Tullverkets logotyp. Till tullverkets startsida

Vägledning klassificering

30 kap. Farmaceutiska produkter

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar bland annat pegylerade produkter som består av polymerer av polyetylenglykol (PEG) bundna till farmaceutiska produkter enligt kapitel 30 (t.ex. funktionella proteiner och peptider, fragment av antikroppar) i syfte att förbättra deras medicinska verkan. Pegylerade produkter enligt detta kapitel klassificeras enligt samma nummer som deras icke-pegylerade former (t.ex. Peginterferon (INN) enligt nummer 3002).

3001 Körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk, torkade, även pulveriserade; extrakter av körtlar eller andra organ eller av deras sekret, för organoterapeutiskt bruk; heparin och salter av heparin; andra ämnen och material från människor eller djur, beredda för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans


3001.20

- Extrakter av körtlar eller andra organ eller av deras sekret

3001.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar:

A.

Körtlar och andra animaliska organ (t.ex. hjärna, ryggmärg, lever, njurar, mjälte, bukspottkörtel, bröstkörtlar, testiklar, äggstockar) för organoterapeutiskt bruk, torkade, även pulveriserade.

B.

Extrakter av körtlar eller andra organ eller av deras sekret, för organoterapeutiskt bruk, som har erhållits genom extraktion med lösningsmedel, genom fällning, genom koagulering eller på annat sätt. Dessa extrakter kan vara i fast, halvfast eller flytande form eller vara lösta eller suspenderade i ämnen som är nödvändiga för konservering av extrakterna.

Bland för organoterapeutiskt bruk avsedda extrakter av sekret från körtlar och andra organ märks extrakt av galla.

C.

Heparin och salter av heparin. Heparin utgör en blandning av komplexa organiska syror (mukopolysackarider) som erhålls ur vävnader från däggdjur. Sammansättningen varierar beroende på vävnadernas ursprung. Heparin och salter av heparin används huvudsakligen inom medicinen, särskilt som antikoaguleringsmedel för blod. De klassificeras enligt detta nummer oavsett aktivitetsgraden.

D.

Andra ämnen och material från människor eller djur, som är beredda för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk och som inte är nämnda eller inbegripna i nummer med mera specifierad varubeskrivning i tulltaxan. Bland dessa kan nämnas:

  1. röd benmärg som är konserverad i glycerol;
  2. orm- och bigifter i form av torkade flingor samt ur dessa gifter utvunna icke mikrobiella kryptotoxiner.
    Dessa produkter (1 och 2 ovan) klassificeras enligt nr 3004 om de föreligger som medikamenter i avdelade doser eller i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln.
  3. ben, organ och andra vävnader från människor eller djur, levande eller konserverade, lämpliga för permanent transplantering eller implantering, föreliggande i sterila förpackningar som kan vara försedda med uppgifter om användningssätt etc.

Detta nummer omfattar inte:

a)

körtlar och andra animaliska organ, färska, kylda, frysta eller på annat sätt tillfälligt konserverade (2 eller 5 kap.);

b)

galla, även torkad (nr 0510);

c)

isolerade kemiskt definierade föreningar och andra produkter enligt 29 kap., som har erhållits genom behandling av extrakt av körtlar eller andra organ, t.ex. aminosyror (nr 2922), vitaminer (nr 2936) och hormoner (nr 2937);

d)

människoblod, djurblod berett för terapeutiskt, profylaktiskt eller diagnostiskt bruk samt immunsera (även specifika immunoglobuliner) samt andra blodfraktioner (t.ex. normalsera, normalt humant immunoglobulin, blodplasma, fibrinogen och fibrin) (nr 3002);

e)

produkter med karaktär av medikamenter enligt nr 3003 eller 3004 (se anv. till dessa nummer);

f)

globuliner och globulinfraktioner (andra än sådana som har erhållits från blod eller blodserum), som inte har beretts för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk (nr 3504);

g)

enzymer (nr 3507).

 

3002 Människoblod; djurblod berett för terapeutiskt, profylaktiskt eller diagnostiskt bruk; immunsera, andra fraktioner av blod och immunologiska produkter, även modifierade eller erhållna genom biotekniska processer; vacciner, toxiner, kulturer av mikroorganismer (med undantag av jäst) och liknande produkter(+)



- Immunsera, andra fraktioner av blod och immunologiska produkter, även modifierade eller erhållna genom biotekniska processer:

3002.11

- - Testkit för malariadiagnostik

3002.12

- - Immunsera och andra fraktioner av blod

3002.13

- - Immunologiska produkter, oblandade, som inte föreligger i avdelade doser eller i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln

3002.14

- - Immunologiska produkter, blandade, som inte föreligger i avdelade doser eller i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln

3002.15

- - Immunologiska produkter som föreligger i avdelade doser eller i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln

3002.19

- - Andra

3002.20

- Vacciner för människor

3002.30 

- Vacciner för djur

3002.90 

- Andra slag


Detta nummer omfattar:

A.

Människoblod (t.ex. människoblod i slutna ampuller).

B.

Djurblod berett för terapeutiskt, profylaktiskt eller diagnostiskt bruk.
Djurblod som inte har beretts för sådant bruk klassificeras enligt nr 0511.

C.

Immunsera, andra fraktioner av blod och immunologiska produkter, även modifierade eller erhållna genom biotekniska processer
Av dessa produkter kan nämnas:

1.

Immunsera och andra fraktioner av blod, även modifierade eller erhållna genom biotekniska processer.

Serum är den vätska som avskiljs ur blod efter levring.

Detta nummer omfattar bl.a. följande produkter erhållna ur blod (även från blodkärlens endotelceller): normalserum, normalt humant immunoglobulin, fraktioner av blod och trunkerade former (delar) av dessa med enzymatiska egenskaper eller enzymatisk aktivitet, blodplasma, trombin, fibrinogen, fibrin och andra blodkoaguleringsfaktorer, trombomodulin, blodglobuliner, serumglobuliner och hemoglobin. Denna grupp omfattar också modifierade trombomoduliner och modifierade hemoglobiner som erhållits genom biotekniska processer, t.ex. sotrombomodulin-alfa (INN) och trombomodulin-alfa (INN) samt tvärbundet hemoglobin som hemoglobin krosfumaril (INN), hemoglobinglutamer (INN) och hemoglobinraffimer (INN).

Numret omfattar också blodalbumin som är berett för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk (t.ex. humant albumin som har erhållits genom fraktionering av human blodplasma).

Immunsera erhålls ur blod från människor eller djur, vilka är immuna eller har gjorts immuna mot sjukdomar som är förorsakade av patogena bakterier och virus, toxiner, allergiframkallande ämnen etc. Immunsera används mot difteri, dysenteri, kallbrand, hjärnhinneinflammation, lunginflammation, stelkramp, stafylokock- och streptokockinfektioner, ormbett, förgiftningar av växtgifter, allergisjukdomar etc. Immunsera används också för diagnostiskt bruk, även vid undersökningar som utförs in vitro. Specifika immunoglobuliner utgörs av renade immunserapreparat.

Numret omfattar inte blodalbumin som inte har beretts för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk (nr 3502) och globuliner (andra än blodglobuliner och serumglobuliner) (nr 3504). Det omfattar inte heller medikamenter som inte har erhållits ur blod men som i vissa länder kallas "sera" eller "konstgjorda sera".

Bland dessa kan nämnas isotona lösningar som är baserade på natriumklorid eller andra kemikalier samt suspensioner av pollen, vilka används mot allergiska sjukdomar.


2.

Immunologiska produkter, även modifierade eller erhållna genom biotekniska processer.

Produkter som används för diagnostiskt eller terapeutiskt ändamål och vid immunologiska tester ska betraktas som varor enligt denna grupp. De kan beskrivas enligt följande:

Numret omfattar även interleukiner, interferoner, kemokiner och vissa tumör nekrosis-faktorer (TNF), tillväxtfaktorer, hematopoietiner och kolonistimulerande faktorer.

a)

Monoklonala antikroppar (MAB) – specifika immunoglobuliner från utvalda och klonade hybridomaceller odlade i ett odlingsmedium eller i en uppslammad miljö (ascites-teknik).

b)

 Fragment av antikroppar – aktiva delar av ett protein från en antikropp erhållna till exempel genom en specifik enzymatisk klyvning. Denna grupp omfattar bland annat enkelkedjeantikroppar (scFv-antikroppar).

c)

Konjugat av antikroppar och av fragment av antikroppar – konjugat som innehåller minst en antikropp eller ett fragment av en antikropp. De enklaste typerna består av en kombination av följande element:

1)

Antikropp – antikropp;

2)

Fragment av antikroppar – fragment av antikropp;

3)

antikropp – fragment av antikropp;

4)

antikropp – annat ämne;

5)

fragment av antikropp – annat ämne.

Konjugat av typerna 4) och 5) innehåller till exempel enzymer (t.ex. alkaliska fosfatas, peroxidas eller betagalaktosidas) eller färgämnen (fluorescein) som är kovalent bundna till proteinstrukturen, och som används för enkla identifieringsreaktioner.



D.

Vacciner, toxiner, kulturer av mikroorganismer (med undantag av jäst) och liknandeprodukter.
Av dessa produkter kan nämnas:

1.

Vacciner.
De vanligaste vaccinerna är profylaktiska beredningar med ursprung i mikroer, som innehåller virus eller bakterier uppslammade i saltlösningar, oljor (lipovacciner) etc. Dessa beredningar har i regel behandlats så att deras giftverkan har försvagats utan att de immuniserande egenskaperna har förstörts.
Andra vacciner som förekommer är bl.a. rekombinanta vacciner, peptidvacciner och kolhydratvacciner. Dessa vacciner innehåller vanligtvis en antigen, en igenkännlig del av en antigen eller en gen som kodar för en igenkännlig del av en antigen (peptider, rekombinanter eller konjugat av protein och andra ämnen). En ”igenkännlig del av en antigen” är den del av antigenen som sätter i gång organismens immunsvar. Många av dessa vacciner är riktade mot ett specifikt virus eller en specifik bakterie. Vaccinerna används för profylaktiskt eller terapeutiskt bruk.
Numret omfattar också blandningar av vacciner eller toxoider (t.ex. blandningar av difteri-, stelkramps- och kikhostevaccin (DTP));

2.

toxiner (gifter), toxoider, kryptotoxiner, protoxiner (t.ex. topsalysin INN)) och antitoxiner;

3.

kulturer av mikroorganismer (med undantag av jäst), t.ex. mjölksyraväckare för beredning av mjölkpreparat (t.ex. kefir, yoghurt och mjölksyra), ättiksyrabakterier för framställning av ättika, kulturer av mögelsvampar för framställning av penicillin och andra antibiotika samt andra kulturer för tekniskt ändamål (t.ex. tillväxtbefrämjande medel för växter).
Mjölk eller vassle som innehåller små mängder av mjölksyraväckare klassificeras enligt 4 kap;

4.

virus från människor, djur och växter samt anti-virus;

5.

bakteriofager.
Numret omfattar också diagnostiska reagens av mikrobiellt ursprung med undantag av de diagnostiska reagens som är nämnda i anm. 4 d till detta kapitel (se nr 3006). Det omfattar däremot inte enzymer (ostlöpe, amylas etc.), även av mikrobiellt ursprung (streptokinas, streptodornas etc.) (nr 3507) och inte heller döda encelliga mikroorganismer (andra än vacciner) (nr 2102).

E

Diagnostiska satser
Diagnostiska satser klassificeras enligt detta nummer när satsen får sin huvudsakliga karaktär från någon produkt enligt detta nummer. Vanliga reaktioner som uppstår vid användandet av sådana satser är till exempel agglutination, fällning, neutralisation, annan komplementbindning, hemagglutination, enzymkopplad immunabsorberande analys (ELISA) etc. Exempelvis ska diagnostiska satser som baseras på monoklonala antikroppar mot pLDH (plasmodiumparasitens laktatdehydrogenas) klassificeras enligt detta nummer. Den huvudsakliga karaktären bestäms av den komponent som till största delen är specifik för testmetoden.

 

Produkter enligt nr 3002 klassificeras enligt detta nummer även om de föreligger i avdelade doser eller i detaljhandelsförpackningar och oavsett om de föreligger i större eller mindre förpackningar. 

°
° °


Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 3002.13

Oblandade immunologiska produkter enligt nummer 3002 13 får innehålla föroreningar. Med föroreningar avses endast sådana ämnen som finns i produkten enbart som ett direkt resultat av tillverkningsprocessen (inbegripet rening). Dessa ämnen kan härröra från vilken som helst av de komponenter som ingår i tillverkningsprocessen. Det handlar huvudsakligen om följande:

a) utgångsmaterial som inte har omvandlats;

b) föroreningar som fanns i utgångsmaterialet;

c) reagenser som använts i tillverkningsprocessen (inbegripet vid rening);

d) biprodukter.


3003 Medikamenter (med undantag av varor enligt nr 3002, 3005 eller 3006) bestående av två eller flera beståndsdelar som har blandats med varandra för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk men som inte föreligger i avdelade doser eller i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln


3003.10

- Innehållande penicilliner, penicillinderivat med penicillinsyrastruktur, streptomyciner eller streptomycinderivat

3003.20 

- Andra innehållande antibiotika 

 

- Andra, innehållande hormoner eller andra produkter enligt nr 2937:

3003.31 

- - Innehållande insulin

3003.39 

- - Andra 


– Andra, innehållande alkaloider eller derivat av alkaloider:

3003.41

- - Innehållande efedrin eller dess salter

3003.42

- - Innehållande pseudoefedrin (INN) eller dess salter

3003.43

- - Innehållande norefedrin eller dess salter

3003.49

- - Andra

3003.60 

- Andra, innehållande aktiva substanser mot malaria som beskrivs i anmärkning 2 till undernummer till detta kapitel

3003.90 

- Andra slag



Detta nummer omfattar farmaceutiska beredningar för in- eller utvärtes behandling av eller för förebyggande av sjukdomar hos människor eller djur. Dessa beredningar erhålls genom blandning av två eller flera ämnen. Föreligger de farmaceutiska beredningarna i avdelade doser eller i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln skall de emellertid klassificeras enligt nr 3004.

Numret omfattar bl.a.:

  1. blandade farmaceutiska beredningar, t.ex. sådana som är upptagna i officiella farmakopéer, förteckningar över standardförpackade mediciner etc., inbegripet gurgelvatten, ögondroppar, salvor, liniment, injektionslösningar och irritationslindrande medel samt andra beredningar som inte omfattas av nr 3002, 3005 eller 3006.
    Detta skall emellertid inte tolkas på det sättet att beredningar som är upptagna i officiella farmakopéer, förteckningar över standardförpackade mediciner etc. alltid skall klassificeras enligt nr 3003. Sålunda skall exempelvis sådana aknepreparat som i första hand är avsedda att rengöra hyn och som inte innehåller tillräckligt hög halt av aktiva beståndsdelar för att anses kunna ha en väsentlig terapeutisk eller profylaktisk verkan mot akne klassificeras enligt nr 3304;
  2. beredningar som innehåller ett enda medicinskt verksamt ämne tillsammans med spädningsmedel, sötningsmedel, bindemedel, bärare etc.;
  3. näringspreparat endast för intravenös användning, dvs. genom injektion eller som dropp i en ven;
  4. kolloidala lösningar och suspensioner (t.ex. kolloidalt selen) för medicinskt bruk, dock inte kolloidalt svavel eller kolloider av en enda ädel metall. Kolloidalt svavel klassificeras enligt nr 3004 endast om det föreligger i avdelade doser eller i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk och enligt nr 2802 i alla andra fall. Kolloider av en enda ädel metall klassificeras enligt nr 2843, även om de tillhandahålls för medicinskt bruk. Blandningar av kolloidala ädla metaller och blandningar av en eller flera kolloidala ädla metaller med andra ämnen klassificeras emellertid enligt nr 3003 om de är avsedda för profylaktiskt eller terapeutiskt bruk;
  5. för medicinskt bruk avsedda blandningar av växtextrakter, inbegripet extrakter som har erhållits genom behandling av en blandning av växter och växtdelar;
  6. för medicinskt bruk avsedda blandningar av växter och växtdelar enligt nr 1211;
  7. salter för medicinskt bruk, som har erhållits genom indunstning av naturliga mineralvatten, samt liknande produkter som är framställda på konstgjord väg;
  8. för terapeutiskt bruk avsedda koncentrat av vatten från saltkällor (t.ex. Kreuznachvatten); saltblandningar för medicinska bad (svavelbad, jodbad etc.), även parfymerade;
  9. för medicinskt bruk avsedda s.k. fruktsalter (t.ex. en blandning av natriumbikarbonat, vinsyra, magnesiumsulfat och socker) och liknande brusande salter;
  10. oljor som är försatta med kamfer, fenol etc.;
  11. medel mot astma, såsom papper och pulver med antiastmatisk effekt;
  12. medikamenter med förlängd eller fördröjd effekt, t.ex. sådana som består av en medicinsk komponent som har fästs vid en polymer jonbytare;
  13. bedövningsmedel för medicinsk eller kirurgisk behandling av människor eller djur.


Nr 3003 omfattar inte födoämnen och drycker, såsom dietiska, berikade eller för diabetiker avsedda födoämnen, stärkande drycker och mineralvatten (naturliga eller konstgjorda). Dessa produkter klassificeras enligt de nummer som omfattar varor av dessa slag. Detta gäller framför allt beredda livsmedel som innehåller enbart näringsämnen. De viktigaste näringsämnena i livsmedel är proteiner, kolhydrater och fetter. Vitaminer och mineralämnen är också av betydelse i näringsprocessen.

Nr 3003 omfattar inte heller födoämnen och drycker som innehåller medicinskt verksamma ämnen som har tillsatts enbart för att åstadkomma en bättre dietisk jämvikt, för att höja produktens energi- eller näringsvärde eller för att förbättra dess smak, allt under förutsättning att produkten har bibehållit sin karaktär av födoämne eller dryck.

Dessutom omfattar numret inte heller produkter som består av en blandning av växter eller växtdelar eller som består av en blandning av växter eller växtdelar med andra ämnen, vilka blandningar används för beredning av örtinfusioner eller örtteer (t.ex. sådana som har lösande, laxerande eller urindrivande egenskaper samt sådana som motverkar gaser) och som uppges förbättra det allmänna hälsotillståndet eller höja välbefinnandet (nr 2106).

Numret omfattar vidare inte heller näringstillskott som innehåller vitaminer eller mineralsalter och som är avsedda att vidmakthålla hälsa eller välbefinnande men saknar indikation om användning för förebyggande eller behandling av någon sjukdom eller åkomma. Sådana produkter, vilka vanligen förekommer i flytande form men även kan föreligga i form av pulver eller tabletter, klassificeras i allmänhet enligt nr 2106 eller 22 kap.

Numret omfattar däremot preparat i vilka ett födoämne eller en dryck enbart tjänstgör som bärare eller sötningsmedel för ett medicinskt verksamt ämne (t.ex. för att underlätta intagningen).

Numret omfattar inte heller:

a)

varor enligt nr 3002, 3005 eller 3006;

b)

vatten från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor samt preparat enligt nr 3303 – 3307, även om de har terapeutisk eller profylaktisk verkan (33 kap.);

c)

tvål och såpa med tillsats av medikamenter (nr 3401);

d)

insektsbekämpningsmedel, desinfektionsmedel etc. enligt nr 3808.



3004 Medikamenter (med undantag av varor enligt nr 3002, 3005 eller 3006) bestående av blandade eller oblandade produkter för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, föreliggande i avdelade doser (inbegripet doser i form av system för transdermal administration) eller i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln


3004.10

- Innehållande penicilliner, penicillinderivat med penicillinsyrastruktur, streptomyciner eller streptomycinderivat 

3004.20

- Andra, innehållande antibiotika

 

- Andra, innehållande hormoner eller andra produkter enligt nr 2937:

3004.31 

- - Innehållande insulin

3004.32

- - Innehållande binjurebarkhormoner eller derivat eller strukturella analoger av dessa ämnen 

3004.39

- - Andra


- Andra, innehållande alkaloider eller derivat av alkaloider:

3004.41

- - Innehållande efedrin eller dess salter

3004.42

- - Innehållande pseudoefedrin (INN) eller dess salter

3004.43

- - Innehållande norefedrin eller dess salter

3004.49

- - Andra

3004.50

- Andra, innehållande vitaminer eller andra produkter enligt nr 2936

3004.60

- Andra, innehållande aktiva substanser mot malaria som beskrivs i anmärkning 2 till undernummer till detta kapitel

3004.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar medikamenter som består av blandade eller oblandade produkter, under förutsättning att de:

a)

föreligger i avdelade doser eller i form av tabletter, ampuller (t.ex. destillerat vatten i ampuller om 1,25 – 10 cm3, som är avsedda antingen för direkt behandling av vissa sjukdomar, t.ex. alkoholism eller koma förorsakad av diabetes, eller som lösningsmedel för beredning av medicinska injektionslösningar), kapslar, pastiller, medikamenter i form av system för transdermal administration eller pulver (t.ex. i papperskapslar) som är färdiga att tas in som enkeldoser för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk.

Numret omfattar också avdelade doser i form av system för transdermal administration av läkemedel, som vanligen föreligger i form av självhäftande lappar eller rondeller vilka anbringas direkt på patienternas hud. Den aktiva substansen är innesluten i en behållare som är stängd med ett poröst membran på den sida som kommer i kontakt med huden. Den aktiva substansen som frigörs från behållaren absorberas av huden genom passiv molekylär diffusion och passerar direkt in i blodomloppet. Dessa system skall inte förväxlas med medicinska plåster enligt nr 3005.

Numret tillämpas för sådana enkeldoser oavsett om de föreligger i bulk eller i förpackningar för försäljning i detaljhandeln etc.; eller

b)

föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln och är avsedda för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk. Med detta avses produkter (t.ex. natriumbikarbonat och tamarindpulver), som på grund av förpackningens beskaffenhet och i synnerhet närvaron av medicinska indikationer (uppgift om den sjukdom eller åkomma för vilka produkterna är avsedda, sättet för användning eller applicering, doseringsföreskrifter etc.) klart utvisar att de är avsedda för direktförsäljning till användare (privatpersoner, sjukhus etc.) utan ompackning, för att användas för ovannämnda ändamål.

Dessa medicinska indikationer (avfattade på vilket språk som helst) kan förekomma på etikett, i broschyr eller på annat sätt. Enbart indikation om farmaceutisk eller annan renhetsgrad är emellertid inte tillräcklig för att produkter skall klassificeras enligt detta nummer.

Å andra sidan skall, även om inga medicinska indikationer lämnas, oblandade produkter anses föreligga i detaljhandelsförpackningar för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, om de föreligger i sådan form att denna användning klart framgår.

Medikamenter som består av blandade produkter för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk men som inte föreligger i avdelade doser eller i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln klassificeras enligt nr 3003 (se anv. till detta nummer).

Enligt anm. 3 till detta kapitel skall också följande produkter anses vara oblandade:

 

  1. oblandade produkter lösta i vatten;
  2. alla varor enligt 28 och 29 kap. Såsom oblandade anses också kolloidalt svavel och stabiliserad hydrogenperoxidlösning;
  3. enkla växtextrakter enligt nr 1302, endast standardiserade eller i lösning, oavsett lösningsmedlets art (se anv. till nr 1302).

Det bör emellertid observeras att oblandade produkter enligt nr 2843 – 2846 och 2852 inte omfattas av nr 3004, även om de uppfyller fordringarna i punkt a eller b ovan. Sålunda klassificeras exempelvis kolloidalt silver enligt nr 2843, även om varan föreligger i avdelade doser eller är förpackad för försäljning som medikament.

Nr 3004 omfattar pastiller, tabletter etc. som är lämpliga enbart för medicinskt bruk, t.ex. sådana som är baserade på svavel, träkol, natriumtetraborat, natriumbensoat, kaliumklorat eller magnesiumoxid.

Beredningar i form av halspastiller, halstabletter e.d., som huvudsakligen består av socker (även innehållande andra födoämnen såsom gelatin, stärkelse eller mjöl) och smakämnen (även substanser med medicinsk verkan såsom bensylalkohol, mentol, eukalyptol och tolubalsam) klassificeras emellertid enligt nr 1704. Halspastiller eller halstabletter e.d. som innehåller andra ämnen med medicinsk verkan än smakämnen klassificeras enligt detta nummer när de föreligger i avdelade doser eller i förpackning för detaljhandeln förutsatt att mängden av ämnen med medicinsk verkan i varje pastill eller tablett är så stor att de därigenom får terapeutisk eller profylaktisk användning.

Numret omfattar också följande produkter, under förutsättning att de föreligger i sådana former eller förpackningar som beskrivs under punkterna a och b ovan:

  1. organiska ytaktiva ämnen eller beredningar med katjonaktiv verkan (t.ex. kvaternära ammoniumsalter), som har antiseptiska, desinficerande eller bakteriedödande egenskaper;
  2. poly(vinylpyrrolidon)jod, utgörande en reaktionsprodukt mellan jod och poly(vinylpyrrolidon);
  3. bensubstitut, t.ex. sådana som tillverkats av kalciumsulfat av kirurgisk kvalitet, vilka sprutas in i håligheten i en benfraktur och som där resorberas spontant och ersätts av benvävnad; dessa produkter utgör en kristallin matrix på vilket nytt ben kan växa samtidigt som matrixen resorberas.

Numret omfattar inte bencement som vanligen innehåller en härdare (vulkmedel) och en aktivator och som används för att t.ex. fästa protetiska implantat i existerande ben (nr 3006).

Nr 3004 omfattar inte födoämnen och drycker, såsom dietiska, berikade eller för diabetiker avsedda födoämnen, stärkande drycker och mineralvatten (naturliga eller konstgjorda). Dessa produkter klassificeras enligt de nummer som omfattar varor av dessa slag. Detta gäller framför allt beredda livsmedel som innehåller enbart näringsämnen. De viktigaste näringsämnena i livsmedel är proteiner, kolhydrater och fetter. Vitaminer och mineralämnen är också av betydelse i näringsprocessen.

Nr 3004 omfattar inte heller födoämnen och drycker som innehåller medicinskt verksamma ämnen som har tillsatts enbart för att åstadkomma en bättre dietisk jämvikt, för att höja produktens energi- eller näringsvärde eller för att förbättra dess smak, allt under förutsättning att produkten har bibehållit sin karaktär av födoämne eller dryck.

Dessutom omfattar numret inte heller produkter som består av en blandning av växter eller växtdelar eller som består av en blandning av växter eller växtdelar med andra ämnen, vilka blandningar används för beredning av örtinfusioner eller örtteer (t.ex. sådana som har lösande, laxerande och urindrivande egenskaper samt sådana som motverkar gaser) och som uppges förbättra det allmänna hälsotillståndet eller höja välbefinnandet (nr 2106).

Numret omfattar vidare inte heller näringstillskott som innehåller vitaminer eller mineralsalter och som är avsedda att vidmakthålla hälsa eller välbefinnande men saknar indikation om användning för förebyggande eller behandling av någon sjukdom eller åkomma. Sådana produkter, vilka vanligen förekommer i flytande form men även kan föreligga i form av pulver eller tabletter, klassificeras i allmänhet enligt nr 2106 eller 22 kap.

Numret omfattar däremot preparat i vilka ett födoämne eller en dryck enbart tjänstgör som bärare eller sötningsmedel för ett medicinskt verksamt ämne (t.ex. för att underlätta intagningen).

Numret omfattar inte heller:

a)

orm- och bigifter som inte föreligger som medikamenter (nr 3001);

b)

varor enligt nr 3002, 3005 eller 3006, oavsett hur de föreligger;

c)

vatten från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor samt preparat enligt nr 3303 – 3307, även om de har terapeutisk eller profylaktisk verkan (33 kap.);

d)

tvål och såpa med tillsats av medikamenter (nr 3401);

e)

insektsbekämpningsmedel, desinfektionsmedel etc. enligt nr 3808 som inte tillhandahålls som medicin för invärtes eller utvärtes bruk.

f)

preparat, t.ex. tabletter, tuggummin eller plåster (transdermala system), avsedda att hjälpa rökare att sluta röka (nr 2106 eller 3824).


3005 Vadd, förbandsgas, bindor och liknande artiklar (t.ex. färdiga förband, häftplåster och kataplasmer), impregnerade eller överdragna med farmaceutiska ämnen eller föreliggande i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt ändamål


3005.10

- Häftplåster och andra artiklar belagda med ett häftande skikt 

3005.90

- Andra slag 


Detta nummer omfattar vadd, förbandsgas, bindor och liknande artiklar av textilvara, papper, plast etc. som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter (medel mot hudirritationer, antiseptiska medel etc.) och avsedda för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt ändamål.

Bland varor enligt detta nummer märks vadd som är impregnerad med jod, metylsalicylat etc., färdiga förband, kataplasmer (t.ex. linfrö- och senapsdegar), medicinskt plåster etc. De kan förekomma som längdvara, i rondeller eller i annan form.

Vadd och bindor till förband (vanligen av högabsorberande bomull) och liknande artiklar, som inte är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter, klassificeras också enligt detta nummer om de är i sådana former eller förpackningar att de är avsedda att direkt utan ompackning säljas till privatpersoner, vårdcentraler, sjukhus etc. och om det av dess kännetecken (t.ex. förpackning i rullar eller med speciell vikning, skyddsförpackning, märkning) framgår, att de uteslutande är avsedda för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt bruk.

Detta nummer omfattar också följande typer av förband:

  1. hudförband som består av frysta eller torkade preparerade remsor av animalisk hudvävnad, vanligen från svin, med användning som temporära, biologiska förband som är avsedda att anbringas direkt på förstörda hudpartier, öppna sår, infekterade operationssår etc. De förekommer i olika storlekar och är förpackade i sterila detaljhandelsförpackningar som är försedda med etikett med bruksanvisning;
  2. flytande förband som föreligger i sprayburkar (detaljhandelsförpackningar) och är avsedda att användas för att täcka sår med en skyddande, genomskinlig hinna. De kan bestå av en steril lösning av plast (t.ex. ett modifierat vinylsampolymerisat eller en metakrylplast) i flyktigt organiskt lösningsmedel (t.ex. etylacetat) och en drivgas, med eller utan tillsats av farmaceutiska produkter (särskilt antiseptiska ämnen).

Numret omfattar inte bindor, plåster som innehåller zinkoxid samt gipsbindor som inte föreligger i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt ändamål.

Numret omfattar inte heller:

a)

bränd gips som är bränd eller finmalen speciellt för dentalt bruk samt preparat på basis av gips som är avsedda för dentalt bruk (nr 2520 resp. 3407);

b)

medikamenter i form av system för transdermal administration av läkemedel (nr 3004);

c)

varor som är upptagna i anm. 4 till detta kapitel (nr 3006);

d)

sanitetsbindor och tamponger, blöjor till spädbarn och liknande artiklar enligt nummer 9619.

 

3006 Farmaceutiska produkter enligt anmärkning 4 till detta kapitel


3006.10

- Steril katgut, liknande sterila suturmaterial för kirurgiskt bruk (inbegripet sterila resorberbara trådar för kirurgiskt eller dentalt bruk) samt sterilt lim för användning inom kirurgin för tillslutning av sår; steril laminaria och sterila laminariastift; sterila resorberbara blodstillande medel för kirurgiskt eller dentalt bruk; sterila adhesionsbarriärer för kirurgiskt eller dentalt bruk, även resorberbara

3006.20

- Blodgrupperingsreagens

3006.30

- Strålningsabsorberande röntgenkontrastmedel; diagnostiska reagens för invärtes eller utvärtes bruk

3006.40

- Tandcement och andra tandfyllningsmedel; bencement

3006.50

- Lådor, askar, etuier o.d. med utrustning för första förband

3006.60

- Kemiska preventivmedel baserade på hormoner, på andra varor enligt nr 2937 eller på spermiedödande ämnen 

3006.70

- Gelberedningar avsedda för användning i human- eller veterinärmedicin som smörjmedel för kroppsdelar vid kirurgiska ingrepp eller kroppsundersökningar eller som kontaktmedel mellan kroppen och medicinska instrument

 

- Andra:

3006.91

- - Artiklar, igenkännliga för att användas för stomier

3006.92

- - Läkemedelsavfall


Detta nummer omfattar endast följande varor:

1.

Steril katgut, liknande sterila suturmaterial för kirurgiskt bruk samt sterila lim för användning inom kirurgin för tillslutning av sår.
Denna varugrupp omfattar alla slag av ligaturer för kirurgiska suturer, under förutsättning att de är sterila. Dessa ligaturer ligger vanligen i antiseptiska lösningar eller i slutna sterila behållare.
De material som används för sådana ligaturer är bl.a.:

a)

katgut (bearbetad kollagen från tarmar av nötkreatur, får eller andra djur);

b)

naturliga fibrer (bomull, natursilke, lin);

c)

fibrer av syntetiska polymerer, såsom fibrer av polyamider (nylon) och polyestrar;

d)

metaller (rostfritt stål, tantal, silver, brons).


Gruppen omfattar också lim för tillslutning av sår, exempelvis sådant som består av butylcyanoakrylat och ett färgämne; efter appliceringen polymeriserar monomeren och produkten används därför i stället för konventionellt suturmaterial för tillslutning av inre eller yttre sår.
Gruppen omfattar inte icke sterila suturmaterial.
Dessa klassificeras efter sin beskaffenhet, t.ex. katgut enligt nr 4206, gut och textilgarn enligt elfte avd. och metalltråd enligt 71 kap. eller femtonde avd.

2.

Steril laminaria och sterila laminariastift.
Denna varugrupp omfattar endast steril laminaria och sterila laminariastift (små stänger som erhålls av alger och som ibland är bruna och har fårad yta). De sväller kraftigt i fuktigt medium och blir mjuka och böjliga. De används därför inom kirurgin i utvidgande syfte.
Icke sterila produkter omfattas inte av detta nummer (nr 1212).

3.

Sterila resorberbara blodstillande medel för kirurgiskt eller dentalt bruk.
Denna varugrupp omfattar sterila produkter som används inom kirurgin och av tandläkare för att stilla blödningar och som har den egenskapen att de resorberas av kroppsvätskorna. Hit hör oxiderad cellulosa i form av gasväv eller vadd ("bomull"), tamponger, kompresser eller band; gelatinsvamp och gelatinskum; gasväv, vadd eller hinnor av kalciumalginat.

4.

Sterila adhesionsbarriärer för kirurgiskt eller dentalt bruk, även resorberbara.

5.

Blodgrupperingsreagens.
Dessa reagens måste vara lämpliga för direkt användning vid blodgruppering. De utgörs antingen av sera från människor eller djur, växtextrakter från frön eller andra växtdelar (fytagglutininer). Dessa reagens används vid bestämning av blodgrupper på grundval av de karakteristiska egenskaperna hos blodkropparna eller blodserumet. Utöver de aktiva beståndsdelarna kan de innehålla ämnen som är avsedda att förstärka deras verkan eller att stabilisera dem (antiseptiska, antibiotika etc.).

A.

Följande produkter anses som reagens för bestämning av blodgrupper på grundval av de karakteristiska egenskaperna hos blodkropparna:

1.

preparat för bestämning av A-, B-, O- och AB-grupperna, undergrupperna A1 och A2 samt H-faktorn;

2.

preparat för bestämning av M-, N-, S- och P-grupperna samt andra grupper såsom Lu-, K- och Le-grupperna;

3.

preparat för bestämning av Rh-grupperna samt undergrupperna Cw, f, V etc.;

4.

preparat för bestämning av blodgrupper hos djur.

B.

De preparat som anses som reagens för bestämning av de karakteristiska egenskaperna hos serum, är de som används för bestämning av:

1.

de karakteristiska egenskaperna hos Gm-, Km- etc. systemen;

2.

serumgrupperna Gc, Ag etc.

C.

Antihumanglobulinserum (Coombs serum), som är av betydelse i viss blodgrupperingsteknik, är också att anse som ett reagens enligt detta nummer.
Oberedda sera och andra halvfärdiga produkter som fordrar vidare behandling innan de kan användas som reagens skall klassificeras efter sin beskaffenhet.

D.

Reagens för bestämning av HLA-egenskaper (HLA-antigener) klassificeras enligt detta nummer; de måste kunna användas direkt. De utgör sera från människor eller från djur. Dessa reagens reagerar med de perifera blodlymfocyterna hos det prov som skall undersökas med avseende på HLA-antigener. HLA-antigenerna i provet kan bestämmas på basis av reaktionsmönstret hos olika HLA-testsera. Förutom de aktiva beståndsdelarna innehåller reagensen tillsatsmedel för stabilisering och konservering.
Bland dessa reagens kan nämnas:

a)

preparat för bestämning av HLA A-, B- och C-antigenerna;

b)

preparat för bestämning av HLA DR-antigenerna;

c)

preparat för bestämning av HLA D-antigenerna;

d)

färdiga reagens för bestämning av HLA A-, B- och C-antigenerna, vilka innehåller en serie olika HLA-antisera (t.ex. testplattor);

e)

färdiga reagens för att bestämma locus för HLA DR (t.ex. testplattor);

6.

Strålningsabsorberande röntgenkontrastmedel samt diagnostiska reagens för invärtes eller utvärtes bruk, som utgör oblandade produkter i avdelade doser eller består av två eller flera ingredienser som har blandats med varandra för sådant bruk.
Strålningsabsorberande kontrastmedel används vid röntgenundersökningar av inre organ, artärer, vener, urinvägar, gallgångar etc. De är baserade på bariumsulfat eller andra för röntgenstrålar ogenomträngliga ämnen och kan vara beredda för injicering eller för intagande genom munnen.
Diagnostiska reagens (inbegripet diagnostiska reagens av mikrobiellt ursprung) som omfattas av detta nummer skall vara avsedda att intagas genom munnen (oralt), injiceras etc.
Diagnostiska reagens som inte är avsedda för in- eller utvärtes bruk (t.ex. sådana som används för undersökning av blodprover, urinprover etc., som har tagits från en patient eller som används som laboratoriereagens) omfattas inte av detta nummer utan klassificeras efter sin beskaffenhet (t.ex. 28 eller 29 kap. eller nr 3002 eller 3822).

7.

Tandcement och andra tandfyllningsmedel samt bencement.
Tandcement och andra tandfyllningsmedel är i allmänhet baserade på metallsalter (zinkklorid, zinkfosfat etc.); metalloxider, guttaperka eller plaster. De kan också bestå av metallegeringar (även legeringar som innehåller ädla metaller) som är speciellt beredda för att användas som tandfyllningsmedel. Sådana legeringar kallas ibland oegentligt amalgamer, trots att de inte innehåller kvicksilver. Numret omfattar preparat både för tillfälliga och permanenta fyllningar, ävensom tandcement och andra tandfyllningsmedel som är försatta med medicinskt verksamma ämnen och har profylaktiska egenskaper.
De förekommer vanligen i form av pulver eller tabletter och är ibland åtföljda av den vätska som behövs för tillredningen. Användningen för dentalbruk anges vanligen på förpackningen.
Spetsar (t.ex. av silver, guttaperka eller papper) för fyllning av rotkanalen omfattas också av detta nummer.
Numret omfattar också bencement, som vanligen innehåller en härdare (vulkmedel) och en aktivator och som används för att t.ex. fästa protetiska implantat i existerande ben. Dessa cement härdas vanligen vid kroppstemperatur.
Bränd gips som är bränd eller finmalen speciellt för dentalt bruk samt preparat på basis av gips som är avsedda för dentalt bruk omfattas inte av detta nummer (nr 2520 resp. 3407). Bensubstitut, t.ex. sådana som tillverkats av kalciumsulfat av kirurgisk kvalitet, vilka utgör en kristallin matrix på vilken nytt ben kan växa samtidigt som matrixen resorberas, omfattas inte heller av detta nummer (nr 3004).

8.

Lådor, askar, etuier o.d. med utrustning för första förband.
Dessa innehåller små mängder av ett fåtal vanliga medikamenter (hydrogenperoxid, jodsprit, merbromin, arnicatinktur etc.), några förband, bindor, plåster etc. samt ibland några instrument såsom sax, pincett etc.
Mera fullständiga utrustningar av sådana slag som används av läkare klassificeras inte enligt detta nummer.

9.

Kemiska preventivmedel på basis av hormoner, andra produkter enligt nr 2937 eller spermiedödande ämnen, oavsett om de föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln eller inte.

10.

Gelberedningar avsedda för användning i human eller veterinärmedicin som smörjmedel för kroppsdelar vid kirurgiska ingrepp eller kroppsundersökningar eller som kontaktmedel mellan kroppen och medicinska instrument.
Dessa beredningar innehåller vanligen polyoler (glycerol, propandiol etc.), vatten och förtjockningsmedel. De används i allmänhet som smörjmedel, mellan delar av kroppen vid kroppsundersökningar (t.ex. vaginalsmörjning) eller mellan kroppsdelarna och kirurgens händer, handskar eller medicinska instrument, för medicinskt eller veterinärt bruk. De används också som kontaktmedel mellan kroppen och medicinska instrument (t.ex. elektrokardiografer och ultraljuds-scannrar).

11.

Artiklar igenkännliga för att användas för stomier, nämligen anatomiskt utformade påsar för kolostomi, ileostomi och urostomi samt basplattor (adhesive wafers of faceplates) till sådana påsar.

12.

Läkemedelsavfall.
Numret omfattar också farmaceutiska produkter som är otjänliga för sitt ursprungligen avsedda syfte t.ex. på grund av sista förbrukningsdag.


31 kap. Gödselmedel

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar de flesta naturliga eller konstgjorda produkter som allmänt används som gödselmedel.

Kapitlet omfattar däremot inte sådana produkter som snarare utgör jordförbättringsmedel än gödselmedel, t.ex.:

a)

kalk (nr 2522);

b)

märgel och kompostjord (även med naturligt innehåll av små mängder av de gödselverkande ämnena kväve, fosfor eller kalium) (nr 2530);

c)

torv (nr 2703).


Kapitlet omfattar inte heller preparat som innehåller mikronäringsämnen och som tillförs till frön, lövverk eller jord för att underlätta groning av frön och tillväxt av plantor. De kan innehålla små mängder av de gödselverkande ämnena kväve, fosfor och kalium, men dessa får inte vara huvudsakliga beståndsdelar (t.ex. nr 3824).

Det omfattar inte heller beredda växtmedier, t.ex. krukväxtjord, baserade på torv eller blandningar av torv och sand eller av torv och lera (nr 2703) eller blandningar av jord, sand, lera etc. (nr 3824). Alla dessa produkter kan innehålla små mängder av de gödselverkande ämnena kväve, fosfor eller kalium.


3101 Animaliska eller vegetabiliska gödselmedel, även blandade med varandra eller kemiskt behandlade; gödselmedel framställda genom blandning eller kemisk behandling av animaliska eller vegetabiliska produkter

Detta nummer omfattar:

a)

animaliska eller vegetabiliska gödselmedel, även blandade med varandra eller kemiskt behandlade;

b)

animaliska eller vegetabiliska produkter som är omvandlade till gödselmedel genom blandning med varandra eller genom kemisk behandling (med undantag av superfosfater som har erhållits ur ben, enligt nr 3103).


Dessa produkter klassificeras emellertid enligt nr 3105 när de föreligger i sådana former eller förpackningar som är beskrivna i detta nummer.

Nr 3101 omfattar bl.a.:

  1. guano, som utgör en avlagring av exkrementer och annat avfall från sjöfåglar. Den påträffas i stora mängder på vissa öar och kuster och utgör både ett kväve- och ett fosforgödselmedel. Guano utgör vanligen ett gulaktigt pulver med stark ammoniaklukt;
  2. stallgödsel och annan spillning samt nedsmutsat ullavfall som är otjänligt för annan användning än som gödselmedel;
  3. ruttna vegetabiliska produkter som är otjänliga för annan användning än som gödselmedel;
  4. mekaniskt sönderdelad guano;
  5. produkter som har erhållits vid behandling av läder med svavelsyra;
  6. kompost som består av förmultnat vegetabiliskt avfall och andra material där nedbrytningen har påskyndats eller reglerats genom behandling med kalk etc.;
  7. återstoder som har erhållits vid rengöring av ull;
  8. blandningar av torkat blod och benmjöl;
  9. stabiliserat avloppsslam från kommunala avloppsreningsverk. Stabiliserat avloppsslam erhålls genom siktning av avloppsvatten så att stora föremål avlägsnas och grus och tunga icke-biologiska beståndsdelar avskiljs; återstående slam lufttorkas eller filtreras. På detta sätt erhållet slam har en hög halt av organiska ämnen och innehåller även gödselämnen (t.ex. fosfor och kväve). Sådant slam som har en hög halt av andra ämnen (t.ex. tungmetaller), som gör slammet otjänligt som gödselmedel, omfattas emellertid inte av detta nummer (nr 3825).

Detta nummer omfattar inte:

a)

djurblod, flytande eller torkat (nr 0511);

b)

pulveriserade ben, horn eller hovar samt fiskavfall (5 kap.);

c)

mjöl och pelletar av kött eller andra djurdelar eller av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, otjänliga till människoföda (nr 2301) samt andra produkter som omfattas av 23 kap. (oljekakor, drav, drank etc.);

d)

aska av ben, trä, torv eller kol (nr 2621);

e)

blandningar av naturliga gödselämnen enligt detta nummer med kemikalier som har gödselverkan (nr 3105);

f)

blandningar av stabiliserat avloppsslam med kalium eller ammoniumnitrat (nr 3105);

g)

avklipp och annat avfall av läder; läderpulver (nr 4115).



3102 Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska


3102.10

- Karbamid (urinämne), även löst i vatten 

 

- Ammoniumsulfat; dubbelsalter och blandningar av ammoniumsulfat och ammoniumnitrat:

3102.21

- - Ammoniumsulfat

3102.29

- - Andra slag

3102.30

- Ammoniumnitrat, även löst i vatten

3102.40 

- Blandningar av ammoniumnitrat med kalciumkarbonat eller andra oorganiska ämnen utan gödselverkan 

3102.50 

- Natriumnitrat

3102.60

- Dubbelsalter och blandningar av kalciumnitrat och ammoniumnitrat

3102.80

- Blandningar av karbamid och ammoniumnitrat, lösta i vatten eller ammoniak

3102. 90

- Andra slag, inbegripet blandningar som inte omfattas av de föregående undernumren


Detta nummer skall tillämpas endast för följande varor, under förutsättning att de inte föreligger i sådana former eller förpackningar som är beskrivna i nr 3105:

A. Varor som motsvarar någon av nedan angivna beskrivningar:

  1. natriumnitrat, även rent;
  2. ammoniumnitrat, även rent;
  3. dubbelsalter av ammoniumsulfat och ammoniumnitrat, även rena;
  4. ammoniumsulfat, även rent;
  5. dubbelsalter (även rena) och blandningar av kalciumnitrat och ammoniumnitrat. Vissa blandningar av kalciumnitrat och ammoniumnitrat säljs ibland som "kalciumnitratgödning" ("calcium nitrate fertiliser");
  6. dubbelsalter (även rena) och blandningar av kalciumnitrat och magnesiumnitrat. Denna produkt erhålls genom behandling av dolomit med salpetersyra;
  7. kalciumcyanamid, även ren eller behandlad med olja;
  8. karbamid (urinämne), även ren. Varan används huvudsakligen som gödselmedel men även som djurfoder, vid tillverkning av karbamidformaldehydplaster, vid organiska synteser, etc.

Det bör observeras att mineraliska och kemiska produkter som är beskrivna i ovanstående limitativa förteckning klassificeras enligt detta nummer, även om de uppenbarligen inte skall användas som gödselmedel.

Däremot omfattar numret inte kvävehaltiga produkter (t.ex ammoniumklorid, nr 2827) som inte är beskrivna här ovan, även om de används som gödselmedel.

B. Gödselmedel som består av varor som är beskrivna i A ovan, blandade med varandra (t.ex. gödselmedel som består av en blandning av ammoniumsulfat och ammoniumnitrat).

C. Gödselmedel som består av ammoniumklorid eller av varor som är beskrivna i A eller B ovan, blandade med krita, gipssten eller andra oorganiska ämnen utan gödselverkan (t.ex. gödselmedel som har erhållits genom att blanda ammoniumnitrat med nyssnämnda oorganiska ämnen utan gödselverkan eller genom att lägga ammoniumnitrat på bärare av dessa ämnen).

D. Flytande gödselmedel som består av ammoniumnitrat (även rent) eller av karbamid (även ren) eller av blandningar av dessa varor, lösta i vatten eller ammoniak.
Det bör observeras att blandningar enligt B, C och D ovan, i motsats till vad som gäller beträffande produkter enligt A, klassificeras enligt detta nummer, endast om de är av sådana slag som används som gödselmedel.

3103 Fosforgödselmedel, mineraliska eller kemiska



- Superfosfater:

3103.11

- - Innehållande minst 35 viktprocent fosforpentaoxid (P2O5)

3103.19

- - Andra

3103.90

- Andra slag


Detta nummer skall tillämpas endast för följande varor, under förutsättning att de inte föreligger i sådana former eller förpackningar som är beskrivna i nr 3105:

A. Varor som motsvarar någon av nedan angivna beskrivningar:

  1. superfosfater (även dubbel- och trippelsuperfosfater) (lösliga fosfater). Enkla superfosfater framställs genom inverkan av svavelsyra på naturliga fosfater eller på benmjöl. Om fosforsyra används i stället för svavelsyra erhålls dubbel- och trippelsuperfosfater;
  2. basisk slagg (thomasslagg, thomasfosfat), vilken erhålls som biprodukt i basiska ugnar eller konvertrar vid framställning av stål ur fosforhaltigt järn;
  3. naturliga fosfater enligt nr 2510, brända eller mer värmebehandlade än vad som behövs för att avlägsna föroreningar;
  4. kalciumhydrogenortofosfat (dikalciumfosfat) som innehåller minst 0,2 viktprocent fluor beräknat på vattenfri torrsubstans. Kalciumhydrogenortofosfat som innehåller mindre än 0,2 viktprocent fluor beräknat på vattenfri torrsubstans klassificeras enligt nr 2835.

Det bör observeras att mineraliska och kemiska produkter som är beskrivna i ovanstående limitativa förteckning klassificeras enligt detta nummer, även om de uppenbarligen inte skall användas som gödselmedel.

Däremot omfattar numret inte fosforhaltiga produkter (t.ex. natriumfosfat, nr 2835) som inte är beskrivna här ovan, även om de används som gödselmedel.

B. Gödselmedel som består av varor som är beskrivna i A ovan (oavsett fluorhalt), blandade med varandra (t.ex. gödselmedel som består av en blandning av superfosfater och kalciumhydrogenortofosfat).

C. Gödselmedel som består av varor som är beskrivna i A eller B ovan (oavsett fluorhalt), blandade med krita, gipssten eller andra oorganiska ämnen utan gödselverkan (t.ex. gödselmedel som består av en blandning av superfosfater och dolomit eller av en blandning av superfosfater och borax).

Det bör observeras att blandningar enligt B och C ovan, i motsats till vad som gäller beträffande produkter enligt A, klassificeras enligt detta nummer endast om de är av sådana slag som används som gödselmedel. Om detta villkor är uppfyllt fästs beträffande sådana blandningar inget avseende vid i vilka proportioner komponenterna ingår och inte heller vid den fluorhalt som är föreskriven i A 4 ovan.

3104 Kaligödselmedel, mineraliska eller kemiska


3104.20

- Kaliumklorid

3104.30

- Kaliumsulfat

3104.90

- Andra slag


Detta nummer skall tillämpas endast för följande varor, under förutsättning att de inte föreligger i sådana former eller förpackningar som är beskrivna i nr 3105:


A. Varor som motsvarar någon av nedan angivna beskrivningar:

  1. kaliumklorid, även ren, med undantag av odlade kristaller (andra än optiska element) med en vikt av minst 2,5 gram per styck, enligt nr 3824 samt av optiska element av kaliumklorid (nr 9001);
  2. kaliumsulfat, även rent;
  3. råa naturliga kaliumsalter (t.ex. karnallit, kainit och sylvinit);
  4. kaliummagnesiumsulfat, även rent.

Det bör observeras att mineraliska och kemiska produkter som är beskrivna i ovanstående limitativa förteckning klassificeras enligt detta nummer, även om de uppenbarligen inte skall användas som gödselmedel.

Däremot omfattar numret inte kaliumhaltiga produkter, även kemiskt definierade (t.ex kaliumkarbonat enligt nr 2836), vilka inte är beskrivna här ovan, även om de används som gödselmedel.

B. Gödselmedel som består av varor som är beskrivna i A ovan, blandade med varandra (t.ex gödselmedel som består av en blandning av kaliumklorid och kaliumsulfat).

Det bör observeras att blandningar enligt B, i motsats till vad gäller beträffande produkter enligt A ovan, klassificeras enligt detta nummer endast om de är av sådana slag som används som gödselmedel.

3105 Mineraliska eller kemiska gödselmedel som innehåller två eller tre av grundämnena kväve, fosfor och kalium; andra gödselmedel; varor enligt detta kapitel i tablettform eller liknande former eller i förpackningar med en bruttovikt av högst 10 kg


3105.10

- Varor enligt detta kapitel i tablettform eller liknande former eller i förpackningar med en bruttovikt av högst 10 kg

3105.20

- Mineraliska eller kemiska gödselmedel som innehåller både kväve, fosfor och kalium (NPK-gödselmedel)

3105.30

- Diammoniumhydrogenortofosfat (diammoniumfosfat)

3105.40

- Ammoniumdihydrogenortofosfat (monoammoniumfosfat) och blandningar av detta ämne med diammoniumhydrogenortofosfat (diammoniumfosfat)

 

- Andra mineraliska eller kemiska gödselmedel som innehåller både kväve och fosfor: 

3105.51

- - Innehållande nitrater och fosfater

3105.59

- - Andra

3105.60

- Mineraliska eller kemiska gödselmedel som innehåller både fosfor och kalium

3105.90

- Andra slag



Detta nummer omfattar:

A.  Ammoniumdihydrogenortofosfat (monoammoniumfosfat) och diammoniumhydro-genortofosfat (diammoniumfosfat), även rena, samt blandningar av dessa föreningar med varandra, även om de inte skall användas som gödselmedel.
Det bör observeras att numret förutom de kemiska föreningar som är beskrivna i nr 3102 – 3104 inte heller omfattar andra kemiskt definierade föreningar, även om dessa skulle kunna användas som gödselmedel, t.ex. kaliumnitrat (nr 2834) och kaliumfosfat (nr 2835).

B. Bland- och fullgödselmedel (andra än isolerade kemiskt definierade föreningar), dvs. mineraliska eller kemiska gödselmedel som innehåller två eller tre av de gödselverkande ämnena nitrogen (kväve), fosfor och kalium. Sådana gödselmedel framställs genom:

  1. blandning av två eller flera ämnen med gödselverkan (även om dessa ämnen var för sig inte klassificeras enligt nr 3102 – 3104). Som exempel kan nämnas blandningar av:
    a) brända naturliga fosfater och kaliumklorid;
    b) superfosfater och kaliumsulfat;
    c) kalciumcyanamid och basisk slagg;
    d) ammoniumsulfat, superfosfater och kaliumfosfat;
    e) ammoniumnitrat, superfosfater och kaliumsulfat eller kaliumklorid;
  2. kemiska processer, t.ex. ett gödselmedel som erhålls genom behandling av naturligt kalciumfosfat med salpetersyra, avskiljande av det bildade kalciumnitratet genom avkylning och centrifugering, neutralisering av den efter avskiljandet återstående lösningen med ammoniak, tillsättning av kaliumsalter och slutligen indunstning till torrhet. (Det erhållna gödselmedlet benämns ibland felaktigt kaliumnitrofosfat men utgör i själva verket inte någon isolerad kemiskt definierad förening);
  3. blandning jämte kemiska processer. Det bör observeras att nr 3102, 3103 och 3104 även omfattar gödselmedel, vilka som föroreningar innehåller mycket små mängder av något ämne med gödselverkan, annat än det som anges i respektive nummer (nitrogen, fosfor eller kalium). Sådana produkter anses inte som bland- eller fullgödselmedel enligt nr 3105.

C. Alla andra gödselmedel (andra än isolerade kemiskt definierade föreningar), t.ex.:

  1. blandningar av ämnen med gödselverkan (dvs. de som innehåller nitrogen, fosfor eller kalium) med ämnen som inte har sådan verkan, t.ex svavel. Ett flertal av dem som innehåller nitrogen eller fosfor klassificeras enligt nr 3102 eller 3103 (se anv. till dessa nummer), men övriga klassificeras enligt detta nummer;
  2. naturliga kaliumnatriumnitratgödselmedel, en i naturen förekommande blandning av natriumnitrat och kaliumnitrat;
  3. blandningar av animaliska eller vegetabiliska gödselmedel med kemiska eller mineraliska gödselmedel.

Detta nummer omfattar inte:

a)

isolerade kemiskt definierade föreningar som inte är beskrivna i anm. 2 – 5 till detta kapitel men som kan användas som gödselmedel, t.ex. ammoniumklorid vilken klassificeras enligt 2827;

b)

använd gasreningsmassa (nr 3825).

 

Detta nummer omfattar också varor enligt detta kapitel i tablettform eller liknande former eller i förpackningar med en bruttovikt av högst 10 kg.


32 kap. Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror och garvsyraderivat; pigment och andra färgämnen; lacker och andra målningsfärger; kitt och andra tätnings- och utfyllningsmedel; tryckfärger, bläck och tusch


Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar produkter som används vid garvning och pyrning av hudar och skinn (garvämnesextrakter av vegetabilisk ursprung, syntetiska garvämnen, även blandade med naturliga garvämnen, samt konstgjorda pyrmedel).

Kapitlet omfattar också färgämnen av vegetabiliskt, animaliskt eller mineraliskt ursprung, ävensom syntetiska organiska färgämnen samt huvuddelen av de beredningar som framställs på basis av dessa färgämnen (målningsfärger, keramiska färger, tryckfärger etc.). Åtskilliga andra preparat såsom lacker, sickativ och kitt hör också hit.

Kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar omfattas inte av detta kapitel utan klassificeras i allmänhet enligt 28 eller 29 kap. Detta gäller dock inte de varor som omfattas av nr 3203 eller 3204, oorganiska produkter av sådana slag som används som luminoforer (nr 3206), glas som har erhållits genom smältning av kiseldioxid eller kvarts och som föreligger i sådana former som sägs i nr 3207 samt färgämnen i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3212).

I fråga om vissa lacker och andra målningsfärger enligt nr 3208 – 3210 eller tätnings- och utfyllningsmedel enligt nr 3214 måste hopblandningen av de olika beståndsdelarna eller tillsättningen av vissa komponenter (t.ex. härdare) utföras först i samband med användningen. Även sådana produkter klassificeras enligt detta nummer under förutsättning:

a)

att det av förpackningssättet klart framgår att beståndsdelarna är avsedda att användas tillsammans utan att först omförpackas;

b)

att beståndsdelarna föreligger tillsammans; samt

c)

att beståndsdelarna, antingen på grund av sin beskaffenhet eller på grund av de inbördes proportioner vari de föreligger, är igenkännliga som produkter som är avsedda att komplettera varandra.


I fråga om produkter som måste tillföras en härdare vid användningen medför dock frånvaron av denna härdare inte tillämpning av annat nummer, under förutsättning att deras sammansättning eller det sätt på vilket de är förpackade gör dem igenkännliga som avsedda att användas vid beredning av lacker eller andra målningsfärger eller av tätnings- och utfyllningsmedel.


3201 Garvämnesextrakter av vegetabiliskt ursprung; garvsyror (tanniner) samt salter, etrar, estrar och andra derivat av garvsyror


3201.10

- Kvebrachoextrakt

3201.20

- Mimosaextrakt (wattleextrakt)

3201.90

- Andra slag


A. Garvämnesextrakter av vegetabiliskt ursprung

Dessa utgör vegetabiliska extrakter som huvudsakligen används för garvning av hudar och skinn. De erhålls i allmänhet genom extraktion med varmt vatten (ibland surgjort) ur vegetabiliska råämnen (trä, bark, blad, frukter, rötter etc.), vilka dessförinnan har pulveriserats eller sönderdelats. De erhållna extrakterna filtreras eller centrifugeras och koncentreras. Ibland behandlas de med sulfiter etc. På detta sätt erhållna extrakter är flytande men kan ytterligare koncentreras till pastor eller till fast form. Alla dessa extrakter innehåller garvsyror i varierande mängd samt dessutom andra ämnen, såsom sockerarter, mineralsalter, organiska syror etc. Till färgen är de vanligen bruna, gula eller rödaktiga.

De viktigaste garvämnesextrakterna erhålls från ek, kastanj, kvebracho, gran, mimosa (wattle), sumak, myrobalaner, valonea, gambir, mangrove och dividivi.

Detta nummer omfattar inte:

a)

vegetabiliska råämnen, även torkade, sönderdelade eller pulveriserade, av sådana slag som används främst för framställning av garvämnesextrakter (nr 1404);

b)

garvämnesextrakter som är blandade med syntetiska garvämnen (nr 3202);

c)

avfallslut från tillverkning av pappersmassa, även koncentrerad (nr 3804).


B. Garvsyror (tanniner) samt salter, etrar, estrar och andra derivat av garvsyror

Garvsyror (tanniner) är de viktigaste av de aktiva beståndsdelar som ingår i vegetabiliska garvämnen. De utvinns genom extraktion med etanol eller eter ur vegetabiliska råämnen enligt nr 1404 eller ur i avsnitt A ovan nämnda extrakter. Detta nummer omfattar också galläppleextrakt (vattenextraherat galläppletannin), vilket är mindre rent än extrakter som erhålls med organiska lösningsmedel.

Numret omfattar också garvsyror som innehåller föroreningar från extraktionsprocessen (pyrogallol- och katekintannin).

Den vanligaste garvsyran är galläppletannin (gallusgarvsyra).

Bland andra gavsyror märks ekbarktannin (ekgarvsyra), kastanjeträtannin (kastanjegarvsyra), kvebrachotannin, mimosatannin etc.

Alla dessa garvsyror förekommer i allmänhet som vita eller gulaktiga, amorfa pulver, vilka brunfärgas i luften. De kan också förekomma i form av fjäll eller nålliknande kristaller etc. Främst används de som betmedel vid färgning, för framställning av bläck, för klarning av öl och vin samt för farmaceutiskt och fotografiskt bruk.

Bland tannater enligt detta nummer märks aluminium-, vismut-, kalcium-, järn-, mangan-, zink-, hexametylentetramin-, fenazon- och orexintannat. Bland andra derivat kan nämnas acetyltannin och metylenditannin. Dessa ämnen används vanligen inom medicinen.

Numret omfattar inte:

a)

tanninderivat som utgör salter eller andra föreningar av ädla metaller (nr 2843) samt garvsyraderivat enligt nr 2844 – 2846 och 2852;

b)

gallussyra (nr 2918);

c)

tannater och andra tanninderivat av produkter enligt nr 2936 – 2939 eller 2941;

d)

syntetiska garvämnen, även blandade med naturliga garvämnen (nr 3202);

e)

tannater och andra tanninderivat av proteiner, enligt nr 3501 – 3504, t.ex. kaseintannat (nr 3501), albumintannat (nr 3502) och gelatintannat(nr 3503).


3202 Syntetiska organiska garvämnen; oorganiska garvämnen; garvningspreparat, även innehållande naturliga garvämnen; enzymatiska garveripreparat


3202.10

- Syntetiska organiska garvämnen

3202.90

- Andra slag


I. Garvämnen och garvningspreparat

Enligt detta nummer klassificeras, under förutsättning att de inte utgör isolerade kemiskt definierade föreningar enligt 28 eller 29 kap., bl.a. följande produkter:

A.

Syntetiska organiska garvämnen (även benämnda syntaner).
Dessa utgör produkter, vilka trots att de utan inblandning kan användas som garvmedel för framställning av läder med ljus färg, oftare blandas med eller används jämte naturliga garvämnen för att bidra till dessas inträngande i hudarna. Hit hör bl.a.:

1.

aromatiska syntaner, t.ex. kondensationsprodukter av formaldehyd med fenol-, kresol- eller naftalensulfonsyror; sulfonerade aromatiska kolväten med hög molekylvikt; polysulfonamider och polyhydroxipolyarylsulfon-sulfonsyror;

2.

alkylsulfonylklorider (även benämnda oljebaserade syntetiska garvämnen);

3.

hartsgarvämnen som är helt eller nästan helt lösliga i vatten. Bland dessa produkter märks bl.a. vissa kondensationsprodukter av formaldehyd med dicyandiamid, karbamid eller melamin.

B.

Oorganiska garvämnen eller "mineraltanniner" (t.ex. baserade på krom-, aluminium-, järn- eller zirkoniumsalter).


De garvämnen som är beskrivna i A och B ovan klassificeras enligt detta nummer även om de är blandade med varandra (t.ex. organiska syntaner som är blandade med krom- eller aluminiumsalter) eller med naturliga garvämnen.

Numret omfattar vidare produkter som vid sidan av sin huvudsakliga användning som garvämnen även har annan uppgift (t.ex. för färgutjämning eller blekning).

II. Enzymatiska garveripreparat (konstgjorda pyrmedel)

Dessa utgörs av beredningar med komplicerad sammansättning. De används för att underlätta upplösningen av proteiner i bindvävnaden samt vanligen också av den kalk som är kvar i det avhårade skinnet. Preparaten mjukar upp skinnen och gör dem mera mottagliga för garvämnenas efterföljande inverkan. De är vanligen baserade på utvalda enzymer, på pankreatin etc., samt kan vara försatta med vissa avkalkningsmedel eller med utdrygningsmedel såsom kli eller trämjöl.

Detta nummer omfattar inte:

a)

avfallslut från tillverkning av pappersmassa, även koncentrerad (nr 3804);

b)

appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning eller för fixering av färgämnen samt andra produkter och preparat (t.ex. glättmedel och betmedel), av sådana slag som används inom läderindustrin, under förutsättning att de inte huvudsakligen används som garvämnen (nr 3809).


3203 Färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung (inbegripet färgämnesextrakter men inte djurkol), även kemiskt definierade; preparat enligt anmärkning 3 till detta kapitel på basis av färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung

Detta nummer omfattar större delen av de produkter av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung som används huvudsakligen som färgämnen. De utvinns i allmänhet ur råämnen av vegetabiliskt ursprung (trä, bark, rötter, frön, blommor, lavar etc.) eller av animaliskt ursprung genom urlakning med vatten eller med utspädda lösningar av syror eller ammoniak eller i vissa fall genom fermentering. Dessa färgämnen har en tämligen komplicerad sammansättning och innehåller i allmänhet en eller flera färgande beståndsdelar samt små mängder andra ämnen (sockerarter, garvsyror etc.), vilka antingen härrör från råvaran eller bildas under utvinningsprocessen. De klassificeras enligt detta nummer även om de utgör kemiskt definierade föreningar.

Bland produkter enligt detta nummer märks:

  1. färgämnen och färgämnesextrakter av vegetabiliskt ursprung, som utvinns ur kampeschträ (färgämnena benämns hematein, hematoxylin etc.), gulträ (fustik, kuba- och tampikoträ etc.), rödträ (pernambuk-, lima- och brasilträ etc.), sandelträ, kvärcitronträ, svart kateku (Acacia catechu), anattofrö, krapprot, alkannarot, hennablad, gurkmejarot, gulbär, safflor, saffran etc. Hit förs också orseille och lackmus, vilka framställs ur vissa lavar; önin, som erhålls från skalen av vissa vindruvsarter; klorofyll, som utvinns från nässlor och andra växter; natrium- och kopparklorofyll samt xantofyll; oäkta van Dyck-brunt, som framställs genom partiell sönderdelning av vegetabiliska material, t.ex. bark av bok eller korkek; naturlig indigo som erhålls från växter tillhörande släktet Indigofera (främst Indigofera tinctoria). Naturlig indigo förekommer vanligen i form av pulver, pasta, kakor, klumpar etc. och är till färgen mörkblå;
  2. färgämnen av animaliskt ursprung, t.ex. karmin eller koschenillrött, vilket utgör ett extrakt med surgjort vatten eller amoniaklösning ur koschenillsköldlusen (nopasköldlusen); kermes (oäkta koschenill), ett rött extrakt som erhålls av kermessköldlusen; sepia, en brun färg som erhålls från bläcksäcken hos vissa arter av bläckfiskar; färgextrakter som är framställda ur schellack, av vilka det viktigaste är känt under namnet lac-dye; naturliga pärlpigment som erhålls ur fiskfjäll och som består huvudsakligen av guanin och hypoxantin i kristallinisk form.

Detta nummer omfattar också preparat på basis av färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung av sådana slag som används för att färga alla slags material eller för att ingå som beståndsdelar vid tillverkning av färgberedningar, t.ex.:

a)

lösningar av anatto i vegetabilisk olja, vilka i vissa länder används för färgning av smör;

b)

naturliga pärlpigment som är dispergerade i ett medium som består av vatten eller av en blandning av vatten och något vattenlösligt lösningsmedel. Denna produkt, som ibland kallas "pärlessens", används vid tillverkning av vattenhaltiga ytbeläggningsmedel eller av kosmetiska preparat.


Preparat som är omnämnda i sista meningen i anm. 3 till detta kapitel omfattas emellertid inte av detta nummer.

Detta nummer omfattar inte heller:

a)

kimrök (nr 2803);

b)

produkter som i praktiken inte används för färgning, t.ex. morin, hematin och hemin (29 kap.);

c)

syntetiska organiska färgämnen (nr 3204);

d)

substratpigment som är framställda genom utfällning av naturliga färgämnen av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung (t.ex. karmin, kampeschträ-, gulträ- eller rödträextrakt) på olösliga substrat (nr 3205);

e)

färgämnen i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3212);

f)

elfenbenssvart och annat djurkol (nr 3802).



3204 Syntetiska organiska färgämnen, även kemiskt definierade; preparat enligt anmärkning 3 till detta kapitel på basis av syntetiska organiska färgämnen; syntetiska organiska produkter av sådana slag som används som optiska vitmedel eller som luminoforer, även kemiskt definierade


 

- Syntetiska organiska färgämnen samt preparat enligt anmärkning 3 till detta kapitel på basis av sådana färgämnen: 

3204.11

- - Dispersionsfärgämnen samt preparat på basis av sådana färgämnen

3204.12

- - Sura färgämnen, även metallkomplexa, samt preparat på basis av sådana färgämnen; betningsfärgämnen samt preparat på basis av sådana färgämnen

3204.13

- - Basiska färgämnen samt preparat på basis av sådana färgämnen

3204.14

- - Direktfärgämnen samt preparat på basis av sådana färgämnen

3204.15 

- - Kypfärgämnen (inbegripet kypfärgämnen som i förefintligt skick är användbara som pigment) samt preparat på basis av sådana färgämnen

3204.16

- - Reaktivfärgämnen samt preparat på basis av sådana färgämnen

3204.17

- - Pigment samt preparat på basis av pigment

3204.19

- - Andra, inbegripet blandningar av två eller flera färgämnen enligt nr
3204 11- 3204 19

3204.20

- Syntetiska organiska produkter av sådana slag som används som optiska vitmedel

3204.90

- Andra slag


I. Syntetiska organiska färgämnen, även kemiskt definierade; preparat enligt anmärkning 3 till detta kapitel på basis av syntetiska organiska färgämnen

Syntetiska organiska färgämnen framställs i allmänhet av oljor och andra produkter som har erhållits genom destillation av stenkolstjära.

Bland produkter enligt detta nummer märks:

A.

oblandade syntetiska organiska färgämnen (även utgörande isolerade kemiskt definierade föreningar) samt sådana färgämnen försatta med icke färgande ämnen (t.ex. vattenfritt natriumsulfat, natriumklorid, dextrin och stärkelse) i avsikt att minska eller standardisera färgningsförmågan. Tillsats av små mängder ytaktiva ämnen för att underlätta färgens inträngande och fixering inverkar inte på klassificeringen. Ovannämnda färgämnen förekommer vanligen i form av pulver, kristaller, pastor etc.
Färgämnen i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln klassificeras enligt nr 3212 (se anv. till detta nummer, avsnitt C);

B.

olika slag av syntetiska organiska färgämnen som är blandade med varandra;

C.

koncentrerade dispersioner av syntetiska organiska färgämnen i plast, naturgummi, syntetgummi, mjukningsmedel eller andra ämnen. Sådana dispersioner förekommer vanligen i form av små plattor eller klumpar och används som råmaterial för färgning i massan av gummi, plast etc.;

D.

blandningar av syntetiska organiska färgämnen med tämligen stora mängder ytaktiva ämnen eller med organiska bindemedel. Dessa blandningar används för färgning i massan av plast eller som beståndsdelar i preparat för tryckning av textilvaror och förekommer vanligen i form av pastor;

E.

andra preparat på basis av syntetiska organiska färgämnen, av sådana slag som används för att färga alla slags material eller för att ingå som beståndsdelar vid tillverkning av färgberedningar. Preparat som är omnämnda i sista meningen i anm. 3 till detta kapitel klassificeras emellertid inte enligt detta nummer.


Bland syntetiska organiska färgämnen (inbegripet pigment) enligt detta nummer märks följande olika typer:

  1. nitroso- och nitrofärgämnen;
  2. monoazo- och polyazofärgämnen;
  3. stilbenfärgämnen;
  4. tiazolfärgämnen, t.ex. tioflavin;
  5. karbazolfärgämnen;
  6. kinoniminfärgämnen, t.ex. azinfärgämnen (induliner, nigrosiner, eurodiner, safraniner etc.), oxazinfärgämnen (gallocyaniner etc.) och tiazinfärgämnen (metylenblått etc.) samt indofenol- och indaminfärgämnen;
  7. xantenfärgämnen (pyronin, fluorescein, eosiner, rodaminer etc.);
  8. akridin- och kinolinfärgämnen, t.ex. cyaniner, isocyaniner och kryptocyaniner;
  9. di- och trifenylmetanfärgämnen, t.ex. auramin och fuchsin;
  10. hydroxikinon- och antrakinonfärgämnen, t.ex. alizarin;
  11. sulfonerade indigofärgämnen;
  12. andra kypfärgämnen (inbegripet pigment) (t.ex. syntetisk indigo), andra svavelfärgämnen (inbegripet pigment), indigosoler etc.;
  13. fosforvolframgrönt etc. (se anv. till nr 3205, tredje stycket);
  14. ftalocyaniner (även råa) och deras metallföreningar samt sulfoderivat av ftalocyaniner;
  15. karotinoider som är framställda på syntetisk väg (t.ex. β-karoten), 8'-apo-β-karotenal, 8'-apo-β-karotensyra, etyl-8'-apo-β-karotenat, metyl-8'-apo-β-karotenat och kantaxantin).

Vissa azofärgämnen föreligger ofta som blandningar av stabiliserade diazoniumsalter och kopplingskomponenter, vilka bildar ett olösligt azofärgämne först på fibermaterialet. Dessa blandningar förs också till detta nummer.

Numret omfattar emellertid inte enkla diazoniumsalter (även stabiliserade eller utspädda till standardstyrka), vilka separat från kopplingskomponenten får inverka på fibrerna under färgningsprocessen för att ge samma färgämne (29 kap.).

Numret omfattar inte heller mellanprodukter som erhålls vid olika stadier av färgämnestillverkningen men som inte själva utgör färgämnen. Sådana mellanprodukter (t.ex. monoklorättiksyra, bensensulfon- och naftolsulfonsyror, resorcinol, klornitrobensen, nitro- och nitrosofenoler, nitrosaminer, anilin, nitrerade eller sulfonerade aminderivat, bensidin, aminonaftolsulfonsyror, antrakinon och metylaniliner) klassificeras enligt 29 kap. De skiljer sig avsevärt från vissa råa produkter enligt nr 3204, t.ex. ftalocyaniner som utgör från kemisk synpunkt färdiga produkter och som endast behöver underkastas en enkel fysikalisk bearbetning för att erhålla optimal färgningförmåga.

Syntetiska organiska färgämnen kan vara lösliga eller olösliga i vatten. De har nästan helt undanträngt naturliga organiska färgämnen, särskilt vid färgning och tryckning av textilvaror samt vid färgning av hudar, skinn, papper och trä. De används även för framställning av substratpigment (nr 3205) och av produkter enligt nr 3208 – 3210, 3212, 3213 och 3215 samt för färgning av plast, gummi, vaxer, oljor, strålningskänsliga emulsioner etc.

Vissa av dessa ämnen används också som reagens för laboratoriebruk eller för medicinskt ändamål.

Ämnen som i praktiken inte används för färgning omfattas inte av nr 3204, t.ex. azulener (nr 2902), trinitrofenol (pikrinsyra) och dinitro-o-kresol (nr 2908), hexanitrodifenylamin (nr 2921), metylorange (nr 2927), bilirubin, biliverdin och porfyriner (nr 2933); akriflavin (nr 3824).


II. Syntetiska organiska produkter av sådana slag som används som optiska vitmedel eller som luminoforer, även kemiskt definierade


  1. Organiska produkter av sådana slag som används som optiska vitmedel är syntetiska organiska produkter som absorberar ultraviolett ljus och avger en blå synlig strålning, varigenom vita varor ser skenbart vitare ut. De utgör i allmänhet stilbenderivat.
  2. Organiska produkter av sådana slag som används som luminoforer är ämnen som under inverkan av ljus ger luminiscensverkningar (t.ex. fluorescens).

En del av dessa ämnen har också karaktär av färgämnen. Ett exempel på sådana s.k. luminoforer är en blandning av plast och rodamin B, som ger en röd fluorescens. Denna produkt förekommer i allmänhet i pulverform.

De flesta organiska produkter av sådana slag som används som luminoforer (t.ex. dietyldihydroxitereftalat och salicylaldazin) är inte färgämnen. De sätts till pigment för att ge dessa ökad lyster. Dessa produkter klassificeras enligt detta nummer även om de utgör kemiskt definierade föreningar, men samma kemikalier i icke luminiscent form (mindre rena eller med annan kristallstruktur) omfattas inte av detta nummer utan klassificeras enligt 29 kap. Sålunda klassificeras salicylaldazin av sådana slag som används som jäsmedel för gummi enligt nr 2928.

Blandningar av organiska produkter av sådana slag som används som luminoforer med syntetiska organiska färgämnen klassificeras enligt nr 3204. Blandningar med oorganiska pigment förs däremot till nr 3206.

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 3204.11 – 3204.19

Syntetiska organiska färgämnen samt preparat på basis av sådana färgämnen enligt anm. 3 till detta kapitel är uppdelade i olika statistiska nummer med hänsyn till hur de anbringas eller inom vilka områden de används. Produkterna enligt dessa statistiska nummer beskrivs nedan.

Dispersionsfärgämnen är praktiskt taget vattenolösliga, nonjonaktiva färgämnen som anbringas på hydrofoba fibrer från en vattendispersion. De anbringas på polyesterfibrer, nylon- eller andra polyamidfibrer, cellulosaacetatfibrer eller akrylfibrer eller används för ytfärgning av vissa termoplaster.

Sura färgämnen är vattenlösliga, anjonaktiva färgämnen som anbringas på nylonfibrer, ull, natursilke, modakrylfibrer eller läder.

Betningsfärgämnen är vattenlösliga färgämnen som fordrar användande av ett betmedel (t.ex. kromsalter) för att binda dem till textilfibrer.

Basiska färgämnen är vattenlösliga, katjonaktiva färgämnen som anbringas på modakrylfibrer, modifierade nylonfibrer, modifierade polyesterfibrer eller oblekt papper. De användes ursprungligen för färgning av natursilke, ull eller tanninbetad bomull, där klarhet i nyans var betydelsefullare än färgäkthet. Några basiska färgämnen visar biologisk aktivitet och används inom medicinen som antiseptiska medel.

Direktfärgämnen är vattenlösliga, anjonaktiva färgämnen som i vattenlösning i närvaro av elektrolyter är fixerbara på cellulosafibrer. De används för färgning av bomull, cellulosaregenerat, papper, läder och, i mindre omfattning, nylonfibrer. För att förbättra deras färgäkthet underkastas direktfärgade vävnader ofta en efterbehandling, såsom diazotering och koppling av färgämnen på fibrerna i vävnaden, komplexbildning med metallsalter eller behandling med formaldehyd.

Kypfärgämnen är vattenolösliga färgämnen som reduceras i alkaliskt bad till den vattenlösliga leukoformen och i denna form anbringas huvudsakligen på cellulosafibrer. Därefter oxideras de till den olösliga ketoformen.

Reaktivfärgämnen är färgämnen som fäster på fibrerna, vanligen bomull, ull eller nylon, genom att reagera med funktionella grupper i fibermolekylerna och bilda kovalenta bindningar.

Organiska pigment är syntetiska organiska färgämnen som behåller sin kristalliniska form eller partikelform genom hela anbringningsprocessen (i motsats till färgämnen som förlorar sin kristallstruktur genom upplösning eller förångning, fastän de kan återfå den i ett senare skede av färgningsprocessen). Till de organiska pigmenten hör också olösliga metallsalter av vissa av de ovannämnda färgämnena.

HS-nr 320419 omfattar bl.a.:

de blandningar som är beskrivna i anm. 2 till detta kapitel;

färgämnen som är lösliga i organiska lösningsmedel och som anbringas på syntetfibrer, t.ex. nylon-, polyester- och akrylfibrer, eller som används i bensin, lacker, betser, tryckfärger, vaxer etc.


Vissa av ovannämnda syntetiska organiska färgämnen tillhör, med hänsyn till sättet för deras anbringande, två eller flera kategorier som omfattas av olika statistiska nummer. De klassificeras på följande sätt:

Sådana som i det tillstånd de föreligger är användbara både som kypfärgämnen och som pigment klassificeras som kypfärgämnen enligt HS-nr 320415.

Andra som skulle kunna klassificeras enligt två eller flera av de specifika numren 3204.11 – 3204.17 klassificeras enligt det sista tillämpliga numret.

Sådana som skulle kunna klassificeras enligt något av de specifika numren 3204.11 – 3204.17 och enligt slumpnumret 3204.19 skall klassificeras enligt det specifika numret.


Blandningar av syntetiska organiska färgämnen samt beredningar på basis av sådana blandningar klassificeras på följande sätt:

Blandningar av två eller flera produkter enligt samma nummer klassificeras enligt detta nummer.

Blandningar av två eller flera produkter enligt olika HS-nummer (3204.11 – 3204.19) klassificeras enligt slumpnumret 3204.19.


Optiska vitmedel, ibland benämnda "vita färgämnen", omfattas inte av nr 3204.11 – 3204.19, eftersom de är speciellt nämnda i nr 3204.20.

3205 Substratpigment; preparat enligt anmärkning 3 till detta kapitel på basis av substratpigment

Substratpigment är vattenolösliga produkter som framställs genom fixering av naturliga (animaliska och vegetabiliska) eller syntetiska organiska färgämnen (lösliga eller olösliga i vatten) på substrat, vanligen mineraliska (bariumsulfat, kalciumsulfat, aluminiumoxid, kaolin, talk, kiseldioxid, kiseldioxidhaltig fossiljord, kalciumkarbonat etc.).

Fixeringen av färgämnet på substratet sker vanligen på följande sätt:

  1. genom utfällning av färgämnet på substratet med hjälp av fällningsmedel (tannin, bariumklorid etc.) eller genom att samtidigt fälla både färgämne och substrat;
  2. genom att färga substratet med en lösning av färgämnet;
  3. genom omsorgsfull mekanisk blandning av ett olösligt färgämne och ett inert substrat.

Substratpigment får inte förväxlas med vattenolösliga syntetiska organiska färgämnen i vilka metaller eller oorganiska grupper ingår i molekylen, t.ex. syntetiska organiska färgämnen som gjorts olösliga genom att de har överförts till metallsalter (t.ex. kalciumsalter av sulfonerade färgämnen och salter av basiska färgämnen med komplexa syror såsom fosforvolframsyror, fosformolybdensyror och fosforvolframmolybdensyror) (nr 3204).

Substratpigment framställs vanligen av sådana syntetiska organiska färgämnen enligt nr 3204 som är mycket oxidationsbeständiga, såsom azofärgämnen, antrakinonkypfärgämnen eller alizarinfärgämnen. Dessa substratpigment används huvudsakligen för framställning av tryckfärger, tapetfärger och oljefärger.

Substratpigment kan också framställas av färgämnen av animaliskt och vegetabiliskt ursprung enligt nr 3203. Sådana substratpigment framställs bl.a. av karmin, i allmänhet genom att behandla en vattenlösning av koschenillextrakt med alun. Varan används huvudsakligen för framställning av akvarellfärger samt för färgning av sockerlösningar, konfektyrer och likörer. Vidare förekommer substratpigment som är framställda av kampeschträ-, gulträ- eller rödträextrakt etc.

Produkter enligt detta nummer är vanligen i pulverform.

Enligt detta nummer klassificeras också koncentrerade dispersioner av substratpigment i plast, gummi, mjukningsmedel eller andra ämnen. Sådana dispersioner förekommer vanligen i form av små plattor eller klumpar och används för färgning i massan av gummi, plast etc.
Numret omfattar också vissa andra preparat på basis av substratpigment av sådana slag som används för att färga alla slags material eller för att ingå som beståndsdel vid tillverkning av färgberedningar. Preparat som är omnämnda i sista meningen i anm. 3 till detta kapitel omfattas emellertid inte av detta nummer.

Numret omfattar inte japansk (eller kinesisk) lack (nr 1302).

3206 Andra färgämnen; preparat enligt anmärkning 3 till detta kapitel, som inte omfattas av nr 3203, 3204 eller 3205; oorganiska produkter av sådana slag som används som luminoforer, även kemiskt definierade (+)


 

- Pigment och preparat på basis av titandioxid: 

3206.11

- - Innehållande minst 80 viktprocent titandioxid, beräknat på torrsubstansen

3206.19

- - Andra

3206.20

- Pigment och preparat på basis av kromföreningar

 

- Andra färgämnen och preparat:

3206.41

- - Ultramarin och preparat på basis av ultramarin

3206.42

- - Litopon och andra pigment och preparat på basis av zinksulfid

3206.49

- - Andra

3206.50

- Oorganiska produkter av sådana slag som används som luminoforer


A. Andra färgämnen; preparat enligt anmärkning 3 till detta kapitel, som inte omfattas av nr 3203, 3204 eller 3205

Detta nummer omfattar oorganiska eller mineraliska färgämnen med undantag av:

a)

naturlig järnglimmer; jordpigment, även brända eller blandade med varandra (se anv. till nr 2530);

b)

färgämnen som utgör isolerade kemiskt definierade föreningar (t.ex. basiskt blykarbonat; oxider av järn, bly, krom eller zink; sulfider av zink eller kvicksilver; blykromat (28 kap.); kopparacetoarsenit (schweinfurtergrönt) (nr 2942);

c)

pulver och fjäll av metaller (fjortonde och femtonde avd.).

 

Bland färgämnen enligt detta nummer märks:

  1. pigment på basis av titandioxid. Dessa omfattar bl.a. titandioxid som är ytbehandlad eller blandad med kalciumsulfat, bariumsulfat eller andra ämnen. De omfattar också titandioxid till vilken man under tillverkningsprocessen avsiktligt har tillsatt ämnen i syfte att erhålla vissa fysikaliska egenskaper som gör produkten lämplig att användas som pigment. Andra typer av speciellt framställd titandioxid som på grund av sina särskilda egenskaper inte är lämpliga att användas som pigment klassificeras enligt andra nummer (t.ex. nummer 3815 eller 3824). Titandioxid som varken är blandad eller ytbehandlad klassificeras enligt nummer 2823;
  2. pigment på basis av kromföreningar. Dessa omfattar bl.a. gula färgämnen som består av blandningar av blykromat och andra oorganiska ämnen, t.ex. blysulfat, samt vidare gröna pigment som består av krom(III)oxid i blandning med andra ämnen;
  3. ultramarin. Blå ultramarin är ett pigment som förr erhölls ur mineralet lasursten. Numera framställs ultramarin på konstgjord väg genom behandling av blandningar av olika silikater, aluminater, natriumkarbonat, svavel etc. Grön, rosafärgad och violett ultramarin klassificeras också enligt detta nummer, medan vissa oblandade kromater, som ibland benämns gul ultramarin, klassificeras enligt nr 2841;
  4. litopon och andra pigment på basis av zinksulfid, t.ex. vita pigment som utgör blandningar med varierande proportioner av zinksulfid och bariumsulfat;
  5. pigment på basis av kadmiumföreningar, t.ex. gula pigment som består av blandningar av kadmiumsulfid och bariumsulfat, samt kadmiumrött, som består av en blandning av kadmiumsulfid och kadmiumselenid;
  6. järnblått (preussiskt blått, berlinerblått) och andra pigment på basis av hexacyanoferrater. Järnblått utgörs av inte kemiskt definierat järn(III)cyanoferrat(II). Det erhålls genom fällning av ett alkalicyanoferrat(II) med ett salt av tvåvärt järn och efterföljande oxidation med natriumhypoklorit. Det är en blå, fast, amorf substans och används för beredning av ett flertal pigment, vilka likaså klassificeras enligt detta nummer. Dessa pigment utgörs av bl.a. mineralblått (med bariumsulfat och kaolin), milorigrönt eller kromgrönt (med kromgult och ibland också bariumsulfat) samt zinkgrönt (med zinkkromat) ävensom av blandningar för tillverkning av färgade bläcksorter (med oxalsyra). Turnbullsblått består av inte kemiskt definierat järn(II)cyanoferrat(III), med eller utan tillsats av andra ämnen;
  7. svarta mineralfärgämnen (andra än de svarta färgämnen som omfattas av nr 2530 eller 2803), t.ex.:
    a) skiffersvart, som utgör en blandning av olika silikater och kol och framställs genom ofullständig förbränning av bituminösa skiffrar;
    b) kiselsvart, som erhålls genom bränning av en blandning av kol och kiselgur;
    c) aluminiumsvart (alu black), som utgör en blandning av aluminiumoxid och kol och erhålls genom bränning av en blandning av bauxit och stenkolstjärbeck eller fett;
  8. jordpigment som har försatts med mycket små mängder syntetiska organiska färgämnen för att en klarare färg skall erhållas. (Jordpigment, även blandade med varandra men inte försatta med sådana färgämnen, klassificeras i allmänhet enligt nr 2530 – se anv. till detta nummer);
  9. lösligt van Dyck-brunt och liknande produkter, vilka i allmänhet framställs genom behandling av jordpigment enligt nr 2530 (van Dyck-brunt, kölnerumbra, kasselbrunt etc.) med lösningar av ammoniak eller av kaliumhydroxid;
  10. pigment på basis av koboltföreningar, t.ex. coelinblått;
  11. pigment som består av finpulveriserade malmer, t.ex. ilmenit;
  12. zinkgrått (mycket oren zinkoxid);
  13. syntetiska pärlpigment, t.ex.:
    a) vismutkloridoxid med tillsats av liten mängd organiskt ytaktivt ämne;
    b) glimmer som är överdragen med vismutkloridoxid, titandioxid eller titandioxid och järn(III)oxid. Dessa produkter används vid tillverkning av olika kosmetiska preparat.

Oorganiska pigment med tillsats av organiska färgämnen klassificeras också enligt detta nummer.

Samtliga dessa produkter används huvudsakligen som råvaror vid framställning av färger och pigment för den keramiska industrin (se anv. till nr 3207) samt av pigmenterade lacker och andra målningsfärger enligt nr 3208 – 3210 och 3212, konstnärsfärger, färger för skolbruk och hobbyfärger enligt nr 3213 samt tryckfärger enligt nr 3215.

Detta nummer omfattar vidare preparat på basis av ovannämnda färgämnen, pigment enligt nr 2530 eller 28 kap. eller pulver och fjäll av metaller, av sådana slag som används för att färga alla slags material eller för att ingå som beståndsdelar vid tillverkning av färgberedningar. De brukar föreligga i form av:

a)

koncentrerade dispersioner i plast, naturgummi, syntetgummi, mjukningsmedel eller andra ämnen. Dessa dispersioner används för färgning i massan av plast, gummi etc.; eller

b)

blandningar som innehåller tämligen stora mängder av ytaktiva ämnen eller organiska bindemedel. Dessa blandningar används för färgning i massan av plast etc. eller som beståndsdelar i preparat för tryckning av textilvaror. De förekommer vanligen i form av pastor.


Beredningar som är omnämnda i sista meningen i anm. 3 till detta kapitel omfattas emellertid inte av detta nummer.

Detta nummer omfattar inte heller produkter av sådana slag som används som fyllmedel i oljefärger, även om de skulle vara lämpliga som pigment i kallvattenfärger, t.ex.:

a)

kaolin (nr 2507);

b)

kalciumkarbonat (nr 2509 eller 2836);

c)

bariumsulfat (nr 2511 eller 2833);

d)

kiseldioxidhaltiga jordarter (nr 2512);

e)

skiffer (nr 2514);

f)

dolomit (nr 2518);

g)

magnesiumkarbonat (nr 2519 eller 2836);

h)

gipssten (nr 2520);

ij)

asbest (nr 2524);

k)

glimmer (nr 2525);

l)

talk (nr 2526);

m)

kalkspat (kalcit) (nr 2530);

n)

aluminiumhydroxid (nr 2818);

o)

blandningar av två eller flera av de produkter som är nämnda i a till n ovan (vanligen nr 3824).


B. Oorganiska produkter av sådana slag som används som luminoforer, även kemiskt definierade

Oorganiska produkter av sådana slag som används som luminoforer är produkter som under inverkan av synlig eller osynlig strålning (solljus, ultraviolett ljus, katodstrålar, röntgenstrålar etc.) ger luminiscensverkan (fluorescens eller fosforescens).

De flesta av dessa produkter består av metallsalter som har försatts med mycket små mängder aktiverande ämnen, t.ex. silver, koppar eller mangan. Som exempel kan nämnas zinksulfid som är aktiverad med silver eller koppar, zinksulfat som är aktiverat med koppar och berylliumzinksilikat som är aktiverat med mangan.

I andra fall beror luminiscensen inte på tillsats av aktiverande ämnen utan på en särskild behandling, varigenom metallsalterna har erhållit en mycket speciell kristallstruktur. Dessa produkter utgör isolerade kemiskt definierade föreningar, som inte innehåller andra ämnen. Som exempel på sådana kan nämnas kalcium- och magnesiumvolframat. Samma ämnen i inte luminiscent form (dvs. mindre rena eller med annan kristallstruktur) omfattas inte av detta nummer (28 kap.). Sålunda klassificeras amorft kalciumvolframat med användning som reagens enligt nr 2841.

Oorganiska produkter av sådana slag som används som luminoforer innehåller ibland spår av tillsatta radioaktiva salter, vilka gör dem självlysande. Dessa produkter måste anses som blandningar innehållande radioaktiva ämnen och klassificeras enligt nr 2844, om radioaktiviteten överstiger 74 Bq (0,002 mikrocurie) per gram.

Oorganiska produkter av sådana slag som används som luminoforer, blandade med varandra (t.ex. zinksulfid, aktiverad med koppar i blandning med zinkkadmiumsulfid, likaledes aktiverad med koppar) eller med oorganiska färgämnen (enligt 28 kap. eller upptagna i A ovan), förs också hit.

Luminoforer används för framställning av lysfärger samt som beläggning i lysrör och på skärmar för television, oscillografer, röntgenfotografering, röntgengenomlysning och radarapparater.

Numret omfattar inte produkter som motsvarar varubeskrivningarna i nr 2843 – 2846 och 2852 (t.ex. en blandning av yttriumoxid och europiumoxid), oavsett hur de är förpackade och oberoende av deras avsedda användning.

Anvisning till undernummer

HS-nr 3206.19

Preparat som innehållande mindre än 80 % titandioxid omfattar koncentrerade dispersioner i plast, naturgummi, syntetgummi eller mjukningsmedel, i allmänhet kända som masterbatches och som används för färgning i massan av plast, gummi etc.

3207 Beredda pigment, beredda opakmedel, beredda färger, icke frittad emalj- och glasyrmassa, engober, flytande lysterfärger och liknande preparat av sådana slag som används inom keramik-, emaljerings- eller glasindustrin; fritta och annat glas i form av pulver, korn eller flingor


3207.10

- Beredda pigment, beredda opakmedel, beredda färger och liknande preparat

3207.20

- Icke frittad emalj- och glasyrmassa, engober och liknande preparat

3207.30

- Flytande lysterfärger och liknande preparat

3207.40

- Fritta och annat glas i form av pulver, korn eller flingor


Detta nummer omfattar en rad produkter som används inom keramik- (porslin, lergods etc.) och glasindustrin samt för färgning eller ytbehandling av metallvaror.

  1. Beredda pigment, beredda opakmedel och beredda färger är torra blandningar som har bildats genom upphettning av oxider (av antimon, silver, arsenik, koppar, krom, kobolt etc.) eller salter (fluorider, fosfater etc.), med eller utan tillsats av flussmedel eller andra ämnen, och som efter anbringande bränns vid temperaturer som i allmänhet överstiger 300 °C. Dessa varor används för att erhålla en färgad eller opak yta vid bränningen av keramiskt gods, varvid de antingen blandas in i glasyr- eller emaljmassan eller anbringas direkt på godset före glaseringen.
  2. Icke frittad glasyr- och emaljmassa består av blandningar av kiseldioxid med andra ämnen (fältspat, kaolin, alkalier, natriumkarbonat, föreningar av alkaliska jordartsmetaller, blyoxid, borsyra etc.) och ger vid smältning en jämn, glansig eller matt yta. I de flesta fall har en del av de ingående beståndsdelarna smälts samman vid en förberedande process och ingår i blandningen i form av pulveriserad fritta (se nedan).
    Glasyr- och emaljmassa kan vara genomskinlig (även färgad) eller opak (genom inblandning av opakmedel eller pigment). Ibland är massan försatt med ämnen (t.ex. oxider av titan eller zink) som ger dekorativa kristalliseringseffekter vid avkylning efter bränningen. Icke frittad glasyr- och emaljmassa förekommer i allmänhet i form av korn eller pulver.
  3. Engober är halvflytande pastor på basis av lera, färgade eller ofärgade, och används för heltäckande eller mönsterbildande överdrag på keramiska varor. De anbringas antingen före bränningen eller efter en förberedande första bränning.
  4. Flytande lysterfärger är lösningar eller suspensioner av metallföreningar i terpentinolja eller andra organiska lösningsmedel och används för dekorering av keramik- och glasvaror. I lysterfärger ingående metaller utgörs vanligen av guld, silver, aluminium eller krom.
  5. Fritta eller annat glas (inbegripet vitritglasmassa) och glas som har erhållits genom smältning av kvarts eller annan kiseldioxid i form av pulver, korn eller flingor, även färgat eller försilvrat.

Dessa produkter används för framställning av täckande massor för keramik-, glas- och metallvaror ävensom för andra ändamål. Fritta används t.ex. för framställning av ovan i punkt 2 omnämnda produkter. Pulver eller korn av glas används ibland för framställning av porösa laboratorieartiklar (rondeller, plattor, rör etc.).

Vitritglasmassa används i allmänhet för isolering av elektriska delar (t.ex. kontaktändarna i sockeln till elektriska glödlampor).

Andra slag av pulveriserat glas används som slipmedel, för dekorering av vykort och julgransprydnader, för framställning av färgade glasvaror etc.

Om de ovan i punkt 5 omnämnda produkterna föreligger i annan form än som pulver, korn eller flingor, omfattas de inte av detta nummer utan klassificeras i allmänhet enligt 70 kap., t.ex. vitritglasmassa samt glasyr- och emaljmassa i form av block eller oregelbundna stycken (nr 7001), glasyr- och emaljmassa i form av stänger eller rör (nr 7002) samt små glaskulor med regelbunden storlek (reflexpärlor), avsedda för biografdukar, trafikskyltar etc. (nr 7018).

3208 Målningsfärger och lacker, även opigmenterade, på basis av syntetiska polymerer eller kemiskt modifierade naturliga polymerer, dispergerade eller lösta i icke vattenhaltigt medium; lösningar enligt anmärkning 4 till detta kapitel


3208.10

- På basis av polyestrar

3208.20

- På basis av akryl- eller vinylpolymerer

3208.90

- Andra slag



A. Pigmenterade lacker och andra målningsfärger

Dessa målningsfärger utgör dispersioner av olösliga färgämnen (huvudsakligen oorganiska eller organiska pigment eller substratpigment) eller av fjäll eller pulver av metaller i en bas som består av bindemedel som är dispergerat eller löst i icke vattenhaltigt medium. Bindemedlet, vilket är det filmbildande ämnet, består av syntetiska polymerer, såsom fenoplaster, aminoplaster, värmehärdande eller andra akrylpolymerer, alkyder och andra polyestrar, vinylpolymerer, silikoner, epoxiplaster och syntetgummi, eller av kemiskt modifierade, naturliga polymerer, såsom kemiska derivat av cellulosa eller naturgummi.

Varierande mängder av andra ämnen, såsom sickativ (främst baserade på kobolt-, mangan-, bly- eller zinkföreningar), förtjockningsmedel (aluminium- och zinktvålar), ytaktiva ämnen, spädningsmedel eller fyllmedel (bariumsulfat, kalciumkarbonat, talk etc.) och skinnhindrande medel (t.ex. butanonoxim) kan tillsättas basen för bestämda ändamål.

I med lösningsmedel förtunnade målningsfärger är lösningsmedlet och förtunningsmedlet flyktiga vätskor (såsom lacknafta, toluen, terpentinolja eller blandningar av syntetiska lösningsmedel) som har tillsatts för att lösa ett fast bindemedel och för att ge färgen dess lämpliga utflytande konsistens för lätt applicering.

Då basen utgörs av en klarlack benämns målningsfärgen lackfärg. Den ger efter torkning ett synnerligen jämnt, hårt skikt, vilket kan vara blankt eller matt.

Den närmare sammansättningen av med lösningsmedel förtunnade lackfärger och andra målningsfärger beror på det tillämnade användningsområdet och dessa produkter innehåller normalt flera olika pigment och flera olika bindemedel. Efter torkning bildar de ett icke klibbande, ogenomskinligt, färgat, blankt eller matt skikt på de ytor på vilka de har applicerats.

B. Klara lacker

Klara lacker (klarlack, fernissor) enligt detta nummer är flytande beredningar som är avsedda att skydda ytor eller förbättra utseendet hos dessa. De är baserade på syntetiska polymerer (inbegripet syntetgummi) eller kemiskt modifierade, naturliga polymerer (såsom cellulosanitrat eller andra cellulosaderivat, novolacker eller andra fenoplaster, aminoplaster, silikoner etc.) samt lösnings- och förtunningsmedel. De bildar en torr, i vatten olöslig, relativt hård, mer eller mindre genomskinlig, jämn, obruten film, som kan vara blank, matt eller glänsande.

De kan vara färgade genom tillsats av färgämnen av sådana slag som är lösliga i beredningen. (I pigmenterade lacker och andra målningsfärger kallas färgämnet "pigment" och är olösligt i bindemedelslösningen – se avsnitt A ovan.)

Klara lacker och andra målningsfärger stryks vanligen ut med hjälp av en pensel eller målningsrulle. Inom industrin används huvudsakligen sådana appliceringsmetoder som sprutning, doppning och maskinell applicering.

Detta nummer omfattar också:

  1. lacker som är avsedda att spädas ut i samband med appliceringen. Dessa består av harts som är löst i liten mängd lösningsmedel samt av sådana sekundära beståndsdelar som skinnhindrande medel och vissa tixotroperingsmedel eller sickativ, som gör dem olämpliga att användas för annat ändamål än som lacker. Lacker av denna beskaffenhet, i vilka de sekundära beståndsdelarna också är i lösning, kan skiljas från lösningar enligt anm. 4 till detta kapitel genom skillnaden i den kemiska beskaffenheten hos deras respektive sekundära beståndsdelar och genom de därav betingade skillnaderna i de funktioner som dessa beståndsdelar har i de två typerna av lösningar;
  2. lacker som härdas genom bestrålning, vilka består av oligomerer (dvs. polymerer med 2, 3 eller 4 monomera enheter) och monomera tvärbindningsmedel i organiska lösningsmedel, med eller utan tillsats av fotoinitiatorer. Dessa lacker härdas genom inverkan av ultraviolett ljus, infrarött ljus, röntgenstrålning, elektronstrålning eller annan strålning, varvid tvärbundna, olösliga, förnätade strukturer (en hård, torr film) bildas. Produkter av denna typ förs till detta nummer endast om de är klart igenkännliga som avsedda att användas enbart som lacker. Liknande produkter av sådana slag som används som emulsioner för fotobruk klassificeras enligt nr 3707;
  3. lösningar av polymerer som är beskrivna i C nedan, dvs. sådana som omfattas av nr 3901 – 3913, oavsett lösningmedlets vikt, som innehåller andra tillsatta ämnen än sådana som är nödvändiga för framställning av de produkter som är nämnda i nr 3901 – 3913, såsom skinnhindrande medel samt vissa tixotroperingsmedel och sickativ, vilka gör dem olämpliga att användas för annat ändamål än som lacker.

Detta avsnitt innefattar inte lösningar enligt anm. 4 till 32 kap. (se avsnitt C nedan).

C. Lösningar enligt anm. 4 till 32 kap.

Med tillämpning av anm. 4 till detta kapitel klassificeras enligt nr 3208 lösningar (andra än kollodium) som består av:

en eller flera av de produkter som är nämnda i nr 3901 – 3913 och eventuella lösta ingredienser som är nödvändiga för framställningen av dessa produkter, såsom acceleratorer, retardatorer, bryggbildare (men alltså inte sådana lösliga ingredienser som färgämnen och sådana olösliga ingredienser som fyllmedel eller pigment och inte heller alla sådana produkter som kan omfattas av dessa nummer på grund av andra föreskrifter i tulltaxan) i flyktiga organiska lösningsmedel, om lösningsmedlets vikt överstiger 50 % av lösningens vikt;

en eller flera av ovanstående produkter och ett mjukningsmedel i flyktiga organiska lösningsmedel om lösningsmedlets vikt överstiger 50 % av lösningens vikt.

Sådana lösningar klassificeras enligt 39 kap. om lösningsmedlets vikt inte överstiger 50 % av lösningens vikt.


Uttrycket "flyktiga organiska lösningsmedel" omfattar också lösningsmedel, som har en relativt hög kokpunkt, t.ex. terpentin.

Lim och klister med liknande sammansättning som de preparat som har beskrivits i näst sista stycket av avsnitt B ovan samt lim och klister som är förpackade för försäljning i detaljhandeln i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg omfattas inte av detta nummer (nr 3506).

Numret omfattar inte heller:

a)

för ytbeläggning av väggar, golv etc. avsedda preparat, som är plastbaserade och innehåller stor mängd fyllmedel samt vilka i likhet med vanligt kitt o.d. anbringas med spackel, murslev etc. (nr 3214);

b)

tryckfärger, vilka, trots att de har en liknande kvalitativ sammansättning som målningsfärger, inte är lämpliga att användas som sådana (nr 3215);

c)

klarlacker av nagellackstyp, som föreligger på sådant sätt som är beskrivet i anv. till nr 3304;

d)

korrigeringsvätskor, som består huvudsakligen av pigment, bindemedel och lösningsmedel, föreligger i detaljhandelsförpackningar och är avsedda att användas för att täcka över fel eller andra inte önskvärda märken i maskin- eller handskrivna texter, fotokopior, offsetmasters e.d. samt cellulosalacker som föreligger som stencillack i detaljhandelsförpackningar (nr 3824);

e)

kollodium, oavsett mängden lösningsmedel (nr 3912).



3209 Målningsfärger och lacker, även opigmenterade, på basis av syntetiska polymerer eller kemiskt modifierade naturliga polymerer, dispergerade eller lösta i vattenhaltigt medium


3209.10

- På basis av akryl- eller vinylpolymerer

3209.90

- Andra slag



Målningsfärger enligt detta nummer utgörs av dispersioner eller lösningar av ett bindemedel på basis av syntetiska polymerer eller kemiskt modifierade naturliga polymerer i vattenhaltigt medium blandade med olösliga färgämnen (främst oorganiska eller organiska pigment eller substratpigment) samt fyllmedel. Ytaktiva ämnen och skyddskolloider är tillsatta för att stabilisera produkterna. Klarlacker enligt detta nummer skiljer sig från målningsfärger genom att de inte innehåller pigment. De kan emellertid innehålla färgämnen som är lösliga i bindemedlet.

Bindemedlet, som är det filmbildande ämnet, består av polymerer, såsom polyakrylsyraestrar, poly(vinylacetat), poly(vinylklorid) och sampolymerisat av butadien och styren.

Med uttrycket "vattenhaltigt medium" menas vilket som helst medium som består av vatten eller av en blandning av vatten och ett vattenlösligt lösningsmedel.

Detta nummer omfattar inte:

a)

för ytbeläggning av väggar, golv etc. avsedda preparat, som är plastbaserade, innehåller stor mängd fyllmedel samt vilka i likhet med vanligt kitt o.d. anbringas med spackel, murslev etc. (nr 3214);

b)

tryckfärger, vilka, trots att de har en liknande kvalitativ sammansättning som målningsfärger, inte är lämpliga att användas som sådana (nr 3215).


3210 Andra målningsfärger och lacker, även opigmenterade, (inbegripet kallvattenfärger); beredda kallvattenfärger av sådana slag som används för färgning av läder

A. Pigmenterade lacker och andra målningsfärger

Bland pigmenterade lacker och andra målningsfärger enligt detta nummer märks:

  1. torkande oljor (t.ex. linolja), även modifierade, eller naturhartser, som är dispergerade eller lösta i vattenhaltigt eller icke vattenhaltigt medium, med tillsats av pigment;
  2. något flytande bindemedel (inbegripet syntetiska eller kemiskt modifierade naturliga polymerer) som innehåller en härdare och pigment men inte innehåller något lösningsmedel eller något annat medium;
  3. på gummi (annat än syntetgummi) baserade målningsfärger som antingen är dispergerade eller lösta i icke vattenhaltiga media eller dispergerade i vattenhaltiga media, med tillsats av pigment. Denna typ av målningsfärger anbringas i tunna skikt för att ge mjuka och smidiga ytbeläggningar.

B. Klara lacker

Bland klara lacker enligt detta nummer märks:

  1. oljelacker, i vilka det filmbildande ämnet är en torkande olja (t.ex. linolja) eller en blandning av torkande olja och schellack e.d., naturliga gummiarter eller naturhartser;
  2. lacker på basis av schellack e.d., naturliga gummiarter eller naturhartser, som huvudsakligen består av lösningar eller dispersioner av schellack e.d., naturliga gummiarter eller naturhartser (schellack, kopal, kolofonium, dammarharts etc.) i etanol (spritfernissor), terpentinolja, lacknafta, aceton etc.;
  3. lacker på basis av bitumen, beck eller liknande produkter (asfaltlacker). (Vad beträffar skillnaden mellan lacker på basis av bitumen etc. och vissa blandningar enligt nr 2715, se uteslutning e i anv. till detta nummer);
  4. lösningsmedelsfria flytande lacker, vilka kan bestå av:
    a) flytande plast (vanligen epoxiplast eller polyuretan) och en s.k. härdare. Till vissa lacker kan härdaren tillsättas först vid användningen, i vilket fall de två komponenterna är förpackade i olika behållare. Dessa behållare kan i sin tur vara förpackade tillsammans i samma emballage;
    b) ett enda harts. I så fall är filmbildningen vid användningen inte beroende av att en härdare tillsätts utan på inverkan av värme eller luftfuktighet; ellerc) oligomerer (dvs. polymerer med 2, 3 eller 4 monomera enheter) och monomera tvärbindningsmedel, med eller utan tillsats av fotoinitiatorer. Dessa lacker härdas genom inverkan av ultraviolett ljus, infrarött ljus, röntgenstrålning, elektronstrålning eller annan strålning, varvid tvärbundna, olösliga, förnätade strukturer (en hård, torr film) bildas.
    Produkter av de typer som är beskrivna i denna punkt förs till detta nummer endast om de är klart igenkännliga som avsedda att användas enbart som lacker. När detta villkor inte är uppfyllt förs de typer som är beskrivna i a och b till 39 kap. Produkter som liknar den typ som är beskriven i c och är av sådana slag som används som emulsioner för fotobruk klassificeras enligt nr 3707.
  5. lacker på basis av gummi (annat än syntetgummi) som är dispergerade eller lösta i icke vattenhaltiga media eller dispergerade i vattenhaltiga media, möjligen med tillsats av något färgämne som är lösligt i bindemedlet. Lacker av denna beskaffenhet måste innehålla andra beståndsdelar som gör dem olämpliga för annan användning än som lacker. När detta villkor inte är uppfyllt, klassificeras dessa produkter i allmänhet enligt 40 kap.

C. Kallvattenfärger (även för färgning av läder), inbegripet skovitt

  1. Kallvattenfärger består huvudsakligen av pigment eller mineraliska ämnen (t.ex. krita) som är blandade med bindemedel (ofta i obetydlig mängd), såsom hudlim eller kasein. Vissa typer av kallvattenfärger är försatta med fyllmedel eller med desinfektions- eller insektsbekämpningsmedel.
    Kallvattenfärger omfattar bl.a. limfärger, kaseinfärger och vattenglasfärger. De förekommer vanligen i pulverform men kan också föreligga som pastor eller suspensioner.
  2. Skovitt består av krita e.d. som har agglomererats till tabletter med hjälp av bindemedel (t.ex. hudlim eller dextrin) och utgör ett slags kallvattenfärg. Det kan också förekomma som pasta eller dispersion.
  3. Beredda kallvattenfärger av sådana slag som används för färgning av läder utgör beredningar som liknar vanliga kallvattenfärger och består av oorganiska eller organiska pigment jämte viss mängd bindemedel (t.ex. kaseinater). Dessa färger förekommer i form av pulver, pastor eller vattendispersioner och innehåller ibland ämnen som ger lädret glans.

Detta nummer omfattar inte heller:

a)

för ytbehandling av väggar, golv etc. avsedda preparat som är plastbaserade, innehåller stor mängd fyllmedel samt vilka i likhet med vanligt kitt o.d. anbringas med spackel, murslev etc. (nr 3214);

b)

tryckfärger, vilka, trots att de har en liknande kvalitativ sammansättning som målningsfärger, inte är lämpliga att användas som sådana (nr 3215);

c)

färger i pulverform, som består huvudsakligen av plast och dessutom innehåller tillsatsmedel och pigment samt är avsedda att appliceras på föremål genom inverkan av värme, med eller utan användning av statisk elektricitet (39 kap.).


3211 Beredda sickativ

Beredda sickativ är blandningar som används för att påskynda torkningen av vissa målningsfärger och lacker genom att underlätta oxidationen av den torkande oljan. Dessa produkter består vanligen av något torkningsbefrämjande ämne (blyborat, zinknaftenat, zinkoleat, mangan(IV)oxid, kobolt(II)resinat etc.) jämte fyllmedel, t.ex. gipssten (fasta sickativ) eller utgör koncentrerade lösningar av ovannämnda ämnen i terpentinolja, lacknafta etc. (t.ex. kalciumnaftenat eller koboltnaftenat i lacknafta) med eller utan tillsats av torkande oljor (sickativ i pastaform eller flytande form).

Detta nummer omfattar inte:

a)

kokta eller på annat sätt kemiskt modifierade oljor enligt nummer 1518;

b)

isolerade kemiskt definierade föreningar (i allmänhet 28 eller 29 kap.);

c)

resinater (nr 3806).


3212 Pigment (inbegripet pulver och fjäll av metall) dispergerade i icke vattenhaltigt medium, i flytande form eller i pastaform, av sådana slag som används vid tillverkning av målningsfärger; brons- och färgfolier; färgämnen i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln


3212.10

- Brons- och färgfolier

3212.90

- Andra slag


A. Pigment (inbegripet pulver och fjäll av metall) dispergerade i icke vattenhaltigt medium, i flytande form eller i pastaform, av sådana slag som används vid tillverkning av målningsfärger

Dessa utgör koncentrerade dispersioner av pigment (inbegripet pulver och fjäll av aluminium eller andra metaller) i icke vattenhaltigt medium (t.ex. torkande oljor, terpentinolja eller klarlack), i flytande form eller som pasta och av sådana slag som används vid tillverkning av målningsfärger.

Denna grupp omfattar också koncentrerade dispersioner, ibland benämnda "pärlessens", av:

a)

något naturligt pärlpigment som innehåller guanin och hypoxantin och som erhålls från fjäll av vissa fiskar, eller

b)

något syntetiskt pärlpigment (t.ex. glimmer som är överdragen med vismutkloridoxid eller titandioxid), i en lack (t.ex. nitrocellulosalack) eller i en lösning av syntetiska polymerer.


Dessa produkter används vid tillverkning av pärlimitationer, nagellack eller andra lacker.

B. Brons- och färgfolier

Brons- och färgfolier består av tunna blad av antingen

  1. metallpulver (inbegripet pulver av ädel metall) eller pigment som är agglomererade med lim, gelatin eller annat bindemedel; eller
  2. metall (inbegripet ädel metall) eller pigment som är anbragta genom förångning, katodförstoftning etc. på ett underlag av papper, plast eller något annat material.
    Brons- och färgfolier används för tryckning av bokomslag, mössband etc. Tryckningen sker genom pressning (vanligen under uppvärmning), antingen maskinellt eller för hand.

Genom valsning eller smidning framställda metallfolier klassificeras efter den ingående metallens art. Sålunda klassificeras guldfolier enligt nr 7108, kopparfolier enligt nr 7410 och aluminiumfolier enligt nr 7607.


C. Färgämnen i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln

Dessa produkter, som inte är filmbildande, består vanligen av blandningar av färgämnen och andra ämnen (t.ex. inerta utspädningsmedel och ytaktiva ämnen, vilka underlättar inträngandet och fixeringen av färgämnet). Ibland förekommer även tillsats av betmedel.

Dessa färgämnen klassificeras enligt detta nummer endast om de:

  1. föreligger i förpackningar (t.ex. påsar eller flaskor) för försäljning i detaljhandeln som färger; eller
  2. föreligger i sådana former (t.ex. kulor, tabletter e.d.), att det klart framgår att de skall försäljas i detaljhandeln.

Färgämnen enligt detta nummer används och försäljs huvudsakligen som hemfärger för färgning av klädespersedlar, skor, möbler etc. Specialfärger för laboratoriebruk, t.ex. för färgning av mikroskopiska preparat, förs också hit.

Numret omfattar inte:

a)

konstnärsfärger, färger för skolbruk, plakatfärger, brytningsfärger, hobbyfärger och liknande färger i form av tabletter eller i tuber, burkar, flaskor, skålar eller i liknande former eller förpackningar (nr 3213);

b)

tryckfärger (nr 3215);

c)

teatersmink och annat smink (nr 3304);

d)

hårfärgningsmedel enligt nr 3305;

e)

färgstift, pastellkritor o.d. (nr 9609).

 

3213 Konstnärsfärger, färger för skolbruk, plakatfärger, brytningsfärger, hobbyfärger och liknande färger i form av tabletter eller i tuber, burkar, flaskor, skålar eller i liknande former eller förpackningar


3213.10

- Färger i satser

3213.90

- Andra slag

Detta nummer omfattar beredda färger (akvarell-, gouache-, oljefärger etc.) för konstnärsbruk, skolbruk, plakatmålning, för användning som brytningsfärger, hobbyfärger och liknande färger, under förutsättning att dessa färger föreligger i form av tabletter eller i tuber, burkar, flaskor, skålar eller i liknande former eller förpackningar.

Numret omfattar också sådana färger i satser med eller utan penslar, paletter, palettknivar, stompar, skålar etc.

Numret omfattar inte tryckfärger, tusch, även i fast form, och andra produkter enligt nr 3215 och inte heller färgstift, pastellkritor och liknande artiklar (nr 9609).


3214 Fönsterkitt, ympvax, hartscement och andra tätnings- och utfyllningsmedel; spackelfärger; icke eldfasta preparat för ytbeläggning av fasader, innerväggar, golv, innertak o.d.


3214.10

- Fönsterkitt, ympvax, hartscement och andra tätnings- och utfyllningsmedel; spackelfärger

3214.90

- Andra slag


Produkterna enligt detta nummer utgörs av preparat med starkt växlande sammansättning och kännetecknas väsentligen av sin användning.

Dessa preparat förekommer vanligen i mer eller mindre pastaliknande form och hårdnar eller härdas i allmänhet efter anbringandet. Vissa av dem förekommer emellertid i form av stycken eller pulver som görs pastaformiga vid användningen genom upphettning (t.ex. genom smältning) eller genom tillsats av vätska (t.ex. vatten).

Produkterna enligt detta nummer anbringas vanligen med fogspruta, spackel, murslev, rivbräde eller liknande verktyg.


I. Fönsterkitt, ympvax, hartscement och andra tätnings- och utfyllningsmedel


Dessa preparat används främst för utfyllning eller tätning av sprickor och i vissa fall för sammanfogning av föremål. Preparaten skiljer sig från lim och andra bindemedel genom att de påförs i tjocka skikt. Det bör observeras att denna produktgrupp också omfattar tätningsmedel som används på huden hos patienter med stomier eller fistlar.

Denna grupp innefattar:

  1. utfyllningsmedel etc. baserade på olja. Dessa är i huvudsak sammansatta av torkande oljor, fyllmedel (både sådana som reagerar med oljorna och sådana som är inerta) och härdare. Den vanligaste produkten av denna typ är fönsterkitt;
  2. utfyllningsmedel etc. baserade på vax (luting wax). Dessa består av vaxer (av alla slag) som ofta är försatta med hartser, schellack, gummi, hartsestrar etc. för att öka vidhäftningsförmågan. Utfyllningsmedel etc. av detta slag i vilka vaxet helt eller delvis har bytts ut mot andra produkter såsom cetylalkohol eller stearylalkohol betraktas också som utfyllningsmedel etc. baserade på vax. Utfyllningsmedel etc. enligt detta stycke innefattar ympvax och tätningsmedel för tunnor etc.;
  3. hartskitt och hartscement. Dessa består av naturliga hartser (schellack, dammarharts, kolofonium) eller plaster (alkyder, polyestrar, kumaronhartser) som är blandade med varandra och vanligen också med andra ämnen (t.ex. vaxer, oljor, bitumen, gummi, tegelpulver, kalk, cement eller andra mineraliska fyllmedel). Det bör observeras att vissa av dessa hartskitt även omfattas av nedan nämnda slag av utfyllningsmedel etc. (t.ex. sådana som är baserade på plast eller gummi). Hartskitt och hartscement inom denna grupp har en mångsidig användning, t.ex. som fyllmedel inom den elektrotekniska industrin och för tätning av föremål av glas, metall eller porslin. De anbringas vanligen efter det att de har smälts;
  4. utfyllningsmedel etc. baserade på vattenglas. Dessa bereds i allmänhet i samband med anbringandet genom att blanda två komponenter. Den ena av dessa består av en vattenlösning av natriumsilikat och kaliumnatriumsilikat och den andra av fyllmedel (kvartspulver, sand, asbestfibrer etc.). De används främst för tätning av tändstift, motorblock, oljetråg, avgasrör, kylare etc. och för att fylla ut eller täta vissa fogar;
  5. utfyllningsmedel etc. baserade på zinkoxidklorid. Dessa består av zinkoxid och zinkklorid med tillsats av fördröjningsmedel samt i vissa fall fyllmedel. De används för utfyllning av hål och sprickor i trä, keramik etc.;
  6. utfyllningsmedel etc. baserade på magnesiumoxidklorid. Dessa består av magnesiumklorid och magnesiumoxid med tillsats av fyllmedel (t.ex. trämjöl). De används främst för att fylla eller täta sprickor i trä ("plastiskt trä");
  7. utfyllningsmedel etc. baserade på svavel. Dessa består av svavel som är uppblandat med inerta fyllmedel. De förekommer i form av fasta stycken och används för att åstadkomma hårda, vattentäta och syrafasta utfyllningar och även för fastsättning av olika saker;
  8. utfyllnadsmedel etc. baserade på gips. Dessa förekommer som fibrösa och flockiga pulver och består av en blandning av omkring 50 % gips samt andra ämnen, såsom asbestfibrer, pappersmassa, glasfibrer eller sand. De görs pastaformiga genom tillsats av vatten och används för fästande av skruvar, bultar, tappar, krokar etc.;
  9. utfyllningsmedel etc. baserade på plast (t.ex. polyestrar, polyuretaner, silikoner och epoxiplaster) även försatta med en stor mängd (upp till 80 %) av olika slags fyllmedel (t.ex. lera, sand och andra silikater, titanoxid, metallpulver). Vissa av dessa utfyllnings- och tätningsmedel används efter tillsats av härdare. Vissa utfyllningsmedel hårdnar inte utan förblir klibbiga efter att de har applicerats (t.ex. akustisk tätmassa). Andra hårdnar vid avdunstning av lösningsmedel, stelnar vid avkylning (smältlim) eller härdas vid kontakt med luft eller genom en reaktion mellan olika komponenter som blandas (flerkomponentsmedel).
    Varor av detta slag klassificeras enligt detta nummer endast om de är färdigblandade för att användas som utfyllningsmedel etc. Utfyllningsmedel etc. kan användas för tätning av vissa fogar vid byggnadsarbete eller reparationer i hemmet, för tätning eller reparation av glas- metall- och porslinsprodukter, som utfyllnings- eller tätningsmedel i karosserier eller – i fråga om tätningslim – för hopfogning av olika ytor;
  10. utfyllningsmedel etc. baserade på zinkoxid och glycerol. Dessa används för att åstadkomma syraresistenta beläggningar, för att fästa järndetaljer vid porslin och för hopfogning av rör;
  11. utfyllningsmedel etc. baserade på gummi. Dessa kan t.ex. vara sammansatta av tioplast försatt med fyllmedel (grafit, silikater, karbonater etc.) och i vissa fall organiskt lösningsmedel. De används ibland efter tillsats av härdare för att ge flexibla och mot kemikalier och lösningsmedel resistenta skyddsöverdrag samt även för tätningsändamål. Dessa utfyllningsmedel kan också vara sammansatta av vattenlösliga dispersioner av gummi, som innehåller tillsatta färgämnen, mjukningsmedel, fyllmedel, bindemedel eller antioxidanter, som används vid hermetisk tillslutning av metallburkar;
  12. tätningsmedel avsedda att användas på huden. Dessa kan bestå av exempelvis natriumkarboximetylcellulosa, pektin, gelatin och polyisobuten i ett organiskt lösningsmedel, såsom isopropanol. De används t.ex. av stomiopererade personer som tätningsmedel mellan huden och uppsamlingspåsarna för att förhindra läckage. De har varken terapeutiska eller profylaktiska egenskaper;
  13. sigillack. Detta består väsentligen av en blandning av hartsartade ämnen (t.ex. schellack eller kolofonium) jämte vanligen stor mängd mineraliska fyllmedel och färgämnen. Det används för utfyllning av hål, för att göra glasapparater vattentäta, för sigillering av dokument etc.


II. Spackelfärger; icke eldfasta preparat för ytbeläggning av fasader, innerväggar, golv, innertak o.d.


Dessa produkter skiljer sig från ovan beskrivna utfyllningsmedel etc. genom att de i allmänhet anbringas på större ytor. De skiljer sig från målningsfärger, lacker och liknande produkter genom sin höga halt av fyllmedel och (om sådana ingår) pigment; denna halt är i allmänhet mycket högre än halten av bindemedel och lösningsmedel eller dispergeringsvätskor.

A. Spackelfärger

Spackelfärger används för att förbehandla ytor (t.ex. innerväggar) för målning genom att utjämna ojämnheter och genom att vid behov fylla ut sprickor, hål eller porösa ytor. Sedan ytan har hårdnat och slipats påförs målningsfärgen.

Denna kategori omfattar också spackelfärger som är baserade på olja, gummi, lim etc. Spackelfärger som är baserade på plaster och har en sammansättning som liknar den hos vissa utfyllningsmedel etc. av motsvarande slag används också för karosseriarbeten etc.

B. Icke eldfasta preparat för ytbeläggning

Icke eldfasta preparat för ytbeläggning används på fasader, innerväggar och innertak, väggar och bottnar i bassänger etc. för att göra dem vattentäta och förbättra deras utseende. De förblir i allmänhet synliga och bildar en slutlig ytbeläggning.

Denna grupp omfattar:

  1. preparat i pulverform som består av lika delar gips och sand och är försatta med plasticeringsmedel;
  2. preparat i pulverform som är baserade på kvarts och cement och försatta med små mängder plasticeringsmedel. Dessa preparat används efter tillsats av vatten t.ex. för fastsättning av vägg- eller golvplattor;
  3. preparat i pastaform som har erhållits genom att förse mineraliska fyllmedel (t.ex. malen marmor, kvarts eller en blandning av kvarts och silikat) med ett överdrag av bindemedel (plaster eller hartser) samt blanda fyllmedlet med pigment och vid behov med vatten eller lösningsmedel;
  4. flytande preparat som består t.ex. av syntetgummi eller akrylplast, asbestfibrer blandade med pigment samt vatten. Dessa anbringas på fasader med målarpensel eller sprutpistol och ger ett mycket tjockare lager än målningsfärg.

I fråga om vissa av ovan beskrivna produkter måste hopblandningen av de olika beståndsdelarna eller tillsättningen av vissa komponenter utföras först i samband med användningen. Även sådana produkter förs hit under förutsättning:

a)

att det av förpackningssättet klart framgår att beståndsdelarna är avsedda att användas tillsammans utan att först omförpackas;

b)

att beståndsdelarna föreligger tillsammans; samt

c)

att beståndsdelarna, antingen på grund av sin beskaffenhet eller på grund av de inbördes proportioner vari de föreligger, är igenkännliga som produkter som är avsedda att komplettera varandra.

 

I fråga om produkter som måste tillföras en härdare vid användningen medför dock frånvaron av denna härdare inte tillämpning av annat nummer, under förutsättning att deras sammansättning eller det sätt på vilket de är förpackade gör dem igenkännliga som avsedda att användas som kitt, tätningsmedel, utfyllningsmedel eller preparat för ytbeläggning.

Numret omfattar inte:

a)

naturliga hartser, i vissa länder benämnda "mastics" (nr 1301);

b)

gips, kalk och cement enligt nr 2520, 2522 eller 2523;

c)

asfaltmastix och andra bituminösa blandningar (nr 2715);

d)

tandcement och andra tandfyllningsmedel (nr 3006);

e)

bryggeriharts och andra produkter enligt nr 3807;

f)

eldfast cement och eldfast murbruk (nr 3816);

g)

beredda bindemedel för gjutformar eller gjutkärnor (nr 3824).



3215 Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger, även koncentrerade eller i fast form


 

- Tryckfärger:

3215.11

- - Svarta

3215.19

- - Andra

3215.90

- Andra slag 


A.

Tryckfärger är pastor av varierande konsistens och de framställs genom att blanda finfördelade svarta eller kulörta pigment med bindemedel. Pigmentet är vanligen kimrök i trycksvärta och kan vara organiskt eller oorganiskt i kulörta tryckfärger. Bindemedlet består antingen av naturhartser eller av syntetiska polymerer som är dispergerade i oljor eller lösta i lösningsmedel och innehåller en liten mängd tillsatsmedel för att ge önskade funktionella egenskaper.

B.

Bläck och tusch. Bläck utgör lösningar eller suspensioner av ett svart eller färgat ämne i vatten, vanligen med tillsats av gummi arabicum och andra ämnen (t.ex. konserveringsmedel). Bläck kan vara baserat på järnsalter, kampeschträ-(blåträ)-extrakt eller syntetiska organiska färgämnen. Tusch används huvudsakligen för ritning och består vanligen av en suspension av kimrök i vatten (med tillsats av gummi arabicum, schellack etc.) eller i lösningar av vissa slag av djurlim.

C.

Bland liknande färger märks:

1.

kopie- och hektografbläck (vanligt bläck som är försatt med förtjockningsmedel såsom glycerol, socker etc.);

2.

bläckpasta för kulpennor;

3.

färger för dupliceringsmaskiner samt färger för impregnering av stämpeldynor eller skrivmaskinsband;

4.

märkbläck (t.ex. på basis av silvernitrat);

5.

metallbläck (finpulveriserade metaller eller metallegeringar som är suspenderade i en lösning av gummi arabicum e.d. t.ex. guld-, silver-och bronsbläck;

6.

sympatetiskt eller osynligt bläck (t.ex. på basis av koboltklorid).


Ovanstående produkter förekommer i allmänhet i form av vätskor eller pastor men klassificeras enligt detta nummer även om de utgör koncentrat eller fasta ämnen, t.ex. pulver, tabletter, stänger etc., vilka är avsedda att användas som bläck etc. efter en enkel utspädning eller dispergering.

Detta nummer omfattar inte:

a)

framkallare som består av en "toner" (en blandning av kimrök och termoplastiska hartser) som är blandad med en bärare (sandkorn som är överdragna med etylcellulosa) och som används i fotokopieringsapparater (nr 3707);

b)

fyllningar för kulpennor, vilka består av bläckpatroner med kulspets (nr 9608). Däremot klassificeras enkla fyllda bläckpatroner för vanliga reservoarpennor enligt nr 3215;

c)

färgband för skrivmaskiner samt färgdynor (nr 9612).

 

 33 kap. Eteriska oljor och resinoider; parfymerings-, skönhets- och kroppsvårdsmedel


Allmänna anvisningar

De eteriska oljorna och de extraherade oleoresinerna enligt nr 3301 är alla extraherade ur växtmaterial. Den använda extraktionsmetoden bestämmer vilken typ av produkt som erhålles. Beroende på om, till exempel, ångdestillation eller en behandling med ett organiskt lösningsmedel användes, kan vissa växter (exempelvis kanel) ge antingen en eterisk olja eller en extraherad oleoresin.

Nr 3303 – 3307 omfattar bl.a. produkter, även oblandade (andra än vatten från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor), som är lämpliga för användning som varor enligt dessa nummer och föreligger i förpackningar av sådana slag som säljs i detaljhandeln för sådan användning (se anm. 3 till detta kapitel).

Produkterna enligt nr 3303 – 3307 klassificeras enligt dessa nummer även om de innehåller farmaceutiska eller desinficerande bibeståndsdelar eller uppges ha vissa terapeutiska eller profylaktiska biegenskaper (se anm. 1 e) till 30 kap.). Preparat för rumsdesodorisering klassificeras emellertid enligt nr 3307 även om de har desinficerande egenskaper av mer än underordnad betydelse.

Preparat (t.ex. klarlacker) och oblandade produkter (t.ex. oparfymerad talk, fullerjord, aceton och alun) som är lämpliga för ovan nämnda användningsområden men som dessutom kan användas för andra ändamål klassificeras enligt nr 3303 – 3307 endast om de:

a)

föreligger i förpackningar av sådana slag som försäljs till förbrukaren och det av etikett, broschyr eller på annat sätt framgår att de är avsedda att användas som parfymeringsmedel, kosmetiska preparat, toalettmedel eller rumsdesodoriseringsmedel; eller

b)

föreligger i sådan form att denna användning klart framgår (t.ex. nagellack i små flaskor med pensel för anbringandet).


Detta kapitel omfattar inte:

a)

vaselin, annan än sådan som är lämplig för hudvård och som föreligger i förpackningar av sådana slag som säljs i detaljhandeln för sådan användning (nr 2712);

b)

medicinska preparat med bianvändning som parfymeringsmedel, kosmetiska preparat eller toalettmedel (nr 3003 eller 3004);

c)

gelberedningar avsedda för användning i human- eller veterinärmedicin som smörjmedel för kroppsdelar vid kirurgiska ingrepp eller kroppsundersökningar eller som kontaktmedel mellan kroppen och medicinska instrument; (nr 3006)

d)

tvål samt papper, vadd, filt och bondad duk, impregnerade, överdragna eller belagda med tvål, såpa eller annat rengöringsmedel (nr 3401).



3301 Eteriska oljor (även avterpeniserade), inbegripet "concretes" och "absolutes"; resinoider; extraherade oleoresiner; koncentrat av eteriska oljor i fett, icke flyktig olja, vax e.d, erhållna genom så kallad enfleurage eller maceration; terpenhaltiga biprodukter erhållna vid avterpenisering av eteriska oljor; vatten från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor (+)


 

- Eteriska oljor från citrusfrukter:

3301.12

- - Apelsinolja

3301.13

- - Citronolja

3301.19

- - Andra

 

- Eteriska oljor, andra än från citrusfrukter: 

3301.24

- - Pepparmyntolja (Mentha piperita)

3301.25

- - Oljor av andra myntor

3301.29

- - Andra

3301.30

- Resinoider 

3301.90

- Andra slag



A. Eteriska oljor, inbegripet "concretes" och "absolutes"; resinoider; extraherade oleoresiner

Eteriska oljor, vilka används som råvaror inom parfym- och livsmedelsindustrierna samt inom andra industrier, är av vegetabiliskt ursprung. De har i allmänhet komplicerad sammansättning och innehåller växlande mängder av alkoholer, aldehyder, ketoner, fenoler, estrar, etrar och terpener. Eteriska oljor klassificeras enligt detta nummer även om lukten har modifierats genom att ingående terpener har avlägsnats. Dessa oljor är i allmänhet flyktiga, varför en fläck som har bildats av oljorna på ett papper snabbt försvinner.

De kan framställas på olika sätt, t.ex. genom:

  1. pressning (t.ex. citronolja ur citronskal);
  2. destillation med vattenånga;
  3. extraktion ur färska växtprodukter med organiska lösningsmedel (såsom petroleumeter, bensen, aceton eller toluen) eller med överkritiska vätskor (såsom kolsyra under tryck);
  4. extraktion ur koncentrat som har erhållits genom s.k. enfleurage eller maceration (se avsnitt B nedan).

Numret omfattar också "concretes", vilka erhålls på det sätt som beskrivs i punkt 3 ovan. Concretes är fasta eller halvfasta beroende på att de innehåller större eller mindre mängd växtvaxer. Genom att avlägsna dessa vaxer erhålls "absolutes", vilka också klassificeras enligt detta nummer.

Resinoider är produkter som huvudsakligen används som fixermedel inom parfym-, kosmetik-, tvål- och vätmedelsindustrierna. De består väsentligen av icke flyktiga ämnen och erhålls genom extraktion med organiska lösningsmedel eller med överkritiska vätskor ur följande utsöndringsämnen:

  1. torkade naturliga icke-cellulära vegetabiliska hartsartade ämnen (t.ex. naturliga oleoresiner eller terpentinbalsamer);
  2. torkade naturliga animaliska hartsartade ämnen (t.ex. bävergäll, sibet och mysk).

Extraherade oleoresiner, inom handeln benämnda såsom "beredda oleoresiner" eller "kryddoleoresiner", utvunna ur naturliga, cellulära, obehandlade växtmaterial (vanligtvis kryddor eller aromatiska växter), antingen genom extraktion med organiska lösningsmedel eller med överkritiska vätskor. Dessa extrakt innehåller flyktiga luktämnen (t.ex. eteriska oljor) och icke-flyktiga smakämnen (t.ex. hartser, fetthaltiga oljor, bittra beståndsdelar), vilka tillsammans ger den karakteristiska lukten eller smaken för kryddan eller kryddväxten. Innehållet av eteriska oljor i dessa extraherade oleoresiner varierar betydligt beroende på växt. De används huvudsakligen som smaksättningsmedel inom livsmedelsindustrin.

Numret omfattar inte:

a)

naturliga balsamer (enligt nr 1301);

b)

vegetabiliska extrakt, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans (t.ex. vatten-extraherade oleoresiner) och som innehåller flyktiga ingredienser och, i allmänhet (bortsett från luktämnen) en avsevärt större mängd andra växtämnen (enligt nr. 1302);

c)

färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung (enligt nr. 3203).

 

Eteriska oljor, resinoider och extraherade oleoresiner innehåller ibland små mängder lösningsmedel från extraktionen (t.ex. etanol). Detta inverkar dock inte på klassificeringen.

Eteriska oljor, resinoider och extraherade oleoresiner som endast har standardiserats genom att en viss mängd av huvudbeståndsdelarna har avlägsnats eller tillsats klassificeras också enligt detta nummer, under förutsättning att den standardiserade produktens sammansättning ligger inom de normala gränserna för den aktuella produkten i dess naturliga tillstånd. En eterisk olja, resinoid eller extraherad oleoresin som har fraktionerats eller modifierats på annat sätt (bortsett från avlägsnande av terpenkolväten), så att sammansättningen hos den härigenom uppkomna produkten avsevärt skiljer sig från samansättningen hos den ursprungliga produkten, förs dock inte hit (i allmänhet nr 3302). Vidare omfattar inte heller numret produkter försatta med utspädningsmedel eller bärsubstanser såsom vegetabilisk olja, dextros eller stärkelse (vanligtvis enligt 3302).

De viktigaste eteriska oljorna, resinoiderna och extraherade oleoresinerna är uppräknade i en förteckning i slutet av anvisningarna till detta kapitel.


B. Koncentrat av eteriska oljor i fett, icke flyktig olja, vax e.d.

Dessa koncentrat erhålls då eteriska oljor extraheras ur växter eller blommor med hjälp av fetter, icke flyktiga oljor, vaselin, paraffin etc. Denna extraktion (enfleurage, maceration eller digerering) kan ske med eller utan uppvärmning. Extraktionsprodukterna utgör sålunda koncentrat av eteriska oljor i fetter, icke flyktiga oljor etc. Koncentraten i fett benämns inom handeln blompomador. Numret omfattar inte hårvårdspreparat benämnda pomador (nr 3305).

C. Terpenhaltiga biprodukter

Detta nummer omfattar terpenhaltiga biprodukter vilka har separerats ur eteriska oljor genom fraktionerad destillation eller på annat sätt. Dessa biprodukter används ofta för parfymering av vissa toalettvålar eller för smaksättning av vissa livsmedel.


D. Vatten från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor


Denna grupp omfattar sådant vatten som utgör vattenfasen från destillation av växter och växtdelar med vattenånga för utvinning av eteriska oljor. Efter det att de eteriska oljorna har avskilts, har vattenfasen alltjämt en vällukt, beroende på att den innehåller en ringa mängd eterisk olja. Vissa destillat som erhålls vid destillation av i alkohol konserverade växtdelar kan även innehålla små mängder alkohol; andra kan innehålla den mängd alkohol som är nödvändig för att de skall hålla sig (t.ex. hamamelisvatten).

Detta nummer omfattar också vattenlösningar av eteriska oljor.

Ovannämnda produkter klassificeras enligt detta nummer även om de är blandade med varandra utan tillsats av andra ämnen och även om de, vilket vanligen är fallet, föreligger som parfymeringsmedel eller medikamenter.

Bland vatten från destillation av eteriska oljor samt vattenlösningar av sådana oljor märks pomeransblom (orange)-, rosen-, melissa-, pepparmynt-, fänkåls-, lagerkörs-, lindblom-, hamamelisvatten etc.

Förutom de varor som enligt vad som sägs ovan inte omfattas av detta nummer omfattar numret inte heller:

a)

vaniljoleoresin (ibland felaktigt benämnd "vaniljresinoid" eller "vaniljextrakt") (enligt nr 1302);

b)

kemiskt definierade föreningar som har isolerats ur eteriska oljor (t.ex. isolerade terpener) eller ur resinoider eller som har framställts på syntetisk väg (29 kap.);

c)

blandningar av eteriska oljor, blandningar av resinoider, blandningar av extraherade oleoresiner, blandningar av eteriska oljor och resinoider eller extraherade oleoresiner eller någon annan kombination därav samt blandningar på basis av eteriska oljor, resinoider eller extraherade oleoresiner (se anv. till nr 3302);

d)

balsamterpentin, extraherad terpentin, sulfatterpentin och andra terpentinoljor som är framställda genom destillation eller annan behandling av barrträ (nr 3805).


Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 3301.12

Begreppet apelsin enligt nr 3301.12 innefattar inte mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas), clementiner och liknande citrushybrider.


3302 Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin; andra beredningar baserade på luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker


3302.10

- Av sådana slag som används inom livsmedelsindustrin eller vid industriell tillverkning av drycker

3302.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar följande blandningar, under förutsättning att de är av sådana slag som används som råvaror inom parfymindustrin, inom livsmedelsindustrin eller vid industriell tillverkning av drycker (t.ex. för framställning av konfektyrer, för aromatisering av födoämnen och drycker) eller inom andra industrier (t.ex. vid tvåltillverkning):

  1. blandningar av eteriska oljor;
  2. blandningar av resinoider;
  3. blandningar av extraherade oleoresiner;
  4. blandningar av syntetiska luktämnen;
  5. blandningar som består av två eller flera luktämnen (eteriska oljor, resinoider, extraherade oleoresiner eller syntetiska luktämnen);
  6. blandningar som består av ett eller flera luktämnen (eteriska oljor, resinoider, extraherade oleoresiner eller syntetiska luktämnen) kombinerade med tillsatta utspädningsmedel eller bärsubstanser såsom vegetabilisk olja, dextros eller stärkelse.
  7. blandningar, även kombinerade med utspädningsmedel eller bärsubstans eller innehållande alkohol, av produkter enligt andra kapitel (t.ex. kryddor) med ett eller flera luktämnen (eteriska oljor, resinoider, extraherade oleoresiner eller syntetiska luktämnen), under förutsättning att dessa ämnen ger varan dess karaktär.

Produkter, som har erhållits genom att en eller flera av beståndsdelarna i en eterisk olja, resinoid eller extraherad oleoresin har avlägsnats så att sammansättningen hos den härigenom uppkomna produkten avsevärt skiljer sig från sammansättningen hos den ursprungliga produkten, anses också som blandningar enligt detta nummer. Som exempel kan nämnas mentonolja (erhållen genom nedfrysning av pepparmyntolja och efterföljande behandling med borsyra för att avlägsna det mesta av ingående mentol samt innehållande bl.a. 63 % menton och 16 % mentol), vit kamferolja (erhållen ur kamferolja genom nedfrysning och destillation för att avlägsna kamfer och safrol samt innehållande 30 – 40 % cineol plus dipenten, pinen, kamfen etc.) samt geraniol (erhållen genom fraktionerad destillation av citronellolja och innehållande 50 – 77 % geraniol tillsammans med varierande mängder av citronellol och nerol).

Enligt detta nummer klassificeras bl.a. parfymbaser, vilka består av eteriska oljor som har blandats med fixativ och är färdiga för användning först efter tillsats av alkohol. Numret omfattar även lösningar i alkohol (t.ex. etanol eller isopropanol) av ett eller flera luktämnen, under förutsättning att lösningarna är av sådana slag som används som råvaror för parfymindustrin eller livsmedelsindustrin, vid industriell tillverkning av drycker eller inom andra industrier.

Numret omfattar också andra beredningar baserade på luktämnen av sådana slag som används för framställning av drycker. Dessa beredningar kan antingen vara alkoholhaltiga eller alkoholfria och kan användas för att framställa antingen alkoholhaltiga eller alkoholfria drycker. De skall vara baserade på ett eller flera luktämnen, som beskrivits i anmärkning 2 till detta kapitel. De används i första hand för att ge vällukt och i andra hand för att smaksätta drycker. Sådana beredningar innehåller vanligen en relativt liten kvantitet luktämnen som karakteriserar en viss dryck. De kan också innehålla fruktsafter, färgämne, syrliga ämnen, sötningsmedel etc. under förutsättning att de behåller sin karaktär av luktämnen. I föreliggande skick är beredningarna inte avsedda för konsumtion som drycker och kan på det viset skilja sig från drycker enligt kapitel 22.

Numret omfattar inte sammansatta alkoholhaltiga eller alkoholfria beredningar av sådana slag som används vid framställning av drycker, baserade på andra ämnen än luktämnen, beskrivna i anm. 2 till detta kapitel (enligt 2106, såvida de inte är mer specifikt beskrivna i andra tulltaxenummer).

3303 Parfymer och luktvatten

Detta nummer omfattar parfymer i flytande form, i form av kräm eller i fast form (även i form av stift) samt luktvatten. Dessa varor används i första hand för personlig parfymering.

Parfymer består i allmänhet av eteriska oljor, "concretes", "absolutes" eller blandningar av konstgjorda luktämnen, lösta i koncentrerad alkohol. De innehåller vanligen tillsatsmedel med svagare lukt samt en fixatör eller stabilisator.

Luktvatten, t.ex. lavendelvatten, eau de cologne (ej att förväxla med vatten från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor, enligt nr 3301), innehåller i jämförelse med parfymer mindre mängder eteriska oljor i mera utspädd alkohollösning.

Numret omfattar inte:

a)

toalettättika (nr 3304);

b)

preparat som är avsedda att användas efter rakning samt deodoranter för personligt bruk (nr 3307).


 

3304 Preparat för skönhetsvård, kosmetika eller hudvård (andra än medikamenter), inbegripet solskyddsmedel; preparat för manikyr eller pedikyr


3304.10

- Preparat för läppkosmetika

3304.20

- Preparat för ögonkosmetika

3304.30

- Preparat för manikyr eller pedikyr 

 

- Andra slag:

3304.91

- - Puder, även hoppressat 

3304.99

- - Andra



A. Preparat för skönhetsvård, kosmetika eller hudvård, inbegripet solskyddsmedel

Denna varugrupp omfattar:

  1. läppstift och andra preparat för läppkosmetika;
  2. ögonskugga, mascara, ögonbrynsstift och andra preparat för ögonkosmetika;
  3. andra preparat för skönhetsvård, kosmetika eller hudvård (andra än medikamenter), t.ex.: ansiktspuder (även hoppressat), barnpuder (inbegripet talkpuder, inte blandat eller parfymerat, föreliggande i detaljhandelsförpackningar), annat puder samt smink; skönhetskrämer, coldkrämer, krämer för kosmetika, rengöringskrämer, hudnäringsmedel (inbegripet sådana som innehåller bidrottninggelé) samt hudstärkande medel ("skin tonics") och kroppslotioner; vaselin, i detaljhandelsförpackningar och avsedda för hudvård; krämer som är avsedda att gnidas in i händerna för att skydda mot hudirriterande ämnen; gel som sprutas in i huden för att eliminera rynkor och framhäva läpparna (inkl. de som innehåller hyaluronsyra); medel mot akne (andra än tvål enligt nr 3401) som huvudsakligen är avsedda att rengöra hyn och som inte innehåller tillräckligt hög halt av aktiva beståndsdelar för att kunna anses ha en väsentlig terapeutisk eller profylaktisk verkan mot akne; toalettättika, som är en blandning av ättika eller ättiksyra och parfymerad alkohol.
    Solskyddsmedel (även färgande) tillhör också denna grupp.

B. Preparat för manikyr eller pedikyr

Denna varugrupp omfattar nagelpolermedel, nagellacker, nagellackborttagningsmedel, nagelbandspreparat och andra preparat för manikyr eller pedikyr.

Numret omfattar inte:

a)

medicinska preparat som används för att behandla vissa hudåkommor, t.ex. salvor för behandling av eksem (nr 3003 eller 3004);

b)

medel mot fotsvett samt preparat för behandling av naglar eller klor på djur (nr 3307);

c)

Konstgjorda naglar (av plast nr 3926; om av annat material klassificeras de efter materialets beskaffenhet).



3305 Hårvårdsmedel

3305.10

- Schamponeringsmedel

3305.20 

- Preparat för hårpermanentning

3305.30

- Hårsprayer

3305.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar:

  1. shamponeringsmedel innehållande tvål eller andra organiska ytaktiva ämnen (se anm. 1 c till 34 kap.) samt andra schamponeringsmedel. Alla dessa schamponeringsmedel kan innehålla tillsatta farmaceutiska eller desinficerande beståndsdelar av underordnad betydelse även om de har terapeutisk eller profylaktisk verkan (se anm. 1 e till 30 kap.);
  2. preparat för hårpermanentning;
  3. hårsprayer;
  4. andra hårvårdspreparat, såsom briljantin; hårolja, hårpomada och preparat för fixering av håret; hårfärger och hårblekningsmedel; hårsköljningsmedel.

Numret omfattar inte preparat som anbringas på hår på andra delar av kroppen än huvudsvålen (nr 3307).

 

3306 Preparat för mun- eller tandhygien, inbegripet pastor och pulver för fästande av tandproteser; tråd för rengöring av utrymmen mellan tänderna (tandtråd), i detaljhandelsförpackningar


3306.10

- Tandrengöringsmedel

3306.20

- Tråd för rengöring av utrymmen mellan tänderna (tandtråd) 

3306.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar preparat för mun- eller tandhygien, såsom:

I.

tandrengöringsmedel av alla slag:

1.

tandkräm och andra preparat för tänder. De utgör ämnen eller beredningar som används tillsammans med tandborste antingen för att rengöra eller polera de åtkomliga tandytorna eller av annan orsak som profylaktisk behandling av karies.

Tandkräm och andra preparat för tänder klassificeras enligt detta nummer även om de innehåller slipmedel eller om de används vid tandläkarbehandling;

2.

rengöringsmedel för löständer, dvs. preparat för rengöring eller polering av löständer, även innehållande ämnen med slipverkan;

II.

munvatten;

III.

pastor, pulver och tabletter för fästande av löständer.

 

Detta nummer inbegriper också tråd för rengöring av utrymmen mellan tänderna, i detaljhandelsförpackningar (tandtråd).


3307 Preparat avsedda att användas före, vid eller efter rakning, deodoranter för personligt bruk, badpreparat, hårborttagningsmedel samt andra parfymeringsmedel, skönhets- och kroppsvårdsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; beredda rumsdesodoriseringsmedel, även oparfymerade och även med desinficerande egenskaper


3307.10 

- Preparat avsedda att användas före, vid eller efter rakning

3307.20

- Deodoranter och medel mot transpiration, för personligt bruk

3307.30

- Parfymerat badsalt och andra badpreparat

 

- Rumsparfymerings- och rumsdesodoriseringsmedel, inbegripet luktgivande preparat som används vid religiösa ceremonier: 

3307.41

- - 'Agarbatti' och andra luktgivande preparat som verkar genom bränning

3307.49

- - Andra

3307.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar:

I.

Preparat avsedda att användas före, vid eller efter rakning, såsom rakkräm och rakskum som innehåller tvål eller andra organiska ytaktiva ämnen (se anm. 1 c till 34 kap.), rakvatten, rakbalsam, alunstift o.d.
Numret omfattar inte raktvål i formade stycken (nr 3401).

II.

Deodoranter och medel mot transpiration, för personligt bruk.

III.

Badpreparat såsom parfymerat badsalt och skumbadspreparat, även innehållande tvål eller andra organiskt ytaktiva ämnen (se anm. 1 c till 34 kap.).
Preparat för rengöring av huden i vilka den aktiva beståndsdelen helt eller delvis består av syntetiska, organiska ytaktiva ämnen (i förening med tvål i vilken proportion som helst), i form av vätska eller kräm i detaljhandelsförpackning, klassificeras enligt nr 3401. När preparat av dessa slag inte föreligger i detaljhandelsförpackningar är de hänförliga till nr 3402.

IV.

Rumsparfymerings- och rumsdesodoriseringsmedel, inbegripet luktgivande preparat som används vid religiösa ceremonier.

1.

Rumsparfymeringsmedel samt luktgivande preparat som används vid religiösa ceremonier. Dessa verkar vanligen genom avdunstning eller bränning, t.ex. "agarbatti", och kan föreligga i form av vätskor, pulver, koner, impregnerat papper etc. Vissa av dessa preparat kan användas för att dölja dålig lukt. Numret omfattar inte doftljus (nr 3406).

2.

Beredda rumsdesodoriseringsmedel, även oparfymerade och även med desinficerande egenskaper.
Beredda rumsdesodoriseringsmedel består huvudsakligen av ämnen (t.ex. laurylmetakrylat) som på kemisk väg motverkar den dåliga lukten eller ämnen som på fysikalisk väg adsorberar lukter exempelvis genom inverkan av van der Waals bindningar. Då de säljs i detaljhandeln är de vanligen förpackade i aerosolburkar.
Produkter, såsom aktiverat kol, som föreligger i detaljhandelsförpackningar för användning som desodoriseringsmedel för kylskåp, bilar etc., klassificeras också enligt detta nummer.

V.

Andra produkter såsom:

1.

hårborttagningsmedel;

2.

parfympåsar, vilka innehåller delar av aromatiska växter och används för parfymering av linneskåp;

3.

parfympapper samt papper som är impregnerat eller överdraget med kosmetika;

4.

lösningar för kontaktlinser eller konstgjorda ögon. Dessa kan vara avsedda för rengöring, desinficering eller fuktning eller för att göra linserna eller ögonen behagligare att använda;

5.

vadd, filt och bondad duk som är impregnerade, överdragna eller belagda med parfym eller kosmetika;

6.

kroppsvårdsmedel för djur, t.ex. schamponeringsmedel för hundar och rengöringsmedel för fjäderskruden hos fåglar.

7.

lösningar av natriumklorid för hygieniskt bruk förpackade i detaljhandelsförpackning, andra än medicinska eller farmaceutiska, även sterila.



Förteckning över de viktigaste eteriska oljorna, resinoiderna och extraherade oleoresinerna som omfattas av nr 3301


Eteriska oljor



Angelikaolja

Malörtsolja

 

Anisolja

Mandarinolja

 

Basilikumolja

Maskfröolja (chenopodium-

 

Bay-olja 

Mejramolja

 

Bensoeolja

Mimosablomolja 

 

Bergamottolja

Muskotblomolja

 

Bittermandelolja

Muskotnötolja

 

Björkbladsolja

Myntor, oljor av

 

Broomolja

Myrraolja

 

Cederträolja

Myrtenolja 

 

Citronellolja

Narcissolja

 

Citrongräsolja (lemongrasolja)

Nejlikolja

 

Citronolja (cedroolja) 

Neroliolja 

 

Cypressolja 

Niaouliolja 

 

Dillolja

Origanumolja 

 

Dragonörtsolja (estragonolja)

Palmarosaolja

 

Eklavsolja

Patschulibladsolja 

 

Enbärsolja

Pelargonolja (geraniumolja)

 

Eukalyptusolja

Pepparmyntolja 

 

Fänkålsolja

Pepparolja

 

Galangaolja

Persiljeolja

 

Gardeniaolja

Petitgrainolja

 

Gaulteriaolja (vintergrönolja)

Pomeransblomolja (neroliolja)

 

Geraniumolja; se pelargonolja

Pomeransskalolja (bitter 

 

Grapefruktsolja

Apelsinskalolja)

 

Guajakträolja

Renfaneolja

 

Ho-olja; se shiuolja

Rosenolja

 

Humleolja

Rosenträolja 

 

Hyacintolja

Rosmarinolja

 

Ingefärsolja

Salviaolja

 

Isopolja

Sandelträolja

 

Jasminblomolja

Sassafrasolja

 

Jonkvillolja

Selleriolja

 

Kajeputolja

Shiuolja (ho-olja)

 

Kalmusolja

Spiklavendelolja (spikolja)

 

Kamferolja (äkta)

Spiskumminolja

 

Kamomillolja

Stjärnanisolja

 

Kanangaolja (ylang-ylangolja)

Svartsenapsolja

 

Kanelolja, vit

Sävenbomolja

 

Kassiakanelolja (vanlig kanelolja)

Sötcitronolja

 

Kopaivabalsamolja

Tallbarrsolja

 

Korianderolja

Tangerinolja; se mandarinolja

 

Kryddpepparolja

Timjanolja

 

Kumminolja

Tolubalsamolja

 

Kuromojiolja

Tujaolja

 

Kuskusolja; se vetiveriaolja

Valerianaolja

 

Lagerbladsolja

Verbenaolja (järnörtsolja)

 

Lagerbärsolja

Vetiveriaolja (kuskusolja)

 

Lavandin

Vinruteolja

 

Lavendelolja

Vintergrönolja;se gaulteriaolja

 

Lemongrasolja

Violrotsolja 

 

Limettolja 

Vitlöksolja

 

Linaloeolja

Ylang-ylangolja; kanangaolja

 

Luktviololja

  

Lökolja

  

Mahwaholja

  

 

Resinoider

  
   

Bensoeresinoid

Myrraresinoid

 

Bävergällresinoid

Myskresinoid 

 

Dyvelsträckresinoid

Olibanumresinoid

 

Elemiresinoid

Opopanaxresinoid

 

Galbanumresinoid

Perubalsamresinoid

 

Kopaivabalsamresinoid

Sibetresinoid

 

Labdanumresinoid

Styraxresinoid

 

Mastixresinoid

  

Meckabalsamresinoid (balm of

  

Gilhead)

  
   

 

Extraherade oleoresiner

  
   

Anisfröoleoresin

Kyddpepparoleoresin

 

Basilikörtoleoresin

Kubeberoleoresin

 

Bockhornsklöveroleoresin

Kumminoleoresin 

 

Dilloleoresin

Kyndeloleoresin

 

Dragonoleoresin

Muskotblomoleoresin

 

en(bär)oleoresin

Muskotnötoleoresin

 

Fänkåloleoresin

Oregano-oleoresin

 

Galangaloleoresin

Paprikaoleoresin

 

Guineapepparoleoresin

Pepparrotsoleoresin

 

Gurkmejaoleoresin

Rosmarinoleoresin

 

Humleoleoresin 

Salviaoleoresin

 

Ingefärsoleoresin

Sellerioleoresin

 

Kaneloleoresin

Senapoleoresin

 

Kardemummaoleoresin

Spansk peppar-oleoresin

 

Kassiaoleoresin

Stjärnanisoleoresin

 

Kopaivaoleoresin

Svartpepparoleoresin

 

Korianderoleoresin

Timjanoleoresin

 

Kryddnejlikoleoresin

Vildvaniljoleoresin

 

 

34 kap. Tvål och såpa, organiska ytaktiva ämnen, tvättmedel, smörjmedel, konstgjorda vaxer, beredda vaxer, puts- och skurmedel, ljus och liknande artiklar, modelleringspastor, s.k. dentalvax samt dentalpreparat på basis av gips


Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar produkter som huvudsakligen erhålls vid industriell bearbetning av fetter, oljor och vaxer (t.ex. tvål, vissa smörjmedel, beredda vaxer, vissa putsmedel och skurmedel samt ljus). Hit förs också vissa syntetiska produkter, t.ex. ytaktiva ämnen och preparat samt konstgjorda vaxer.

Kapitlet omfattar inte isolerade kemiskt definierade föreningar samt oblandade och oberedda naturprodukter.


3401 Tvål och såpa; organiska ytaktiva produkter och preparat avsedda att användas som tvål, i form av stänger, kakor eller gjutna stycken, även innehållande tvål; organiska ytaktiva produkter och preparat för rengöring av huden, i form av vätska eller kräm i detaljhandelsförpackningar, även innehållande tvål; papper, vadd, filt och bondad duk, impregnerade, överdragna eller belagda med tvål, såpa eller annat rengöringsmedel


 

- Tvål och organiska ytaktiva produkter och preparat, i form av stänger, kakor eller gjutna stycken samt papper, vadd, filt och bondad duk, impregnerade, överdragna eller belagda med tvål, såpa eller annat rengöringsmedel:

3401.11

- - För kroppsvårdsändamål (inbegripet medicinska produkter)

3401.19

- - För annat ändamål

3401.20

- Tvål och såpa i annan form

3401.30

- Organiska ytaktiva produkter och preparat för rengöring av huden, i form av vätska eller kräm, i detaljhandelsförpackningar, även innehållande tvål


I. Tvål och såpa

Tvål och såpa är alkalisalter (oorganiska eller organiska) som är bildade av en enstaka fettsyra med minst åtta kolatomer eller av en blandning av sådana fettsyror. Ibland kan en del av fettsyrorna vara ersatta med hartssyror.

Detta nummer omfattar endast vanlig (dvs. vattenlöslig) tvål och såpa. Dessa är ett slags anjonaktiga ytaktiva ämnen med alkalisk reaktion, vilka löddrar rikligt i vattenlösning.

Tvål framställs vanligen genom förtvålning med natriumhydroxid eller natriumkarbonat. Den kan vara vit, färgad eller marmorerad.

Såpa framställs genom förtvålning med kaliumhydroxid eller kaliumkarbonat. Den är salvartad och vanligen grön, brun eller ljusgul. Såpa kan innehålla små mängder (i allmänhet högst 5 %) syntetiska organiska ytaktiva produkter.

Detta nummer omfattar också flytande tvål och såpa, vilka utgör lösningar av tvål eller såpa i vatten och i vissa fall har försatts med liten mängd (i allmänhet högst 5 %) alkohol eller glycerol men som inte innehåller några syntetiska organiska ytaktiva produkter.

Denna grupp omfattar bl.a.:

1.

toalettvål, som ofta är färgad och parfymerad. Som toalettvål räknas, förutom vanlig sådan tvål, också bl.a. tvål som flyter i vatten, tvål som är försatt med deodoranter, glycerintvål, raktvål, medicinsk tvål och såpa, viss desinficerande tvål och såpa samt tvål och såpa som innehåller slippulver (se närmare beskrivning nedan):

a)

flytande tvål och såpa samt tvål som är försatt med deodoranter;

b)

glycerintvål, vilken är genomskinlig och framställs genom att behandla vit tvål med alkohol, glycerol eller socker;

c)

raktvål (rakkräm förs till nr 3307);

d)

medicinsk tvål och såpa, vilka innehåller

e)

desinficerande tvål och såpa, vilka innehåller småmängder fenol, kresol, naftol, formaldehyd eller andra bakteriedödande eller bakteriehämmande ämnen. Sådan tvål bör inte förväxlas med desinfektionsmedel enligt nr 3808, vilka innehåller samma beståndsdelar men med andra proportioner mellan ingående ämnen (tvål och såpa å ena sidan, fenol, kresol etc. å den andra). Desinfektionsmedel enligt nr 3808 innehåller en avsevärd mängd fenol, kresol etc. och är flytande, medan desinficerande tvål och såpa vanligen är fasta;

f)

tvål som innehåller slippulver, dvs. är försatt med sand, kvarts, pimstenspulver, skifferpulver, sågspån eller liknande produkter. Detta nummer omfattar endast sådan slippulverhaltig tvål som föreligger i form av stänger, kakor eller gjutna stycken. Slippulverhaltiga skurpastor och skurpulver, även innehållande tvål eller såpa, förs till nr 3405;

2.

hushållstvål och hushållssåpa, även färgade, parfymerade eller försatta med desinfektionsmedel. Hushållstvål kan också vara försatt med slippulver;

3.

harts-, tallolje- eller naftensyratvål som inte endast innehåller alkalisalter av fettsyror utan också alkaliresinater enligt nr 3806 eller alkalinaftenater enligt nr 3402;

4.

industritvål som är beredd för speciella ändamål, t.ex. tvål för tråddragning, för polymerisering av syntetgummi eller för tvättinrättningar.

 

Med de undantag som framgår av punkt 1 f ovan föreligger tvål och såpa enligt detta nummer i allmänhet i form av stänger, kakor, gjutna stycken, flingor, pulver, pastor eller vattenlösningar.


II. Organiska ytaktiva produkter och preparat avsedda att användas som tvål, i form av stänger, kakor eller gjutna stycken, även innehållande tvål

Denna grupp omfattar produkter och preparat som används som toalett- eller tvättmedel och i vilka den aktiva beståndsdelen helt eller delvis består av syntetiska ytaktiva ämnen (men som får innehålla tvål i alla proportioner), under förutsättning att de föreligger i form av stänger, kakor eller gjutna stycken, dvs. i de former som tvål som är avsedd för samma ändamål vanligen har.

Denna grupp omfattar också sådana produkter och preparat som har fått slipande verkan genom tillsats av sand, kvarts, pimstenspulver etc., under förutsättning att de föreligger i ovan beskrivna former.


III. Organiska ytaktiva produkter och preparat för rengöring av huden, i form av vätska eller kräm i detaljhandelsförpackningar, även innehållande tvål


Denna grupp omfattar preparat för rengöring av huden i vilka den aktiva beståndsdelen helt eller delvis består av syntetiska, organiska ytaktiva ämnen (i förening med tvål i vilken proportion som helst), förutsatt att de föreligger i form av vätska eller kräm i detaljhandelsförpackning. När preparat av dessa slag inte föreligger i detaljhandelsförpackningar är de hänförliga till nr 3402.

IV. Papper, vadd, filt och bondad duk, impregnerade, överdragna eller belagda med tvål, såpa eller annat rengöringsmedel


Denna grupp omfattar papper, vadd, filt och bondad duk som är impregnerade, överdragna eller belagda med tvål, såpa eller annat rengöringsmedel, även parfymerade eller förpackade i detaljhandelsförpackningar. Dessa produkter används i allmänhet för tvättning av händer eller ansikte.

Förutom de varor som enligt vad ovan sägs inte omfattas av detta nummer omfattar numret inte heller:

a)

soapstocks (nr 1522);

b)

i vatten olösliga produkter och preparat som endast ur kemisk synpunkt utgör tvålar, såsom kalktvålar och andra metalltvålar (29, 30, 38 kap. etc., alltefter beskaffenheten);

c)

papper, vadd, filt och bondad duk som endast är parfymerade (33 kap.);

d)

schamponeringsmedel samt tandkräm och andra tandrengöringsmedel (nr 3305 resp. 3306);

e)

organiska ytaktiva ämnen (andra än tvål och såpa), ytaktiva preparat och tvättmedel (även innehållande tvål eller såpa) samt lösningar eller dispersioner av tvål eller såpa i organiskt lösningsmedel (nr 3402);

f)

porös plast, poröst gummi, textilmaterial (annat än vadd, filt och bondad duk) samt kuddar av stålull eller liknande varor av andra metaller, som är impregnerade, överdragna eller belagda med tvål, såpa eller annat rengöringsmedel (dessa klassificeras i allmänhet som plastvaror, gummivaror, textilvaror eller metallvaror).



3402 Organiska ytaktiva ämnen (andra än tvål och såpa); ytaktiva preparat, tvättmedel (inbegripet tvätthjälpmedel) och rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa, andra än sådana som omfattas av nr 3401


 

- Organiska ytaktiva ämnen, även i detaljhandelsförpackningar:

3402.11

- - Anjonaktiva

3402.12

- - Katjonaktiva

3402.13 

- - Nonjonaktiva 

3402.19

- - Andra

3402.20

- Ytaktiva preparat, tvättmedel och rengöringsmedel, i detaljhandelsför-packningar

3402.90

- Andra slag


I. Organiska ytaktiva ämnen (andra än tvål och såpa)

Organiska ytaktiva ämnen enligt detta nummer utgör kemiska föreningar som inte är kemiskt definierade och som innehåller en eller flera hydrofila och hydrofoba funktionella grupper i ett sådant mängdförhållande som gör att de, då de blandas med vatten i en koncentration av 0,5 % vid 20 °C och får stå i en timme vid samma temperatur, ger en klar eller genomskinlig vätska eller en stabil emulsion utan att några olösliga ämnen fälls ut (se anm. 3 (a) till detta kapitel. För tillämpning av detta nummer bör inte en emulsion anses ha ett stabilt tillstånd, om den efter att ha stått i en timme vid 20 °C (1) har fasta partiklar som är synliga för blotta ögat, (2) den har fällts ut i synliga urskiljbara stadier eller (3) den har fällts ut i en klar och en genomskinlig del, som är synliga för blotta ögat. Organiska ytaktiva ämnen kan adsorberas vid en fasgränsyta, varvid de uppvisar ett antal fysikalisk-kemiska egenskaper, särskilt ytaktivitet (t.ex. ytspänningsnedsättning, skumning, emulgering eller vätning).

Produkter som inte har förmågan att sätta ned ytspänningen hos destillerat vatten till 4,5 x 10-2 N/m (45 dyn/cm) eller lägre vid en koncentration av 0,5 % vid 20 °C anses emellertid inte som ytaktiva ämnen och klassificeras därför inte enligt detta nummer.

Organiska ytaktiva ämnen kan vara:

  1. anjonaktiva, vilka joniseras i vattenlösning och därvid bildar negativt laddade organiska joner som är upphov till ytaktiviteten. Expempel: sulfater och sulfonater av fetter, vegetabiliska oljor (triglycerider) eller hartssyror; sulfater och sulfonater av fettalkoholer; petroleumsulfonater, t.ex. av alkalimetaller (inbegripet sådana som innehåller litet mineralolja), av ammonium eller av etanolaminer; alkylpolyetersulfater; alkylsulfonater och alkylfenyletersulfonater; alkylsulfater, alkylarylsulfonater (t.ex. tekniska dodecylbensensulfonater).
    Denna typ av ytaktiva ämnen kan som föroreningar från tillverkningsprocessen innehålla små mängder fettalkoholer, alkylater eller andra hydrofoba råmaterial som har undgått sulfatering eller sulfonering. De kan också innehålla natriumsulfat eller andra oorganiska saltåterstoder i en mängd som i allmänhet inte överstiger 15 %, uttryckt som vattenfritt salt;
  2. katjonaktiva, vilka joniseras i vattenlösning och bildar positivt laddade organiska joner som är upphov till ytaktiviteten. Exempel: salter av fettaminer och av kvaternära ammoniumbaser;
  3. nonjonaktiva, vilka inte bildar joner i vattenlösning. Dessas löslighet i vatten beror på närvaron av funktionella grupper i molekylerna, vilka grupper har en stark affinitet till vatten. Exempel: kondensationsprodukter av fettalkoholer, fettsyror eller alkylfenoler med etylenoxid; etoxylater av fettsyraamider;
  4. amfotera, vilka, alltefter mediets betingelser, kan joniseras i vattenlösning och ge ämnet de för anjonaktiva eller katjonaktiva ytaktiva ämnen karakteristiska egenskaperna.
    Detta beteende vid jonbildningen är detsamma som det hos amfotera föreningar i allmänhet. Som exempel på amfotera ytaktiva ämnen kan nämnas alkylbetain- och sulfobetainproteiner, sönderdelningsprodukter av dessa samt substitutionsföreningar av aminokarboxylsyror, aminosulfonsyror, aminosvavelsyror och aminofosforsyror.

II. Ytaktiva preparat, tvättmedel (inbegripet tvätthjälpmedel) och rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa, andra än sådana som omfattas av nr 3401

Denna grupp omfattar tre typer av preparat:

A. Ytaktiva preparat

Dessa innefattar:

  1. i avsnitt I ovan upptagna ytaktiva ämnen som har blandats med varandra (t.ex. sulforicinoleater som är blandade med sulfonerade alkylnaftalener eller sulfaterade fettalkoholer);
  2. lösningar eller dispersioner av i avsnitt I ovan upptagna ytaktiva ämnen i organiskt lösningsmedel (t.ex. en lösning av en sulfaterad fettalkohol i cyklohexanol eller tetrahydronaftalen);
  3. andra blandningar på basis av i avsnitt I ovan upptagna ytaktiva ämnen (t.ex. ytaktiva preparat som innehåller tvål eller såpa, såsom alkylbensensulfonat som är blandat med natriumstearat);
  4. lösningar eller dispersioner av tvål eller såpa i organiskt lösningsmedel, t.ex cyklohexanol. (Lösningar av tvål eller såpa i vatten, vilka lösningar även får vara försatta med mindre mängd, i allmänhet inte överstigande 5 %, alkohol eller glycerol, utgör flytande tvål enligt nr 3401).

Ytaktiva preparat används på grund av sina rengörande, vätande, emulgerande eller dispergerande egenskaper för många industriella ändamål, t.ex. som:

a)

detergenter för textilindustrin, avsedda för avlägsnande av fett och smuts vid tillverkning och slutbehandling av textilvaror;

b)

vätmedel, emulgatorer, valkmedel och avivagemedel för textilindustrin;

c)

vekmedel (för råhudar), avfettningsmedel, vätmedel (vid färgning), egaliseringsmedel eller toningsmedel för läder- och pälsindustrierna;

d)

basmaterial för tillverkning av tvättmedel (se avsnitt B nedan) (t.ex. anjonaktiva ytaktiva preparat som kan innehålla, antingen som en återstod eller som en avsiktlig tillsats, avsevärd mängd natriumsulfat eller något annat oorganiskt salt av sådan typ som brukar uppkomma under framställningen av det ytaktiva ämnet);

e)

dispergeringsmedel för pappersindustrin och syntetgummiindustrin;

f)

flotationsmedel för gruvindustrin;

g)

emulgeringsmedel vid beredning av farmaceutiska eller kosmetiska produkter.


Denna grupp omfattar inte preparat för rengöring av huden i vilka den aktiva beståndsdelen helt eller delvis består av syntetiska, organiska ytaktiva ämnen (i förening med tvål i vilken proportion som helst), när de föreligger i form av vätska eller kräm i detaljhandelsförpackning (nr 3401).

B. Tvättmedel (inbegripet tvätthjälpmedel) och rengöringsmedel, på basis av tvål, såpa eller andra organiska ytaktiva ämnen

Detta slag av varor omfattar tvättmedel, tvätthjälpmedel och vissa rengöringsmedel. Dessa olika preparat innehåller i allmänhet förutom aktiva grundbeståndsdelar en eller flera understödjande beståndsdelar. Särskilt närvaron av dessa senare beståndsdelar skiljer dessa preparat från sådana som är beskrivna i avsnitt A ovan.

De aktiva grundbeståndsdelarna är oftast organiska ytaktiva ämnen, tvål eller såpa eller blandningar av dessa.

De understödjande beståndsdelarna är:

  1. "uppbyggare" (t.ex. natriumpolyfosfater, natriumkarbonater, natriumsilikat, natriumborat eller salter av nitrilotriättiksyra/NTA/);
  2. förstärkare (t.ex. alkanolamider, fettsyraamider eller fettaminoxider);
  3. fyllmedel (t.ex. natriumsulfat eller natriumklorid);
  4. andra tillsatsmedel (t.ex. kemiska eller optiska blekmedel, smutsbärare, korrosionsinhibitorer, antistatmedel, färgämnen, parfymer, bakteriedödande ämnen eller enzymer).

Dessa preparat verkar på ytor genom att lösa eller dispergera smutsen på dessa.

Tvätt- och rengöringsmedel som är baserade på ytaktiva ämnen benämns även detergenter. Detta slags preparat används för tvättning av kläder och för diskning.

De kan föreligga i form av vätskor, pulver eller pastor och används för hushållsbruk eller industriellt bruk. Rengöringsmedel i form av stänger, kakor eller gjutna stycken klassificeras i regel enligt nr 3401.

Tvätthjälpmedel används för blötläggning (förtvätt), sköljning eller blekning av kläder, hushållslinne etc.

Rengöringsmedel används för rengöring av golv, fönster och andra ytor. De kan också innehålla små mängder luktämnen.


C. Rengörings- eller avfettningspreparat som inte är baserade på tvål, såpa eller andra organiska ytaktiva ämnen

Hit hör bl.a.:

  1. sura eller alkaliska rengöringsmedel som är speciellt sammansatta för rengöring av sanitetsgods, stekpannor etc., t.ex. sådana som innehåller natriumhydrogensulfat eller en blandning av natriumhypoklorit och trinatriumortofosfat;
  2. avfettnings- eller rengöringspreparat som används t.ex. i mejerier eller bryggerier och som är baserade på:
    – alkaliska ämnen såsom natriumkarbonat eller natriumhydroxid eller
    – lösningsmedel och emulgatorer.
    Denna grupp av produkter kan innehålla små mängder av tvål, såpa eller andra ytaktiva ämnen.

    Detta nummer omfattar inte:

a)

schamponeringsmedel, skumbadspreparat även innehållande tvål, såpa eller andra ytaktiva ämnen (33 kap.);

b)

papper, vadd, filt och bondad duk som är impregnerade, överdragna eller belagda med rengöringsmedel (nr 3401);

c)

preparat som innehåller ytaktiva ämnen men hos vilka den ytaktiva funktionen antingen inte behövs eller endast är av underordnad betydelse i förhållande till preparatets huvudfunktion (nr 3403, 3405, 3808, 3809, 3824 etc., alltefter beskaffenheten);

d)

slippulverhaltiga preparat som innehåller ytaktiva ämnen (skurpastor och skurpulver) (nr 3405);

e)

vattenolösliga naftenater, petroleumsulfonater och andra vattenolösliga ytaktiva produkter och preparat. Dessa klassificeras enligt nr 3824 under förutsättning att de inte är inbegripna i tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning.


3403 Beredda smörjmedel (inbegripet sådana beredda skäroljor, preparat för losstagning av bultar och muttrar, rostskyddsmedel och andra medel mot korrosion samt formsläppmedel som är baserade på smörjmedel) samt preparat av sådana slag som används för olje- eller fettbehandling av textilmaterial, läder, pälsskinn eller andra material, med undantag av preparat som innehåller som karaktärsgivande beståndsdel minst 70 viktprocent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral


 

- Innehållande oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral:

3403.11 

- - Preparat för behandling av textilmaterial, läder, pälsskinn eller andra material 

3403.19

- - Andra

 

- Andra slag

3403.91

- - Preparat för behandling av textilmaterial, läder, pälsskinn eller andra material 

3403.99

- - Andra


Detta nummer omfattar bl.a. beredda blandningar av följande slag, med undantag av sådana som innehåller som karaktärsgivande beståndsdel minst 70 viktprocent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral (nr 2710):

A.

beredda smörjmedel som är avsedda att minska friktionen mellan rörliga delar i maskiner, fordon, luftfartyg, apparater eller instrument. Sådana smörjmedel består vanligen av eller är baserade på blandningar av animaliska, vegetabiliska eller mineraliska oljor eller fetter och innehåller ofta tillsatsmedel (t.ex. grafit, molybdendisulfid, talk, kimrök, kalktvål eller andra metalltvålar, beck eller inhibitorer mot rost, oxidation etc.). Enligt detta nummer klassificeras dock även beredda syntetiska smörjmedel som är baserade på exempelvis dioktyl- eller dinonylsebacater, fosforsyraestrar, polyklordifenyler, poly(oxietylen) (polyetylenglykol) eller poly(oxipropylen) (polypropylenglykol). Dessa syntetiska smörjmedel, bland vilka märks smörjfetter som är baserade på silikoner samt syntetiska oljor av estertyp, är avsedda att användas under särskilt krävande förhållanden (t.ex. som brandsäkra smörjmedel, som smörjmedel för lager i precisionsinstrument eller för jetmotorer);

B.

smörjmedel som används vid tråddragning för att underlätta trådämnets passage genom dragskivorna. Hit hör bl.a. vissa emulsioner i vatten av talg och svavelsyra; blandningar av natriumtvål, aluminiumstearat, mineralolja och vatten; blandningar av oljor, fetter och sulfooleater; pulverformiga blandningar av kalktvålar och kalk;

C.

beredda skäroljor som vanligen är baserade på animaliska, vegetabiliska eller mineraliska oljor, ofta med tillsats av ytaktiva ämnen.
Numret omfattar inte beredningar (t.ex. sådana som är baserade på petroleumsulfonater eller andra ytaktiva produkter) som är avsedda för framställning av skäroljor men som i allmänhet är olämpliga för direkt användning som skäroljor (nr 3402);

D.

preparat för losstagning av bultar och muttrar. Dessa preparat består i allmänhet huvudsakligen av smörjoljor och kan också innehålla fasta smörjmedel, lösningsmedel, ytaktiva ämnen, rostborttagningsmedel etc;

E.

preparat mot rost och annan korrosion, som huvudsakligen består av smörjmedel;

F.

formsläppmedel som är baserade på smörjmedel och som används inom olika industrier (t.ex. plast-, gummi-, byggnads- eller gjuteriindustin), t.ex.:

1.

mineraliska, vegetabiliska eller animaliska oljor eller andra fettartade ämnen (inbegripet sulfonerade, oxiderade eller hydrerade sådana) som är blandade eller emulgerade med vaxer, lecitin eller antioxidanter;

2.

blandningar som innehåller silikonfetter eller silikonoljor;

3.

blandningar av grafit, talk, glimmer, bentonit eller aluminium i pulverform med oljor, fettartade ämnen, vaxer etc.


Numret omfattar emellertid inte ätbara blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor som används som formsläppmedel (t.ex. form- och plåtsmörjmedel för bagerier) (nr 1517);

G.

preparat för smörjning, inoljning eller infettning av textilvaror, läder, hudar, pälsverk etc. Dessa kan användas för smörjning och uppmjukning av textilfibrer under spinningen, för inoljning eller infettning av läder etc. Hit hör bl.a. blandningar av mineraloljor eller fettämnen och ytaktiva ämnen (t.ex. sulforicinoleater) samt i vatten dispergerbara textilsmörjmedel som innehåller stor mängd ytaktiva ämnen jämte mineraloljor och andra kemiska produkter.
Numret omfattar också:

1.

stabiliserade suspensioner av molybdendisulfid i mineralolja, som innehåller minst 70 viktprocent mineralolja och som uteslutande på grund av deras speciella smörjande egenskaper är avsedda att användas som tillsatsmedel i små mängder till smörjoljor för maskiner etc., varvid molybdendisulfiden utgör den verksamma beståndsdelen;

2.

rostskyddsmedel som är baserade på ullfett och lösta i lacknafta, även om lacknaftahalten överstiger 70 viktprocent;

3.

icke hårdnande pastor som består av vaselin och kalktvålar och vilka används för smörjning och tätning av fogar och gängor vid hopsättning av vakuumbromsenheter.

 

Numret omfattar inte heller:

a)

konstgjort garvfett (konstgjord degras) (nr 1522);

b)

gelberedningar avsedda för användning i human- eller veterinärmedicin som smörjmedel för kroppsdelar vid kirurgiska ingrepp eller kroppsundersökningar eller som kontaktmedel mellan kroppen och medicinska instrument (nr 3006);

c)

kolloidal och halvkolloidal grafit samt grafitpastor (nr 3801);

d)

preparat som är avsedda att motverka slirning hos drivremmar (nr 3824) samt rostskyddspreparat enligt nr 3824.

  

3404 Konstgjorda vaxer och beredda vaxer


3404.20

- Av polyoxyeten (polyetenglykol)

3404.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar konstgjorda vaxer (inom industrin ibland benämnda syntetiska vaxer) och beredda vaxer enligt definition i anm. 5 till detta kapitel. Dessa består av eller innehåller organiska ämnen med relativt hög molekylvikt och utgör inte isolerade kemiskt definierade föreningar. Dessa vaxer består av:

A.

kemiskt framställda organiska produkter med vaxkaraktär, även vattenlösliga. Vaxer enligt nr 2712 som är framställda genom syntes eller på annat sätt (t.ex Fischer-Tropsch-vaxer, som huvudsakligen består av kolväten) omfattas emellertid inte av detta nummer. Numret omfattar inte heller vattenlösliga, vaxartade produkter med ytaktiva egenskaper (nr 3402);

B.

produkter som har erhållits genom blandning av två eller flera olika animaliska vaxer, olika vegetabiliska vaxer eller olika vaxer av andra slag, eller genom blandning av vaxer av olika slag (animaliska, vegetabiliska eller andra) (t.ex. blandningar av olika vegetabiliska vaxer och blandningar av ett mineralvax och ett vegetabiliskt vax). Numret omfattar emellertid inte blandningar av mineralvaxer (nr 2712);

C.

produkter med vaxkaraktär som är baserade på ett eller flera vaxer och innehåller fett, harts, mineralämnen eller andra ämnen. Numret omfattar emellertid inte oblandade animaliska eller vegetabiliska vaxer även raffinerade eller färgade (nr 1521). Numret omfattar inte heller oblandade mineralvaxer eller blandade mineralvaxer, även färgade (nr 2712).


Ovan i punkt A, B, och C beskrivna produkter omfattas emellertid inte av detta nummer när de är blandade med, dispergerade (suspenderade eller emulgerade) i eller lösta i någon vätska (nr 3405, 3809 etc.).

Vaxer enligt punkt A och C ovan måste ha

  1. en droppunkt över 40 °C samt
  2. en viskositet, mätt med rotationsviskosimeter, av högst 10 Pa.s (eller 10 000 cP) vid en temperatur av 10 °C över deras droppunkt.

Dessutom uppvisar sådana produkter i allmänhet följande egenskaper:

a)

ytan blir blank efter lätt gnidning;

b)

deras konsistens och löslighet är i hög grad beroende av temperaturen;

c)

vid 20 °C:

1.

är somliga mjuka och knådbara (men inte klibbiga eller flytande) (mjuka vaxer), andra är spröda (hårda vaxer);

2.

är de inte genomsynliga men kan vara genomskinliga;

d)

 vid temperaturer över 40 °C smälter de utan sönderdelning;

e)

omedelbart över deras smältpunkt kan de inte med lätthet dras till trådar;

f)

de är dåliga ledare av värme och elektricitet.


Vaxer enligt detta nummer har varierande kemisk sammansättning. Som exempel på sådana vaxer kan nämnas:

1.

polyalkylenvaxer (t.ex. polyetenvax). Dessa används i förpackningsmaterial, textilsmörjmedel, poler- och putsmedel etc.;

2.

vaxer som har erhållits genom partiell oxidation av kolvätevaxer (såsom syntetiskt eller naturligt paraffin). Dessa används i stor utsträckning i polermedel, för ytbeläggning, i smörjmedel etc.;

3.

vaxer som består av blandningar av klorparaffiner, polyklordifenyler eller polyklornaftalener. Dessa används i flamskyddsmedel, som isolermedel, impregneringsmedel i kondensatorer, smörjmedel, träkonserveringsmedel etc.;

4.

poly(oxietylen) (polyetylenglykol)vaxer. Dessa är vattenlösliga och används i kosmetika och farmaceutiska produkter, som bindemedel, som mjukningsmedel, som konserveringsmedel, i lim för textilier eller papper, i tryckfärger, i gummiblandningar etc.;

5.

vaxer som består av blandningar av fettketoner, fettsyraestrar (t.ex. propylenglykolmonostearat som är modifierat med mindre mängd tvål och blandat med glycerolmono- och distearater som är förestrade med vinsyra och ättiksyra), fettaminer eller fettamider. De används i kosmetika, polermedel, målningsfärger etc.;

6.

vaxer som har erhållits genom partiell eller fullständig kemisk modifiering av naturliga vaxer såsom montanvax (lignitvax);

7.

vaxer som består av två eller flera olika slag av vaxer (med undantag av blandningar av mineralvaxer, vilka klassificeras enligt nr 2712) eller av ett eller flera vaxer med andra ämnen, t.ex. vax som består av paraffin och polyeten, vilket används för ytbeläggning; vax som består av paraffin och stearin och som används som råmaterial för ljustillverkning; vax som består av oxiderat kolvätevax och emulgator; sigillack och vaxer med liknande sammansättning, oavsett förpackningssätt, andra än produkter enligt nr 3214.

 

Färgning av ovannämnda vaxer påverkar inte klassificeringen av dessa.

Förutom de varor som enligt ovan inte omfattas av detta nummer omfattar numret inte heller:

a)

lanolinalkoholer, även om de har vaxkaraktär (nr 1505);

b)

hydrerade oljor, även om de har vaxkaraktär (nr 1516);

c)

isolerade kemiskt definierade organiska föreningar (29 kap.);

d)

s.k. dentalvax samt avtrycksmassor för dentalt bruk, föreliggande i satser, i detaljhandelsförpackningar eller i form av plattor, hästskoformade stycken, stänger e.d. (nr 3407);

e)

tekniska enbasiska fettsyror och tekniska fettalkoholer, även om de har vaxkaraktär (nr 3823);

f)

blandningar av mono-, di- och trifettsyraestrar av glycerol, som inte har vaxkaraktär (nr 3824);

g)

blandade polyklordifenyler och blandade klorparaffiner, som inte har vaxkaraktär (nr 3824);

h)

poly(oxietylen) (polyetylenglykol) som inte har vaxkaraktär (t.ex. nr 3824 eller 3907);

ij)

polyeten som inte har vaxkaraktär (t.ex. nr 3901).


3405 Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv, karosserier, glas eller metall, skurpasta, skurpulver och liknande preparat (även i form av papper, vadd, filt, bondad duk, porös plast eller poröst gummi som impregnerats, överdragits eller belagts med sådana preparat), med undantag av vaxer enligt nr 3404


3405.10

- Puts- och polermedel och liknande preparat för skodon eller läder

3405.20 

- Puts- och polermedel och liknande preparat för trägolv, trämöbler eller andra trävaror

3405.30

- Polermedel och liknande preparat för karosserier, andra än metallpolermedel

3405.40

- Skurpasta, skurpulver och andra skurmedel

3405.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar puts- och polermedel för skodon, möbler, golv, karosserier, glas och metallföremål (av silver, koppar etc.), beredda pulver och pastor för rengöring av kokkärl, vaskar, golvplattor, spisar etc. och liknande preparat, såsom puts- och polermedel för läder. Numret omfattar också polermedel som samtidigt ger skyddsverkan.

Produkter enligt detta nummer är framställda på basis av vaxer, slipmedel eller andra ämnen. Bland hithörande produkter kan nämnas:

  1. skokräm och bonvax, vilka består av vaxer som är försatta med terpentinolja eller emulgerade i vattenhaltigt medium och ofta är försatta med färgämnen;
  2. putsmedel för metaller och för glas, vilka består av milt verkande slipmedel såsom krita eller kiselgur vilka är suspenderade i en emulsion av lacknafta och flytande tvål;
  3. puts-, poler- och slipmedel för metaller etc., som innehåller pulver eller stoft av diamant;
  4. skurpulver som utgör blandningar av mycket finmalen sand med natriumkarbonat och tvål. Skurpastor erhålls om skurpulver blandas med t.ex. en lösning av vaxer i mineralsmörjolja.

Produkter enligt detta nummer föreligger ofta i detaljhandelsförpackningar och förekommer vanligen i form av vätskor, pastor, pulver, tabletter, stavar etc. De kan vara avsedda för hushållsbruk eller för industriellt bruk.
Numret omfattar också papper, vadd, filt, bondad duk, porös plast eller poröst gummi som har impregnerats, överdragits eller belagts med ovannämnda produkter, men på liknande sätt impregnerade, överdragna eller belagda putsdukar av textilväv samt diskbollar av stål och liknande produkter av andra metaller omfattas inte av detta nummer (elfte resp. femtonde avd.).

Numret omfattar inte heller:

a)

oblandade slipmedel i pulverform (i allmänhet 25 eller 28 kap.);

b)

skovitt i tablettform samt beredda flytande färger för skodon av mockaskinn (nr 3210);

c)

degras, även konstgjord (nr 1522); andra oljor och fetter för läderberedning (15 kap., nr 2710, 3403, 3824 etc.);

d)

preparat för kemisk tvätt samt fläckborttagningsmedel, avsedda för rengöring av klädespersedlar. Sådana preparat klassificeras efter sin sammansättning (vanligen som bensin, nr 2710, eller som produkter enligt nr 3814 eller 3824).



3406 Stearinljus, paraffinljus, vaxljus o.d.

Ljus (även i form av kulor eller rullade till spiral) är vanligen framställda av talg, stearin, paraffin eller vax.

De klassificeras enligt detta nummer även om de är färgade, parfymerade, dekorerade etc.

Numret omfattar också nattljus som är försedda med flytkropp.

Numret omfattar inte:

a)

astmarökgubbar (nr 3004);

b)

vaxtändstickor (nr 3605);

c)

rökgubbar som innehåller svavel (nr 3808).



3407 Modelleringspastor, inbegripet sådana som är avsedda för barn; så kallad dentalvax samt avtrycksmassor för dentalt bruk, föreliggande i satser, i detaljhandelsförpackningar eller i form av plattor, hästskoformade stycken, stänger e.d.; andra preparat för dentalt bruk, på basis av gips

A. Modelleringspastor

Modelleringspastor utgör plastiska produkter som i allmänhet används av konstnärer och guldsmeder för att göra modeller men även av barn som leksaker.

Vanligast förekommande är pastor på basis av zinkoleat. De innehåller också vaxer, paraffinolja och kaolin samt känns något fettartade vid beröring.

Andra pastor utgör blandningar av pappersmassa och kaolin jämte bindemedel.

Dessa modelleringspastor är i allmänhet färgade och föreligger i lös vikt eller i form av kakor, stänger, plattor etc.

Modelleringspastor i satser, inbegripet sådana som är avsedda för barn, omfattas också av detta nummer.

B. S.k. dentalvax samt avtrycksmassor för dentalt bruk

Dessa utgör produkter av växlande sammansättning och används av tandläkare för att ta avtryck av tänderna. I allmänhet består de av vaxer, plaster eller guttaperka i blandning med andra ämnen såsom kolofonium, schellack och fyllmedel (t.ex. pulveriserad glimmer). Vanligen är de färgade och till konsistensen kan de vara hårda eller knådbara.

Dessa produkter klassificeras enligt detta nummer endast när de föreligger i satser, detaljhandelsförpackningar eller i form av plattor, hästskoformade stycken (kompakta eller ihåliga), stänger e.d. Om de föreligger på annat sätt (t.ex. i lös vikt), klassificeras de efter sammansättningen (nr 3404, 3824 etc.).

C. Andra preparat för dentalt bruk, på basis av gips

Detta nummer inkluderar preparat för dentalt bruk, på basis av gips, vanligen innehållande mer än 2 viktprocent tillsatser. Möjliga tillsatser är titandioxid som ett vitt pigment, färgämnen, kiselgur, dextriner och melaminharts. De innehåller också stelningsacceleratorer eller -fördröjningsmedel.

Sådana produkter som används för dentalt bruk innehåller vanligtvis 25 vikt-% eller mer av kalciumsulfat-hemihydrat, en förening som inte förekommer naturligt men som kan tillverkas, t.ex. genom dehydrering av gipsavtryck med ett högt innehåll av kalciumsulfatdihydrat.

Produkterna används för att ta tandavtryck, för att göra modeller eller för annat dentalt bruk och klassificeras enligt detta nummer oavsett i vilken form de föreligger.

Sådana beredningar bör inte förväxlas med gips som innehåller endast en liten mängd acceleratorer eller fördröjningsmedel (nr 2520).

Numret omfattar inte tandcement och andra tandfyllningsmedel (nr 3006).


35 kap. Proteiner; modifierad stärkelse; lim och klister; enzymer

3501 Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim


3501.10

- Kasein

3501.90

- Andra slag


A. Kasein och kaseinderivat

  1. Kasein är huvudbeståndsdelen av proteinerna i mjölk. Det erhålls från skummjölk genom utfällning (ystning), i allmänhet med syror eller löpe. Numret omfattar olika typer av kasein, vilkas egenskaper varierar beroende på vilken ystningsmetod som har använts, t.ex. syrakasein, kaseinogen och löpekasein (parakasein).
    Kasein är vanligen ett gulvitt, kornigt pulver som är lösligt i alkalier men inte i vatten. Det används huvudsakligen för beredning av lim, målningsfärger och kallvattenfärger, för ytbehandling av papper samt för framställning av kaseinplaster (härdat kasein), konstfibrer, näringspreparat och farmaceutiska produkter.
  2. Kaseinater (kaseinsalter) innefattar bl.a. natrium- och ammoniumsalter, ofta benämnda "lösligt kasein"; dessa salter används vanligen för beredning av näringspreparat och farmaceutiska produkter. Kalciumkaseinat används alltefter beskaffenheten för beredning av födoämnen eller som lim.
  3. Andra kaseinderivat innefattar särskilt klor-, brom- och jodkasein samt kaseintannat, vilka används inom farmacin.

B. Kaseinlim

Detta består av kalciumkaseinat (se anvisning ovan) eller av blandningar av kasein och krita med tillsats av t.ex. små mängder borax eller ammoniumklorid. Kaseinlim förekommer vanligen i pulverform.

Detta nummer omfattar inte:

a)

kaseinater av ädla metaller (nr 2843) samt kaseinater enligt nr 2844 – 2846 och 2852;

b)

s.k. vegetabiliskt kasein (nr 3504);

c)

kaseinlim som är förpackat för försäljning i detaljhandeln som lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (nr 3506);

d)

härdat kasein (nr 3913).


3502 Albuminer (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner innehållande mer än 80 viktprocent vassleproteiner, beräknat på torrsubstansen), albuminater och andra albuminderivat


 

- Äggalbumin

3502.11

- - Torkat

3502.19

- - Annat

3502.20

- Mjölkalbumin (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner)

3502.90 

- Annat


  1. Albuminer utgör animaliska eller vegetabiliska proteiner. De animaliska albuminerna är de viktigaste och omfattar bl.a. äggvita (äggalbumin, ovalbumin), blodalbumin (serumalbumin), mjölkalbumin (laktalbumin) och fiskalbumin. Till skillnad från kasein är albuminer lösliga såväl i vatten som i alkalier, och lösningarna koagulerar vid upphettning.
    Numret omfattar även koncentrat av vassleprotein, som innehåller två eller flera vassleproteiner, och har en halt av mer än 80 viktprocent vassleprotein, beräknat på torrsubstansen. Vassleproteinhalten beräknas genom att talet 6,38 multipliceras med vassleproteinets kvävehalt. Vassleproteinkoncentrat innehållande högst 80 viktprocent vassleproteiner beräknat på torrsubstansen klassificeras enligt nr 0404.
    Albuminer förekommer vanligen som viskösa vätskor, som genomskinliga gula flingor eller som amorfa vita, rödaktiga eller gulaktiga pulver.
    Albuminer används för framställning av lim, födoämnen och farmaceutiska produkter, för ytbehandling av läder, för behandling av textilmaterial eller papper (särskilt fotografiskt papper), för klarning av vin eller andra drycker etc.
  2. Albuminater (albuminsalter) och andra albuminderivat, t.ex. järnalbuminat, brom- och jodalbumin samt albumintannat.

Numret omfattar inte:

a)

torkat blod, ibland oriktigt benämnt blodalbumin (nr 0511),

b)

albuminater av ädla metaller (nr 2843) samt albuminater enligt nr 2844 – 2846 och 2852;

c)

blodalbumin som är berett för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk samt blodplasma från människor (30 kap.).



3503 Gelatin (inbegripet gelatinfolier med kvadratisk eller rektangulär form, även ytbehandlade eller färgade) och gelatinderivat; husbloss; annat lim av animaliskt ursprung, dock inte kaseinlim enligt nr 3501

Gelatin och lim enligt detta nummer utgör vattenlösliga proteiner som utvinns ur hudar, brosk, ben, senor eller liknande animaliska material, vanligen genom behandling med varmt vatten med eller utan tillsats av syror.

A.

Gelatin är mindre klibbande och mera renat än andra limsorter och ger med vatten ett klart gelé. Gelatin används vid tillredning av födoämnen, för framställning av farmaceutiska produkter och fotografiska emulsioner, vid odling av bakterier och för klarning av öl och vin. Det används också för appretering av papper och textilvaror, inom tryckerier samt för framställning av plast (härdat gelatin) och varor av gelatin.
Gelatin förekommer vanligen i form av tunna, genomskinliga, nästan färg- och luktlösa ark, som har märken av de nät på vilka de har torkats. Det saluförs också i form av skivor, plattor, flingor, pulver etc.
Gelatinfolier klassificeras enligt detta nummer under förutsättning att de har rektangulär eller kvadratisk form och även om de är ytbehandlade eller färgade (t.ex. präglade, metalliserade eller tryckta
– andra än brevkort av gelatin och liknande tryckalster som klassificeras enligt 49 kap.). Gelatinfolier som är nedskurna till annan än kvadratisk eller rektangulär form (t.ex. runda skivor) klassificeras enligt nr 9602. Gjutna eller snidade varor av icke härdat gelatin klassificeras även de enligt nr 9602.

B.

Gelatinderivat innefattar bl.a. gelatintannat och gelatinbromtannat

C.

Husbloss erhålls genom mekanisk bearbetning av simblåsor från vissa fiskar, särskilt stör. Det förekommer i fast form, i allmänhet i form av halvtransparenta tunna ark. Det används huvudsakligen som klarningsmedel för öl, vin eller andra alkoholhaltiga drycker samt inom farmacin.

D.

Andra lim och klister av animaliskt ursprung (glutinlim) som omfattas av detta nummer består av orent gelatin som används som lim. Dessa lim får innehålla tillsatser såsom konserveringsmedel, pigment eller viskositetsreglerande ämnen.
De viktigaste limsorterna är:

1.

lim från ben, hudar e.d. Dessa limsorter är gula eller bruna till färgen och har stark lukt. De förekommer vanligen i tjockare, hårdare och sprödare ark än gelatin, men även i form av pärlor, flingor etc.;

2.

fisklim (andra än husbloss). Dessa limsorter erhålls genom inverkan av hett vatten på fiskavfall (skinn, brosk, ben, fenor etc.) och förekommer vanligen som gelatinösa vätskor.


Numret omfattar inte:

a)

kaseinlim (nr 3501);

b)

lim och klister, förpackade för försäljning i detaljhandeln som lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (nr 3506);

c)

hektografmassa, valsmassa o.d. på basis av gelatin (nr 3824);

d)

härdat gelatin (nr 3913).



3504 Peptoner och peptonderivat; andra proteinämnen samt derivat av sådana ämnen, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; hudpulver, även behandlat med kromsalt

A.

Peptoner och peptonderivat

1.

Peptoner är lösliga ämnen som erhålls då proteiner hydrolyseras eller behandlas med vissa enzymer (pepsin, papain, pankreatin etc.). Peptoner förekommer ibland i lösning men vanligen i form av vita eller gulaktiga pulver som är mycket hygroskopiska och därför vanligen förpackade i lufttäta behållare. De viktigaste slagen är köttpeptoner, jästpeptoner, blodpeptoner och kaseinpeptoner. Peptoner används inom farmacin, i livsmedelsberedningar, för odling av bakterier etc.

2.

Peptonater utgör derivat av peptoner och används huvudsakligen inom farmacin. Viktigast är järnpeptonat och manganpeptonat.

B.

Andra proteinämnen samt derivat av sådana ämnen, inte inbegripna i andra tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning. Bland dessa märks särskilt:

1.

gluteliner och prolaminer, utgörande proteiner från spannmål (t.ex. gliadiner extraherade ur vete eller råg samt zein extraherat ur majs);'

2.

globuliner, t.ex. mjölkglobuliner och ägglobuliner (med undantag av de globuliner som omnämns i uteslutning d i slutet av denna anvisning);

3.

glycinin, det viktigaste sojaproteinet;

4.

keratiner, som erhålls ur hår, naglar, horn, hovar, fjädrar etc.;

5.

nukleoproteider, som utgör proteiner bundna till nukleinsyror, och derivat av nukleoproteider. Nukleoproteider framställs t.ex. ur bryggerijäst. Deras salter (med järn, koppar etc.) används huvudsakligen inom farmacin. Numret omfattar emellertid inte nukleoproteider av kvicksilver som motsvarar varubeskrivningen i nr 2852;

6.

proteinisolat, som erhålls genom extraktion ur något vegetabiliskt ämne (t.ex. avfettat sojamjöl) och består av blandningar av däri ingående proteiner. Proteinhalten hos dessa isolat uppgår i allmänhet till minst 90 %.

C.

Hudpulver, även behandlat med kromsalt. Hudpulver används för bestämning av tannin i naturliga garvämnen och i vegetabiliska garvämnesextrakter. Det utgörs av rent kollagen och erhålls ur färska hudar genom varsam behandling. Hudpulver kan vara försatt med ringa mängd kromalun (hudpulver behandlat med kromsalt) eller föreligga utan sådan tillsats, varvid kromalun måste tillsättas omedelbart före användningen. Hudpulver som har behandlats med kromsalt får inte förväxlas med pulver av kromläder enligt nr 4115, vilket har mindre värde och inte är lämpligt för bestämning av tannin.

Numret omfattar inte:

a)

proteinhydrolysat, vilka huvudsakligen består av en blandning av aminosyror och natriumklorid samt proteinkoncentrat som erhålls genom att avlägsna vissa beståndsdelar i avfettat sojamjöl och som används som tillsatser i livsmedelsberedningar (nr 2106);

b)

proteinater av ädla metaller (nr 2843) samt proteinater enligt nr 2844 – 2846 och 2852;

c)

nukleinsyra och salter av nukleinsyra (nukleater) (nr 2934);

d)

fibrinogen, fibrin, blod- och serumglobuliner, normalt humant immunoglobulin, immunsera (specifika immunoglobuliner) och andra blodfraktioner (nr 3002);

e)

varor enligt detta nummer när de föreligger som medikamenter (nr 3003 eller 3004);

f)

enzymer (nr 3507);

g)

härdade proteiner (nr 3913).



3505 Dextrin och annan modifierad stärkelse (t.ex. förklistrad eller förestrad stärkelse); lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse


3505.10

- Dextrin och annan modifierad stärkelse

3505.20

- Lim och klister


A.

Dextrin och annan modifierad stärkelse, dvs. produkter som har erhållits genom omvandling av stärkelse genom inverkan av värme, kemikalier (t.ex. syror eller alkalier) eller diastas samt stärkelse som är modifierad genom t.ex. oxidation, förestring eller företring. Tvärbundna stärkelser (t.ex. distärkelsefosfat) är en viktig grupp av modifierade stärkelser.

1.

Dextrin erhålls
– antingen genom nedbrytning av stärkelse genom hydrolys med syror eller med enzymer. Den erhållna produkten benämns maltodextrin. Produkter av detta slag klassificeras emellertid enligt detta nummer endast under förutsättning att de har en halt av reducerande socker, uttryckt som dextros, av högst 10 % av torrsubstansen;
– eller genom rostning av stärkelse, med eller utan tillsats av små mängder kemikalier. Om inga kemikalietillsatser används benämns den erhållna produkten rostad stärkelse.
Dextrin förekommer i form av ett vitt, gulaktigt eller brunt pulver alltefter framställningssättet och det slag av stärkelse som har använts. Det är lösligt i vatten (lagom uppvärmt, om så är nödvändigt) men inte i alkohol.

2.

Löslig stärkelse (amylogen) är en mellanprodukt som erhålls vid omvandling av stärkelse till dextrin. Den framställs genom att koka stärkelse i vatten eller genom att under lång tid behandla stärkelse med kall utspädd syra. Nr 3505 omfattar också löslig stärkelse som innehåller små mängder kaolin. Denna vara används huvudsakligen som tillsats till pappersmassa vid tillverkning av papper.

3.

Förklistrad eller "kallsvällande" stärkelse erhålls genom att stärkelse fuktas med vatten och värmebehandlas till dess man erhåller en mer eller mindre gelatinös massa, som sedan torkas och mals till ett pulver. Denna produkt kan också erhållas genom extrudering och efterföljande malning till pulver. Den används vid papperstillverkning, i textilindustrin, inom metallurgin (för framställning av kärnbindemedel), i livsmedelsindustrin samt till djurfoder etc.

4.

Företrad eller förestrad stärkelse (stärkelse som har modifierats genom företring eller förestring). Företrad stärkelse innefattar bl.a. stärkelse med hydroxietyl-, hydroxipropyl- eller karboximetylgrupper. Som exempel på förestrad stärkelse kan nämnas stärkelseacetat, som huvudsakligen används inom textil- och pappersindustrierna, samt stärkelsenitrat (nitrostärkelse), som används för framställning av sprängämnen.

5.

Annan modifierad stärkelse, t.ex.:

a)

dialdehydstärkelse;

b)

stärkelse som är behandlad med formaldehyd eller epiklorhydrin och som används t.ex. som puder för handskar för kirurgiskt bruk.


Modifierade stärkelser enligt detta nummer kan i allmänhet skiljas från omodifierade stärkelser enligt kap. 11 genom förändringar i egenskaperna, t.ex. klarhet av lösning och gel, tendens att bilda gel eller att kristallisera, vattenbindande förmåga, stabilitet vid frysning resp. upptining, gelatiniseringstemperatur eller maximal viskositet.

B.

Lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse, t.ex.:

1.

dextrinklister, som består av dextrin löst i vatten eller i blandning med andra ämnen (t.ex. magnesiumklorid);

2.

stärkelseklister, som erhålls genom att behandla stärkelse med alkali (t.ex. natriumhydroxid);

3.

lim och klister som består av obehandlad (nativ) stärkelse, borax och vattenlösliga cellulosaderivat eller av obehandlad (nativ) stärkelse, borax och stärkelseetrar.

 

Ovannämnda produkter förekommer vanligen i form av vita, gula eller brunaktiga, amorfa pulver eller som gummiliknande massor. Härav kommer benämningarna "British gum" och "starch gum" på vissa av dessa produkter. De används huvudsakligen som lim och klister inom färg-, textil- och pappersindustrierna samt inom metallurgin.

Numret omfattar inte:

a)

obehandlad (nativ) stärkelse (nr 1108);

b)

nedbrytningsprodukter av stärkelse som har en halt av reducerande socker, uttryckt som dextros, som överstiger 10 % av torrsubstansen (nr 1702);

c)

lim och klister förpackade för försäljning i detaljhandeln som lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (nr 3506);

d)

beredda glätt- och appreturmedel (på basis av stärkelse eller dextrin) av sådana slag som används inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier (nr 3809).



3506 Lim och klister, beredda, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; produkter lämpliga för användning som lim eller klister, förpackade för försäljning i detaljhandeln som lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg


3506.10

- Produkter lämpliga för användning som lim eller klister, förpackade för försäljning i detaljhandeln som lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg:

 

- Andra slag

3506.91

- - Lim och klister på basis av polymerer enligt nr 3901- 3913 eller på gummi

3506.99

- - Andra

 


A.

Produkter lämpliga för användning som lim eller klister, förpackade för försäljning i detaljhandeln som lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg.
Denna grupp omfattar de beredda lim och klister som omnämns i B nedan samt andra produkter som är lämpliga för användning som lim eller klister, under förutsättning att de är förpackade för försäljning i detaljhandeln som lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg.
De förpackningar vari lim och klister förekommer i detaljhandeln utgör vanligen flaskor och burkar av glas, askar och tuber av metall, kartonger, papperspåsar etc. Ibland utgörs "förpackningarna" endast av ett pappersband som har virats om t.ex. en benlimskaka. En liten pensel av lämplig typ förpackas ibland tillsammans med vissa lim och klister (t.ex. sådana som föreligger i flaskor eller burkar för direkt användning). Sådana penslar klassificeras tillsammans med limmet eller klistret.
Produkter (t.ex. dextrin, metylcellulosa i granulform) som förutom som lim eller klister kan användas även för andra ändamål klassificeras enligt detta nummer endast om det förekommer någon uppgift på förpackningen att de är avsedda att försäljas som lim eller klister.

B.

Lim och klister, beredda, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, t.ex.:

1.

glutenlim (wienerlim), vilket vanligen framställs ur gluten som har gjorts lösligt genom partiell fermentering. Limmet förekommer vanligen i flingor eller som pulver och färgen varierar från gulaktig till brun;

2.

lim och klister som har erhållits genom kemisk behandling av naturliga gummiarter;

3.

lim på basis av silikater etc.;

4.

preparat som är speciellt beredda för användning som lim eller klister och som består av polymerer eller blandningar därav enligt nr 3901–3913 som, frånsett tillåtna tillsatser till produkter enligt 39 kap. (fyllmedel, mjukningsmedel, lösningsmedel, pigment etc.), innehåller andra tillsatta ämnen, som inte omfattas av detta kapitel (t.ex. vaxer, hartsestrar, icke modifierad naturlig schellack);

5.

lim och klister som består av en blandning av gummi, organiska lösningsmedel, fyllmedel, vulkmedel och hartser.

 

Med undantag av de produkter som beskrivs i avsnitt A ovan omfattar nr 3506 inte lim och klister som omfattas av något annat tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning, t.ex.:

a)

kaseinlim (nr 3501), lim av animaliskt ursprung (nr 3503) samt lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse (nr 3505);

b)

andra produkter, vilka antingen direkt eller efter behandling kan användas som lim eller klister, t.ex. fågellim (nr 1302), oblandade silikater (nr 2839), kalciumkaseinat (nr 3501), dextrin (nr 3505), dispersioner eller lösningar av polymerer enligt nr nr 3901 - 3913 (39 kap. eller nr 3208) samt dispersioner eller lösningar av gummi ( 40 kap.).
Det bör observeras att vissa produkter som omfattas av detta nummer är direkt användbara som lim eller klister, medan andra måste lösas eller dispergeras i vatten före användningen.
Detta nummer omfattar inte beredda glätt- och appreturmedel för textilvaror etc. (nr 3809) samt beredda kärnbindemedel (nr 3824). I vissa länder benämns dylika produkter ibland lim, trots att produkterna inte används på grund av sina limmande egenskaper.


Nummer 3506 omfattar inte heller produkter som har karaktär av tätnings- och utfyllningsmedel etc. enligt nr 3214.


3507 Enzymer; enzympreparat, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans


3507.10

- Löpe och koncentrat av löpe

3507.90

- Andra slag


Enzymer utgör organiska ämnen som bildas av levande celler. De har förmågan att igångsätta och reglera specifika kemiska reaktioner inom eller utanför levande celler utan att själva undergå någon förändring i sin kemiska struktur.

Enzymer kan indelas på följande sätt:

I.

Efter sin kemiska sammansättning, t.ex.:

a)

enzymer i vilka molekylen uteslutande består av ett protein (t.ex. pepsin, trypsin och ureas);

b)

enzymer i vilka molekylen består av ett protein jämte ett ämne av annat slag med låg molekylvikt, vilket är verksamt som cofaktor. Cofaktorn kan antingen vara en metalljon (t.ex. koppar i askorbatoxidas, zink i alkalisk fosfatas ur human placenta) eller en sammansatt organisk molekyl som kallas coenzym (t.ex. tiamindifosfat i pyruvatdekarboxylas eller pyridoxalfosfat i glutaminoxosyraaminotransferas). Ibland måste båda slagen ingå.

II.

Efter:

a)

sin kemiska verkan som oxidoreduktaser, transferaser, hydrolaser, lyaser, isomeraser och ligaser; eller

b)

sin biologiska verkan som amylaser, lipaser, proteaser etc.

 

Detta nummer omfattar:

A. "Rena" (isolerade) enzymer

Dessa förekommer i allmänhet i kristallinisk form och är huvudsakligen avsedda att användas inom medicinen eller inom vetenskaplig forskning. De har inte lika stor betydelse i den internationella handeln som enzymkoncentrat och enzympreparat.

B. Enzymkoncentrat

Dessa koncentrat erhålls i allmänhet ur vatten- eller lösningsmedelsextrakt av djurorgan, växter, mikroorganismer eller av kulturer (odlingar av bakterier, mögelsvampar etc.). Dessa produkter, som kan innehålla flera enzymer i olika proportioner, kan vara standardiserade eller stabiliserade.

Det bör observeras att vissa av standardiserings- eller stabiliseringsmedlen redan kan förekomma i varierande mängder i koncentraten och härröra antingen från fermenteringsvätskan eller från klarnings- eller utfällningsprocesserna.

Koncentraten kan erhållas exempelvis i pulverform genom fällning eller frystorkning eller i form av granulat genom användning av granuleringsmedel eller inerta bärare.

C. Enzympreparat, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

Enzympreparat erhålls genom utspädning av de koncentrat som är omnämnda i punkt B ovan eller genom att blanda isolerade enzymer eller enzymkoncentrat med varandra. Preparat till vilka ämnen har tillsatts som gör dem lämpliga för speciell användning klassificeras också enligt detta nummer, under förutsättning att de inte omfattas av något tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning.

I denna grupp inbegrips bl.a.:

  1. enzympreparat som används för att göra kött mört, t.ex. sådana som består av ett proteolytiskt (proteinnedbrytande) enzym (t.ex. papain) med tillsats av dextros eller andra födoämnen;
  2. enzympreparat för klarning av öl, vin eller fruktsaft (t.ex. pektinnedbrytande enzymer med tillsats av gelatin, bentonit etc.);
  3. enzympreparat för avklistring av textilier, t.ex. sådana på basis av från bakterier erhållna α-amylaser eller proteaser.

Detta nummer omfattar inte bl.a. följande slags preparat:

a)

medikamenter (nr 3003 eller 3004);

b)

enzymatiska garveripreparat (nr 3202);

c)

enzymatiska blötläggnings- eller tvättmedel samt andra produkter enligt 34 kap.


De viktigaste inom handeln förekommande enzymerna är följande:

1.

Löpe (kymosin, rennin).
Löpe utvinns antingen ur färska eller torkade löpmagar från kalvar eller genom odling av vissa mikroorganismer. Det är ett proteinnedbrytande enzym som ystar mjölk genom att kaseinet koagulerar. Löpe förekommer i flytande form eller i form av pulver eller tabletter. Det kan innehålla salter (t.ex. natriumklorid, kalciumklorid eller natriumsulfat), som utgör rester från tillverkningen eller som har tillsatts i standardiseringssyfte, samt konserveringsmedel (t.ex. glycerol).
Löpe används huvudsakligen för framställning av ost.

2.

Pankreasenzymer.
De viktigaste av de enzymer som bildas i bukspottkörteln (pankreas) är trypsin och kymotrypsin (som är proteinnedbrytande), α-amylas (som är stärkelsenedbrytande) samt lipas (som är fettnedbrytande). De används huvudsakligen inom medicinen och farmacin för behandling av matsmältningsrubbningar.
Pankreasenzymkoncentrat erhålls vanligen från färska eller torkade bukspottkörtlar. De kan innehålla starkt vattenabsorberande salter (tillsatta för att ta bort en del av kristallvattnet) och vissa skyddskolloider (för att underlätta lagring eller transport). De används vid tillverkning av avklistringsmedel, tvättmedel, avhåringsmedel och garverihjälpmedel.

3.

Pepsin.
Pepsin erhålls ur magslemhinnor från svin eller nötkreatur. Det förekommer ibland i stabiliserad form i en mättad lösning av magnesiumsulfat eller blandat med sackaros eller laktos (pepsin i pulverform). Pepsin används huvudsakligen för medicinskt bruk, antingen i kombination med saltsyra eller betainhydroklorid eller som pepsinvin.

4.

Maltenzymer.
Denna grupp omfattar endast maltamylaser. Maltextrakter klassificeras enligt nr 1901.

5.

Papainer, bromelainer, ficin.
Papain används som benämning såväl för den intorkade mjölksaften från papayaträdet (Carica papaya) som för de två ur denna produkt utvunna fraktionerna papain (i detta ords mer begränsade betydelse) och kymopapain. Papain används exempelvis vid tillverkning av köldbeständigt öl, vid framställning av preparat som används för att göra kött mört (se punkt C 1 ovan) samt inom medicinen.
Papain som föreligger som intorkad mjölksaft och som endast är delvis vattenlösligt, klassificeras enligt nr 1302.
Bromelainer erhålls ur ananas.
Ficin erhålls ur mjölksaften från vissa fikonträd.

6.

Amylaser och proteaser som härrör från mikroorganismer.
Vissa mikroorganismer utsöndrar avsevärda mängder amylaser och proteaser när de får växa i lämpliga närsubstrat.
Sedan cellerna och andra föroreningar har avlägsnats, koncentreras lösningarna genom indunstning i vakuum vid låg temperatur eller också utfälls enzymerna genom tillsats av oorganiska salter (t.ex. natriumsulfat) eller organiska, med vatten blandbara lösningsmedel (t.ex. aceton).
Som exempel på amylaser och proteaser som härrör från mikroorganismer kan nämnas:

a)

α-amylaser från bakterier.
α-amylaser från bakterier (erhållna exempelvis genom användning av Bacillus subtilis) är stärkelsenedbrytande ("starch-liquefying") enzymer som används för tillverkning av lim och stärkelsebaserade pappersbestrykningsmedel, i bagerier och andra livsmedelsindustrier samt för avklistring av textilier;

b)

svampamylaser.
Svampamylaser utgörs huvudsaklien av α-amylaser som erhålls ur mögelkulturer, i synnerhet av släktet Rhizopus eller släktet Aspergillus.
Även om de har utpräglade vätskebildande egenskaper ("liquefying power") är dessa mycket mindre än hos bakterieamylaser.
Svampamylaser används för många ändamål inom livsmedelsindustrin.
Det bör observeras att svampamylaser ibland innehåller proteaser, glukosoxidas och invertas;

c)

amyloglukosidaser.
Dessa enzymer, som exempelvis erhålls ur mögelsvampar av släktet Rhizopus eller släktet Aspergillus, är starkt sockerbildande ämnen ("saccharifying agents") men har inte några vätskebildande egenskaper ("liquefying properties"). De används för att ur stärkelsehaltiga material erhålla ett högt utbyte av dextros.
De används huvudsakligen vid framställning av stärkelsesirap och druvsocker samt som försockringsmedel i spannmålsmäsk;

d)

proteaser.
Bakterieproteaser (erhållna genom användning av t.ex. Bacillus subtilis) är proteinnedbrytande enzymer som används för beredning av avklistringsmedel för textilvaror, som ingredienser i vissa tvättmedel samt vid tillverkning av öl. Proteaser från mögelsvampar används för medicinska och farmaceutiska ändamål.

7.

β-amylaser.
Dessa enzymer erhålls ur vegetabiliska material, såsom mältat korn, vete eller sojabönor. De bildar maltos av stärkelse eller dextrin.

8.

Pektinnedbrytande enzymer.
Dessa enzymer tillverkas genom att odla olika typer av mögelsvampar, huvudsakligen av släktet Rhizopus eller släktet Aspergillus. De används vid framställning och bearbetning av frukt- och köksväxtsafter (för att underlätta pressningsprocessen och öka den utvunna saftmängden).

9.

Invertas (-fruktofuranosidas).
Invertas utvinns vanligen ur underjäst från bryggerier.
Detta enzym spjälkar sackaros till glukos och fruktos. Det används vid tillverkning av sirap, choklad och marsipan.

10.

Glukosisomeras.
Detta enzym tillverkas genom odling av vissa mikroorganismer, huvudsakligen av släktet Streptomyces och släktet Bacillus. Det används för partiell omvandling av glukos till fruktos vid framställning av sirap med stark sötma.

 

Förutom de varor som enligt vad ovan sägs inte omfattas av detta nummer omfattar numret inte heller:

a)

jäst (nr 2102);

b)

coenzymer, såsom cokarboxylas (aneurinpyrofosfat) och cozymas (nikotinamidadenindinukleotid) (29 kap.);

c)

torkade körtlar och andra produkter enligt nr 3001;

d)

kulturer av mikroorganismer, blodenzymer (t.ex. trombin), fraktioner av blod och trunkerade former (delar) av dessa med enzymatiska egenskaper eller enzymatisk aktivitet samt andra produkter enligt nummer 3002.


 

36 kap. Krut och sprängämnen; pyrotekniska produkter; tändstickor; pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar krut och beredda sprängämnen, dvs. blandningar som karakteriseras av att de innehåller tillräcklig mängd oxygen för sin egen förbränning och att de vid förbränningen utvecklar hög temperatur och ger upphov till en stor gasvolym.

Kapitlet omfattar också vissa hjälpprodukter som används för tändning av ovanstående ämnen (tändhattar, rivtändare, sprängkapslar etc.).

Varor som är framställda av explosiva, pyrofora, lättantändliga eller brännbara ämnen och avsedda för utveckling av ljus, ljud, rök, flammor eller gnistor (t.ex. pyrotekniska artiklar, tändstickor, ferrocerium och vissa brännbara produkter) förs också till detta kapitel.

Detta kapitel omfattar inte isolerade kemiskt definierade föreningar (klassificeras vanligen enligt 28 eller 29 kap.), med undantag av vissa brännbara produkter som är beskrivna i punkterna II A, II B 1 och II B 2 i anv. till nr 3606. Kapitlet omfattar inte heller ammunition enligt 93 kap.

3601 Krut

Med krut förstås blandningar, som vid förbränning utvecklar en stor volym av heta gaser. Dessa gaser åstadkommer en framdrivande verkan.

Förbränningen av krut i skjutvapen äger rum i ett begränsat utrymme med så gott som konstant volym, och trycket som uppstår i vapnets pipa ger hög hastighet till en projektil.

I raketer förbränns krut under ett konstant tryck, och utströmningen av gaser genom ett munstycke ger en framdrivande verkan.

Krut enligt detta nummer innehåller brännbara ämnen och ämnen som understödjer förbränningen. De kan också innehålla ämnen som har till uppgift att reglera förbränningshastigheten.

Detta nummer omfattar bl.a. följande varor.

1.

Svartkrut.
Svartkrut består av en intim blandning av kaliumnitrat eller natriumnitrat, svavel och träkol.
Detta slags krut, vars färg växlar från svart till brunt, är lätt hygroskopiskt och används till jaktammunition och för sprängning. Det förstnämnda slaget förekommer i form av runda, jämnstora korn, medan kornen i krut för sprängningsändamål är av varierande storlek eller kan vara krossade (krut för gruvdrift).

2.

Krut till skjutvapen (annat än svartkrut).

a)

Röksvagt krut.
Sådant krut är baserat på högnitrerat cellulosanitrat (nitrocellulosa, bomullskrut) tillsammans med andra produkter, särskilt stabilisatorer såsom difenylamin. Det kan framställas antingen av cellulosanitrat och lösningsmedel eller av cellulosanitrat till vilket bariumnitrat eller kaliumnitrat, alkalidikromater etc. samt lösningsmedel har tillsatts, eller också genom gelatinering av cellulosanitrat med nitroglycerin (glyceroltrinitrat) (ballistit, cordit etc.).
Röksvagt krut förekommer i allmänhet i form av stänger, rör, rondeller, flingor eller korn.

b)

Kompositkrut.
I kompositkrut har additiv såsom nitroguanidin, hexogen (cyklotrimetylentrinitramin) eller oktogen (cyklotetrametylentetranitramin) tillsatts basprodukten (cellulosanitrat, nitroglycerin) för att förbättra dennas förbränningsegenskaper.
Polymera bindemedel i förening med samma beståndsdelar (dock inte cellulosanitrat) kan också användas för att erhålla ett slags krut.

3.

Krut till raketer.

a)

Homogent krut.
Detta består i huvudsak av cellulosanitrat och andra organiska nitrater med tillsats av andra produkter (stabilisatorer, ballistiska katalysatorer etc.). Det förekommer i form av vanligen cylindriska laddningar, som förs in i förbränningskammaren.

b)

Kompositkrut.
Sådant krut består av ett ämne som underhåller förbränningen (ammoniumperklorat, ammoniumnitrat etc.) och ett reduktionsmedel (i allmänhet syntetgummi) samt eventuellt dessutom ett metalliskt reduktionsmedel (t.ex. aluminium).


Numret omfattar inte:

a)

isolerade kemiskt definierade föreningar (vanligen 28 eller 29 kap.);

b)

beredda sprängämnen (nr 3602);

c)

cellulosanitrat (bomullskrut) (nr 3912).


3602 Beredda sprängämnen, andra än krut

Detta nummer omfattar blandningar av kemikalier vilkas förbränning framkallar en våldsammare reaktion än den som framkallas av krut. Vid förbränningen frigörs mycket stora mängder het gas, som alstrar ett enormt stort tryck under en mycket kort tidrymd. Flegmatiseringsmedel tillsätts ofta till dessa produkter för att minska deras känslighet för stötar eller friktion.

Detta nummer omfattar bl.a.:

1.

sprängämnen som består av blandningar av nitrater av glycerol (nitroglycerin) och etylenglykol (nitroglykol). Dessa produkter, som vanligen kallas dynamit, innehåller ofta andra ämnen, såsom cellulosanitrat (bomullskrut), ammoniumnitrat, torv, trämjöl, natriumklorid eller granulerat aluminium;

2.

sprängämnen som består av blandningar på basis av andra organiska nitrater eller av nitroföreningar, t.ex. blandningar på basis av TNT (2,4,6-trinitrotoluen), hexogen, oktogen, tetryl (tetranitrometylanilin), pentyl (pentaerytrittetranitrat, PETN) eller TATB (1,3,5-triamino-2,4,6-trinitrobensen). Till de TNT-baserade blandningarna hör också hexoliter (TNT + hexogen) och pentoliter (TNT + PETN) som är flegmatiserade antingen med ett vax eller med ett polymert bindemedel;

3.

sprängämnen som består av blandningar på basis av ammoniumnitrat och är sensibiliserade med andra produkter än något nitrat av glycerol eller glykol. Tillsammans med dynamit (beskriven i punkt 1 ovan) används dessa sprängämnen i stor utsträckning i gruvor och stenbrott samt vid anläggningsarbeten.
Denna grupp omfattar bl.a.:

a)

ammonal, amatol och AN-olja (ammoniumnitrat-brännolja);

b)

nitrerade sprängämnen i form av laddningar;

c)

sprängämnen i form av "slurries" (uppslamningar), vilka består av blandningar av alkalinitrater och vatten och är sensibiliserade med ett aminonitrat eller med mycket finfördelat aluminiumpulver;

d)

emulgerade sprängämnen, vilka består av en vattenlösning av alkalinitrater som är emulgerade i mineralolja;

4.

sprängämnen som består av blandningar på basis av klorater eller perklorater, t.ex. cheddit, vilken används i gruvor och stenbrott;

5.

initialsprängämnen, vilka i torrt tillstånd är mycket känsligare för stötar och friktion än sprängämnen av de slag som är nämnda i de föregående fyra punkterna. De utgör blandningar som är baserade huvudsakligen på blyazid, blytrinitroresorcinat eller tetrazen. Dessa sprängämnen används i allmänhet vid framställning av tändhattar, friktions- eller flamtändare för krutladdningar eller av sprängkapslar för sprängämnen.

 

Alla dessa sprängämnen kan föreligga i form av pulver, korn, pastor, "slurries" eller emulsioner eller som mer eller mindre torra gel, antingen löst förpackade eller i form av laddningar eller patroner.

Detta nummer omfattar inte isolerade kemiskt definierade föreningar, även om dessa är explosiva. Sådana kemikalier förs vanligen till 28 eller 29 kap., t.ex. oorganiska nitrater (nr 2834), knallkvicksilver (nr 2852), trinitrotoluen (nr 2904) och trinitrofenol (nr 2908).


3603 Stubin; tändhattar; rivtändare, sprängkapslar och liknande tändmedel (även elektriska)

Dessa produkter behövs för att antända krut och sprängämnen.

Numret omfattar följande varor:

A. Stubin

Svartkrutsstubin (t.ex. bickfordstubin) är ett medel för att överföra en låga till en tändhatt. Sådan stubin består i allmänhet av ett tunt hölje av textilmaterial, som är tjärat eller impregnerat med gummi eller plast och innehåller en sträng av svartkrut.
Detonerande stubin används för att utlösa en eller flera sprängningar och består vanligen av pentyl eller något annat explosivt ämne i ett vattentätt omhölje av textilvara eller plast (böjlig stubin) eller i ett tunt bly- eller zinkrör (rörstubin). I vissa fall är det explosiva ämnet placerat i ett tunt lager på insidan av en plastslang.
Stubin används oftast i gruvor och stenbrott samt vid anläggningsarbeten.

B. Tändhattar, rivtändare och sprängkapslar

  1. Tändhattar består av små hylsor, i allmänhet av metall, som vanligen innehåller en blandning på basis av blytrinitroresorcinat (tricinat) med tillsats av tetrazen och olika oxidations- och reduktionsmedel. Laddningarna i tändhattarna väger vanligen mellan 10 och 200 mg. Dessa tändhattar är avsedda att fästas i botten på patronhylsor och används för antändning av krut.
  2. Rivtändare består vanligen av två koncentriska rör av metall eller papp, vilka innehåller olika laddningar. Den explosiva laddningen i det inre röret tänds genom att en sågtandad tråd dras ut, varvid krutladdningen mellan de två rören antänds och överför tändningen. Rivtändare används, liksom under 1 beskrivna tändhattar, för att antända krut.
  3. Sprängkapslar består av en liten laddning av initialsprängämne plus en laddning av t.ex. pentyl, hexogen eller tetryl i ett rör av metall eller plast under ett skyddslock. De används för att antända beredda sprängämnen, andra än krut, och antänds själva i allmänhet genom lågan från en svartkrutstubin som leder fram till dem.

C. Andra tändmedel

Denna grupp omfattar bl.a. följande tändmedel.

  1. Eltändare består av en elektrisk tändpärla och en liten laddning av tändkrut, vanligen svartkrut. En elektrisk tändpärla består av två isolerade ledare till vars ändar är lödd en ledande metalltråd, som bildar en motståndsbrygga. Denna tråd är innesluten i en kula av något explosivt ämne. Tändpärlan används för att antända en krutladdning eller för att initiera ett initialsprängämne.
  2. Kemiska tändare består t.ex. av en cylinder som innehåller en med en kemikalie (t.ex. svavelsyra) fylld glasampull och en laddning av kaliumklorat, som är skilda åt genom ett metallmembran. Då ampullen krossas, fräter syran igenom metallmembranet (vilket tjänar som ett fördröjande medium) och reagerar med kaliumkloratet, varvid en så intensiv hetta uppstår att en krutladdning eller krutstubin antänds.

D. Elsprängkapslar

Eldsprängkapslar består av en elektrisk tändpärla (se i punkt C 1 ovan) i ett rör av metall (eller eventuellt plast), en liten laddning av initialsprängämne (50 till 500 mg av en blandning, vanligen på basis av blyazid) och en något större laddning av annat sprängämne (t.ex. pentyl, hexogen eller tetryl).
Denna grupp omfattar också vissa elsprängkapslar benämnda elektriska tändsatser (electric primers). Dessa är ofta mycket små och kan sakna tändpärla, i vilket fall i initialsprängämnet har blandats in någon tillsats, som gör sprängämnesblandningen ledande och gör det möjligt att antända den genom induktion.

Detta nummer omfattar inte:

a)

paraffinerade tändremsor och tändrullar för gruvlampor samt knallpulver o.d. för leksakspistoler (nr 3604);

b)

varor som inte innehåller spräng- eller tändladdning (små kapslar, rör, elektriska apparater etc.). Dessa klassificeras efter sin beskaffenhet;

c)

tändrör för granater och patronhylsor, med eller utan tändhatt (nr 9306).



3604 Fyrverkeripjäser, signalraketer, regnraketer, knallsignaler och andra pyrotekniska artiklar


3604.10

- Fyrverkeripjäser

3604.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar pyrotekniska artiklar. Dessa används för att ge ljus- och ljudeffekter samt för att utveckla gaser eller rök eller för antändning av brännbara ämnen.

1.

Pyrotekniska artiklar för underhållningsändamål:

a)

fyrverkeripjäser (bomber, krevad- och knallraketer, romerska ljus, fontäner, bengaliska tändstickor, bengaliska eldar etc.) som används för att ge underhållning genom ljud-, ljus- eller rökeffekter vid förbränningen. Avfyringen åstadkoms av ett tändmedel, t.ex. svartkrut, vilket är insatt i pjäsen och som antänds av en elektrisk tändpärla eller av en stubin;

b)

pyrotekniska leksaker, t.ex. knallpulver för leksakspistoler (i form av remsor, blad, rullar eller plastringar), magiska ljus samt smällare till smällkarameller. Förbränning av dessa pyrotekniska leksaker ger endast upphov till begränsade effekter.

2.

Pyrotekniska artiklar för tekniskt bruk:

a)

ljud- eller ljussignaleringsanordningar, såsom nödraketer för användning till sjöss, blixtljuspreparat för utrustning av flygplan, signalljus, knallsignaler och facklor för järnvägar, nödraketer för personligt bruk, ljuseffekter för film och television etc., artiklar för belysning, artiklar för vägledning, pyrotekniska lockmedel samt rökproducerande anordningar (kan vara färgade). Deras gemensamma egenskap är att de åstadkommer en relativt långvarig effekt genom ljus, ljud eller rök;

b)

varor för användning inom jordbruket eller industrin, såsom antihagelraketer, antihagelpatroner, rökalstrande anordningar, åskliknande blixtar som är avsedda att skrämma djur samt rökproducerande artiklar som används för att lokalisera läckor i rörledningar.

 

Detta nummer omfattar också andra pyrotekniska varor som inte har specificerats i föregående grupper (t.ex. livlineraketer samt blybelagda detonerande snören som är avsedda för avskärning och inte för överföring av en detonation).

Detta nummer omfattar inte:

a)

blixtljuspreparat för fotobruk (nr 3707);

b)

artiklar som ger en ljuseffekt genom kemisk luminiscens (nr 3824);

c)

patroner som innehåller en explosiv laddning och är avsedda för nitverktyg eller för start av förbränningsmotorer med kompressionständning (nr 9306).


3605 Tändstickor, andra än pyrotekniska artiklar enligt nr 3604

Detta nummer omfattar tändstickor som antänds då de stryks mot en sträv yta (ibland särskilt preparerad för detta ändamål). De består vanligen av en sticka av trä, papp eller textilgarn, som är impregnerad med stearin, paraffin etc., och är försedda med en tändsats som är framställd av lättantändliga kemiska ämnen.

Detta nummer omfattar inte bengaliska tändstickor och andra pyrotekniska artiklar, även om de skall antändas genom friktion och har formen av tändstickor (nr 3604).

3606 Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar i alla former; varor av brännbara ämnen enligt anmärkning 2 till detta kapitel


3606.10

- Flytande eller till vätska förtätade gasformiga bränslen i behållare av sådana slag som används för fyllning av cigarettändare eller liknande tändare och som har en rymd av högst 300 cm3

3606.90

- Andra slag


I. Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar i alla former

Pyrofora legeringar utgör legeringar som då de gnids mot sträva ytor ger gnistor i en sådan mängd att gaser, bensin, fnöske och andra lättantändliga ämnen antänds. De utgör vanligen legeringar av cerium och andra metaller. Vanligast är järncerium (ferrocerium).

Dessa legeringar förs till detta nummer både i lös vikt och i form av små stavar eller stänger för cigarettändare o.d. (tändstenar), även i mindre förpackningar som är avsedda att försäljas i detaljhandeln.

II. Varor av brännbara ämnen

Denna grupp omfattar endast följande varor: .

A. Flytande eller till vätska förtätade gasformiga bränslen (t.ex. bensin och flytande butan) i behållare (ampuller, flaskor, burkar etc.) av sådana slag som används för påfyllning av cigarettändare eller liknande tändare och som har en rymd av högst 300 cm3.

Numret omfattar inte påfyllningspatroner och andra behållare (även fyllda) som utgör delar till cigarettändare eller liknande tändare (nr 9613).

B. Följande fasta bränslen:

  1. metaldehyd (metabränsle) och hexametylentetraamin (hexamin) som föreligger i form av tabletter eller stavar eller i liknande former för användning som bränsle. När de föreligger i andra former (t.ex. som pulver eller kristaller) omfattas dessa ämnen inte av detta nummer utan klassificeras enligt nr 2912 resp. 2933;
  2. liknande kemiska ämnen (även kemiskt definierade) som föreligger i form av tabletter eller stavar eller i liknande former för användning som bränsle.

C. Följande fasta eller pastaformade bränslen:

Bränslen som är baserade på alkohol (torrsprit) och som innehåller t.ex. tvål, gelatinösa produkter, cellulosaderivat etc. samt andra liknande beredda bränslen, fasta eller i pastaform.

Som exempel på ett berett bränsle i fast form av detta senare slag kan nämnas stavar som är tillverkade av pulveriserat träkol med tillsats av ringa mängd natriumnitrat som är avsett att underlätta förbränningen och med karboximetylcellulosa som bindemedel. Dessa stavar är avsedda att förbrännas långsamt i en praktiskt taget lufttät behållare, som kan bäras i kläderna och tjänstgöra som värmekälla.

Detta nummer omfattar emellertid inte hand- eller fotvärmare för engångsbruk, vilka alstrar värme genom exotermisk reaktion utan att åtföljas av ljus eller låga (t.ex. oxidation av järnpulver medelst oxidationskatalysator) (nr 3824).

D. Tjärfacklor, braständare o.d.:

Denna grupp omfattar bl.a.:

  1. tjärfacklor, som ger ljus under relativt lång tid och består av brännbara ämnen som är impregnerade med harts, asfalt, beck etc. De är i allmänhet monterade på stänger eller handtag eller omvirade med papper, textilvara eller annat material;
  2. braständare, vilka brinner häftigt under en kort tid för att antända bränsle (t.ex. ved, kol, koks eller eldningsolja). Dessa varor kan exempelvis bestå av urinämneformaldehydharts med tillsats av fotogen och vatten eller av papper som är impregnerat med mineralolja eller paraffin.
    Till denna varugrupp räknas emellertid inte sådana bränslen som briketter av agglomererat sågspån (nr 4401).


37 kap. Varor för foto- eller kinobruk

Allmänna anvisningar

Plåtar, film, papper, papp och textilvara för fotobruk enligt 37 kap. är överdragna med ett eller flera lager av någon emulsion som är känslig för ljus eller annan form av strålning, som har tillräcklig energi för att framkalla erforderlig effekt på ljuskänsliga material (eller fotografiskt material), dvs. strålning som inte har större våglängd än ca 1300 nanometer i det elektromagnetiska spektrumet (inbegripet gammastrålar, röntgenstrålar, ultraviolett strålning och strålning som är nära det infraröda spektret), liksom även partikel- eller nukleär strålning. Varorna är avsedda för avbildning i svartvitt eller färg. Vissa plåtar är emellertid inte överdragna med någon emulsion utan består helt eller huvudsakligen av ljuskänslig plast, som kan vara fäst på ett underlag.

De vanligaste emulsionerna är baserade på silverhalogenider (silverbromid, silverbromidjodid etc.) eller på salter av andra ädla metaller, men vissa andra ämnen kan också användas, t.ex. kaliumcyanoferrat(III) eller andra järnföreningar vid ljuskopiering, kalium- eller ammoniumdikromat(VI) för kemigrafiskt bruk, diazoniumsalter för diazoemulsioner etc.

A.

Plåtar och film förs till detta kapitel oavsett om de är:

1.

oexponerade, dvs. ännu inte har utsatts för inverkan av ljus eller annan strålning; eller

2.

exponerade, oframkallade eller framkallade (dvs. behandlade på kemisk väg för att göra bilden synlig).
Plåtar och film klassificeras enligt detta kapitel både som negativ (dvs. med dagrar och skuggor omkastade mot verkligheten) och som positiv (även s.k. lavendelpositiv som är avsedda för framställning av andra positiv). Även omvändningsplåtar och omvändningsfilm, som är behandlade med en speciell emulsion som tillåter direkt framställning av positiv, förs hit.

B.

Papper, papp och textilvara för fotografiskt bruk klassificeras enligt detta kapitel endast när de är oexponerade eller exponerade (negativ eller positiv) men inte framkallade. Efter framkallning klassificeras de enligt 49 kap. eller elfte avd.
Om inte annat följer av de särskilda villkor som är angivna i anv. till nr 3707, omfattar detta kapitel också kemiska produkter för fotobruk, inbegripet blixtljuspreparat.


Detta kapitel omfattar inte avfall och skrot. Avfall och skrot av foto- eller kinofilm som innehåller ädla metaller eller delar av ädla metaller, av sådant slag som i huvudsak är avsett för återvinning av ädla metaller, klassificeras enligt nr 7112. Annat avfall och skrot av foto- eller kinofilm klassificeras enligt det material det består av (t.ex. av plast enligt nr 3915, av papper enligt nr 4707).


3701 Fotografiska plåtar och fotografisk bladfilm, strålningskänsliga, oexponerade, av annat material än papper, papp eller textilvara; bladfilm, strålningskänslig, oexponerad, avsedd för omedelbar bildframställning, även i form av filmpaket


3701.10 

- Röntgenplåtar och röntgenfilm

3701.20 

- Film avsedd för omedelbar bildframställning

3701.30

- Andra plåtar och annan film med någon sida längre än 255 mm

 

- Andra slag:

3701.91

- - För färgfotografering (polykrom)

3701.99

- - Andra


Detta nummer omfattar:
 

A. Fotografiska plåtar och fotografisk bladfilm av annat material än papper, papp eller textilvara

Sådana plåtar och sådan bladfilm (dvs. film som inte föreligger i rullar), inbegripet film som är uppsatt på runda skivor, som ingår i denna grupp är oexponerade och i allmänhet överdragna med strålningskänslig fotografisk emulsion. De kan vara av olika material, dock inte papper (t.ex. s.k. negativpapper för framställning av negativ), papp eller textilvara (nr 3703). Varorna framställs vanligen av glas eller cellulosaacetat, poly(etentereftalat) eller annan plast (för filmpaket eller tillskuren film), eller av metall eller sten (för kemigrafiskt bruk). Vissa plåtar, som efter exponering och framkallning skall användas som tryckplåtar, är inte överdragna med någon emulsion utan består helt eller huvudsakligen av strålningskänslig plast. De kan vara fästade på ett underlag av metall eller annat material. Hos en del av dessa plåtar måste strålningskänsligheten höjas före exponeringen.

Dessa varor har mångsidig användning och omfattar bl.a.:

  1. plåtar, tillskuren bladfilm och filmpaket för amatör- eller yrkesfotografering;
  2. plåtar och bladfilm för röntgenfotografering, även sådana som är avsedda för tandröntgen. Dessa är i allmänhet strålningskänsliga på båda sidor;
  3. kemigrafiska plåtar för fotogravyr, offsetförfarande etc.;
  4. specialplåtar och specialfilm för mikrofotografi, fotomikrografi, astronomi, fotografering av kosmisk strålning, flygfotografering etc.


B. Bladfilm för omedelbar bildframställning

Varorna i denna grupp är också strålningskänsliga, oexponerade och i bladform. De består av ett strålningskänsligt blad av vilket material som helst (negativ), ett ark av specialbehandlat papper (positiv) och en framkallare för omedelbar framställning av färdiga, positiva fotografier. Film av detta slag föreligger antingen i form av filmpaket (filmkassetter med flera filmblad), som är avsedda att sättas in direkt i kameran, eller i askar som innehåller ett antal var för sig användbara blad.

Numret omfattar emellertid inte film av detta slag (strålningskänslig och oexponerad) i rullar (nr 3702).

Numret omfattar inte heller:

a)

icke strålningskänsliga plåtar och bladfilm (klassificeras efter materialets beskaffenhet);

b)

oexponerad film i rullar (nr 3702).



3702 Fotografisk film i rullar, strålningskänslig, oexponerad, av annat material än papper, papp eller textilvara; film i rullar, strålningskänslig, oexponerad, avsedd för omedelbar bildframställning


3702.10 

- Röntgenfilm

 

- Annan film, utan hål för frammatning, med en bredd av högst 105 mm:

3702.31

- - För färgfotografering (polykrom)

3702.32

- - Annan, med silverhalogenidemulsion

3702.39

- - Annan

 

- Annan film, utan hål för frammatning, med en bredd om mer än 105 mm:

3702.41 

- - Med en bredd av mer än 610 mm och en längd av mer än 200 m, avsedd för färgfotografering (polykrom)

3702.42

- - Med en bredd av mer än 610 mm och en längd av mer än 200 m, inte avsedd för färgfotografering 

3702.43

- - Med en bredd av mer än 610 mm och en längd av högst 200 m

3702.44

- - Med en bredd av mer än 105 mm men högst 610 mm

 

- Annan film, avsedd för färgfotografering (polykrom):

3702.52

- - Med en bredd av högst 16 mm

3702.53

- - Med en bredd av mer än 16 mm men högst 35 mm och en längd av högst 30 m, avsedd för diapositiv 

3702.54

- - Med en bredd av mer än 16 mm men högst 35 mm och en längd av högst 30 m, inte avsedd för diapositiv

3702.55 

- - Med en bredd av mer än 16 mm men högst 35 mm och en längd av mer än 30 m

3702.56

- - Med en bredd av mer än 35 mm

 

- Andra slag:

3702.96

- - Med en bredd av högst 35 mm och en längd av högst 30 m

3702.97

- - Med en bredd av högst 35 mm och en längd av mer än 30 m

3702.98

- - Med en bredd av mer än 35 mm


Detta nummer omfattar:

A. Fotografisk film i rullar, av annat material än papper, papp eller textilvara

Fotografisk film i rullar (dvs. annan film än bladfilm), strålningskänslig och oexponerad, är vanligen tillverkad av poly(etentereftalat), cellulosaacetat eller liknande böjligt material, dock inte papper (s.k. negativpapper för framställning av negativ), papp eller textilvara (nr 3703). Film i rullar är oftast avsedd för ett flertal exponeringar.

Film i rullar förs till detta nummer såväl med som utan perforering. Den måste skyddas mot ljus med hjälp av skyddspapper eller genom inneslutning i annan lämplig förpackning.

Numret omfattar bl.a.:

  1. kinofilm, vars normalbredd är 35, 16, 9,5 eller 8 mm;
  2. film för stillbildskameror, i rullar.

Även sådan fotografisk film som inte är nedskuren till användbart format klassificeras enligt detta nummer.

I likhet med plåtar enligt nr 3701 kan film i rullar användas av amatörer eller yrkesfotografer, för kemigrafiskt bruk, för vetenskapligt ändamål, för röntgenfotografering etc. Röntgenfilm i rullar är vanligen strålningskänslig på båda sidor.
Strålningskänslig film för fotoelektrisk ljudupptagning klassificeras också enligt detta nummer.

B. Film i rullar, för omedelbar bildframställning


Med sådan film kan man omedelbart få fram färdiga, positiva fotografier. Film av detta slag består av strålningskänslig film av vilket material som helst, t.ex. cellulosaacetat, poly(etentereftalat) eller annan plast, papper, papp eller textilvara (negativ), en speciellt behandlad pappersremsa (positiv) och en framkallare.

Numret omfattar emellertid inte bladfilm av detta slag (strålningskänslig och oexponerad) (nr 3701).

Numret omfattar inte heller:

a)

fotografiska plåtar och bladfilm, oexponerade (nr 3701);

b)

icke strålningskänslig film av plast (39 kap.);

c)

preparerad, icke inspelad film för mekanisk ljudupptagning (nr 8523).


3703 Fotografiskt papper, fotografisk papp och fotografisk textilvara, strålningskänsliga, oexponerade


3703.10

- I rullar med en bredd av mer än 610 mm

3703.20

- Andra, avsedda för färgfotografering (polykrom)

3703.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar fotografiskt papper, fotografisk papp och fotografisk textilvara, strålningskänsliga och oexponerade, plana eller i rullar.

Hit hör bl.a.:

  1. papper och textilvara för framställning av fotografiska positivkopior vid amatör-, yrkes-och röntgenfotografering, för elektrokardiogram, oscillogram, fotokopiering etc.;
  2. s.k. negativpapper i blad eller rullar, som är avsett för framställning av negativ genom exponering i kamera;
  3. ljuskopieringspapper belagt med ferricyanid, ferrogallate etc. för kopiering av ritningar etc.

Numret omfattar inte:

a)

bladfilm och film i rullar, som är strålningskänsliga och oexponerade samt avsedda för omedelbar bildframställning (nr 3701 eller 3702);

b)

fotografiskt papper, fotografisk papp och fotografisk textilvara, som är exponerade men inte framkallade (nr 3704);

c)

papper, papp och textilvara, som är preparerade men inte strålningskänsliga, t.ex. papper som är överdraget med albumin, gelatin, bariumsulfat, zinkoxid etc. (48 kap. eller elfte avd.);

d)

fotografiskt papper, fotografisk papp och fotografisk textilvara som är framkallade (49 kap. eller elfte avd.).

 

3704 Fotografiska plåtar, fotografisk film, fotografiskt papper, fotografisk papp och fotografisk textilvara, exponerade men inte framkallade

Detta nummer omfattar i nr 3701, 3702 och 3703 upptagna plåtar, bladfilm, film i rullar, papper, papp och textilvara för fotobruk, när de är exponerade men inte framkallade, negativa eller positiva (även omvändningsplåtar och omvändningsfilm).

Numret omfattar inte plåtar, bladfilm, film i rullar, papper, papp och textilvara som är framkallade (nr 3705, 3706, 49 kap. eller elfte avd.).


3705 Fotografiska plåtar och fotografisk film, exponerade och framkallade, med undantag av kinofilm


Detta nummer omfattar i nr 3701 och 3702 upptagna plåtar, bladfilm och film i rullar för fotobruk när de är exponerade och framkallade. Film med hål för frammatning klassificeras enligt detta nummer endast om den är avsedd för reproduktion eller projektion av stillbilder. Numret omfattar både negativ och positiv. De sistnämnda kallas ibland diapositiv på grund av att de är transparenta.

Numret omfattar också mikrokopior på genomskinligt underlag (mikrofilm).

Numret omfattar vidare halvtonsrasterfilm för kontaktkopiering, vilken innehåller en mängd punkter, vanligen ordnade i rutmönster, samt andra liknande, på fotografisk väg framställda varor för användning inom den grafiska industrin.

Numret omfattar inte:

a)

framkallad kinofilm för projicering av rörliga bilder (nr 3706);

b)

papper, papp och textilvara, exponerade och framkallade (49 kap. eller elfte avd.);

c)

framkallade plåtar för tryckeriändamål (t.ex. offset), färdiga för användning (nr 8442).



3706 Kinofilm, exponerad och framkallad, med eller utan ljudspår eller med enbart ljudspår


3706.10

- Med en bredd av minst 35 mm

3706.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar exponerad och framkallad, negativ eller positiv kinofilm, såväl normalfilm som smalfilm, för projicering av rörliga bilder. Sådan film kan innehålla enbart bilder eller bilder och ljudspår (även erhållet på icke fotografisk väg, t.ex. genom magnetisk inspelning).

Detta nummer omfattar också exponerad och framkallad kinofilm (normal- eller smalfilm), negativ eller positiv, på vilken inte förekommer några bilder utan enbart ett eller flera ljudspår. På film med endast ett ljudspår måste detta vara inspelat på fotoelektrisk väg. Förekommer flera ljudspår får magnetiskt inspelade ljudspår ingå, men minst ett ljudspår måste vara inspelat på fotoelektrisk väg. De på fotoelektrisk väg inspelade ljudspåren framstår som smala band, vilka återger ljudvibrationerna.

Numret omfattar inte film med ljudspår som uteslutande är framställd på annat sätt än på fotoelektrisk väg (t.ex. på mekanisk eller magnetisk väg) (nr 8523).


3707 Kemiska preparat för fotografiskt bruk (andra än lacker, lim, klister och liknande preparat); oblandade produkter för fotografiskt bruk, föreliggande i avdelade doser eller i detaljhandelsförpackningar, i bruksfärdigt skick


3707.10

- Strålningskänsliga emulsioner

3707.90

- Andra slag


Med de inskränkningar som framgår av A och B nedan omfattar detta nummer produkter av sådana slag som används direkt för framställning av fotobilder. Bland sådana produkter märks:

  1. emulsioner (se allm. anv. till detta kapitel);
  2. framkallare, vilka används för att göra latenta fotografiska bilder synliga (t.ex. hydrokinon, pyrokatekol, pyrogallol, fenidon, p-N-metylaminofenolsulfat (metol) och derivat av dessa föreningar). Numret omfattar också framkallare som används för elektrostatisk dokumentkopiering;
  3. fixeringsmedel, vilka används för att göra den framkallade bilden beständig (t.ex. natriumtiosulfat, natriumpyrosulfit, ammoniumtiosulfat och ammonium-, natrium- eller kaliumtiocyanat);
  4. förstärkare och försvagare, vilka används för att öka resp. försvaga bildens intensitet (t.ex. kaliumdikromat(VI) och ammoniumpersulfat).
    Det bör emellertid observeras att kvicksilver(II)klorid klassificeras enligt nr 2852, även då det är avsett för fotografiskt bruk och föreligger i avdelade doser eller i bruksfärdigt skick i sådan form som säljs i detaljhandeln.
  5. toningsmedel, vilka används för att modifiera bildens färg (t.ex. natriumsulfid);
  6. rengöringsmedel, vilka används för att ta bort vid framkallning, fixering etc. uppkomna fläckar (t.ex. kalialun).

Med de inskränkningar som framgår av A och B nedan omfattar detta nummer också blixtljuspreparat, vilka vanligen består av aluminium eller magnesium i form av pulver, tabletter, folier etc., stundom i blandning med andra ämnen som påskyndar förbränningen.

Alla de ovannämnda produkterna klassificeras enligt detta nummer endast när de utgör:

A.

oblandade produkter som:

a)

föreligger i avdelade doser som är direkt avpassade för den tillämnade användningen, t.ex.tabletter eller små kuvert som innehåller en avvägd mängd pulver för ett framkallningsbad; eller

b)

föreligger i förpackningar som försäljs i detaljhandeln och det av etikett, broschyr eller på annat sätt (t.ex. bruksanvisning) framgår att de är färdiga att användas för fotobruk.
Oblandade produkter som föreligger på annat sätt än som ovan sägs klassificeras efter sin beskaffenhet (t.ex. som kemiska föreningar enligt 28 eller 29 kap. eller som metallpulver enligt femtonde avd.);

B.

kemiska preparat för fotobruk som utgör blandningar av två eller flera ämnen. Sådana preparat klassificeras enligt detta nummer oavsett om de föreligger i små mängder, i lös vikt eller i detaljhandelsförpackningar.


Numret omfattar inte:

a)

hjälpmedel som inte har direkt användning för framställning av fotobilder, ljuskopior etc. (t.ex. lim för montering av fotografier, lacker för att skydda eller ge glans åt negativ eller positiv, retuschfärger, retuschpennor etc.);

b)

blixtlampor för fotografiskt bruk enligt nr 9006;

c)

produkter som motsvarar beskrivningarna i nr 2843 – 2846 och 2852 (t.ex. salter och andra produkter av ädla metaller) oavsett förpackning och tillämnad användning.

  

38 kap. Diverse kemiska produkter

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar ett stort antal kemiska eller närstående produkter.
Kapitlet omfattar inte kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar (klassificeras vanligen enligt 28 eller 29 kap.), dock med följande undantag:

  1. konstgjord grafit (nr 3801);
  2. insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, desinfektionsmedel, groningshindrande medel, tillväxtreglerande medel för växter, bekämpningsmedel mot gnagare och liknande produkter, när de föreligger i sådana former eller förpackningar som är omnämnda i nr 3808;
  3. produkter som föreligger som laddningar till brandsläckningsapparater eller utgör brandsläckningsbomber (nr 3813);
  4. odlade kristaller (andra än optiska element) av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, vägande minst 2,5 gram per styck (nr 3824);
  5. bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar (nr 3824).

Med uttrycket födoämnen eller andra ämnen med näringsvärde enligt anmärkning 1 b till detta kapitel förstås huvudsakligen ätbara produkter enligt första–fjärde avd.

Ämnen med ett näringsvärde som är av underordnad betydelse i jämförelse med ämnets funktion som kemisk produkt, exempelvis som livsmedelstillsats eller processhjälpmedel, anses inte vara ”födoämnen eller andra ämnen med näringsvärde” enligt denna anmärkning.

Uttrycket födoämnen eller andra ämnen med näringsvärde omfattar också vissa andra produkter, t.ex. produkter enligt 28 kap. som används som mineraltillskott i livsmedelsberedningar, sockeralkoholer enligt nr 2905, essentiella aminosyror enligt nr 2922, lecitin enligt nr 2923, provitaminer och vitaminer enligt nr 2936, sockerarter enligt nr 2940, djurblodsfraktioner enligt nr 3002 avsedda för livsmedelsberedningar, kasein och kaseinater enligt nr 3501, albuminer enligt nr 3502, ätbart gelatin enligt nr 3503, ätbara proteinämnen enligt nr 3504, dextrin och annan ätbar modifierad stärkelse enligt nr 3505, sorbitol enligt nr 3824, ätbara produkter enligt 39 kap. (såsom amylopektin och amylos enligt nr 3913). Det bör observeras att denna produktlista endast upptar exempel och inte bör uppfattas som uttömmande.

Förekomsten av födoämnen eller andra ämnen med näringsvärde i en blandning är inte tillräcklig för att utesluta blandningen från 38 kap. genom tillämpning av anm. 1 b. De blandningar som är uteslutna från kapitel 38 genom anmärkning 1 b är blandningar av det slag som används vid beredning av livsmedel och vars värde grundar sig på dess näringskvaliteter.


3801 Konstgjord grafit; kolloidal och halvkolloidal grafit; preparat på basis av grafit eller annat kol, i pastaform eller i form av block, plattor eller andra halvfabrikat


3801.10

- Konstgjord grafit

3801.20 

- Kolloidal eller halvkolloidal grafit

3801.30

- Kolhaltig elektrodmassa och liknande massor för invändig beklädnad av ugnar

3801.90

- Andra slag


1.

Konstgjord grafit (elektrografit) är en form av kol som vanligen framställs i elektrisk ugn genom upphettning av en blandning av finmalen koks (vanligen petroleumkoks men ibland antracitkoks, retortkol, koks av beck etc.) och kolhaltiga bindemedel (t.ex. beck och tjära) till en temperatur (2 500 – 3 200 °C) som är tillräckligt hög för att säkerställa dess grafitering under katalytisk inverkan av vissa i blandningen ingående komponenter (t.ex. kiseldioxid och järnoxid). Blandningen formas först genom strängpressning eller gjutning under tryck till block av kvadratisk eller cirkulär form; dessa block kan antingen först underkastas en förberedande bränning vid en temperatur av omkring 1 000 °C och sedan grafiteras eller också grafiteras direkt. På detta sätt erhålls en produkt med en skrymdensitet av ca 1,5 – 1,6 och med en homogen, mikrokristallinisk struktur, som vid röntgenundersökning visar sig överensstämma med grafitens. Att varan utgörs av grafit kan bekräftas genom kemisk analys (fällning av grafitsyra).
Förutom de vanliga kvaliteterna av konstgjord grafit omfattar detta nummer även:

a)

konstgjord grafit för kärntekniskt bruk, dvs. enligt speciella förfaranden framställd konstgjord grafit med en borhalt av högst en miljondel och med ett totalt absorptionstvärsnitt för de termiska neutronerna av högst 5 millibarn per atom. Denna produkt, som har mycket låg askhalt (högst tjugo miljondelar), används som moderator eller reflektor i kärnreaktorer;

b)

impregnerad (ogenomtränglig) konstgjord grafit, dvs. konstgjord grafit som för att åstadkomma ökad skrymdensitet eller ogenomtränglighet för gaser först har impregnerats i vakuum med tjära eller harts eller med lösningar av socker eller andra organiska produkter och som därefter har bränts för att åstadkomma en grafitering av de kolhaltiga återstoderna av dessa tillsatser.
Impregneringsproceduren kan upprepas flera gånger för att erhålla en högre skrymdensitet (1,9 eller däröver) eller ogenomtränglighet. Även konstgjord grafit för kärntekniskt bruk kan vara impregnerad.
Konstgjord grafit enligt detta nummer förekommer vanligen i form av pulver, flingor, block, plattor, stänger, stavar etc. Block och plattor används, sedan de har nedskurits och underkastats en noggrann slutbearbetning (för att erhålla exakta dimensioner och lämplig ytbeskaffenhet), för tillverkning av kolborstar eller andra elektriska artiklar av kol, enligt nr 8545, eller av delar till kärnreaktorer.


Detta nummer omfattar också skrot, avfall och förbrukade artiklar, som endast är lämpade för återvinning av konstgjord grafit.
Numret omfattar inte:

a)

naturlig grafit (nr 2504);

b)

retortkol, ibland oriktigt benämnt konstgjord grafit (nr 2704);

c)

konstgjord grafit som har ytbearbetats, nedskurits till speciell form, bearbetats genom svarvning, borrning, fräsning etc. eller som har fått karaktär av artiklar; dessa varor klassificeras, om de är avsedda för icke-elektriskt ändamål, vanligen enligt nr 6815 (t.ex. filter, rondeller, lager, gjutformar och syrafast tegel) och, om de är avsedda för elektriskt ändamål, enligt nr 8545;

d)

keramiskt brända eldfasta produkter på basis av konstgjordgrafit (nr 6902 eller 6903);

e)

block, plattor, stänger och liknande halvfabrikat av konstgjord grafit, vilka dessutom innehåller silverpulver (nr 7106).

2.

Kolloidal och halvkolloidal grafit.

a)

Kolloidal grafit består av finfördelad naturlig eller konstgjord grafit, som är kolloidalt suspenderad i vatten eller i annat medium (t.ex. etanol, mineralolja). Suspensionen kan innehålla små mängder av andra ämnen, vilka fungerar som stabilisatorer, t.ex. tannin elle Kolloidal grafit är vanligen halvflytande och används huvudsakligen för framställning av smörjmedel eller på grund av sin elektriska ledningsförmåga.

b)

Halvkolloidal grafit (dvs. grafit i halvkolloidal suspension i vatten eller i annat medium). Halvkolloidal grafit kan användas för tillverkning av grafithaltiga oljor och vid ytbehandling med grafit.


Denna grupp omfattar endast sådan kolloidal eller halvkolloidal grafit, oavsett suspensionsmedium, hos vilken grafit är den huvudsakliga beståndsdelen.

3.

Preparat på basis av grafit eller annat kol, i pastaform eller i form av block, plattor eller andra halvfabrikat.

a)

Block, plattor, stänger och liknande halvfabrikat av "kol" (metallgrafitprodukter och andra).
Härmed avses en grupp halvfabrikat, såsom block, plattor etc., av sådana slag som används för tillverkning av kolborstar till elektriska maskiner eller apparater och som är baserade på kolhaltiga material (enbart eller i blandning med andra ämnen). De är i allmänhet av följande typer:

"kol" som erhållits genom bränning av blandningar av lampsvart eller finmalen koks och pulveriserad naturlig eller konstgjord grafit med kolhaltiga bindemedel, såsom beck eller tjära, vid en temperatur (1 000 – 1 200 °C) som är för låg för att åstadkomma verklig grafitering.
Produkter som har erhållits på detta sätt har inte homogen struktur; mikroskopisk undersökning visar att produkten utgör en blandning av grafitkorn och korn av amorft kol; vid kemisk analys är fällningen av grafitsyra mindre än den som erhålls vid analys av konstgjord grafit;

metallgrafitprodukter som har erhållits genom en behandling som liknar sintring (agglomerering, gjutning och bränning) av blandningar av pulveriserad grafit och pulver av oädel metall (koppar, kadmium eller legeringar av dessa metaller). Metallhalten växlar från 10 till 95 % ;

produkter som har erhållits genom gjutning av en blandning av pulveriserad naturlig eller konstgjord grafit och plast.


De block och plattor som framställs av ovan beskrivna material har i allmänhet dimensionerna 200 x 100 x 35 mm eller 150 x 70 x 30 mm. De används efter nedskärning och noggrann slutbearbetning (för att erhålla exakta dimensioner och lämplig ytbeskaffenhet) huvudsakligen för tillverkning av kolborstar enligt nr 8545.
När ovannämnda halvfabrikat innehåller silver klassificeras de enligt nr 7106. Nr 3801 omfattar inte heller block som har skurits ner till speciella former, ytbearbetats etc. (i allmänhet nr 6815 eller 8545) samt keramiskt brända eldfasta produkter som är baserade på amorft kol eller naturlig grafit (nr 6902 eller 6903).

b)

Kolhaltig elektrodmassa. Denna produkt består huvudsakligen av en blandning av antracit och stenkolstjärbeck (vilket tjänstgör som bindemedel). Den förekommer vanligen i form av små block, vilka skjuts in i övre delen av ett på en elektrisk ugn anbragt metallrör, där de mjuknar när de utsätts för värme. I röret uppstår därigenom en sammanhängande elektrod. Ugnen behöver således inte släckas för att byta ut förbrukade elektroder. Den mest kända elektrodmassan är "Söderbergsmassa".
Liknande massa används för invändig beklädnad av ugnar; den hårdnar då ugnen upphettas.


Denna grupp omfattar också grafit i pastaform, vilken består av en blandning av grafitpartiklar (till största delen med en dimension överstigande 5 mikrometer) och mineralolja. Denna vara är lika lämplig för behandling av glidytor i tunga maskiner som för tillverkning av grafiterade smörjfetter.


3802 Aktiverat kol; aktiverade naturliga mineraliska produkter; djurkol, inbegripet använt djurkol


3802.10

- Aktiverat kol

3802.90

- Andra slag


A. Aktiverat kol; aktiverade naturliga mineraliska produkter

Kol och mineraliska produkter anses vara aktiverade, om deras ytstruktur har modifierats genom lämplig behandling (med värme, kemikalier etc.) för att göra dem lämpliga för speciella ändamål, t.ex. avfärgning, gas- eller fuktadsorption, katalys, jonbyte eller filtrering.

Dessa produkter kan uppdelas i två grupper:

I.

Produkter som i allmänhet karakteriseras av en mycket stor specifik yta (hundratals m2 per gram) och av förekomsten av van der Waals bindningar (fysikalisk adsorption) eller fria kemiska bindningar som kan mättas av organiska eller oorganiska molekyler (kemisk adsorption).
Dessa produkter erhålls genom kemisk eller termisk behandling av vissa vegetabiliska eller mineraliska ämnen (lera, bauxit etc.) som innehåller naturliga föroreningar eller tillsatta främmande ämnen. Denna behandling förorsakar en förändring av strukturen hos grundmaterialet och en därav betingad ökning av den specifika ytan samt, i fråga om kristalliniska ämnen, en deformering av gittret som beror på införande eller ersättande i gittret av atomer med andra valenser. De valenser som sålunda förblir fria kan åstadkomma en kondensation av protoner eller elektroner på ytan, vilket gör produkten aktiv som kemiskt adsorptionsmedel, som katalysator eller som jonbytare.

II.

Produkter som i allmänhet har en tämligen liten specifik yta (1 – 100 m2 per gram). Trots att dessa produkter vanligen har en hög elektrisk laddningstäthet, har de inte någon markerad adsorptionsförmåga och utgör därför inte avfärgningsmedel. Å andra sidan åstadkommer de i vattensuspensioner en stark elektrostatisk växelverkan med kolloider, vilken befrämjar eller förhindrar att dessa koagulerar, och är därför lämpliga för användning som filtreringsmedel.
Produkter av denna typ erhålls likaledes i allmänhet genom lämplig värmebehandling. Närvaron av alkaliska ämnen under bränningen främjar ibland uppkomsten av ytladdningar.
Numret omfattar bl.a.:

a)

Aktiverat kol. Detta erhålls vanligen genom behandling av vegetabiliskt, mineraliskt eller annat kol (träkol, kol av kokosnötskal samt torv, brunkol, stenkol, antracit etc.) vid hög temperatur med vattenånga, koldioxid eller andra gaser (gasaktivering) eller genom förkolning av cellulosahaltiga produkter som har impregnerats med lösningar av vissa kemikalier (kemisk aktivering).
Aktiverat kol används i form av ett fint pulver för avfärgning av vätskor inom många näringar (sockerindustrin, oljefabriker, vinframställning, läkemedelsindustrin etc.). I form av korn används det för adsorbering av ångor (t.ex. för återvinning av flyktiga lösningsmedel vid kemisk tvätt, för avlägsnande av bensen ur lysgas), för rening av vatten eller luft, som skydd mot giftiga gaser, som katalysator eller för bortskaffande av gaser som samlas kring elektroderna vid elektrolys (depolarisation).

b)

Andra aktiverade naturliga mineraliska produkter, t.ex.:

1.

Aktiverad diatomit. Denna består av kiselgur eller andra utvalda kiselsyrahaltiga fossila jordarter (i vissa fall avkalkade med syror), som har bränts tillsammans med sintringsmedel, såsom natriumklorid eller natriumkarbonat, och därefter malts och på lämpligt sätt sorterats efter kornstorlek. Numret omfattar emellertid inte diatomit som har bränts utan tillsats av sintringsmedel (nr 2512).

2.

Vissa vulkaniska mineral, t.ex. perlit, vilka efter malning har utsatts för en "termisk chock" i en låga av mycket hög temperatur (1 000 °C eller däröver) och därefter har malts på nytt och sorterats efter kornstorlek. Aktiverad perlit förekommer i form av ett mycket lätt, glänsande pulver. Mikroskopisk undersökning visar att det består av mycket tunna, genomskinliga flagor med kupig yta.
De två typer av produkter som har nämnts i 1 och 2 ovan har mycket låg vikt per volymsenhet (skrymdensitet); de utgör filtreringsmedel och används huvudsakligen vid framställning av kemiska eller farmaceutiska produkter (särskilt antibiotika), vid framställning av socker, glykos eller drycker, för filtrering av vatten, etc.

3.

Aktiverad lera och aktiverade jordarter. Dessa produkter består av utvalda kolloidala leror eller lerartade jordarter, vilka alltefter den avsedda användningen har aktiverats med hjälp av syra eller alkali och sedan torkats och malts. När de har aktiverats med hjälp av alkali, utgör de emulgerande, suspenderande eller agglomere-rande medel; dessa används i synnerhet vid tillverkning av poler- och rengöringsmedel och, på grund av sin förmåga att svälla, som tillsats till gjutsand och borrslam. Då de har aktiverats med syra, används de huvudsakligen för avfärgning av animaliska, vegetabiliska eller mineraliska oljor, fetter eller vaxer.

4.

Aktiverad bauxit. Bauxit aktiveras vanligen genom behandling med alkalier eller genom lämplig värmebehandling. Den används främst som katalysator, som torkmedel och som avfärgningsmedel.

 

Numret omfattar inte heller:

a)

naturligt aktiva mineraliska produkter (t.ex. fullerjord), vilka inte har undergått någon behandling som förändrar deras ytstruktur (25 kap.);

b)

aktiverade kemiska produkter, såsom aktiverad aluminiumoxid (nr 2818), aktiverat kiselgel (nr 2811 eller 3824), jonbytare av konstgjord zeolit (nr 2842 eller, om den innehåller bindemedel, nr 3824) och jonbytare av sulfonerat kol (nr 3824);

c)

aktiverat kol som är berett till medikamenter (nr 3003 eller 3004) eller som föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln som desodoriseringsmedel för kylskåp, bilar etc. (nr 3307);

d)

katalysatorer som består av ett kemiskt ämne (t.ex. en metalloxid) som är fixerat på ett aktiverat ämne (t.ex. aktiverat kol eller aktiverad infusoriejord) (nr 3815);

e)

expanderad perlit i form av lätta, sfäriska korn (nr 6806).

 

B. Djurkol, inbegripet använt djurkol

Denna grupp omfattar olika slag av kol, vilka erhålls genom förkolning av animaliska material, särskilt:

  1. benkol (bensvärta), som framställs av avfettade ben genom förkolning utan lufttillträde. Det är en porös, svart produkt, som innehåller endast liten mängd rent kol (10 – 20 viktprocent, om det inte har syrabehandlats, i vilket fall kolhalten är mycket större). Benkol förekommer i form av pulver, korn, pasta eller stycken. Styckena har samma form som de ben eller delar av ben som har använts för framställningen. Benkol används i stor utsträckning som avfärgningsmedel inom många industrier, särskilt inom sockerindustrin. Det används också som svart pigment, t.ex. i skokräm och i vissa tryckfärger. Använt benkol används som gödselmedel och för framställning av svarta pigment;
  2. blodkol, som framställs av torkat blod genom förkolning i slutet rum. Det används i allmänhet som avfärgningsmedel;
  3. elfenbenssvart (ivory black), som framställs genom förkolning av elfenbensavfall. Det utgör vanligen ett mycket fint, sammetssvart pulver eller bildar små oregelbundet formade koner. Elfenbenssvart används i konstnärsfärger.

    (”Ivory black” används ibland för att beskriva speciella kvaliteter av benkol.);
  4. djurkol, vilket framställs av läder, horn, hovar, sköldpaddsskal etc.



3803 Tallolja (tallsyra), även raffinerad

Tallolja (tallsyra, "flytande harts") utvinns ur svartlut som erhålls som biprodukt vid framställning av massa av ved enligt alkalimetoden eller, i synnerhet, sulfatmetoden. Svartluten avtappas till avsättningskärl, varvid ett skum (råsåpa, sulfatsåpa) bildas på ytan. Tallolja erhålls då detta skum upphettas och surgörs, vanligen med utspädd svavelsyra.

Tallolja är en mörkbrun, halvflytande blandning av fettsyror (huvudsakligen oljesyra och linolsyra jämte isomerer av dessa syror), hartssyror (särskilt abietinsyra) och mindre mängd oförtvålbara ämnen (steroler, högre alkoholer och olika föroreningar). De ingående beståndsdelarnas proportioner varierar efter vedens beskaffenhet.

Lågraffinerad tallfettsyra erhålls genom destillation av tallolja vid mycket lågt tryck (destillerad tallolja) eller genom andra metoder (t.ex. behandling med selektiva lösningsmedel eller aktiverade jordarter). Lågraffinerad tallfettsyra utgör en gulaktig vätska och består huvudsakligen av fett- och hartssyror.

Tallolja används bl.a. för framställning av emulsioner för vägbeläggning, som råvara för vanlig tvål, metalltvålar, vätmedel och emulgatorer för textil- eller pappersindustrierna, torkande oljor för framställning av lacker, andra målningsfärger och linoleum, oljor för metallbearbetning, desinfektionsmedel, kitt etc. Den används också som mjukningsmedel för gummi och i stigande omfattning för utvinning av tallfettsyror och tallhartssyror.

Numret omfattar inte:

a)

förtvålad tallolja vilken framställs genom neutralisation av destillerad tallolja med alkali (natrium- eller kaliumhydroxid) (nr 3401);

b)

avfallslut (svartlut), även koncentrerad, från tillverkning av massa av ved enligt alkali- eller enligt sulfatmetoden samt det skum (sulfatsåpa, råsåpa) som avskiljs från sådan lut i avsättningskärlen (nr 3804);

c)

tallhartssyror, som huvudsakligen består av en blandning av hartssyror som har separerats från fettsyrorna i tallolja (nr 3806);

d)

tallbeck (sulfatbeck), som utgör destillationsåterstoder från destillation av tallolja (nr 3807);

e)

tallfettsyror som innehåller mer än 90 viktprocent fettsyror (beräknat på vattenfri substans) och som har befriats från det mesta av de hartssyror som förekommer i talloljan genom fraktionerad vakuumdestillation eller på annat sätt (nr 3823).

 

3804 Avfallslut från tillverkning av massa av ved, även koncentrerad, avsockrad eller kemiskt behandlad, inbegripet ligninsulfonater men inte tallolja enligt nr 3803


Detta nummer omfattar:

  1. avfallslut från tillverkning av massa av ved enligt sulfitmetoden, även koncentrerad, avsockrad eller kemiskt behandlad. Koncentrerad sulfitlut består huvudsakligen av salter av ligninsulfonsyror i blandning med sockerarter och andra ämnen och föreligger vanligen som en viskös vätska, klibbig, brunaktig pasta, svartaktig massa med glasartat brott (i denna form benämns den ibland sulfitbeck eller cellulosabeck) eller som ett torrt pulver.
    Koncentrerad sulfitlut används bl.a. som bindemedel för bränslebriketter och gjutkärnor, i klister, impregneringsmedel, svampbekämpningsmedel och garvämnen samt för framställning av etanol.
    Denna grupp omfattar också ligninsulfonater, som vanligen erhålls genom fällning ur sulfitlut. Ligninsulfonater används som beståndsdel i klister, som dispergeringsmedel och som tillsatsmedel till betong och borrslam;
  2. avfallslut (svartlut) från tillverkning av massa av ved enligt alkali- eller enligt sulfatmetoden, även koncentrerad, avsockrad eller kemiskt behandlad (inbegripet det skum – råsåpa, sulfatsåpa – som bildas på ytan av svartluten i avsättningskärlen). Denna avfallslut, som vanligen är svart, används för utvinning av tallolja och ibland av natriumhydroxid.

Numret omfattar inte:

a)

natriumhydroxid (nr 2815);

b)

tallolja (nr 3803);

c)

tallbeck (sulfatbeck) (nr 3807).



3805 Balsamterpentin, extraherad terpentin, sulfatterpentin och andra terpentinoljor, framställda genom destillation eller annan behandling av barrträ; rå dipenten; sulfitterpentin och annan rå para-cymen; "pine-oil" innehållande α-terpineol som huvudbeståndsdel


3805.10

- Balsamterpentin, extraherad terpentin och sulfatterpentin

3805.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar huvudsakligen produkter som är rika på terpener (α-pinen, β-pinen, limonener etc.) och som erhålls ur utsöndringar eller hartshaltig ved från barrträd.

Numret omfattar:

1.

balsamterpentin, dvs. flyktiga destillationsprodukter (vanligen erhållna genom destillation med vattenånga) av balsamer (terpentinbalsam) som utsöndras från tall eller andra barrträd (gran, lärkträd etc.). I vissa länder avses emellertid med balsamterpentin endast sådana flyktiga produkter som har erhållits genom destillation av färska balsamer från levande barrträd och som uppfyller vissa fordringar med avseende på kokpunkt och densitet.
Nämnda produkter är alla lättflytande färglösa vätskor som är olösliga i vatten, starkt ljusbrytande och har genomträngande lukt. De används som lösningsmedel, särskilt vid framställning av lacker, andra målningsfärger och polermedel. De används också vid beredning av medikamenter och för framställning av syntetisk kamfer, terpinhydrat, terpineol etc.;

2.

extraherad terpentin, sulfatterpentin och andra terpentinoljor, vilka framställs genom destillation eller annan behandling av barrträ:

a)

extraherad terpentin (inbegripet kolugnsterpentin) är den mest flyktiga av dprodukter som erhålls vid destillation med vattenånga eller vid torrdestillation av stubbar eller andra hartsrika delar av barrträd;

b)

sulfatterpentin är en flyktig, terpenhaltig biprodukt som erhålls vid framställning av massa av hartshaltig ved enligt sulfatmetoden.
Nämnda produkter är terpenrika vätskor och används för samma ändamål som balsamterpentin, särskilt som lösningsmedel vid framställning av lacker, andra målningsfärger etc.;

3.

rå dipenten, som är en terpenhaltig vätska (innehållande upp till 80 % dipenten) och som erhålls vid fraktionering av extraherad terpentin eller som biprodukt vid framställning av syntetisk kamfer. Ren eller tekniskt ren dipenten klassificeras enligt nr 2902;

4.

sulfitterpentin, som är en flyktig, gul vätska som erhålls som biprodukt vid framställning av massa av ved enligt sulfitmetoden. Denna utgör en rå p-cymen (rå p-cymol) som innehåller små mängder terpener och andra ämnen. Detta nummer omfattar f.ö. all rå p-cymen oavsett ursprung;

5.

"pine oil", vilken utgör den fraktion som erhålls ur oljehaltiga stubbar av barrträd sedan extraherad terpentin har avdestillerats, vanligen genom destillation med vattenånga eller genom torrdestillation. Den erhålls också genom kemisk syntes (t.ex. hydrering av α-pinen).
Detta nummer omfattar endast sådan pine oil som innehåller α-terpineol som huvudbeståndsdel. Pine oil är en ofärgad eller bärnstensgul vätska med hög halt av α-terpineol och används huvudsakligen inom textilindustrin som vätmedel och lösningsmedel, för framställning av lacker och andra målningsfärger, som desinfektionsmedel och för anrikning av malmer genom flotation.

 

Numret omfattar inte:

a)

rena eller tekniskt rena terpenkolväten eller terpener, terpineol och terpinhydrat (29 kap.);

b)

tallbarrsolja, som är en eterisk olja enligt nr 3301;

c)

hartsoljor (nr 3806).



3806 Kolofonium och hartssyror samt derivat av dessa ämnen; hartssprit och hartsoljor; naturhartser modifierade genom utsmältning


3806.10

- Kolofonium och hartssyror

3806.20

- Salter av kolofonium, av hartssyror eller av derivat av kolofonium eller hartssyror, andra än salter av kolofoniumaddukter

3806.30 

- Estrar bildade av hartssyror och glycerol eller annan polyol

3806.90

- Andra slag


A. Kolofonium och hartssyror

Både kolofonium och hartssyror består huvudsakligen av blandningar av abietinsyra och besläktade syror med små mängder av inte sura komponenter. De utgör fasta ämnen och är vanligen genomskinliga och glasartade. Färgen kan variera från blekgul till mörkbrun beroende på mängden ingående föroreningar.

Kolofonium och hartssyror erhålls genom följande framställningsmetoder:

  1. Avskiljande av flyktiga terpenhaltiga beståndsdelar (terpentinolja och liknande lösningsmedel av terpener) genom destillation av balsamer erhållna som utsöndringar från tall eller andra barrträd (tallkåda, galipot, barras etc.).
  2. Lösningsmedelsextraktion av stubbar av barrträd.
  3. Fraktionerad destillation av tallolja, en biprodukt från massa och pappersindustrin.

Kolofonium och hartssyror används för framställning av vissa tvålar, för limning av papper, för framställning av lacker, polermedel, kitt, tryckfärger, sigillack, kärnbindemedel, bryggeriharts etc. och som råmaterial för framställning av de derivat och hartsoljor som är beskrivna i avsnitt B till D nedan.


B. Salter av kolofonium eller av hartssyror samt av derivat av kolofonium och av hartssyror, andra än salter av kolofoniumaddukter

Denna grupp omfattar salter av kolofonium, av hartssyror eller av derivat av kolofonium eller hartssyror, andra än salter av kolofoniumaddukter. Natrium- eller kaliumresinater erhålls vanligen genom att koka pulveriserat kolofonium eller pulveriserade hartssyror i en lösning av natrium- eller kaliumhydroxid. Andra oorganiska resinater framställs i allmänhet genom att fälla en lösning av natrium- eller kaliumresinater med en lösning av ett metallsalt (fällda resinater), eller genom att smälta samman en blandning av kolofonium eller hartssyror och en metalloxid (smälta resinater). Som exempel på dessa salter kan nämnas aluminium-, kalcium-, kobolt-, koppar-, mangan-, bly- och zinkresinater.

Resinater används för att förbättra torkningsegenskaperna hos de oljor som används i tillverkningen av lacker eller målningsfärger samt vid framställning av svampbekämpningsmedel, desinfektionsmedel etc.

Denna grupp omfattar också härdat kolofonium eller härdade hartssyror som erhålls genom att behandla kolofonium eller hartssyror med t.ex. kalciumhydroxid (omkring 6 %) varvid hartset blir hårdare och mer lämpligt för att användas vid beredning av lacker.

Numret omfattar inte:

a)

resinater av ädla metaller (nr 2843) samt resinater enligt nr 2844 – 2846;

b)

beredda sickativ baserade på resinater (nr 3211);

c)

hartstvålar som erhållits genom förtvålning av blandningar av högre fettsyror och kolofonium eller hartssyror (nr 3401), samt andra tvättmedel baserade på resinater (nr 3402).


C. Hartsestrar bildade av kolofonium, hartssyror eller deras derivat och polyol ("ester gums")

Dessa produkter framställs genom förestring med etylenglykol, glycerol eller annan polyol av kolofonium eller hartssyror eller av deras oxiderade, hydrerade, dehydrerade eller polymeriserade derivat. Produkterna är mer plastiska än naturhartser vilket gör dem mer lämpliga att blanda med pigment och andra ämnen.

D. Andra

I. Derivat av kolofonium och hartssyror

  1. Oxiderat kolofonium och oxiderade hartssyror erhålls vanligen som en återstod vid destillation av barrträdsstubbar som har lämnats kvar i marken under lång tid, varvid hartssyrorna har oxiderats på naturligt sätt. Kolofonium eller hartssyror kan också oxideras på konstgjord väg. Oxiderat kolofonium och oxiderade hartssyror används för framställning av lim, emulsioner, lacker, andra målningsfärger, tryckfärger och för elektrisk isolering etc.
  2. Hydrerat kolofonium och hydrerade hartssyror framställs genom att behandla kolofonium eller hartssyror med hydrogen (väte) i närvaro av en katalysator. De är mera motståndskraftiga mot oxidation än vanligt kolofonium och vanliga hartssyror och missfärgas mindre lätt under inverkan av ljus. De används för framställning av lacker, tvålar etc.
  3. Dehydrerat kolofonium och dehydrerade hartssyror framställs t.ex. genom uppvärmning av kolofonium eller hartssyror till måttlig temperatur eller vid hög temperatur genom syrakatalys; svavel och selen är också användbara katalysatorer. De används för framställning av lacker etc.
  4. Polymeriserat kolofonium och polymeriserade hartssyror erhålls genom behandling av kolofonium eller hartssyror med svavelsyra och används i synnerhet för framställning av lacker med hög viskositet och beständighet. Polymerisationsgraden är mycket låg. Polymeriserat kolofonium och polymeriserade hartssyror består vanligen av dimera och opolymeriserade syror och kan också benämnas dimeriserat harts.
  5. Estrar av kolofonium eller hartssyror med monoalkoholer. Bland dessa estrar, som benämns resinater eller abietater, märks metyl-, etyl- och bensylestrar samt "metylhydroabietat". Dessa estrar används främst som mjukningsmedel för cellulosalacker.
  6. Blandningar av dihydroabietyl-, tetrahydroabietyl- och dehydroabietylalkoholer ("abietylalkohol").
  7. Addukter av hartser och deras derivat. Kolofonium eller hartssyror som är modifierade med fumarsyra, maleinsyra eller dess anhydrid och som används vid tillverkning av alkyder, limningsmedel för papper (mäldlim) samt tryckfärger. Dessa produkter kan vara förestrade med etylenglykol, glycerol eller andra polyoler. Här ingår också salter såsom salter av maleinsyra- eller fumarsyramodifierat kolofonium.

II. Hartssprit och hartsoljor

Dessa produkter erhålls vanligen av kolofonium eller hartssyror genom destillation med överhettad vattenånga i närvaro av en katalysator eller genom torrdestillation. De utgör huvudsakligen blandningar av kolväten och kan innehålla organiska syror i varierande mängd alltefter destillationsförhållandena.

  1. Hartssprit som utgör den lättflyktigaste fraktionen, är en lättflytande, halmfärgad vätska med en genomträngande lukt. Hartssprit används som lösningsmedel för hartser, vid framställning av lacker, andra målningsfärger etc.
  2. Hartsoljor är mer eller mindre tjockflytande med varierande färg och kvalitet (guldgula, vita, gröna eller bruna oljor) och har en rökartad lukt. De används huvudsakligen för framställning av smörjmedel, skäroljor, tryckfärger, salvor, lacker, andra målningsfärger etc.

Numret omfattar inte:

a)

sulfonerade hartsoljor (nr 3402);

b)

de flyktiga beståndsdelar som erhålls genom destillation av balsamer från levande barrträd (nr 3805);

c)

hartsbeck (nr 3807).

 

III. Naturhartser modifierade genom uppvärmning ("run gums")

Dessa produkter erhålls från balsamer från tropiska träd genom en process kallad "gum running" vilken omfattar uppvärmning av hartserna för att göra dem lösliga i torkande oljor. Den vanligaste råvaran för produkterna är kopal.

3807 Trätjära; trätjäroljor; trätjärkreosot; rå metanol; vegetabiliskt beck; bryggeriharts och liknande preparat på basis av kolofonium, hartssyror eller vegetabiliskt beck

Detta nummer omfattar produkter med komplicerad sammansättning, vilka erhålls vid destillation (eller förkolning) av hartshaltigt eller icke hartshaltigt trä. Förutom gaser bildas vid dessa processer tjärvatten, trätjära och träkol. Den relativa mängden av de olika produkterna varierar efter träets beskaffenhet och destillationshastigheten. Tjärvattnet (träsyra, pärma), som inte är föremål för internationell handel, innehåller ättiksyra, metanol, aceton samt små mängder furaldehyd och allylalkohol. Detta nummer omfattar också vegetabiliskt beck av alla slag, bryggeriharts och liknande produkter på basis av kolofonium, hartssyror eller vegetabiliskt beck.

Enligt detta nummer klassificeras följande produkter:

A. Trätjära; trätjäroljor, även befriade från trätjärkreosot; trätjärkreosot.

  1. Trätjära avrinner ur trä (barrträ och annat trä) vid kolning i tjärdal (dalbränd tjära) eller erhålls vid destillation i retorter eller ugnar (ugnstjära). Ugnstjära förekommer som A-tjära, vilken skiljer sig direkt från det vid destillationen bildade tjärvattnet eller som B-tjära, vilken erhålls genom destillation av tjärvattnet, i vilket den delvis är löslig.
    Delvis destillerade tjäror, i vilka en del av de flyktiga oljorna har avlägsnats genom förnyad destillation, klassificeras också enligt detta nummer.
    Samtliga dessa tjäror utgör blandningar av kolväten, fenoler och fenolhomologer, furaldehyd, ättiksyra och åtskilliga andra ämnen.
    Tjäror som erhålls ur hartshaltigt trä skiljer sig från tjäror ur icke hartshaltigt trä genom att de innehåller ämnen som vid destillationen bildas av hartset (terpener, hartsoljor etc.). Dessa tjäror utgör viskösa vätskor med en färg som varierar från brunaktigt orange till brun och används huvudsakligen (i ursprungligt tillstånd, avvattnade eller delvis destillerade) för impregnering av skeppstågvirke, som mjukningsmedel inom gummiindustrin, för framställning av kitt, inom medicinen etc.
    Tjäror som erhålls ur icke hartshaltigt trä utgör tjockflytande, brunsvarta vätskor. De används huvudsakligen för utvinning, genom destillation eller på annat sätt, av ett stort antal produkter (trätjärkreosot, guajakol etc.).
    Kadeolja (empyreumatisk enträolja), som används inom medicinen och vid tvåltillverkning, klassificeras också enligt detta nummer.
  2. Trätjäroljor erhålls genom destillation av trätjära. De lätta oljorna (som innehåller alifatiska kolväten, terpener och högre ketoner) används för framställning av desinfektionsbad för får och av besprutningsmedel för trädgårdar. De tunga oljorna (som innehåller alifatiska och aromatiska kolväten, högre ketoner och högre fenoler) används för träimpregnering och för utvinning av trätjärkreosot.
    Oljor som är befriade från trätjärkreosot används alltefter sin beskaffenhet vid malmflotation, för framställning av svampbekämpningsmedel, som lösningsmedel, som bränsle etc.
  3. Trätjärkreosot, som är en väsentlig beståndsdel i trätjära, erhålls vanligen genom destillation av tjära ur icke hartshaltigt trä, varefter trätjärkreosot avskiljs ur en bestämd fraktion genom behandling med natriumhydroxid, surgöring och omdestillation. Varan utgör en färglös vätska som färgas under inverkan av ljus och luft. Trätjärkreosot har rökartad lukt och är frätande samt används huvudsakligen som desinfektionsmedel och antiseptiskt medel. Trätjärkreosot får inte förväxlas med kreosotolja, vilken klassificeras enligt nr 2707.

B. Rå metanol utvinns ur tjärvatten. Den utgör en gulaktig vätska med rå lukt och innehåller vanligen 70 – 90 % metanol, växlande mängder av aceton och andra ketoner (i allmänhet 8 – 20 %) samt andra föroreningar (metylacetat, högre alkoholer, tjärartade ämnen etc.). Vissa slag av rå metanol används som denatureringsmedel för etanol.

C. Vegetabiliskt beck. Sådant beck utgör återstoder från destillation eller annan behandling av vegetabiliska produkter. Bland dessa becksorter märks:

  1. trätjärbeck, som utgör en återstod från destillation av trätjära;
  2. hartsbeck, som utgör en återstod från framställning av hartssprit och hartsolja genom destillation av kolofonium;
  3. sulfatbeck, som utgör en återstod från destillation av tallolja etc.
    Dessa becksorter är vanligen svartbruna, rödbruna eller gulbruna. De mjuknar i allmänhet i handvärme och används alltefter sin beskaffenhet för diktning av båtar, för vattentät beläggning på vävnader, för impregnering av trä, för framställning av rostskyddsmedel, som bindemedel etc.

D. Bryggeriharts och liknande preparat på basis av kolofonium, hartssyror eller vegetabiliskt beck, t.ex. skomakarbeck och beck för diktning av båtar.

  1. Bryggeriharts används i uppvärmt tillstånd för hartsning av ölfat. Det framställs vanligen genom hopsmältning av en blandning av kolofonium, paraffin och hartsolja eller av en blandning av kolofonium och vegetabiliska oljor såsom linolja, bomullsfröolja eller rybsolja.
  2. Skomakarbeck används för beckning av tråd och garn som är avsedda för sömnad av skodon och sadelmakeriarbeten. Det består vanligen av en blandning av kolofonium, hartsolja, paraffin, ozokerit etc. med tillsats av pulveriserade oorganiska ämnen såsom kaolin eller talk. Skomakarbeck förekommer vanligen i form av block, stänger eller skivor.
  3. Beck för diktning av båtar framställs i allmänhet genom sammansmältning av en blandning av trätjärbeck, trätjära och kolofonium.

Detta nummer omfattar inte:

a)

naturligt burgunderbeck (även benämnt vogeserbeck), ett naturligt harts som erhålls från vissa barrträd, och burgunderharts (gult beck), som utgör ett genom smältning och filtrering renat burgunderbeck (nr 1301);

b)

stearinbeck, ullfettbeck och glycerolbeck (nr 1522);

c)

mineraliskt beck från stenkol, torv, petroleum etc. (27 kap.);

d)

metanol (metylalkohol), ren eller tekniskt ren, och andra isolerade kemiskt definierade föreningar, som har erhållits genom omdestillering eller annan efterföljande behandling av primära destillationsprodukter ur trä, t.ex. ättiksyra, aceton, guajakol, formaldehyd, acetater etc. (29 kap);

e)

sigillack (nr 3214 eller 3404);

f)

avfallslut från tillverkning av massa av ved (nr 3804);

g)

"brais résineux" (nr 3806).



3808 Insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, groningshindrande medel, tillväxtreglerande medel för växter, desinfektionsmedel, bekämpningsmedel mot gnagare och liknande produkter, föreliggande i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln eller som preparat eller utformade artiklar (t.ex. band, vekar och ljus, preparerade med svavel, samt flugpapper) (+)



- Varor enligt anmärkning 1 till undernummer till detta kapitel:

3808.52

- - DDT (ISO) (klofenotan [INN]), i förpackningar med ett nettoviktinnehåll av högst 300 g

3808.59

- - Andra


- Varor enligt anmärkning 2 till undernummer till detta kapitel:

3808.61

- - I förpackningar med ett nettoviktinnehåll av högst 300 g

3808.62

- - I förpackningar med ett nettoviktinnehåll över 300 g men högst 7,5 kg

3808.69

- - Andra


- Andra:

3808.91 

- - Insektsbekämpningsmedel 

3808.92

- - Svampbekämpningsmedel

3808.93

- - Ogräsbekämpningsmedel, groningshindrande medel samt tillväxtreglerande medel för växter 

3808.94

- - Desinfektionsmedel

3808.99

- - Andra


Detta nummer omfattar en rad produkter (andra än sådana med karaktär av medikamenter, även för veterinärmedicinskt bruk – 3003 eller 3004) som är avsedda för utrotning av sjukdomsalstrande mikroorganismer, insekter (myggor, mal, koloradoskalbaggar, kackerlackor etc.), mossor och mögel, ogräs, gnagare, vildfåglar etc.. Produkter som är avsedda att verka avskräckande på insekter etc. eller som används för betning av utsäde klassificeras också enligt detta nummer.

Desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel etc. enligt detta nummer anbringas genom sprutning, pudring, strilning, bestrykning, impregnering etc. eller används för rökning. De utövar sin verkan som kontaktgifter, som maggifter, genom kvävning, genom sin lukt etc.

Numret omfattar vidare groningshindrande medel samt tillväxtreglerande medel för växter, vilka är avsedda att hämma eller stimulera fysiologiska processer hos växterna. De anbringas på olika sätt och kan ha dödande verkan på växter eller öka växtkraften och förbättra skörderesultatet.

Dessa produkter klassificeras enligt detta nummer endast i följande fall:

1.

Då de föreligger i förpackningar (t.ex. behållare av metall, pappkartonger etc.) för försäljning i detaljhandeln som desinfektionsmedel, insektsbekämpningsmedel etc. eller i sådana former (t.ex. i kulor, även sammanfogade till kedjor, tabletter eller plattor) att ingen tvekan kan råda att de i normala fall skall försäljas i detaljhandeln.
Nämnda produkter kan vara blandade eller oblandade. De oblandade produkterna utgör huvudsakligen isolerade kemiskt definierade föreningar, vilka annars klassificeras enligt 29 kap., t.ex. naftalen och 1,4-diklorbensen (p-diklorbensen).
Numret omfattar också följande produkter under förutsättning att de föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln som desinfektionsmedel, svampbekämpningsmedel etc.:

a)

katjonaktiva organiska ytaktiva produkter och preparat (t.ex. kvaternära ammoniumsalter) som har antiseptiska, desinficerande eller bakteriedödande egenskaper;

b)

poly(vinylpyrrolidon)jod som är en reaktionsprodukt mellan jod och poly(vinylpyrrolidon).

2.

Då de utgör preparat, oavsett hur de föreligger (som vätskor, pastor, pulver etc.). Sådana preparat består av emulsioner eller suspensioner av det aktiva ämnet i vatten eller andra vätskor, t.ex. DDT (ISO) (klorfenotan (INN) 1,1,1-triklor-2,2-bis/p-klorfenyl/etan) dispergerat i vatten, eller av andra blandningar. Lösningar av aktiva ämnen i andra lösningsmedel än vatten, t.ex. lösningar av pyretrumextrakt (andra än standardiserat pyretrumextrakt) och kopparnaftenat löst i mineralolja, klassificeras också enligt detta nummer.
Halvfabrikat som kräver ytterligare blandning innan de kan användas som svamp- eller insektsbekämpningsmedel, desinfektionsmedel etc. klassificeras också enligt detta nummer, under förutsättning att de redan har insektsdödande, svampdödande etc. egenskaper.
Preparat för desinfektion, insektsbekämpning etc. kan som verksamt ämne innehålla kopparföreningar (acetat, sulfat, acetoarsenit etc.), svavel eller svavelföreningar (kalciumsulfid, koldisulfid etc.), stenkolstjärkreosot, antracenolja, DDT (ISO) (klorfenotan (INN) 1,1,1-triklor-2,2-bis/p-klorfenyl/etan), lindan (ISO, INN), paration, fenol- och kresolderivat, arsenikhaltiga ämnen (kalcium- och blyarsenater etc.), ämnen av vegetabiliskt ursprung (nikotin, tobaksextrakt, tobakspulver, rotenon, pyretrum, sjölök, rapsolja etc.), tillväxtreglerande ämnen, naturliga eller syntetiska (t.ex. 2,4-D), kulturer av mikroorganismer, etc.
Förgiftade beten som består av ätliga produkter (vetekorn, kli, melass etc.) blandade med gift är ett annat exempel på preparat som omfattas av detta nummer.

3.

Då de föreligger i form av utformade artiklar, t.ex. band, vekar och ljus som är preparerade med svavel för desinfektion och rökning av kärl och bostäder; flugpapper (även överdragna med lim utan tillsats av gift); med klibbande beläggning (även giftfri) försedda remsor för fruktträd; med salicylsyra impregnerat papper för konservering av sylter; papper och små trästickor som är belagda med lindan (ISO, INN), vilka utövar sin verkan vid förbränning, etc.



Produkter enligt nr 3808 kan indelas i följande grupper:

I. Insektsbekämpningsmedel

Som insektsbekämpningsmedel anses inte bara produkter som är avsedda att döda insekter, utan också sådana som har en frånstötande eller attraherande verkan. Produkterna kan föreligga i olika former, t.ex. som spray eller block (mot mal), oljor eller stift (mot myggor), pulver (mot myror), remsor (mot flugor) samt cyangas absorberad i diatomacéjord eller papp (mot loppor och löss).

Många insektsbekämpningsmedel karakteriseras av sitt verknings- eller användningssätt, t.ex.:

tillväxtreglerande medel för insekter: kemikalier som inverkar på de biokemiska och fysiologiska processerna hos insekter;

rökningsmedel: kemikalier som sprids i luften som gaser;

kemiska steriliseringsmedel: kemikalier som används för att sterilisera vissa insektsbestånd;

frånstötande medel: föreningar som förhindrar insektsangrepp genom att göra insekternas föda eller levnadsvillkor obehagliga eller frånstötande;

attraherande medel: produkter som används för att locka insekter till fällor eller förgiftade beten.


II. Svampbekämpningsmedel

Svampbekämpningsmedel är produkter som skyddar mot svampangrepp (t.ex. preparat på basis av kopparföreningar) eller som är avsedda att utrota redan existerande svampar (t.ex. preparat på basis av formaldehyd).

Svampbekämpningsmedel kan karakteriseras efter sitt verknings- eller användningssätt. Exempel på detta är:

systembekämpningsmedel: dessa kemikalier överförs med saven från det ställe där de appliceras till andra delar av växten;

rökningsmedel: kemikalier som appliceras i gasform på växter etc. som har angripits av svamp.

 

III. Ogräsbekämpningsmedel, groningshindrande medel och tillväxtreglerande medel för växter

Ogräsbekämpningsmedel är kemikalier som används för att förhindra spridning av eller döda oönskade växter. Vissa ogräsbekämpningsmedel används på växtdelar i vila eller på frön, medan andra används på hela bladverket. De kan vara selektiva (ogräsbekämpningsmedel som endast verkar på speciella växter) eller ickeselektiva (ogräsbekämpningsmedel som utrotar all vegetation).

Denna grupp omfattar också avlövningsmedel, dvs. kemikalier som har den avsedda verkan att bladverket hos växter faller av i förtid.
Groningshindrande medel kan användas på frön, lökar, rotknölar eller jord för att förhindra att växter gror eller skjuter skott.
Tillväxtreglerande medel för växter används för att ändra livsprocesserna hos en växt för att påskynda eller hålla tillbaka tillväxten, öka avkastningen, höja kvaliteten eller underlätta skörden. Växthormoner (fytohormoner) är en typ av tillväxtreglerande medel (t.ex. giberellinsyra). Syntetiska organiska föreningar används också som tillväxtreglerande medel för växter.

IV. Desinfektionsmedel

Desinfektionsmedel är produkter som förstör eller slutgiltigt inaktiverar oönskade bakterier, virus eller andra mikroorganismer. De används i allmänhet på döda föremål.
Desinfektionsmedel används t.ex. på sjukhus för rengöring av väggar etc. eller för sterilisering av instrument. De används även inom jordbruket för desinficering av frön och vid tillverkning av djurfoder för att kontrollera olämpliga mikroorganismer.
I denna grupp inbegrips även saneringsmedel, bakteriehämmande medel och steriliseringsmedel.

Detta nummer omfattar också produkter för bekämpning av kvalster, fästingar, blötdjur, nematoder, gnagare, fåglar och andra skadegörare (t.ex. bekämpningsmedel mot nejonögon och rovdjur).

Numret omfattar inte:

a)

produkter som används för desinfektion, insektsbekämpning etc. men som inte svarar mot ovanstående beskrivningar. Dessa produkter klassificeras efter sin beskaffenhet, t.ex.:

1.

malda pyretrumblommor (nr 1211);

2.

pyretrumextrakt (även standardiserat genom tillsats av mineralolja) (nr 1302);

3.

stenkoltjärkreosot (nr 2707);

4.

naftalen, DDT (ISO) (klofenotan (INN) 1,1,1-triklor-2,2-bis/p-klorfenyl/etan) och andra isolerade kemiskt definierade föreningar (även lösta i vatten) (28 eller 29 kap.);

5.

kulturer av mikroorganismer som är avsedda att ingå som verksamma beståndsdelar i medel mot gnagare (nr 3002);

6.

använd gasreningsmassa (nr 3825);

b)

preparat som omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning eller vilkas verkan som desinfektionsmedel, insektsbekämpningsmedel etc. är av underordnad betydelse, t.ex.:

1.

skeppsbottenfärger som innehåller giftiga ämnen (nr 3208, 3209 eller 3210);

2.

desinficerande tvålar (nr 3401);

3.

vaxhaltiga polermedel som innehåller DDT (ISO) (klofenotan (INN) 1,1,1-triklor-2,2-bis/p-klorfenyl/etan) (nr 3405);

c)

desinfektionsmedel, insektsbekämpningsmedel etc. som har huvudsaklig karaktär av medikamenter, även för veterinärt bruk (nr 3003 eller 3004);

d)

beredda rumsdesodoriseringsmedel, även med desinficerande egenskaper (nr 3307).


Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 3808.91 – 3808.99

Produkter som används för flera ändamål och därför skulle kunna klassificeras enligt mer än ett nummer, klassificeras vanligen med tillämpning av allmän tolkningsregel 3.

3809 Appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning eller för fixering av färgämnen samt andra produkter och preparat (t.ex. glättmedel och betmedel), av sådana slag som används inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans


3809.10

- På basis av stärkelse eller stärkelseprodukter

 

- Andra slag:

3809.91

- - Av sådana slag som används inom textilindustrin eller inom liknande industrier 

3809.92

- - Av sådana slag som används inom pappersindustrin eller inom liknande industrier 

3809.93

- - Av sådana slag som används inom läderindustrin eller inom liknande industrier 


Detta nummer omfattar ett stort antal olika produkter och preparat av sådana slag som används vid tillverkning och färdigbehandling av garner, vävnader, papper, läder eller liknande material och som inte är nämnda eller inbegripna någon annanstans i tulltaxan.

Produkter enligt detta nummer kan kännas igen på sin sammansättning eller uppgivna användning, varav framgår att produkterna utgör preparat som är avsedda att användas för ett speciellt ändamål inom de industrier som är omnämnda i tulltaxenumret eller inom liknande industrier, t.ex. inom industrier som tillverkar textilmattor eller vulkanfiber eller inom pälsindustrin. Sådana produkter och preparat (t.ex. mjukningsmedel för textilvaror) som snarare är avsedda för hushållsbruk än för industriellt bruk omfattas också av detta nummer.

Bland produkter enligt detta nummer märks:


A. Produkter och preparat som används inom textilindustrin eller liknande industrier

  1. Preparat som påverkar greppet hos produkterna, t.ex: uppstyvningsmedel, vilka i allmänhet är baserade på naturlig stärkelse eller stärkelsederivat (såsom vete-, ris-, majs- och potatisstärkelse samt dextrin) eller på växtslem och derivat av växtslem (t.ex. alginater), gelatin, kasein, växtgummi (dragantgummi etc.) eller kolofonium; förtyngningsmedel; mjukningsmedel som är baserade på glycerol, imidazolinderivat etc.; fyllmedel som är baserade på naturliga eller syntetiska föreningar med hög molekylvikt.
    Förutom ovannämnda baskomponenter kan vissa av preparaten även innehålla vätmedel (tvål etc.), smörjmedel (linolja, vaxer etc.), fyllmedel (kaolin, bariumsulfat etc.) samt konserveringsmedel (särskilt zinksalter, kopparsulfat och fenol).
  2. Antiglidmedel och medel mot upphakning. Dessa produkter är avsedda att motverka glidning hos vävnader eller att förhindra upphakning av trikåvaror. De är i allmänhet baserade på polymerer, naturhartser eller kiselsyra.
  3. Smutsavvisande medel. Dessa är i allmänhet baserade på kiselsyra, aluminiumföreningar eller organiska föreningar.
  4. Antiskrynklings- och antikrympningsmedel som utgör blandningar av kemiskt definierade föreningar med minst två reaktiva grupper (t.ex. bis-/hydoximetyl/-föreningar, vissa aldehyder och acetaler).
  5. Matteringsmedel, vilka är avsedda att reducera glansen hos textilvaror. De består i allmänhet av suspensioner av pigment (titandioxid, zinkoxid, litopon etc.), som är stabiliserade med cellulosaetrar, gelatin, lim, ytaktiva ämnen etc.
    Preparat enligt detta nummer får inte förväxlas med målningsfärger (nr 3208, 3209 eller 3210) eller med preparat för inoljning eller infettning av ull (nr 2710 eller 3403).
  6. Flamskyddsmedel som är baserade på ammoniumsalter, bor-, nitrogen-, brom- eller fosforföreningar eller på preparat på basis av klorerade organiska ämnen med tillsats av antimonoxid eller andra oxider.
  7. Glansmedel, vilka är avsedda att framkalla lyster eller glans på textilvaror. De utgörs i allmänhet av emulsioner av paraffin, vaxer, polyolefiner eller polyglykoler.
  8. Betmedel för användning vid färgning och tryckning av textilier för att fixera färgämnena. Dessa preparat är lösliga i vatten och är vanligen baserade på metallsalter (t.ex. sulfater eller acetater av aluminium, ammonium, krom eller järn, kaliumdikromat, antimonkaliumtartrat) eller tannin (observera dock uteslutning d i slutet av denna anv.).
  9. Preparat för påskyndande av färgning. Dessa produkter används för att påskynda färgnings- och tryckningsprocesserna genom att åstadkomma att syntetiska fibrer sväller. Som exempel kan nämnas preparat som är baserade på bifenyl eller på derivat av bensen, fenol eller hydoxitoluensyra, såsom triklorbensener, ortofenylfenol och metylhydroxitoluater samt blandningar av dessa, även innehållande ytaktiva ämnen.
  10. Antifiltningsmedel, vilka är avsedda att motverka filtning av animaliska fibrer. De utgörs ofta av klorerings- eller oxidationsmedel eller av speciella blandningar av syntetiska hartsbildande ämnen.
  11. Klistermedel, vilka används för att göra garn mera motståndskraftigt vid vävning. Dessa preparat är i allmänhet baserade på stärkelse, stärkelsederivat eller andra naturliga eller syntetiska polymera bindemedel. De kan också innehålla vätmedel, mjukningsmedel, fetter, vaxer eller andra ämnen. Denna grupp omfattar även vaxemulsioner för varpklistring samt fettemulsioner utgörande klistermedel.
  12. Oljeavvisande medel, vilka är avsedda att bilda en oljeavvisande appretur i textilvaror. De utgörs i allmänhet av emulsioner eller lösningar av organiska fluorföreningar, såsom perfluorkarboxylsyror, och kan innehålla modifierade hartser (inerta tillsatser).
  13. Vattenavvisande medel, vilka i allmänhet består av vattenemulsioner av vattenavvisande produkter (såsom vaxer eller lanolin) som är stabiliserade med cellulosaetrar, gelatin, lim, organiska ytaktiva ämnen etc. och innehåller tillsats av lösliga salter av exempelvis aluminium eller zirkonium. Denna grupp innefattar även preparat som är baserade på silikoner och på fluorhaltiga ämnen.


B. Produkter och preparat som används inom papp- och pappersindustrin eller liknande industrier

  1. Bindemedel, som används för att binda pigmentpartiklarna i bestrykningsmassor. De utgörs av preparat som är baserade på naturprodukter, såsom kasein, stärkelse, stärkelsederivat, sojaprotein, djurlim, alginater eller cellulosaderivat.
  2. Limningsmedel och tillsatser till limningsmedel. Dessa används vid pappersframställning för att förbättra tryckbarheten, jämnheten och glansen och för att möjliggöra skrivning på papperet. Dessa preparat kan vara baserade på hartstvålar, modifierade hartser, vaxdispersioner, paraffindispersioner, akrylpolymerer, stärkelse, karboximetylcellulosa eller växtgummi.
  3. Våtstärkande medel. Dessa preparat används för att öka draghållfastheten, rivstyrkan, sprängstyrkan eller nöthållfastheten hos papper eller bondad duk i vått tillstånd.


C. Produkter och preparat som används inom läderindustrin eller liknande industrier

  1. Bindemedel, vilka utgör preparat som är avsedda att förankra pigmentfärger i läder. De har speciell sammansättning och är i allmänhet baserade på proteiner, naturhartser eller vaxer etc.
  2. Slutbehandlingsmedel, vilka har speciell sammansättning och anbringas som yttersta lager vid appretering av läder. Deras struktur och sammansättning liknar bindemedlens enligt punkt 1.
  3. Medel för åstadkommande av vattentäthet. Dessa består vanligen av 1) kromtvålar, 2) derivat av alkylbärnstenssyra eller citronsyra etc. i lösningsmedel (såsom isopropylalkohol) eller 3) fluorkemikalier, antingen i lösning eller i dispersion.

Förutom de produkter som enligt vad ovan sägs inte klassificeras enligt detta nummer omfattar numret inte heller:

a)

preparat av sådana slag som används för olje- eller fettbehandling

b)

kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar (vanligen 28 eller 29 kap.);

c)

pigment, beredda färgämnen, målningsfärger etc. (32 kap.);

d)

organiska ytaktiva ämnen eller preparat, t.ex. färgerihjälpmedel, enligt nr 3402;

e)

dextrin och annan modifierad stärkelse samt lim på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse (nr 3505);

f)

insektsbekämpningsmedel och andra preparat enligt nr 3808;

g)

emulsioner, dispersioner och lösningar av polymerer (nr 3209 eller 39 kap.).



3810 Betmedel för metaller; flussmedel och andra preparat, utgörande hjälpmedel vid lödning eller svetsning; pulver och pastor för lödning eller svetsning, bestående av metall och andra ämnen; preparat av sådana slag som används för fyllning eller beläggning av svetselektroder eller svetstråd


3810.10

- Betmedel för metaller; pulver och pastor för lödning eller svetsning, bestående av metall och andra ämnen

3810.90 

- Andra slag


  1. Betmedel för metaller. Dessa utgör produkter som används för att avlägsna oxid, glödspån, rost eller anlöpning på ytan av metaller eller för att åstadkomma en sträv yta i avsikt att underlätta vidare behandlingar. Betningen kan vara en avslutande behandling eller företas i ett tidigare skede (t.ex. som en förberedelse för dragning eller strängpressning) eller före en ytbehandling av metaller, t.ex. genom varmförzinkning, förtenning, metallisering, plätering, galvanisk utfällning, målning etc.
    Betmedel är vanligen baserade på utspädda syror (saltsyra, svavelsyra, fluorvätesyra, salpetersyra, fosforsyra etc.) och innehåller ibland inhibitorer som begränsar angreppet på metallen. Vissa betmedel är emellertid baserade på alkalier, t.ex. natriumhydroxid.
    Numret omfattar inte rengöringsmedel för metaller (nr 3402).
  2. Flussmedel och andra preparat, vilka utgör hjälpmedel vid lödning eller svetsning. Flussmedel används för att underlätta sammanfogandet av metaller genom lödning och svetsning genom att skydda de metallytor som skall förenas och lödmetallen själv mot oxidation. Flussmedel har förmågan att lösa den oxid som bildas vid lödningen eller svetsningen. Zinkklorid, ammoniumklorid, natriumtetraborat, kolofonium och lanolin är de ämnen som vanligen används i sådana preparat.
    Denna grupp omfattar också blandningar av aluminium (i korn- eller pulverform) med olika metalloxider (t.ex. järnoxid). Sådana blandningar används för att alstra intensiv hetta (aluminotermiska metoden) vid svetsning (termitsvetsning) etc.
  3. Pulver och pastor för lödning eller svetsning, som består av metall och andra ämnen. Dessa preparat, som används för att sammanfoga två metallytor med varandra, innehåller som huvudbeståndsdel metall (vanligen legeringar som innehåller tenn, bly, koppar etc.). De klassificeras enligt detta nummer endast då de:a) förutom metall innehåller andra beståndsdelar. Sådana beståndsdelar utgör de i punkt 2 ovan beskrivna hjälpmedlen, och dessutom b) föreligger i form av pulver eller pastor. Numret omfattar inte löd- och svetsmedel som består enbart av metallpulver, även av flera metaller blandade med varandra (71 kap. eller femtonde avd. alltefter sammansättningen).
  4. Preparat av sådana slag som används för fyllning eller beläggning av svetselektroder eller svetstråd. Dessa preparat är huvudsakligen avsedda att i form av smältbar slagg avlägsna de oxider som bildas vid svetsning. De består vanligen av eldfasta blandningar, som innehåller t.ex. kalk och kaolin.
    Numret omfattar inte elektroder av oädel metall eller metallkarbider, som är överdragna eller fyllda med flussmedel (nr 8311).


3811 Preparat för motverkande av knackning, oxidation, korrosion eller hartsbildning, viskositetsförbättrande preparat och andra beredda tillsatsmedel för mineraloljor (inbegripet bensin) eller för andra vätskor som används för samma ändamål som mineraloljor


 

- Preparat för motverkande av knackning:

3811.11

- - På basis av blyföreningar

3811.19

- - Andra

 

- Tillsatsmedel för smörjoljor:

3811.21

- - Innehållande oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral

3811.29 

- - Andra

3811.90

- Andra slag


Preparat enligt detta nummer utgör tillsatsmedel för mineraloljor eller för andra vätskor som används för samma ändamål, vilka tillsätts för att reducera eller eliminera oönskade egenskaper eller för att ge eller förbättra önskade egenskaper.


A. Beredda tillsatsmedel för mineraloljor

 

1.

Tillsatsmedel för råoljor. Denna grupp omfattar bl.a. preparat för att motverka korrosion, vilka tillsätts råoljor för att skydda metallkonstruktioner (särskilt destillationskolonner). Deras aktiva beståndsdelar utgörs i allmänhet av aminoföreningar, i synnerhet av imidazolinderivat.

2.

Tillsatsmedel för bensin. Denna grupp omfattar bl.a.:

a)

preparat för motverkande av knackning, vilka ökar bränslets motstånd mot för tidig tändning och därför förhindrar knackning. De är vanligen baserade på tetraetylbly och tetrametylbly och innehåller också t.ex. 1,2-dibrometan eller monoklornaftalen. Numret omfattar inte slam av blyade antiknackningsmedel som erhållits från lagringstankar för blyade antiknackningsmedel och som väsentligen består av bly, blyföreningar och järnoxid (nr 2620);

b)

preparat för motverkande av oxidation. De viktigaste preparaten för att motverka oxidation är baserade på fenolartade ämnen (t.ex. dimetyl-tert.-butylfenol) och på derivat av aromatiska aminer såsom alkyl-p-fenylendiaminer.

c)

preparat för motverkande av isbildning. Dessa produkter är ofta baserade på alkoholer, t.ex. propanol-2 (isopropanol), som tillsätts bensin för att förhindra isbildning i bränslesystemet;

d)

rengöringsmedel. Preparat som används för att hålla förgasaren och cylindrarnas in- och utlopp rena;

e)

preparat för motverkande av hartsbildning. Dessa preparat är avsedda att förhindra hartsbildning i förgasaren eller motorintaget.

3.

Tillsatsmedel för smörjoljor. Denna grupp omfattar:

a)

viskositetsförbättrande preparat, vilka är baserade på polymerer, såsom polymetakrylater, polybutener och polyalkylstyrener;

b)

stelningspunktssänkande preparat, vilka förebygger kristallutfällning vid låga temperaturer. Denna typ av produkter är baserade på polymerer av eten, vinylestrar och vinyletrar eller på akrylestrar;

c)

preparat för motverkande av oxidation, vilka vanligen är baserade på fenol- eller aminoföreningar;

d)

ultrahögtryckstillsatser (EP-additiv), vilka är baserade på organiska ditiofosfater av zink, faktiserade oljor, klorerade kolväten, aromatiska fosfater och tiofosfater;

e)

rengörings- och dispergeringsmedel, t.ex. sådana som är baserade på alkylfenoxider, naftenater eller petroleumsulfonater av vissa metaller, t.ex. aluminium, kalcium, zink eller barium;

f)

rostskyddsmedel som är baserade på organiska salter (sulfonater) av kalcium eller barium eller på aminer eller alkylbärnstenssyra;

g)

skumdämpningsmedel, som vanligen är baserade på silikoner.


Numret omfattar inte sådana smörjmedel som är avsedda att tillsättas motorbränsle eller motoroljor i små mängder för att t.ex.minska slitaget i motorcylindrar (nr 2710 eller 3403).

4.

Tillsatsmedel för andra mineraloljor. Bland dessa märks:

a)

stelningspunktssänkande preparat, vilka liknar de tillsatsmedel för smörjoljor som är omnämnda i punkt 3 b ovan;

b)

preparat för motverkande av oxidation. Dessa liknar dem som tillsätts bensin;

c)

cetantalshöjande preparat för motorbrännolja, t.ex. sådana som är baserade på alkylnitrater och alkylnitriter;

d)

tillsatsmedel med ytaktiv verkan, vilka förhindrar eller förebygger sedimentering (av asfaltener) i lagrad olja;

e)

tillsatsmedel som förhindrar eller minskar bildandet av avlagringar (t.ex. aska och sot) i förbränningskammare eller rökgaskanaler till ugnar samt korrosionsminskande tillsatsmedel som är avsedda att minska korrosion som orsakas av flyktiga ämnen (t.ex SO2 och SO3) i värmeöverföringssystem eller skorstenar;

f)

preparat för att motverka isbildning, vilka tillsätts för att förhindra isbildning i bränslesystem.


 

B. Beredda tillsatsmedel för andra vätskor som används för samma ändamål som mineraloljor

Bland de vätskor som används för samma ändamål som mineraloljor kan nämnas:

a)

bränslen som är baserade på alkohol (t.ex. motoralkohol); samt

b)

syntetiska smörjmedel som är:

1.

baserade på estrar av organiska syror (adipater, azelater och neopentylpolyolestrar) eller oorganiska syror (triarylfosfater);

2.

baserade på polyetrar (polyoxietylen) (polyetylenglykol) eller poly(oxipropylen) (polypropylenglykol);

3.

baserade på silikoner.


Tillsatsmedlen är desamma som de som används för motsvarande mineralolja.

Detta nummer omfattar inte kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar (vanligen 28 eller 29 kap.) samt petroleumsulfonater som inte utgör beredningar.

Numret omfattar inte heller:

a)

beredda smörjmedel på basis av molybdendisulfid (nr 3403);

b)

kolloidal grafit som är suspenderad i olja eller andra medier samt halvkolloidal grafit (nr 3801).

 

3812 Beredda vulkningsacceleratorer; sammansatta mjukningsmedel för gummi eller plast, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; antioxidanter och andra sammansatta stabiliseringsmedel för gummi eller plast


3812.10

- Beredda vulkningsacceleratorer

3812.20

- Sammansatta mjukningsmedel för gummi eller plast


- Antioxidanter och andra sammansatta stabiliseringsmedel för gummi eller plast:

3812.31

- - Blandningar av oligomerer av 2,2,4-trimetyl-1,2-dihydrokinolin (TMQ)

3812.39

- - Andra


Med "beredda" och "sammansatta" förstås i detta nummer:

  1. avsiktliga blandningar; och
  2. reaktionsblandningar, inbegripet produkter som har erhållits från homologa serier såsom exempelvis fettsyror och fettalkoholer enligt nr 3823.


A. Beredda vulkningsacceleratorer

Denna grupp omfattar produkter som tillsätts gummi före vulkning för att ge de vulkade varorna bättre fysikaliska egenskaper och bidra till att vulkningen kan genomföras på kortare tid och under måttlig uppvärmning. Ibland kan de även tjäna som mjukningsmedel. Detta nummer omfattar endast produkter som utgör blandningar.

Beredda vulkningsacceleratorer är i allmänhet baserade på organiska föreningar (difenylguanidin, ditiokarbamater, tiuramsulfider, hexametylentetramin, merkaptobensotiazol etc.) och ofta blandade med oorganiska aktivatorer (zinkoxid, magnesiumoxid, blyoxid etc.).

B. Sammansatta mjukningsmedel för gummi eller plast, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

Denna grupp omfattar sammansatta mjukningsmedel vilka tillsätts för att erhålla önskad böjlighet hos plaster eller för att öka plasticiteten i gummiblandningar. Som exempel på denna typ av produkter kan nämnas avsiktliga blandningar av två eller flera ftalsyraestrar samt blandningar av dialkylftalater som är framställda av fettalkoholblandningar enligt nr 3823. Mjukningsmedel används i stor omfattning för mjukgöring av poly(vinylklorid) och cellulosaestrar.

Detta nummer omfattar inte produkter vilka används som eller ibland kallas mjukningsmedel men vilka omfattas av tulltaxenummer med mera specificerad varubeskriving (se uteslutningarna i slutet av denna anv.).


C. Antioxidanter och andra sammansatta stabiliseringsmedel för gummi eller plast


Denna grupp omfattar antioxidanter för gummi eller plast (som används till exempel vid gummitillverkning för att förhindra att gummit hårdnar eller åldras), exempelvis blandningar av oligomerer av 2,2,4-trimetyl-1,2-dihydrokinolin (TMQ), blandade alkylerade difenylaminer och preparat som är baserade på N-naftylanilin..

Denna grupp omfattar också andra sammansatta stabiliseringsmedel för gummi eller plast. Som exempel på denna typ av produkter kan nämnas avsiktliga blandningar av två eller flera stabiliseringsmedel samt reaktionsblandningar, såsom blandade tennorganiska föreningar som har erhållits av fettalkoholblandningar enligt nr 3823. Den huvudsakliga användningen av sammansatta stabiliseringsmedel för plaster är att hämma dehydrokloreringen hos vissa plaster, såsom poly(vinylklorid). De kan också användas som värmestabilisatorer för polyamider.

Numret omfattar inte:

a)

oljor som har erhållits ur petroleum samt vaselin, paraffin och asfalt, enligt 27 kap.;

b)

isolerade kemiskt definierade föreningar enligt 28 och 29 kap., t.ex. dioktylftalat;

c)

antioxidanter som utgör beredda tillsatsmedel för mineraloljor eller för andra vätskor som används för samma ändamål som mineraloljor (nr 3811);

d)

peptiseringsmedel för gummitillverkning, även om de betecknas som kemiska mjukningsmedel (i allmänhet nr 3824);

e)

polymerer enligt 39 kap.



3813 Preparat och laddningar till brandsläcknings-apparater; brandsläckningsbomber

Detta nummer omfattar följande varugrupper:

A.

Preparat till brandsläckningsapparater. Denna grupp omfattar bl.a. preparat på basis av hydrogenkarbonater och innehåller ibland kvillajabarkextrakt, sötrotsextrakt, ytaktiva ämnen e.d. för att ett täckande skumlager skall erhållas. Dessa produkter förekommer både som vätskor och i fast form.

B.

Laddningar till brandsläckningsapparater. Dessa består av lätta behållare (av glas, tunn metallplåt etc.), som är avsedda att placeras i brandsläckningsapparater. De kan innehålla:

1.

preparat av de slag som beskrivs i A ovan; eller

2.

två eller flera oblandade ämnen (t.ex. en lösning av aluminiumsulfat och en lösning av natriumhydrogenkarbonat) som är åtskilda av en skiljevägg och avsedda att bringas i beröring med varandra vid apparatens användning; eller

3.

ett enkelt oblandat ämne (t.ex. koltetraklorid, metylbromid eller svavelsyra).

C.

Brandsläckningsbomber. Dessa består av behållare som är fyllda med ämnen, även oblandade, för brandsläckning. Bomberna är avsedda för direkt användning utan att placeras i brandsläckningsapparater och är vanligen tillverkade av glas eller lergods. Vid användningen kastas de in i centrum av eldhärden, varvid de krossas och innehållet frigörs. Det förekommer även glasbehållare vilkas ena ände endast behöver brytas av med fingrarna för att de släckande ämnena skall slungas ut.

 

Brandsläckningsapparater, laddade eller oladdade, även bärbara, som bringas i funktion med hjälp av en sprint, genom vändning upp och ned eller genom att trycka på en utlösare etc., klassificeras enligt nr 8424.

Detta nummer omfattar inte heller oblandade kemiska produkter med brandsläckande egenskaper då produkterna föreligger i andra former än vad som har beskrivits i B 2, B 3 och C ovan (i allmänhet kap. 28 eller 29).


3814 Sammansatta organiska lösnings- och spädningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; beredda färg- eller lackborttagningsmedel

Detta nummer omfattar organiska lösnings- och spädningsmedel (även innehållande minst 70 viktprocent oljor erhållna ur petroleum) under förutsättning att de inte utgör isolerade kemiskt definierade föreningar och inte omfattas av något annat tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning. De är mer eller mindre flyktiga vätskor, vilka används bl.a. vid tillverkning av lacker och andra målningsfärger eller som avfettningsmedel för maskindelar.

Som exempel på produkter som klassificeras enligt detta nummer kan nämnas:

1.

blandningar av aceton, metylacetat och metanol samt blandningar av etylacetat, butylalkohol och toluen;

2.

avfettningsmedel för maskindelar etc., vilka består av blandningar av:

a)

lacknafta och trikloretylen; eller av

b)

bensin, klorerade produkter och xylen.


Detta nummer omfattar också färg- eller lackborttagningsmedel som består av ovannämnda blandningar med tillsats av små mängder paraffin (för att fördröja avdunstningen), emulsionsmedel, gelébildande ämnen etc.

Numret omfattar inte:

a)

lösnings- och spädningsmedel som utgör isolerade kemiskt definierade föreningar (i allmänhet 29 kap.) samt lösnings- och spädningsmedel som visserligen består av ett flertal olika beståndsdelar men som omfattas av något tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning, t.ex. solventnafta (nr 2707), lacknafta (nr 2710), balsamterpentin, extraherad terpentin och sulfatterpentin (nr 3805), trätjäroljor (nr 3807) samt sammansatta oorganiska lösningsmedel (i allmänhet nr 3824);

b)

nagellackborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar (nr 3304).



3815 Reaktionsinitiatorer, reaktionsacceleratorer samt beredda katalysatorer, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans


 

- Katalysatorer utfällda på en bärsubstans:

3815.11 

- - Med nickel eller nickelföreningar som aktiv beståndsdel

3815.12

- - Med ädel metall eller föreningar av ädel metall som aktiv beståndsdel 

3815.19

- - Andra

3815.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar preparat som initierar (sätter igång) eller påskyndar (accelererar) vissa kemiska processer. Produkter som hämmar sådana processer omfattas inte av detta nummer.

Preparaten kan i stort sett indelas i två grupper:

a)

Den första gruppen omfattar preparat som i allmänhet består av ett eller flera aktiva ämnen på en bärsubstans eller av blandningar på basis av aktiva ämnen. I de flesta fall utgörs dessa aktiva ämnen av vissa metaller, metalloxider, andra metallföreningar eller av blandningar av dessa ämnen. De metaller som oftast används i metallisk form eller i form av föreningar är kobolt, nickel, palladium, platina, molybden, krom, koppar och zink. Bärsubstansen, som ibland är aktiverad, består i allmänhet av aluminiumoxid, kol, kiselgel, kiseldioxidhaltigt fossilmjöl eller keramiskt material.
Ziegler- eller Ziegler-Nattakatalysatorer är exempel på katalysatorer utfällda på en bärsubstans.

b)

Den andra gruppen omfattar blandningar på basis av ämnen vilkas beskaffenhet och proportioner varierar alltefter den kemiska reaktion vid vilken preparatet skall användas.
Bland dessa preparat märks:

1.

friradikalkatalysatorer (t.ex. organiska lösningar av organiska peroxider eller av azoföreningar samt redoxblandningar);

2.

jonkatalysatorer (t.ex. alkyllitium);

3.

katalysatorer för polykondensationsreaktioner (t.ex. blandningar av kalciumacetat med antimontrioxid).


Preparat som hör till den andra gruppen används i allmänhet vid tillverkning av polymerer.

Detta nummer omfattar inte:

a)

förbrukade katalysatorer av sådant slag som används för utvinning av oädla metaller eller för framställning av kemiska föreningar av oädla metaller (enligt nr 2620) och förbrukade katalysatorer av sådant slag som huvudsakligen används för återvinning av ädla metaller (enligt nr 7112).

b)

isolerade kemiskt definierade föreningar (28 eller 29 kap);

c)

katalysatorer som består enbart av metaller eller metallegeringar i form av finfördelat pulver, vävda nät etc. (fjortonde eller femtonde avd.);

d)

beredda vulkningsacceleratorer för gummi (nr 3812).



3816 Eldfast cement, eldfast murbruk, eldfast betong och liknande eldfasta beredningar, andra än produkter enligt nr 3801


Detta nummer omfattar vissa preparat (t.ex. för ugnsfoder) på basis av eldfast material, såsom chamotte, dinas, krossad eller mald korund, pulveriserad kvartsit, krita, bränd dolomit, med tillsats av något bindemedel (t.ex. natriumsilikat eller magnesium- eller zinkfluorosilikat). Många produkter enligt detta nummer innehåller också bindemedel som inte är eldfasta såsom hydrauliska bindemedel.

Numret omfattar också eldfasta beredningar på basis av kiseldioxid för framställning av gjutformar för precisionsgjutning för dental- eller juvelerarbruk.

Numret omfattar vidare eldfast betong, som består av blandningar av värmebeständig hydraulisk cement (t.ex. aluminatcement) och eldfasta ballastmaterial. Dessa blandningar används till fundament för smältugnar, koksugnar etc. eller till lagning av ugnsfoder. Numret omfattar också:

a)

formbara eldfasta massor ("refractory plastics"), vilka saluhålls som fuktade massor som ofta består av eldfast ballast, lera och mindre tillsatser;

b)

stampblandningar, andra än stampmassa av dolomit, vilka har liknande sammansättning som produkterna som är nämnda i a ovan och vilka ger en tät beläggning eller fyllning då de anbringas med en tryckluftsstamp;

c)

sprutblandningar, vilka består av eldfasta ballastmaterial som är blandade med hydraulisk cement eller andra bindemedel och som anbringas på ugnsfoder, ibland även när dessa är varma, med sprutor vilka sprutar ut blandningarna med komprimerad luft genom ett munstycke.

 

Numret omfattar inte:

a)

stampmassa av dolomit (nr 2518);

b)

kolhaltiga pastor enligt nr 3801.


3817 Blandningar av alkylbensener och blandningar av alkylnaftalener, andra än sådana som omfattas av nr 2707 eller 2902


Detta nummer omfattar blandningar av alkylbensener och blandningar av alkylnaftalener, vilka erhålls genom alkylering av bensen resp. naftalen. De kolväten som ingår i dessa blandningar har tämligen långa sidokedjor och blandningarna är inte av sådana slag som avses i andra delen av texten till nr 2707. Blandningar av alkylbensener används bl.a. som lösningsmedel samt vid tillverkning av ytaktiva ämnen, smörjmedel och isoleroljor. Blandningar av alkylnaftalener används huvudsakligen för tillverkning av alkylnaftalensulfonsyror och salter av dessa syror.

Detta nummer omfattar inte blandningar av isomerer enligt nr 2902.


3818 Kemiska grundämnen, dopade för användning inom elektroniken, i form av skivor, plattor eller liknande former; kemiska föreningar, dopade för användning inom elektroniken

Detta nummer omfattar:

1)

kemiska grundämnen enligt 28 kap. (t.ex. kisel och selen) som är dopade med exempelvis bor eller fosfor, i allmänhet i en mängd som motsvarar en del på miljonen, under förutsättning att de föreligger i form av skivor, plattor eller liknande former. När de föreligger obearbetade i den form de har erhållit vid dragningen eller i form av cylindrar eller stavar klassificeras de enligt 28 kap.;

2)

kemiska föreningar, såsom kadmiumselenid, kadmiumsulfid, indiumarsenid etc., som innehåller vissa ämnen (t.ex. germanium eller jod), i allmänhet i en mängd som motsvarar några procent, som tillsatts i syfte att göra dem lämpliga för användning inom elektroniken, oavsett om kristallerna föreligger i form av cylindrar, stavar e.d. eller skurna till skivor, plattor eller liknande former.


Numret omfattar sådana kristaller, även om de är polerade eller överdragna med ett enhetligt epitaxialskikt.

Sådana kristaller som har bearbetats i större utsträckning (t.ex. genom selektiv diffusion) klassificeras som halvledarelement enligt nr 8541.


3819 Hydrauliska bromsvätskor och andra beredda vätskor för hydraulisk kraftöverföring, inte innehållande, eller innehållande mindre än 70 viktprocent, oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral

Detta nummer omfattar hydrauliska bromsvätskor och andra beredda vätskor för hydraulisk kraftöverföring, t.ex. sådana som består av blandningar av ricinolja, 2-etoxietanol (etylglykol) eller etylendiricinoleat och butylalkohol, sådana som är sammansatta av 4-hydroxi-4-metyl-pentanon-(2) (diacetonalkohol), dietylftalat och propandiol-(1,2) samt sådana som utgör blandningar av glykoler.

Numret omfattar också beredda hydrauloljor som är baserade på polyglykoler, silikoner eller andra polymerer enligt 39 kap.

Numret omfattar emellertid inte liknande vätskor, som innehåller minst 70 viktprocent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral (nr 2710).


3820 Frysskyddsmedel och beredda flytande avisningsmedel

Detta nummer omfattar frysskyddsmedel och beredda flytande avisningsmedel (t.ex. blandningar på basis av glykolderivat).

Vissa frysskyddsmedel tjänstgör också som kylmedia eller som media i värmeväxlare.

Numret omfattar emellertid inte beredda tillsatsmedel för mineraloljor eller för andra vätskor som används för samma ändamål som mineraloljor (nr 3811).


3821 Beredda närsubstrat för odling eller bevarande av mikroorganismer (inbegripet virus och likartade organismer) eller av växtceller, mänskliga celler eller djurceller

Detta nummer omfattar olika preparat i vilka mikroorganismer (bakterier, mögel, svampar, virus etc.) växtceller, mänskliga celler eller djurceller som utnyttjas för medicinskt ändamål (t.ex. för framställning av antibiotika) eller för annat vetenskapligt eller industriellt bruk (t.ex. för framställning av ättika, mjölksyra eller butanol) kan finna näring och föröka sig eller i vilka de kan bevaras.

Närsubstraten framställs vanligen av köttextrakt, färskt blod eller blodserum, ägg, potatis, alginater, agar-agar, peptoner, gelatin etc. och innehåller ofta tillsatser såsom glykos, glycerol, natriumklorid, natriumcitrat eller färgämnen. Syror, enzymer eller alkalier kan också tillsättas för att erhålla önskad surhet eller alkalitet etc.

Det förekommer även andra närsubstrat, t.ex. en blandning av natriumklorid, kalciumklorid, magnesiumsulfat, kaliumhydrogensulfat, kaliumasparaginat och ammoniumlaktat i destillerat vatten.

Vissa närsubstrat för virus består av levande embryon.

Produkter som omfattas av detta nummer förekommer vanligen som vätskor (buljong), pastor eller pulver och ibland som korn eller tabletter. De är steriliserade och förpackade i förseglade glasflaskor, rör, ampuller eller plåtburkar.

Numret omfattar inte produkter som inte är beredda till närsubstrat, t.ex.:

a)

agar-agar (nr 1302);

b)

blod- eller äggalbumin (nr 3502);

c)

gelatin (nr 3503);

d)

peptoner (nr 3504);

e)

alginater (nr 3913).



3822 Reagens för diagnostiskt bruk eller laboratoriebruk på underlag samt beredda reagens för diagnostiskt bruk eller laboratoriebruk, även utan underlag, andra än sådana som omfattas av nr 3002 eller 3006; certifierade referensmaterial

Detta nummer omfattar reagens, för diagnostiskt bruk eller laboratoriebruk, på underlag, beredda reagens för diagnostiskt bruk eller laboratoriebruk, andra än diagnostiska reagens enligt nr 3002 och diagnostiska reagens som utformats för att administreras till patienten och blodgrupperingsreagens enligt nr 3006. Det omfattar även certifierade referensmaterial. Diagnostiska reagens användes vid bedömning av fysiska, biofysiska och biokemiska processer och tillstånd hos djur och människor. Deras funktion är baserad på en mätbar eller iakttagbar förändring hos de biologiska eller kemiska substanser hos reagenset. Beredda diagnostiska reagens enligt detta nummer kan till sin funktion likna de reagens som är avsedda för invärtes eller utvärtes bruk (undernr 3006.30) bortsett från att de snarare används för in vitro-tillämpningar än för in vivo-tillämpningar. Beredda laboratoriereagens omfattar inte bara diagnostiska reagens utan även andra analytiska reagens som används för andra ändamål än upptäckt eller diagnos. Beredda diagnostiska reagens och laboratoriereagens kan användas vid medicinska, veterinärmedicinska, vetenskapliga och industriella laboratorier, på sjukhus, inom industrin, på fältet eller i vissa fall för hemmabruk.

Reagens enligt detta nummer föreligger antingen på underlag eller i form av preparat och utgörs alltså av mer än en enda beståndsdel. De kan t.ex. bestå av blandningar av en eller flera reagens eller av enstaka reagens upplösta i andra lösningsmedel än vatten. De kan också bestå av papper, plast och andra material (som används som underlag eller stöd), impregnerade eller täckta med ett eller flera diagnostiska reagens eller laboratoriereagens, som lackmus-, pH- eller polindikatorpapper eller förbehandlade immunanalysplattor. Reagens enligt detta nummer kan också föreligga i form av satser bestående av flera komponenter, även om en eller flera av komponenterna är separata, kemiskt definierade föreningar enligt kap. 28 eller kap. 29, syntetiska färgämnen enligt nr 3204 eller någon annan substans som, när den föreligger separat, skulle klassificeras enligt ett annat nummer. Exempel på sådana satser är de för test av glukos i blod, keton i urin, etc. och satser baserade på enzymer. Men numret omfattar inte diagnostiska satser som har huvudsaklig karaktär av produkter enligt nr 3002 eller nr 3006 (t.ex. sådana som är baserade på monoklona eller polyklona antikroppar).

Reagens enligt detta nummer skall vara klart igenkännliga som endast avsedda att användas som diagnostiska reagens eller laboratoriereagens. Detta skall framgå av deras sammansättning, märkning, anvisning för in vitro- eller laboratoriebruk, uppgift om det särskilda diagnostiska test som skall utföras eller den fysiska formen (t.ex. på underlag eller bärare).

Med undantag av produkter enligt kap. 28 och 29 skall, vid klassificering av certifierade referensmaterial, nr 3822 ha företräde framför alla andra nummer.

Certifierade referensmaterial enligt detta nummer är referensmaterial som är beredda för kalibrering av en apparat, utvärdering av en mätmetod eller tilldelning av värden till ett material.

Dessa referensmaterial kan bestå av följande:

a)

substrat innehållande tillsatta analyter vilkas koncentration bestämts med exakthet;

b)

oblandade material hos vilka koncentrationen av vissa beståndsdelar bestämts med exakthet (t.ex. protein- och fettinnehåll i mjölkpulver);

c)

material, naturliga eller konstgjorda, hos vilka vissa egenskaper bestämts med exakthet (t.ex. draghållfasthet och densitetstal).
Referensmaterial måste åtföljas av ett certifikat som anger värdena av de certifierade egenskaperna, metoderna som använts för att fastställa värdena och graden av osäkerhet förenad med varje värde samt namnet på den certifierande myndigheten.


Detta nummer omfattar inte heller följande reagens, oavsett om de föreligger i former som används som diagnostiska reagens eller laboratoriereagens eller ej:

a)

varor enligt nr 2843 − 2846 och 2852 (se anm. 1 till avd. VI);

b)

produkter som omfattas av anm. 1 till kap. 28 eller anm. 1 till kap. 29;

c)

färgämnen enligt nr 3204, inbegripet de preparat som nämns i anm. 3 till kap. 32;

d)

beredda närsubstrat för odling eller bevarande av mikroorganismer (inbegripet virus och likartade organismer) eller av växtceller, mänskliga celler eller djurceller (nr 3821).


   

3823 Tekniska enbasiska fettsyror; sura oljor från raffinering; tekniska fettalkoholer


 

- Tekniska enbasiska fettsyror; sura oljor från raffinering:

3823.11

- - Stearinsyra

3823.12

- - Oleinsyra

3823.13

- - Tallfettsyra 

3823.19

- - Andra

3823.70

- Tekniska fettalkoholer


A. Tekniska enbasiska fettsyror; sura oljor från raffinering

Tekniska enbasiska fettsyror tillverkas i allmänhet genom förtvålning eller hydrolys av naturliga fetter och oljor. Separering av fasta (mättade) och flytande (omättade) fettsyror sker vanligen genom kristallisation, med eller utan hjälp av lösningsmedel. Den flytande delen (i handeln benämnd oljesyra eller olein) består av oljesyra och andra omättade fettsyror (t.ex. linolsyra och linolensyra) samt liten mängd mättade fettsyror. Den fasta delen (i handeln benämnd stearinsyra eller stearin) består huvudsakligen av palmitin- och stearinsyra samt liten mängd omättade fettsyror.

Detta nummer omfattar bl.a.:

  1. kommersiell stearinsyra (stearin), som är ett vitt, fast ämne med karakteristisk lukt. Den är relativt hård och tämligen spröd och säljs vanligen i form av pärlor, flingor eller pulver. Den säljs också i flytande form, varvid den transporteras i uppvärmda tankar;
  2. kommersiell oljesyra (olein), som är en färglös till brun vätska med karakteristisk lukt;
  3. tallfettsyra (TOFA), som består främst av oljesyra och linolsyra. Den erhålls genom destillation av rå tallolja och innehåller minst 90 viktprocent (beräknat på torrsubstansen) fettsyror;
  4. destillerade fettsyror, vilka erhålls efter hydrolytisk spaltning av olika fetter och oljor (t.ex. kokosolja, palmolja eller talg) åtföljd av en reningsprocess (destillation);
  5. fettsyradestillat, vilket erhålls av fetter och oljor som har underkastats vakuumdestillation i närvaro av ånga som en del i en raffineringsprocess. Fettsyradestillat karakteriseras av en hög halt av fria fettsyror;
  6. fettsyror som har erhållits genom katalytisk oxidation av syntetiska kolväten med hög molekylvikt;
  7. sura oljor från raffinering med en relativt hög halt av fria fettsyror. De bildas genom att soapstocks, som har erhållits vid raffineringen av råa oljor, sönderdelas med oorganiska syror.

Numret omfattar inte:

a)

oljesyra med en renhetsgrad av minst 85 % (beräknat på torrsubstansen) (nr 2916)

b)

andra fettsyror med en renhetsgrad av minst 90 % (beräknat på torrsubstansen) (vanligtvis nr 2915, 2916 eller 2918).



B. Tekniska fettalkoholer

De fettalkoholer som klassificeras enligt detta nummer utgör blandningar av acykliska alkoholer som har erhållits genom katalytisk reduktion av blandade fettsyror enligt detta nummer (se avsnitt A ovan) eller av deras estrar, genom förtvålning av spermolja, genom katalytisk reaktion mellan olefiner, kolmonoxid och hydrogen (s.k. oxoprocess), genom hydratisering av olefiner, genom oxidation av kolväten eller på annat sätt.
Fettalkoholer är vanligen flytande, men några av dem har fast konsistens.
De viktigaste fettalkoholerna enligt detta nummer är:

  1. "laurylalkohol", som är en blandning av mättade fettalkoholer som erhålls genom katalytisk reduktion av fettsyrorna från kokosolja. Den är flytande vid rumstemperatur men halvfast vid lägre temperaturer;
  2. "cetylalkohol", som utgör en blandning av cetyl- och stearylalkohol vari den förstnämndan dominerar starkt. Denna produkt erhålls ur spermaceti och spermolja. Den är en vid rumstemperatur fast, kristallinsk, halvgenomskinlig substans;
  3. "stearylalkohol", som utgör en blandning av stearyl- och cetylalkohol som erhålls genom reduktion av stearin eller oljor med hög halt av stearinsyra eller ur spermolja genom hydrering och hydrolys med efterföljande destillation. Den är en vid rumstemperatur fast, kristallinsk, vit substans;
  4. "oleylalkohol", som erhålls genom reduktion av olein eller ur alkoholer som är utvunna ur spermolja genom hydraulisk pressning. Den är flytande vid rumstemperatur;
  5. blandningar av primära alifatiska alkoholer, i vilka vanligen ingår alkoholer med 6-13 kolatomer. De utgör vätskor som vanligen är framställda genom den s.k. oxoprocessen.

I punkterna 1–4 upptagna fettalkoholer används huvudsakligen för framställning av deras sulfonerade derivat. Alkalisalter av dessa derivat utgör ytaktiva ämnen enligt nr 3402. Fettalkoholer enligt punkt 5 används huvudsakligen för framställning av mjukningsmedel för poly(vinylklorid).

Detta nummer omfattar också tekniska fettalkoholer med vaxkaraktär.

Numret omfattar inte kemiskt definierade fettalkoholer med en renhetsgrad av minst 90 % (beräknat på torrsubstansen) (i allmänhet nr 2905).


3824 Beredda bindemedel för gjutformar eller gjutkärnor; kemiska produkter samt preparat från kemiska eller närstående industrier (inbegripet sådana som består av blandningar av naturprodukter), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans


3824.10

- Beredda bindemedel för gjutformar eller gjutkärnor

3824.30

- Osintrade metallkarbider, blandade med varandra eller med metalliska bindemedel 

3824.40

- Beredda tillsatsmedel för cement, murbruk eller betong

3824.50

- Murbruk och betong, inte eldfasta 

3824.60 

- Sorbitol, annan än sorbitol enligt nr 2905.44

 

- Blandningar innehållande halogenerade derivat av metan, etan eller propan:

3824.71

- - Innehållande klorfluorkarboner (CFC), även innehållande klorfluorkolväten (HCFC), perfluorkarboner (PFC) eller fluorkolväten (HFC)

3824.72

- - Innehållande bromklordifluormetan, bromtrifluormetan eller dibromtetrafluoretaner 

3824.73

- - Innehållande bromfluorkolväten (HBFC)

3824.74

- - Innehållande klorfluorkolväten (HCFC), även innehållande perfluorkarboner (PFC) eller fluorkolväten (HFC), dock inte innehållande klorfluorkarboner (CFC)

3824.75

- - Innehållande koltetraklorid

3824.76

- - Innehållande 1,1,1-trikloretan (metylkloroform)

3824.77

- - Innehållande brommetan (metylbromid) eller bromklormetan 

3824.78

- - Innehållande perfluorkarboner (PFC) eller fluorkolväten (HFC), dock inte innehållande klorfluorkarboner (CFC) eller klorfluorkolväten (HCFC) 

3824.79

- - Andra

 

- Varor enligt anmärkning 3 till undernummer till detta kapitel:

3824.81

- - Innehållande oxiran (etylenoxid)

3824.82

- - Innehållande polyklorerade bifenyler (PCB), polyklorerade terfenyler (PCT) eller polybromerade bifenyler (PBB)

3824.83 

- Innehållande tris(2,3-dibrompropyl) fosfat

3824.84

- - Innehållande aldrin (ISO), kamfeklor (ISO) (toxafen), klordan (ISO), klordekon (ISO), DDT (ISO) (klofenotan [INN], 1,1,1-triklor-2,2-bis(p-klorfenyl)etan), dieldrin (ISO, INN), endosulfan (ISO), endrin (ISO), heptaklor (ISO) eller mirex (ISO) 

3824.85

- - Innehållande 1,2,3,4,5,6-hexaklorcyklohexan (HCH [ISO]), inbegripet lindan (ISO, INN)

3824.86

- - Innehållande pentaklorbensen (ISO) eller hexaklorbensen (ISO)

3824.87

- - Innehållande perfluoroktansulfonsyra, salter av perfluoroktansulfonsyra, perfluoroktansulfonamider eller perfluoroktansulfonylfluorid

3824.88

- - Innehållande tetra-, penta-, hexa-, hepta- eller oktabromdifenyletrar

 

- Andra:

3824.91

- - Blandningar och preparat som till största delen består av (5-etyl-2-metyl-2- oxido-1,3,2-dioxafosfinan-5-yl)metyl-metyl-metylfosfonat och bis[(5-etyl-2- metyl-2-oxido-1,3,2-dioxafosfinan-5-yl)metyl]metylfosfonat

3824.99

- - Andra


Detta nummer omfattar:


A. Beredda bindemedel för gjutformar eller gjutkärnor

Detta nummer omfattar kärnbindemedel på basis av naturliga hartsartade produkter (t.ex. kolofonium), linolja, växtslem, dextrin, melass, polymerer enligt 39 kap etc.

Dessa beredda bindemedel är avsedda att blandas med gjutsand för att ge denna lämplig konsistens för att användas till gjutformar eller gjutkärnor samt för att underlätta sandens borttagande från gjutgodset.

Dextrin och annan modifierad stärkelse samt lim som är baserade på stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse klassificeras emellertid enligt nr 3505.


B. Kemiska produkter samt kemiska och andra preparat

Isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar klassificeras inte enligt detta nummer, dock med tre undantag (se punkt 7, 19 och 32 nedan).
De kemiska produkter som klassificeras enligt detta nummer utgörs därför av produkter som inte har kemiskt definierad sammansättning och som antingen har erhållits som biprodukter vid framställning av andra ämnen (så är exempelvis fallet med naftensyra) eller framställts direkt.
Kemiska och andra preparat är antingen blandningar (av vilka emulsioner och suspensioner är speciella former) eller i vissa fall lösningar. Vattenlösningar av ämnen enligt 28 eller 29 kap. klassificeras enligt dessa kapitel, vilket däremot, med få undantag, inte är fallet med lösningar av nämnda ämnen i andra lösningsmedel än vatten. Sistnämnda lösningar utgör preparat enligt detta nummer.
De preparat som klassificeras enligt detta nummer kan helt eller delvis bestå av kemiska produkter (vilket i allmänhet är fallet) eller helt av naturliga beståndsdelar (se t.ex. punkt 24 nedan).

Numret omfattar emellertid inte blandningar av kemikalier och födoämnen eller andra ämnen med näringsvärde, av sådana slag som används vid beredning av vissa livsmedel antingen för att ingå som egentliga ingredienser eller för att förbättra vissa egenskaper hos beredningarna (gäller till exempel bakhjälpmedel), om sådana blandningar har ett värde som grundar sig just på dess näringskvaliteter. Sådana blandningar klassificeras i allmänhet enligt nummer 2106.(Se också de allmänna anvisningarna till kapitel 38.)

Numret omfattar inte heller föreningar av kvicksilver (nr 2852).

Med de inskränkningar som framgår av ovanstående anvisningar omfattar detta nummer bl.a. följande preparat och kemiska produkter:

  1. naftensyror (biprodukter från raffinering av vissa oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral) och salter av naftensyror, andra än vattenlösliga naftenater enligt nr 3402 och salter enligt nr 2843 – 2846 samt 2852. Nr 3823 omfattar naftenater av t.ex. kalcium, barium, zink, mangan, aluminium, kobolt, krom, bly, etc. Av dessa föreningar används vissa för framställning av sickativ eller av tillsatsmedel för mineraloljor. Kopparnaftenater används till svampbekämpningsmedel;
  2. osintrade metallkarbider (volframkarbid, molybdenkarbid etc.), som är blandade med varandra eller med metalliska bindemedel såsom kobolt. Dessa blandningar används för framställning av plattor etc. till verktyg, enligt nr 8209;
  3. beredda tillsatsmedel för cement, murbruk och betong, t.ex. tillsatsmedel för att öka syrabeständigheten, som är baserade på natrium- eller kaliumsilikat eller på natrium- eller kaliumfluorosilikat samt tillsatsmedel för att öka vattentätheten (även innehållande tvål eller såpa), som exempelvis är baserade på kalciumoxid, fettsyror etc.;
  4. murbruk och betong, inte eldfasta;
  5. sorbitol, annan än sorbitol enligt nr 2905.
    Denna grupp omfattar i synnerhet lösningar av sorbitol (D-glucitol) som innehåller andra polyoler än sorbitol och vilkas sorbitolhalt i normala fall varierar mellan 60 och 80 % räknat på torrsubstansen. Produkter av detta slag erhålls genom hydrering av glykoslösningar med hög halt av disackarider och polysackarider, utan att någon separationsprocess har ägt rum. De karakteriseras av att de är svåra att kristallisera och används inom ett stort antal industrier (t.ex. livsmedels-, skönhetsmedels-, läkemedels-, plast- och textilindustrierna).
    Sorbitol som uppfyller kraven enligt anm. 1 till 29 kap. klassificeras enligt nr 2905. Detta slag av sorbitol framställs vanligen genom hydrering av glukos eller invertsocker;
  6. blandningar av kalciumkarbid, kalciumkarbonat (kalksten) och andra ämnen, t.ex. kol eller flusspat, som är avsedda att användas som avsvavlingsmedel vid stålframställning;
  7. odlade kristaller (andra än optiska element) av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller (kalcium- eller litiumfluorid, kalium- eller natriumklorid, kaliumbromid, kaliumbromidjodid etc.), vägande minst 2,5 gram per styck. Numret omfattar inte odlade kristaller som utgör optiska element (nr 9001).
    Odlade kristaller (andra än optiska element) som väger mindre än 2,5 gram per styck klassificeras alltefter sin sammansättning enligt 28 kap., nr 2501 (natriumkloridkristaller) eller nr 3104 (kaliumklorid-kristaller);
  8. petroleumsulfonater som inte är lösliga i vatten och som erhålls av petroleum eller petroleumfraktioner genom sulfonering med t.ex. svavelsyra, oleum eller svaveltrioxid upplöst i flytande svaveldioxid. Denna process efterföljs vanligen av neutralisering. Numret omfattar emellertid inte vattenlösliga petroleumsulfonater av t.ex. alkalimetaller, av ammonium eller av etanolaminer (nr 3402);
  9. polyklordifenyler (blandningar av klorderivat av difenyl) och klorparaffiner;
    Numret omfattar emellertid inte fasta polyklordifenyler och fasta klorparaffiner som har karaktär av konstgjorda vaxer (nr 3404);
  10. poly(oxietylen) (polyetylenglykol) med mycket låg molekylvikt, t.ex. blandningar av di-, tri- och tetra(oxietylen)glykoler.
    Numret omfattar emellertid inte andra poly(oxietylen) (polyetylenglykol) (nr 3907 eller, om de har karaktär av konstgjorda vaxer, nr 3404);
  11. blandningar av mono-, di- och trifettsyraestrar av glycerol, vilka används som emulgatorer för fetter.
    Numret omfattar emellertid inte blandningar av detta slag som har karaktär av konstgjorda vaxer (nr 3404);
  12. finkelolja, som erhålls vid rening av rå etanol;
  13. dippelsolja (hjorthornsolja), som framställs genom torrdestillation av ben eller horn från idisslare. Dippelsolja utgör en svartaktig, mycket tjock flytande vätska med vidrig lukt och används huvudsakligen för framställning av insektsbekämpningsmedel eller pyridinbaser;
  14. jonbytare (katjonbytare eller anjonbytare), andra än polymerer enligt 39 kap. Jonbytare är olösliga föreningar som då de bringas i kontakt med elektrolytlösningar byter ut en av sina egna joner mot en av de joner som härrör från det lösta ämnet. Denna egenskap är av betydelse inom industrin, t.ex. för att avlägsna kalcium- och magnesiumjoner ur hårt vatten som används inom textil- och färgeriindustrin, inom tvättinrättningar och för ångpannor. Jonbytare används också för att omvandla saltvatten till dricksvatten etc.
    Konstgjorda zeoliter (även kemiskt definierade), med undantag av de som innehåller bindemedel, omfattas emellertid inte av denna grupp (nr 2842);
  15. pannstensförhindrande medel, vilka vanligen är baserade på natriumkarbonat, natriumsilikat, tannin etc. Då sådana preparat tillsätts hårt vatten, sker utfällning av huvuddelen av de lösta kalcium- och magnesiumsalterna och därigenom undviks avsättningar i ångpannor och andra ånggeneratorer samt i andra apparater genom vilka vatten cirkulerar;
  16. oxylit, som framställs genom att natriumperoxid försätts med små mängder av andra ämnen, t.ex. koppar- eller nickelsalter, vilka reglerar frigörandet av syre (oxygen) vid tillsats av vatten. Oxylit förekommer mest i form av tärningar eller plattor;
  17. beredda härdningsmedel för lacker och lim, t.ex. blandningar av ammoniumklorid och karbamid;
  18. getter för vakuumrör på basis av barium, zirkonium etc. Dessa getter förekommer vanligen i form av pastiller, tabletter eller liknande former eller som överdrag på metallrör eller metalltrådar;
  19. bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar. Dessa består vanligen av vattenlösningar av kemiskt definierade föreningar. I vissa fall används endast ett enda ämne (t.ex. en vattenlösning av kloramin), medan i andra fall två föreningar med kompletterande verkan förekommer. I sistnämnda fall kan två flaskor förekomma i gemensamt emballage. Den ena flaskan kan då t.ex. innehålla en vattenlösning av natriumhydrogensulfit och den andra en vattenlösning av kaliumpermanganat;
  20. stencillack i detaljhandelsförpackningar. Dessa utgörs vanligen av rosafärgad cellulosalack som föreligger i små flaskor, vilka i allmänhet har en liten pensel fastsatt i kapsylen.
    Sådana lacker klassificeras inte enligt detta nummer om de inkommer på annat sätt än som stencillack i detaljhandelsförpackningar. Sammansatta organiska spädningsmedel för stencillack klassificeras enligt nr 3814;
  21. korrigeringsvätskor i detaljhandelsförpackningar. Dessa utgör ogenomskinliga vätskor (vita eller av annan färg) som huvudsakligen består av pigment, bindemedel och lösningsmedel och som används för att täcka över fel eller andra inte önskvärda märken i maskin- eller handskrivna texter, fotokopior, offsetmasters e.d. De föreligger vanligen i små flaskor (vilkas kapsyler vanligen är försedda med en liten pensel), i bleckburkar eller i form av pennor.
    Sammansatta organiska spädningsmedel för dessa vätskor klassificeras enligt nr 3814;
  22. Korrigeringsband i detaljhandelsförpackning. Dessa består av rullar med korrigeringsband som oftast är förpackade i plasthållare och som används för att täcka över skrivfel eller andra oönskade märken i maskin- eller handskrivna texter, fotokopior, offsetmastrar eller liknande. Varorna förekommer med band av olika bredd och längd. Korrigeringsbandets yta är belagd med ett tunt skikt av ogenomskinligt pigment. Beläggningen stryks på manuellt genom att man trycker ett överföringshuvud mot den del som ska korrigeras.
    Numret omfattar inte:
    a) korrigeringsband bestående av papper med självhäftande baksida (kapitel 48);
    b) färgband för skrivmaskiner eller liknande färgband, indränkta med färg eller på annat sätt preparerade för att kunna ge ett avtryck (nr 9612).
  23. beredda klarmedel för klarning av vin och andra jästa drycker. Dessa är vanligen baserade på poly(vinylpyrrolidon), gelatinösa ämnen eller proteiner, t.ex. husbloss, gelatin, karragen eller äggalbumin. Numret omfattar emellertid inte beredda klarmedel som innehåller enzymer (nr 3507);
  24. fyllmedelsblandningar för färger. Dessa preparat utgör pulver som ofta tillsätts målningsfärger (andra än kallvattenfärger) för att förbilliga dessa och i en del fall samtidigt förbättra vissa av dessas egenskaper (t.ex. underlätta en jämn fördelning av pigment). Sådana fyllmedel används även för framställning av kallvattenfärger men fungerar då som pigment. Fyllmedel för färger består av blandningar av två eller flera naturprodukter (krita, naturligt bariumsulfat, skiffer, dolomit, naturligt magnesiumkarbonat, gipssten, asbest, glimmer, talk, kalcit etc.) eller av blandningar av sådana naturprodukter och kemiska produkter. Även blandningar av enbart kemiska produkter förekommer, t.ex. blandningar av aluminiumhydoxid och bariumsulfat.
    Denna grupp omfattar också finmalet naturligt kalciumkarbonat ("champagnevitt"), där varje partikel genom ett speciellt förfarande har överdragits med ett tunt vattenavstötande skikt av stearinsyra;
  25. preparat för framställning av vissa keramiska artiklar (konstgjorda tänder etc.), t.ex. blandningar på basis av kaolin, kvarts och fältspat;
  26. smältbara artiklar för temperaturbestämning vid keramisk bränning (t.ex. Segerkäglor). Dessa artiklar har vanligen form av små pyramider som består av blandningar av ämnen som liknar dem som ingår i keramiska massor och förglasningsbara beredningar. Sammansättningen har anpassats så, att de vid en given temperatur mjuknar och deformeras och härigenom kan de användas vid kontroll av bränningen av t.ex. keramiska varor;
  27. natronkalk, som erhålls genom att behandla ren kalciumoxid med natriumhydroxid. Natronkalk används för att absorbera koldioxid i utandningsluften i slutna narkossystem samt i ubåtar etc. Numret omfattar inte natronkalk som föreligger som berett laboratoriereagens (nr 3822);
  28. kiselgel som har färgats med koboltsalter. Varan används som torkmedel, varvid en förändring av varans färg anger när den inte längre är verksam;
  29. rostskyddsmedel. Dessa kan utgöra preparat på basis av exempelvis fosforsyra, vilken på kemisk väg förhindrar rostbildning.
    Rostskyddsmedel som är baserade på smörjmedel klassificeras enligt nr 2710 eller 3403 beroende på sammansättningen;
  30. beredda sötningsmedel (t.ex. i tablettform), som består av sackarin eller salter av sackarin samt ämnen som inte utgör födoämnen, såsom natriumbikarbonat (natriumhydrogenkarbonat) och vinsyra;
  31. saltblandningar för konservering eller insaltning, som består av natriumklorid med tillsats av natriumnitrit eller natriumnitrat.
    Samma slags produkter försatta med socker klassificeras enligt nr 2106;
  32. vissa omonterade utskurna artiklar av piezoelektriska ämnen (andra än kvarts, turmalin etc. enligt nr 7103 och 7104).
    De ämnen, som oftast används för framställning av piezoelektriska artiklar enligt detta nummer är:
    a) rochellesalt (eller seignettesalt, dvs. kaliumnatriumtartrat); etylendiamintartrat; ortofosfater av ammonium, rubidium eller cesium samt blandkristaller av dessa;
    b) bariumtitanat; blytitanatzirkonat; blymetaniobat; blystrontiumtitanatzirkonat; kalciumtitanat etc.
    Artiklarna erhålls genom precisionsskärning i den elektriska axelns riktning av odlade kristaller av hög kvalitet. Oskurna sådana kristaller klassificeras enligt sina resp. nummer i 28 eller 29 kap. om de utgör isolerade kemiskt definierade föreningar; i annat fall klassificeras de enligt detta nummer.
    Numret omfattar också polykristalliniska polariserade artiklar av i b ovan nämnda produkter, under förutsättning att de är omonterade;
  33. preparat som är avsedda att motverka slirning hos drivremmar. Dessa preparat består av fettämnen, slipmedel etc. och klassificeras enligt detta nummer även om de innehåller minst 70 viktprocent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral;
  34. mellanprodukter från framställning av vissa farmaceutiska produkter (t.ex. antibiotika), som har erhållits med hjälp av mikroorganismer genom fermentering, filtrering och en första extraktion och som i allmänhet innehåller högst 70 % aktiv substans. Som exempel kan nämnas s.k. "alkaline cakes" vilka utgör mellanprodukter från framställning av klortetracyklin (aureomycin) och består av inaktivt mycelium, filtreringshjälpmedel och 10 – 15 % klortetracyklin;
  35. artiklar som ger en ljuseffekt genom kemisk luminiscens, t.ex. ljusstavar i vilka ljuseffekten erhålls genom en kemisk reaktion mellan estrar av oxalsyratyp samt hydrogenperoxid i närvaro av ett lösningsmedel och ett fluorescerande ämne;
  36. startvätska för bensinmotorer, som består av dietyleter, minst 70 viktprocent petroleumoljor samt andra ämnen. Dietyletern utgör den karaktärsgivande beståndsdelen i denna vätska;
  37. modelleringspasta i pulverform (avsedd att användas efter blandning med vatten). Pulvret innehåller förutom cement, lim, och krita ca 30 % rågmjöl och ca 30 % träcellulosa. Numret omfattar emellertid inte modelleringspastor enligt nr 3407;
  38. matteringsmedel, som består av aluminiumsaltet av en modifierad hartssyra med partiklar som är överdragna med en cellulosaeter för att skydda dem mot lösningsmedel samt för att förhindra sedimentering;
  39. pastor av fiskfjäll eller "fiskguano", vilka består av en rå silverglänsande pasta som har erhållits genom att fiskfjäll har behandlats med lacknafta och som på grund av sitt guanininnehåll används för tillverkning av s.k. pärlessens;
  40. talliumbromidjodidkristaller, som består av en fast lösning av bromid och jodid och som används på grund av sina optiska egenskaper (stor genomsläpplighet för infraröd strålning);
  41. gelningsmedel, en inte kemiskt definierad produkt som består av montmorillonit, som har underkastats en speciell behandling för att göra den organofil och som föreligger som ett gräddvitt pulver. Produkten används vid tillverkning av många organiska preparat (lacker och andra målningsfärger, vinylpolymerdispersioner, vaxer, klister, tätningsmassor, kosmetika etc.);
  42. tekniska fettsyror: 1. dimeriserade;2. trimeriserade;3. förestrade med amylalkohol och därefter epoxiderade;
  43. agglomererade blandningar av tekniskt ren molybdenoxid, kol och borsyra, som har beretts för användning som legeringsmaterial vid stålframställning;
  44. pulver som i handeln benämns "grå oxid" eller "svart oxid" och i bland felaktigt benämns "blydamm", och vilket utgör en speciellt beredd blandning av bly(II)oxid (65 – 80 %) och metalliskt bly (resten). Denna blandning erhålls genom kontrollerad oxidation av rent bly i en kulkvarnsprocess och används för tillverkning av ackumulatorplattor;
  45. blandningar av isomerer av två olika organiska föreningar, nämligen divinylbensenisomerer (vanligen 25–80 %) och etylvinylbensenisomerer (vanligen 19–50 %), vilka används som polymeriserande medel i polystyren, där enbart divinylbensenisomererna deltar i förnätningen;
  46. blandningar som används som förtjockningsmedel och emulsionsstabilisatorer i kemiska preparat eller som bindemedel vid tillverkning av slipskivor. Dessa blandningar består av produkter som klassificeras enligt olika eller samma tulltaxenummer i 25 kap. och kan också innehålla ämnen som omfattas av andra kapitel. De kan bestå av:
    – en blandning av olika leror;
    – en blandning av olika leror och fältspat;
    – en blandning av lera, pulveriserad fältspat och pulveriserad naturlig borax (tinkal);
    – en blandning av lera, fältspat och natriumsilikat;
  47. blandningar som används som växtmedier, t.ex. krukväxtjord. Dessa blandningar består av produkter som omfattas av 25 kap. (jord, sand, lera) och kan även innehålla små mängder av de gödselverkande ämnena kväve, fosfor eller kalium. Numret omfattar emellertid inte blandningar av torv med sand eller lera hos vilka torven ger varan dess huvudsakliga karaktär (nr 2703);
  48. hektografmassa, valsmassa o.d. på basis av gelatin. Dessa varor används för duplicering av ritningar, som överdrag till valsar i tryckmaskiner, etc. Varornas sammansättning växlar, men den väsentliga beståndsdelen är gelatin till vilken man har satt varierande mängder dextrin och bariumsulfat eller (om varorna skall användas för tillverkning av färgvalsar till tryckerimaskiner) glycerol eller socker samt fyllmedel (kaolin etc.).
    Dessa varor klassificeras enligt detta nummer oavsett om de föreligger löst förpackade (i lådor, fat etc.) eller färdiga för användning (i allmänhet på underlag av papper eller textilvara);
    Numret omfattar inte tryckmaskinsvalsar som är överdragna med massa av ovannämnda slag (nr 8443).
  49. Mono- och diglyceriders diacetylvinsyraestrar blandade med trikalciumfosfat eller kalciumkarbonat, använda som emulgeringsmedel.

Detta nummer omfattar inte heller:

a)

appreturmedel samt andra produkter och preparat av sådana slag som används inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier (nr 3809);

b)

blandningar av värmeisolerande, ljudisolerande eller ljudabsorberande mineraliska material, enligt nr 6806, samt blandningar på basis av asbest eller på basis av asbest och magnesiumkarbonat, enligt nr 6812.

 

°
° °

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 3824.71till 3824.79

HS-nr 3824.71 till 3824.79 omfattar blandningar innehållande halogenerade derivat av metan, etan eller propan samt blandningar av sådana halogenerade derivat med andra ämnen.

Handel med blandningar innehållande halogenerade derivat av metan, etan eller propan, kontrolleras genom Montrealprotokollet om ämnen som bryter ner ozonskiktet.


HS-nr 3824.91

Handeln med blandningar och preparat enligt nummer 3824 91 styrs av konventionen om förbud mot utveckling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring (konventionen om kemiska vapen).


3825 Restprodukter från kemiska eller närstående industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; kommunalt avfall; avloppsslam; andra avfall specificerade i anmärkning 6 till detta kapitel


3825.10

- Kommunalt avfall

3825.20

- Avloppsslam

3825.30

- Sjukvårdsavfall 

 

- Avfall av organiska lösningsmedel:

3825.41

- - Halogenerade

3825.49

- - Andra

3825.50

- Avfall av metallbetningsvätskor, hydraulvätskor, bromsvätskor och frostskyddsvätskor 

 

- Andra avfall från kemisk eller närstående industri:

3825.61

- - Främst innehållande organiska beståndsdelar

3825.69

- - Andra slag

3825.90

- Andra


A. Restprodukter från kemiska eller närstående industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

  1. Alkalisk järnoxid som används för rening av gas, särskilt lysgas (gasreningsmassa) och som innehåller oren järn(III)oxid. Sådan gasreningsmassa erhålls som biprodukt vid en av de processer som används för utvinning av aluminium ur bauxit och innehåller också natriumkarbonat, kiseldioxid etc.
  2. Återstoder från antibiotikaframställning med mycket låg halt av antibiotika, lämpliga för beredning av sammansatta fodermedel.
  3. Gasvatten, som utgör den vattenhaltiga del som avskiljs ur rå stenkolstjära från framställning av lysgas eller också vatten som har använts vid tvättning av lysgas och därvid absorberat ammoniak. Gasvatten koncentreras vanligen före transport. Det utgör en brun vätska och används för framställning av ammoniumsalter (särskilt ammoniumsulfat) eller av renade koncentrerade vattenlösningar av ammoniakgas.
  4. Använd gasreningsmassa. Sedan större delen av den ingående ammoniaken har bortskaffats från lysgas genom tvättning med vatten, renas gasen på kemisk väg genom att den får passera genom en massa, som vanligen består av myrmalm eller järn(III)oxidhydrat, sågspån och kalciumsulfat. Denna massa upptar vissa föroreningar i gasen (t.ex. hydrogensulfid, hydrogencyanid etc.). Använd gasreningsmassa innehåller en blandning av svavel, järnblått, små mängder ammoniumsalter och andra ämnen. Den förekommer vanligen i form av pulver eller korn, är till färgen grön- eller brunaktig samt har obehaglig lukt. Använd gasreningsmassa används huvudsakligen för framställning av svavel och cyanider (särskilt järnblått), som gödselmedel och som insektsbekämpningsmedel.
  5. Restprodukter från hantering av rökgaser från kraftverk genom rökgasavsvavling med en kalksten-gips-metod (s.k. ”limestone gypsum flue gas desulphurisation”, LG FGD). Dessa restprodukter förekommer i fast form eller i form av slam och de kan bearbetas vidare och användas som ersättning för naturligt gips vid framställning av gipsskivor. Numret omfattar emellertid inte renat kalciumsulfat som har separerats ur dessa restprodukter (nr 2833).


B. Kommunalt avfall

Detta nummer omfattar också kommunalt avfall av det slag som samlas in från hushåll, hotell, restauranger, sjukhus, butiker, kontor o.d., avfall uppsopat från vägar och trottoarer samt bygg- och rivningsavfall. Kommunalt avfall innehåller vanligen material av många slag såsom plast, gummi, trä, papper, textil, glas, metaller, livsmedel, sönderbrutna möbler och andra skadade eller kasserade artiklar.
Enskilda material eller artiklar som avskilts från avfallet (såsom avfall av plast, gummi, trä, papper, textil, glas eller metaller samt förbrukade batterier) och det industriella avfallet klassificeras enligt sina respektive nummer. (Angående industriavfall från kemiska eller närstående industrier se avsnitt D nedan). Sådant avfall, material eller artiklar, som samlats in separat skall också klassificeras enligt sina respektive nummer.

C. Avloppsslam

Avloppsslam är slam från kommunala avloppsreningsverk, inbegripet obehandlat avfall, avskrap och ostabiliserat slam.
Numret omfattar inte stabiliserat slam som är lämpligt att använda som gödselmedel (kap. 31). Sådant slam som innehåller skadliga ämnen för jordbruket (t.ex. tungmetaller), som gör det stabiliserade avloppsslammet otjänligt användas som gödselmedel, klassificeras emellertid enligt detta nummer.


D.  Andra avfall specificerade i anm. 6 till detta kapitel

Numret omfattar också ett stort antal andra avfall specificerade i anm. 6 till detta kapitel. Hit hör:

  1. sjukvårdsavfall är kontaminerat avfall från medicinsk forskning, diagnos, behandling eller andra medicinska, kirurgiska, dentala eller veterinära förfaranden. Sådant avfall (t.ex. begagnade förband, begagnade handskar och begagnade injektionsnålar) innehåller ofta patogener, farmaceutiska ämnen och kroppsvätskor och kräver särskilda hanteringsrutiner,
  2. avfall av organiska lösningsmedel härrör vanligen från renings- och tvättprocesser och innehåller huvudsakligen organiska lösningsmedel, som inte längre är lämpliga att användas för vad originalprodukterna från början var avsedda för, även avsedda för återvinning av lösningsmedel.
    Avfall innehållande huvudsakligen petroleumoljor och oljor erhållna ur bituminösa mineral omfattas inte av detta nummer (nr 2710).
  3. avfall av metallbetningsvätskor, hydraulvätskor, bromsvätskor och frostskyddsvätskor som inte längre är lämpliga för vad originalprodukterna från början var avsedda för. De används vanligen för återvinning av originalprodukterna.
    Numret omfattar emellertid inte aska och återstoder av avfall från metallbetningsvätskor av det slag som används för återvinning av metall eller metallföreningar (nr 2620). Det omfattar inte heller avfall av hydraulvätskor och bromsvätskor som huvudsakligen innehåller petroleumoljor och oljor erhållna ur bituminösa mineral (nr 2710).
  4. andra avfall från kemisk eller närstående industri. Denna grupp omfattar bl.a. avfall som har erhållits vid framställning, formulering och användning av tryckfärger, färgämnen, pigment, målarfärger, lacker och fernissa, med undantag av kommunalt avfall och avfall av organiska lösningsmedel. Dessa avfall består i allmänhet av heterogena blandningar som kan föreligga som flytande eller halvfasta dispersioner i vattenhaltiga eller eller icke vattenhaltiga medier, och ha en varierande grad av viskositet. I det skick de föreligger är de otjänliga att användas som primära produkter.

Numret omfattar emellertid inte slagg, aska och återstoder som har erhållits vid framställning, formulering och användning av tryckfärger, färgämnen, pigment, målarfärger, lacker och fernissa, av sådana slag som används för återvinning av metaller eller metallföreningar (nr 2620). Det omfattar inte heller avfall som huvudsakligen innehåller petroleumoljor och oljor som erhållits ur bituminösa mineral (nr 2710).

Numret omfattar inte heller:

a)

slagg, aska och återstoder innehållande metaller, arsenik och blandningar därav av det slag som används inom industrin för återvinning av arsenik och metaller eller för tillverkning av deras kemiska föreningar (nr 2620);

b)

aska och återstoder från förbränning av kommunalt avfall (nr 2621);

c)

terpenhaltiga biprodukter erhållna genom avterpenisering av eteriska oljor (nr 3301);

d)

avfallslut från tillverkning av massa av ved (nr 3804).

  

3826 Biodiesel och blandningar av biodiesel inte innehållande, eller innehållande mindre än 70 viktprocent, oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral

Biodiesel består av monoalkylestrar av fettsyror med olika långa kedjor. Produkten kan inte blandas med vatten, och den har hög kokpunkt, lågt ångtryck och en viskositeten som motsvarar den hos dieseloljor framställda ur petroleum. Biodiesel tillverkas oftast genom en kemisk process som kallas omförestring (transesterifiering), där fettsyrorna i oljan eller fettet reagerar med en alkohol (vanligtvis metanol eller etanol) under inverkan av en katalysator, så att de önskade estrarna bildas.

Den kan framställas ur vegetabiliska oljor (t.ex. raps-, sojabön-, palm-, solros-, bomullsfrö-, eller jatrophaolja), från animaliskt fett (t.ex. ister och talg) eller från använda oljor eller fetter (t.ex. frityroljor eller återvunnet stekfett).

Själva biodieseln innehåller varken petroleumoljor eller oljor framställda ur bituminösa mineral, men den kan blandas med destillatbränslen som framställts ur petroleum eller bituminösa mineral (t.ex. diesel, fotogen eller eldningsolja). Biodiesel kan användas som bränsle i förbränningskolvmotorer med kompressionständning, för framställning av värmeenergi och för liknande ändamål.

Detta nummer omfattar inte:

a)

blandningar som innehåller minst 70 viktprocent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral (nr 2710)

b)

produkter baserade på vegetabiliska oljor som är helt deoxygenerade och endast består av alifatiska kedjor av kolväten (nr 2710).

 


Meny