett ändlöst band;
  7. kapmaskiner. Dessa verktygsmaskiner skiljer sig från sågmaskiner genom de verktyg som de använder. Dessa kan utgöras antingen av skärstål som liknar svarvstål eller också av slipskivor eller metallskivor.
    Kapmaskiner med skärstål arbetar med två olika metoder.
    Den ena typen arbetar på samma sätt som supportsvarvar men kan skiljas från dessa genom att verktygshållaren inte är rörlig i längdled till skillnad från supporten i supportsvarvar.
    Den andra typen arbetar som en tapp- och axelsvarv, i vilken verktyget är stillastående medan arbetsstycket är fastspänt på en rörlig släde. Den kan emellertid skiljas från tapp- och axelsvarven genom att arbetsstycket kan förflyttas endast i en riktning.
    Båda de ovannämnda typerna kan endast utföra kapningsarbeten.
    De maskiner som arbetar på samma sätt som en supportsvarv består av en ihålig roterande spindel med stor diameter som driver arbetsstycket. En mycket kort bädd bär upp en eller två verktygshållare som är rörliga i tvärled.
    I de maskiner som arbetar som en tapp- och axelsvarv är arbetsstycket fastspänt på en släde, så att det kan förflyttas. Själva verktyget är fäst på maskinen och består av en snabbt roterande krona på vilken skärstål är monterade i en ring;
    Kapmaskiner som arbetar med slipskivor liknar till sin konstruktion cirkelsågar, men sågklingan har ersatts av en dubbeleggad slipskiva;
    Kapmaskiner som arbetar med metallskivor, även benämnda friktionssågar, kännetecknas av att de arbetar med en otandad skiva av mjukt kolstål. Denna skiva, som kan vara räfflad, bringas att rotera med en sådan periferihastighet, att om skivans periferi gradvis bringas i omedelbar närhet av ett metallstycke, smälter detta omedelbart utan att det kommer i direkt kontakt med skivan. Detta fenomen är resultatet av friktion i kombination med den oxidationsverkan som uppstår av luftdraget mellan slipskivan och arbetsstycket;
  8. filmaskiner, vilkas konstruktion liknar bygelsågens men som arbetar med fil i stället för sågblad;
  9. gravyrmaskiner, andra än sådana enligt nummer 8459 eller 8460.

Delar och tillbehör

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör (andra än verktyg enligt 82 kap.) till verktygsmaskiner enligt detta nummer enligt nummer 8466.

Numret omfattar inte heller:

a)

handverktyg (nr 8205);

b)

verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av material med laser eller annan ljus- eller fotonstråle, ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk process, elektronstråle, jonstråle eller plasmaljusbåge; vattenskärmaskiner (nr 8456);

c)

fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet samt transfermaskiner, för metallbearbetning (nr 8457);

d)

handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke elektrisk motor (nr 8467);

e)

maskiner och apparater för provning, enligt nummer 9024.



8462 Verktygsmaskiner (inbegripet pressar) för bearbetning av metall genom smidning; verktygsmaskiner (inbegripet pressar) för bearbetning av metall genom bockning, falsning, riktning, klippning eller stansning; pressar för bearbetning av metall eller metallkarbider, inte nämnda ovan (+)


8462.10 

- Smidesmaskiner (inbegripet pressar)

 

- Maskiner för bockning, falsning eller riktning (inbegripet pressar):

8462.21

- - Numeriskt styrda

8462.29

- - Andra

 

- Klippmaskiner (inbegripet pressar), andra än kombinerade stans- och klippmaskiner:

8462.31

- - Numeriskt styrda

8462.39

- - Andra

 

- Stansmaskiner (inbegripet pressar) samt kombinerade stans- och klippmaskiner:

8462.41

- - Numeriskt styrda

8462.49

- - Andra

 

- Andra slag:

8462.91

- - Hydrauliska pressar

8462.99

- - Andra


Numret omfattar vissa i rubriktexten omnämnda verktygsmaskiner som arbetar med formförändring av metall eller metallkarbider.

I allmänhet är dessa verktygsmaskiner motordrivna, men även liknande maskiner, som är hand- eller pedaldrivna, klassificeras enligt detta nummer. Dessa senare typer kan skiljas från handverktyg enligt nummer 8205 och nummer 8467 genom att de vanligen är avsedda att placeras på golvet, på en bänk eller på en vägg eller monteras på en annan maskin. De är därför vanligen försedda med bottenplatta, stativ e.d.

Numret omfattar bl.a.:

  1. smidesmaskiner (för sänksmide och annat smide). Vid annat smide än sänksmide bearbetas uppvärmd metall genom slag eller tryck, antingen för att avlägsna puddelslagg eller för att forma metallen. Utom i fråga om avlägsnande av slagg, då metallen behandlas i form av kulor, föreligger metallen som skall formas antingen som halvfärdiga produkter, t.ex. som blooms, billets eller platiner, eller i form av stänger, vanligen med runt tvärsnitt.
    Sänksmide är ett förfarande varvid slag eller tryck används för att tvinga metall att fylla hålrum i metallformar som kallas sänken. Denna arbetsoperation utförs i varmt tillstånd för hårda metaller (i synnerhet stål) eller i kallt tillstånd för mjuka metaller. I allmänhet används en press.
    Vid sänksmide används en tudelad form som omsluter arbetsstycket fullständigt. I vissa fall används emellertid ett enkelt metallsänke, som endast bearbetar en del av det obearbetade ämnet.
    Med vissa sänksmidesmaskiner kan det "skägg" avlägsnas som bildas vid sänksmidning. Detta sker med hjälp av speciella sänken. I ett avslutande moment vid sänksmide kan arbetsstycket ges mycket exakta dimensioner med hjälp av ett kalibreringssänke.
    Bland verktygsmaskiner som är speciellt konstruerade för att utföra de ovan beskrivna arbetsmomenten kan nämnas:
    – hammare, sänksmidesmaskiner och hejare (mekaniska, hydrauliska eller pneumatiska hammare samt ånghammare), vilka arbetar med upprepade slag;
    – pressar, vilka arbetar med kontinuerligt tryck. Numret omfattar emellertid inte pressar som inte är speciellt konstruerade för bearbetning av metall utan har allmän användning (nr 8479);
  2. bockningsmaskiner. Hit hör maskiner för bearbetning såväl av platta produkter (plåt och band) som av andra produkter (stång, profiler och rör). I maskiner för bearbetning av platta produkter får dessa passera tre eller fyra valspar, varvid de får en cylindrisk krökning (för detta ändamål är valsarna parallella liksom i maskiner för formning av rör) eller konisk form (i sistnämnda fall är valsarna inte parallella). I maskiner för bearbetning av stång, profiler eller rör bockas produkterna antingen med hjälp av valsar, genom pressning eller i fråga om rör (i synnerhet oljerör) genom dragning av ändarna, varvid mittpartiet hålls fastspänt av en stationär cylinder;
  3. falsmaskiner. Hit hör bl.a. följande maskiner:
    a) maskiner för bearbetning av platta produkter. Falsning av en platt produkt består i att längs en rak linje ge en plåt eller ett band en bestående formförändring med liten radie utan att brott uppstår i metallen. Detta arbete utförs antingen med en universalfalsmaskin eller med en kantpress;
    b) maskiner för bearbetning av produkter som inte är platta. Falsningen av stänger, rör och profiler utförs på liknande sätt som bockning av dessa produkter (se punkt 2 ovan). Falsning av tråd innebär att tråden böjs i ett enda plan. Trådformningsmaskiner som utför mera komplicerade arbeten (t.ex. maskiner för tillverkning av fjädrar) anses inte som maskiner enligt detta nummer utan klassificeras enligt nummer 8463;
  4. riktmaskiner. Dessa maskiner har till uppgift att rätta till defekter som under loppet av hanteringen efter tillverkningen uppstår hos icke platta produkter, såsom tråd, stänger, rör och profiler eller hos platta produkter, såsom plåt eller band.
    Till gruppen riktmaskiner hör bl.a.:
    a) riktmaskiner av valstyp, vilka består av en serie parallella valsar (eller cylindrar), antingen få till antalet (5–11) med relativt stor diameter och styvhet eller ett större antal (i allmänhet 15–23) med liten diameter och stor böjlighet samt understödda av ett lika stort antal motvalsar;
    b) bord för riktning genom dragning, vid vilken defekterna elimineras genom en lätt sträckning;
  5. klippmaskiner. Vid klippningen bearbetas metallen i vertikalled av två klippverktyg med eggar i samma plan. Verktygen tränger igenom metallen som undergår en plastisk deformation och vars fibrer under det ökande trycket och inträngandet brister längs den linje som bildas av knivbladen.
    Bland maskiner av detta slag märks: balanssaxar, alligatorsaxar och parallellsaxar, vilka använder blad; rullsaxar vilka i stället för blad använder verktyg i form av skivor eller stympade koner;
  6. stansmaskiner, vilka används för att perforera, klinka eller skära metall med hjälp av två verktyg av vilka det ena passar inuti det andra. Verktygen kallas stans respektive dyna. Metallen brister på samma sätt som vid klippning. Formen på det erhållna hålet bestäms av verktygets form.
    Till maskiner av denna typ hör också maskiner för tillverkning av kugghjul genom stansning;
  7. spårstansmaskiner (notching machines) är små maskiner som används för att bearbeta L-, T-, I- eller U-profiler och halvrundstål, antingen för att förbereda dem för hopsättning (t.ex. kilspår, urtag, tapphål och sinkor) eller helt enkelt för att hugga av dem eller göra hål i dem;
  8. strängpressar för strängpressning av stång, tråd, profiler, rör etc. Dessa pressar är konstruerade för att tvinga metall genom ett munstycke med hjälp av en presskolv. Beroende på metallens smidbarhet utförs arbetet antingen i varmt eller kallt tillstånd;
  9. pressar för formning av metallpulver genom sintring;
  10. skrotpressar för hoppressning av metallavfall till paket.


Delar och tillbehör

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör (andra än verktyg enligt 82 kap.) till verktygsmaskiner enligt detta nummer enligt nummer 8466.

Numret omfattar inte heller:

a)

handverktyg (nr 8205);

b)

fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet samt transfermaskiner, för metallbearbetning (nr 8457);

c)

handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke elektrisk motor (nr 8467);

d)

maskiner för prägling av adressplåtar (nr 8472);

e)

tackjärnskrossar och specialstampverk för sönderdelning av gjutjärnsskrot (nr 8479);

f)

verktygsmaskiner för bockning, falsning eller riktning av metalledarna på halvledarkomponenter eller halvledarelement (8486);

g)

maskiner och apparater för provning (nr 9024).

 

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 8462.21, 8462.31 och 8462.41

Se anv. till HS-nr 8458.11 och 8458.91.


8463 Andra verktygsmaskiner för icke avverkande bearbetning av metall eller kermet (+)


8463.10

- Dragbänkar för stång, rör, profiler, trådar e.d.

8463.20

- Gängrullmaskiner

8463.30

- Trådbearbetningsmaskiner

8463.90

- Andra slag


Med undantag av verktygsmaskiner enligt nummer 8462 omfattar detta nummer verktygsmaskiner för icke avverkande bearbetning av metall eller kermet.

I allmänhet är dessa verktygsmaskiner motordrivna, men även liknande maskiner, som är hand- eller pedaldrivna, klassificeras enligt detta nummer. Dessa senare typer kan skiljas från handverktyg enligt nummer 8205 och 8467 genom att de vanligen är avsedda att placeras på golvet, på en bänk eller på en vägg eller att monteras på en annan maskin. De är därför vanligen försedda med bottenplatta, stativ e.d.

Numret omfattar bl.a.:

  1. dragmaskiner (dragbänkar) för blankdragning av stång, rör, profiler, tråd eller liknande produkter;
  2. gängrullmaskiner, i vilka gängorna på bultar eller skruvar erhålls genom rullning och pressning och inte genom skärning;
  3. trådbearbetningsmaskiner t.ex. för tillverkning av varor av metalltråd, såsom fjädrar, taggtråd, kättingar och kedjor, knappnålar, trådspik, häftklammer och krokar. Numret omfattar också maskiner som är speciellt avsedda för tillverkning av galler eller nät av metalltråd och som skiljer sig från vanliga textilvävstolar både beträffande arbetssätt och ingående delar. Maskiner för hopfogning av förut tillbockad tråd omfattas inte av detta nummer (nr 8479 m.fl.).
    Numret omfattar inte heller maskiner och apparater för tillverkning av linor, kablar o.d. av metalltråd eller av både metalltråd och textilmaterial (nr 8479);
  4. maskiner för spiralvridning av glödtrådar av metall för elektriska glödlampor;
  5. nitmaskiner, andra än pressar enligt nummer 8462;
  6. spetsmaskiner, i vilka rör eller stänger spetsas i änden genom att de tvingas genom roterande backar;
  7. trycksvarvar. Dessa maskiner skiljer sig från svarvar enligt nummer 8458 genom att de formar metallen genom plastisk deformation;
  8. maskiner för tillverkning av böjliga spiralslangar av metallband;
  9. metallformningsmaskiner som använder energin i ett pulserande elektromagnetiskt fält för att utan avverkande bearbetning med hjälp av en matris och det magnetiska flödet forma till ett vanligen ihåligt arbetsstycke av metall.


Delar och tillbehör

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör (andra än verktyg enligt 82 kap.) till verktygsmaskiner enligt detta nummer enligt nummer 8466.

Numret omfattar inte heller:

a)

handverktyg (nr 8205);

b)

maskiner för bandning av balar och maskiner för tillslutning av burkar eller andra behållare (nr 8422);

c)

fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet samt transfermaskiner, för metallbearbetning (nr 8457);

d)

handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke elektrisk motor (nr 8467);

e)

maskiner och apparater för provning (nr 9024).

 


8464 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter, betong, asbestcement eller liknande mineraliska material eller för bearbetning av glas i kallt tillstånd (+)


8464.10

- Sågmaskiner

8464.20

- Slipmaskiner och polermaskiner

8464.90

- Andra slag 


I allmänhet är dessa verktygsmaskiner motordrivna men även liknande maskiner, som är hand- eller pedaldrivna, klassificeras enligt detta nummer. Dessa senare typer kan skiljas från mekaniska handverktyg enligt nummer 8205 och 8467 genom att de vanligen är avsedda att placeras på golvet, på en bänk eller på en vägg eller att monteras på en annan maskin. De är därför vanligen försedda med bottenplatta, stativ e.d.


I. Maskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter, betong, asbestcement eller liknande mineraliska material

Detta nummer omfattar inte bara maskiner för bearbetning av naturlig sten utan också sådana som är avsedda för bearbetning av andra liknande hårda material (keramiska produkter, betong, konstgjord sten, asbestcement etc.). Fastän de flesta maskiner för bearbetning av ädelstenar eller halvädelstenar är av speciell typ (större precision etc.), klassificeras de dock enligt detta nummer .

Numret omfattar bl.a.:

A.

såg- och skärmaskiner, såsom:

1.

egentliga sågmaskiner (cirkelsågar, bandsågar och sågar med fram- och återgående rörelse, inbegripet sågar med otandade sågblad);

2.

kapmaskiner med slipskivor, inbegripet maskiner för skärning av blindfogar på betongytor eller på byggnadssten;

3.

linsågar. Dessa arbetar med en ändlös stållina som består av flera spiralvridna parter och styrs av ett system av linskivor. Med hjälp av en slipmedelsblandning av pulveriserad sandsten och vatten skär linan stenen genom friktionen;

B.

klyvmaskiner;

C.

slip-, poler- och korningsmaskiner;

D.

borr- och fräsmaskiner;

E.

maskiner för svarvning, gravering, skulptering, kälning etc.;

F.

maskiner för skärning eller skärpning av slipskivor;

G.

verktygsmaskiner för bearbetning av keramiska produkter (borrning, skärning, fräsning, polering etc.), med undantag av maskiner för bearbetning av keramiska massor eller obrända artiklar av keramiska material (t.ex. maskiner för gjutning eller formning av keramiska massor, nummer 8474).



II. Verktygsmaskiner för bearbetning av glas i kallt tillstånd

Denna grupp omfattar verktygsmaskiner för bearbetning av glas i kallt tillstånd. Det omfattar alltså inte maskiner för bearbetning av glas i varmt tillstånd (dvs. glas som har upphettats till flytande eller formbart tillstånd) (nr 8475). Att glaset i vissa fall upvärms något för underlättande av vissa arbeten medför likväl inte, att maskinerna klassificeras enligt annat nummer än nummer 8464, eftersom det glas de bearbetar fortfarande har hård konsistens.

Många av dessa maskiner utför liknande arbetsuppgifter som de maskiner för bearbetning av sten o.d. som är omnämnda i avsnitt I ovan.

Andra används däremot för mera speciella arbeten, t.ex. dekorering, optisk bearbetning eller urtillverkning. Bland maskiner som används för speciella arbeten, märks särskilt:

  1. glasskärmaskiner med skärtrissa eller diamant;
  2. glasslipmaskiner för fasettslipning eller för tillverkning av artiklar av slipat glas;
  3. avputsningsmaskiner etc., som huvudsakligen används för avjämning av kanter, planslipning av bottnar eller avputsning av pressade glasvaror;
  4. polermaskiner. För efterpolering används ibland speciella maskiner som är försedda med polerskivor av filt; även sådana maskiner förs till detta nummer ;
  5. maskiner för gravering med slipskiva eller diamant. Numret omfattar emellertid inte maskiner som dekorerar med sandbläster (nr 8424);
  6. verktygsmaskiner för bearbetning eller polering av optiskt glas, glasögonglas eller urglas. Bland dessa märks speciella rundskärmaskiner för utskärning av glasögonglas samt maskiner för tillformning eller polering av optiskt glas, såsom linser, prismor, glasögonlinser (sfäriska, ringformade, cylindriska, progressiva etc.), etc.


Delar och tillbehör

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör (andra än verktyg enligt 82 kap.) till verktygsmaskiner enligt detta nummer enligt nummer 8466.


Numret omfattar inte heller:

a)

handverktyg samt hand- eller pedaldrivna slipstenar och slipskivor (nr 8205);

b)

maskiner för tvinning av glasfibrer till garn samt vävstolar och andra maskiner enligt nummer 8445 eller 8446;

c)

verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av alla slags material med laser eller annan ljus- eller fotonstråle, ultraljud eller plasmaljusbåge samt andra maskiner enligt nr 8456;

d)

handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke elektrisk motor (nr 8467);

e)

maskiner och apparater för krossning, malning, blandning, formning, agglomerering, gjutning, tegeltillverkning etc. (nr 8474);

f)

verktygsmaskiner för sågning, ritsning eller annan markering i halvledarämnen (boules) eller halvledarplattor (wafers) (t.ex. sågar för tillskärning av chips från plattor) och verktygsmaskiner för slipning, polering eller läppning av halvledarämnen (boules), halvledarplattor (wafers) eller flata bildskärmar (nr 8486).

 

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 8464.10

Detta nummer omfattar de såg- och skärmaskiner som är beskrivna i punkt A 1 i anv. till nummer 8464.


8465 Verktygsmaskiner (inbegripet maskiner för spikning, klamring, limning eller annan sammansättning) för bearbetning av trä, kork, ben, hårdgummi, hårdplast eller liknande hårda material


8465.10

- Maskiner som kan utföra olika slags bearbetningar utan verktygsbyte mellan bearbetningarna 

8465.20

- Fleroperationsmaskiner

 

- Andra slag:

8465.91

- - Sågmaskiner

8465.92

- - Maskiner för hyvling, fräsning eller gradning (genom utskärning)

8465.93

- - Slip- , puts- och polermaskiner

8465.94

- - Bockningsmaskiner och sammansättningsmaskiner

8465.95

- - Borrmaskiner och tapphålsmaskiner

8465.96

- - Maskiner för klyvning, knivskärning eller fanersvarvning

8465.99

- - Andra


Detta nummer omfattar verktygsmaskiner för formning eller ytbearbetning (inbegripet skärning, plastisk bearbetning och sammansättning) av trä (även spånskivor, träfiberskivor etc.), kork, ben, hårdgummi, hårdplast eller liknande hårda material (horn, stennöt, pärlemor, elfenben etc.).

Numret omfattar inte maskiner som bearbetar material vilka, även om de nämns i rubriken, inte har karaktär av hårda material vid den tidpunkt då bearbetningen inleds. Numret omfattar därför inte maskiner för bearbetning, t.ex. skärning, av mjuk plast eller mjukgummi (nr 8477). Numret omfattar inte heller maskiner för tillverkning av varor av granulat eller pulver, t.ex. maskiner för formning av plast (nr 8477), maskiner för agglomerering eller formning av träspån, träfibrer eller andra vedartade material (nr 8479) samt andra liknande maskiner. Vidare omfattar numret i allmänhet inte heller sådana maskiner och apparater vilkas funktion inte består i att bearbeta materialet eller dess yta, t.ex. maskiner för torkning av trä eller för åldring av trä genom uttorkning trots att dessa maskiner skulle kunna anses vara avsedda för behandling av de material som är nämnda i rubriken (nr 8419) eller maskiner för expansion av kork (nr 8419) eller maskiner för komprimering, agglomerering eller impregnering av trä (nr 8479).

I allmänhet är dessa verktygsmaskiner motordrivna, men även liknande maskiner, som är hand- eller pedaldrivna, klassificeras enligt detta nummer. Dessa senare typer kan skiljas från handverktyg enligt nummer 8205 och 8467 genom att de vanligen är avsedda att placeras på golvet, på en bänk eller på en vägg eller monteras på en annan maskin. De är därför vanligen försedda med bottenplatta, stativ e.d.


A. Maskiner som vanligen inte är specialtillverkade för en viss industri

Till denna grupp hör bl.a.:

  1. sågmaskiner av alla slag. Dessa arbetar med blad eller kedjor som i allmänhet är försedda med tänder. Hit räknas:
    a) sågmaskiner med fram- och återgående verktyg, t.ex. stocksågar med raka tänder, lövsågar samt vertikala och horisontella ramsågar för sågning av obearbetat timmer till plankor;
    b) sågmaskiner vilkas verktyg drivs runt i ett kretslopp. Hit hör bl.a. kedjesågar och bandsågar, såsom vertikala och horisontella bandsågar, bandklyvsågar, bandsågar med vagn och bandsågar med bord samt diverse specialmaskiner, såsom flerklingsbandsågar för trästav (parkettstav) för golvbeläggning och bandsågar för massaved;
    c) sågmaskiner med roterande verktyg. Denna stora grupp omfattar alla maskiner som sågar med hjälp av ett eller flera tandade cirkelsågblad. Hit hör t.ex. pendelkapsågar, kapsågar med rätlinjigt sågdrag, radialsågar, sågar med rörligt verktyg för längdsnitt, cirkelsågar för kapning av stockar, cirkelsågar för kantsågning, bordcirkelsågar, bänkcirkelsågar och cirkelsågar för skärning av panel;
  2. hyvelmaskiner, vilka bearbetar ytan på arbetsstycket med spånavskiljande skär. Maskinerna kan bearbeta en, två eller ända upp till fyra ytor;
  3. fräsmaskiner, vilka formar arbetsstycket med spånavskiljande, profilerade verktyg. Hit hör t.ex. bordfräsmaskiner, tappmaskiner med en spindel, sinkmaskiner, modell- och kärnlådfräsmaskiner, maskiner för försänkning, kopieringsmaskiner (andra än svarvar), listmaskiner för en, två, tre eller fyra ytor, rundstavsfräsmaskiner, tapphålsfräsmaskiner och maskiner för fräsning av stockar (canters). Denna grupp omfattar även CNC-fräsmaskiner;
  4. fleroperationsmaskiner (se anmärkning 1 till undernummer till detta kapitel), också kallade CNC-fleroperationsmaskiner. Dessa maskiner utför flera olika bearbetningar och har automatisk verktygsväxling, från ett magasin eller liknande, enligt bearbetningsprogrammet. Följaktligen omfattar denna grupp maskinverktyg som utför två eller flera bearbetningar genom automatisk verktygsväxling från ett magasin eller liknande, medan verktygsmaskiner som endast utför en bearbetning med ett verktyg eller flera verktyg samtidigt eller efter varandra ( t.ex. flerspindliga borrar och fräsmaskiner med spindel), klassificeras som borr- eller fräsmaskiner.
  5. slip-, puts- och polermaskiner. Slipmaskiner som arbetar med slipstenar används huvudsakligen för hårda produkter såsom stennöt, hårdgummi, horn och elfenben.
    Putsmaskiner använder slipmedel för att förbättra såväl ytbehandlingen som måttnoggrannheten hos arbetsstycket. Denna grupp omfattar bl.a. putsmaskiner med oscillerande verktyg, bandputsmaskiner, skivputsmaskiner, valsputsmaskiner och trumputsmaskiner. Hit hör också maskiner som kallas glättningsmaskiner.
    Polermaskiner arbetar med band, trummor eller böjliga valsar och ger glans åt arbetsstycken som tidigare har putsats;
  6. bockningsmaskiner, vilka mekaniskt ändrar formen eller de fysiska egenskaperna hos arbetsstycket genom att påverka dess struktur;
  7. sammansättningsmaskiner.
    Hit hör bl.a.:
    a) maskiner som sammanfogar två eller flera delar med lim, klister eller gummerat papper. Denna grupp omfattar bl.a. fanerhopfogningsmaskiner, kantlimmaskiner för bräder, plattlimmaskiner, rampressar, stompressar, plywoodpressar, lamellträpressar och fanerpressar. Dessa maskiner kan vara försedda med anordningar för spridning av lim på ytan av träet;
    b) maskiner som sammanfogar med spik, klammer, tråd etc.;
    c) maskiner för sammanfogning utan bindemedel eller fästanordningar, t.ex. monteringspressar;
  8. borrmaskiner. Dessa används uteslutande för att borra runda hål med ett roterande verktyg. Centrum av verktyget och hålet som skall borras ligger längs en gemensam axel. Denna grupp omfattar bl.a. enspindliga och flerspindliga borrmaskiner, kvisthålsborrmaskiner och maskiner för borrning av tapphål. CNC-borrmaskiner tillhör också denna grupp;
  9. tapphålsmaskiner. Dessa skär kantiga hål med hjälp av ett stämjärn, en stämkedja eller en överfräs;
  10. maskiner för klyvning, stansning, fragmentering, knivskärning eller fanersvarvning. Alla dessa maskiner omformar arbetsstycketmekaniskt utan spånavskiljning.
    Hit hör bl.a.:
    a) klyvmaskiner, vilka klyver träet i fiberriktningen med hjälp av en kil. Hit räknas t.ex. klyvmaskiner för rundvirke, vedklyvmaskiner, rotklyvmaskiner samt maskiner för klyvning av pil, bambu och rotting;
    b) stansmaskiner, t.ex. fanerstansmaskiner;
    c) fragmenteringsmaskiner, vilka sönderdelar trä till små, ungefärligen likformiga och jämnstora stycken. Hit hör bl.a. stickhuggmaskiner, spånmaskiner och träullsmaskiner.
    Defibrörer för framställning av massa av ved omfattas emellertid inte av detta nummer utan klassificeras enligt nummer 8439;
    d) maskiner för knivskärning, fanersvarvning e.d., vilka arbetar med en rak egg och framställer tunna skivor, t.ex. lådbräder och faner.
    Hit hör också fanerklippmaskiner i vilka används raka knivblad samt geringssaxar och spröjssaxar;
  11. svarvar, vilka formar ett arbetsstycke som roterar runt sin egen axel, medan däremot verktyget inte roterar. Denna grupp omfattar svarvar av alla slag, inbegripet kopiersvarvar;
  12. trädkvistnings- och trädkapningsmaskiner;
  13. barkningsmaskiner (för timmer, stolpar etc.), andra än barkningsmaskiner som arbetar med vattenstråle, enligt nummer 8424, och barkningstrummor enligt nummer 8479;
  14. kvistborrmaskiner, som förarbetar timmer, t.ex. för pappersmassetillverkning.

 

Numret omfattar också maskiner som kan utföra olika slag av bearbetningar utan verktygsbyte mellan bearbetningarna.
Bland sådana maskiner kan nämnas:

  1. snickerimaskinkombinationer, vilka utgör sammanbyggda enheter i vilka ingår två eller flera maskiner med olika arbetsuppgifter. Dessa maskiner kan arbeta oberoende av varandra. Vid användning av dessa maskinkombinationer måste arbetsstycket hanteras manuellt mellan varje arbetsoperation. Hit bör bl.a. maskiner för hyvling och en eller flera andra arbetsuppgifter samt maskiner för sågning, fräsning och tappskärning.
  2. maskiner som kan utföra flera arbetsuppgifter, i vilka till skillnad från föregående grupp ingen ytterligare manuell hantering av arbetsstycket behövs sedan detta har spänts fast. Hit hör bl.a. enkla tappmaskiner med flera spindlar, dubbla tappmaskiner, maskiner för åstadkommande av urtag och tapphål etc. samt maskiner för sammanfogning, vilka arbetar med såväl lim som verktyg (för framställning av fanerlister eller tillverkning av skivor av ribbor).


B. Verktygsmaskiner som är specialtillverkade för en viss industri

Till denna grupp hör bl.a.:

  1. tunnbinderimaskiner (t.ex. stavhyvel-, stavfogshyvel-, stavböj- och stavkrösmaskiner; maskiner för sammansättning av stav till tunnor; maskiner för påsättning av tunnband). Numret omfattar emellertid inte apparater för ångbehandling av tunnor och stäver (nr 8419);
  2. maskiner för tillverkning av blyertspennor;
  3. maskiner för urfräsning eller borrning av järnvägssliprar;
  4. maskiner för skulptering av trä samt sniderimaskiner, inbegripet kopierfräsmaskiner;
  5. trämjölskvarnar. Numret omfattar dock inte defibrörer för massaindustrin (nr 8439);
  6. maskiner för spikning, klamring, limning eller sammansättning på annat sätt av lådor, häckar, fat etc.;
  7. maskiner för tillverkning av träknappar;
  8. maskiner för tillverkning av skoblock, träskor, träsulor eller träklackar för skodon;
  9. maskiner för bearbetning av korgvide, rotting, bambu etc. (skalning, klyvning, rundning etc.), andra än maskiner för tillverkning av korgmakeriarbeten eller andra varor av flätningsmaterial (nr 8479).

Numret omfattar också verktygsmaskiner för bearbetning av kork (t.ex. genom sågning, skärning eller polering), ben, hårdgummi, hårdplast eller liknande hårda material. Dessa maskiner är i allmänhet konstruerade enligt samma principer som verktygsmaskiner för bearbetning av trä.

Delar och tillbehör

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör (andra än verktyg enligt 82 kap.) till verktygsmaskiner enligt detta nummer enligt nummer 8466.

Numret omfattar inte heller:

a)

bambukrossmaskiner, maskiner för huggning av trä till flis samt slipstolar för massatillverkning (nr 8439);

b)

verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av alla slags material med laser eller annan ljus- eller fotonstråle, ultraljud eller plasmaljusbåge samt samt andra maskiner enligt nr 8456;

c)

handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke elektrisk motor (nr 8467);

d)

avgradningsmaskiner för rengöring av och avlägsnande av föroreningar från metalledningarna till halvledarpaket (nr 8486).



8466 Delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nummer 8456–8465, inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg, självöppnande gänghuvuden, delningsdockor och annan speciell utrustning för maskiner; verktygshållare till alla slags handverktyg


8466.10

- Verktygshållare och självöppnande gänghuvuden

8466.20

- Hållare för arbetsstycken

8466.30

- Delningsdockor och annan speciell utrustning för maskiner

 

- Andra slag:

8466.91

- - Till maskiner enligt nummer 8464

8466.92

- - Till maskiner enligt nummer 8465

8466.93

- - Till maskiner enligt nummer 8456–8461

8466.94

- - Till maskiner enligt nummer 8462 eller 8463


Med undantag av verktyg enligt 82 kap. och om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.) omfattar detta nummer :

A.

delar till maskiner enligt nr 8456–8465;

B.

tillbehör till dessa maskiner, dvs. hjälpanordningar som används i anslutning till dessa maskiner, t.ex. utbytbara anordningar som förändrar maskinerna så att de kan utföra ett större antal arbetsoperationer; anordningar för att öka precisionen; anordningar som utför en särskild uppgift i samband med maskinens huvuduppgift.

C.

verktygshållare till alla slags handverktyg.

 

Bland delar och tillbehör som omfattas av detta nummer märks:

  1. verktygshållare, vilka håller, styr eller driver verktyget och vilka medger utbyte av sådana verktyg. De är av mycket olika typer, t.ex.:
    chuckar; spännhylsor för gängtappar och borrar; svarvstålshållare; självöppnande gänghuvuden; hållare för slipskivor; henhuvuden för heningsmaskiner; arborrstänger; revolverhuvuden till revolversvarvar.
    Numret omfattar också verktygshållare för alla slags handverktyg. Sådana hållare används vanligen i verktyg enligt nummer 8205 eller 8467. Enligt nummer 8466 klassificeras emellertid också verktygshållare till utrustningar i vilka ingår en böjlig axel (se även föreskrifterna i anv. till nummer 8467 och 8501).
  2. hållare för arbetsstycken, vilka är avsedda att hålla och ibland–när så behövs för att utföra en viss arbetsoperation–manövrera den del som bearbetas i maskinen. Hit hör bl.a.:
    svarvdubbar; mekaniska eller pneumatiska svarvchuckar av alla slag samt backar till sådana; plattor och bord (med eller utan mikrometerinställning) för att hålla arbetsstycket; fastspänningsbyglar och vinkelhyllor; kilar och kilklotsar; fasta, roterande eller ställbara maskinskruvstycken; stöddockor (ringformade anordningar som är avsedda att uppbära långa arbetsstycken under svarvning för att förhindra att dessa böjs ned och för att dämpa de vibrationer som uppkommer genom verktygets tryck);
  3. hjälpanordningar för spårning, för svarvning av sfäriska ytor etc;
  4. kopieringsanordningar (även sådana som arbetar elektriskt eller elektroniskt) för automatisk framställning av arbeten efter en schablon eller ett provstycke;
  5. slipanordningar för svarvar, kipphyvlar och andra hyvelmaskiner etc.;
  6. mekaniska eller pneumatiska anordningar för automatisk styrning av frammatningen av arbetsstycket eller verktyget under bearbetningen;
  7. andra speciella hjälpanordningar som är avsedda att öka maskinens precision utan att själva utföra någon bearbetning. Hit hör bl.a.:
    centrerings- och riktningsanordningar; delningsdockor; mikrometeranordningar för att stoppa supporten etc. Sådana anordningar klassificeras enligt detta nummer , även om de är försedda med en optisk anordning som underlättar skalavläsning eller justering (t.ex. "optiska" delningsdockor). Numret omfattar emellertid inte apparater som i och för sig i huvudsak utgör optiska apparater, t.ex. centreringsmikroskop (nr 9011), autokollimatorer och profilprojektorer (nr 9031).

Detta nummer omfattar inte heller:

a)

slipskivor och liknande slipverktyg enligt nummer 6804;

b)

magnetiska eller elektromagnetiska oljefilter (nr 8421);

c)

hjälpanordningar för lyftning eller annan hantering (t.ex. domkrafter, som ibland används för att bära upp mycket stora eller tunga arbetsstycken under bearbetningen) (nr 8425, etc.);

d)

växellådor och andra utväxlingar, axelkopplingar och liknande transmissionsutrustning (nr 8483);

e)

delar och tillbehör, inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg och annan speciell utrustning för verktygsmaskiner eller vattenskärmaskiner, som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner och apparater enligt nummer 8486 (nr 8486);

f)

elektriska (inbegripet elektroniska) delar och tillbehör (t.ex. magnetchuckar och styrskåp för numeriska styrsystem) (85 kap.);

g)

apparater för mätning eller kontroll (nr 9031);

h)

varvräknare och produktionsräknare (nr 9029);

ij)

borstar för montering på maskiner (nr 9603).

 

  

8467 Handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller med inbyggd elektrisk eller icke elektrisk motor


 

- Pneumatiska:

8467.11

- - För roterande verktyg (inbegripet sådana för både roterande och slående verktyg) 

8467.19

- - Andra

 

- Med inbyggd elektrisk motor:

8467.21

- - Borrmaskiner av alla slag

8467.22

- - Sågar

8467.29

- - Andra

 

- Andra verktyg:

8467.81

- - Kedjesågar

8467.89

- - Andra

 

- Delar:

8467.91

- - Till kedjesågar

8467.92

- - Till pneumatiska verktyg

8467.99

- - Andra


Detta nummer omfattar verktyg, i vilka en elektrisk motor, en tryckluftsmotor (eller tryckluftsdriven kolv), en förbränningsmotor eller någon annan motor (t.ex. en liten vattenturbin) är inbyggd. Tryckluftsmotorn drivs i allmänhet av en yttre tryckluftskälla. Beträffande förbränningsmotorerna är tändbatterierna ibland separata. I pneumatiska verktyg kompletteras tryckluftsverkan ibland av en hydraulisk anordning.

Detta nummer omfattar endast sådana verktyg som utgör handverktyg. Med uttrycket "handverktyg" menas verktyg som är avsedda att vid användningen hållas i handen samt även tyngre verktyg (t.ex. jordstampar) vilka är bärbara, dvs. kan lyftas och flyttas för hand av brukaren, särskilt under pågående arbete, och som även är avsedda att under handhavandet regleras och styras för hand. För att verktygens hela tyngd inte skall trötta under arbetet, kan de användas tillsammans med stödanordningar (t.ex. trefötter, pneumatiska stödben eller lyftblock).

Vissa handverktyg enligt detta nummer har emellertid anordningar som gör det möjligt att temporärt fästa dem på ett stativ e.d. Dessa verktyg förs hit (tillsammans med stativet om detta föreligger samtidigt), under förutsättning att de huvudsakligen är avsedda att användas som "handverktyg" enligt ovannämnda definiton.

Vissa handverktyg som omfattas av detta nummer kan vara försedda med tillsatsanordningar (t.ex. fläkt och dammpåse för att avlägsna och samla upp damm under arbetets gång).

Numret omfattar inte verktyg av vilkas vikt, format etc. det tydligt framgår, att de är för stora för att kunna användas i handen på ovan angivet sätt. Numret omfattar inte heller verktyg (även bärbara) som är försedda med stödplatta eller annan anordning för att fästas på en vägg, en bänk, i golvet etc. sådana som har anordningar för förflyttning på räls (t.ex. maskiner för fräsning eller borrning av järnvägssliprar ) och handmanövrerade maskiner på hjul, t.ex. golvslipar, för betong, marmor eller trä, etc.

Detta nummer omfattar inte heller kombinationer som består av en verktygshållare med ett eller flera verktyg och en separat förbränningsmotor eller elektrisk motor med böjlig axel. Verktygshållaren klassificeras enligt nummer 8466, motorn med sin böjliga axel enligt nummer 8407 eller 8501 allt efter beskaffenheten och verktygen enligt sina respektive nummer.

Handverktyg enligt detta nummer kan vara avsedda för bearbetning av olika material inom olika industrier.

Under ovannämnda villkor omfattar detta nummer bl.a. följande verktyg:

  1. borrmaskiner, gängskärningsmaskiner och brotschmaskiner;
  2. bergborrmaskiner etc.;
  3. skruv- och mutteridragare;
  4. hyvelmaskiner, kilspårsstickmaskiner och liknande maskiner;
  5. filmaskiner, slipmaskiner, polermaskiner etc.;
  6. borstmaskiner;
  7. cirkelsågar, kedjesågar och liknande maskiner;
  8. hammare av olika typer, såsom skrothammare, rosthammare, dikthammare, nithammare, hammare för uppbrytning av betong, etc.;
  9. nitmaskiner med spännbackar; maskiner för bortmejsling av nitar och andra maskiner för mejsling;
  10. plåtskärmaskiner (plåtsaxar och nibblingsmaskiner);
  11. rammformmaskiner och vibratorer för gjuterier; kärnrensningsmaskiner för borttagande av kärnan från gjutgods;
  12. jordstampmaskiner för vägbyggen och vägunderhåll etc.;
  13. spadhammare;
  14. betongvibratorer, vilka är avsedda att göra betongmassan homogen och få den att sätta sig;
  15. häcksaxar;
  16. hydrauliska maskiner för avlägsnande av pannsten i ångpannor;
  17. tryckluftdrivna smörjpistoler för bilverkstäder etc.;
  18. bärbara maskiner för trimning av gräsmattor, klippning av gräs längs murar, utefter kanter, under buskar etc. Dessa maskiner består av en inbyggd motor i ett lätt metallstativ samt en skäranordning som vanligen består av en tunn nylontråd;
  19. bärbara röjsågar med inbyggd motor, drivaxel (styv eller böjlig) och verktygshållare för aptering av olika utbytbara skärverktyg;
  20. skärmaskiner för konfektionsindustrin;
  21. gravermaskiner;
  22. elektriska handsaxar, som består av ett fast och ett rörligt blad som drivs av en inbyggd elektrisk motor och som används av sömmerskor och modister, för hushållsbruk etc.


Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar (andra än verktygshållare enligt nummer 8466) till handverktyg enligt detta nummer .

Detta nummer omfattar inte:

a)

slipskivor, polerskivor, skärptrissor, skärtrissor och liknande artiklar av naturlig sten, av keramiskt material eller av agglomererade slipmedel (nr 6804);

b)

verktyg enligt 82 kap.;

c)

luftkompressorer (nr 8414);

d)

vätske- eller pulversprutor, sandblästerapparater o.d. (nr 8424);

e)

elektriska gräsklippningsmaskiner (nr 8433);

f)

elektromekaniska hushållsapparater (nr 8509);

g)

elektriska rakapparater, hårklippningsmaskiner och hårborttagningsapparater enligt nummer 8510;

h)

elektromekaniska handverktyg för medicinskt eller dentalt bruk (nr 9018).



8468 Maskiner och apparater för lödning eller svetsning, även användbara för skärning, dock inte sådana som omfattas av nummer 8515; maskiner och apparater för ythärdning med gas


8468.10

- Svetsbrännare som hålls i handen

8468.20

- Andra maskiner och apparater som arbetar med gas

8468.80

- Andra maskiner och apparater

8468.90

- Delar


Detta nummer omfattar:

A.

maskiner och apparater för lödning eller svetsning, även användbara för skärning, dock inte sådana som omfattas av nummer 8515. Maskiner som uteslutande är avsedda för skärning klassificeras enligt sina egna respektive nummer;

B.

maskiner och apparater för ythärdning med gas.

I. Maskiner och apparater för bearbetning av metall m.m. med gas

Maskiner och apparater som tillhör denna grupp arbetar med en mycket het låga, som bildas genom förbränning av en brännbar gas i en syrgas- eller luftstråle.

I allmänhet kan dessa maskiner och apparater användas inte bara för de ändamål som anges i tulltaxenumret utan också för andra arbeten som fordrar en lika hög temperatur (t.ex. förberedande uppvärmning för vissa arbeten eller påläggning av metall på nedslitna delar). I praktiken är vissa maskiner och apparater specialtillverkade för sådana arbeten, men de förs ändå hit, under förutsättning att de arbetar på samma sätt och enligt samma principer som andra maskiner och apparater enligt detta nummer.

Alla maskiner och apparater som tillhör denna grupp har anordningar, med vilka två gaser förs till ett munstycke med två koncentriska eller bredvid varandra liggande mynningar. Den ena av dessa gaser är brännbar (acetylen, butan, propan, lysgas, vätgas etc.) och den andra utgörs av komprimerad luft eller syrgas.

Detta nummer omfattar såväl handapparater som maskiner.


A. Handapparater för gassvetsning etc. (svetsbrännare)

Svetsbrännare sägs vara av högtrycks- eller lågtryckstyp, beroende på om de är avsedda att anslutas till en behållare med brännbar gas av högt eller lågt tryck. I högtrycksbrännare ger trycket gasen den hastighet som behövs för att bilda svetslågan; då lågtrycksbrännare används behövs en kompressor.

Båda typerna är för övrigt av mer eller mindre lika konstruktion. I stort sett består de av en fattning eller ett handtag med tillförselrör, vid vilkas mynning (munstycket) gasen antänds. Vanligen finns även regleringsventiler etc. påmonterade. Svetsbrännaren ansluts till en yttre gaskälla genom en slang.

För att svetsbrännaren skall kunna användas för vissa speciella arbeten (t.ex. masugnstappning, borttagning av nitar eller enbart uppvärmning) är rören och munstyckena vanligen utbytbara (munstycken med ställbar öppning eller med flera öppningar eller med anordningar för delning av lågan etc.). Vissa svetsbrännare är specialkonstruerade för bestämda arbeten, t.ex. svetsbrännare med vattenkylning, vilka är avsedda för tyngre arbeten.


B. Maskiner för svetsning etc.

Dessa maskiner är baserade på samma principer som handapparaterna i avsnitt A ovan och består i huvudsak av fasta eller ställbara svetsbrännare. Andra delar av maskinen (t.ex. matarbord, klämbackar, glidskenor och ledade armar) är avsedda att fästa, leda eller mata fram arbetsstycket eller att rikta in eller reglera munstyckena under svetsningen.


C. Maskiner för ythärdning

Dessa maskiner består av ett antal munstycken, vilka har ordnats efter formen på det föremål som skall behandlas. Lågorna från dessa munstycken utsätter den yta som skall härdas för en så intensiv hetta, att ytan snabbt får behövlig temperatur utan att hettan tränger ner i metallens inre. Så snart ytan har uppnått den härdningstemperatur som fordras, besprutas föremålet med kylväska eller sänks ned i ett bad med sådan vätska.


II. Maskiner och apparater för svetsning av termoplast med gas

Till detta nummer förs ockå vissa maskiner och apparater som är avsedda för svetsning av termoplastiska material och artiklar av sådana material. Varor enligt detta nummer arbetar med en låga eller en het gasström (luft, kväve eller inert gas) från ett svetsmunstycke. Luften och de andra gaserna kan upphettas genom att de får passera genom ett med gas uppvärmt rör.


III. Maskiner och apparater för svetsning etc., andra än sådana som arbetar med gas

Till denna grupp hör:

  1. maskiner och mekaniska apparater för mjuklödning med hjälp av räfflade hjul eller upphettade kolvar, andra än handlödkolvar (nr 8205) och elektriska apparater enligt nummer 8515;
  2. friktionssvetsmaskiner.


Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater enligt detta nummer.

Numret omfattar också tillsatsanordningar, såsom stöd (med kula, rulle etc.).

Detta nummer omfattar inte:

a)

lödlampor och andra blåslampor enligt nummer 8205;

b)

maskiner och apparater för utsprutning av smält metall (nr 8424);

c)

maskiner och apparater för skärning och borrning av sten eller betong med utnyttjande av den höga temperatur som erhålls genom förbränning av järn eller stål i en syrgasstråle (nr 8479);

d)

maskiner och apparater för svetsning eller lödning, vilka arbetar med både gas och elektricitet (nr 8515).

 


[8469]



8470 Räknemaskiner och maskiner i fickformat, med räknefunktion, för upptagning, återgivning och avläsning av data; bokföringsmaskiner, frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner och liknande maskiner och apparater, med inbyggt räkneverk; kassakontrollapparater


8470.10

 

- Elektroniska räknemaskiner som kan arbeta utan yttre elektrisk kraftkälla samt maskiner i fickformat, med räknefunktion, för upptagning, återgivning och avläsning av data 

 

- Andra elektroniska räknemaskiner:

8470.21

- - Skrivande

8470.29

- - Andra

8470.30

- Andra räknemaskiner

8470.50

- Kassakontrollapparater

8470.90

- Andra slag 


Alla maskiner enligt detta nummer utom vissa kassakontrollapparater har det gemensamma kännetecknet, att de är försedda med ett räkneverk som gör det möjligt för dem att addera minst två flersiffriga tal. Det bör observeras att anordningar som endast adderar enhet efter enhet i kontinuerlig följd, inte anses som räkneverk i detta sammanhang (t.ex. räknare i vissa frankeringsmaskiner; varvräknare; produktionsräknare). Maskiner enligt detta nummer kan vara manuellt eller elektriskt drivna. Räkneoperationerna utförs på mekanisk väg eller med hjälp av elektromagnetiska, elektroniska eller fluidistiska anordningar.


A. Räknemaskiner och maskiner i fickstorlek, med räknefunktion, för upptagning, återgivning och avläsning av data

Denna grupp omfattar en mångfald typer av räknemaskiner, från mycket enkla, som endast kan addera och subtrahera (additionsmaskiner), till mera komplicerade maskiner, som kan utföra räkneoperationer enligt alla fyra räknesätten och dessutom exempelvis dra ut kvadratrötter, upphöja tal till en given potens och utföra trigonometriska beräkningar. Hit förs sålunda bl.a. elektroniska miniräknare (s.k. räknedosor) och elektroniska räknemaskiner för kontorsbruk, även programmerbara. Denna grupp omfattar också maskiner i fickstorlek, med räknefunktion, för upptagning, återgivning och avläsning av data (se anm. 8 till detta kapitel).

Elektroniska programmerbara räknemaskiner skiljer sig från datorer speciellt av det skälet att de inte utan mänskligt ingripande kan utföra ett bearbetningsprogram som kräver modifiering genom logiskt beslut under pågående körning. Dessa räknemaskiner innehåller en mikroprocessor som är konstruerad endast för utförande av komplexa matematiska operationer.

Räknemaskiner består av följande huvuddelar:

  1. anordningar för manuell inmatning av data (nabbar, tangentbord etc.). De kan emellertid ha hjälpanordningar för automatisk inmatning av fasta eller förutbestämda data (läsare för hålkort eller hålremsor, magnetband etc.);
  2. ett räkneverk som påverkas av en serie stift eller av ett program som kan vara fast eller kan förändras genom att byta ut programelementet eller genom att ändra hela programmet;
  3. ett utorgan som visar resultatet i läsbar form i ett "fönster" eller i en tryckt utskrift. I tryckande maskiner finns en anordning för tryckning av resultatet och ibland även av bearbetade data. Räknemaskiner förs emellertid hit oavsett om de är försedda med en sådan anordning eller inte.

I tryckande räknemaskiner används siffror och ett begränsat antal symboler. Maskinerna skiljer sig dock från bokföringsmaskiner genom att de endast trycker i vertikal led på pappersremsor eller pappersrullar. Vissa maskiner har hjälpanordningar för registrering av resultatet i kodad form på datamedia.

En del komponenter till vissa maskiner (räkneverk, hjälpanordningar etc.) kan antingen vara inbyggda eller också utgöra separata enheter som är förbundna med elektriska ledningar.


B. Bokföringsmaskiner

Dessa maskiner används för bokföring i affärsböcker, dokument etc. De förenar en räknefunktion (t.ex. summering av ett antal poster) med utskrivning av bokstäver eller symboler tillsammans med siffror för att ge en adekvat beskrivning av det utförda bokföringsarbetet.

Bokföringsmaskiner är i stort sett uppbyggda på samma sätt som räknemaskiner. Förutom manuella inställningsanordningar för variabla data (t.ex. debiteringar och krediteringar) kan de i likhet med räknemaskiner vara utrustade med anordningar för läsning av hålkort eller hålremsor, magnetband eller magnetkort etc. för inställning av fasta data (konto nummer , kundens namn och adress etc.) eller förutbestämda data (t.ex. saldo).

Bokföringsmaskiner är försedda med anordningar för tryckning av siffror eller av både bokstäver och siffror i både vertikal och horisontell led. I detta avseende skiljer de sig från räknemaskiner.

I de flesta fall är dessa maskiner konstruerade för användning av specialtryckta formulär, såsom avlöningsremsor, fakturor, lösblad till dagböcker, journaler, huvudböcker etc. eller registerkort. Vissa av dem kan trycka samtidigt på två eller flera formulär (t.ex. på fakturor och motsvarande dagboks- och huvudboksuppslag).

De är ofta försedda med apparater för överföring av kodad information till datamedia. Vissa av dem trycker i klartext på ett kort och överför samtidigt resultatet till ett magnetiskt spår på kanten av kortet. Dessa resultat kan sedan tjäna som ingående data för vidare bearbetning i maskinen.

I likhet med räknemaskiner kan dessa maskiner vara utformade till en sluten enhet eller bestå av skilda enheter som är elektriskt förbundna med varandra.


C. Kassakontrollapparater (kassaregister)

Denna grupp omfattar kassakontrollapparater med eller utan räkneverk.

Dessa apparater används i butiker, på kontor etc. för registrering av alla penningtransaktioner (försäljningar, utförda tjänster etc.) efter hand som de inträffar, dvs. erhållet belopp, totalsumman av de registrerade beloppen och i vissa fall kod nummer på den sålda artikeln, såld kvantitet, tidpunkt etc.

Data kan antingen matas in manuellt med hjälp av ett tangentbord och en knapp, spak eller vev eller automatiskt t.ex. med hjälp av en streckkodsläsare. I likhet med räkne- och bokföringsmaskiner är vissa kassakontrollapparater försedda med hjälpmedel för automatisk inmatning av fasta eller förutbestämda data (t.ex. anordningar för läsning av kort eller band).

Resultatet återges vanligen visuellt och trycks samtidigt på ett kassakvitto för kunden och på en pappersremsa, som periodvis avlägsnas från kassaregistret för kontroll.

Dessa maskiner är ofta kombinerade med en kassalåda i vilken pengarna förvaras.

De kan också innehålla eller arbeta i anslutning till exempelvis multiplikationsanordningar för ökning av räknekapaciteten, anordningar för uträkning och utbetalning av det belopp kunden skall ha tillbaka, anordningar för kupongutdelning, kreditkortsläsare, checkkontrollapparater eller anordningar för överföring, helt eller delvis, av data angående transaktionerna till databärare i kodad form. Dessa anordningar klassificeras enligt sina respektive nummer , om de inte föreligger tillsammans.

Detta nummer omfattar också kassakontrollapparater som arbetar i direkt anslutning (on-line) till eller i efterföljande samverkan (off-line) med en dator och kassakontrollapparater som t.ex. är förbundna via kabel till en annan kassakontrollapparat vars minne och mikroprocessor utnyttjas för att utföra samma arbete.

Denna grupp omfattar också elektroniska kortbetalningsterminaler. För att få kontakt med bank för godkännande och avslutning av transaktionen, notering om in - eller uttag på kontot samt kvittoskrivning, använder terminalerna telefonnätverket.

D. Andra maskiner och apparater med inbyggt räkneverk


Hit hör bl.a.:

  1. frankostämplingsmaskiner, vilka på kuvertet trycker en stämpel som ersätter frimärket. Maskinen har ett räkneverk som inte kan ställas om och som summerar det totala värdet av de tryckta frankostämplarna. Dessutom kan maskinen ofta användas för annat tryck på kuvertet (t.ex. reklamtext);
  2. biljettmaskiner, vilka utfärdar biljetter (t.ex. biograf- eller järnvägsbiljetter) och på samma gång registrerar och summerar de influtna beloppen. En del av dessa maskiner kan även trycka biljetterna;
  3. totalisatormaskiner, vilka används vid hästkapplöpningar. De utfärdar kvittona samt registrerar och summerar insatserna. I vissa komplicerade maskiner kan även oddsen räknas ut.

Numret omfattar inte maskiner som endast räknar antalet utlämnade biljetter etc. utan att summera beloppen (nr 8472 eller, i fråga om biljettautomater, nummer 8476).

Delar och tillbehör

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör till maskiner och apparater enligt detta nummer enligt nummer 8473.

Numret omfattar inte heller:

a)

datorer enligt nummer 8471;

b)

räknevågar, dvs. vågar som summerar vikterna (nr 8423 eller 9016);

c)

räknestickor, räkneskivor, räknevalsar och andra räkneinstrument som är baserade på räknestickans princip eller på andra matematiska principer, t.ex. fickapparater med vilka man kan utföra additioner och subtraktioner genom att med ett stift ställa in de olika tal som skall adderas eller subtraheras (nr 9017);

d)

instrument vilka summerar enheter av samma slag, såsom varvräknare, produktionsräknare etc., enligt nummer 9029.

 


8471 Maskiner för automatisk databehandling och enheter till sådana maskiner; magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till databärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans (+)


8471.30

- Bärbara maskiner för automatisk databehandling, med en vikt av högst 10 kg, med åtminstone en centralenhet, ett tangentbord och en bildskärm 

 

- Andra maskiner för automatisk databehandling:

8471.41

- - Med åtminstone en centralenhet, ett inorgan och ett utorgan, de sistnämnda får även vara kombinerade, inom samma hölje 

8471.49

- - Andra, i form av system

8471.50

- Bearbetningsenheter, andra än sådana enligt nummer 8471 41 eller 8471 49, även sådana som innehåller en eller två av följande enheter inom samma hölje, nämligen: minnen, inorgan och utorgan

8471.60

- Inorgan och utorgan, även innehållande minnen inom samma hölje

8471.70 

- Minnesenheter

8471.80

- Andra enheter för maskiner för automatisk databehandling

8471.90

- Andra



I. Maskiner för automatisk databehandling och enheter till sådana maskiner

Databehandling innebär bearbetning för ett eller flera speciella ändamål av all slags information enligt på förhand bestämda logiska sekvenser.

Maskiner för automatisk databehandling (datorer) utgör maskiner som, genom logiskt sammanhängande operationer som utförs enligt på förhand bestämda instruktioner (program), levererar data som kan användas direkt eller i vissa fall i sin tur tjäna som data för andra databehandlingsoperationer.

Detta nummer omfattar datorer i vilka operationernas logiska sekvenser kan ändras från ett arbete till ett annat och i vilka bearbetningen kan göras automatiskt, dvs. utan manuellt ingripande så länge databehandlingen pågår. I allmänhet används elektroniska signaler i dessa maskiner, men även annan teknik kan användas. Maskinerna kan utgöra enheter där alla element som behövs för databehandlingen är förenade i samma hölje, eller också kan de utgöra system med ett variabelt antal separata enheter.

Detta nummer omfattar också sådana enheter till ovan beskrivna datorer som föreligger separat.

Numret omfattar emellertid inte maskiner, instrument och apparater i vilka ingår eller som arbetar i anslutning till en dator och som utför en specifik arbetsuppgift. Sådana maskiner, instrument och apparater klassificeras enligt de nummer som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter eller, om så inte kan ske, enligt något slumpnummer (se avsnitt E i allm. anv. till 84 kap.).


A. Maskiner för automatisk databehandling

Maskiner för automatisk databehandling enligt detta nummer måste uppfylla samtliga villkor i anm. 5 A till 84 kap. Detta innebär att de måste kunna:

  1. lagra ett eller flera bearbetningsprogram samt åtminstone de data som är omedelbart nödvändiga för att utföra programmet;
  2. fritt programmeras efter användarens behov;
  3. utföra de aritmetiska beräkningar som användaren begär;
  4. utan mänskligt ingripande utföra ett bearbetningsprogram som de, om så behövs, kan modifiera genom logiskt beslut under pågående körning.

Således undantas från detta nummer maskiner som enbart arbetar med fasta program, dvs. program som inte kan modifieras av användaren, även om användaren kan välja mellan ett antal olika sådana fasta program.

Datorer enligt detta nummer har minnen som kan lagra program, vilka ändras från uppgift till uppgift.

Maskiner för automatisk databehandling behandlar data i kodad form. En kod består av ett bestämt antal tecken (binärkod, sexbitars ISO-standardkod etc.).

Inmatningen av data sker vanligen automatiskt genom användning av datamedier som t.ex. magnetband eller genom att originaldokumenten läses av direkt. Det kan även finnas anordningar för manuell inmatning med hjälp av tangentbord, eller också kan inmatningen ske direkt genom vissa instrument (t.ex. mätinstrument).

Inenheten som mottar indatat omvandlar det till signaler vilka kan användas av maskinen och lagras i minnesenheter.

Vissa data och delar av program kan tillfälligt lagras i sekundärminnen, i vilka magnetiska skivor, magnetband etc. används. Datorerna måste emellertid vara försedda med ett primärminne som är direkt åtkomligt för utförandet av ett viss program och som har en kapacitet som åtminstone är tillräcklig för att lagra de delar av bearbetnings- och översättningsprogrammen jämte de data som är omedelbart nödvändiga för den aktuella körningen.

Maskiner för automatisk databehandling kan bestå av en centralenhet, en inenhet (t.ex. ett tangentbord eller en skanner) och en utenhet (t.ex. en bildskärm) i samma hölje, eller av ett antal sammankopplade separata enheter. I det sistnämnda fallet bildar enheterna ett ”system” förutsatt att detta består av åtminstone centralenheten, en inenhet och en utenhet (se anm. 2 till undernummer till detta kapitel). Enheterna kan vara sammankopplade med en kabel eller via en trådlös anslutning.

Ett komplett system för automatisk databehandling måste bestå av minst:

  1. en centralenhet, som i allmänhet innefattar primärminnet, de aritmetiska och logiska elementen och styrelementen. I vissa fall kan dessa element emellertid utgöra separata enheter;
  2. en inenhet, som tar emot indata och omvandlar dem till signaler som kan bearbetas av maskinen;
  3. en utenhet, som omvandlar de av maskinen levererade signalerna till begriplig form (tryckt text, diagram, bilder etc.) eller till kodade data för vidare användning (bearbetning, styrning etc.).

Två av dessa enheter (exempelvis in- och utenheterna) kan vara kombinerade i en enda enhet.

Ett komplett system för automatisk databehandling klassificeras enligt detta nummer även om en eller flera av enheterna skulle kunna klassificeras enligt andra nummer i tulltaxan om de förelåg separat (se avsnitt B nedan, vilket behandlar separat föreliggande enheter).

I dessa system kan också ingå på avstånd belägna in- och utenheter i form av dataterminaler.

Förutom in- och utenheterna kan i sådana system även ingå enheter som är avsedda att öka systemets kapacitet, exempelvis genom att utvidga en eller flera av centralenhetens funktioner (se avsnitt B nedan). Sådana enheter sätts in mellan in- och utenheterna (systemets början och slut). Enheter för anpassning och omvandling (kanalanpassningsenheter och signalomvandlare) kan dock ibland kopplas in före inenheten eller efter utenheten.

Datorer och datorsystem har många användningsområden, t.ex. för industrin, inom handeln, inom forskning och för både allmänna och privata administrationer. (Se allm. anv. E till 84 kap. beträffande klassificeringen av maskiner som innehåller eller arbetar tillsammans med en maskin för automatisk databehandling och som utför en specifik arbetsuppgift (anm. 5 E till detta kapitel)).


B. Separat föreliggande enheter

Om inte annat följer av anm. 5 D och E till detta kapitel omfattar detta nummer också separat föreliggande i datasystem ingående enheter. Dessa kan föreligga i form av enheter som har egna höljen eller i form av enheter som inte har separata höljen och är konstruerade för att sättas in i en maskin (t.ex. att sättas in på moderkortet i en centralenhet). En del av dessa enheter är omnämnda i avsnitt A ovan, samt i följande stycken, som delar av ett komplett system.

En apparat kan klassificeras som en enhet till ett system för automatisk databehandling enligt detta kapitel endast om den:

a)

uppvisar en databehandlingsfunktion;

b)

uppfyller följande villkor, vilka är formulerade i anm. 5 C till detta kapitel:

1.

Den är av sådant slag som uteslutande eller huvudsakligen används i ett system för automatisk databehandling.

2.

Den kan anslutas till den centrala bearbetningsenheten antingen direkt eller via en eller flera andra enheter.

3.

Den kan ta emot eller leverera data i sådan form (kod eller signaler) som kan användas av systemet.

c)

inte förs till något annat nummer p.g.a. villkoren i anm. 5 D och E till detta kapitel.

 

I enlighet med sista stycket i anm. 5 C till detta kapitel skall tangentbord, X-Y-koordinerade inorgan och minnen som uppfyller villkoren i b 2 och b 3 ovan under alla omständigheter klassificeras som enheter till system för automatisk databehandling.

Om enheten utför en annan specifik arbetsuppgift än databehandling skall den klassificeras enligt det nummer som är tillämpligt för den arbetsuppgiften eller, om detta inte är möjligt, enligt ett slumpnummer (se anm. 5 E till detta kapitel). Om en apparat inte uppfyller villkoren i anm. 5 C till detta kapitel eller inte uppvisar någon databehandlingsfunktion skall den klassificeras med hänsyn till sina karakteristiska kännetecken genom tillämpning av regel 1 i de allmänna bestämmelserna till den kombinerade nomenklaturen, om nödvändigt i kombination med allm. best. 3 a.

Separat föreliggande enheter, som t.ex. mät- eller kontrollinstrument, som har modifierats genom tillsats av anordningar (t.ex. signalomvandlare) som möjliggör direkt anslutning till en dator, anses inte vara enheter till ett system för automatisk databehandling. Sådana apparater klassificeras enligt sina respektive nummer.

Utöver centralenheter och in- och utenheter kan som exempel på andra enheter nämnas:

  1. extra minnen som inte ingår i centralenheten (magnetkortstransportörer, magnetiska eller optiska skivminnen, automatladdare och bibliotek för band samt bibliotek för optiska skivminnen (ibland benämnda ”skivväxlare”), etc.). Till denna grupp hör även extra minnesenheter (”proprietary storage formats”), antingen avsedda för inmontering i en maskin för automatisk databehandling eller för att användas externt tillsammans med sådana maskiner. Dessa enheter kan föreligga i form av läsenheter för skiv- eller bandminnen;
  2. tillsatser som utökar centralenhetens behandlingskapacitet (t.ex. enheter för flyttalsräkning);
  3. enheter för styrning och anpassning, t.ex. sådana som sammanbinder centralenheten med in- och utenheter (t.ex. USB-hubbar). Detta nummer omfattar emellertid inte enheter för styrning och anpassning som används för kommunikation i trådnät eller trådlösa nätverk (såsom LAN och WAN, dvs. lokala och icke-lokala nätverk) (nr 8517).
  4. signalomvandlingenheter. Vid inmatningen gör dessa enheter det möjligt för maskinen att förstå en utifrån kommande signal, medan de vid utmatningen omvandlar de utsignaler som är resultatet av den bearbetning maskinen har utfört till signaler som kan användas utanför maskinen.
  5. utrustning för inmatning av X- och Y-koordinater, som är enheter för inmatning av lägesdata i datorer. Dessa anordningar innefattar mus, ljuspenna, styrspak (joystick), styrkula (track ball) och beröringskänslig skärm. Deras gemensamma egenskaper är att deras indata består av, eller tolkas som, positionsdata relaterad till en fix punkt. Deras gemensamma användning är att styra markörens placering på bildskärmen som ersättning för eller som komplement till tangentbordets markörtangenter.

Denna grupp omfattar också grafiska plattor, vilka utgör enheter för inmatning av X- och Y-koordinater som gör det möjligt att fånga och spåra koordinaterna hos en kurva eller andra geometriska former. Dessa apparater består vanligen av en rektangulär platta med aktiv känslig yta, en pekare eller penna att skapa teckningar med och en zoomanordning ansluten till ett hårkors som möjliggör inmatning av data.

Till denna grupp hör även digitaliserare, som har funktioner liknande de grafiska plattornas. De skiljer sig emellertid från de grafiska plattorna genom att de vanligen används för att fånga teckningar som endast finns i pappersform, medan de senare används för att skapa originalkonst och teckningar, såväl som för menyval och för att styra objekt på bildskärmen. Pekare till digitaliserare kan vara av vilken form som helst, men de måste vara tillräckligt små för att kunna hållas i handen och flyttas över digitaliserarens känsliga (aktiva) område. Hårkorsmarkörer är den vanligaste formen.


II. Magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till databärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans


Till denna grupp hör ett stort sortiment av maskiner, av vilka många är elektromagnetiska eller elektroniska, som vanligen kompletterar varandra. De används i allmänhet i system för sammanställning av statistik eller för bokföring eller andra arbeten. Gruppen omfattar magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till databärare i kodad form samt maskiner som behandlar data och ger resultatet i klartext.

Gruppen omfattar endast sådana maskiner som inte är nämnda eller inbegripna någon annanstans. Den omfattar därför t.ex. inte:

a)

datorer och enheter till datorer som är beskrivna i avsnitt I ovan, andra än streckkodsläsare;

b)

räknemaskiner, bokföringsmaskiner och kassakontrollapparater enligt nummer 8470, från vilka de skiljer sig genom att de inte har någon anordning för manuell inmatning utan matas med data endast i kodad form (magnetband, disketter, cd-rom etc.).

c)

automatiska skrivmaskiner och ordbehandlingsmaskiner (nr 8472);



A. Magnetiska och optiska läsare

Magnetiska och optiska läsare läser skrifttecken, i allmänhet kodade, och omvandlar dessa till elektriska signaler (impulser) som direkt kan användas av maskinen för överföring eller behandling av kodad information.

  1. Magnetiska läsare. I denna typ av apparater magnetiseras skrifttecken som är tryckta med en speciell ”magnetsik färg”, och omvandlas sedan till elektriska impulser av ett magnetiskt läshuvud. De identifieras därefter antingen genom jämförelse med data som är registrerade i maskinens minne eller med hjälp av en numerisk, vanligen binär, kod.
  2. Optiska läsare. Dessa kräver inte någon speciell färg. Skrifttecknen läses direkt av en serie fotoelektriska celler och översätts enligt principen för binära koder. Denna grupp omfattar också streckkodsläsare. Dessa apparater använder i allmänhet ljuskänsliga halvledaranordningar, t.ex. laserdioder, och används som inenheter i förbindelse med en dator eller med andra apparater, t.ex. kassaregistreringsapparater. De är avsedda att hållas i handen, placeras på ett bord eller sättas fast på en maskin.

Ovan beskrivna läsare klassificeras enligt detta nummer endast om de föreligger separat. När de är kombinerade med andra maskiner (t.ex. maskiner för överföring av data till databärare i kodad form och maskiner för behandling av data i kodad form) klassificeras de tillsammans med dessa under förutsättning att de föreligger tillsammans.

B. Maskiner för överföring av data till databärare i kodad form

Denna grupp omfattar:

  1. maskiner för överföring av kodad information från en databärare till en annan. Dessa maskiner kan användas antingen för att överföra kodad information från en viss typ av databärare till en bärare av annan typ, eller för överföring av informationen till en annan databärare av samma typ. Den sistnämnda kategorin innefattar reproduceringsmaskiner, vilka används för att reproducera data, helt eller delvis, från ett original lagrat på magnetband eller på magnetiska eller optiska skivminnen (t.ex. dvd eller cd-rom) genom framställning av ett nytt magnetband eller skivminne.
  2. maskiner för införande av fasta program i integrerade kretsar. Med dessa maskiner förs, i kodad form, de data som finns i maskinernas minnen över till integrerade kretsar. Maskinerna ”bränner in” informationen i en eller flera integrerade kretsar med hjälp av olika tekniker, alltefter vad som är lämpligt för den typ av programmerbar integrerad krets som används.

En del maskiner är försedda med en tillsatsanordning (emulator) som gör det möjligt för användaren att få en uppfattning om (emulera) resultatet av programmeringen innan programmet överförs till den integrerade kretsen.

Delar och tillbehör

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificering av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), skall delar och tillbehör till maskiner enligt detta nummer klassificeras enligt nummer 8473.

Detta nummer omfattar inte heller:

a)

strömförsörjningsenheter (nr 8504);

b)

apparater för modulering och demodulering (modem), som både modulerar information från en dator till en signal som kan sändas över telefonnätet och omvandlar en sådan signal till digital form (nr 8517);

c)

elektroniska integrerade kretsar (nr 8542);

d)

flygsimulatorer (t.ex. nummer 8805).

 

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 8471.30

Detta nummer omfattar bärbara datorer som väger högst 10 kg. Dessa maskiner, som är utrustade med en flat skärm, kan arbeta utan yttre elektrisk kraftkälla och kan vara försedda med ett modem eller någon annan utrustning som möjliggör uppkoppling mot ett nätverk.

HS-nr 8471.90

Detta nummer omfattar bl.a. system för lagring av data på optiska skivor. I dessa system ingår vanligtvis tangentbord, bildskärmar, drivenheter för optiska skivor, skannrar och skrivare. Systemen kan inbegripa en dator som styrenhet eller vara uppbyggda så att de är åtkomliga eller styrbara av en dator. Dessa system utför i allmänhet följande uppgifter:

-

inspelning av bilden genom elektronisk avsökning;

-

lagring;

-

återvinning;

-

visning;

-

tryckning på vanligt papper.



8472 Andra maskiner och apparater för kontorsbruk (t.ex. dupliceringsmaskiner av hektograftyp, stencilapparater, adresseringsmaskiner, sedelutbetalnings-automater, maskiner för sortering, räkning eller förpackning av mynt, pennformeringsapparater, hålslag och häftapparater)


8472.10

- Dupliceringsmaskiner av hektograftyp och stencilapparater

8472.30

- Maskiner för sortering, vikning, kuvertering, banderollering, öppning, tillslutning eller försegling av post samt maskiner för anbringande eller makulering av frimärken

8472.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar alla maskiner och apparater för kontorsbruk som inte omfattas av något av de tre föregående numren eller av någon annan varukod med mera specificerad varubeskrivning.

Uttrycket "maskiner och apparater för kontorsbruk" skall tas i vidsträckt betydelse och omfattar alla maskiner och apparater som används på kontor, i butiker, fabriker, verkstäder, skolor, järnvägsstationer, hotell etc. för kontorsarbete (dvs. arbete i samband med skrivning, registrering, sortering etc. av korrespondens, handlingar, blanketter, protokoll, räkenskaper etc.).

Ifrågavarande maskiner och apparater förs hit, endast om de har stativ, bottenplatta etc. för att ställas på ett bord e.d. eller är försedda med anordningar för fastsättning. Handverktyg som saknar bottenplatta eller fästanordningar förs till 82 kap.

Maskiner och apparater enligt detta nummer kan vara handmanövrerade eller mekaniskt eller elektriskt manövrerade (inbegripet maskiner som arbetar med elektromagnetiska reläer eller elektroniskt).

Detta nummer omfattar bl.a.:

  1. dupliceringsmaskiner av hektograftyp (t.ex. gelatin- och spritduplikatorer) och stencilapparater. De senare arbetar med vaxade pappersstenciler, på vilka har tidigare skrivits med nål eller skrivmaskin. Numret omfattar också små kopieringspressar som är avsedda att användas tillsammans med hektografer.
    Numret omfattar emellertid inte mindre tryckpressar (t.ex. boktryckpressar, litografiska tryckpressar och offsettryckpressar), även om de är avsedda för kontorsbruk, dupliceringsmaskiner som arbetar med präglade plast- eller metallfolier (inbegripet sådana dupliceringsmaskiner som dessutom kan arbeta med stenciler), fotokopieringsapparater eller värmekopieringsapparater (nr 8443) och inte heller apparater för mikrofotografering på film (90 kap.);
  2. adresseringsmaskiner. Dessa maskiner trycker snabbt adresser på fakturor, brev, kuvert etc. De arbetar vanligen med en serie små stencilkort eller med präglade adressplåtar av metall. Numret omfattar också specialmaskiner för skärning av stenciler eller prägling av metallplåtar, ävensom maskiner som väljer ut vissa av ett antal adressplåtar eller stenciler;
  3. biljettmaskiner (andra än biljettmaskiner med räkneverk–nummer 8470 och biljettautomater–nummer 8476). nummer 8472 omfattar också små bärbara maskiner för hålstansning (klippning) i biljetter eller för utfärdande och tryckning av biljetter från en pappersremsa (t.ex. sådana som används av buss- och spårvägskonduktörer). Även maskiner för datumstämpling av biljetter förs hit;
  4. maskiner för sortering eller räkning av mynt eller sedlar. Sådana maskiner förs hit även om de är försedda med anordning för förpackning av mynten eller sedlarna och i vissa fall för tryckning av beloppet på omslaget.
    Mynträkningsmaskiner vilkas funktion grundar sig på vägning klassificeras enligt nummer 8423 eller 9016;
  5. sedelutbetalningsautomater som arbetar i direkt anslutning (on-line) till eller i efterföljande samverkan (off-line) med en dator;
  6. uttagsautomater, t.ex. bankomater i vilka kunder kan sätta in, ta ut och överföra pengar samt se saldot på sina konton utan direktkontakt med bankpersonal;
  7. pennformeringsapparater, även handdrivna.
    Numret omfattar inte icke mekaniska pennformerare. Dessa klassificeras enligt nummer 8214 eller, om de har leksakskaraktär, enligt 95 kap.;
  8. hålslag, vilka används för stansning av hål i papper eller handlingar (t.ex. för lösbladssystem eller för enkel registrering eller sortering).
    Numret omfattar inte maskiner för perforering av rader av små hål (som i frimärksark) (nr 8441);
  9. maskiner för perforering av pappersremsor för användning i automatiska skrivmaskiner;
  10. med perforerade remsor arbetande maskiner, vilka inte själva har någon skrivmekanism utan utgör separata enheter som i anslutning till vanliga skrivmaskiner används för automatisk skrivning. Vissa av dessa maskiner kan välja ut de delar av det perforerade bandet som behövs för ett visst brev eller en viss handling;
  11. häftapparater (vilka används för att foga ihop handlingar med häftklammer) och apparater för borttagande av häftklammer.
    Numret omfattar dock inte:
    a) k. häftpistoler (nr 8205);
    b) häftmaskiner av sådana slag som används i bokbinderier (nr 8440);
    c) häftmaskiner av sådana slag som används vid tillverkning av kartonger (nr 8441);
  12. brevvikningsmaskiner, ibland kombinerade med en anordning för att kuvertera brevet eller förse det med banderoll;
  13. brevöppningsmaskiner och kuvertförseglingsmaskiner;
  14. maskiner för makulering av frimärken;
  15. brevsorteringsmaskiner för postkontor, inbegripet sådana som i huvudsak består av grupper av pulpeter för kodning, kanalsystem för försortering, mellansorterare och slutsorterare, vilka samtliga styrs av en dator och bildar en funktionell enhet i den mening som avses i anm. 4 till sextonde avd. (se även allm. anv. till sextonde avd.);
  16. apparater för avrullning av omslagspapper eller gummerat papper;
  17. apparater för fuktning av frimärken eller gummerat papper (även apparater med en enkel vals);
  18. apparater för sönderrivning av konfidentiella handlingar;
  19. maskiner för utskrivning av checkar. Dessa är vanligen små maskiner som är speciellt konstruerade för sitt ändamål. Förutom att skriva ut tecken för tecken kan de ofta skriva ut ett helt ord eller grupper av ord samtidigt (t.ex. då de med ord för in en penningsumma). De använder vanligen outplånligt bläck och ibland även perforeringar eller prägling;
  20. maskiner för signering av checkar. Dessa maskiner skriver automatiskt ut en outplånlig namnteckning på checkar och anbringar vanligen också en noggrant utarbetad bakgrund som är svår att efterbilda;
  21. växelautomat som används tillsammans med kassakontrollapparater för automatisk utbetalning av det belopp som kunden skall ha tillbaka;
  22. separat stående maskiner som används i kontor vid sortering av dokument och trycksaker;
  23. skrivmaskiner (andra än skrivare enligt nr 8443) kännetecknas i allmänhet av ett handmanövrerat tangentbord, vars tangenter vid anslag får motsvarande bokstäver att skrivas direkt på papperet. I vissa fall arbetar de med en serie hävstänger och typarmar där bokstäver, siffror osv. (typer) är graverade i relief på typarmarnas huvud. I andra fall är typerna monterade på en kula, en cylinder, ett hjul eller på cylindriska element (skyttlar), vilka rör sig så att den önskade typen lämnar avtryck på papperet. Texten skrivs bokstav för bokstav, men i undantagsfall kan bokstavskombinationer (t.ex. standardord eller förkortningar) användas.

    Skrivmaskiner klassificeras enligt detta nummer oavsett vilken typ av tecken som används (t.ex. vanliga bokstäver och siffror, stenograftecken, nottecken eller blindskrift). Numret omfattar också chiffreringsmaskiner och dechiffreringsmaskiner som arbetar på samma sätt som vanliga skrivmaskiner.

    Även elektriska skrivmaskiner klassificeras enligt detta nummer, oavsett om de arbetar med elektrisk motor, elektromagnetiska reläer eller, i fråga om vissa automatiska skrivmaskiner, med elektroniska anordningar.

    Detta nummer omfattar också:

    i) automatiska skrivmaskiner. Dessa omfattar:

    a) maskiner i vilka en förut perforerad pappersremsa matas genom maskinen och påverkar denna så att text skrivs:
    b) maskiner med ett minne med begränsad kapacitet, vilka med hjälp av extra funktionstangenter kan memorera, korrigera och skriva ut texter automatiskt;
    c) maskiner utan tangentbord (skrivare) som skriver ut tecken för tecken och har utbytbara typhjul. Dessa maskiner är avsedda att med hjälp av ett lämpligt gränssnitt anslutas till andra skrivmaskiner, ordbehandlingsmaskiner, datorer osv. Om inte annat följer av anmärkning 5 B till detta kapitel ska skrivare som uppfyller villkoren i anmärkning 5 D 1 till detta kapitel klassificeras som skrivare enligt nummer 8443;

    ii) maskiner för skrivning av identifieringsbokstäver osv. (och ibland även för märkning med upphettade typer) på isolerrör till elektriska ledningar;

    iii) skrivmaskiner utan inbyggt räkneverk men särskilt avsedda för bokföringsändamål (t.ex. skrivning på särskilda formulär såsom fakturor, dagböcker, kort till kortregister eller lösa blad till huvudböcker);

    iv) skrivmaskiner med en anordning för överföring av de siffror som skrivs till en särskild räknemaskin eller med en räkneanordning som används vid hastighetsprov;

  24. ordbehandlingsmaskiner. Dessa består, förutom av ett tangentbord, av ett eller flera minnen med stor kapacitet (t.ex. magnetskivor, flexskivor eller kassetter), bildskärm och skrivare. De olika delarna kan föreligga som en enhet i gemensamt hölje eller som åtskilda enheter som är förenade genom kablar. Ordbehandlingsmaskiner kan vara försedda med gränssnitt för att t.ex. förbinda dem med andra ordbehandlingsmaskiner, fotosättningsutrustning, datorer eller telenätet. De har större förmåga att korrigera eller sammanställa texter än automatiska skrivmaskiner. De kan utföra aritmetiska operationer, men denna förmåga kan inte jämföras med motsvarande förmåga hos datorer (enigt definition anmärkning 5 till kapitel 84). De skiljer sig från datorer enligt nummer 8471 i synnerhet genom att de inte kan modifiera ett bearbetningsprogram genom ett logiskt beslut under pågående körning (se anmärkning 5 till kapitel 84).

De maskiner som är upptagna i punkt 19 och 20 ovan kan också användas för ifyllande och underskrift av andra handlingar.

Delar och tillbehör

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör till maskiner och apparater enligt detta nummer enligt nummer 8473.


Detta nummer omfattar inte:

a)

sorteringsmaskiner som är tillbehör, eller del till maskiner enligt nummer 8443;

b)

bokföringsmaskiner (nr 8470);

c)

datorer (nr 8471);

d)

teleprintrar (nr 8517);

e)

dikteringsapparater och andra apparater för ljudinspelning eller ljudåtergivning (nr 8519);

f)

röntgenapparater för undersökning av sedlar eller dokument (nr 9022);

g)

tidstämpelur (nr 9106);

h)

leksaksskrivmaskiner (nr 9503);

ij) datumstämplar, sigillstämplar och liknande handstämplar (nr 9611).


8473 Delar och tillbehör (andra än överdrag, fodral, väskor o.d.) som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nummer 8470–8472


 

- Delar och tillbehör till maskiner enligt nummer 8470:

8473.21

- - Till elektroniska räknemaskiner enligt nummer 8470 10, 8470 21 eller 8470 29 

8473.29

- - Andra

8473.30

- Delar och tillbehör till maskiner enligt nummer 8471

8473.40

- Delar och tillbehör till maskiner enligt nummer 8472 

8473.50

- Delar och tillbehör som är lämpade att användas för maskiner enligt två eller flera av numren 8470–8472


Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner eller apparater enligt nummer 8470-8472.

Tillbehör enligt detta nummer utgörs av utbytbara delar eller anordningar som är avsedda att göra en maskin lämplig för ett visst arbete, för att utföra en viss uppgift i samband med maskinens huvudfunktion eller för att öka maskinens användningsområde.

Numret omfattar bl.a.:

  1. anordningar för kontinuerlig frammatning av skrivpapper till skrivmaskiner, bokföringsmaskiner etc.;
  2. anordningar för automatisk radväxling i skrivmaskiner, bokföringsmaskiner etc.;
  3. listförare för adresseringsmaskiner (dvs. en anordning som upprättar en lista över de adresser som trycks);
  4. hjälpanordningar för tryckning, som är avsedda för tabuleringsmaskiner;
  5. s.k. pappersstöd för skrivmaskiner (avsedda att hålla kopiorna);
  6. adressplåtar av metall, även ostansade eller opräglade, som är igenkännliga för användning i adresseringsmaskiner;
  7. räkneverk som är avsedda att ingå i skrivmaskiner, bokföringsmaskiner etc.;
  8. disketter för rengöring av skivaggregat till datorer etc.;
  9. elektroniska minnen [t.ex. SIMM (Single In-line Memory Modules) och DIMM (Dual In-line Memory Modules)] lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen i maskiner för automatisk databehandling, som inte består av diskreta komponenter som krävs enligt anmärkning 9 b 2 till kapitel 85, som inte stämmer med definitionen av integrerade multikomponentkretsar (se anmärkning 9 b 4 till kapitel 85) och som inte har en specifik funktion.

Numret omfattar emellertid inte överdrag, väskor och filtunderlägg. Dessa artiklar klassificeras enligt de nummer till vilka de i och för sig hör. Möbler (t.ex. skåp och bord) förs till nummer 9403, även om de är särskilt avsedda för kontorsbruk. Stativ som är avsedda för maskiner enligt nummer 8470–8472 och normalt inte är användbara till annat än ifrågavarande maskiner förs dock hit.

Numret omfattar inte heller:

a)

spolar och liknande artiklar som är lämpliga att användas till maskiner av sådana slag som omfattas av nummer 8470, 8471 eller 8472 (klassificeras efter materialets beskaffenhet, t.ex. enligt nummer 3923 eller femtonde avd.);

b)

musmattor (klassificeras efter materialets beskaffenhet);

c)

stenciler av papper (nr 4816) eller av andra material (klassificeras efter materialets beskaffenhet);

d)

tryckta statistikkort (nr 4823);

e)

skivpackar och andra media som är preparerade för magnetisk registrering (nr 8523);

f)

elektroniska integrerade kretsar (nr 8542);

g)

varvräknare (t.ex. för montering på skrivmaskiner för kontroll av hastigheten) (nr 9029);

h)

färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, även på spolar eller i patroner (klassificeras efter materialets beskaffenhet eller enligt nummer 9612 om de är impregnerade eller överdragna med bläck, färg e.d. eller preparerade på annat sätt för att ge ett avtryck);

ij)

enbens-, tvåbens- och trebensstativ och liknande artiklar (nr 9620).


8474 Maskiner och apparater för sortering, siktning, avskiljning, tvättning, krossning, malning, blandning eller knådning av jord, sten, malm eller andra mineraliska ämnen i fast form (inbegripet pulver- eller pastaform); maskiner och apparater för agglomerering, formning eller gjutning av fasta mineraliska bränslen, keramiska massor, icke hårdnad betong, gips eller andra mineraliska produkter i pulver- eller pastaform; maskiner för tillverkning av gjutformar av sand


8474.10

- Maskiner och apparater för sortering, siktning, avskiljning eller tvättning

8474.20

- Maskiner och apparater för krossning eller malning

 

- Maskiner och apparater för blandning eller knådning:

8474.31

- - Betong- och murbruksblandare

8474.32

- - Maskiner och apparater för blandning av mineraliska ämnen med bitumen

8474.39

- - Andra

8474.80

- Andra maskiner och apparater

8474.90

- Delar


Detta nummer omfattar:

I.

maskiner och apparater av sådana slag som används huvudsakligen inom råvaruindustrin för bearbetning (sortering, siktning, avskiljning, tvättning, krossning, malning, blandning eller knådning) av fasta mineraliska ämnen (i allmänhet produkter enligt femte avd. i tulltaxan), såsom jord (även jordpigment), lera, sten, malm, mineraliska bränslen, mineraliska gödselmedel, slaggcement eller betong;

II.

maskiner och apparater för agglomerering, formning eller gjutning av fasta mineraliska ämnen i pulver- eller pastaform (t.ex. agglomerering av fasta mineraliska bränslen; gjutning eller formning av keramiska massor, icke hårdnad betong, gips etc., med eller utan tillsats av bindemedel eller fyllmedel);

III.

maskiner för tillverkning av gjutformar av sand.

 

Många maskiner enligt detta nummer kombinerar två eller flera av ifrågavarande funktioner (t.ex. hydraulisk sortering och tvättning, malning och sortering, malning och blandning eller blandning och gjutning).

Vissa maskiner som normalt används för bearbetning av mineraliska ämnen kan i andra hand även användas för bearbetning av icke mineraliska ämnen (t.ex. trä eller ben). Sådana maskiner förs också till detta nummer . Men numret omfattar inte maskiner som är specialkonstruerade för att utföra liknande bearbetningar av icke mineraliska ämnen (t.ex. för sortering eller siktning av träflis; för malning av trä till trämjöl; för malning eller blandning av kemikalier eller organiska färgämnen; för malning av ben, elfenben etc.; för agglomerering eller formning av korkpulver).


I. Maskiner och apparater enligt I ovan (maskiner och apparater som huvudsakligen är avsedda för råvaruindustrin)

Denna grupp omfattar bl.a. följande maskiner och apparater.

A.

Sorterings-, sikt-, avskiljnings- och tvättmaskiner för separarering av olika beståndsdelar, vanligen efter styckenas eller partiklarnas storlek eller vikt, eller för avskiljande av föroreningar. Bland dessa maskiner märks:

1.

valssorteringsmaskiner. Dessa består av ett antal parallella valsar som roterar i samma riktning i mer eller mindre nära kontakt med varandra. Varje vals har ett antal rännor, så att den tillsammans med intilliggande vals bildar kanaler, genom vilka det mindre grova materialet som går över valsarna kan falla ned. Dessa kanaler ökar successivt i storlek, så att materialet härigenom kan sorteras efter partiklarnas storlek;

2.

siktmaskiner med metalltrådsduk eller perforerad plåt. Materialet passerar över en lutande sikt, där maskorna eller hålen ökar i storlek mot den lägre änden. Det finns två typer av dessa maskiner: i den ena är metalltrådsduken eller den perforerade plåten formad till en roterande, lutande, vanligen cylindrisk eller sexsidig trumma, i den andra försätts en plan, lutande metalltrådsduk eller perforerad plåt i vibrationer eller skakningar;

3.

sorteringsmaskiner med rakor. Materialet sorteras av ett antal rakor som är försedda med tänder på lämpliga avstånd från varandra;

4.

specialmaskiner av olika typer för borttagande av sten etc. från kol;

5.

hydrauliska maskiner för tvättning, siktning eller anrikning. En del av dessa maskiner tvättar helt enkelt bort föroreningarna. I andra avskiljs eller anrikas de tyngre delarna, som inte hålls i suspension av vattnet;

6.

flotationsmaskiner, vilka används huvudsakligen för anrikning av malm. Den krossade malmen blandas med vatten och vissa ytaktiva ämnen (olja eller olika kemikalier). En hinna bildas på vissa av mineralpartiklarna, vilka sedan flyter upp till ytan och avlägsnas. I vissa fall påskyndas processen genom inblåsning av luft.


Detta nummer omfattar också sorteringsmaskiner med magnetiska eller elektriska anordningar (t.ex. elektrostatiska sorteringsmaskiner) och maskiner med elektroniska eller fotoelektriska anordningar, t.ex. utrustning för sortering av uranmalm eller toriummalm som arbetar med mätning av radioaktivitet.

Numret omfattar inte sorteringscentrifuger, i vilka partiklar alltefter densiteten kan sorteras ut på olika avstånd från drivaxeln (nr 8421). Maskiner i vilka centrifugalkraften utnyttjas för att slunga materialet mot en siktduk förs dock hit.
Transportband som används tillsammans med sorterings- och siktmaskiner, klassificeras efter sin beskaffenhet, såvida de inte bildar en integrerande del av en sådan maskin eller själva tjänstgör som sikt- eller sorteringsanordning (t.ex. är perforerade för sortering eller siktning).

B.

Maskiner för krossning eller malning. Hit hör bl.a.:

1.

konkrossar. Dessa består i huvudsak av en behållare i vilken en kon roterar, ibland med en excentrisk rörelse. Materialet krossas mellan konen och behållarens väggar;

2.

tuggare av olika typer. Det material som skall krossas faller av sin egen tyngd ned mellan två vertikala räfflade käftar, av vilka den ena är fast och den andra rörlig;

3.

trumkrossar. Materialet lyfts upp till övre delen av en trumma och krossas då det faller ned på bottnen;

4.

valskrossar och valskvarnar. Materialet krossas mellan parallella valsar som roterar i motsatta riktningar. Avståndet mellan valsarna varierar efter önskad finlek. I många fall består maskinen av flera sådana valspar;

5.

pendelkvarnar, i vilka materialet med stor kraft slungas (t.ex. av snabbt roterande armar) mot maskinens väggar;

6.

krossar som arbetar med hammare;

7.

kul- eller stångkvarnar. Dessa består i huvudsak av en roterande trumma som innehåller ett antal kulor eller korta stänger (t.ex. av stål eller porslin). Materialet placeras i den roterande trumman och krossas eller mals genom inverkan av kulorna eller stängerna;

8.

kvarnar med malstenar (malgångar);

9.

stampverk, vilka huvudsakligen används för krossning av malm. En rad fallhammare (stampar), som manövreras av kamskivor och ofta är ordnade efter olika storlek, krossar materialet till önskad finlek;

10.

maskiner för sönderdelning och knådning av lerklumpar före ytterligare bearbetning inom den keramiska industrin.

C.

Blandnings- och knådningsmaskiner. Dessa består i huvudsak av en med skovlar eller andra omröringsanordningar försedd behållare, i vilken två eller flera ämnen blandas eller knådas genom omröring. Hit hör bl.a.:

1.

betong- och murbruksblandare. Numret omfattar emellertid inte betongblandare som är permanent monterade på en järnvägsvagn eller ett lastbilsunderrede (nr 8604 eller 8705);

2.

maskiner för blandning av mineralämnen (krossad sten, grus, kalksten etc.) med bitumen, för framställning av bituminösa vägbeläggningsmaterial. Dessa maskiner kan exempelvis utgöra anläggningar som består av ett antal separata komponenter (matartratt, torkare, stoftutsugare, blandare, elevator etc.) som är monterade på ett gemensamt underrede eller utgör funktionella enheter, i vilka komponenterna är placerade sida vid sida (fasta eller flyttbara asfaltblandningsanläggningar);

3.

malmblandare;

4.

maskiner för blandning av kolstybb etc. med bindemedel vid tillverkning av bränslebriketter;

5.

maskiner för den keramiska industrin (t.ex. för blandning av lera med färgämnen eller för knådning av keramisk massa);

6.

blandningsmaskiner för beredning av gjutsand.



II. Maskiner för agglomerering, formning eller gjutning

I allmänhet är dessa maskiner av någon av följande tre typer:

a)

olika typer av pressar som arbetar med formar i vilka det förut beredda materialet agglomereras och pressas till önskad form;

b)

maskiner med stora valsar, vilkas ytor är försedda med en serie håligheter där materialet pressas till önskad form; eller

c)

maskiner för strängpressning.

 

Denna grupp omfattar bl.a.:

A.

maskiner för agglomerering av fasta mineraliska bränslen (kolstybb, torvfibrer etc.) till briketter av tegelstensform, kulform, äggform etc.;

B.

maskiner för agglomerering eller formning av keramiska massor. Hit hör bl.a.:

1.

tegelmaskiner av press- eller strängpressningstyp, inbegripet maskiner för skärning av de utsprutade stängerna till tegelstenar;

2.

maskiner för formning av takpannor, inbegripet maskiner för avjämning av kanterna;

3.

maskiner för formning eller strängpressning av rör av lergods;

4.

maskiner för tillverkning av trådtegel. I dessa maskiner passerar metalltrådsduk mellan valsar och täcks i trådarnas korsningspunkter med lera;

5.

drejskivor och liknande maskiner, på vilka keramisk massa roterar och formas för hand eller med hjälp av verktyg;

6.

maskiner för formning av konstgjorda tänder av porslin;

C.

maskiner för agglomerering av slipmedel vid tillverkning av slipskivor;

D.

maskiner för tillverkning av olika betongvaror (t.ex. gatsten, stolpar och balustrader), inbegripet centrifugalgjutmaskiner för rör;

E.

maskiner för formning av olika artiklar av gips, stuck etc. (t.ex. leksaker, statyetter och takdekorationer);

F.

maskiner för formning av varor av asbestcement (t.ex. kar, drickhoar och skorstenar) och maskiner för tillverkning av rör av asbestcement genom valsning över en dorn;

G.

maskiner för formning av grafitelektroder;

H.

maskiner för strängpressning av blyertsstift av grafit;

IJ.

maskiner för formning av skolkrita.



III. Maskiner för tillverkning av gjutformar av sand

Dessa maskiner, som kan vara av olika typer, är avsedda att pressa förut beredd gjutsand antingen i en form till en gjutkärna eller runt en modell i en formflaska till en gjutform. Dessa maskiner är ofta försedda med skakmekanism för att sanden skall packas tätt i formen.

Detta nummer omfattar många typer i vilka tryckluft inverkar antingen på en kolv eller direkt på sandens yta. Numret omfattar emellertid inte apparater i vilka sand sprutas ut med hjälp av tryckluft (nr 8424) och inte heller torkugnar för gjutkärnor eller gjutformar (nr 8419).

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater enligt detta nummer . Kulor för kulkvarnar klassificeras dock efter materialets beskaffenhet.


Numret omfattar inte:

a)

kolpulverbrännare; mekaniska eldningsapparater med inbyggd pulveriserings- eller malningsanordning (nr 8416);

b)

kalandrar och andra valsmaskiner (nr 8420);

c)

filtrerpressar (nr 8421);

d)

verktygsmaskiner för bearbetning av sten eller andra mineraliska ämnen eller för bearbetning av glas i kallt tillstånd (nr 8464);

e)

betongvibratorer (nr 8467 eller 8479, alltefter beskaffenheten);

f)

maskiner för formgjutning eller pressning av glas (nr 8475);

g)

maskiner och apparater för formning av plast (nr 8477);

h)

pressar med allmän användning (nr 8479);

ij)

betongspridare (nr 8479 eller 87 kap.);

k)

formflaskor för metallgjuterier; formar för användning i maskiner enligt nummer 8474 (nr 8480).



8475 Maskiner för sammansättning av elektriska eller elektroniska lampor, rör eller blixtlampor i glashöljen; maskiner för tillverkning av glas eller bearbetning av glas i varmt tillstånd


8475.10

- Maskiner för sammansättning av elektriska eller elektroniska lampor, rör eller blixtlampor i glashöljen 

 

- Maskiner för tillverkning av glas eller bearbetning av glas i varmt tillstånd:

8475.21

- - Maskiner för tillverkning av optiska fibrer och förstadier till sådana

8475.29

- - Andra

8475.90

- Delar


Numret omfattar maskiner för sammansättning av elektriska eller elektroniska lampor, rör eller blixtlampor i glashöljen. Hit hör också maskiner för tillverkning av glas eller bearbetning av glas i varmt tillstånd (andra än ugnar enligt nummer 8417 eller 8514).


I. Maskiner för sammansättning av elektriska eller elektroniska lampor, rör eller blixtlampor i glashöljen


Denna grupp omfattar bl.a.:

A.

maskiner för evakuering och tillslutning av lampkolvar;

B.

rotationsmaskiner för automatisk sammansättning av glödlampor eller radiorör.

 

Dessa maskiner är vanligen försedda med anordningar för värmebehandling av glas (t.ex. blåslampa eller anordningar för pressning och tillslutning), men de förs hit även om de saknar sådana anordningar.

Numret omfattar också maskiner och apparater som är avsedda för sammansättning av elektriska glödlampor och vilkas beståndsdelar är förbundna med varandra genom transportörer samt i vilka ingår utrustning för värmebehandling av glas, pumpar och enheter för provning av lamporna (se anm. 4 till sextonde avd.).

Detta nummer omfattar emellertid inte maskiner som används enbart för tillverkning av metalldelar till lampor eller rör, t.ex. maskiner för utstansning eller dragpressning av skärmgaller, anoder eller stöd (nr 8462), maskiner för spiralvridning av glödtrådar av metall för elektriska glödlampor (nr 8463) och maskiner för svetsning av skärmgaller eller elektroder (nr 8468 eller 8515).


II. Maskiner för tillverkning av glas eller bearbetning av glas i varmt tillstånd

Detta nummer omfattar maskiner som bearbetar glas (inbegripet smält kvarts och annan smält kiseldioxid) som har upphettats tills det har blivit mjukt eller flytande. Dessa maskiner arbetar huvudsakligen genom gjutning, dragning, valsning, spinning, blåsning, formning etc. Maskiner för bearbetning av glas i hårt tillstånd (även lätt uppvärmt för att underlätta arbetet) omfattas inte av detta nummer (nr 8464).


A. Maskiner för tillverkning av planglas

Till denna grupp hör bl.a.:

  1. maskiner för tillverkning av planglas genom dragning av plana glasband. En grovt tillformad glasskiva anfångas med en specialanordning och grips sedan av valsar samt dras vertikalt eller horisontellt genom en svalningsugn. Därvid erhålls ett ändlöst band som skärs i skivor (mekaniskt eller med en elektriskt uppvärmd tråd);
  2. maskiner för tillverkning av flytglas. Vid denna tillverkning flyter glaset fram över ytan på smält metall, för att på så vis framställa ett ändlöst glasband, vilket senare i processen skärs i bitar.


B. Andra maskiner för bearbetning av glas i varmt tillstånd

Till denna grupp hör bl.a.:

1.

maskiner för tillverkning av buteljer etc. Bland dessa märks en rad maskiner, från enkla mekaniska anordningar för anfångning och blåsning (sug- eller tryckluftdrivna och arbetande med separata formar) till automatiska maskiner med kontinuerlig matning (försedda med två roterande plattor, den ena med formar för rågjutning och den andra med formar för färdiggjutning);

2.

specialmaskiner och specialpressar för formning av olika glasvaror (t.ex. trottoarglas, isolatorer, ämnen av optiskt glas samt hålglas). Pressar med allmän användning förs däremot till nummer 8479;

3.

maskiner för dragning, formning eller blåsning av glasrör samt specialmaskiner för dragning av rör av smält kiseldioxid;

4.

maskiner för tillverkning av glaspärlor, särskilt maskiner i vilka avskurna stycken av glasrör avrundas genom att rullas i roterande, uppvärmda trummor;

5.

maskiner för tillverkning av glasfibrer. Dessa maskiner kan uppdelas i tre huvudgrupper:

a)

maskiner för tillverkning av för vävning avsedda ändlösa glasfibrer. Dessa maskiner består av en liten elektrisk ugn som beskickas med glaskulor. Ugnens botten består av ett munstycke med ett hundratal mycket fina hål. Fibrerna smörjs när de kommer ut ur dessa hål och förenas med hjälp av en särskild anordning till en sträng. Denna lindas upp på en roterande trumma, varigenom en kontinuerlig dragning av fibrerna uppnås;

b)

maskiner för tillverkning av korta fibrer. Dessa maskiner är försedda med en elektrisk ugn och ett munstycke som liknar det ovannämnda, men dessutom finns anordningar som åstadkommer en tryckluftsstråle, som samtidigt drar ut och sliter sönder fibrerna. Fibrerna faller under oljebesprutning ned på en roterande, perforerad trumma. En suganordning inuti trumman drar samman fibrerna, så att de bildar en sträng, som lindas upp på en spole eller bobin;

c)

maskiner för tillverkning av glasvadd. Det smälta glaset får falla på en uppvärmd roterande skiva. Det fastnar på skivans ojämnheter och dras under inverkan av centrifugalkraften ut till fibrer;

6.

maskiner för blåsning av kolvar till glödlampor eller för tillverkning av andra glasdelar till elektriska glödlampor och gasurladdningslampor, elektronrör etc. (t.ex. socklar, glödtrådshållare och s.k. fötter av glas);

7.

maskiner för tillverkning av optiska fibrer och förstadier till sådana.

 

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner enligt detta nummer.

Numret omfattar inte heller:

a)

glasblåsarpipor (nr 8205);

b)

vissa maskiner för tillverkning av härdat glas, i vilka vanliga glasskivor placeras mellan uppvärmda plattor och sedan plötsligt avkyls (nr 8419);

c)

formar för manuell eller mekanisk glastillverkning (nr 8480).

 


8476 Försäljningsautomater för varor (t.ex. frimärks-, cigarett-, livsmedels- eller dryckesautomater), inbegripet växlingsautomater (+)


 

- Försäljningsautomater för drycker:

8476.21

- - Med uppvärmnings- eller kylanordning

8476.29

- - Andra

 

- Andra:

8476.81

- - Med uppvärmnings- eller kylanordning

8476.89

- - Andra

8476.90

- Delar


Detta nummer omfattar olika slag av apparater som tillhandahåller en vara av något slag, då ett eller flera mynt eller en pollett läggs i eller ett magnetkort sticks in i en därför avsedd öppning (dock inte maskiner och apparater som omfattas av andra varukoder med mera specificerad varubeskrivning eller är uteslutna från detta kapitel genom någon anmärkning till kapitlet eller avdelningen). Försäljningsautomater enligt denna rubrik omfattar endast apparater där köparen måste erlägga pengar eller annat betalningsmedel, i utbyte mot en vara. Rubriken omfattar ej apparater som automatiskt tar fram en vara men som inte har en anordning som accepterar betalning.

Numret omfattar inte försäljningsapparater för varma eller kalla drycker, utan anordning som accepterar betalning (nr 8419).

Detta nummer omfattar inte bara apparater i vilka utlämnandet sker automatiskt utan också sådana som består av ett antal fack, ur vilka varan kan tas ut sedan man har lagt i ett mynt och t.ex. genom att trycka på en knapp har öppnat facket med den önskade varan.

Numret omfattar inte sådana enkla skåp eller behållare med myntreglerat lås, som används på stationer för förvaring av bagage eller på teatrar för utlämning av kikare. Sådana varor förs t.ex. till femtonde avd. eller 94 kap.

Numret omfattar också apparater med uppvärmnings- eller kylanordningar eller med anordningar för tillredning av den saluhållna varan (t.ex. fruktsaftspressar, apparater för blandning av kaffe och grädde samt glassblandare), under förutsättning att apparatens huvudfunktion och huvudändamål är den automatiska försäljningen av varan.

Numret omfattar försäljningsautomater för frimärken, järnvägsbiljetter, choklad, sötsaker, glass, cigaretter, cigarrer, drycker (såsom öl, vin, likör, kaffe eller fruktsaft), toalettartiklar (även försäljningsautomater som avger parfym genom ett slags rafräschissör), strumpor, film, tidningar etc. Hit förs också apparater för prägling av namnskyltar ur band av metall.

Numret omfattar också växlingsautomater.


Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också mekanismer för automatförsäljning, som är avsedda att byggas in i butiksfasader o.d., samt delar till apparater enligt detta nummer.

Följande apparater etc. omfattas inte av detta nummer , även om de sätts i funktion genom att lägga i mynt:

a)

myntreglerade lås (t.ex. för skåp eller offentliga toaletter) (nr 8301);

b)

bränsle- eller smörjmedelspumpar av sådana slag som används på bensinstationer eller i garage (nr 8413);

c)

vågar (nr 8423);

d)

skrivmaskiner (nr 8469);

e)

skoputsningsapparater som sätts i funktion genom att lägga i mynt (nr 8479);

f)

elektriska rakapparater (nr 8510);

g)

telefonapparater (nr 8517);

h)

televisionsmottagare (nr 8528);

ij)

kikare, kameror och filmprojektorer (90 kap.);

k)

gas- eller elektricitetsmätare (nr 9028);

l)

tur- och skicklighetsspel (nr 9504) och andra apparater enligt 95 kap.


Förklarande anmärkning till undernummer

HS nummer 8476.21 och 8476.29

Med "försäljningsautomater för drycker" avses alla automater för försäljning av drycker (kaffe, te, frukt- och bärsafter, alkoholhaltiga drycker osv.) antingen doserade, drickfärdiga i mugg eller annan behållare (t.ex. burk, flaska eller kartong) eller doserade snabbmixer och varmt eller kallt vatten.


8477 Maskiner och apparater för bearbetning av gummi eller plast eller för tillverkning av varor av dessa material, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel


8477.10

- Formsprutmaskiner 

8477.20

- Strängsprutmaskiner

8477.30

- Formblåsningsmaskiner

8477.40

- Vakuumgjutmaskiner och andra varmformningsmaskiner

 

- Andra maskiner och apparater för gjutning eller annan formning:

8477.51

- - För formning eller regummering av däck eller för formning av innerslangar

8477.59

- - Andra

8477.80

- Andra maskiner och apparater

8477.90

- Delar


Numret omfattar maskiner och apparater för bearbetning av gummi eller plast eller för tillverkning av varor av dessa material, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel.

Detta nummer omfattar bl.a.:

  1. maskiner för formning av ringar, däck eller andra artiklar av gummi eller plast, med undantag av egentliga formar (t.ex. nummer 6815, 6903 och 8480);
  2. maskiner för upptagning av ventilhål på innerslangar;
  3. specialmaskiner för skärning av gummitråd;
  4. formpressar för gummi eller plast;
  5. specialpressar för formning av termoplastiska pulver;
  6. pressar för tillverkning av grammofonskivor;
  7. maskiner och apparater för tillverkning av vulkanfiber;
  8. strängsprutmaskiner.


Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater enligt detta nummer.

Numret omfattar emellertid inte kapslingsutrustning för montering av halvledarkomponenter (nr 8486).


8478 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av tobak, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel


8478.10

- Maskiner och apparater

8478.90

- Delar


Detta nummer omfattar sådana maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av tobak som inte är nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel.

Stripning utförs i tröskseparatorer. Genom ett system som består av roterande hammare och metallsåll (korgar) av olika storlekar blåses en luftström, varvid tobaksbladen slås sönder och de lättare bladdelarna skiljs från de tyngre bladnerverna.

Numret omfattar bl.a.:

  1. maskiner för stripning eller skärning av tobaksblad;
  2. cigarr- och cigarettmaskiner, även försedda med förpackningsanordning.


Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater enligt detta nummer .


8479 Maskiner och mekaniska apparater med särskilda funktioner, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel


8479.10

- Maskiner och apparater för anläggnings- eller byggnadsverksamhet e.d.

8479.20

- Maskiner och apparater för utvinning eller beredning av animaliska eller vegetabiliska fetter och feta oljor 

8479.30

- Pressmaskiner för tillverkning av spånskivor eller fiberskivor av trä eller andra vedartade material samt andra maskiner för behandling av trä eller kork 

8479.40

- Maskiner för tillverkning av tågvirke och linor

8479.50

- Industrirobotar, ej nämnda eller inbegripna någon annanstans

8479.60

- Evaporatörer för luftkylning 

 

- Passagerarbryggor (passagerarlandgångar): 

8479.71 

- - Av sådana slag som används på flygplatser

8479.79

- - Andra slag

 

- Andra maskiner och mekaniska apparater:

8479.81

- - För metallbearbetning, inbegripet maskiner för lindning av elektrisk tråd till spolar 

8479.82

- - Maskiner för blandning, knådning, krossning, malning, sållning, siktning, homogenisering, emulgering eller omrörning

8479.89

- - Andra

8479.90

- Delar


Detta nummer omfattar endast maskiner och mekaniska apparater som har särskilda funktioner och som:

  1. inte är uteslutna från detta kapitel genom någon anmärkning till kapitlet eller avdelningen; och
  2. inte omfattas av någon varukod med mera specificerad varubeskrivning i något annat kapitel i tulltaxan; och
  3. inte kan klassificeras enligt något annat nummer i detta kapitel på grund av:

a)

att de med hänsyn till arbetssätt eller typ inte omfattas av någon annan varukod; och

b)

att de inte heller med hänsyn till deras avsedda användning eller deras nyttjande inom viss industri omfattas av något annat nummer ; eller

c)

att de med lika stor rätt skulle kunna klassificeras enligt två (eller flera) varukoder inom kapitlet.

 

Maskiner och mekaniska apparater enligt detta nummer skiljer sig från sådana delar till maskiner etc. som skall klassificeras i enlighet med de bestämmelser som i allmänhet gäller för klassificeringen av delar, genom att de har särskilda funktioner.

Följande varor anses ha särskilda funktioner:

A.

Mekaniska anordningar, med eller utan motor eller annan drivanordning, vilkas arbetsuppgifter kan avgränsas från och utföras oberoende av andra maskiner eller apparater.
Exempel: Fuktning och avfuktning av luft är särskilda funktioner, emedan de kan utföras av apparater som arbetar oberoende av andra maskiner eller apparater. En särskilt föreliggande apparat för luftavfuktning, som är avsedd att monteras på en ozongenerator, förs sålunda till nummer 8479 i egenskap av maskin med särskild funktion.

B.

Mekaniska anordningar som kan arbeta endast om de är monterade på en annan maskin eller apparat eller ingår i en sammansatt maskinell enhet, under förutsättning att deras arbetsuppgift:

a)

är klart avgränsad från den arbetsuppgift som utförs av den maskin eller apparat på vilken de skall monteras eller av den maskinella enhet i vilken de skall ingå, samt

b)

inte är intimt och oskiljaktigt förbunden med det arbete som utförs av nyssnämnda maskin, apparat eller maskinella enhet.

 

Exempel: En trådavskärare är en anordning som monteras på en industrisymaskin och som automatiskt skär av sytråden så att maskinen kan arbeta utan avbrott. Denna anordning utför en självständig arbetsuppgift, eftersom den inte deltar i själva syarbetet. Då det inte finns något passande nummer med mera specificerad varubeskrivning, förs trådavskäraren till nummer 8479.

Däremot har en förgasare till en förbränningsmotor en arbetsuppgift som visserligen är klart avgränsad från den som utförs av motorn men som inte kan sägas vara självständig, eftersom förgasarens arbetsuppgift är oskiljaktigt förbunden med motorns arbete. Särskilt föreliggande förgasare klassificeras därför som motordelar enligt nummer 8409.

Likaledes bildar mekaniska eller hydrauliska stötdämpare en integrerande del av den maskin eller apparat i vilken de skall ingå. Särskilt föreliggande stötdämpare skall därför klassificeras som delar till den maskin eller apparat i vilken de är avsedda att monteras. (Stötdämpare för fordon eller luftfartyg förs till sjuttonde avd.)

Bland det stora antal olika maskiner och mekaniska apparater som omfattas av detta nummer märks följande.


I. Maskiner och mekaniska apparater med allmän användning

Hit hör t.ex.:

  1. kar eller andra behållare (t.ex. kar eller cisterner för elektrolys) som är försedda med mekaniska anordningar (omrörare etc.) och som inte är igenkännliga såsom avsedda för någon viss industri och som inte utgör maskiner och apparater för uppvärmning, kokning etc. enligt nummer 8419. Kar eller andra behållare som endast är försedda med kranar, nivå- eller tryckmätare e.d. klassificeras efter materialets beskaffenhet;
  2. pressar, krossar, kvarnar, blandare etc. som inte är avsedda för särskilda varor eller industrier;
  3. apparater för fördelning av viss mängd (volym) av fasta eller flytande ämnen (t.ex. mekaniska matartrattar) och mekaniska apparater för kontinuerlig frammatning av arbetsstycken, i den mån dessa apparater inte är specialtillverkade för någon viss industri;
  4. maskiner och apparater för anbringande av snörhålsringar och rörnitar på alla slags material, t.ex. textilvaror, papp, plast och läder, samt maskiner för anbringande av remlås på drivremmar av textilmaterial, gummi eller andra ämnen;
  5. motorvibratorer, vilka består av en elektrisk motor med utskjutande axeländar som är försedda med excentriska skivor som alstrar radiella vibrationer, vilka överförs till den apparat eller anordning (transportränna, behållare, tratt, transportör, anordning för komprimering etc.) på vilken vibratorn är fästad;
  6. elektromagnetiska vibratorer, vilka är avsedda att anbringas på anordningar för transport, siktning, komprimering etc. och består av en bottenplatta som är försedd med en elektromagnet och två metallstavar, vilka uppbär en metallklump som med två satser av fjädrar hålls i läge på ett lämpligt avstånd från elektromagneten och som växelvis attraheras av magneten och dras tillbaka av fjädrarna;
  7. industrirobotar med flera användningsområden. Industrirobotar är automatiska maskiner som kan programmeras för att upprepade gånger utföra en serie rörelser. Genom att använda givare kan en industrirobot erhålla information om sitt arbetsområde och sedan analysera den sålunda erhållna informationen samt kan därigenom anpassa sitt arbetsmönster efter de varierande förhållandena inom arbetsområdet.

Industrirobotar kan bestå av en ledad konstruktion som liknar en människoarm och som är monterad i horisontellt eller vertikalt läge på en sockel och i sin ändpunkt försedd med en rörlig hållare för verktygshållaren. De kan också bestå av en rätlinjig konstruktion som vanligen rör sig längs en vertikal axel, där hållaren bildar den yttersta delen av ett manöverdon som är rörligt längs en horisontell axel. Robotarna kan också vara monterade på en bom.

Konstruktionens olika delar aktiveras av elektriska motorer eller med hydrauliska eller pneumatiska system.

Industrirobotar har många användningsområden: svetsning, målning, hantering, lastning och lossning, skärning, montering, putsning av metall etc. De ersätter människor i sådana arbetsuppgifter som antingen utförs i en hälsofarlig miljö (med giftiga ämnen, damm etc.) eller som är påfrestande (flyttning av tunga lyft, enformiga arbetsuppgifter etc.). För dessa olika tillämpningar är robotarna utrustade med en verktygshållare och verktyg, som är speciellt konstruerade för att utföra arbetsuppgiften (t.ex. tänger, gripare, svetshuvuden etc.).

Numret omfattar endast industrirobotar som kan utföra skiftande arbetsuppgifter enbart genom att använda olika verktyg. Numret omfattar emellertid inte industrirobotar som är speciellt konstruerade för att utföra en specifik arbetsuppgift. Sådana robotar klassificeras efter denna arbetsuppgift (t.ex. enligt nummer 8424, 8428, 8486 eller 8515).


II. Maskiner och mekaniska apparater som är avsedda för en viss industri

Denna grupp omfattar bl.a.:

A.

maskiner och mekaniska apparater för gatu- och vägarbeten, husbyggen o.d., t.ex.:

1.

maskiner för spridning av murbruk eller betong (dock inte blandare för beredning av betong eller murbruk–nummer 8474 eller 8705);

2.

vägmaskiner som vibrerar betongen för att göra den kompakt och färdigställa vägbanan samt ibland även sprida betongen.
Numret omfattar emellertid inte väghyvlar enligt nummer 8429;

3.

maskiner, även självgående, för spridning av grus på vägar o.d. samt självgående maskiner för spridning och packning av bituminösa vägbeläggningsmaterial. Numret omfattar inte grusspridare som är monterade på motorfordonsunderreden (nr 8705);

4.

maskiner och mekaniska apparater för utjämning, räffling, rutning etc. av icke hårdnad betong, asfalt eller liknande mjuka ytor.
Numret omfattar inte maskiner och apparater för uppvärmning av asfalt etc. (nr 8419);

5.

smärre motordrivna maskiner och apparater, vilka manövreras av en person som går bredvid och vilka är avsedda för underhåll av vägar (t.ex. maskiner och apparater för sopning eller för målning av vita streck).
Mekaniska roterande sopkvastar, som är monterade (eventuellt tillsammans med sopbehållare och spolningsanordning) på ett hjulförsett underrede som drivs av en traktor enligt nummer 8701, förs också till detta nummer i egenskap av utbytbar utrustning, även om de föreligger tillsammans med traktorn;

6.

salt- och sandspridare för snöröjning, avsedda att monteras på en lastbil bestående av en tank för förvaring av sand och salt utrustad med en klumpkrossande omrörare, ett system för krossning av saltklumpar, och ett hydrauliskt utkastningssystem med spridningsskiva. Maskinens olika funktioner styrs från lastbilens förarhytt via fjärrkontroll;

B.

maskiner och mekaniska apparater för olje-, tvål- eller matfettsindustrierna, t.ex.:

1.

speciella krossar, kvarnar eller pressar för oljeväxtfrön eller oljehaltiga frukter;

2.

behållare som är försedda med mekaniska omrörare och specialkonstruerade för rening av oljor;

3.

maskiner för tvättning av talg;

4.

maskiner för valsning av råtalg för krossning av cellvävnaderna före nedsmältningen;

5.

emulgeringsmaskiner och ältningsmaskiner för margarintillverkning;

6.

maskiner för skärning eller formning av tvål;

C.

maskiner och mekaniska apparater för bearbetning av trä eller liknande material, t.ex.:

1.

barkningstrummor i vilka stockar befrias från bark genom att skava mot varandra;

2.

specialpressar för agglomerering av träfibrer, träflis, sågspån eller korkmjöl;

3.

pressar för komprimering av trä;

4.

maskiner för impregnering av trä under tryck;

D.

maskiner för tillverkning av tågvirke eller linor (linslagningsmaskiner, kablingsmaskiner etc.) av textilgarn och/eller metalltråd, inbegripet maskiner för tvinning av böjliga elektriska ledare, andra än maskiner av den typ som används för tvinning av textilgarn (nr 8445).
Numret omfattar inte:

a)

maskiner för spolning, rullning eller haspling av garn, snören etc. av textilmaterial (nr 8445);

b)

maskiner för efterbehandling (glättning, polering) av garn, snören etc. av textilmaterial (nr 8451).

E.

maskiner och mekaniska apparater för bearbetning av metaller, inbegripet maskiner för lindning av elektrisk tråd till spolar, t.ex.:

1.

skruvpressar med smältdeglar för termitsvetsning av räler, maskindelar etc.;

2.

maskiner för avfettning eller betning av metall (med syra, trikloretylen etc.), inbegripet betningsanordningar för metallvalsverk men inte ångbläster- och sandblästerapparater enligt nummer 8424;

3.

roterande trummor ("skurtrummor") för borttagande av sand eller glödspån från eller polering av metallvaror (t.ex. muttrar, bultar eller kullager);

4.

maskiner för förtenning genom neddoppning;

5.

tackjärnskrossar och specialstampverk för sönderdelning av gjutjärnsskrot;

6.

specialmaskiner för lindning eller överdragning av elektriska kablar med textilgarn, remsor av impregnerat papper, asbestband eller annat isolerande eller skyddande material, med undantag av maskiner för överspinning enligt nummer 8447;

7.

maskiner för lindning av elektrisk tråd till spolar (t.ex. induktansspolar eller spolar för motorer eller transformatorer).

F.

maskiner och mekaniska apparater för framställning av korgmakeriarbeten och andra flätade varor (av vide, säv, rotting, halm, träspån, plast etc.), t.ex.:

1.

maskiner för tillverkning av korgar eller liknande artiklar;

2.

maskiner för omflätning av damejeanner, flaskor etc.;

3.

maskiner för tillverkning av halmhylsor för flaskor;

4.

maskiner för flätning av hattar och hattflätor.


Numret omfattar inte maskiner för klyvning av trä, skalning av vide, klyvning av rotting etc. (nr 8465);

G.

maskiner och mekaniska apparater för tillverkning av borstar och penslar, t.ex.:

1.

maskiner för beredning (även avjämning eller formning) av hår, borst, fibrer etc. för borstar och penslar;

2.

maskiner för insättning av hår, borst, fibrer etc. i infattning, montering eller skaft.


Numret omfattar inte:

a)

maskiner för sterilisering av borst eller fibrer (nr 8419);

b)

maskiner för bearbetning av borstinfattningar eller borstskaft av trä, kork, ben, hårdgummi eller liknande hårda ämnen (nr 8465);



III. Diverse maskiner och mekaniska apparater

Till denna grupp hör bl.a.:

  1. luftfuktnings- och luftavfuktningsapparater, andra än apparater som omfattas av nummer 8415, 8424 eller 8509;
  2. startapparater (mekaniska, hydrauliska, tryckluftsdrivna etc.) för motorer, andra än elektriska startmotorer enligt nummer 8511;
  3. hydrauliska ackumulatorer, vilka håller en viss mängd vatten i reserv under tryck för att reglera belastningen eller arbetstrycket i hydrauliska maskiner. Vanligen består dessa ackumulatorer av en vertikal cylinder som matas genom en pump. I cylindern rör sig en kolv som är belastad till ett visst tryck;
  4. automatiska pumpsmörjapparater för maskiner;
  5. maskiner för anbringande av tändsatsen på tändstickor genom neddoppning;
  6. maskiner och mekaniska apparater för bestrykning av tunnor med tjära e.d., andra än apparater för utsprutning etc. enligt nummer 8424;
  7. maskiner för beläggning av svetselektroder;
  8. maskiner för rengöring av färgvalsar eller för påläggning av nytt gelatinlager på dessa;
  9. maskiner för anbringande av ljuskänsliga emulsioner på ett underlag, med undantag av maskiner enligt nummer 8486;
  10. maskiner för mattering av glas med syror;
  11. maskiner och apparater för idragning eller utdragning av skruvar eller bultar samt maskiner och apparater för utdrivning av sprintar o.d. med undantag av handverktyg enligt 82 kap. och handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller med inbyggd elektrisk eller icke elektrisk motor (nr 8467);
  12. maskiner för underhåll av rörledningar (t.ex. små, med egen framdrivningsanordning försedda maskiner, vilka löper på oljeledningar och därvid rengör dessa och drar över dem med asfalt eller annan skyddande beläggning; maskiner som av vätskeflödet förs genom rören och används för rengöring av rörledningens insida);
  13. maskiner för montering av kardbeslag på kardvalsar;
  14. maskiner för tillverkning av repsulor för skodon;
  15. maskiner för tvättning, avfettning eller rensning av fjäder för sängkläder;
  16. maskiner för stoppning av duntäcken eller madrasser;
  17. maskiner för anbringande av slipmedel på alla slags underlag (vävnad, papper etc.);
  18. maskiner och apparater för upprullning av linor, kablar eller böjliga rör (t.ex. tågvirke och linor av textilmaterial eller metall, elektriska kablar samt blyrör);
  19. mekaniska apparater för skärning av vattenväxter. De består av en horisontell lie som roterar under vattenytan kring en vertikal axel. Denna bärs upp av en ställning som är avsedd att anbringas på en båt. De kan vara hand- eller motordrivna;
  20. dykarklockor, dykardräkter av metall etc., som är försedda med mekaniska anordningar;
  21. gyrostabilisatorer för fartyg eller för liknande användning, med undantag av gyroanordningar för instrument enligt 90 kap. (gyrokompasser etc.) och för torpeder (nr 9306);
  22. styr- och roderanordningar för fartyg, dock inte själva rodren (vanligen nummer 7325 eller 7326) och inte heller automatiska styrinrättningar (gyrolotsar) enligt nummer 9014;
  23. elektriska, hydrauliska, pneumatiska etc. vindrutetorkare för luftfartyg, fartyg och fordon, dock inte vindrutetorkare enligt nummer 8512 för cyklar eller motorfordon. Numret omfattar också infattningar till vindrutetorkarblad och monterade vindrutetorkarblad, under förutsättning att de är igenkännliga som delar till ovannämnda vindrutetorkare. Numret omfattar inte sådana som är avsedda för vindrutetorkare till motorfordon (nr 8512);
  24. ultraljudsapparater som är avsedda för rengöring av maskindelar och diverse andra artiklar och består av (antingen i gemensamt hölje eller som separata enheter) en högfrekvensgenerator, en eller flera ultraljudgivare och en rengöringstank, ävensom sådana apparater som föreligger utan tank. Numret omfattar också särskilt föreliggande givare till sådana ultraljudapparater Detta nummer omfattar emellertid inte ultraljudsapparater och ultraljudsgivare av sådana slag som uteslutande eller huvudsakligen används för rengöring av halvledarplattor (wafers) eller flata bildskärmar (nr 8486);
  25. brännare för undervattenssvetsning, vilka vanligen är försedda med en speciell tändanordning och med en anordning för tillförsel av en extra mängd komprimerad luft eller syrgas genom ett ringformat utlopp runt munstycket. Härigenom erhålls ett hålrum i vattnet, så att lågan kan brinna;
  26. apparater för skärning och borrning av sten eller betong med hjälp av den höga temperatur som åstadkoms genom förbränning av järn eller stål i en syrgasstråle. Den apparat som används är vanligen tämligen enkel och består av ett värmebeständigt handtag med regleringsventil och med anordningar både för anslutning till en syrgaskälla och för insättning av ett järn- eller stålrör. Syrgasen strömmar genom järn-eller stålröret, vars ände, som tidigare har upphettats till rödglödning, förbränns. Härvid alstras en mycket hög temperatur, som är tillräcklig för att smälta stenen eller betongen;
  27. automatiska skoputsningsmaskiner;
  28. maskiner för vaximpregnering av bägare och behållare etc. av papper genom neddoppning;
  29. industrigolvbonare;
  30. evaporatörer för luftkylning och
  31. passagerarbryggor (passagerarlandgångar). Dessa bryggor gör det möjligt för passagerare och personal att gå till fots mellan en terminalbyggnad och ett parkerat flygplan, ett kryssningsfartyg eller en passagerarfärja utan att behöva gå ut. Bryggorna består i allmänhet av en vridenhet (rotunda), två eller flera rektangulära teleskoptunnlar, vertikala lyftpelare med hjulboggier samt en kabin i den främre delen av bryggan. De innehåller elektromekaniska eller hydrauliska anordningar som flyttar bryggorna i höjdled, sidled eller genom vridning (dvs. teleskopsektionerna, kabinen, de vertikala lyftpelarna osv.) för att justera bryggorna till rätt position i förhållande till flygplansdörren eller till fartygets eller färjans ingång. Passagerarlandgångar av den typ som används vid hamnar kan dessutom vara utrustade med en övergångsramp i framkant, som kan sträckas in genom fartygets eller färjans ingång. Själva bryggorna kan inte lyfta, hantera, lasta eller lossa någonting.

Apparater för rengöring av mattor på plats på annat sätt än genom kemisk tvätt och som är konstruerade för att användas i offentliga lokaler såsom hotell, motell, sjukhus, kontor, restauranger och skolor klassificeras enligt nummer 8451.

Numret omfattar inte heller kapslingsutrustning för montering av halvledarkomponenter (nr 8486).

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater enligt detta nummer , inbegripet andra formar än sådana som omfattas av annat nummer (i synnerhet nummer 8480).


8480 Formflaskor för metallgjuterier; bottenplattor till gjutformar; gjutmodeller; gjutformar och andra formar för metall (andra än götkokiller), metallkarbider, glas, mineraliska ämnen, gummi eller plast


8480.10

- Formflaskor för metallgjuterier

8480.20

- Bottenplattor till gjutformar

8480.30

- Gjutmodeller

 

- Formar för metall eller metallkarbider:

8480.41

- - För sprutgjutning eller pressgjutning

8480.49 

- - Andra

8480.50

- Formar för glas

8480.60

- Formar för mineraliska ämnen

 

- Formar för gummi eller plast

8480.71

- - För sprutgjutning eller pressgjutning

8480.79

- - Andra 


Detta nummer omfattar formflaskor för metallgjuterier, bottenplattor till gjutformar samt gjutmodeller. Med undantag av vissa varor som är omnämnda i slutet av denna anvisning omfattar numret också alla formar (oavsett om de är ledade eller inte och oavsett om de skall användas för hand eller i pressar eller andra maskiner) som används för gjutning eller formning av följande material till ämnen eller färdiga varor:

I.

metaller och metallkarbider;

II.

glas (inbegripet smält kvarts och annan smält kiseldioxid) eller mineraliska ämnen, såsom keramiska massor, gips eller betong;

III.

gummi eller plast.


I allmänhet är formens väsentliga uppgift att hålla materialet i en bestämd form, medan det stelnar. Vissa formar utövar dessutom ett visst tryck på materialet. Numret omfattar dock inte stansmatriser enligt nummer 8207, eftersom dessa formar materialet endast genom en kraftig stöt eller kompression (t.ex. stansverktyg för formpressning av plåtvaror).

A. Formflaskor för metallgjuterier

Dessa formflaskor utgörs av ramar, vanligen av gjutjärn eller stål och vanligen av rektangulär eller rund form. De håller samman den sandform som har formats genom stampning runt en modell.

B. Bottenplattor till gjutformar

Dessa utgör plattor som placeras på bottnen av gjutformarna.

C. Gjutmodeller

Hit hör modeller, kärnor, kärnlådor, formbord, modellplattor etc. (vanligen av trä) som används vid framställning av sandformar.


D. Formar för metall (andra än götkokiller) eller metallkarbider

Hit hör bl.a.:

  1. kokiller. Dessa har formen av ett metallhölje som består av två eller flera delar som passar tillsammans. Hålrummet i höljet har samma form som de artiklar som skall gjutas;
  2. pressgjutformar, i vilka den smälta metallen pressas in under tryck. De består vanligen av två metallkokiller som kompletterar varandra och tillsammans bildar ett hålrum som motsvarar formen av de föremål som skall gjutas. I vissa fall utövar formhalvorna ett visst tryck på den smälta metallen;
  3. formar för sintring av metallpulver. Dessa formar värms upp och används ibland även för sintring av keramiska pulver eller metallkarbider;
  4. cylindriska formar för centrifugalgjutmaskiner (t.ex. för gjutning av gjutjärnsrör och eldrör till kanoner).


E. Formar för glas

Hit hör bl.a.:

  1. formar för plattor, trottoarglas, block och murstenar av glas samt pressformar för takpannor av glas;
  2. flask- och buteljformar för hand- eller maskintillverkning, även pedalmanövrerade (t.ex. formar för rågjutning och färdiggjutning samt ringformar);
  3. formar för hålglasvaror, isolatorer etc.;
  4. formar för glasdrejskivor.
  5. formar av stål eller gjutjärn för tillverkning av ämnen till optiska glas, glasögonlinser etc.


F. Formar för mineraliska ämnen

Hit hör bl.a.:

  1. formar för keramiska massor (t.ex. tegelformar samt formar för rör och andra varor av keramiskt material, inbegripet formar för konstgjorda tänder);
  2. formar för gjutning av betong eller asbestcement till rör, kar, gatsten, golvplattor, rökhuvar, trappräcken, byggnadsornament, väggar, golv etc., ävensom formar för tillverkning av monteringsfärdiga byggnadselement av armerad eller förspänd betong (fönsterkarmar, valvdelar, bjälkar, järnvägssliprar etc.);
  3. formar för agglomerering av slipmedel till slipskivor;
  4. formar för gips eller stuck (t.ex. för leksaker, statyetter eller takdekorationer).


G. Formar för gummi eller plast

Hit hör bl.a.:

  1. formar för vulkning av däck. Dessa formar består av två halvor av metall som värms upp med ånga eller elektricitet och omsluter ett slags ringformad luft- eller vattenfylld säck. Denna pressar däcket tätt mot formens insida;
  2. formar för formning och vulkning av olika gummivaror;
  3. formar, även elektriskt eller på annat sätt upphettade, för tillverkning av plastvaror. Dessa formar kan arbeta genom massans egen tyngd eller fyllas genom sprutning eller under tryck.

Detta nummer omfattar även "förformar" för formning av tabletter, Dessa formar kallpressar det pulver som skall formas till tabletter av sådan storlek och form som är lämplig för materialets slutliga formning.

Numret omfattar inte heller:

a)

formar som används vid tillverkning av varor (t.ex. handskar) genom neddoppning av formen i flytande gummi, plast etc. (klassificeras efter materialets beskaffenhet);

b)

formar av grafit eller annat kol (nr 6815);

c)

formar, alla slag, av keramiskt material (nr 6903 eller 6909, alltefter beskaffenheten);

d)

formar av glas (nr 7020);

e)

götkokiller (nr 8454);

f)

formar för framställning av halvledarkomponenter eller halvledarelement (nr 8486);

g)

formar och matriser för tillverkning av grammofonskivor (nr 8523);

h)

formar (andra än i föregående uteslutningar nämnda) för användning i pressar eller andra maskiner, som är avsedda för formning av andra material än de som är nämnda i rubriktexten till nummer 8480 (klassificeras som delar till de maskiner för vilka de är avsedda).



8481 Kranar, ventiler och liknande anordningar för rörledningar, ångpannor, tankar, kar e.d., inbegripet reducerventiler och termostatreglerade ventiler


8481.10

- Reducerventiler

8481.20

- Ventiler för oljehydrauliska eller pneumatiska transmissioner

8481.30

- Backventiler

8481.40

- Säkerhetsventiler och avlastningsventiler

8481.80

- Andra anordningar

8481.90

- Delar


Detta nummer omfattar kranar, ventiler och liknande anordningar som används i rörledningar, tankar, kar e.d. för att stänga av eller reglera flödet av vätskor eller gaser eller i vissa fall fasta ämnen (t.ex. sand). Numret omfattar också sådana anordningar som är avsedda att reglera tryck eller genomströmningshastighet hos en vätska eller gas.

Dessa anordningar reglerar flödet genom att öppna eller stänga en öppning (t.ex. med slid, skiva, kula, tapp, nål eller membran). De kan manövreras för hand (med nyckel, ratt, tryckknapp etc.) eller med motor, solenoid, urverk etc. eller genom automatiska anordningar, såsom fjädrar, motvikter, flottörer eller termostatiska eller tryckkänsliga anordningar.

Förekomsten av inbyggda sådana mekanismer eller anordningar påverkar inte klassificeringen av kranar, ventiler etc. enligt detta nummer . Detta gäller exempelvis beträffande en ventil som är utrustad med en termostatisk anordning (bimetallelement, kapsel, känselkropp etc.). Numret omfattar också ventiler etc., som är förbundna med en termostatisk anordning genom exempelvis ett kapillärrör.

Kombinationer, som består av en kran, ventil etc. och en termostat, pressostat eller något annat instrument enligt nummer 9026 eller 9032 för mätning, kontroll eller automatisk reglering, klassificeras enligt nummer 8481, under förutsättning att instrumentet etc. är monterat eller är avsett att monteras direkt på kranen, ventilen etc. och att kombinationen huvudsakligen har karaktär av en artikel enligt detta nummer . Om de inte uppfyller nämnda villkor, klassificeras dessa kombinationer enligt nummer 9026 (t.ex. tryckmätare av vätsketyp med avtappningskran) eller enligt nummer 9032.

Vid klassificeringen av fjärrmanövrerade eller fjärreglerade system förs endast kranen, ventilen etc. till nummer 8481.

Kranar, ventiler etc. består i allmänhet av oädel metall eller av plast, men de förs till detta nummer , även om de är av annat material (dock inte av mjukgummi, keramiskt material eller glas).

Kranar, ventiler etc. förs hit, även om de har dubbla väggar för uppvärmning eller avkylning eller på- eller inmonterade tillbehör, såsom korta rörstycken, korta slangar med duschstril, små dricksfontänskålar eller låsanordningar.

Kranar, ventiler etc. förs hit, även om de är specialkonstruerade för en viss maskin eller apparat eller för fordon eller luftfartyg. Vissa maskindelar i vilka ingår en komplett ventil eller som reglerar flödet hos en vätska eller gas inom en maskin, fastän de inte bildar en komplett ventil, klassificeras dock som delar till respektive maskiner, t.ex. insugnings- och utblåsningsventiler till förbränningsmotorer (nr 8409), slidventiler till ångmaskiner (nr 8412), sug- och tryckventiler till kompressorer för luft eller andra gaser (nr 8414), pulsatorer till mjölkningsmaskiner (nr 8434) och icke automatiska smörjnipplar (nr 8487).


Detta nummer omfattar bl.a.:

  1. reducerventiler, vilka reducerar gastryck och bibehåller det reducerade trycket vid en tämligen konstant nivå med hjälp av en ventilkägla (ett slags propp) som vanligen regleras av en tryckpåverkad anordning (membran, bälg, kapsel e.d.), vilken i sin tur påverkas av en fjäder med inställbar spänning. Dessa apparater reglerar direkt trycket hos de gaser som passerar genom dem. De anbringas exempelvis på cylindrar för förtätade gaser, på andra tryckbehållare eller på matarledningarna till de apparater i vilka gasen skall användas.
    Numret omfattar också vissa speciella reducerventiler för komprimerad luft, ånga, kolväten, vatten eller andra vätskor eller gaser. Dessa ventiler monteras likaledes vid utloppet på tryckcylindrar eller ångpannor eller på förbindelseledningar, ofta i närheten av de apparater, i vilka produkterna skall användas.
    Reducerventiler i vilka manometrar ingår, förs antingen hit eller till nummer 9026, beroende på om den sammansatta apparaten har huvudsaklig karaktär av ventil eller inte (se anv. till nummer 8481, fjärde stycket);
  2. ventiler för oljehydrauliska eller pneumatiska transmissioner (se anmärkning 3 till undernummer till detta kapitel). Dessa ventiler, oberoende av sort (reducerventiler, backventiler etc.), används speciellt för transmission av komprimerade vätskor eller gas i hydrauliska eller pneumatiska system;
  3. backventiler;
  4. säkerhetsventiler, avlastningsventiler etc., även med varningsvissla.
    Sprängbleck (tunna plattor av plast eller metall) används i vissa fall som säkerhetsanordningar i stället för ventiler. De monteras med hjälp av en särskild hållare på rörsystem och tryckkärl och brister vid ett bestämt tryck. De klassificeras efter materialets beskaffenhet (nr 3926, 7115, 7326, 7419, 7508, 7616 etc.);
  5. flervägsventiler (t.ex. "manifold valves" och "Christmas tree valves");
  6. reglerings-, utblåsnings- och avstängningskranar etc. för nivåmätare;
  7. avtappningskranar för radiatorer;
  8. ventiler för innerslangar till däck;
  9. flottörventiler;
  10. kondensvattenavledare, i vilka kondensvattnet från en ångledning samlas och vilka töms automatiskt (t.ex. genom inverkan av en flottör). Numret omfattar också kondensvattenavledare i vilka ventilkäglan påverkas av en termostatanordning (bimetallband eller kapsel) som är monterad inuti apparaten (termostatreglerade kondensvattenavledare);
  11. brandposter, slangmunstycken o.d. som är försedda med kranar eller ventiler för reglering av vattenstrålen.
    Numret omfattar emellertid inte s.k. sprinklers för mekanisk brandsläckning, mekaniska vattenspridare för trädgårdar och liknande varor (nr 8424);
  12. blandningskranar och blandningsventiler med två eller flera inlopp och en blandningskammare. Numret omfattar också termostatreglerade blandningsventiler som innehåller en inställbar termostatanordning som påverkar de ventilkäglor som reglerar tillförseln till blandningskammaren av vätskor eller gaser med olika temperaturer;
  13. bottenventiler för avloppsvatten (för badkar, tvättställ etc.) (andra än enkla proppar som sätts i för hand och vilka klassificeras efter materialets beskaffenhet);
  14. bottenventiler och andra undervattensventiler, undervattenskranar etc. för fartyg;
  15. kranar med slangar eller teleskoprör, för smörjning av axlar på fartyg etc.;
  16. sifonventiler för mineralvattensflaskor;
  17. burklock till aerosolförpackningar, vilka skall fyllas med insektsbekämpningsmedel eller desinfektionsmedel i form av vätska eller gas under tryck och består av ett lock av metall som är försett med en tryckknapp som påverkar en nål för öppning eller stängning av spraymunstycket;
  18. sprundkranar för fat, tunnor etc.;
  19. för flaskpåfyllningsmaskiner avsedda kranar, vilka automatiskt stängs när flaskan är full;
  20. för bardiskar avsedda öltappningsapparater, vilka huvudsakligen består av en eller flera handmanövrerade kranar, vilka tillförs öl med hjälp av trycket hos i ölfaten genom rörledningar införd koldioxid.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer .

Numret omfattar inte:

a)

kranar, ventiler o.d. av mjukgummi (nr 4016), av keramiskt material (nr 6903 eller 6909) eller av glas (nr 7017 eller 7020);

b)

vattenlås för diskbänkar, vattenklosetter, badrum o.d. samt spolcisterner med eller utan mekanism, vilka klassificeras efter materialets beskaffenhet (t.ex. nummer 3922, 6910 eller 7324);

c)

centrifugalregulatorer för ångmaskiner (nr 8412);

d)

ångstrålapparater och strålpumpar (nr 8413);

e)

sprutpistoler etc. (nr 8424);

f)

pneumatiska smörjpistoler (nr 8467);

g)

svetsbrännare för gassvetsning (nr 8468);

h)

kranar med anordningar för portionering av viss mängd glass, spritdrycker, mjölk etc. (nr 8479).

 


8482 Kullager och rullager


8482.10

- Kullager

8482.20

- Koniska rullager, inbegripet koniska rullar monterade i hållare

8482.30

- Sfäriska rullager

8482.40

- Nållager 

8482.50

- Andra cylindriska rullager

8482.80

- Andra slag, inbegripet kombinerade kul- och rullager

 

- Delar:

8482.91

- - Kulor, nålar och rullar

8482.99

- - Andra 


Detta nummer omfattar alla slags kullager, rullager och nållager. Dessa lager används i stället för glidlager och möjliggör en avsevärd reducering av friktionen. De monteras i allmänhet mellan lagerhuset och axeln och kan vara konstruerade för att ge radiellt stöd (radiallager) eller för att motstå axialtryck (axial- eller trycklager). Vissa lager kan vara avsedda att ge såväl radiellt som axiellt stöd.

Vanligen består dessa lager av två koncentriska ringar, som omsluter kulorna eller rullarna, och en kul- eller rullhållare som håller dessa på sin plats och på lika avstånd från varandra.

Man skiljer särskilt mellan:

A.

kullager, med enkla eller dubbla rader av kulor. Denna grupp omfattar också glidmekanismer med kullagerkulor, t.ex.:

1.

sådana som består av en yttre ring av stål, i vilken är infattad en inre ring av mässing som är försedd med längsgående spår i form av utdragna ellipser som innesluter små stålkulor;

2.

sådana som har begränsad rörelse och består av en räfflad cylinder, en kulhållare och ett lagerhus, samtliga av stål;

3.

sådana som har obegränsad rörelse och består av ett segment, ett lagerhus som omsluter kullagerkulorna och en styrskena med ett triangelformigt spår, samtliga av stål;

B.

rullager, med enkla eller dubbla rader av rullar av vilken form som helst (cylindriska, koniska, tunnformiga etc.);

C.

nållager. Dessa skiljer sig från vanliga rullager genom att rullarna har en konstant diameter av högst 5 mm och en längd av minst tre gånger diametern. Rullarnas ändar får vara rundade (se anmärkning 4 till undernummer till detta kapitel). Dessa rullar är placerade mellan lagrets två ringar och någon rullhållare används i de flesta fall inte.


På grund av de höga tryck för vilka de utsätts är dessa lager vanligen av stål (särskilt kromstål). Dock är en del lager för särskilda ändamål av brons, koppar eller plast.


Delar

Detta nummer omfattar också delar till kullager, rullager och nållager, t.ex.:

  1. polerade stålkulor (oavsett om de är avsedda för kullager eller inte) vilkas största och minsta diameter inte avviker från den nominella diametern med mer än 1 %, dock högst med 0,05 mm. Stålkulor som inte överensstämmer med denna definition klassificeras enligt nummer 7326 (se anm. 6 till 84 kap.);
  2. kulor av koppar, brons, plast etc. till kullager;
  3. nålar eller rullar av vilken form som helst, till nål- eller rullager;
  4. kul- och rullagerringar, kul- och rullhållare, spännhylsor etc.


Numret omfattar inte maskindelar med inbyggda kullager, rullager eller nållager. Sådana delar klassificeras enligt sina respektive nummer , t.ex.:

a)

lagerhus och lagerbockar med kul- eller rullager (nr 8483);

b)

cykelnav (nr 8714).



8483 Transmissionsaxlar (inbegripet kamaxlar och vevaxlar) och vevar; lagerhus och glidlager; kuggtransmissioner och friktionstransmissioner; kul- och rullskruvar; växellådor och andra utväxlingar, inbegripet momentväxlar; svänghjul, remskivor, linskivor, block och blockskivor; friktionskopplingar och andra axelkopplingar (inbegripet universalkopplingar)


8483.10

- Transmissionsaxlar (inbegripet kamaxlar och vevaxlar) och vevar

8483.20

- Lagerhus med kullager eller rullager

8483.30

- Lagerhus utan kullager eller rullager; glidlager

8483.40

- Kuggtransmissioner och friktionstransmissioner, andra än särskilt föreliggande tandhjul och andra enkla komponenter för kraftöverföring; kul- eller rullskruvar; växellådor och andra utväxlingar, inbegripet momentväxlar 

8483.50

- Svänghjul, remskivor, linskivor, block och blockskivor

8483.60

- Friktionskopplingar och andra axelkopplingar (inbegripet universalkopplingar)

8483.90

- Tandade hjul, kedjedrev och andra transmissionselement som föreligger separat; delar


De varor som omfattas av detta nummer utgörs huvudsakligen av:

a)

vissa mekaniska delar som används för kraftöverföring från en yttre kraftkälla till en eller flera maskiner; eller

b)

vissa inre maskindelar för kraftöverföring till andra delar i samma maskin.


 

A. Transmissionsaxlar (inbegripet kamaxlar och vevaxlar) och vevar

Dessa axlar överför vanligen kraften i form av en rotationsrörelse. Hit hör bl.a.:

  1. huvudaxlar eller drivaxlar som drivs direkt av motorn;
  2. sekundäraxlar för koppling till huvudaxeln med drivremmar och remskivor eller genom kugghjul etc. Dessa axlar används för att överföra drivkraften från huvudaxeln till ett antal maskiner eller till olika delar av en maskin;
  3. ledade axlar, vilka består av två eller flera med kulleder, klokopplingar etc. förenade axlar;
  4. böjliga axlar, vilka överför rörelsen hos en drivanordning till exempelvis handverktyg eller mätinstrument (varvräknare, hastighetsmätare etc.);
  5. vevar och vevaxlar. Dessa kan antingen vara gjorda i ett stycke eller sammansatta av flera delar. De mottar (t.ex. hos kolvmotorer) en fram- och återgående rörelse och omvandlar denna till en roterande rörelse eller tvärtom;
  6. kamaxlar och excenteraxlar.

Enkla axlar som inte överför kraft utan endast uppbär ett hjul eller andra roterande delar omfattas inte av detta nummer.

Det omfattar inte heller:

a)

järn- eller stålstång med likformigt tvärsnitt (nr 7214 eller 7215);

b)

linor i längder utan kopplingsanordningar, avsedda för tillverkning av böjliga drivaxlar (nr 7312);

c)

fram- och återgående vevstakar för överföring av rörelse till fingerbalkarna på gräsklippare eller slåttermaskiner (nr 8433).

 
 

B. Lagerhus och glidlager

Lagerhus är avsedda att bära upp glidlager, kullager, rullager etc., i vilka (eller i fråga om axiallager mot vilka) axeländen roterar. Lagerhus består vanligen av två delar, vilka i sammansatt skick bildar en ring som håller lagret. De kan vara försedda med smörjanordningar.

I lagerhusen ingår ofta även plattor, lagerbockar, lagerstolar, konsoler e.d., varmed de kan fästas på maskinen eller på en vägg eller annan del av en byggnad. Plattor, lagerbockar etc. utan lagerhus (och inte heller konstruerade för att uppbära ett lager) klassificeras dock efter materialets beskaffenhet (vanligen nummer 7325 eller 7326).

Lagerhus med isittande kul- eller rullager förs hit, medan särskilt föreliggande kullager, rullager och nållager förs till nummer 8482).

Däremot klassificeras glidlager enligt detta nummer även om de föreligger utan lagerhus. Glidlager består av lagerskålar eller lagerbussningar av lagermetall eller annat material (t.ex. sintrad metall eller plast). De kan vara i ett stycke eller bestå av flera sammansatta delar och bildar ett lager med slät yta, i vilket en axel roterar.

Numret omfattar inte lager av grafit eller annat kol (nr 6815).


C. Kuggtransmissioner och friktionstransmissioner, inbegripet kedjehjul

Det väsentliga elementet i dessa varor är det tandade hjulet, den tandade cylindern, konen, stången, skruven etc. I kuggtransmissioner griper tänderna på ett kugghjul etc. in i tänderna på ett annat, så att det förras rotationsrörelse överförs till det senare osv. Alltefter förhållandet mellan antalet tänder i de olika enheterna kan rotationsrörelsen överföras med samma, ökad eller minskad hastighet. Genom att använda olika typer av kugghjul etc. och ändra den vinkel i vilken de griper in i varandra, kan man ändra kraftöverföringens riktning eller omvandla en rotationsrörelse till en linjär rörelse eller omvänt (såsom med en kuggstång och ett kugghjul).

Gruppen omfattar alla slags kuggtransmissioner, såsom cylindriska och koniska kugghjul, snäckhjul och snäckor, kuggstänger, differentialkugghjul etc., ävensom kombinationer av sådana kugghjul (kuggväxlar). Hit förs likaså tandade och liknande hjul för kraftöverföring med transmissionskättingar.

Numret omfattar också friktionshjul, dvs. hjul, skivor eller cylindrar, av vilka det ena monteras på den drivande axeln och det andra på den drivna axeln. De överför rörelsen genom friktionen mellan hjulen. Friktionshjul är vanligen av gjutjärn och i vissa fall överdragna med läder, trä, bondade fibrer eller annat material för att öka friktionen.


D. Kul- och rullskruvar

Kul- eller rullskruvar består av en gängad axel och en mutter med kullagerkulor eller rullar som är fördelade längs gängorna på mutterns insida. Dessa anordningar gör det möjligt att omvandla en rotationsrörelse till en linjär rörelse och omvänt.

E. Växellådor och andra utväxlingar, inbegripet momentväxlar

Med dessa anordningar kan en maskins hastighet varieras, antingen för hand eller automatiskt, alltefter behovet. Hit hör bl.a.:

  1. växellådor, vilka består av flera kugghjul som kan samordnas på olika sätt. Transmissionshastigheten kan sålunda regleras alltefter de olika kombinationer i vilka de drivande och de drivna kugghjulen kopplas ihop;
  2. friktionsväxlar och växlar med kedjor eller drivremmar, i vilka en skiva, en kon, en kedja eller en drivrem står i kontakt med ett friktionshjul, vars läge i förhållande till skivans mitt eller konens spets kan regleras automatiskt (eller vid behov). På detta sätt regleras den överförda rotationshastigheten;
  3. hydrauliska växlar, inbegripet hydrauliska momentväxlar. Variationer i utväxlingen erhålls genom att de roterande skovlarna på den drivande delen slungar vätskan (vanligen olja) mot fasta eller rörliga skovlar på den drivna delen. Kraften överförs antingen genom tryck (hydrostatiska växlar) eller genom flöde (hydrodynamiska växlar och momentväxlar).

Numret omfattar inte växellådor eller andra utväxlingar som med en motor bildar en enhet. Sådana klassificeras enligt samma nummer som motorn.


F. Svänghjul

Svänghjul är relativt stora, tunga hjul, som vanligen är så konstruerade att tyngden är koncentrerad nära hjulringen. Hjulets tröghetsmoment strävar under rörelsen att motverka varje hastighetsförändring hos motorn och därigenom hålls hastigheten konstant. Svänghjul kan i vissa fall ha spårförsedd eller tandad kant eller vara försedda med vevstakar, så att de under vissa omständigheter kan användas för kraftöverföring (t.ex. remskive-, linskive- eller kugghjulssvänghjul).


G. Remskivor, linskivor, block och blockskivor

Remskivor och linskivor består av hjul, ibland med spårförsedd kant, vilka överför en rotationsrörelse från en skiva till en annan med hjälp av en ändlös rem eller lina. Detta nummer omfattar enkla remskivor och linskivor, cylindriska eller koniska remskivor, trappremskivor etc.

Till denna grupp hör också blockskivor och block för hissar etc. samt rem- eller linskivor som inte själva överför någon kraft utan endast tjänstgör som styrning eller vändpunkt för drivremmar eller drivlinor (t.ex. ledrullar samt spännrullar för reglering av spänningen hos drivremmar).

Numret omfattar emellertid inte två eller flera blockskivor som bildar ett lyftblock eller spel (nr 8425).


H. Axelkopplingar (rörliga eller lösbara)

Dessa anbringas mellan en drivande axel och en driven axel för att förena eller skilja dessa alltefter behov. Hit hör bl.a.:

friktionskopplingar, i vilka roterande skivor, ringar, koner etc. med friktionsytor kan in- eller urkopplas; klokopplingar, vilkas sammankopplande organ utgörs av klor som griper in i varandra; automatiska centrifugalkopplingar, vilka in- eller urkopplas alltefter rotationshastigheten; tryckluftskopplingar; hydrauliska kopplingar; etc.

Numret omfattar emellertid inte elektromagnetiska kopplingar (nr 8505).


IJ. Axelkopplingar (fasta)

Hit hör bl.a. muffkopplingar, flänskopplingar, elastiska kopplingar, hydrauliska kopplingar etc. samt universalkopplingar (såsom kardanknutar och oldhamkopplingar).


Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer.

Detta nummer omfattar inte:

a)

produkter som har grovt tillformats genom smidning, enligt nummer 7207;

b)

transmissionsanordningar av ovan angivet slag (växellådor, transmissionsaxlar, axelkopplingar, differentialer etc.) som uteslutande eller huvudsakligen är avsedda för fordon eller luftfartyg (sjuttonde avd.). Det bör dock observeras, att inre delar till motorer för fordon eller luftfartyg klassificeras enligt detta nummer.
Sålunda förs vevaxlar och kamaxlar hit, även om de är specialtillverkade för bilmotorer. Däremot förs transmissionsaxlar, växellådor och differentialer för bilar till 8708;
Det bör vidare observeras, att transmissionsanordningar av de slag som är angivna i nummer 8483 förs hit, även om de är specialkonstruerade för fartyg;

c)

urdelar (nr 9114).



8484 Packningar av metallplåt i förening med annat material eller av två eller flera skikt av metall; satser av packningar av skilda material, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar; mekaniska packningar


8484.10

- Packningar av metallplåt i förening med annat material eller av två eller flera skikt av metall

8484.20

- Mekaniska packningar

8484.90

- Andra slag


A. Packningar av metallplåt i förening med annat material eller av flera skikt av metall

Dessa består av:

a)

två metallplåtar med mellanlägg av asbest (eller ibland filt, papp eller annat icke metalliskt material); eller

b)

tillskurna skivor av asbest eller annat icke metalliskt material, försedda med metallskoning längs ytterkanterna och runt kanterna på eventuellt förekommande hål; eller

c)

flera skikt av hoppressade metallfolier (av samma metall eller av olika metaller).


Dessa packningar används huvudsakligen i motorer, pumpar eller rörförbindningar.

Numret omfattar däremot inte asbestpackningar som är förstärkta med metalltråd eller metallduk (nr 6812), om de inte ingår i en sats som omfattas av den andra delen av numret.

B. Satser av packningar

Sådana satser (i påsar, kuvert, askar etc.), oavsett materialet (presskork, läder, gummi, textilmaterial, papp, asbest etc.), klassificeras enligt detta nummer under förutsättning att inte samtliga packningar är av samma material.

För att föras hit måste satserna innehålla åtminstone två packningar av olika material. En påse, ett kuvert, en ask etc. som innehåller t.ex. en sats av fem packningar, alla av papp, förs således inte hit utan till nummer 4823. Om satsen även innehöll en gummipackning, skulle den däremot föras hit.

C. Mekaniska packningar

Mekaniska packningar (t.ex. glidringstätning och fjäderringstätning) utgör mekaniska anordningar som bildar läckagefri skarv mellan plana, roterande ytor för att förebygga högtrycksläckage i den maskin eller apparat de är monterade i. De tätar för det tryck eller den utmattning som utövas på dessa av rörliga delar eller vibrationer m.m.

Konstruktionen av dessa packningar är vanligen ganska komplicerad. De består av:

(i)

fasta detaljer vilka, då packningen är placerad, blir en del av maskinen eller apparaten; och

(ii)

rörliga detaljer: roterande delar, fjädrande delar m.m.


Det är speciellt på grund av dessa rörliga delar artiklarna kallas "mekaniska packningar".

Packningarna fungerar som vibrationsdämpare lager, tätningar och, i vissa fall, som kopplingselement. Dessa tätningar har en mängd användningsområden, de kan vara innefattade i pumpar, kompressorer, blandare, omrörare eller turbiner; de framställs ur en mängd material och i varierande konfigurationer.

Numret omfattar inte:

a)

packningar (andra än sammansatta packningar som helt eller delvis Består av metallplåt eller metallfolier) som inte uppfyller ovan under B angivna villkor; dessa klassificeras i allmänhet efter materialets beskaffenhet;

b)

tätningar (t.ex. asbestsnören–nummer 6812);

c)

oljetätningsringar enligt nummer 8487.

 

[8485]


8486 Maskiner och apparater av sådana slag som uteslutande eller huvudsakligen används för framställning av halvledarämnen (boules), halvledarplattor (wafers), halvledarkomponenter eller halvledarelement, elektroniska integrerade kretsar eller flata bildskärmar; maskiner och apparater enligt anmärkning 9 C till detta kapitel; delar och tillbehör


8486.10

- Maskiner och apparater för framställning av halvledarämnen (boules) och halvledarplattor (wafers)

8486.20

- Maskiner och apparater för framställning av halvledarkomponenter eller halvledarelement och av elektroniska integrerade kretsar

8486.30

- Maskiner och apparater för framställning av flata bildskärmar 

8486.40 

- Maskiner och apparater enligt anmärkning 9 C till detta kapitel 

8486.90

- Delar och tillbehör


Detta nummer omfattar maskiner och apparater av sådana slag som uteslutande eller huvudsakligen används för framställning av halvledarämnen (boules), halvledarplattor (wafers), halvledarkomponenter eller halvledarelement, elektroniska integrerade kretsar eller flata (platta) bildskärmar. Numret omfattar emellertid inte maskiner och apparater för mätning, kontroll, kemisk analys, etc. (90 kap.)


A. Maskiner och apparater för framställning av halvledarämnen (boules) och halvledarplattor (wafers)

Denna grupp omfattar maskiner och apparater för framställning av halvledarämnen (boules) och halvledarplattor (wafers), t.ex.:

  1. zonsmältningsugnar för zonsmältning och raffinering av kiselstavar, oxidationsugnar för anbringande av ett oxidskikt på plattor (wafers) och diffusionsugnar för dopning av plattor med störämnen;
  2. apparater för kristalltillväxt eller -dragning för framställning av monokristallina halvledarämnen med mycket hög renhetsgrad från vilka halvledarplattor kan skäras till;
  3. kristallslipmaskiner, som slipar kristallämnet till exakt den diameter som behövs för plattorna, och som slipar ämnets plana sidor för att markera kristallens resistivitet och typ (p- eller n‑);
  4. sågar för tillskärning av halvledarplattor (wafers), som sågar monokristallina halvledarämnen till plattor;
  5. slipmaskiner, läppningsmaskiner och polermaskiner för halvledarplattor (wafers), som preparerar halvledarplattorna inför tillverkningen. I detta ingår att anpassa halvledarplattornas dimensioner så att de håller sig inom en given dimensionstolerans. Särskilt viktigt är att ytan är fullständigt plan;
  6. maskiner för kemisk-mekanisk polering (chemical mechanical polishers, CMP), som jämnar ut och polerar plattans yta genom att kombinera kemiskt avlägsnande med mekanisk polering.



B. Maskiner och apparater för framställning av halvledarkomponenter eller halvledarelement och av elektroniska integrerade kretsar

Denna grupp omfattar maskiner och apparater för framställning av halvledarkomponenter eller halvledarelement och av elektroniska integrerade kretsar, t.ex.:

1.

utrustning för beläggning med film, vilken under tillverkningsprocessen anbringar eller skapar olika filmer på halvledarplattornas yta. Dessa filmer fungerar som ledare, isolatorer och halvledare i den färdiga produkten. De kan bestå av oxider och nitrider av substratets yta, metaller och epitaxiella skikt. De processer och den utrustning som tas upp nedan behöver inte vara begränsade till framställning av en viss typ av film.

a)

oxidationsugnar, i vilka en ”film” av oxid bildas på plattorna. Oxiden bildas genom en kemisk reaktion mellan plattornas yttersta molekylskikt och det syre eller den ånga som tillförs under upphettning;

b)

apparater för utfällning genom kemisk förångning (”chemical vapour deposition”, CVD), vilka används för utfällning av olika typer av film som bildas genom att lämpliga gaser sammanförs i en reaktionskammare vid höga temperaturer. Reaktionen är en termokemisk ångfasreaktion. Arbetet kan utföras antingen i normalt atmosfärstryck eller under lågt tryck (LPCVD) och plasma kan användas för att öka tillväxthastigheten (”plasma enhanced CVD”, PECVD);

c)

apparater för utfällning genom fysisk förångning (physical vapour deposition, PVD), vilka används för utfällning av olika typer av film som bildas genom att ett fast ämne förångas. Som exempel på detta kan nämnas:

1.

förångningsutrustning, i vilken filmen framställs genom upphettning av materialkällan;

2.

sputtringsutrustning, i vilken filmen framställs genom att en materialkälla (”target”) beskjuts med joner;

d)

utrustning för molekylstråleepitaxi (Molecular Beam Epitaxy, MBE), i vilken epitaxiella skikt växer fram på ett upphettat monokristallint substrat i ultrahögt vakuum med hjälp av strålar av molekyler. Processen är densamma som vid PVD;

2.

dopningsutrustning, som för in störämnen i plattans yta för att förändra konduktiviteten (ledningsförmågan) eller andra egenskaper hos ett halvledarskikt, som t.ex.:

a)

termodiffusionsutrustning, i vilken störämnena förs in i plattans yta genom tillförsel av gaser under hög temperatur;

b)

apparater för jonimplantering, i vilka störämnena ”skjuts” in i kristallstrukturen på plattans yta i form av en stråle av accelererade joner;

c)

glödgningsugnar, som reparerar plattans kristallstruktur efter att den skadats vid jonimplantering;

3.

utrustning för etsning och strippning (avlägsnande av fotoresist) för etsning och rengöring av plattornas ytor, såsom:

a)

våtetstningsutrustning, i vilken kemiska etsmedel tillförs genom sprutning eller nedsänkning. Sprutetsning ger ett mer enhetligt resultat än etsbad, eftersom processen utförs på en platta åt gången;

b)

apparater för torretsning med plasma (plasmaetsning), i vilka etsmedlen förekommer i gasform i ett plasmafält, vilket skapar en anisotrop etsprofil. Vid torretsning används ett flertal olika metoder för att åstadkomma en gasformig plasma som avlägsnar tunna skikt av material från halvledarplattor;

c)

maskiner för jonstrålebearbetning, i vilka joniserade gasatomer accelereras mot plattans yta. När jonerna träffar plattan leder detta till att det yttersta lagret avlägsnas från ytan;

d)

strippningsmaskiner eller ”ashers”, med hjälp av en teknik som påminner om etsning avlägsnar dessa apparater förbrukad fotoresist från plattans yta efter att den har fungerat som ”schablon”. Denna utrustning kan också med isotrop etsprofil avlägsna nitrider, oxider och polykisel;

4.

litografiutrustning, som överför kretsmönstret till den med fotoresist belagda ytan av halvledarplattan, t.ex.:

a)

utrustning för beläggning av halvledarplattor med fotoresist. Dessa inbegriper roterande hållare som skapar en jämn beläggning av flytande fotoresist över halvledarplattans yta;

b)

utrustning för exponering av den med fotoresist belagda halvledarplattan med kretsmönstret (eller en del av detta):

1.

apparater som använder en arbetsmask eller en modermask och i vilka fotoresisten exponeras med ljus (vanligtvis ultraviolett ljus) eller, i vissa fall, med röntgenstrålar:

a)

kontaktskrivare (contact printers), i vilka masken placeras i kontakt med plattan under exponeringen;

b)

”proximity aligners”, vilka liknar kontaktskrivare förutom att faktisk kontakt inte äger rum mellan masken och plattan;

c)

”scanning aligners”, vilka använder projektionsteknik för att exponera en skåra som hela tiden rör sig över masken och plattan;

d)

”step and repeat aligners”, vilka använder projektionsteknik för att exponera en del av plattan åt gången. Exponering kan göras antingen genom reduktion från masken till plattan eller i skala 1:1. I en av de tekniker som används för detta utnyttjas excimerlaser;

2.

apparater för direkt prägling (write-on-wafer). Dessa apparater arbetar utan arbetsmask eller modermask. De använder en datorkontrollerad ”skrivstråle” (t.ex. elektronstråle (E-beam), jonstråle eller laser) för att rita kretsmönstret direkt på den med fotoresist belagda plattan;

5.

utrustning för framkallning av exponerade halvledarplattor. Dessa inbegriper kemiska bad liknande dem som används i fotolaboratorier.

 

Detta nummer omfattar även:

  1. centrifuger för beläggning av isolerande substrat eller plattor (wafers) med fotoresist;
  2. screentryckare för anbringande av etstålig färg på isolerade substrat;
  3. laserritsmaskiner för tillskärning av chips från halvledarplattor (wafers);
  4. sågar för tillskärning av chips från halvledarplattor (wafers).


C. Maskiner och apparater för framställning av flata bildskärmar

Denna grupp omfattar maskiner och apparater för bearbetning av substrat till flata (platta) bildskärmar. Den omfattar emellertid inte framställning av glas eller montering av mönsterkort eller andra elektroniska komponeneter på den flata skärmen.

Numret omfattar maskiner och apparater för framställning av flata bildskärmar, t.ex.:

  1. apparater för etsning, framkallning, strippning eller rengöring;
  2. apparater för projicering, ritning eller plätering av ledningsmönster;
  3. torkcentrifuger och andra apparater för torkning;
  4. maskiner (roterande hållare) för beläggning med fotoemulsion;
  5. jonimplanterare för dopning;
  6. ugnar och annan utrustning för diffusion, oxidation, glödgning eller snabbuppvärmning;
  7. apparater för utfällning genom kemisk förångning (CVD) eller genom fysisk förångning (PVD);
  8. maskiner för slipning och polering;
  9. maskiner för sågning, ritsning eller annan markering.


D. Maskiner och apparater enligt anmärkning 9 C till detta kapitel

Denna grupp omfattar maskiner och apparater av sådana slag som uteslutande eller huvudsakligen används för:

1.

framställning eller reparation av arbetsmasker och modermasker (t.ex. apparater (fotoplottrar) för fotografisk framställning av fotomasker och maskiner för jonstrålebearbetning för reparation av arbetsmasker och modermasker);

2.

montering av halvledarkomponenter eller halvledarelement samt elektroniska integrerade kretsar, t.ex.: :

a)

lasergravyrmaskiner för gravering av plastkåporna till färdiga monolitkretsar eller diskreta halvledarkomponenter;

b)

kapslingsutrustning som t.ex. pressar för tillverkning av plastkåpor till chips genom att plastmaterial pressas omkring chipsen;

c)

trådbondningsmaskiner för svetsning av guldtråd på monolitkretsars kontaktpunkter genom ultraljuds- eller elektrisk kompressionssvetsning

d)

utrustning för s.k. ”wafer bumping”, vilket är en process där anslutningar byggs upp på en hel platta innan den sågas till chips;

3.

lyftning, annan hantering, lastning, lossning eller transport av halvledarämnen (boules), halvledarplattor (wafers), halvledarkomponenter eller halvledarelement, elektroniska integrerade kretsar och flata (platta) bildskärmar (t.ex. automatiska materialhanteringsmaskiner för transport, hantering och lagring av halvledarplattor, kassetter och askar för kiselskivor och annan materiel för halvledarkomponenter).



E. Delar och tillbehör

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificering av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar och tillbehör till maskiner och apparater enligt detta nummer . Bland delar och tillbehör som klassificeras enligt detta nummer märks hållare för arbetsstycken eller verktyg och annan speciell utrustning som uteslutande eller huvudsakligen används till maskiner och apparater enligt detta nummer.


8487 Delar till maskiner och apparater, inte försedda med elektriska kopplingsanordningar, isolatorer, spolar, kontaktelement eller andra elektriska anordningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel


8487.10

- Fartygspropellrar och blad till sådana propellrar

8487.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar alla icke elektriska delar till maskiner och apparater, med undantag av:

a)

delar som är uteslutande eller huvudsakligen avsedda för en viss maskin eller apparat (inbegripet maskiner enligt nummer 8479 eller 8543, enligt sjuttonde avd., 90 kap. etc.) och som därför klassificeras enligt samma nummer som maskinen eller apparaten i fråga (eller, där särskilt nummer finns för delar, enligt detta särskilda nummer );

b)

delar som omfattas av nummer 8481–8484;

c)

delar som omfattas av andra varukoder med mera specificerad varubeskrivning eller som enligt anm. 1 till sextonde avd. eller anm. 1 till 84 kap. är uteslutna från detta kapitel, t.ex. drivremmar och transportband av plast (39 kap.); drivremmar och transportband av mjukgummi (nr 4010) samt andra delar av mjukgummi (nr 4016); delar av läder eller konstläder (nr 4205); drivremmar och transportband av textilmaterial (nr 5910) samt andra maskindelar av textilmaterial (nr 5911); delar av keramiskt material eller av glas (69 eller 70 kap.); maskindelar som består helt av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) (71 kap.); skruvar, kedjor, fjädrar och andra delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd.; maskinborstar (nr 9603).

 

Varor enligt detta nummer utgörs därför i allmänhet av sådana delar som är igenkännliga som maskindelar men inte som delar till någon viss maskin. Om dessa villkor är uppfyllda, omfattar numret bl.a. icke automatiska smörjkoppar; smörjnipplar; rattar; hävstänger och handtag; skyddsplåtar och andra skyddsanordningar; bottenplattor; oljetätningsringar. Dessa ringar, som i allmänhet har ett cirkelrunt tvärsnitt, har en tämligen enkel sammansättning (t.ex. en böjlig gummiring och en armering som är sammansatta genom vulkanisering) och kännetecknas genom frånvaron av rörliga delar. De används i ett stort antal maskiner och apparater, för att förhindra olje- eller gasläckage eller att förhindra damm att tränga in etc., genom tätning av de ytor som skall sammanfogas.

Numret omfattar också propellrar och skovelhjul till fartyg.

Meny