Tullverkets logotyp. Till tullverkets startsida

Vägledning klassificering

Sjunde avdelningen

Plaster och plastvaror; gummi och gummivaror

Allmänna anvisningar

Anm. 1

Denna anmärkning behandlar klassificeringen av varor som föreligger i satser som består av två eller flera separata beståndsdelar, av vilka åtminstone någon omfattas av sjunde avd. Anmärkningen är emellertid tillämplig endast för satser vilkas beståndsdelar är avsedda att efter hopblandning ge en produkt enligt sjätte eller sjunde avd. Sådana satser skall klassificeras enligt det nummer som är tillämpligt för denna produkt, under förutsättning att beståndsdelarna uppfyller de villkor som är uppställda i punkterna a – c i anmärkningen.

Det bör observeras att varor i sådana satser som består av två eller flera separata beståndsdelar, av vilka åtminstone någon omfattas av sjunde avd., men som är avsedda att användas successivt utan att först blandas med varandra klassificeras med tillämpning av de allmänna tolkningsreglerna (i allmänhet regel 3 b). Beståndsdelarna i satser av sistnämnda slag, som inte föreligger i detaljhandelsförpackningar, klassificeras var för sig.

Anm. 2

Varor enligt nr 3918 (golvbeläggningsmaterial och vägg- eller takbeklädnad av plast) och 3919 (självhäftande plattor etc. av plast) förs inte till 49 kap., även om de är försedda med sådant bokstavstryck e.d. eller med sådant bildtryck, som inte är av endast underordnad betydelse i förhållande till varornas huvudsakliga användning, utan klassificeras enligt nämnda nummer. Alla andra varor av plast eller gummi av de slag som är upptagna i denna avdelning förs till 49 kap., om de är försedda med tryck som inte är av endast underordnad betydelse i förhållande till deras huvudsakliga användning.

39 kap. Plaster och plastvaror

Allmänna anvisningar

I stort sett omfattar detta kapitel ämnen som kallas polymerer samt halvfabrikat och andra varor av sådana ämnen, under förutsättning att de inte är uteslutna enligt anm. 2 till kapitlet.

Polymerer

Polymerer består av molekyler som kännetecknas av upprepningen av en eller flera typer av monomera enheter.

Polymerer kan bildas genom en reaktion mellan flera molekyler med samma eller olika kemisk uppbyggnad. Processen genom vilken polymerer bildas kallas polymerisation. I vid bemärkelse avses härmed i synnerhet följande typer av reaktioner:

  1. additionspolymerisation, vid vilken enkla omättade molekyler med dubbelbindning reagerar med varandra så att de länkas samman utan att vatten eller andra biprodukter bildas. Härigenom uppstår en polymer molekylkedja som innehåller enbart kol-kolbindningar, vilket sker t.ex. vid framställning av polyeten av eten eller vid framställning av sampolymerisat av eten och vinylacetat av monomert eten och vinylacetat. Denna typ av polymerisation kallas ibland enbart polymerisation eller sampolymerisation, varvid dessa ord används i en mera begränsad betydelse;
  2. omlagringspolymerisation, vid vilken molekyler med funktionella grupper som innehåller t.ex. oxygen-(syre-), nitrogen-(kväve-) eller svavelatomer reagerar med varandra genom att atomerna omgrupperas inom molekylen och molekylerna sammanlänkas utan att vatten eller andra biprodukter bildas. Härigenom uppstår en polymer molekylkedja i vilken de monomera enheterna hålls samman av eten-, amid-, uretan- eller andra bindningar. Så sker exempelvis när poly(oximetylen) (polyformaldehyd) framställs av formaldehyd, när polyamid-6 framställs kaprolaktam och när polyuretaner framställs av en polyol och ett diisocyanat. Denna typ av polymerisation kallas också polyaddition;
  3. kondensationspolymerisation, vid vilken molekyler med funktionella grupper som innehåller t.ex. oxygen-(syre-), nitrogen-(kväve-) eller svavelatomer reagerar med varandra genom en kondensationsreaktion, varvid vatten eller andra biprodukter bildas. Härigenom uppstår en polymer molekylkedja i vilken de monomera enheterna hålls samman av eter-, ester-, amid- eller andra bindningar. Så sker exempelvis när poly(etentereftalat) framställs av etylenglykol och tereftalsyra och när polyamid-6,6 framställs av hexametylendiamin och adipinsyra. Denna typ av polymerisation kallas också kondensation eller polykondensation.

Polymerer kan kemiskt modifieras. Som exempel kan nämnas klorering av polyeten eller poly(vinylklorid), klorsulfonering av polyeten, acetylering eller nitrering av cellulosa och hydrolys av poly(vinylacetat).

Förkortningar för polymerer

Många polymerer som är beskrivna i detta kapitel är också kända genom sina förkortningar. Nedan följer en lista på några av de mest använda förkortningarna:

ABS

Akrylnitril-butadien-styren sampolymer

CA

Cellulosaacetat

CAB

Cellulosaacetatbutyrat 

CP

Cellulosapropionat

CMC

Karboximetylcellulosa

CPE

Klorerad polyeten

EVA

Eten vinylacetat sampolymer

HDPE

Hög-densitet polyeten

LDPE

Låg-densitet polyeten

LLDPE

Linjär låg-densitet polyeten

PBT

Poly(butentereftalat)

PDMS

Polydimetylsiloxan

PE

Polyeten

PEOX

Poly(etylenoxid) (polyoxietylen)

PET

Poly(etentereftalat)

PIB

Polyisobuten

PMMA

 Poly(metylmetakrylat)

PP

Polypropen

PPO

Poly(fenylenoxid)

PPOX

Polypropylenoxid (polyoxipropylen)

PPS

Poly(fenylensulfid)

PS

Polystyren

PTFE

Polytetrafluoreten

PVAC 

Poly(vinylacetat)

PVAL

Poly(vinylalkohol)

PVB

Poly(vinylbutyral)

PVC

Poly(vinylklorid)

PVDF

Poly(vinylidenfluorid)

PVP

Poly(vinylpyrrolidon)

SAN

Styren-akrylnitril sampolymer


Det bör observeras att kommersiella polymerer ibland innehåller fler monomerer än de som betecknas med sina förkortningar (t.ex. linjär låg-densitet polyeten (LLDPE), vilken i huvudsak är en etenpolymer innehållande små mängder (ofta mer än 5 %) alfa-olefinmonomerer). Vidare behöver inte de relativa mängderna av monomererna i en polymer vara i samma följd som de angivits i förkortningen (t.ex. sampolymeren akrylnitril-butadien-styren (ABS) innehåller styren som dominerande monomer.

Förkortningar för polymerer bör därför endast tjäna som vägledning. Under alla förhållanden skall klassificeringen bestämmas genom tillämpning av anmärkningar och kompletterande anmärkningar till kapitlet i fråga och på basis av den relativa sammansättningen av monomererna i en polymer (se anm. 4 och kompletterande anm. 1 till detta kapitel).

Plast

Ordet "plast" definieras i anm. 1 till detta kapitel som sådana material enligt nr 3901 – 3914 som kan eller har kunnat formas (antingen i polymerisationsögonblicket eller i ett senare stadium) under yttre påverkan (vanligen av värme och tryck, i vissa fall i närvaro av ett lösningsmedel eller ett mjukningsmedel) genom gjutning, strängsprutning, valsning eller någon annan process till former som bibehålls när den yttre påverkan upphör. I hela tulltaxan skall ordet "plast" även avse vulkanfiber.

Detta ord avser emellertid inte material som anses utgöra textilmaterial enligt elfte avd. Det bör observeras att denna definition av "plast" är tillämplig i hela tulltaxan.

Ordet "polymerisation" används i denna definition i vid bemärkelse och betecknar vilken som helst metod att bilda en polymer, inbegripet additionspolymerisation, omlagringpolymerisation (polyaddition) och kondensationspolymerisation (polykondensation).

Om ett material enligt detta kapitel genom värmebehandling kan göras mjukt på nytt och formas till artiklar, t.ex. genom gjutning, och sedan göras hårt genom att avkylas, betecknas det som "termoplastiskt". Om det kan överföras eller redan har överförts till en icke smältbar produkt genom kemisk eller fysikalisk påverkan (t.ex. genom värme) betecknas det som "värmehärdande".

Plast kan användas för ett nästan obegränsat antal ändamål och många plastprodukter klassificeras enligt andra kapitel i tulltaxan (se anm. 2 till detta kapitel).

Kapitlets huvudsakliga indelning

Kapitlet är indelat i två underavdelningar. Underavdelning I omfattar polymerer i obearbetad form och underavdelning II omfattar avklipp och annat avfall av plast, plastskrot, halvfabrikat av plast samt artiklar av plast eller andra polymerer.

Av produkterna enligt underavdelning I, som alltså omfattar polymerer i obearbetad form, erhålls de produkter som omfattas av nr 3901 – 3911 genom kemisk syntes, medan de som omfattas av nr 3912 och 3913 antingen är naturliga polymerer eller erhålls genom kemisk behandling av sådana polymerer. Nr 3914 omfattar jonbytare på basis av polymerer enligt nr 3901 – 3913.

I underavdelning II omfattar nr 3915 avklipp och annat avfall av plast samt plastskrot. Nr 3916 – 3925 omfattar halvfabrikat av plast eller särskilt nämnda artiklar av plast. Nr 3926 är en slumprubrik som omfattar varor, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, av plast eller av andra material enligt nr 3901 – 3914.

Omfattningen av nr 3901–3911

Omfattningen av dessa nummer regleras av anm. 3 till detta kapitel. Dessa nummer tillämpas endast för varor som har framställts genom kemisk syntes och som motsvarar någon av följande beskrivningar:

a)

flytande syntetiska polyolefiner, vilka utgör polymerer som erhålls av eten, propen, butener eller andra olefiner. De klassificeras enligt nr 3901 eller 3902 under förutsättning att de ger mindre än 60 volymprocent destillat vid 300 °C, omräknat till 1 013 millibar vid destillation under reducerat tryck;

b)

lågpolymeriserade hartser av kumaronindentyp, vilka erhålls genom sampolymerisation av blandningar av monomerer (inbegripet kumaron eller inden) som härrör från stenkolstjära (nr 3911);

c)

andra syntetiska polymerer med ett genomsnitt av minst 5 monomera enheter som bildar en obruten kedja. Till denna grupp hör plaster enligt definitionen i anm. 1 till detta kapitel;


För beräkning av det genomsnittliga antalet monomera enheter enligt anm. 3 c till 39 kap., kan polykondensat och vissa omlagringspolymerer innehålla mer än ett slags monomera enheter, vilka var och en har olika kemisk sammansättning. En monomer enhet är den största strukturenhet som en enkel monomermolekyl bidrar med vid en polymerisationsprocess. En sådan monomer enhet får inte förväxlas med den regelbundet återkommande strukturenhet som karakteriserar polymeren och inte heller med ordet monomer, varmed avses en enkel molekyl av vilken polymerer kan byggas upp.

Exempel:

a) Poly(vinylklorid)

Följande kedja omfattar tre monomera enheter: 

         -CH2-CHCl-CH2-CHCl-CH2-CHCl-

        |__________|________|______|

                 |                    |              |

                 1                   2              3

      monomer

monomer
enhet

regelbundet
återkommande
strukturenhet

    Vinylklorid
   (CH2=CHCl)

-CH2-CHCl

-CH2-CHCl-


(I detta fall är den monomera enheten och den regelbundet återkommande strukturenheten identiska.)

 

b) Polyamid-6,6

Följande kedja omfattar fyra monomera enheter:

                         O             O                       O             O

                         ║             ║                        ║             ║

–NH–(CH2)6–NH–C–(CH2)4–C–NH–(CH2)6–NH–C–(CH2)4–C–

|___________|___________|__________________________|

           |                    |                    |                            |

           1                   2                    3                            4

   monomerer

monomera enheter

          

hexametylendiamin



(–NH2–(CH 2)6–NH2–)

–NH–(CH2)6–NH–


och

och


adipinsyra

  O            O



  ║            ║


(HOOC–(CH2)4–COOH)

–C–(CH2)4–C–


regelbundet



återkommande strukturenhet



                                                     O            O


                                                     ║            ║


                            –NH–(CH2)6–NH–C–(CH2)4–C–



(I detta fall ingår två olika monomera enheter och den regelbundet återkommande strukturenheten består av en av vardera.)


c) Sampolymerisat av eten och vinylacetat

Följande kedja omfattar sex monomera enheter:

–CH2–CH2–CH2–CH–CH–CH2–CH2–CH2–CH–CH2–CH2–CH2

                          |     |                         |

|_____________AcO_OAc___________OAc_________|

     |       |                    |           |            |         |

     1       2                    3         4            5         6

                     (där Ac motsvarar CH3–C–)

                                                        ║

                                                        O

monomerer

monomera enheter

regelbundet återkommande strukturenhet

eten


(*)

(CH2=CH2)

CH2–CH2– och


och vinylacetat

–CH2–CH–Oac


(CH2=CH–OAc)




(*) I detta fall är de monomera enheterna slumpmässigt ordnade och man kan inte tala om någon regelbundet återkommande strukturenhet.

d)

silikoner, vilka utgör inte kemiskt definierade produkter och som i molekylen innehåller mer än en kisel-oxygen-kiselbindning och dessutom organiska grupper som är bundna vid kiselatomerna genom direkta kisel-kolbindningar (nr 3910);

e)

resoler (nr 3909) och andra prepolymerer. Prepolymerer är produkter som karakteriseras av en viss upprepning av monomera enheter men kan dock innehålla monomerer som inte har reagerat med varandra. Prepolymerer används normalt inte som sådana utan är avsedda att omvandlas till polymerer med högre molekylvikt genom ytterligare polymerisation. Därför täcker inte begreppet "prepolymerer" färdiga produkter, såsom diisobutener (nr 2710) eller poly(oxietylen) (polyoxietylenglykol) med mycket låg molekylvikt (nr 3824). Som exempel på prepolymerer kan nämnas epoxider som är baserade på bisfenol A eller fenol-formaldehyd, epoxiderade med epiklorhydrin, samt polymeriserade isocyanater.


Sampolymerer och polymerblandningar

Ordet "sampolymerer" definieras i anm. 4 till detta kapitel såsom polymerer i vilka halten av någon enskild monomer enhet inte uppgår till 95 viktprocent eller mer av det totala polymerinnehållet.

Sålunda skall t.ex. en polymer som består av 96 % propylen som monomer enhet och 4 % andra olefinmonomerer inte klassificeras som sampolymer.

Sampolymerer omfattar sampolykondensat, sampolyadditionsprodukter, segmentpolymerer och och ymppolymerer.

Segmentpolymerer är sampolymerer, som består av åtminstone två anslutna polymersekvenser, som har olika monomera sammansättningar (t.ex. en sampolymer av eten och propen innehållande alternerande segment av polyeten och polypropen).

Ymppolymerer är sampolymerer som består av huvudkedjor som har sidokedjor med annan monomer sammansättning, t.ex. styren-butadien-sampolymer- ymp- polystyren (en polyestyren ympad på en styren-butadien-sampolymer) och polybutadien- ymp- styren-akrylnitril-sampolymer.

Klassificeringen av sampolymerer (inbegripet sampolykondensat, sampolyadditions-produkter, segmentpolymerer och ymppolymerer) och polymerblandningar regleras av anm. 4 till detta kapitel. Om inte annat följer av numrens lydelse skall sådana produkter klassificeras enligt det nummer som omfattar polymerer av den monomera enhet som viktmässigt dominerar över varje annan monomer enhet som varan är uppbyggd av. Vid tillämpning av denna bestämmelse skall monomera enheter vilkas polymerer omfattas av samma nummer räknas samman, som om de vore en enda monomer enhet.

Om ingen monomer enhet (eller grupp av monomera enheter vilkas polymerer omfattas av samma nummer) dominerar, skall sampolymerer och polymerblandningar klassificeras enligt det nummer som står sist i tulltaxan av dem som kan komma i fråga.

Sålunda skall t.ex. en vinylklorid-vinylacetatsampolymer som innehåller 55 % av den monomera enheten vinylklorid klassificeras enligt nr 3904 medan en som innehåller 55 % av den monomera enheten vinylacetat klassificeras enligt nummer 3905.

En sampolymer som består av 45 % eten, 35 % propen och 20 % isobuten klassificeras enligt nr 3902, eftersom de monomera enheterna propen och isobuten, vilkas polymerer omfattas av 3902, utgör 55 % av sampolymeren och tillsammans dominerar över den monomera enheten eten.

En polymerblandning sammansatt av 55 % polyuretan, baserad på toluendiisocyanat och en polyeterpolyol, och 45 % poly(oxixylylen) ska klassificeras enligt nr 3909, eftersom de monomera enheterna i polyuretan dominerar över dem i poly(oxixylylen) polyetern. Enligt definitionen av polyuretaner ska alla monomera enheter av en polyuretan, inklusive de från polyeterpolyolen som bildar en del av polyuretanen, klassificeras tillsammans som monomera enheter enligt nummer 3909.

Kemiskt modifierade polymerer

Kemiskt modifierade polymerer, dvs. sådana i vilka endast sidokedjor (bihang) till huvudkedjan har förändrats genom kemisk reaktion, skall klassificeras enligt det nummer som är tillämpligt för den omodifierade polymeren (se anm. 5 till detta kapitel). Denna bestämmelse gäller inte för ymppolymerer.

Sålunda klassificeras t.ex. klorerad polyeten och klorsulfonerad polyeten enligt nummer 3901.

Polymerer som kemiskt modifierats för att bilda reaktiva epoxigrupper så att de övergått till epoxihartser (se anv. till 3907) ska klassificeras enligt nr 3907. T.ex. ska fenolharts kemiskt modifierad med epiklorhydrin klassificeras som epoxiharts och inte som kemiskt modifierad fenolharts enligt 3909.

En polymerblandning i vilken någon av de ingående polymererna blivit kemiskt modifierad bedömmes vara fullständigt kemiskt modifierad.

Obearbetad form

Nr 3901 – 3914 omfattar endast varor i obearbetad form. Uttrycket "obearbetad form" är definierat i anm. 6 till detta kapitel. Därmed avses endast produkter i följande former:

  1. Vätskor och pastor. Dessa kan bestå av baspolymeren, vilken måste härdas genom värme eller på annat sätt för att bilda det färdiga materialet eller kan utgöra dispersioner (emulsioner och suspensioner) eller lösningar av ohärdat eller delvis härdat material. Förutom ämnen som är nödvändiga för härdningen, såsom härdare (tvärbindningsmedel) eller andra ämnen som deltar i reaktionen samt acceleratorer, kan dessa vätskor eller pastor innehålla andra ämnen, såsom mjukningsmedel, stabilisatorer, fyllmedel och färgämnen, vilka huvudsakligen är avsedda att ge de färdiga produkterna speciella fysiska egenskaper eller andra önskvärda kännetecken. Vätskorna och pastorna används för gjutning, strängsprutning etc. och som impregneringsmedel, ytbeläggningsmedel, baser för färger och lacker, lim, förtjockningsmedel, flockningsmedel etc. När tillsatsen av vissa ämnen medför att produkter bildas som motsvarar beskrivningen i ett nummer med mera specificerad varubeskrivning i någon annan del av tulltaxan omfattas de inte längre av 39 kap. Så är exempelvis fallet med:
    a) beredda lim och klister – se uteslutning i slutet av dessa allmänna anvisningar;
    b) beredda tillsatsmedel för mineraloljor (nr 3811). Det bör också observeras att lösningar (andra än kollodium) som består av någon av de produkter som är upptagna i nr 3901–3913 i organiska lösningsmedel, i vilka lösningsmedlets vikt överstiger 50 % av lösningens vikt, är undantagna från detta nummer och klassificeras enligt nr 3208 (se anm. 2 e till detta kapitel).
    Flytande polymerer utan lösningsmedel, som är klart igenkännliga som avsedda att användas enbart som lacker (för vilka filmbildningen är beroende av värme, luftfuktighet eller syretillgång i luften och inte av en tillsatt härdare) klassificeras enligt nr 3210. När denna förutsättning inte är uppfylld, förs de till detta kapitel. Polymerer i obearbetad form som har blandats med tillsatsmedel, vilket gör varan uttryckligen lämpad att användas som utfyllnings- eller tätningsmedel, klassificeras enligt nummer 3214.
  2. Pulver, korn och flingor. I dessa former används produkterna som press- och sprutmassor, för tillverkning av lacker, lim etc. och som förtjockningsmedel, flockningsmedel etc. De kan bestå av icke mjukgjorda material, som mjukgörs i samband med pressningen, sprutningen eller härdningen, eller av material som redan har försatts med mjukningsmedel. I dessa produkter kan också ingå fyllmedel (t.ex. trämjöl, cellulosa, textilfibrer, mineralämnen eller stärkelse), färgämnen eller andra ämnen som är omnämnda i punkt 1 ovan. Pulver kan också användas t.ex. för ytbetäckning av föremål med hjälp av värme och ibland statisk elektricitet.
  3. Block av oregelbunden form, klumpar o.d., även innehållande fyllmedel, färgämnen eller andra ämnen som är omnämnda i punkt 1 ovan. Block av regelbunden geometrisk form anses inte ha obearbetad form utan omfattas av uttrycket "plattor, duk, film, folier och remsor" (se anm. 10 till detta kapitel). Avklipp och annat avfall samt skrot av ett enda termoplastiskt material som har omvandlats till obearbetad form klassificeras enligt nr 3901 – 3914 (efter materialets beskaffenhet) och inte enligt nr 3915 (se anm. 7 till detta kapitel).

Rör och slangar

Uttrycket "rör och slangar", som används i nr 3917, är definierat i anm. 8 till detta kapitel.

Plattor, duk, film, folier och remsor enligt nr 3920 och 3921

Uttrycket "plattor, duk, film, folier och remsor", som används i nr 3920 och 3921, är definierat i anm. 10 till detta kapitel.

Sådana plattor etc., även ytbehandlade (inbegripet sådana som är nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form), vilka har kantslipats, borrats, frästs, fållats, snotts, inramats eller på annat sätt bearbetats eller vilka har skurits ned till annan än kvadratisk eller rektangulär form, klassificeras i allmänhet enligt nr 3918, 3919 eller 3922–3926.

Cellplast

Cellplast är plast med många små hålrum (endera öppna, slutna eller båda delarna), vilka är finfördelade i hela massan. Cellplast inbegriper skumplast, expanderad plast och mikroporös eller mikrocellplast. Den kan vara mjuk eller hård.

Cellplast framställs genom en mängd olika metoder. Dessa tillverkningsmetoder består i att man förenar en gas med plasten (t.ex. genom mekanisk blandning, förgasning av ett lösningsmedel med låg kokpunkt eller nedbrytning av ett gasframkallande ämne) eller genom att blanda plasten med ihåliga mikrokulor (t.ex. glas eller fenolharts) eller genom att sintra plastgranulat eller blanda plasten med vatten eller ett lösningsmedel som har lakat ur lösliga delar av plasten och därigenom efterlämnar blåsor.

Kombinationer av plast och textilvara

Vägg- och takbeklädnad av plast, som uppfyller villkoren i anm. 9 till detta kapitel, klassificeras enligt nr 3918. I annat fall regleras klassificeringen av kombinationer av plast och textilvara huvudsakligen av anm. 1 h till elfte avd., anm. 3 till 56 kap. och anm. 2 till 59 kap. Följande produkter omfattas också av 39 kap.:

a)

filt som är impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad med plast och som innehåller högst 50 viktprocent textilmaterial samt filt som är helt inbäddad i plast;

b)

textilvävnader och bondad duk som är antingen helt inbäddade i plast eller helt överdragna eller belagda på båda sidor med detta material, under förutsättning att ett sådant överdrag eller en sådan beläggning kan ses med blotta ögat, varvid hänsyn inte skall tas till eventuellt uppkommen färgförändring;

c)

textilvävnader som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast, vilka inte utan att brytas kan böjas för hand runt en cylinder med en diameter av 7 mm vid en temperatur mellan 15 °C och 30 °C;

d)

plattor, duk och remsor av porös plast i förening med textilvävnader (enligt definition i anmärkning 1 till kapitel 59), filt eller bondad duk, i vilka textilvaran utgör enbart förstärkning.

 

I detta avseende anses omönstrade, oblekta, blekta eller enfärgade textilvaror, filt eller bondad duk utgöra förstärkning när de endast anbringats på ena sidan av dessa plattor, duk eller remsor. Mönstrade, tryckta eller särskilt utformade textilvaror (t.ex. reliefstruktur) eller speciella produkter, såsom luggvaror, tyll och spetsar och textilprodukter enligt nr 5811, anses ha en funktion utöver enbart förstärkning.

Plattor, duk och remsor av porös plast i förening med textilvara på båda sidor, oavsett textilvarans karaktär, omfattas inte av detta kapitel (i allmänhet nr 5602, 5603 eller 5903).

Kombinationer av plast och andra material än textilvara

Detta kapitel omfattar också följande produkter, oavsett om de har erhållits genom en enda arbetsoperation eller genom flera på varandra följande operationer, under förutsättning att de uppkomna produkterna har bibehållit sin karaktär av plastprodukter:

a)

plattor, duk etc. som är försedda med i plastmassan inbäddad armering eller nätinlägg av annat material (metalltråd, glasfiber etc.);

b)

plattor, duk etc. av plast med mellanlägg av annat material, såsom metallfolie, papper eller papp. Kapitlet omfattar inte varor som består av papper eller papp belagda med ett tunt skyddande lager av plast på båda sidor, under förutsättning att de bibehåller sin huvudsakliga karaktär av papper eller papp (i allmänhet nr 4811);

c)

pappersförstärkta, laminerade plastplattor samt varor som består av ett skikt av papper eller papp som är överdraget eller belagt med ett plastskikt med en tjocklek som är mer än hälften av varans totala tjocklek samt varor av sådana material, andra än tapeter enligt nr 4814;

d)

varor som består av glasfiber eller av lager av papper, som har impregnerats med plast och sedan pressats samman, under förutsättning att de är hårda och styva. (Om de däremot mera har karaktär av papper eller glasfibervara, klassificeras de alltefter beskaffenheten enligt 48 eller 70 kap.)


Ovanstående gäller i tillämpliga delar också för enfibertråd, stavar, stänger, profiler, rör och slangar samt utformade artiklar.

Det bör observeras att duk och nät av oädel metall som endast har doppats i en plastlösning förs till femtonde avd., även om maskorna har blivit utfyllda vid doppningen.

Plattor och skivor som består av både trä- och plastskikt förs till detta kapitel om träet utgör endast en förstärkning eller ett underlag för plasten. Om plasten däremot endast är av underordnad betydelse (t.ex. bildar ett underlag för ett fint faner), förs varan till 44 kap. Det kan i detta sammanhang påpekas att byggnadsplattor som består av trä- och plastskikt i regel klassificeras enligt 44 kap. (se allm. anv. till detta kapitel).

Utöver de varor som enligt anm. 2 inte omfattas av detta kapitel omfattar kapitlet inte heller:

a)

koncentrerade dispersioner av färgämnen i plast, vilka har karaktär av produkter enligt 32 kap.; se t.ex. anv. till nr 3204 (avsnitt I, punkt C beträffande koncentrerade dispersioner av färgämnen i plast och avsnitt II, punkt 2 angående organiska luminoforer, t.ex. rodamin B, i plast), anv. till 3205 (sjunde stycket angående koncentrerade dispersioner av substratpigment i plast) och anv. till nr 3206 (avsnitt A, sjätte stycket punkt a angående koncentrerade dispersioner av andra färgämnen i plast);

b)

preparat som är speciellt beredda för att användas som lim eller klister, består av polymerer eller blandningar därav enligt nr 3901–3913 och som, frånsett tillåtna tillsatser till produkter enligt 39 kap. (fyllmedel, mjukmedel, lösningsmedel, pigment etc.) innehåller andra tillsatta ämnen, som inte omfattas av detta kapitel (t.ex. vaxer, hartsestrar, icke modifierad naturlig schellack) samt varor enligt nr 3901–3913 som är förpackade för försäljning i detaljhandeln som lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (nr 3506);

c)

plastvaror (andra än varor enligt nr 3918 och 3919) som är försedda med sådant bokstavstryck e.d. eller med sådant bildtryck, som inte är av endast underordnad betydelse i förhållande till varornas huvudsakliga användning (49 kap.).


Förklarande anmärkning till undernummer

Anmärkning 1 till undernummer

Denna anmärkning reglerar klassificeringen av polymerer (inräknat sampolymerer), kemiskt modifierade polymerer och blandningar av polymerer enligt de olika undernumren. Innan dessa produkter kan klassificeras enligt något undernummer, måste de emellertid först klassificeras enligt sitt rätta tulltaxenummer med tillämpning av bestämmelserna i anm. 4 och 5 till detta kapitel (se allm. anv. till detta kapitel).

Klassificering av polymerer (inräknat sampolymerer) och kemiskt modifierade polymerer

Enligt anmärkning 1 till undernummer ska polymerer (inräknat sampolymerer) och kemiskt modifierade polymerer klassificeras enligt bestämmelserna i stycke a) eller b) till anmärkningen, beroende på om det finns eller inte finns ett undernummer med texten "andra slag" eller "andra" i samma serie av undernummer.

Ett undernummer benämnt "andra slag" eller "andra" inkluderar inte undernummer som t.ex. "andra polyestrar" eller "av andra plaster".

Uttrycket "i samma serie" syftar på undernummer på samma nivå, dvs. den nivå som motsvarar de fem första siffrorna i det statistiska numret (nivå 1) eller den nivå som motsvarar de sex första siffrorna i det statistiska numret (nivå 2) (se anv. till "Allmänna regler för tolkning av tulltaxan, Regel 6).

Det bör noteras att vissa tulltaxenummer (t.ex. nr 3907) innehåller båda typerna av serier av undernummer.

A. Klassificering då det finns ett undernummer med texten "andra slag" eller "andra" i samma serie av undernummer

  1. Stycke a) punkt 1 till anm. 1 till undernummer förklarar polymerer med prefixet "poly" (t.ex. polyetylen och polyamid-6,6) såsom varande de i vilka den ingående monomera enheten eller enheterna av nämnda polymer sammantaget uppgår till minst 95 viktprocent av det totala polymerinnehållet. Vid fall av nämnda grupper av polymerer betecknade med prefixet "poly" (t.ex. polyterpener enligt undernummer 391110), ska alla monomera enheter som föres till samma grupp (t.ex. olika terpenmonomera enheter om det handlar om polyterpener) uppgå till minst 95 viktprocent av polymeren.
    Det bör betonas att denna definition endast avser polymerer till undernummer som har en underrubrik "andra slag" eller "andra" i samma serie.
    Sålunda ska t.ex. en polymer som består av 96 % av den monomera enheten etylen och 4 % av den monomera enheten propylen och med en specifik vikt av minst 0,94 (följaktligen en polymer enligt 3901 enligt tillämpning av anm. 4 till detta kapitel), klassificeras som polyetylen enligt undernummer 3901.20 eftersom den monomera enheten etylen uppgår till mer än 95 % av det totala polymerinnehållet och det dessutom finns en underrubrik, "andra slag", i samma serie. Ovanstående definition av polymerer med prefixet "poly", då det tillämpas på poly(vinylalkohol), kräver inte att minst 95 viktprocent av de monomera enheterna är "vinylalkohol". Dock krävs det att de monomera enheterna av vinylacetat och vinylalkohol tillsammans uppgår till minst 95 viktprocent av polymeren.
  2. Stycke a) punkt 2 till anmärkning 1 till undernummer berör klassificeringen av produkter enligt undernummer 3901 30, 3901 40, 3903 20, 3903 30 och 3904 30.
    Sampolymerer som klassificeras enligt något av dessa fyra undernummer måste ha minst 95 viktprocent av de i polymeren ingående monomera enheterna nämnda i undernumret. Sålunda ska t.ex. en sampolymer som består av 61 % vinylklorid, 35 % vinylacetat och 4 % maleinsyra-anhydrid som monomera enheter (en polymer enligt 3904) klassificeras som sampolymer av vinylklorid-vinylacetat enligt undernummer 390430 eftersom de monomera enheterna vinylklorid och vinylacetat tillsammans uppgår till 96 % av det totala polymerinnehållet.
    Å andra sidan ska en sampolymer som består av 60 % styren, 30 % akrylnitril och 10 % vinyltoluen som monomera enheter (följaktligen en polymer enligt 3903) klassificeras enligt undernummer 390390 ("andra slag") och inte enligt undernummer 390320 eftersom de monomera enheterna styren och akrylnitril tillsammans endast uppgår till 90 % av det totala polymerinnehållet.
  3. Stycke a) punkt 3 till anm. 1 till undernummer berör klassificeringen av kemiskt modifierade polymerer. Dessa polymerer ska klassificeras enligt undernummer nämnda "andra slag" eller "andra", förutsatt att de kemiskt modifierade polymererna inte är särskilt nämnda i något annat undernummer. Konsekvensen av denna anmärkning är att kemiskt modifierade polymerer inte klassificeras enligt samma undernummer som icke modifierade polymerer, om inte den icke modifierade polymeren kan klassificeras enligt ett undernummer med texten "andra slag" eller "andra".
    Sålunda ska t.ex. klorerad eller klorsulfonerad polyetylen (kemiskt modifierad polyetylen enligt 3901) klassificeras enligt 3901.90 ("andra slag").
    Å andra sidan ska poly(vinylalkohol), som erhålls genom hydrolys av poly(vinylacetat), klassificeras enligt undernummer 3905.30, där den är speciellt nämnd.
  4. Stycke a) punkt 4 till anm. 1 till undernummer. Polymerer som inte kan klassificeras enligt bestämmelserna i punkterna 1, 2 eller 3 till stycke a) ska klassificeras enligt undernummer med texten "andra" eller "andra slag", såvida det inte finns en mer specifik underrubrik i den serie av undernummer som kan komma i fråga, vilken innefattar polymerer av den monomera enhet som viktmässigt dominerar över varje annan monomer enhet. Av denna anledning ska de monomera enheterna i polymerer enligt samma undernummer räknas samman. Endast ingående monomera enheter i polymerer enligt samma serie av undernummer som kan komma i fråga ska jämföras.
    Texterna i "sådana specifika underrubriker" lyder "polymerer av x", "sampolymerer av x" eller "x-polymerer" (t.ex. sampolymerer av propen (nr 3902.30), fluorhaltiga polymerer (nr 3904.61 och 3904.69). För att klassificeras enligt dessa undernummer behövs det endast att den i underrubriken nämnda monomera enheten dominerar över varje annan enstaka monomer enhet i den serie som kan komma i fråga. Med detta menas att den i underrubriken nämnda monomera enheten inte behöver uppgå till mer än 50 % av det totala polymerinnehållet i den serie som kan komma i fråga.
    Sålunda ska t.ex. en sampolymer av etylen och propylen bestående av 40 % etylen och 60 % propylen som monomera enheter (en polymer enligt 3902) klassificeras enligt 3902.30 som en sampolymer av propylen eftersom propylen är den enda ingående monomera enheten som man ska ta hänsyn till. Likaså ska en sampolymer som består av 45 % etylen,35 % propylen och 20 % isobutylen som monomera enheter (en polymer enligt 3902) klassificeras enligt 3902.30, eftersom endast de monomera enheterna av propylen och isobutylen ska jämföras (den monomera enheten etylen ska lämnas utan avseende) och den monomera enheten av propylen dominerar över den monomera enheten isobutylen.
    Å andra sidan ska en sampolymer bestående av 45 % etylen, 35 % isobutylen och 20 % propylen som monomera enheter (en polymer enligt 3902) klassificeras enligt 3902.90, eftersom endast de monomera enheterna av isobutylen och propylen ska jämföras och den monomera enheten av isobutylen dominerar över propylen som monomer enhet.

B. Klassificering då det inte finns något undernummer med texten "andra slag" eller "andra" i samma serie

  1. Stycke b) punkt 1 till anm. 1 till undernummer styr klassificering av polymerer till de undernummer som täcker polymerer av en monomer enhet som viktmässigt dominerar över varje annan ingående sammonomer enhet, då det inte finns något undernummer nämnt "andra slag" eller "andra" i samma serie. Av denna anledning ska de i polymeren ingående monomera enheterna som klassificeras enligt samma undernummer räknas tillsammans. Detta är samma klassificeringsmetod som beskrivs i anm. 4 till detta kapitel för klassificering av polymerer enligt tulltaxenummer. Begreppet viktdominans av en monomer enhet tillämpas, utom då en polymer innehåller monomera enheter som faller utanför den serie av undernummer som kan komma i fråga. Vid sådana tillfällen ska endast de monomera enheter jämföras som kan relateras till polymererna i de serier av undernummer som kan komma i fråga. Sålunda ska t.ex. sampolykondensat av karbamid och fenol med formaldehyd (polymer enligt 3909) klassificeras enligt 390910 om karbamiden dominerar över fenolen som monomera enheter, och enligt 390940 om fenolen dominerar, eftersom det inte finns något undernummer nämnt "andra slag" eller "andra" i samma serie av undernummer. Det bör noteras att definitionen av polymerer med prefixet "poly" under stycke a) punkt 1 till anm. inte kan appliceras på undernummer enligt denna kategori. Sålunda ska t.ex. sampolymerer innehållande monomera enheter av både polykarbonat och poly (etylentereftalat) klassificeras enligt 3907.40 om den förra dominerar och enligt 3907.60 on den senare dominerar, eftersom det inte finns något undernummer nämnt "andra slag" eller "andra" i samma serie av undernummer.
  2. Stycke b) punkt 2 till anm. 1 till undernummer berör klassificeringen av kemiskt modifierade polymerer. Dessa ska klassificeras enligt samma undernummer som den icke modifierade polymeren då det inte finns något undernummer nämnt "andra" i den serie av undernummer som kan komma i fråga. Sålunda ska t.ex. acetylerad fenoplast (polymer enligt 3909) klassificeras enligt 3909.40 som fenoplast, eftersom det inte finns något undernummer nämnt "andra" i samma serie.

Klassificering av polymerblandningar

Det sista stycket under anmärkning 1 till undernummer berör klassificeringen av polymerblandningar. Dessa ska klassificeras enligt samma undernummer som polymerer som erhållits av samma monomera enheter i samma proportioner.

Följande exempel illustrerar klassificeringen av polymerblandningar:

En polymerblandning med en specifik vikt av mer än 0.94 bestående av 96 % polyetylen och 4 % polypropylen ska klassificeras enligt 3901.20 som polyetylen eftersom den monomera enheten etylen uppgår till mer än 95 % av polymerinnehållet.

En polymerblandning bestående av 60 % polyamid-6 och 40 % polyamid-6,6 ska klassificeras enligt 3908.90 ("andra slag") eftersom ingen av de ingående monomera enheterna uppgår till minst 95 viktprocent av det totala polymerinnehållet.

En blandning av polypropylen (45 %), poly(butylentereftalat) (42 %) och poly(etylenisoftalat) (13 %) ska klassificeras enligt 3907 eftersom de ingående monomera enheterna av de två polyestrarna tillsammans viktmässigt dominerar över den monomera enheten propylen. De monomera enheterna av poly(butylentereftalat) och poly(etylenisoftalat) ska bedömas utan hänsyn till hur de kombinerats i enskilda polymerer i blandningen. I detta fall är en av de monomera enheterna i poly(etylenisoftalat) och en annan i poly(butylentereftalat) samma monomera enheter som de ingående monomera enheterna i poly(etylentereftalat). Blandningen ska dock klassificeras enligt 3907.99 eftersom, med hänsyn endast till de monomer enheterna av polyester, dominerar de ingående monomera enheterna av "andra polyestrar", i korrekt stökiometriska proportioner, viktmässigt över poly(etylentereftalat) som monomer enhet.


UNDERAVDELNING I

Polymerer i obearbetad form

3901 Polymerer av eten, i obearbetad form


3901.10

- Polyeten med en specifik vikt av mindre än 0,94 (LD)

3901.20

- Polyeten med en specifik vikt av minst 0,94 (HD)

3901.30

- Sampolymerer av eten och vinylacetat

3901.40

- Sampolymerer av eten-alfa-olefin, med en specifik vikt av mindre än 0,94

3901.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar polyeten och kemiskt modifierat polyeten (t.ex. klorerat polyeten och klorsulfonerat polyeten). Det omfattar också sampolymerer med eten (t.ex. sampolymerer av eten och vinylacetat eller av eten och propen), i vilka eten är den dominerande monomera enheten. I fråga om klassificeringen av polymerer (inbegripet sampolymerer), kemiskt modifierade polymerer och polymerblandningar, se allm. anv. till detta kapitel.

Polyeten är ett genomskinligt material som har mycket vidsträckt användning. Lågdensitetspolyeten (LDPE), dvs. polyeten med en specifik vikt vid 20 °C av mindre än 0,94 (beräknad på polymeren utan tillsatser), används i stor utsträckning som förpackningsfilm särskilt för livsmedel, som överdrag på papper, fiberskivor, aluminiumfolie osv., för elektrisk isolering samt för tillverkning av hushållsartiklar, leksaker osv. Högdensitetspolyeten (HDPE) är polyeten som har en specifik vikt vid 20 °C av minst 0,94 (beräknad på polymeren utan tillsatser). Det används vid tillverkning av en mängd formblåsta eller formsprutade artiklar, vävda säckar, bensin- och oljebehållare, strängsprutade rör osv. Sampolymerer av eten och vinylacetat används exempelvis i kapsyler, som foder i pappkartonger och som krympfolie. Numret omfattar också linjära sampolymerer av eten-alfa-olefin med låg densitet (LLDPE) och andra sampolymerer (plastomerer), vilka har en specifik vikt av mindre än 0,94 och ett innehåll av alfa-olefinmonomerer av minst 25 viktprocent men mindre än 50 viktprocent.

Numret omfattar inte:

a)

flytande syntetisk polyeten som inte uppfyller villkoren i anm. 3 a till detta kapitel (nr 2710);

b)

polyetenvax (nr 3404).

 

3902 Polymerer av propen eller av andra olefiner, i obearbetad form


3902.10

- Polypropen

3902.20

- Polyisobuten

3902.30

- Sampolymerer med propen

3902.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar polymerer av alla olefiner (dvs. acykliska kolväten med en eller flera dubbelbindningar) med undantag av eten. De viktigaste polymererna enligt detta nummer är polypropen, polyisobuten och sampolymerer med propen. I fråga om klassificering av polymerer (inbegripet sampolymerer), kemiskt modifierade polymerer och polymerblandningar, se allm. anv. till detta kapitel.

De allmänna fysikaliska egenskaperna hos polypropen liknar HD-polyetenets. Polypropen och sampolymerer med propen har också vidsträckt användning, t.ex. som förpackningsfilm, för gjutning av bildelar, redskap, hushållsartiklar etc., som metalltråds- och kabelöverdrag, i tillslutningsanordningar för livsmedelsbehållare, i överdragna och laminerade produkter, för tillverkning av flaskor, brickor samt behållare för förvaring av precisionsutrustning, i ledningsrör för vätskor, som innerbeklädnad i tankar, i rör för kemiska fabriker och som beläggning på baksidan av tuftade mattor.

Polyisobuten som är tillräckligt polymeriserat liknar gummi men klassificeras inte enligt 40 kap., emedan det inte uppfyller definitionen på syntetgummi. Det används för vattentäthetsbeläggning och för modifiering av andra plaster.

Polyisobuten som har låg polymerisationsgrad men uppfyller villkoren i anm. 3 a till detta kapitel klassificeras också enligt detta nummer. Det utgör en viskös vätska som används för att modifiera egenskaperna hos smörjoljor.

Numret omfattar emellertid inte flytande syntetisk polyisobuten eller andra flytande syntetiska polyolefiner som inte uppfyller villkoren i anm. 3 a till detta kapitel (nr 2710).

3903 Polymerer av styren, i obearbetad form



- Polystyren: 

3903.11

- - Expanderbar

3903.19

- - Annan 

3903.20 

- Sampolymerer av styren och akrylnitril (SAN) 

3903.30 

- Sampolymerer av akrylnitril, butadien och styren (ABS) 

3903.90

- Andra slag 


Detta nummer omfattar polystyren och sampolymerer med styren. De viktigaste sampolymererna av styren är sampolymerer av styren och akrylnitril (SAN), av akrylnitril, butadien och styren (ABS) och av styren och butadien. De flesta sampolymerer av styren och butadien som innehåller väsentliga mängder av butadien uppfyller fordringarna enligt anm. 4 till 40 kap. och skall därför klassificeras enligt 40 kap. som syntetgummi. För klassificering av polymerer (inbegripet sampolymerer), kemiskt modifierade polymerer och polymerblandningar se de allmänna anvisningarna till detta kapitel.

Oexpanderad polystyren är ett färglöst, transparent, termoplastiskt material, som har en vidsträckt användning inom den elektriska industrin och radioindustrin. Den används också som förpackningsmaterial, t.ex. vid förpackning av livsmedel och kosmetika, samt för tillverkning av leksaker, urfoder och grammofonskivor.

Expanderad (porös) polystyren innehåller gas från expansionsprocessen och har låg skrymdensitet. Den används i stor omfattning som värmeisolering i kylskåpsdörrar, höljen till luftkonditioneringsapparater, kylförvaringsanordningar och frysmontrar samt inom byggnadsindustrin. Den används också i engångsförpackningar och i artiklar för matservering.

Vissa kemiskt modifierade sampolymerer med styren är jonbytare (nr 3914).

Sampolymerer av styren och akrylnitril (SAN), vilka har hög draghållfasthet samt god formbarhet och kemisk motståndskraft, används för tillverkning av bägare, dricksglas, skrivmaskinstangenter, kylskåpsdelar, oljefilter-behållare och viss köksutrustning. Sampolymerer av akrylnitril, butadien och styren (ABS), vilka har hög slaghållfasthet och väderbeständighet, används för tillverkning av delar och tillbehör till motorfordon, av kylskåpsdörrar, av telefoner, av flaskor, av skoklackar, av höljen till maskiner, av vattenledningsrör, av byggskivor, av båtar etc.

3904 Polymerer av vinylklorid eller av andra halogenerade olefiner, i obearbetad form


3904.10

- Polyvinylklorid, inte blandad med andra ämnen 

 

- Annan polyvinylklorid: 

3904.21 

- - Inte mjukgjord 

3904.22

- - Mjukgjord 

3904.30 

- Sampolymerer av vinylklorid och vinylacetat

3904.40

- Andra sampolymerer med vinylklorid 

3904.50

- Polymerer av vinylidenklorid

 

- Fluorhaltiga polymerer:

3904.61

- - Polytetrafluoreten

3904.69

- - Andra 

3904.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar poly(vinylklorid) (PVC), sampolymerer med vinylklorid, vinylidenkloridpolymerer, fluorhaltiga polymerer samt polymerer av andra halogenerade olefiner (i fråga om klassificering av polymerer (inbegripet sampolymerer), kemiskt modifierade polymerer och polymerblandningar, se allm. anv. till detta kapitel).

PVC är ett styvt, färglöst material med begränsad värmestabilitet och med benägenhet att häfta fast vid metallytor vid uppvärmning. Av denna och andra anledningar är det ofta nödvändigt att tillsätta stabilisatorer, mjukningsmedel, fyllmedel etc. för att göra plasten användbar. I böjlig form har PVC vidsträckt användning som vattentätt material för draperier, förkläden, regnplagg etc. och som ett bra läderimitationsmaterial för möbler och annan inredning i alla typer av transportmedel för persontransport. Styva PVC-skivor används vid tillverkning av överdrag, ledningar, inre beklädnad i behållare och många andra slag av utrustning för den kemiska industrin. Golvplattor av PVC är också en vanlig vara.

De viktigaste sampolymererna med vinylklorid är sampolymererna av vinylklorid och vinylacetat, vilka huvudsakligen används till grammofonplattor och som golvbeläggningsmaterial.

Sampolymerer med vinylidenklorid används i stor utsträckning för förpackning av livsmedel, till möbler, fibrer och borst, vid tillverkning av rör för utrustning till kemisk processindustri samt, i form av latex, för ytbehandling.

Polytetrafluoreten (PTFE), en av de viktigaste fluorhaltiga polymererna, har vidsträckt användning inom den elektriska och kemiska industrin och inom verkstadsindustrin. På grund av sin stora motståndskraft mot värme är den ett utmärkt isoleringsmaterial och dess motståndskraft mot kemikalier gör den nästan oförstörbar.

Bland andra fluorhaltiga polymerer märks polymerer av klortrifluoreten, poly(vinylidenfluorid) etc.


3905 Polymerer av vinylacetat eller av andra vinylestrar, i obearbetad form; andra vinylpolymerer i obearbetad form


 

- Polyvinylacetat:

3905.12

- - I vattendispersion

3905.19

- - Andra

 

- Sampolymerer av vinylacetat:

3905.21

- - I vattendispersion

3905.29

- - Andra

3905.30

- Polyvinylalkohol, även innehållande ohydrolyserade acetatgrupper

 

- Andra slag:

3905.91

- - Sampolymerer

3905.99

- - Andra 


Detta nummer omfattar alla vinylpolymerer, andra än sådana som omfattas av nr 3904. En vinylpolymer är en sådan polymer vars monomerer har den kemiska formeln

              H

             /    

CH2 = C 

             \      

               X


där C-X-bindningen är varken en kol-kolbindning eller en kol-hydrogenbindning. Polyvinylketoner, hos vilka C-X-bindningen är en kol-kolbindning, omfattas därför inte av detta nummer (nr 3911).

Polymerer av vinylacetat eller av andra vinylestrar, av vilka poly(vinylacetat) är den ojämförligt viktigaste, är inte lämpliga för tillverkning av artiklar, emedan de är alltför mjuka och elastiska. De används i allmänhet för beredning av lacker, målningsfärger, lim, appretur- och impregneringsmedel för textilvaror, etc. Lösningar och dispersioner (emulsioner och suspensioner) av poly(vinylacetat) används t.ex. som lim.

Poly(vinylalkohol) tillverkas vanligen genom hydrolys av poly(vinylacetat). Poly(vinylalkohol) kan erhållas i ett flertal kvaliteter alltefter innehållet av ohydrolyserade vinylacetatgrupper. De är utmärkta emulgerings- och dispergeringsmedel och används som skyddskolloider, lim, bindemedel och förtjockningsmedel i målningsfärger, farmaceutiska produkter och kosmetiska preparat samt i textilvaror. Fibrer som är framställda av poly(vinylalkohol) är lämpliga för tillverkning av underkläder och andra kläder, filtar, etc.

Polyvinylacetaler kan framställas genom att poly(vinylalkohol) får reagera med en aldehyd, t.ex. formaldehyd eller butyraldehyd, eller genom att poly(vinylacetat) får reagera med en aldehyd.

Bland andra vinylpolymerer märks polyvinyletrar, poly(vinylkarbazol) och poly(vinylpyrrolidon).

I fråga om klassificeringen av polymerer (inbegripet sampolymerer), kemiskt modifierade polymerer och polymerblandningar, se allm. anv. till detta kapitel.

3906 Akrylpolymerer i obearbetad form


3906.10

- Polymetylmetakrylat

3906.90

- Andra slag


Med "akrylpolymerer" förstås polymerer av akryl- eller metakrylsyra, av dessa syrors salter eller estrar, eller av motsvarande aldehyder, amider eller nitriler.

Poly(metylmetakrylat) är den viktigaste polymeren i denna kategori. Det används, på grund av sina utmärkta optiska egenskaper och sin fysiska styrka, för samma ändamål som planglas samt i utomhusskyltar och andra artiklar för skyltning, ävensom vid tillverkning av konstgjorda ögon, kontaktlinser och tandproteser.

Polymerer av akrylnitril kan användas vid tillverkning av syntetiska textilfibrer.

I fråga om klassificeringen av polymerer (inbegripet sampolymerer), kemiskt modifierade polymerer och polymerblandningar, se allm. anv. till detta kapitel.

Detta nummer omfattar inte:

a)

akrylpolymerer som utgör jonbytare (nr 3914);

b)

sampolymerer av akrylnitril som uppfyller fordringarna enligt anm. 4 till 40 kap (40 kap.).

 

3907 Polyacetaler, andra polyetrar samt epoxihartser, i obearbetad form; polykarbonater, alkydhartser, polyallylestrar och andra polyestrar, i obearbetad form


3907.10 

- Polyacetaler 

3907.20 

- Andra polyetrar 

3907.30

- Epoxihartser

3907.40

- Polykarbonater

3907.50

- Alkydhartser


- Polyetentereftalat:

3907.61

- - Med en viskositetskvot på 78 ml/g eller mer

3907.69

- - Andra

3907.70

- Polymjölksyra

 

- Andra polyestrar:

3907.91

- - Omättade

3907.99

- - Andra


Detta nummer omfattar följande produkter:

  1. Polyacetaler. Dessa polymerer framställs av en aldehyd, vanligen formaldehyd, och kännetecknas av förekomsten av acetalfunktioner i polymerkedjan. De får inte förväxlas med polyvinylacetaler enligt nr 3905, i vilka acetalfunktionerna utgör substituenter på polymerkedjan. Polyacetaler, inbegripet sampolymerer med acetaler, används som konstruktionsplaster för tillverkning av kullagerringar, kamaxlar, höljen till instrument i bilar, dörrhandtag, pump- och fläkthjul, skoklackar, mekaniska leksaker, rördelar etc.
  2. Andra polyetrar. Dessa polymerer framställs av epoxider, glykoler eller liknande ämnen och kännetecknas av förekomsten av eterfunktioner i polymerkedjan. De får inte förväxlas med polyvinyletrar enligt nr 3905, i vilka eterfunktionerna utgör substituenter på polymerkedjan. De viktigaste produkterna i denna grupp är poly(oxieten) (polyoxietenglykol), polyoxipropen och polyfenylenoxid (PPO) (mera korrekt benämning: polydimetylfenylenoxid). Dessa produkter används för ett flertal ändamål. PPO används liksom polyacetaler som konstruktionsplast och polyoxipropen som en mellanprodukt vid framställning av polyuretanskum.
    Detta nummer omfattar även pegylerade derivat (polymerer av polyetylenglykol (PEG)) av produkter enligt kapitel 29 (underavdelning I–X samt nummer 2940 och 2942).
    Numret omfattar inte pegylerade produkter vars icke-pegylerade former klassificeras enligt kapitel 29 (nummer 2936–2939 och 2941) eller enligt kapitel 30. Dessa produkter klassificeras i allmänhet enligt samma nummer som de icke-pegylerade formerna.
  3. Epoxihartser. Dessa polymerer tillverkas t.ex. genom kondensation av epiklorhydrin (1-klor-2,3-epoxipropan) med bisfenol A (4,4'-isopropylidendifenol), novolacker (fenoplaster) eller andra polyhydroxiföreningar eller genom epoxidering av omättade polymerer. Oavsett polymerens basstruktur kännetecknas dessa hartser av förekomsten av reaktiva epoxigrupper som gör att de lätt kan tvärbindas vid användningstillfället, t.ex. genom tillsats av en aminoförening, en organisk syra eller anhydrid, ett bortrifluoridkomplex eller en organisk polymer. Epoxihartsernas konsistens varierar från lågviskösa vätskor till fasta ämnen med hög smältpunkt. De används som ytbetäckningar, som lim, som gjuthartser etc.
    Epoxiderade animaliska och vegetabiliska oljor klassificeras enligt nr 1518.
  4. Polykarbonater. Dessa polymerer erhålls t.ex. genom kondensation av bisfenol A med fosgen (karbonylklorid) eller difenylkarbonat och kännetecknas av förekomsten av kolsyraesterfunktioner i polymerkedjan. Polykarbonater används för ett flertal ändamål inom industrin, i synnerhet för tillverkning av formpressade artiklar och genomsynliga produkter.
  5. Polyestrar. Dessa polymerer kännetecknas av förekomsten av karboxylsyraesterfunktioner i den polymera kedjan och erhålls t.ex. genom kondensation av en flervärd alkohol och en flerbasisk karboxylsyra. De skiljer sig sålunda från polyvinylestrar enligt nr 3905 och från polyakrylsyraestrar enligt nr 3906, i vilka estergrupperna utgör substituenter på polymerkedjan. Till polyestrarna hör:

         a)

alkydhartser, vilka utgör polykondensations-produkter av flervärda alkoholer och flerbasiska syror eller anhydrider av sådana syror (av vilka åtminstone någon måste helt eller delvis innehålla minst tre funktionella grupper), vilka är modifierade med andra ämnen, såsom fettsyror eller animaliska eller vegetabiliska oljor, enbasiska syror, envärda alkoholer eller kolofonium. Som alkydhartser anses inte oljefria alkyder (se punkt e nedan). Alkydhartser används huvudsakligen för ytbetäckning och i högvärdiga lacker. De förekommer vanligen som viskösa massor eller i lösning;

        b)

polyallylestrar, vilka utgör en speciell klass av omättade polyestrar (beträffande beteckningen "omättad", se punkt e nedan) som framställs av estrar av allylalkohol och tvåbasiska syror, t.ex. diallylftalat. De används som lim vid laminering, som ytbetäckning, i lacker samt i mikrovågsugnar o.d.;

        c)

polyetentereftalat (PET), vilka utgör polymerer som vanligen bildats genom förestring av tereftalsyra med etylenglykol eller som framställs genom att dimetyltereftalat får reagera med etylenglykol. Förutom dess mycket betydande användning inom textilområdet används det också t.ex. i förpackningsfilm, inspelningsband och läskedrycksflaskor. Polyetentereftalat med en viskositetskvot på 78 ml/g eller mer används i allmänhet vid tillverkning av flaskor.

En viskositetskvot på 78 ml/g eller mer motsvarar ett gränsviskositetsvärde på 0,7 dl/g eller mer.

Viskositetskvoten beräknas enligt ISO-normen 1628-5.

        d)

polymjölksyra (PLA), även kallad polylaktid. Polymjölksyra tillverkas vanligtvis av mjölksyra som framställts syntetiskt eller genom jäsning (som råmaterial vid denna metod används framför allt hexoser eller föreningar som lätt kan sönderdelas i hexoser, t.ex. socker, melass, sockerrörssaft, sulfitsprit, vassle eller stärkelse). Mjölksyran omvandlas till en dimer av cyklisk laktid, i vilken en ringöppning sker under polymerisationens sista steg. Denna produkt används bl.a. för tillverkning av textilfibrer, förpackningsmaterial och material för medicinskt bruk;

         e)

andra polyestrar. Dessa kan vara mättade eller omättade. Omättade polyestrar är sådana som har en sådan grad av etylenomättnad att de lätt kan tvärbindas (eller redan har tvärbundits) med monomerer som är etylenomättade till värmehärdande produkter. Bland omättade polyestrar märks polyallylestrar (se punkt b ovan) och andra polyestrar (inbegripet oljefria alkyder) som är baserade på en omättad syra, t.ex. malein- eller fumarsyra. Dessa produkter, som vanligen förekommer i form av flytande prepolymerer, används huvudsakligen för tillverkning av glasfiberförstärkta laminat och för gjutning av transparenta värmehärdande produkter. Bland mättade polyestrar märks polymerer som är baserade på tereftalsyra, t.ex poly(butentereftalat) och mättade oljefria alkyder. De används i stor utsträckning för framställning av textilfibrer och film.


I fråga om klassificeringen av polymerer (inbegripet sampolymerer), kemiskt modifierade polymerer och polymerblandningar, se allm. anv. till detta kapitel.

3908 Polyamider i obearbetad form


3908.10 

- Polyamid - 6, - 11, - 12, - 6,6, - 6,9, - 6,10 eller - 6,12

3908.90 

- Andra slag 


Detta nummer omfattar polyamider och sampolymerer av polyamider. Linjära polyamider kallas nylon.

Polyamider framställs genom kondensations-polymerisation av tvåbasiska organiska syror (t.ex. adipinsyra eller sebacinsyra) med diaminer eller vissa aminosyror (t.ex. 11-aminoundekansyra) eller genom omlagringspolymerisation av laktamer (t.ex. ε- kaprolaktam).

Några av de viktigaste polyamiderna av nylontyp är polyamid-6, polyamid-11, polyamid-12, polyamid-6,6, polyamid-6,9, polyamid-6,10 och polyamid-6,12. Som exempel på icke linjära polyamider kan nämnas kondensationsprodukterna av dimeriserade fettsyror från vegetabiliska oljor med aminer.

Polyamider har hög draghållfasthet och slagtålighet. De har också utmärkt motståndskraft mot kemikalier, särskilt mot aromatiska och alifatiska kolväten, ketoner och estrar.

Förutom deras användning som textilmaterial, används polyamider också i stor utsträckning som gjutbara termoplaster. De används vidare för ytbetäckning, som lim och som förpackningsfilm. Lösta i lösningsmedel används de som lacker.

I fråga om klassificeringen av polymerer (inbegripet sampolymerer), kemiskt modifierade polymerer och polymerblandningar, se allm. anv. till detta kapitel.

3909 Aminoplaster, fenoplaster och polyuretaner, i obearbetad form


3909.10

- Karbamidplaster; tiokarbamidplaster

3909.20

- Melaminplaster


- Andra aminoplaster:

3930.31

- - Poly(metylenfenylisocyanat) (obearbetad MDI, MDI-polymer)

3930.39

- - Andra

3909.40

- Fenoplaster

3909.50

- Polyuretaner


1. Aminoplaster

Dessa bildas genom kondensation av aminer eller amider med aldehyder (formaldehyd, furaldehyd, etc.). De viktigaste är karbamidplaster (t.ex. karbamidformaldehydplast), tiokarbamidplaster (t.ex. tiokarbamidformaldehydplast), melaminplaster (t.ex. melaminformaldehydplast) och anilinplaster (t.ex. anilinformaldehydplast).

Dessa plaster används för tillverkning av genomsynliga, genomskinliga eller ljust färgade plastvaror, särskilt bordsartiklar, prydnadsföremål och elektriska artiklar. I lösningar och dispersioner (emulsioner och suspensioner), även modifierade med oljor, fettsyror, alkoholer eller andra syntetiska polymerer, används de som lim, som appreturmedel för textilvaror, etc. (Se allm. anv. till detta kapitel, uteslutning b angående klassificeringen av lim.)

Poly(metylenfenylisocyanat) (ofta kallad ”rå-MDI”, ”polymerisk MDI” eller ”poly(difenylmetan)diisocyanat) är en opak, mörkbrun till klar, ljusbrun vätska och syntetiseras genom att anilin och formaldehyd reagerar och bildar en blandning av metylenfenylamin-oligomerer, vilka därefter genom reaktion med fosgen och värme bildar fria isocyanatfunktioner. Produkten är en kemiskt modifierad polymer av anilin och formaldehyd (ett kemiskt modifierat aminoharts). Den innehåller ren MDI och blandingar av MDI-oligomerer. Se de kemiska sturkturerna nedan: 

Polyaminplaster, såsom polyetylenaminer, utgör inte aminoplaster och klassificeras enligt nummer 3911 när de uppfyller fordringarna enligt anm. 3 till detta kapitel.

2. Fenoplaster

Denna grupp omfattar en mängd plastprodukter, vilka framställs genom kondensation av fenol eller homologer av fenol (kresol, xylenol etc.) eller substituerade fenoler med aldehyder, såsom formaldehyd, acetaldehyd, furaldehyd etc. Produkternas egenskaper varierar efter de förhållanden under vilka reaktionen genomförs och är vidare beroende av om reaktionen påverkas genom tillsats av andra ämnen eller inte.

Hit hör bl.a.:

a)

novolacker (smältbara hartser), vilka är lösliga i etanol eller andra organiska lösningsmedel och som framställs i sur lösning. De används för beredning av lacker, pressmassor etc.;

b)

värmehärdande fenoplaster, vilka framställs i alkalisk lösning. Vid framställningen kan kontinuerligt en rad produkter erhållas. Först erhålls resoler i form av vätskor, pastor eller fasta ämnen, vilka används som lackråvaror, impregneringsmedel etc. Sedan utvinns resitoler i form av pressmassor och slutligen, efter fullständig reaktion, resiter, vilka oftast föreligger i bearbetad form som plattor, skivor, stavar, rör eller andra artiklar, vilka i allmänhet klassificeras enligt nr 3916–3926. Vissa plaster av detta slag utgör jonbytare och klassificeras enligt nr 3914;

c)

oljelösliga fenoplaster (lösliga i torkande oljor), vilka framställs av butylfenol, amylfenol, p-hydroxidifenyl eller andra substituerade fenoler. De används huvudsakligen för framställning av lacker;

d)

produkter som är baserade på plaster enligt a, b och c ovan och som är modifierade genom inblandning av kolofonium eller andra naturhartser, syntethartser (främst alkydhartser), vegetabiliska oljor, alkoholer, organiska syror eller andra kemikalier som påverkar lösligheten i torkande oljor. Dessa produkter används för framställning av lacker och målningsfärger, för ytbetäckning eller för impregnering.

 

3. Polyuretaner

Denna kategori omfattar alla polymerer som är framställda genom reaktion mellan isocyanater med flera funktionella grupper och föreningar med flera hydroxylgrupper, såsom ricinolja, butan-1,4-diol, polyeterpolyoler eller polyesterpolyoler. Polyuretaner förekommer i olika former, av vilka de viktigaste är skumplast, elastomerer och ytbetäckningsmedel. De används också som lim och i form av sprutmassor och fibrer. Dessa produkter säljs ofta som en del i ett flerkomponentssystem eller -sats.

Den här gruppen omfattar även blandningar av polyuretan och oreagerade diisocyanater med flera funktionella grupper (t.ex. toluendiisocyanat).

I fråga om klassificeringen av polymerer (inbegripet sampolymerer), kemiskt modifierade polymerer och polymerblandningar, se allm. anv. till detta kapitel.

3910 Silikoner i obearbetad form

Silikoner enligt detta nummer utgör icke kemiskt definierade produkter som i molekylen innehåller mer än en kisel-oxygen-kiselbindning och dessutom organiska grupper som är bundna vid kiselatomerna genom direkta kisel-kolbindningar.

De har mycket hög stabilitet och kan vara antingen flytande, halvflytande eller fasta. Bland silikonprodukterna märks silikonoljor, silikonhartser och silikonelastomerer.

  1. Silikonoljor och silikonfetter används som smörjmedel, vilka är stabila vid både höga och låga temperaturer, som vattenavstötande impregneringsmedel, som dielektriska ämnen, som skumdämpningsmedel, som formsläppmedel etc. Beredda smörjmedel som består av blandningar som innehåller silikonfetter eller silikonoljor klassificeras enligt nr 2710 eller 3403 alltefter beskaffenheten (se anv. till dessa nummer).
  2. Silikonhartser används huvudsakligen för framställning av lacker, isolerande eller vattentätande ytbetäckningar etc., när stabilitet vid hög temperatur erfordras. De används också vid tillverkning av laminat med glasfiber, asbest eller glimmer som förstärkande material, som flexibla gjutformar och för elektrisk inkapsling.
  3. Silikonelastomerer har viss töjbarhet som inte ändras genom hög eller låg temperatur, men de omfattas inte av definitionen på syntetgummi i 40 kap. Denna töjbarhet gör silikoner användbara till mellanläggsbrickor eller packningar i apparater som utsätts för höga eller låga temperaturer. En medicinsk tillämpning är tillverkning av automatiska hjärnventiler som används vid "vattenskalle" (hydrocephalus).

I fråga om klassificeringen av polymerer (inbegripet sampolymerer), kemiskt modifierade polymerer och polymerblandningar, se allm. anv. till detta kapitel.

Numret omfattar inte silikoner som uppfyller villkoren i anm. 3 till 34 kap. (nr 3402).

3911 Petroleumhartser, kumaronindenhartser, polyterpener, polysulfider, polysulfoner och andra produkter omnämnda i anmärkning 3 till detta kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, i obearbetad form


3911.10 

- Petroleumhartser, kumaron- , inden- och kumaronindenhartser samt polyterpener 

3911.90 

- Andra slag 


Detta nummer omfattar följande produkter:

  1. Petroleumhartser, kumaronhartser, indenhartser, kumaronindenhartser och polyterpener bildar en grupp av icke högpolymeriserade hartser, som tillverkas genom polymerisation av mer eller mindre orena fraktioner som erhålls från kraftigt krackade petroleumdestillat, från stenkolstjära respektive från terpentinolja eller andra terpenkällor. De används i lim och ytbetäckningar och blandas ofta in som mjukningsmedel i gummi eller i plaster, t.ex. i sådana som används i golvplattor.
  2. Polysulfider utgör polymerer som kännetecknas av förekomsten av monosulfidbindningar i polymerkedjan, t.ex. poly(fenylensulfid). I polysulfider är varje svavelatom på båda sidor bunden av kolatomer i motsats till tioplaster enligt 40 kap., vilka innehåller svavel-svavelbindningar. Polysulfider används i ytbetäckningsmedel samt i formgjutna produkter, t.ex. i flygplans- och bildelar och i pumphjul.
  3. Polysulfoner utgör polymerer som kännetecknas av förekomsten av sulfonbindningar i polymerkedjan, t.ex. den produkt som erhålls genom reaktion av natriumsaltet av bisfenol A (4,4'-isopropylidendifenol) med bis(4-klorfenyl)sulfon. De används till elektrisk materiel, hushållsartiklar etc.
  4. Polymerer med isocyanatgrupper, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, såsom:
    a) Polyurea baserade på hexametylendiisocyanat (HDI), syntetiserad genom reaktion av HDI med vatten för produktion av prepolymerer med ett medelantal av monomera enheter mellan 3 och 4. Produkterna används vid tillverkning av lacker och andra målningsfärger.
    b) Polyisocyanurater baserade på hexametylendiisocyanat (HDI) , syntetiserad genom reaktion av HDI för produktion av prepolymerer med isocyanuratbryggor mellan monomera enheter. Prepolymererna har ett medelantal av monomera enheter mellan 3 och 5. Produkterna används vid tillverkning av lacker och andra målningsfärger.
  5. Andra produkter som är omnämnda i anm. 3 till detta kapitel. Bland dessa märks polyxylenplaster, poly(1,4-diisopropylbensen), polyvinylketoner, polyetyleniminer och polyimider. 

I fråga om klassificeringen av polymerer (inbegripet sampolymerer), kemiskt modifierade polymerer och polymerblandningar, se allm. anv. till detta kapitel.

3912 Cellulosa och kemiska cellulosaderivat, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, i obearbetad form


 

- Cellulosaacetater: 

3912.11 

- - Inte mjukgjorda 

3912.12

- - Mjukgjorda

3912.20

- Cellulosanitrater (inbegripet kollodium) 

 

- Cellulosaetrar:

3912.31

- - Karboximetylcellulosa och salter av detta ämne

3912.39

- - Andra

3912.90

- Andra slag


A. Cellulosa

Cellulosa är ett kolhydrat med hög molekylvikt. Det utgör stödsubstansen i växter. I bomull ingår cellulosa i nästan rent tillstånd. Cellulosa som inte är nämnd eller inbegripen någon annanstans, i obearbetad form, klassificeras enligt detta nummer.

Cellulosaregenerat utgör ett glänsande, genomskinligt ämne, som vanligen erhålls genom fällning och koagulering, när en alkalisk lösning av cellulosaxantat sprutas ut i ett surt bad. Cellulosaregenerat förekommer vanligen i form av tunna, genomsynliga folier, som klassificeras enligt nr 3920 eller 3921, eller i form av textilfibrer enligt 54 eller 55 kap.

Vulkanfiber, som framställs genom behandling av papper eller av ark av pappersmassa med zinkklorid, föreligger vanligen i form av stänger, rör, ark, plattor eller remsor och omfattas därför inte av detta nummer (i allmänhet nr 3916, 3917, 3920 eller 3921).

B. Kemiska cellulosaderivat

Denna grupp omfattar kemiska cellulosaderivat, vilka används som utgångsmaterial för framställning av plaster och även för andra ändamål.

De viktigaste kemiska cellulosaderivaten (mjukgjorda eller inte mjukgjorda) är:

  1. cellulosaacetater, som framställs genom att behandla cellulosa (vanligen bomullslinters eller dissolvingmassa av ved) med ättiksyraanhydrid och ättiksyra i närvaro av en katalysator (t.ex. svavelsyra). Med tillsats av mjukgörare kan de bilda plaster, som inte är brandfarliga och som är lämpliga för formsprutning. De föreligger vanligen i form av pulver, korn eller lösningar. Cellulosaacetat som föreligger i form av plattor, film, stänger, rör etc. omfattas inte av detta nummer (i allmänhet nr 3916, 3917, 3920 eller 3921);
  2. cellulosanitrater (nitrocellulosa), som framställs genom att behandla cellulosa (vanligen bomullslinters) med en blandning av salpetersyra och svavelsyra. De är mycket lättantändliga och de högnitrerade kvaliteterna (bomullskrut) används i sprängämnen. Av säkerhetsskäl måste cellulosanitrater transporteras fuktade med alkohol, vanligen etanol, isopropanol eller butanol, eller fuktade eller mjukgjorda med ftalsyraestrar. Celluloid utgör cellulosanitrat som har mjukgjorts med kamfer i närvaro av alkohol. Celluloid förekommer vanligen i form av plattor, film, stänger eller rör eller i andra strängsprutade former och omfattas i dessa former inte av detta nummer (i allmänhet nr 3916, 3917, 3920 eller 3921). Celluloid är inte lämplig för formsprutning och förekommer därför inte i form av sprutmassa.
    Cellulosanitrat som är blandat med andra slag av mjukningsmedel har vidsträckt användning som bindemedel i lacker och för detta ändamål kan det föreligga i torr form eller som pasta. Lösningar av cellulosanitrat i en blandning av eter (dietyleter) och alkohol (etanol) benämns kollodium och hör till detta nummer. Om denna lösning delvis indunstas, erhålls celloidin i fast form;
  3. cellulosaacetatbutyrat och cellulosapropionat, vilka utgör cellulosaestrar som ger plaster med samma allmänna karaktär som cellulosaacetat;
  4. cellulosaetrar, av vilka de viktigaste är karboximetylcellulosa, metylcellulosa och hydroxietylcellulosa. Dessa är vattenlösliga och används som förtjockningsmedel eller som lim (se allm. anv. till detta kapitel uteslutning b i fråga om klassificeringen av lim). Andra cellulosaetrar av kommersiell betydelse är etylcellulosa som utgör en plast med låg vikt.

Plaster som utgör kemiska cellulosaderivat behöver i allmänhet tillsats av mjukningsmedel.

I fråga om klassificeringen av polymerer (inbegripet sampolymerer), kemiskt modifierade polymerer och polymerblandningar, se allm. anv. till detta kapitel.

3913 Naturliga polymerer (t.ex. alginsyra) och modifierade naturliga polymerer (t.ex. härdade proteiner och kemiska derivat av naturgummi), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, i obearbetad form


3913.10

- Alginsyra samt salter och estrar av alginsyra

3913.90

- Andra slag


Följande produkter utgör några av de viktigaste naturliga eller modifierade naturliga polymererna enligt detta nummer.

1. Alginsyra samt salter och estrar av alginsyra

Alginsyra, en poly(uronsyra), extraheras ur brunalger (Phaeophyta) genom maceration i alkalisk lösning. Alginsyran kan framställas genom att fälla extraktet med en oorganisk syra eller genom att behandla extraktet så att ett orent kalciumalginat erhålls, vilket vid behandling med en oorganisk syra omvandlas till alginsyra med hög renhet.

Alginsyra är olöslig i vatten men dess ammonium- och alkalisalter är lättlösliga i kallt vatten, varvid de bildar viskösa lösningar. Förmågan att bilda viskösa lösningar varierar alltefter alginaternas ursprung och renhetsgrad. Vattenlösliga alginater används som förtjocknings-, stabiliserings- och gelningsmedel och som filmbildande ämnen inom t.ex. läkemedels-, livsmedels-, textil- och pappersindustrierna.

Dessa produkter kan innehålla konserveringsmedel (t.ex. natriumbensoat) och vara standardiserade genom tillsats av gelningsmedel (t.ex. kalciumsalter), fördröjningsmedel (t.ex. fosfater eller citrater), acceleratorer (t.ex. organiska syror) och regulatorer (t.ex. sackaros eller karbamid). Sådana tillsatser bör inte göra produkten lämpligare för speciell användning än för allmänt bruk.

Bland alginsyrans estrar märks propylenglykolalginat, som används i livsmedel etc.

2. Härdade proteiner

Proteiner är kvävehaltiga föreningar med mycket hög molekylvikt. De kan vara av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung och är lämpliga för framställning av plaster. Numret omfattar endast proteiner som har härdats på kemisk väg. Endast ett fåtal har kommersiell betydelse.

Härdade proteiner föreligger vanligen i form av rätvinkliga block, plattor, stänger eller rör. I dessa former omfattas de inte av detta nummer (i allmänhet nr 3916, 3917, 3920 eller 3921).


3. Kemiska derivat av naturgummi

Naturgummi, som är en högmolekylär polymer, bildar vid kemisk behandling vissa derivat med plastkaraktär.

Bland dessa märks:

a)

klorkautschuk, som vanligen framställs i form av små vita korn. Den används för framställning av målningsfärger och lacker, vilka efter utstrykning ger en film som är motståndskraftig mot atmosfäriska och kemiska angrepp;

b)

hydroklorkautschuk, som vanligen används som förpackningsmaterial. Mjukgjord hydroklorkautschuk används till skyddskläder;

c)

oxikautschuk, som framställs genom oxidation av upphettat gummi i närvaro av en katalysator. Den är en hartsartad produkt som används i vissa lacker;

d)

cyklokautschuk, som erhålls genom behandling av gummi med t.ex. svavelsyra, klorsvavelsyra eller klortennsyra. Härvid erhålls en serie produkter med varierande hårdhet, vilka används som bindemedel vid framställning av målningsfärger, för vattentäta överdrag och i viss mån för framställning av formade artiklar.


4. Dextran, glykogen ("animalisk stärkelse"), kitin samt plaster som är framställda av lignin

Detta nummer omfattar också isolerat amylopektin och isolerad amylos, erhållna genom fraktionering av stärkelse.

Vid klassificeringen av polymerer (inbegripet sampolymerer), kemiskt modifierade polymerer och polymerblandningar, se allm. anv. till detta kapitel.

Numret omfattar inte:

a)

omodifierade naturhartser (nr 1301);

b)

företrat eller förestrat mjöl av frövita från johannesbröd eller från guarfrön (nr 1302);

c)

linoxyn (nr 1518);

d)

heparin (nr 3001);

e)

företrad eller förestrad stärkelse (nr 3505);

f)

kolofonium, hartssyror samt derivat av dessa ämnen (inbegripet estrar som är bildade av hartssyror och glycerol eller annan polyol samt naturhartser som är modifierade genom utsmältning) (nr 3806).

 

3914 Jonbytare på basis av polymerer enligt nr 3901 – 3913, i obearbetad form

Jonbytare enligt detta nummer utgör tvärbundna polymerer, vanligen i kornform, som innehåller jonaktiva grupper (vanligen sulfonsyra-, karboxylsyra-, fenol- eller aminogrupper). Dessa jonaktiva grupper gör att polymeren, när den kommer i kontakt med en elektrolytlösning, kan byta ut en av sina egna joner mot en av dem (med samma slags laddning, positiv eller negativ) som finns i lösningen. Jonbytare används vid avhärdning av vatten och mjölk, i kromatografi, för utvinning av uran ur sura lösningar och av streptomycin ur vätskor samt för olika andra industriella ändamål.

De vanligaste jonbytarna är kemiskt modifierade sampolymerer av styren och divinylbensen, akrylpolymerer och fenoplaster.

Detta nummer omfattar inte jonbytarkolonner som är fyllda med jonbytare enligt detta nummer (nr 3926).

UNDERAVDELNING II

Avklipp och annat avfall av plast samt plastskrot; halvfabrikat av plast; andra plastvaror

3915 Avklipp och annat avfall av plast samt plastskrot


3915.10 

- Av polymerer av eten

3915.20

- Av polymerer av styren

3915.30

- Av polymerer av vinylklorid

3915.90

- Av annan plast


Produkter enligt detta nummer kan bestå av skadade eller förslitna artiklar, som tydligtvis inte längre är användbara för sitt ursprungliga ändamål, eller av avfall från tillverkning (spån, stoft, avklipp etc.). En del avfall kan återanvändas som pressmaterial, lackbaser, fyllmedel etc.

Numret omfattar emellertid inte avklipp och annat avfall av plast samt plastskrot, av ett enda termoplastiskt material, som har omvandlats till obearbetad form (nr 3901 – 3914).

Avklipp och annat avfall av plast samt plastskrot, av en enda värmehärdande plast eller av två eller flera termoplaster som har blandats med varandra, även om dessa har omvandlats till obearbetad form, omfattas av detta nummer.

Numret omfattar inte heller avklipp och annat avfall av plast samt plastskrot innehållande ädla metaller eller ädla metallföreningar, av sådant slag som huvudsakligen används för återvinning av ädla metaller (enligt nr 7112).

3916 Enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm samt stavar, stänger och strängar (inbegripet profilerade stänger och strängar), även ytbehandlade men inte bearbetade på annat sätt, av plast


3916.10

- Av polymerer av eten

3916.20

- Av polymerer av vinylklorid

3916.90

- Av annan plast


Detta nummer omfattar enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm samt stavar, stänger och strängar (inbegripet profilerade stänger och strängar). Dessa framställs i längder genom en enda arbetsoperation (i allmänhet strängsprutning). De har konstant eller regelbundet återkommande tvärsnitt från den ena änden till den andra. Ihåliga profilerade stänger har ett tvärsnitt som skiljer sig från tvärsnittet hos slangar och rör enligt nummer 3917 (se anm. 8 till detta kapitel).

Numret omfattar också sådana produkter som har skurits ned till en längd som överstiger det största tvärmåttet samt produkter som har ytbehandlats (polerats, matterats etc.) men som inte har bearbetats på annat sätt. Profilerade strängar med klibbande yta, vilka är avsedda för tätning av fönster, klassificeras enligt detta nummer.

Nedskurna produkter vilkas längd inte överstiger största tvärmåttet samt produkter som har bearbetats på annat sätt (borrats, frästs, hoplimmats, hopsytts etc.) omfattas inte av detta nummer. De klassificeras som varor enligt nr 3918 – 3926, såvida de inte omfattas av något nummer med mera specificerad varubeskrivning.

I fråga om klassificeringen av enfibertråd, stavar, stänger och strängar av plast i kombination med andra material, se allm. anv. till detta kapitel.

3917 Rör och slangar samt rördelar (t.ex. skarvrör, knärör och flänsar) och andra tillbehör till rör eller slangar, av plast


3917.10

- Konsttarmar av härdade proteiner eller av cellulosaplast

 

- Styva rör:

3917.21

- - Av polymerer av eten

3917.22

- - Av polymerer av propen

3917.23

- - Av polymerer av vinylklorid

3917.29 

- - Av annan plast

 

- Andra rör samt slangar:

3917.31

- - Böjliga slangar och rör med ett minsta bristningstryck av 27,6 MPa

3917.32

- - Andra, inte förstärkta eller på annat sätt kombinerade med annat material, inte försedda med kopplingsanordningar e.d. 

3917.33

- - Andra, inte förstärkta eller på annat sätt kombinerade med annat material, försedda med kopplingsanordningar e.d.

3917.39 

- - Andra

3917.40

- Rördelar och andra tillbehör till rör eller slangar


Enligt anm. 8 till detta kapitel avses med uttrycket "rör och slangar":

a)

ihåliga produkter, i form av halvfabrikat eller i färdigbearbetat skick, av sådana slag som används eller skulle kunna användas för att befordra eller leda gaser eller vätskor (t.ex. räfflade trädgårdsslangar och perforerade rör) under förutsättning att de har ett inre tvärsnitt som är runt, ovalt, kvadratiskt eller rektangulärt (i vilket fall tvärsnittets längd inte får vara mer än 1,5 gånger bredden) eller har formen av en regelbunden månghörning; och

b)

korvskinn (även sammanknutna eller ytterligare bearbetade) och andra tillplattade slangar.


Detta nummer omfattar också rördelar och andra tillbehör av plast till rör och slangar (t.ex. skarvrör, knärör och flänsar).

Rör och slangar samt rördelar och andra tillbehör till rör och slangar kan vara styva eller böjliga och kan vara förstärkta eller på annat sätt kombinerade med andra material. (I fråga om klassificeringen av rör och slangar etc. av plast som är kombinerade med andra material, se allm. anv. till detta kapitel.)

3918 Golvbeläggningsmaterial av plast, även självhäftande, i rullar eller i form av plattor; vägg- eller takbeklädnad av plast enligt definition i anmärkning 9 till detta kapitel


3918.10

- Av polymerer av vinylklorid

3918.90

- Av annan plast


Den första delen av numret omfattar plastvaror av den typ som normalt används som golvbeläggningsmaterial, i rullar eller i form av plattor. Det bör observeras att även självhäftande golvbeläggningsmaterial klassificeras enligt detta nummer.

Den andra delen av numret, vilkens omfattning framgår av definitionen i anm. 9 till detta kapitel, omfattar vägg- eller takbeklädnad av plast, även sådan som är anbringad på ett underlag av textilvara. Numret omfattar inte papperstapeter och liknande väggbeklädnad som är överdragna eller belagda med plast (nr 4814).

Det bör observeras att detta nummer omfattar varor som är försedda med sådant bokstavstryck e.d. eller med sådant bildtryck, som inte är av endast underordnad betydelse i förhållande till varornas huvudsakliga användning (se anm. 2 till sjunde avd.).

3919 Plattor, duk, film, folier, tejp, remsor och andra platta produkter av plast, självhäftande, även i rullar


3919.10

- I rullar med en bredd av högst 20 cm

3919.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar självhäftande, platta produkter av plast, även i rullar, andra än golvbeläggningsmaterial och vägg- eller takbeklädnad enligt nr 3918. Numret omfattar emellertid endast platta produkter som är självhäftande, dvs. sådana som vid rumstemperatur, utan fuktning eller annan behandling, är ständigt klibbiga (på den ena eller båda sidorna) och som häftar fast ordentligt på olika slags ytor när de kommer i kontakt med dessa utan att större tryck behöver anbringas än det som kan åstadkommas med handen eller med ett finger.

Det bör observeras att detta nummer omfattar varor som är försedda med sådant bokstavstryck e.d. eller med sådant bildtryck, som inte är av endast underordnad betydelse i förhållande till varornas huvudsakliga användning (se anm. 2 till sjunde avd.).

3920 Andra slag av plattor, duk, film, folier och remsor, av plast, inte porösa och inte förstärkta, laminerade eller på liknande sätt kombinerade med annat material (+)


3920.10

- Av polymerer av eten

3920.20

- Av polymerer av propen

3920.30

- Av polymerer av styren

 

- Av polymerer av vinylklorid:

3920.43

- - Innehållande minst 6 viktprocent mjukningsmedel

3920.49

- - Andra

 

- Av akrylpolymerer:

3920.51

- - Av polymetylmetakrylat

3920.59

- - Andra

 

- Av polykarbonater, alkydhartser, polyallylestrar eller andra polyestrar:

3920.61

- - Av polykarbonater

3920.62

- - Av polyetentereftalat

3920.63

- - Av omättade polyestrar

3920.69

- - Av andra polyestrar

 

- Av cellulosa eller kemiska cellulosaderivat:

3920.71

- - Av cellulosaregenerat

3920.73

- - Av cellulosaacetat

3920.79

- - Av andra cellulosaderivat

 

- Av annan plast:

3920.91

- - Av poly(vinylbutyral)

3920.92

- - Av polyamider

3920.93

- - Av aminoplaster

3920.94

- - Av fenoplaster

3920.99

- - Av annan plast


Detta nummer omfattar plattor, duk, film, folier och remsor av plast (som inte är förstärkta, laminerade eller på liknande sätt kombinerade med andra material), andra än sådana enligt nr 3918 eller 3919.

Numret omfattar också syntetisk pappersmassa i form av plattor av lätt åtskiljbara fibrer (fibriller) av polyeten eller polypropen med en längd av ca 1 mm. Varan har i allmänhet en fuktighetshalt av ca 50 %.

Detta nummer omfattar inte produkter som har förstärkts, laminerats eller på liknande sätt kombinerats med andra material än plast (nr 3921). Med uttrycket "på liknande sätt kombinerats" avses kombinationer av plast och andra material än plast, som förstärker plasten (t.ex. nätinlägg av metall, glasfiberväv, mineralfibrer m.m.).

Produkter av plast blandade med fyllmedel i form av pulver, korn, kulor eller flingor klassificeras emellertid enligt detta nummer. Dessutom anses inte mindre ytbehandlingar såsom färgning, tryck (enligt anm. 2 till avd. VII) och vakuummetallisering som förstärkningar eller liknande kombinationer enligt detta nummer.

Numret omfattar inte heller produkter av cellplast (nr 3921) och remsor av plast med en bredd av högst 5 mm (kap. 54).

Enligt anm. 10 till detta kapitel avses med uttrycket "plattor, duk, film, folier och remsor" endast plattor, duk, film, folier och remsor samt block med regelbunden geometrisk form, även tryckta eller på annat sätt ytbehandlade (t.ex. polerade, präglade, ytfärgade eller endast böjda eller korrugerade), oskurna eller nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form men inte vidare bearbetade (även om en sådan nedskärning gör dem till bruksfärdiga artiklar, t.ex. borddukar).

Plattor, duk etc., även ytbehandlade, vilka har kantslipats, borrats, frästs, fållats, snotts, inramats eller bearbetats på annat sätt eller vilka har skurits ned till annan än kvadratisk eller rektangulär form, klassificeras i allmänhet som varor enligt nr 3918, 3919 eller 3922 – 3926.

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 3920.43 och 3920.49

Klassificeringen av produkter enligt dessa undernummer bestäms med ledning av deras innehåll av mjukningsmedel. För detta ändamål skall primära och sekundära mjukningsmedel räknas samman som ett mjukningsmedel (se anmärkning till undernummer 2 till detta kapitel).

Primära mjukningsmedel är icke lättflyktiga ämnen (t.ex. ftalsyraestrar, adipinsyraestrar, trimellitatestrar (”trimellitate esters”), fosforsyraestrar, sebacinsyraestrar och azelainsyraestrar) som när de tillsätts en polymer vanligen ger denna en ökad böjlighet.

Sekundära mjukningsmedel, även kallade fyllmedel, används sällan ensamma som mjukningsmedel. När de ingår i kombination med primära mjukningsmedel kommer verkan av de senare att modifieras eller förhöjas. Sekundära mjukningsmedel verkar också som brandfördröjande medel (t.ex. klorinerade paraffiner) eller som smörjmedel (t.ex. epoxiderad sojabönolja och epoxiderad linolja).

3921 Andra slag av plattor, duk, film, folier och remsor av plast


 

- Porösa produkter:

3921.11

- - Av polymerer av styren

3921.12

- - Av polymerer av vinylklorid 

3921.13

- - Av polyuretaner

3921.14

- - Av cellulosaregenerat

3921.19

- - Av annan plast

3921.90

- Andra produkter


Detta nummer omfattar plattor, duk, film, folier och remsor av plast, andra än sådana enligt nr 3918, 3919 eller 3920 eller enligt 54 kap. Det omfattar därför endast porösa produkter och sådana produkter som har förstärkts, laminerats eller på liknande sätt kombinerats med annat material. (I fråga om klassificeringen av plattor etc. i kombination med annat material, se allm. anv. till detta kapitel.)

Enligt anm. 10 till detta kapitel avses med uttrycket "plattor, duk, film, folier och remsor" endast plattor, duk, film, folier och remsor samt block med regelbunden geometrisk form, även tryckta eller på annat sätt ytbehandlade (t.ex. polerade, präglade, ytfärgade eller endast böjda eller korrugerade), oskurna eller nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form men inte vidare bearbetade (även om en sådan nedskärning gör dem till bruksfärdiga artiklar).

Plattor, duk etc., även ytbehandlade, vilka har kantslipats, borrats, frästs, fållats, snotts, inramats eller bearbetats på annat sätt eller vilka har skurits ned till annan än kvadratisk eller rektangulär form, klassificeras i allmänhet som varor enligt nr 3918, 3919 eller 3922 – 3926.


3922 Badkar, duschkar, diskhoar, tvättställ, bidéer, toalettstolar, sitsar och lock till toalettstolar, spolcisterner och liknande sanitetsartiklar, av plast


3922.10

- Badkar, duschkar, diskhoar och tvättställ

3922.20 

- Sitsar och lock till toalettstolar

3922.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar sanitetsartiklar som är avsedda för permanent installation i fastigheter o.d., vanligtvis genom anslutning till vatten- eller avloppsledningarna. Det omfattar också andra sanitetsartiklar av liknande storlek och användning, såsom flyttbara bidéer, barnbadkar och toaletter för campingbruk.

Spolcisterner av plast klassificeras enligt detta nummer, även om de är utrustade med mekanism.

Numret omfattar emellertid inte:

a)

små bärbara sanitetsartiklar, såsom bäcken och nattkärl (nr 3924);

b)

tvålkoppar, handdukshållare, tandborsthållare, toalettpappershållare, handdukskrokar och liknande artiklar för badrum, toaletter eller kök; dessa artiklar förs till nr 3925 om de är avsedda för permanent installation i eller på väggar eller andra delar av byggnader och annars till nr 3924.


3923 Artiklar för transport eller förpackning av varor, av plast; proppar, lock, kapsyler och andra förslutningsartiklar av plast


3923.10 

- Askar, lådor, häckar och liknande artiklar

 

- Säckar, bärkassar och påsar (inbegripet strutar):

3923.21

- - Av polymerer av eten

3923.29

- - Av annan plast

3923.30

- Damejeanner, flaskor, kannor o.d.

3923.40

- Spolar, cops, bobiner o.d.

3923.50

- Proppar, lock, kapsyler och andra förslutningsartiklar

3923.90

- Andra slag 


Detta nummer omfattar alla sådana artiklar av plast som vanligen används för förpackning eller transport av alla slags varor. Hit hör:

a)

behållare, såsom askar, lådor, häckar, säckar och påsar (inbegripet strutar och sopsäckar), tunnor, burkar, damejeanner, flaskor och kannor. Numret omfattar också:

1)

muggar utan handtag, vilka har karaktär av behållare som används för förpackning eller transport av vissa livsmedel, även om de i andra hand används som bords- eller toalettartiklar;

2)

 flaskämnen av plast vilka är mellanprodukter i rörform vars ena ände är sluten och den andra öppen och försedd med skruvgänga på vilken skall sättas en skruvkapsyul. Delen nedanför gängningen skall formas till önskad storlek och form;

b)

spolar, cops, bobiner o.d., inbegripet kassetter utan band för ljudbandspelare och videobandspelare;

c)

proppar, lock, kapsyler och andra förslutningsartiklar.


Numret omfattar inte bl.a. hushållsartiklar, såsom sopkärl samt muggar som används som bords- eller toalettartiklar och som inte har karaktär av behållare för förpackning eller transport av varor, även om de ibland används för sådant ändamål (nr 3924), artiklar enligt nr 4202 och mjuka behållare för tillfällig förvaring av bulkvaror enligt nr 6305.

3924 Bords- och köksartiklar, andra hushållsartiklar samt hygien- och toalettartiklar, av plast


3924.10

- Bords- och köksartiklar

3924.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar följande plastartiklar:

a)

bordsartiklar såsom te- och kaffeserviser, tallrikar, soppskålar, salladsskålar, fat och brickor av alla slag, kaffekannor, tekannor, sockerskålar, ölsejdlar, koppar, såskoppar, fruktskålar, flaskor, saltkar, senapsburkar, äggkoppar, bordsställ, underlägg, knivställ, servettringar och bestick;

b)

köksartiklar såsom skålar, puddingformar, krukor, askar och burkar (teburkar, brödburkar o.d.), trattar, slevar, mätkärl av hushållstyp och brödkavlar;

c)

andra hushållsartiklar såsom askkoppar, varmvattensflaskor, hållare för tändsticksaskar, sopkärl, hinkar, vattenkannor, behållare för mat, gardiner, draperier, borddukar och avpassade dammskyddsöverdrag till möbler;

d)

hygien- och toalettartiklar (oavsett var de används) såsom toalettuppsatser (handkannor, handfat o.d.), sanitetshinkar, bäcken, uringlas, nattkärl, spottkoppar, lavemangskannor, ögonbad; dinappar för nappflaskor och fingertutor; tvålkoppar, handdukshållare, tandborsthållare, toalettpappershållare, handdukskrokar och liknande artiklar för badrum, toaletter och kök, under förutsättning att dessa artiklar inte är avsedda för permanent installation i eller på väggar.


Numret omfattar emellertid inte sådana varor som är avsedda för permanent installation i eller på väggar eller andra delar av byggnader (t.ex. genom att skruvas eller spikas fast eller genom limning) (nr 3925).

Numret omfattar vidare muggar (utan handtag) för bords- eller toalettbruk, vilka inte har karaktär av behållare för förpackning eller transport av varor, även om de ibland används för sådant ändamål. Numret omfattar emellertid inte muggar utan handtag, som har karaktär av behållare som används för förpackning eller transport av varor (nr 3923).


3925 Byggvaror av plast, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans (+)


3925.10 

- Cisterner, tankar, kar och liknande behållare med en rymd av mer än 300 l

3925.20

- Dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar samt dörrtrösklar

3925.30

- Fönsterluckor, markiser, persienner, spjäljalusier, rullgardiner och liknande artiklar samt delar till sådana artiklar

3925.90

- Andra slag


Detta nummer tillämpas endast för de artiklar som är nämnda i anm. 11 till detta kapitel.

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 3925.20

HS-nr 3925.20 omfattar dörrar med gångjärn samt skjutdörrar, av den typ som används för tillslutning av ingångar till byggnader, rum etc. Det omfattar inte anordningar för tillslutning av ingångar till markområden, trädgårdar, gårdsplaner etc. (grindar etc.) (HS-nr 3925.90).

3926 Andra plastvaror samt varor av andra material enligt nr 3901 –3914


3926.10

- Kontors- och skolartiklar

3926.20

- Kläder och tillbehör till kläder (inbegripet handskar, halvhandskar och vantar)

3926.30

- Beslag till möbler, karosserier o.d.

3926.40

- Statyetter och andra prydnadsartiklar

3926.90 

- Andra slag 


Detta nummer omfattar varor av plast (enligt definitionen i anm. 1 till detta kapitel) som inte är nämnda eller inbegripna någon annanstans samt varor av andra material enligt nr 3901–3914.

Hit hör:

  1. kläder och tillbehör till kläder (inte utgörande leksaker) som är tillverkade av plastduk genom sömnad eller klistring, t.ex. förkläden, bälten, haklappar, regnkappor, ärmlappar etc. Löstagbara huvor av plast klassificeras enligt detta nummer, om de föreligger tillsammans med de regnplagg till vilka de hör;
  2. beslag till möbler, karosserier e.d.;
  3. statyetter och andra prydnadsartiklar;
  4. överdrag, malpåsar, solskydd, mappar, bokpärmar, lösa skyddsomslag till böcker och liknande skyddsartiklar som är tillverkade av plattor, duk eller folier av plast genom sömnad eller klistring;
  5. brevpressar, pappersknivar, skrivunderlägg, pennställ, bokmärken etc.;
  6. skruvar, bultar, underläggsbrickor och liknande artiklar med allmän användning;
  7. drivremmar och transportband, ändlösa eller i avpassade längder och med ändarna sammanfogade eller försedda med kopplingsanordningar.
    Drivremmar och transportband som föreligger tillsammans med de maskiner eller apparater för vilka de är avsedda klassificeras, oavsett om de är påmonterade eller inte, tillsammans med ifrågavarande maskiner eller apparater (t.ex. sextonde avd.).
    Detta nummer omfattar inte drivremmar eller transportband av textilmaterial som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast (elfte avd., t.ex. nr 5910);
  8. jonbytarkolonner som är fyllda med polymerer enligt nr 3914;
  9. plastbehållare som är fyllda med karboximetylcellulosa (med användning som kylförpackning);
  10. verktygslådor eller -väskor, som inte är speciellt utformade eller inredda för att innehålla speciella verktyg med eller utan tillbehör (se anv. till nr 4202);
  11. tröstnappar; isblåsor; slidsköljningspåsar, lavemangspåsar, och tillbehör till dessa; kuddar för sjukvårdsändamål; pessar; kondomer; bollar till sprutor;
  12. andra slags artiklar, t.ex. knäppen för handväskor, skyddshörn för resväskor, upphängningskrokar, skyddsknappar och glidskydd för placering under möbler, handtag och skaft (för verktyg, knivar, gafflar etc.), pärlor, urglas, siffror och bokstäver samt adresskorthållare för reseeffekter;
  13. konstgjorda naglar.


40 kap. Gummi och gummivaror

Allmänna anvisningar

Definition av gummi

Ordet "gummi" är definierat i anm. 1 till detta kapitel. Med detta ord förstås i detta och andra kapitel i tulltaxan, om inte annat är föreskrivet, följande produkter:

  1. naturgummi, balata, guttaperka, guayulegummi, chiclegummi och liknande (dvs. gummiliknande) naturliga produkter (se anv. till nr 4001);
  2. syntetgummi enligt definition i anm. 4 till detta kapitel. Vid utförandet av den provning som erfordras enligt denna anmärkning skall ett prov av det omättade syntetiska ämnet eller av något av de ämnen som är uppräknade i anm. 4 c (i form av ovulkad råvara) vulkas med svavel och sedan undersökas med avseende på töjning och återgång efter töjning (se anv. till nr 4002). Följaktligen skall, när det är fråga om produkter som innehåller ämnen som inte är tillåtna enligt anm. 4, t.ex. mineralolja, undersökningen utföras på ett prov som inte innehåller sådana ämnen eller från vilka sådana ämnen har avlägsnats. När det gäller vulkade gummivaror, vilka inte kan undersökas som sådana, måste ett prov anskaffas på den ovulkade råvara, som gummivarorna har tillverkats av, för att undersökningen skall kunna utföras. Ingen undersökning behövs emellertid för tioplaster (TM) som definitionsmässigt anses som syntetgummi;
  3. faktis framställd av oljor (se anv. till nr 4002);
  4. gummiregenerat (se anv. till nr 4003).

Med ordet "gummi" avses ovanstående produkter i såväl ovulkat som vulkat (mjukgummi eller hårdgummi) tillstånd.

Med "mjukgummi" förstås i allmänhet gummi (inbegripet syntetgummi) som har tvärbundits med svavel eller något annat vulkmedel (såsom svavelklorid, vissa oxider av flervärda metaller, selen, tellur, tiuramdi- och tetrasulfid, vissa organiska peroxider och vissa syntetiska polymerer), med eller utan utnyttjande av värme, tryck eller högenergistrålning, så att gummit har förlorat sin plastiska karaktär och blivit elastiskt. Det bör observeras att det kriterium som avser vulkning med svavel är relevant endast vid tillämpning av anm. 4, dvs. då det gäller att bestämma om ett ämne utgör syntetgummi eller inte. När ett ämne har befunnits utgöra syntetgummi, anses produkter som är tillverkade av detta ämne som vulkade gummivaror (mjukgummi) vid tillämpning av nr 4007 – 4017, oavsett om de har vulkats med svavel eller med något annat vulkmedel.

Vid vulkningen tillsätts normalt förutom vulkmedel också vissa andra ämnen, såsom acceleratorer, aktivatorer, fördröjningsmedel, mjukningsmedel, utdrygningsmedel, fyllmedel, förstärkningsmedel eller något eller några av de tillsatsmedel som är omnämnda i anm. 5 B till detta kapitel. Sådana vulkbara blandningar betraktas som ovulkat gummi och klassificeras enligt nr 4005 eller 4006 alltefter den form i vilken de föreligger.

Hårdgummi (t.ex. ebonit) erhålls genom att vulka gummi med stor mängd svavel så att det blir praktiskt taget oböjligt och oelastiskt.

Kapitlets omfattning

Detta kapitel omfattar gummi enligt ovanstående definition i form av råvara eller halvfabrikat, ovulkat eller vulkat (mjukgummi och hårdgummi), samt varor som består helt av gummi eller har gummi som karaktärsgivande beståndsdel, med undantag av varor som enligt anm. 2 till detta kapitel inte omfattas kapitlet.

Numren är i stort sett ordnade på följande sätt:

a)

Om inte annat följer av anm. 5, omfattar nr 4001 och 4002 huvudsakligen rågummi i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor.

b)

Nr 4003 och 4004 omfattar gummiregenerat i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor resp. avklipp och annat avfall samt skrot, av annat gummi än hårdgummi, även i form av pulver eller korn.

c)

Nr 4005 omfattar ovulkat gummi med inblandning av tillsatsämnen, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor.

d)

Nr 4006 omfattar ovulkat gummi i andra former samt varor av ovulkat gummi, med eller utan inblandning av tillsatsämnen.

e)

Nr 4007 – 4016 omfattar halvfabrikat och varor av mjukgummi.

f)

Nr 4017 omfattar hårdgummi i alla former, inbegripet avfall och skrot, samt varor av hårdgummi.


Obearbetad form (nr 4001 – 4003 och 4005)

Uttrycket "obearbetad form" är definierat i anm. 3 till detta kapitel. Det bör observeras att förvulkad latex är särskilt nämnd i definitionen på "obearbetad form" och således skall anses som ovulkad. Eftersom nr 4001 och 4002 inte omfattar gummi eller gummiblandningar till vilka ett organiskt lösningsmedel har tillsatts (se anm. 5) kan uttrycket "andra dispersioner och lösningar" i anm. 3 endast avse produkter enligt nr 4005.

Plattor, duk och remsor (nr 4001, 4002, 4003, 4005 och 4008)

Detta uttryck är definierat i anm. 9 till detta kapitel och innefattar även block med regelbunden geometrisk form. Plattor, duk och remsor kan vara ytbehandlade (tryckta, mönsterpräglade, räfflade etc.) eller enbart nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form, även om en sådan nedskärning gör dem till bruksfärdiga artiklar, men däremot inte nedskurna till annan form eller vidare bearbetade.

Poröst gummi (cellgummi)

Poröst gummi är sådant gummi som har många små håligheter (antingen öppna, slutna eller bådadera) som är jämnt fördelade i hela massan. Det kan indelas i svampgummi, skumgummi och expanderat gummi. Det kan vara mjukt eller styvt (t.ex. porös ebonit).

Anm. 5

Anm. 5 till detta kapitel anger kriterier för att skilja gummi eller gummiblandningar (i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor) utan inblandning av tillsatsämnen (nr 4001 och 4002) från produkter som innehåller sådana ämnen (nr 4005). I denna anmärkning fästs inget avseende vid om tillsatsen har gjorts före eller efter koaguleringen. Enligt denna anmärkning är emellertid förekomst av vissa ämnen i gummi eller gummiblandningar enligt nr 4001 och 4002 tillåten, under förutsättning att gummit eller gummiblandningen har bibehållit sin huvudsakliga karaktär av råmaterial. Som exempel på sådana ämnen kan nämnas mineralolja, emulgermedel och klibbmotmedel, små mängder (i allmänhet högst 5 %) av nedbrytningsprodukter av emulgermedel samt mycket små mängder (i allmänhet mindre än 2 %) av tillsatsmedel för speciella ändamål.

Kombinationer av gummi och textilvara

Klassificeringen av kombinationer av gummi och textilvara regleras huvudsakligen av anm. 1 ij till elfte avd., anm. 3 till 56 kap. och anm. 4 till 59 kap. och, vad beträffar drivremmar och transportband, av anm. 8 till 40 kap. och anm. 6 b till 59 kap. Följande produkter omfattas av 40 kap.:

a)

filt som är impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad med gummi och som innehåller högst 50 viktprocent textilmaterial samt filt som är helt inbäddad i gummi;

b)

bondad duk som är antingen helt inbäddad i gummi eller helt överdragen eller belagd på båda sidor med gummi, under förutsättning att ett sådant överdrag eller en sådan beläggning kan ses med blotta ögat, varvid hänsyn inte skall tas till eventuellt uppkommen färgförändring;

c)

textilvävnader (enligt definition i anm. 1 till 59 kap.) som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med gummi och som väger mer än 1 500 g/m2 och innehåller högst 50 viktprocent textilmaterial;

d)

plattor, duk eller remsor av poröst gummi i förening med textilvävnad (enligt definition i anm. 1 till 59 kap.), filt eller bondad duk, i vilka textilvaran utgör enbart förstärkning.


Detta kapitel omfattar inte varor som är omnämnda i anm. 2 till detta kapitel. Ytterligare uteslutningar är upptagna i anvisningarna till vissa nummer i detta kapitel.

4001 Naturgummi, balata, guttaperka, guayulegummi, chiclegummi och liknande naturliga produkter, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor


4001.10 

- Naturgummilatex, även förvulkad 

 

- Naturgummi i annan form: 

4001.21 

- - Rökt arkgummi 

4001.22 

- - Tekniskt specificerat naturgummi (TSNR) 

4001.29 

- - Annat 

4001.30 

- Balata, guttaperka, guayulegummi, chiclegummi och liknande naturliga produkter 


Detta nummer omfattar bl.a. följande produkter.

A. Naturgummilatex (även förvulkad).

Naturgummilatex är en vätska som utsöndras av gummiträden, främst sådana av arten Hevea brasiliensis. Denna vätska består av en vattenlösning av organiska och oorganiska ämnen (proteiner, fettsyror och derivat av fettsyror, salter, sockerarter och glykosider), vilken innehåller 30 – 40 % gummi (dvs. polyisopren med hög molekylvikt) i suspension.

Naturlig gummilatex kan förekomma i följande former.

  1. Stabiliserad eller koncentrerad naturlig gummilatex. Gummilatex har en benägenhet att utan yttre påverkan koagulera några timmar efter tappningen och måste därför stabiliseras för att den skall bli hållbar och inte ruttna eller koagulera. Stabilisering sker vanligen genom tillsats av ammoniak i storleksordningen 5 – 7 gram per liter latex, vilket ger en produkt med beteckningen "full ammonia" eller typ FA. En andra stabiliseringsmetod, vilken ger "low ammonia" eller typ LA, är att tillsätta en mycket liten mängd (1 – 2 gram per liter latex) av en lågkoncentrerad blandning av ammoniak och t.ex. tetrametyltiuramdisulfid och zinkoxid.
    Det förekommer även frostbeständig naturlig gummilatex, vilken är stabiliserad genom tillsats i synnerhet av mycket små mängder natriumsalicylat eller formaldehyd och avsedd för användning i länder med kallt klimat.
    Naturlig gummilatex koncentreras (huvudsakligen av transporttekniska skäl) enligt olika metoder, t.ex. genom centrifugering, indunstning eller avskumning ("gräddning").
    Latex av handelskvalitet innehåller vanligen 60 – 62 % gummi, men högre koncentrationer förekommer också. Halten av fasta beståndsdelar kan sålunda i vissa fall överstiga 70 %.
  2. Värmekänslig naturlig gummilatex. Denna erhålls genom tillsättning av värmesensibiliseringsmedel. När sådan latex uppvärms, koagulerar den fortare än obehandlad latex. Den används vanligen för tillverkning av varor genom doppning eller gjutning eller för framställning av skumgummi eller svampgummi.
  3. Elektropositiv latex ("reversed electric charge latex"). Sådan latex har positivt laddade partiklar till skillnad från normal koncentrerad latex, vars partiklar har negativ laddning. Elektropositiv latex erhålls vanligen genom tillsats av katjonytaktiva ämnen till normal latex. Genom användning av elektropositiv latex motverkas obenägenheten hos textilvaror att låta sig gummiimpregneras (beroende på att den elektrostatiska laddningen såväl hos de flesta textilfibrer som hos normal latex är negativ i alkalisk miljö).
  4. Förvulkad naturlig gummilatex. Sådan gummilatex erhålls genom inverkan av vulkmedel på latex under värme, i allmänhet vid en temperatur som understiger 100 °C. Gummipartiklarna som ingår i latexen vulkas genom tillsats i överskott av fällt eller kolloidalt svavel, zinkoxid och acceleratorer (t.ex. ditiokarbamat). Vulkningsgraden hos slutprodukten kan efter behag ändras genom att temperaturen, värmebehandlingens längd eller proportionerna mellan de använda ingredienserna varieras. Normalt är det endast de yttre delarna av gummipartiklarna som vulkas. För att undvika övervulkning av latexen avlägsnas efter värmebehandlingen allt överskott av vulkmedel genom centrifugering. Förvulkad latex har samma utseende som normal latex. Totala halten av i densamma ingående svavel utgör i allmänhet omkring 1 %.
    Vid användning av förvulkad latex kan vissa bearbetningsprocesser förbigås. Sådan latex används för framställning av varor genom doppning eller gjutning (farmaceutiska och kirurgiska artiklar) samt i växande omfattning inom textilindustrin och som klister.
    Den används även vid tillverkning av vissa papperssorter och av konstläder och ger ett gummi med utmärkt elektrisk isoleringsförmåga (på grund av sin låga halt av proteiner och lösliga ämnen).
    Naturlig gummilatex försänds antingen förpackad i fat (rymmande omkring 200 liter) eller i bulk.

B. Naturgummi i andra former.

Med naturgummi enligt detta nummer förstås heveagummi sådant detta sedan gammalt försänds från produktionsplatsen, dvs. efter att i allmänhet ha undergått behandling i fabriker vid plantagerna, antingen för att underlätta transporten eller för konservering eller för att ge naturgummit vissa speciella egenskaper som underlättar gummits vidare användning eller förbättrar de färdiga varornas kvalitet. För att klassificeras enligt detta nummer får på detta sätt behandlat gummi emellertid inte ha förlorat sin huvudsakliga karaktär av råvara. Det får vidare inte innehålla tillsatt kimrök, kiseldioxid eller något annat ämne av de slag som enligt anm. 5 a inte får ingå.

Koaguleringen av naturlig gummilatex sker i behållare av olika form, vilka kan vara försedda med rörliga mellanväggar. För att skilja gummipartiklarna från det vattenhaltiga serumet koaguleras latexen genom lätt surgöring med exempelvis 1 %-ig ättiksyra eller 0,5 %-ig myrsyra. Sedan koaguleringsprocessen har avslutats, avlägsnas koagulatet antingen i form av tjocka plattor eller i form av ett sammanhängande band.

Den efterföljande behandlingen är olika, beroende på huruvida rökt arkgummi eller ljust eller brunt kräppgummi, reagglomererat granulat eller fririnnande pulver skall framställas.

1.

Arkgummi och kräppgummi.
Vid framställning av arkgummi matas gummibandet in i ett valsverk, i vilket det sista valsparet förser ytan med karakteristiska mönster (vilka underlättar torkningen genom att avdunstningsytan ökas). Då gummibandet (3 – 4 mm tjockt) kommer ut ur valsverket, skärs det till ark, vilka därefter placeras antingen i ett torkskjul eller ett rökhus. Syftet med rökningen är att torka gummit och impregnera det med kreosotartade ämnen, vilka tjänstgör som antioxidanter och konserveringsmedel.
Vid framställning av ljust kräppgummi matas gummikoagulatet in i en serie kräpperingsmaskiner. De första maskinerna har räfflade valsar, under det att de sista maskinerna har släta valsar som roterar med olika hastighet. Denna process äger rum under kontinuerlig vattentillförsel, så att gummit blir grundligt tvättat. Det torkas sedan, vid rumstemperatur eller i hetluft, i ett ventilerat torkskjul. Två eller flera lager kräpp kan läggas på varandra för att erhålla tjockare plattor av sulkräpp.
Arkgummi tillverkas även på följande sätt: sedan latexen har koagulerats i cylindriska behållare, sågas koagulatet till ett långt band som skärs ned till ark och torkas (i allmänhet utan rökning).
Vissa gummityper (särskilt kräppgummi, annat än ljust sådant) framställs inte direkt genom koagulering av latex utan genom en efterföljande reagglomerering och tvättning i kräpperingsmaskiner av det koagulat som erhålls vid tappningen eller vid behandlingen i fabrikerna. De erhållna arken, vilka är av varierande tjocklek, torkas på samma sätt som ljust kräppgummi.
Naturgummi i de former som har beskrivits ovan saluförs vanligen baserat på utseendet i sorter och kvaliteter som motsvarar en internationell standard, vilken är utformad av berörda internationella organisationer.
De vanligaste typerna är rökt arkgummi (smoked sheets) och bitar (cuttings) av rökt arkgummi, ljust kräppgummi (pale crepe) och bitar av ljust kräppgummi, brunt kräppgummi (brown crepe) samt räfflade och lufttorkade ark (ribbed and air dried sheets).

2.

Tekniskt specificerat naturgummi (TSNR).
Detta utgör torrt, naturligt rågummi, som har tillverkats, provats och indelats i fem kvaliteter ("grades") (5L, 5, 10, 20 och 50) i enlighet med specifikationerna i följande tabell:


Table: Grade of TSNR and maximum allowable limits for each parameter

GRADE
PARAMETER

5L

5

10

20

50

Dirt retained on 325 mesh
(max. % wt.)

0.05

0.05

0.10

0.20

0.50

Ash content (max. % wt.)

0.60

0.60

0.75

1.00

1.50

Nitrogen content (max. % wt.)

0.70

0.70

0.70

0.70

0.70

Volatile matter (max. % wt.)

1.00

1.00

1.00

1.00

1.00

Wallace rapid plasticy – min.
initial value (P0)

30

30

30

30

30

Placticy retention index,
PRI (min. %)

60

60

50

40

30

Colour limit (Lovibond scale,
max.)

6.00

-

-

-

-



TSNR-gummi måste åtföljas av ett certifikat som är utfärdat av behörig myndighet i produktionslandet och som anger kvaliteten och specifikationerna samt de resultat som har erhållits vid provningen av gummit. Vissa producentländer kan ha kvaliteter med strängare specifikationer än de som är angivna i ovanstående tabell. TSNR-gummi förpackas i balar om 33 1/3 kg och förses med hölje av polyeten. I normala fall är 30 eller 36 balar antingen lastade på pall och täckta med polyeten eller krympförpackade i polyeten. Varje bal eller pall har noggrann märkning som visar kvalitet, vikt, tillverkarkod etc.

3.

Reagglomererat gummigranulat.De metoder som används för bearbetning av gummigranulat ger renare produkter med jämnare egenskaper och bättre utseende än de produkter som erhålls vid bearbetning av arkgummi eller kräppgummi.

Tillverkningsprocessen omfattar granulering av koagulatet, mycket grundlig rengöring, torkning och hoppressning till balar. En hel rad maskiner kan användas för granuleringen, såsom hackningsmaskiner med roterande blad, slagkrosskvarnar, pelleteringsmaskiner och kräpperingsmaskiner. Den rent mekaniska bearbetningen i dessa maskiner kan förstärkas genom tillsats av mycket små mängder (0,2 – 0,7 %) ricinolja, zinkstearat eller andra smulningsmedel, vilka blandas in i latexen före koaguleringen. Dessa smulningsmedel har ingen inverkan på den efterföljande användningen av gummit eller på dettas egenskaper.

Granulatet torkas i halvkontinuerliga, löpvagnsförsedda torkmaskiner, på transportband i tunneltorkar eller i extrudertorkar.

Det torkade granulatet hoppressas slutligen under högt tryck till parallellepipediska balar som väger mellan 32 och 36 kg. Reagglomererat gummigranulat säljs vanligen med garanterade tekniska specifikationer.

4.

Fririnnande pulver av naturgummi. Dessa framställs på de sätt som anges i punkt 3 ovan men utan hoppressning. För att förhindra att partiklarna klibbar ihop igen av sin egen tyngd blandas de under framställningen med pulveriserade inerta ämnen, såsom talk eller andra klibbmotmedel. Gummipulver kan även erhållas genom att i torkkamrarna tillsammans med latexen spruta in ett inert ämne, såsom kiseldioxidhaltiga jordarter, enkom för att förhindra att partiklarna klibbar ihop.

5.

Speciella typer av naturgummi.
Olika speciella typer av naturgummi kan erhållas i de former som är beskrivna i 1 till 4 ovan. De huvudsakliga typerna är:

a)

Gummi med konstant viskositet (CV-gummi) och gummi med låg viskositet (LV-gummi).

CV-gummi erhålls genom tillsats av mycket liten mängd (0,15 %) hydroxylamin före koaguleringen och LV-gummi genom tillsats, också före koaguleringen, av liten mängd mineralolja.

Hydroxylaminet förhindrar den naturliga ökningen av viskositeten hos naturgummit under lagringen. Användningen av dessa gummityper gör det möjligt för fabrikanterna att i förväg bedöma erforderlig masticeringstid.

b)

Peptiserat gummi.
Detta erhålls genom att före koaguleringen försätta latexen med ca 0,5 % peptiseringsmedel, vilket reducerar gummits viskositet under torkningen. Detta gummi behöver följaktligen inte så lång masticeringstid.

c)

Superior processing rubber" (SP-gummi).
Detta erhålls antingen genom koagulering av en blandning av vanlig och förvulkad latex eller genom att blanda koagulat av naturlig latex med koagulat av förvulkad latex. Sådant gummi är lättare att strängspruta och kalandrera än annat gummi.

d)

Renat gummi.
Detta erhålls utan tillsats av främmande ämnen genom vissa avvikelser från den normala gummiframställningsprocessen, t.ex. genom centrifugering av latexen.

Sådant gummi används vid framställning av klorkautschuk och vid tillverkning av vissa vulkade varor (elektriska kablar etc.), vilkas egenskaper skulle försämras genom närvaron av de föroreningar som normalt ingår i gummi.

e)

Skim rubber".
Detta erhålls genom koagulering av den biprodukt som erhålls vid centrifugering av latex.

f)

Gummi, motståndskraftigt mot kristallisation ("anticrystallising rubber"):
Detta erhålls genom tillsats av tiobensoesyra till latex före koaguleringen. Det blir på detta sätt frostbeständigt.

 

C. Balata.
Balata utvinns ur mjölksaften från vissa växter tillhörande familjen Sapotaceae, speciellt från "bullet-tree", Manilkara bidentata, vilket förekommer huvudsakligen i Brasilien.

Balata är en rödaktig produkt som försänds mestadels i block som väger upp till 50 kg men ibland i ark med en tjocklek av 3 – 6 mm.

Den används huvudsakligen för framställning av drivremmar och transportband. Uppblandad med guttaperka används den också för tillverkning av undervattenskablar och golfbollar.

D. Guttaperka.
Guttaperka utvinns ur mjölksaften från träd tillhörande familjen Sapotaceae (t.ex. av släktet Palaquium och släktet Payena).

Den är gul eller gulröd. Beroende på ursprunget försänds den antingen i form av kakor med en vikt av 0,5 – 3 kg eller i block som väger 25 – 28 kg.

Som ovan nämnts används guttaperka i blandning med balata för framställning av undervattenskablar, golfbollar och remmar samt dessutom för tillverkning av tätningsringar (för pumpar och ventiler), linspinnvalsar, foder till behållare, flaskor för fluorvätesyra, klister etc.

E. Guayulegummi.
Detta utvinns ur mjölksaften från Parthenium argentatum, en buske som härstammar från Mexiko. Guayulegummi försänds i allmänhet i form av kakor eller ark.

F. Chiclegummi.
Detta utvinns ur mjölksaften från barken av vissa i de tropiska regionerna i Amerika växande träd som tillhör familjen Sapotaceae. Detta gummi är rödaktigt och försänds vanligen i form av kakor av olika storlek eller i block med en vikt av omkring 10 kg. Det används huvudsakligen för tillverkning av tuggummi men även för tillverkning av vissa slag av tejp för kirurgiskt bruk samt av dentalvaror.

G.Liknande naturliga produkter, t.ex. jelutong.
För att klassificeras enligt detta nummer måste dessa produkter vara gummiliknande till sin karaktär.

H.Blandningar mellan några av ovannämnda produkter.

Detta nummer omfattar inte:

a)

blandningar av någon produkt enligt detta nummer med någon produkt enligt nr 4002 (nr 4002);

b)

naturgummi, balata, guttaperka, guayulegummi, chiclegummi och liknande naturliga produkter som är blandade, före eller efter koaguleringen, med ämnen som enligt anm. 5 A till detta kapitel inte får ingå (nr 4005 eller 4006).

 

4002 Syntetgummi samt faktis framställd av oljor, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor; blandningar av produkter enligt nr 4001 med produkter enligt detta nummer, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor


 

- Styren-butadiengummi (SBR); karboxylstyren-butadiengummi (XSBR):

4002.11

- - I form av latex

4002.19

- - I annan form

4002.20

- Butadiengummi (BR)

 

- Isobuten-isoprengummi (IIR); halogenerat isobuten-isoprengummi (CIIR och BIIR):

4002.31

- - Isobuten-isoprengummi (IIR)

4002.39

- - Annat

 

- Kloroprengummi (CR):

4002.41

- - I form av latex

4002.49

- - I annan form 

 

- Nitril- butadiengummi (NBR): 

4002.51 

- - I form av latex

4002.59

- - I annan form

4002.60

- Isoprengummi (IR)

4002.70

- Etenpropengummi (EPDM)

4002.80

- Blandningar av produkter enligt nr 4001 med produkter enligt nr 4002

 

- Andra slag:

4002.91

- - I form av latex

4002.99 

- - I annan form


Detta nummer omfattar:

  1. syntetgummi, enligt definition i anm. 4 till detta kapitel (se nedan), i form av latex, även förvulkad, samt syntetgummi i annan obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor. Numret omfattar också syntetgummi som har behandlats av transporttekniska skäl, i konserveringssyfte, eller för att ge gummit vissa speciella egenskaper som är avsedda att underlätta dettas vidare användning eller att förbättra de färdiga varornas kvalitet. Sådan behandling får emellertid inte förändra gummits huvudsakliga karaktär av råvara. Det får sålunda inte vara fråga om tillsats av något ämne som inte är tillåtet enligt anm. 5 A till detta kapitel.
    Bland de produkter som har försatts med tillsatsämnen men som inte är uteslutna från detta nummer genom bestämmelserna i anm. 5 kan nämnas oljeutdrygat gummi. Sådant gummi innehåller upp till ca 50 % mineralolja;
  2. faktis framställd av oljor. Faktis är en produkt som erhålls genom kemisk reaktion mellan vissa vegetabiliska oljor eller fiskoljor (även oxiderade eller delvis hydrerade) med svavel eller svavelklorid. Faktis har ringa hållfasthet och används huvudsakligen i blandning med naturgummi eller syntetgummi samt för tillverkning av radergummin;
  3. blandningar mellan några av ovanstående produkter;
  4. blandningar av produkter enligt nr 4001 med produkter enligt nr 4202.

 

Anm. 4 (definition av syntetiskt gummi)

Denna anmärkning består av tre delar. Under det att de ämnen som är upptagna i anm. 4 a och c måste uppfylla villkoren i anm. 4 a beträffande vulkning, töjning och återgång, är tioplaster (TM) (upptagna i anm. 4 b) undantagna från dessa bestämmelser. Det bör observeras att definitionen på syntetgummi gäller inte bara för nr 4002 utan också för anm. 1. Följaktligen avses med "gummi", varhelst detta ord förekommer i tulltaxan, också syntetgummi enligt definitionen i anm. 4.

Med ordet "syntetgummi" förstås:

a)

 omättade syntetiska ämnen som uppfyller de villkor beträffande vulkning, töjning och återgång som är uppställda i anm. 4 a. Vid provningen får tillsättas ämnen som behövs för tvärbindningen, såsom vulkningsaktivatorer, vulkningsacceleratorer eller fördröjningsmedel. Förekomst av små mängder av nedbrytningsprodukter av emulgermedel (anm. 5 B 2 ) och mycket små mängder av de tillsatsmedel för speciella ändamål som är omnämnda i anm. 5 B 3 är också tillåten. Förekomst av något ämne som inte behövs för tvärbindningen, såsom pigment (andra än sådana som har tillsatts endast för identifieringsändamål), mjukningsmedel, utdrygningsmedel, fyllmedel, förstärkningsmedel och organiska lösningsmedel, är emellertid inte tillåten. Vid provningen är sålunda förekomst av mineralolja eller dioktylftalat inte tillåten.

Följaktligen skall, när det är fråga om produkter som innehåller ämnen som inte är tillåtna enligt anm. 4, t.ex. mineralolja, provningen utföras på ett varuprov som inte innehåller sådana ämnen eller från vilket sådana ämnen har avlägsnats. I fråga om vulkade gummivaror, vilka inte kan undersökas som sådana, måste ett prov anskaffas på den ovulkade råvara som gummivarorna har tillverkats av, för att undersökningen skall kunna utföras.

Bland sådana omättade syntetiska ämnen märks styrengummi (SBR), karboxylstyren-butadiengummi (XSBR), butadiengummi (BR), isobuten-isopren(butyl)gummi (IIR), halogenerat isobuten-isoprengummi (CIIR och BIIR), kloropren(klorobutadien)gummi (CR), nitril-butadiengummi (NBR), isoprengummi (IR), etenpropengummi (endast EPDM), karboxylnitril-butadiengummi (XNBR) och nitrilisoprengummi (NIR). För att kunna klassificeras som syntetgummi måste alla dessa ämnen uppfylla ovan nämnda villkor beträffande vulkning, töjning och återgång;

b)

tioplaster (TM), vilka utgör mättade syntetiska ämnen som erhålls genom reaktion mellan alifatiska dihalogenider och natriumpolysulfid. De är i allmänhet vulkbara med vanliga vulkmedel. De mekaniska egenskaperna hos vissa typer av tioplaster är sämre än hos övriga slag av syntetgummi, men de har den fördelen att de är motståndskraftiga mot lösningsmedel. Tioplaster bör inte förväxlas med polysulfider enligt nr 3911 (se anv. till detta nummer);

c)

nedan angivna produkter, under förutsättning att de uppfyller de i a ovan nämnda villkoren beträffande vulkning, töjning och återgång:

  1. modifierat naturgummi som har erhållits genom ympning eller blandning med plast. Sådant gummi erhålls vanligen genom att koppla en polymeriserbar monomer till gummi med användande av en polymerisationskatalysator eller genom fällning av de fasta beståndsdelarna i en blandning av naturgummilatex och latex av någon syntetisk polymer. Det huvudsakliga kännetecknet på modifierat naturgummi är, att det i viss utsträckning är "självförstärkande". Dess egenskaper i detta avseende liknar egenskaperna hos en blandning av naturgummi och kimrök;
  2. depolymeriserat naturgummi, vilket erhålls genom en mekanisk process (pounding) vid en viss temperatur;
  3. blandningar av omättade syntetiska ämnen med mättade syntetiska högpolymerer (t.ex. blandningar av nitril-butadiengummi och poly(vinylklorid)).

Detta nummer omfattar inte:

a)

elastomerer som inte uppfyller villkoren i anm. 4 till detta kapitel (i allmänhet 39 kap.);

b)

produkter enligt detta nummer som har blandats, före eller efter koaguleringen, med ämnen som inte är tillåtna enligt anm. 5 A till detta kapitel (nr 4005 eller 4006).

4003 Gummiregenerat, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor

Gummiregenerat framställs av använda gummivaror, speciellt däck, eller av avfall av mjukgummi genom uppmjukning ("avvulkning") av gummit och borttagande av inte önskvärda ämnen med hjälp av olika kemiska eller mekaniska processer. Gummiregenerat innehåller återstoder av svavel eller andra vulkmedel och är av sämre kvalitet än rågummi, eftersom det är mer plastiskt och klibbande än rent naturgummi. Det förekommer i form av ark som är pudrade med talk eller åtskilda av polyetenfilm.

Detta nummer omfattar gummiregenerat i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor, även blandat med rent naturgummi eller andra ämnen, under förutsättning att produkten har huvudsaklig karaktär av gummiregenerat.

4004 Avklipp och annat avfall samt skrot, av annat gummi än hårdgummi, även pulveriserat eller granulerat

Uttrycket "avklipp och annat avfall samt skrot" är definierat i anm. 6 till detta kapitel.

Numret omfattar:

  1. avklipp och annat avfall från tillverkning eller bearbetning av ovulkat gummi eller mjukgummi;
  2. varor av annat gummi än hårdgummi som är slutgiltigt oanvändbara för sitt ursprungliga ändamål på grund av skada eller slitage eller av annan orsak. Denna grupp omfattar bl.a. förslitna gummidäck som inte är lämpliga för regummering samt skrot som har erhållits av sådana utslitna gummidäck, vanligen genom följande behandlingar:
    a) skärning av däcket med en specialmaskin så nära trådkanten eller däckfoten som möjligt;
    b) uppspjälkning för att lösgöra slitbanan;
    c) nedskärning i stycken. Numret omfattar inte använda däck som är lämpliga för regummering 4012);
  3. pulver och korn som har erhållits av varor enligt 1 och 2 ovan. Dessa består av malet avfall av mjukgummi. De kan användas som fyllmedel i vägbeläggningsmaterial eller i andra gummibaserade blandningar eller direkt för formning till varor som inte behöver ha stor hållfasthet. Numret omfattar inte heller avklipp, annat avfall, skrot, pulver och korn av hårdgummi (nr 4017).


4005 Ovulkat gummi med inblandning av tillsatsämnen, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor


4005.10

- Med inblandning av kimrök eller kiseldioxid

4005.20

- Lösningar; dispersioner, andra än dispersioner enligt nr 4005.10

 

- Andra slag:

4005.91

- - Plattor, duk och remsor

4005.99

- - Andra 

Detta nummer omfattar ovulkat gummi med inblandning av tillsatsämnen, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor.

Ordet "gummi" har samma betydelse som i anm. 1 till detta kapitel. Numret omfattar därför naturgummi, balata, guttaperka, guayulegummi, chiclegummi och liknande naturliga produkter, syntetgummi, faktis framställd av oljor samt regenerat av dessa produkter, under förutsättning att de har blandats med tillsatsämnen.

Enligt anm. 5 A till detta kapitel skall nr 4001 och 4002 inte tillämpas för gummi eller gummiblandningar som före eller efter koaguleringen har försatts med vulkmedel, acceleratorer, fördröjningsmedel eller aktivatorer (andra än sådana som har tillsatts för framställning av förvulkad gummilatex), pigment eller andra färgämnen (andra än sådana som har tillsatts enbart för identifieringsändamål), mjukningsmedel eller utdrygningsmedel (med undantag av mineralolja i fråga om oljeutdrygat gummi), fyllmedel, förstärkningsmedel, organiska lösningsmedel eller något annat ämne, med undantag av de tillsatser som är tillåtna enligt anm. 5 B.

Detta nummer omfattar:

A.

gummi med inblandning av kimrök eller kiseldioxid (med eller utan inblandning av mineralolja eller andra ämnen).

Denna grupp omfattar bl.a. kimröksförblandning, vilken består av 40 – 70 delar kimrök på 100 delar torrt gummi. Den saluförs vanligen i balar;

B.

gummi med inblandning av andra tillsatsämnen än kimrök eller kiseldioxid.

Dessa produkter innehåller sådana ämnen som organiska lösningsmedel, vulkmedel, acceleratorer, mjukningsmedel, utdrygningsmedel, förtjockningsmedel eller fyllmedel (andra än kimrök eller kiseldioxid). Några av dem kan innehålla rödlera eller protein.


Dessa två grupper omfattar följande typer av produkter:

  1. gummilatex med inblandning av tillsatsämnen (inbegripet förvulkad latex), under förutsättning att varan som resultat av inblandningen inte har fått karaktär av en produkt som är nämnd eller inbegripen i något tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning.
    Sålunda omfattar detta nummer inte t.ex. latexfärger (32 kap.);
  2. dispersioner och lösningar av ovulkat gummi i organiska lösningsmedel. Dessa används för tillverkning av artiklar genom doppning eller för ytbetäckning av färdiga artiklar;
  3. plattor, duk och remsor som består av textilvävnad i förening med ovulkat gummi med inblandning av tillsatsämnen och som väger mer än 1500 g/m2 och innehåller högst 50 viktprocent textilmaterial; Sådana produkter erhålls antingen genom kalandrering eller genom "gummering" eller genom en kombination av dessa processer. De används huvudsakligen för tillverkning av däck, slangar, rör etc.;
  4. andra plattor, duk och remsor av ovulkat gummi med inblandning av tillsatsämnen, vilka kan användas t.ex. för reparation (i värme) av däck eller slangar, för tillverkning av reparationslappar, tätningar för vissa lufttäta förslutningar, gummigranulat etc. eller för pressning av gummisulor;
  5. ovulkat gummi med inblandning av tillsatsämnen, i form av granulat som är färdigt för vulkning och som används som sådant för formningsändamål (t.ex. inom skoindustrin).

Plattor, duk och remsor (inbegripet block med regelbunden geometrisk form) enligt detta nummer får vara ytbehandlade (tryckta, mönsterpräglade, räfflade etc.) eller enbart nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form, även om en sådan nedskärning gör dem till bruksfärdiga artiklar, men de får inte ha skurits ned till annan form eller ha vidare bearbetats.

Detta nummer omfattar inte heller:

a)

koncentrerade dispersioner av färgämnen (inbegripet substratpigment) i gummi, vilka används för färgning av gummi i massan (nr 3204, 3205 eller 3206);

b)

mer eller mindre pastaformiga produkter på basis av latex eller annat gummi, vilka används som tätnings- eller utfyllningsmedel, spackelfärg eller icke eldfasta preparat för ytbeläggning (nr 3214);

c)

beredda lim och klister som består av lösningar eller dispersioner av gummi med tillsats av fyllmedel, vulkmedel och hartser, samt lösningar och dispersoner av gummi, förpackade för försäljning i detaljhandeln som lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (nr 3506);

d)

blandningar av produkter enligt nr 4001 med produkter enligt nr 4002 (nr 4002);

e)

gummiregenerat som är blandat med rent naturgummi eller med andra ämnen och som har huvudsaklig karaktär av gummiregenerat (nr 4003);

f)

plattor, duk och remsor av ovulkat gummi, som har underkastats annan bearbetning än ytbehandling eller som har skurits ned till annan form än kvadratisk eller rektangulär (nr 4006);

g)

plattor, duk och remsor som består av parallella trådar av textilmaterial som är sammanklistrade med gummi (nr 5906).


4006 Ovulkat gummi i andra former (t.ex. stänger, rör eller strängar) samt varor av ovulkat gummi (t.ex. ringar och rondeller)


4006.10

- Slitbanor (ovulkade) för regummering av däck

4006.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar ovulkat gummi i sådana former som inte är nämnda i tidigare nummer i detta kapitel samt varor av ovulkat gummi, även med inblandning av tillsatsämnen.

Numret omfattar bl.a.

A.

profilerade strängar o.d. av ovulkat gummi, t.ex. plattor och remsor med icke rätvinkligt tvärsnitt, vanligen framställda genom sprutning. Hit förs bl.a. "camel-back", dvs. remsor med svagt trapetsformigt tvärsnitt, vilka används för regummering av gummidäck;

B.

rör av ovulkat gummi, som är framställda genom sprutning och som används främst som inre beklädnad i slangar enligt nr 5909;

C.

andra artiklar av ovulkat gummi, t.ex.:

 

  1. gummitråd som framställs genom skärning i spiral av duk av ovulkatgummi eller genom sprutning av blandningar på basis av latex (även förvulkad);
  2. rondeller, packningsringar och andra ringar av ovulkat gummi, vilka huvudsakligen används för hermetisk tillslutning av vissa slag av förpackningar eller för tätning av skarvar;
  3. plattor, duk och remsor av ovulkat gummi, som har underkastats annan bearbetning än ytbehandling eller som har skurits ned till annan form än kvadratisk eller rektangulär.

Detta nummer omfattar inte:

a)

klisterremsor (tejp), oavsett klisterunderlagets beskaffen-het (klassificeras efter detta underlags beskaffenhet, t.ex. enligt nr 3919, 4008, 4823, 5603 eller 5906);

b)

rondeller och ringar av ovulkat gummi, som är förpackade tillsammans med packningar av annat material i påsar, kuvert eller liknande förpackningar (nr 8484).

4007 Tråd och rep av mjukgummi

Tråd av gummi kan framställas genom utskärning ur plattor eller duk av mjukgummi eller genom vulkning av tråd som har erhållits genom sprutning.

Detta nummer omfattar bl.a.:

  1. tråd (enkel), helt av mjukgummi, med ett största tvärmått (oavsett tvärsnittets form) av högst 5 mm. Om största tvärmåttet överstiger 5 mm klassificeras tråden enligt nr 4008;
  2. rep (flera trådar), oberoende av tjockleken hos trådarna av vilka det består.

Numret omfattar inte textilmaterial i förening med gummitråd (elfte avd.), t.ex. tråd och rep av gummi som är textilöverdragna, vilka klassificeras enligt nr 5604.


4008 Plattor, duk, remsor, stänger och strängar (inbegripet profilerade stänger och strängar), av mjukgummi


 

- Av poröst gummi: 

4008.11 

- - Plattor, duk och remsor 

4008.19

- - Andra 

 

- Av icke poröst gummi: 

4008.21 

- - Plattor, duk och remsor 

4008.29

- - Andra 


Detta nummer omfattar:

  1. plattor, duk och remsor (med ett största tvärmått, oavsett tvärsnittets form, av mer än 5 mm) som längdvara eller i avpassade längder eller enbart nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form;
  2. block med regelbunden geometrisk form;
  3. stänger och strängar, även profilerade (inbegripet tråd med ett största tvärmått, oavsett tvärsnittets form, av mer än 5 mm). Profilerade stänger och strängar framställs i längder genom en enda arbetsoperation (i allmänhet strängsprutning) och har konstant eller regelbundet återkommande tvärsnitt från den ena änden till den andra. De klassificeras enligt detta nummer, även om de har skurits ned till avpassade längder, dock inte till en längd som är mindre än det största tvärmåttet.

Produkter enligt detta nummer kan vara ytbehandlade (t.ex. tryckta, mönsterpräglade, räfflade etc.). De kan vara en- eller flerfärgade (i massan eller på ytan). Profilerade strängar med klibbande yta, vilka används för tätning av fönster, klassificeras enligt detta nummer. Numret omfattar också golvbeläggningsmaterial av gummi som längdvara samt golvplattor, mattor och andra varor som har erhållits enbart genom nedskärning av plattor eller duk av gummi till kvadratisk eller rektangulär form.

Klassificeringen av produkter som är tillverkade av mjukgummi i förening (antingen i massan eller på ytan) med textilmaterial regleras av bestämmelserna i anm. 3 till 56 kap. och anm. 4 till 59 kap. Kombinationer av mjukgummi med andra material klassificeras enligt detta nummer under förutsättning att de har bibehållit sin huvudsakliga karaktär av gummi.

Detta nummer omfattar sålunda:

A.

plattor, duk och remsor av poröst gummi i förening med textilvävnader (enligt definition i anm. 1 till kap. 59), filt eller bondad duk, dukvara av trikå, under förutsättning att dessa textilvaror utgör enbart förstärkning. 

I detta avseende anses omönstrade, oblekta, blekta eller enfärgade textilvaror, filt eller bondad duk utgöra förstärkning när de endast anbringats på ena sidan av dessa plattor, duk eller remsor. Mönstrade, tryckta eller särskilt utformade textilvaror eller speciella produkter, såsom luggvaror, tyll och spetsar, anses ha en funktion utöver enbart förstärkning.

Plattor, duk och remsor av poröst gummi i förening med textilvara på båda sidor, oavsett textilvarans karaktär, omfattas inte av detta kapitel (i allmänhet nr 5602, 5603 eller 5906);

B.

filt som är impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad med mjukgummi och innehåller högst 50 viktprocent textilmaterial eller är helt inbäddad i gummi;

C.

bondad duk som antingen är helt inbäddad i gummi eller helt överdragen eller belagd på båda sidor med gummi, under förutsättning att ett sådant överdrag eller en sådan beläggning kan ses med blotta ögat, varvid hänsyn inte skall tas till eventuellt uppkommen färgförändring.


Bland varor som inte omfattas av detta nummer märks:

a)

drivremmar och transportband av mjukgummi, som längdvara eller i avpassade längder (nr 4010);

b)

plattor, duk och remsor, även ytbehandlade (samt därav tillskurna artiklar av kvadratisk eller rektangulär form), med fasade, profilerade eller genombrutna kanter, rundade hörn eller med annan bearbetning, eller nedskurna till annan form än kvadratisk eller rektangulär (nr 4014, 4015 eller 4016);

c)

textilvävnader i förening med gummitråd (50 – 55 eller 58 kap.);

d)

produkter enligt nr 5602 eller 5603;

e)

mattor av textilmaterial på underlag av poröst gummi (57 kap.);

f)

kordväv (nr 5902);

g)

gummibehandlade textilvävnader enligt definition i anm. 4 till 59 kap. (nr 5906);

h)

dukvaror av trikå i förening med gummitråd (60 kap.).


4009 Rör och slangar av mjukgummi, även försedda med kopplingsanordningar e.d. (t.ex. skarvrör, knärör och flänsar)


 

- Inte förstärkta eller på annat sätt kombinerade med annat material: 

4009.11 

- - Inte försedda med kopplingsanordningar e.d. 

4009.12 

- - Försedda med kopplingsanordningar e.d.

 

- Förstärkta eller på annat sätt kombinerade med enbart metall: 

4009.21 

- - Inte försedda med kopplingsanordningar e.d. 

4009.22 

- - Försedda med kopplingsanordningar e.d. 

 

- Förstärkta eller på annat sätt kombinerade med enbart textilmaterial: 

4009.31 

- - Inte försedda med kopplingsanordningar e.d. 

4009.32

- - Försedda med kopplingsanordningar e.d. 

 

- Förstärkta eller på annat sätt kombinerade med annat material: 

4009.41 

- - Inte försedda med kopplingsanordningar e.d. 

4009.42 

- - Försedda med kopplingsanordningar e.d. 


Detta nummer omfattar rör och slangar som består helt av mjukgummi eller av mjukgummi som är förstärkt med t.ex. ett eller flera i gummit inbäddade skikt av dukvara av textilmaterial eller av parallellt ordnade trådar av sådant material eller av metalltrådar. Sådana rör och slangar kan även vara försedda med ett omhölje av tunn vävnad eller vara omflätade eller omlindade med garn av textilmaterial. De kan också vara utvändigt eller invändigt försedda med en spiral av metalltråd.

Numret omfattar inte rör och slangar av textilmaterial, ibland benämnda "vävda slangar", vilka har gjorts vattentäta genom invändig beläggning med gummilatex eller i vilka ett separat gummifoder har satts in. Sådana rör och slangar klassificeras enligt nr 5909.

Rör och slangar klassificeras enligt detta nummer även om de är försedda med kopplingsanordningar (t.ex. med skarvrör, knärör eller flänsar), under förutsättning att de har bibehållit sin huvudsakliga karaktär av rör eller slangar.

Numret omfattar också slangar av mjukgummi, även nedskurna till avpassade längder, dock inte till en längd som är mindre än det största tvärmåttet, t.ex. slang i avpassade längder för tillverkning av innerslangar till fordonsdäck.

4010 Drivremmar och transportband av mjukgummi


 

- Transportband: 

4010.11 

- - Förstärkta med enbart metall 

4010.12 

- - Förstärkta med enbart textilmaterial

4010.19

- - Andra 

 

- Drivremmar: 

4010.31 

- - Ändlösa drivremmar med trapetsformat tvärsnitt (kilremmar), skårremmar, med en utvändig omkrets av mer än 60 cm men inte överstigande 180 cm

4010.32

- - Ändlösa drivremmar med trapetsformat tvärsnitt (kilremmar), andra än skårremmar, med en utvändig omkrets av mer än 60 cm men inte överstigande 180 cm

4010.33 

 - - Ändlösa drivremmar med trapetsformat tvärsnitt (kilremmar), skårremmar, med en utvändig omkrets av mer än 180 cm men inte överstigande 240 cm 

4010.34 

- - Ändlösa drivremmar med trapetsformat tvärsnitt (kilremmar), andra än skårremmar, med en utvändig omkrets av mer än 180 cm men inte överstigande 240 cm 

4010.35 

- - Ändlösa synkrona remmar, med en utvändig omkrets av mer än 60 cm men inte överstigande 150 cm 

4010.36 

- - Ändlösa synkrona remmar, med en utvändig omkrets av mer än 150 cm men inte överstigande 198 cm 

4010.39 

- - Andra


Detta nummer omfattar drivremmar och transportband som består helt av mjukgummi eller av textilvävnad som är impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad med gummi eller som är tillverkade av textilgarn som är impregnerat, överdraget, belagt eller försett med hölje av gummi (se anm. 8 till detta kapitel). Det omfattar också drivremmar och transportband av mjukgummi, som är förstärkta med glasfiberväv eller glasfiber eller med väv av metalltråd.

Drivremmar och transportband (andra än sådana helt av mjukgummi) består i allmänhet av en med mjukgummi helt överdragen stomme av flera lager textilvara, eventuellt gummibehandlad (t.ex. vanlig vävnad med varp och inslag, dukvara av trikå eller lager av parallellt ordnade trådar), eller av stålkablar eller stålband.

Numret omfattar drivremmar och transportband i längder (avsedda att senare skäras ned till avpassade längder) samt avpassade sådana remmar och band (även med ändarna sammanfogade eller försedda med kopplingsanordningar), ävensom ändlösa drivremmar och transportband.

Tvärsnittet hos varor enligt detta nummer kan vara kvadratiskt, rektangulärt, trapetsformigt eller runt eller ha annan form.

Drivremmar och transportband med trapetsformat tvärsnitt är sådana produkter som är v-formade på ett eller flera ställen i tvärsnittet. De v-formade ytorna är avsedda att ombesörja god fastkilningsverkan och minimal slirning längs skivornas sidor. Kategorin omfattar t.ex. drivremmar och transportband som har ett tvärsnitt med:

En skårrem är en ändlös rem med längsgående ribbor vilkas kontaktyta genom friktion griper in i motsvarande spår i en remskiva. Skårremmar är en typ av kilremmar.

Spår (antingen formade eller klippta) i v-drivremmar eller transportband minskar böjspänningen och hjälper till att ta bort värmen vid snabba böjningar; detta är speciellt viktigt på drivhjul där remmarna löper över små skivor vid höga hastigheter. Spår, andra än längsgående spår, påverkar inte klassificeringen av v-drivremmar eller v-transportband.

Synkroniska remmar (se illustration nedan) är konstruerade för att överföra kraft och samtidigt bibehålla ett konstant rotationssamband mellan skivorna. Den kompletta produkten kallas ofta "justeringsrem" (timing belt).

Remmarna är försedda med spår, vanligtvis på insidan, för att fungera jämnt mot spårade skivor. Synkroniska drivremmar eller transportband har inte ett trapetsformat tvärsnitt. 

Remmar enligt detta nummer kan föreligga i form av rör från vilket färdiga remmar kan klippas; detta skick påverkar inte klassificeringen.

Drivremmar och transportband som föreligger tillsammans med de maskiner eller apparater för vilka de är avsedda, klassificeras, oavsett om de är påmonterade eller inte, tillsammans med maskinerna eller apparaterna (t.ex. sextonde avd.).

4011 Nya däck, andra än massivdäck, av gummi


4011.10

- Av sådana slag som används på personbilar (inbegripet stationsvagnar och tävlingsbilar) 

4011.20 

- Av sådana slag som används på bussar eller lastbilar

4011.30 

- Av sådana slag som används på luftfartyg

4011.40 

- Av sådana slag som används på motorcyklar 

4011.50

- Av sådana slag som används på cyklar 

4011.70

- Av sådana slag som används på fordon och maskiner för lantbruk eller skogsbruk

4011.80

- Av sådana slag som används på fordon och maskiner för byggändamål, gruvdrift eller industriell hantering

4011.90

- Andra


Dessa däck är avsedda för hjul till alla slags fordon eller luftfartyg, till leksaker, maskiner, artilleripjäser etc. De kan användas med eller utan innerslang.
 

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 4011.70

Några typer av däck som omfattas av detta nummer finns avbildade nedan. Bilderna är endast avsedda som vägledande exempel.

- Exempel på däck till fordon och maskiner för lantbruk: 

ta_vhb_2017_

- Exempel på däck till fordon och maskiner för skogsbruk:

ta_vhb_20171101_4011_1

HS-nr 4011.80

Några typer av däck som omfattas av detta nummer finns avbildade nedan. Bilderna är endast avsedda som vägledande exempel.

- Exempel på däck till fordon och maskiner för byggändamål, gruvdrift eller industriell hantering:

ta_vhb_20170111_4011_2



4012 Regummerade eller begagnade däck, andra än massivdäck, av gummi; massivdäck, slitbanor samt fälgband, av gummi (+)


 

- Regummerade däck:

4012.11 

- - Av sådana slag som används på personbilar (inbegripet stationsvagnar och tävlingsbilar)

4012.12 

- - Av sådana slag som används på bussar eller lastbilar 

4012.13 

- - Av sådana slag som används på luftfartyg 

4012.19 

- - Andra 

4012.20 

- Begagnade däck, andra än massivdäck

4012.90

- Andra slag 


Detta nummer omfattar regummerade däck av gummi och begagnade däck av gummi, som är lämpliga för ytterligare användning eller för regummering.

Massivdäck används t.ex. till leksaker och möbler. Halvmassivdäck, vilka utgör massivdäck med ett med en inre luftfylld hålighet, används till skottkärror och andra kärror. Slitbanor är fastvulkade på de yttre luftfyllda däckstommarna och har vanligen räfflat däckmönster. De används för regummering av luftfyllda däck. Numret omfattar även utbytbara slitbanor i form av ringar som monteras på en däckstomme som är speciellt avsedd för ändamålet. Fälgband används för att skydda innerslangen mot metallfälgen eller mot ekerändar.

Detta nummer omfattar inte massiv- och halvmassivdäck av produkter enligt 39 kap., t.ex. däck av polyuretan (i allmänhet sjuttonde avd.) och inte heller förslitna däck som inte är lämpliga för regummering (nr 4004).

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 4012.11, 4012.12, 4012.13, 4012.19 och 4012.20

Med ”regummerade däck” i nr 4012.11, 4012.12, 4012.13 och 4012.19 avses däck från vilka den utslitna slitbanan avlägsnats från däckstommen och ersatts med en ny slitbana enligt något av följande två förfaranden: 1) en slitbana av ovulkat gummi formas på däckstommen eller 2) en vulkaniserad slitbana anbringas på däckstommen medelst en vulkaniserbar gummiremsa. Sådana däck sägs ha genomgått toppregummering (utbyte av slitbanan), regummering (ersättning av slitbanan med nytt material som täcker en del av däcksidan) eller helregummering (ersättning av slitbanan och renovering av däcksidan, inbegripet hela däcksidan eller delar av denna).

Begagnade däck enligr nr 4012.20 kan ha underkastats mönsterskärning varigenom slitna (men synliga) spår i slitbanan fördjupas genom skärning. Sådan mönsterskärning utförs vanligen på däck som används på tunga motorfordon (t.ex. bussar och lastbilar). Begagnade däck som mönsterskurits omfattas inte av nr 4012.11, 4012.12, 4012.13 eller 4012.19.

Däcken enligt nr 4012.11, 4012.12, 4012.13, 4012.19 och 4012.20 kan också ha underkastats en kompletterande mönsterskärning varvid tvärgående eller diagonala spår läggs till det ursprungliga spårmönstret medelst skärning. Sådan kompletterande mönsterskärning påverkar inte klassificeringen av regummerade däck enligt nr 4012.11, 4012.12, 4012.13 eller 4012.19 och inte heller begagnade däck enligt nr 4012.20.

Nya däck som har underkastats kompletterande mönsterskärning förblir emellertid hänförliga till nr 4011 där de klassificeras enligt sina respektive undernummer.

4013 Innerslangar av gummi


4013.10

- Av sådana slag som används på personbilar (inbegripet stationsvagnar och tävlingsbilar), bussar eller lastbilar

4013.20

- Av sådana slag som används på cyklar 

4013.90 

- Andra slag


Innerslangar monteras i däck till t.ex. bilar, släpvagnar eller cyklar.


4014 Hygieniska och farmaceutiska artiklar (inbegripet dinappar), av mjukgummi, även med delar av hårdgummi


4014.10

- Kondomer

4014.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar varor av mjukgummi (även med delar av hårdgummi eller andra ämnen), av sådana slag som används för hygieniskt eller profylaktiskt ändamål. Bland hit hänförliga varor märks kondomer, kanyler, ballongsprutor, bollar till sprutor, rafräschissörer och droppflaskor etc., dinappar, bröstvårtskydd, isblåsor, värmekrus, fingertutor samt luftkuddar för sjukvård (t.ex. sådana i ringform).

Numret omfattar inte kläder och tillbehör till kläder (t.ex. förkläden och handskar för kirurger och röntgenläkare) (nr 4015).

4015 Kläder och tillbehör till kläder (inbegripet handskar, halvhandskar och vantar), för alla ändamål, av mjukgummi


 

- Handskar, halvhandskar och vantar: 

4015.11 

- - För kirurgiskt bruk 

4015.19 

- - Andra

4015.90

- Andra slag


Detta nummer omfattar kläder och tillbehör till kläder (inbegripet handskar, halvhandskar och vantar), t.ex. för kirurger, röntgenläkare, dykare etc. avsedda skyddshandskar och skyddskläder, vilka har hopfogats genom klistring eller sömnad eller tillverkats på annat sätt. Dessa varor kan bestå:

  1. helt av gummi; eller
  2. av textilvävnad, dukvara av trikå, filt eller bondad duk som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med gummi, andra än sådana varor som omfattas av elfte avd. (se anm. 3 till 56 kap. och anm. 4 till 59 kap.); eller
  3. av gummi med delar av textilvara, om gummit är den beståndsdel som ger varan dess huvudsakliga karaktär.

Bland varor som hör till någon av grupperna 1 – 3 ovan märks kappor, förkläden, ärmlappar, haklappar, bälten och gummigördlar.


Följande varor omfattas inte av detta nummer:

a)

kläder och tillbehör till kläder av textilmaterial i förening med gummitråd (61 eller 62 kap.);

b)

skodon och delar till skodon enligt 64 kap.;

c)

huvudbonader (inbegripet badmössor) och delar till huvudbonader, enligt 65 kap.


Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 4015.11

Handskar för kirurgiskt bruk utgör tunna, mycket rivstarka artiklar som tillverkas genom doppning, av sådana slag som används av kirurger. De föreligger i allmänhet i sterila förpackningar.


4016 Andra varor av mjukgummi


4016.10

- Av poröst gummi

 

- Andra slag:

4016.91

- - Golvbeläggningsmaterial och mattor

4016.92

- - Radergummin

4016.93

- - Packningar, tätningar o.d.

4016.94

- - Fendrar för fartyg eller kajer, även uppblåsbara

4016.95

- - Andra uppblåsbara artiklar

4016.99

- - Andra


Detta nummer omfattar alla varor av mjukgummi som inte omfattas av något av de föregående numren i detta kapitel eller av andra kapitel.

Numret omfattar bl.a.:

  1. artiklar av poröst gummi;
  2. golvbeläggningsmaterial och mattor (inbegripet badrumsmattor), andra än kvadratiska eller rektangulära mattor som är tillskurna av plattor eller duk av gummi utan annan bearbetning än ytbehandling (se anv. till nr 4008);
  3. radergummin;
  4. packningar, tätningsringar o.d.;
  5. fendrar för båtar och kajer, även uppblåsbara;
  6. luftmadrasser och luftkuddar och andra uppblåsbara artiklar (andra än sådana enligt nr 4014 eller 6306); vattenmadrasser;
  7. gummiband; tobakspungar; typer för datumstämplar o.d.;
  8. proppar och packningar för flaskor;
  9. pumprotorer och gjutformar; innergummi för mjölkmaskiner; kranar, kikkranar, ventiler och liknande anordningar; andra artiklar för tekniskt bruk (inbegripet delar och tillbehör till maskiner och apparater enligt sextonde avd. och till instrument och apparater enligt 90 kap.);
  10. stötdämpare, stänkskydd och pedalgummi till motorfordon, bromskuddar, stänkskydd och pedalgummi till cyklar samt andra delar och tillbehör till fordon, luftfartyg eller fartyg enligt sjuttonde avd.;
  11. plattor, duk och remsor som är nedskurna till annan form än kvadratisk eller rektangulär samt artiklar som inte omfattas av nr 4008 därför att de har frästs, svarvats, hoplimmats, hopsytts eller bearbetats på annat sätt;
  12. kvadratiska eller rektangulära lappar med avfasade kanter och lappar av annan form, för reparation av innerslangar (dessa varor, vilka framställs genom pressning, stansning eller slipning, består i allmänhet av ett lager av självvulkande gummi som är anbragt på ett underlag av mjukgummi) samt, om inte annat följer av anm. 4 till 59 kap., sådana lappar som består av flera lager vävnad och gummi;
  13. gummiklubbor;
  14. små sugkrokar, gummiunderlägg, diskbänksproppar, vaskrensare, dörrstoppare, gummifötter till möbelben och andra artiklar för hushållsbruk.

Följande varor omfattas inte av detta nummer:

a)

artiklar av vävnad, dukvara av trikå, filt eller bondad duk, som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med gummi men vilka omfattas av elfte avd. (se anm. 3 till 56 kap. och anm. 4 till 59 kap.), samt artiklar som är tillverkade av textilmaterial i förening med gummitråd (elfte avd.);

b)

skodon och delar till skodon, enligt 64 kap.;

c)

huvudbonader (inbegripet badmössor) och delar till huvudbonader, enligt 65 kap.;

d)

lyfthjälpmedel som består av dels en bottenplatta, ett handtag och en hävstång med uppgift att skapa undertryck, samtliga av oädel metall, dels sugkoppar av gummi (femtonde avd.);

e)

gummibåtar och gummiflottar (89 kap.);

f)

delar och tillbehör till musikinstrument (92 kap.);

g)

madrasser, dynor och kuddar av poröst gummi, med eller utan överdrag, inbegripet elektriska värmedynor med fyllning av poröst gummi, enligt nr 9404;

h)

leksaker, spel och sportartiklar samt delar till sådana artiklar, enligt 95 kap.;

ij)

datumspämplar, sigillstämplar, pagineringsstämplar och liknande handstämplar samt andra artiklar enligt 96 kap.

 

4017 Hårdgummi (t.ex. ebonit) i alla former, inbegripet avfall och skrot; varor av hårdgummi

Hårdgummi (t.ex. ebonit) erhålls genom vulkning av gummi med stor mängd svavel (mer än 15 delar per 100 delar gummi). Hårdgummi kan också innehålla pigment och stor mängd fyllmedel, t.ex. kol, lera och kiseldioxid. Om fyllmedel och pigment inte ingår och om hårdgummit inte har porös struktur är det ett hårt, brunsvart (eller ibland rött) material, som är relativt oböjligt och oelastiskt och som kan formas, sågas, borras, svarvas, poleras etc. Många hårdgummityper får en hög glans vid polering.

Detta nummer omfattar hårdgummi, även poröst, i alla former, inbegripet avfall och skrot.

Numret omfattar också varor av hårdgummi som inte är nämnda eller inbegripna i andra kapitel. Det omfattar bl.a. kar, tråg, varor tillverkade av rör, knivskaft, handtag och alla slags liknande varor, sanitetsartiklar och hygieniska artiklar.

Detta nummer omfattar inte:

a)

mekaniska eller elektriska apparater och delar till sådana, enligt sextonde avd. (inbegripet varor för elektriskt ändamål), av hårdgummi;

b)

delar och tillbehör av hårdgummi för fordon, luftfartyg etc., vilka klassificeras enligt något nummer i 86 – 88 kap.;

c)

instrument och apparater för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt ändamål samt andra instrument och apparater enligt 90 kap.;

d)

musikinstrument samt delar och tillbehör till musikinstrument (92 kap.);

e)

kolvplåtar och andra delar till vapen (93 kap.);

f)

möbler, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar samt andra artiklar enligt 94 kap.;

g)

leksaker, spel och sportartiklar (95 kap.);

h)

borstar och andra artiklar enligt 96 kap.

  

Meny