Andra avdelningen

Vegetabiliska produkter

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar alla levande växter av sådana slag som vanligen levereras av trädgårdsmästare, plantskolor eller blomsterhandlare och som lämpar sig för planterings- eller prydnadsändamål, ävensom växter (inbegripet plantor) och rötter av cikoriarter, andra än rötter enligt nr 1212, även om dessa vanligen inte levereras av trädgårdsmästare, plantskolor eller blomsterhandlare. Kapitlet omfattar varor alltifrån träd och buskar till köksväxtplantor och inbegriper bl.a. medicinalväxter. Kapitlet omfattar inte frön och frukter och inte heller vissa stam- eller rotknölar och lökar (potatis, kepalök, schalottenlök och vitlök) i fråga om vilka det inte är möjligt att göra skillnad mellan sådana som används som livsmedel och sådana som är avsedda att sättas.

Kapitlet omfattar också:

1. snittblommor och blomknoppar, blad, kvistar och andra växtdelar, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätt preparerade för prydnadsändamål;
2. buketter, kransar, blomsterkorgar och liknande varor som förekommer inom blomsterhandeln.
   
   

Detta nummer omfattar lökar etc., även föreliggande i krukor, lådor e.d. av bl.a. följande växtslag:

Amaryllis, Anemone (arter med stamknölar), Begonia, Canna, Chionodoxa, Convallaria (liljekonvalje), Crocus, Cyklamen, Dahlia, Eremurus, Freesia, Fritillaria, Galanthus (snödroppe), Gladiolus, Gloxinia, Hyacinthus, Iris, Lilium, Montbretia, Narcissus, Ornithogalum, Oxalis, Polianthes tuberosa, Ranunculus, Richardia, Tigridia och Tulipa.

Numret omfattar också lökar etc. av växter som inte används för prydnadsändamål (t.ex. rottopp av rabarber och rottopp av sparris).

Numret omfattar dock inte vissa lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer enligt 7 kap., t.ex. kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, potatis och jordärtskocka, samt rhizomer av ingefära (nr 0910).

Växter (inbegripet plantor) och rötter av cikoriaarter omfattas också av detta nummer. Numret omfattar emellertid inte orostade rötter av arten Cichorium intybus sativum (nr 1212).

Detta nummer omfattar bl.a.:

1. träd och buskar av alla slag (skogs-, frukt-, prydnads- etc.), inbegripet grundstammar för ympning:
2. andra växter och plantor av alla slag, som är avsedda för plantering och inte omfattas av nr 0601;
3. levande rötter av växter;
4. inte rotade sticklingar; ympkvistar; revor och skott;
5. svampmycelium, även blandat med jord eller vegetabiliska ämnen.

De träd, buskar och andra växter som omfattas av detta nummer kan ha rötterna fria eller i jordklumpar eller vara planterade i krukor, baljor, lådor e.d.

Numret omfattar inte rotknölar (t.ex. av Dahlia – nr 0601) samt rötter av cikoriaarter, enligt nr 0601 eller 1212.

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 0602.20

Uttrycket “fruktträd och bärbuskar” enligt nummer 0602.20, inbegriper även slingerväxter och vinväxter med vedartad stam (t.ex. druvor, boysenbär, åkerbär, kiwifrukter) samt rotade sticklingar av sådana växter.

Numret omfattar inte nyponbuskar och andra vilda rosor (nr 0602.40).

HS-nr 0602.20, 0602.30, 0602.40 och 0602.90

Dessa nummer omfattar också levande rötter av respektive växt.

Detta nummer omfattar inte bara snittblommor och blomknoppar som sådana utan också buketter, kransar, blomsterkorgar och liknande artiklar (t.ex. småbuketter för knapphål e.d.) som innehåller blommor eller blomknoppar. Under förutsättning att sådana artiklar har huvudsaklig karaktär av sådana varor som förekommer i blomsterhandeln klassificeras de enligt detta nummer, även om de är försedda med tillbehör av andra material (band, pappersgarnering etc.).

Kvistar som har skurits från träd eller buskar och som bär blommor eller blomknoppar (t.ex. magnolia och vissa rosor) klassificeras som snittblommor eller blomknoppar enligt detta nummer.

Numret omfattar inte blommor, kronblad och knoppar av sådana slag som används främst för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål, under förutsättning att de i föreliggande skick inte är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål (nr 1211). Numret omfattar inte heller collage och liknande prydnadstavlor enligt nr 9701.

Detta nummer omfattar inte bara blad, kvistar etc. som sådana utan också buketter, kransar, blomsterkorgar och liknande artiklar som innehåller blad eller andra delar av träd, buskar eller andra växter eller som innehåller gräs, mossa eller lavar. Under förutsättning att sådana buketter etc. har huvudsaklig karaktär av varor av sådana slag som förekommer i blomsterhandeln, klassificeras de enligt detta nummer, även om de är försedda med tillbehör av andra material (band, ståltrådsstommar etc.).

Varor enligt detta nummer får bära dekorativa frukter, men om de innehåller blommor eller blomknoppar klassificeras de enligt nr 0603.

Numret omfattar naturliga julgranar, under förutsättning att de uppenbarligen inte är lämpliga för plantering (t.ex. genom att roten sågats av eller genom att den dödats genom neddoppning i kokande vatten).

Numret omfattar inte heller växter och växtdelar (inbegripet gräs, mossa och lavar) av sådana slag som används främst för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål (nr 1211) eller som flätningsmaterial (nr 1401), under förutsättning att de i föreliggande skick inte är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål. Numret omfattar inte heller collage och liknande prydnadstavlor enligt nr 9701.

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar grönsaker, inbegripet de produkter som är förtecknade i anm. 2 till kapitlet, färska, kylda, frysta (även ångkokta eller kokta i vatten), tillfälligt konserverade eller torkade (oavsett torkningsmetod). Det bör observeras att vissa av dessa produkter i torkad eller pulveriserad form ibland används för smaksättning men trots detta klassificeras enligt nr 0712.

Att produkter är "kylda" innebär att de har kylts ner, i allmänhet till omkring 0 °C utan att de har blivit frysta. Vissa produkter, såsom potatis, kan emellertid anses vara kylda när deras temperatur har sänkts till och bibehållits vid + 10 °C.

Att produkter är "frysta" innebär att de har kylts ner under sina fryspunkter så att de har blivit helt genomfrysta.

Om inte annat sägs i detta sammanhang, får grönsaker enligt detta kapitel vara hela, skivade, hackade, strimlade, mosade, rivna, skalade eller rensade.

Kapitlet omfattar också vissa rötter och stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska, kylda, frysta eller torkade, hela eller i bitar eller i form av pelletar.

Grönsaker som inte föreligger i sådant skick att de omfattas av något nummer i detta kapitel klassificeras enligt 11 kap. eller enligt fjärde avd. Sålunda klassificeras exempelvis mjöl och pulver av torkade baljväxtfrön och mjöl, pulver, flingor, korn och pelletar av potatis enligt 11 kap. samt grönsaker som är beredda eller konserverade på annat sätt än som sägs i 7 kap. enligt 20 kap.

Det bör emellertid observeras att homogenisering i sig själv inte medför att en produkt enligt 7 kap. skall klassificeras enligt 20 kap.

Det bör också observeras att grönsaker enligt 7 kap. förs hit, även om de föreligger i hermetiskt slutna förpackningar (t.ex. lökmjöl i konservburkar). I de flesta fall har emellertid varor som föreligger i sådana förpackningar beretts eller konserverats på annat sätt än som anges i numren i detta kapitel och klassificeras därför enligt 20 kap.

Varor enligt detta kapitel förblir hänförliga hit (t.ex. färska eller kylda grönsaker), även när de är förpackade i skyddande atmosfär (modifierad atmosfär, MAP). Genom MAP-metoden förändras eller kontrolleras atmosfären runt produkten (t.ex. genom att avlägsna eller reducera innehållet av syre och ersätta det med eller öka innehållet av kväve eller koldioxid).

Färska och torkade grönsaker klassificeras enligt detta kapitel oavsett om de är avsedda för livsmedelsändamål, som utsäde eller för plantering [ t.ex. potatis, kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök och baljväxter ]. Kapitlet omfattar dock inte köksväxtplantor (nr 0602).

Förutom de varor, som enligt vad som sägs ovan och i anmärkningarna till 7 kap. inte omfattas av detta kapitel, omfattar kapitlet inte heller:

0701 Potatis, färsk eller kyld (+)

Detta nummer omfattar färsk eller kyld potatis av alla slag (dock inte sötpotatis enligt nr 0714), inbegripet utsädespotatis och nyskördad potatis.

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 0701.10

Med "utsädespotatis" enligt nr 0701.10 avses endast potatis som av behöriga nationella myndigheter anses utgöra sådan potatis.

0702 Tomater, färska eller kylda

Detta nummer omfattar färska eller kylda tomater av alla slag.

Detta nummer omfattar följande färska eller kylda köksväxter av släktet Allium:

1. kepalök (Allium cepa, dvs. vanlig gul lök och röd lök), inbegripet sättlök och vinterlök samt schalottenlök;
2. vitlök;
3. purjolök, gräslök och lök av andra Allium-arter.
   
   

Bland färsk eller kyld kål enligt detta nummer kan nämnas:

1. blomkål och och broccoli (t.ex. Brassica oleracea var. botrytis och Brassia oleracea var. italica);
2. brysselkål;
3. annan huvudkål (t.ex. vitkål, savojkål, rödkål och sallatskål), bladkål, grönkål och andra bladiga kålsorter, samt sparrisbroccoli (sprouting brassicas) och kålrabbi.

Numret omfattar emellertid inte andra Brassica-arter i form av rötter (t.ex. rovor enligt nr 0706 och kålrötter enligt nr 1214).

Detta nummer omfattar färsk eller kyld trädgårdssallat (Lactuca sativa), av vilken den viktigaste typen är huvudsallat. Numret omfattar också färsk eller kyld cikoriasallat (Cichorium spp.), inbegripet endivesallat, av vilken följande typer är de viktigaste:

1. witloofcikoria (Cichorium intybus var. foliosum);
2. escarolsallat (Cichorium endivia var. latifolia);
3. friséesallat (Cichorium endivia var. crispa).

Numret omfattar inte växter (inbegripet plantor) och rötter av cikoriaarter (nr 0601 eller 1212).

Av de färska eller kylda rotfrukter som omfattas av detta nummer kan nämnas morötter, rovor, rödbetor, haverrot (salsifi), rotselleri, rädisor, svartrot (scorzonera), pepparrot, japanska jordärtskockor (stachys affinis), kardborre (Arctium lappa) samt palsternackor (Pastinaca sativa). Dessa produkter klassificeras enligt detta nummer även om blasten avlägsnats.

Numret omfattar inte:

0707 Gurkor, färska eller kylda

Detta nummer omfattar endast färska eller kylda gurkor.

Av de baljfrukter som omfattas av detta nummer kan nämnas:

1. ärter (Pisum sativum), inbegripet foderärter;
2. bönor (arter av släktena Phaseolus och Vigna), inbegripet limabönor, mungobönor, bönor med ätbara baljor (skärbönor, brytbönor, haricots verts, vaxbönor etc.) och vignabönor;
3. bondbönor (Vicia faba var. major), hästbönor (Vicia faba var. equina eller minor) och hjälmbönor (Dolichos lablab L.);
4. kikärter;
5. linser;
6. guarfrön.

Numret omfattar inte:

Bland grönsaker enligt detta nummer märks:

1. sparris;
2. auberginer;
3. bladselleri (blekselleri) (rotselleri förs till nr 0706);
4. svampar (inbegripet svampar av släktet Agaricus (såsom den vita trädgårdschampinjonen, Agaricus bisporus), svampar av släktet Boletus, svampar av släktet Cantharellus, Shiitake (Lentinus edodes) and Matsutake (Tricholoma matsutake, Tricholoma magnivelare, Tricholoma anatolicum, Tricholoma dulciolens, Tricholoma caligatum)) och tryffel (Tuber spp.);
5. frukter av släktena Capsicum och Pimenta. Frukter av släktet Capsicum omfattar såväl sötpaprika (Capsicum annuum var. annuum), som är den största och till smaken mildaste frukten av detta släkte och som både i omoget och moget tillstånd vanligen används som ingrediens i sallader, som andra varieteter av Capsicum frutescens och Capsicum annuum med mera skarp smak (chilipeppar, kajennpeppar etc.), vilka ofta används för smaksättning av maträtter. Bland frukter av släktet Pimenta kan nämnas jamaikapeppar (s.k. nejlikpeppar, engelsk peppar och kryddpeppar). Numret omfattar inte dessa frukter när de är torkade, krossade eller malda (nr 0904);
6. vanlig spenat, nyzeeländsk spenat samt trädgårdsmålla;
7. kronärtskockor;
8. sockermajs (Zea mays var. saccharata), även i kolvar;
9. pumpor;
10. oliver;
11. rabarber, ätbar kardon, fänkål, kapris och ängssyra;
12. mangold och okra (gumbo);
13. persilja, körvel, dragon, krasse (t.ex. källkrasse), kyndel (Satureia hortensis), koriander, dill, mejram (Majorana hortensis eller Origanum majorana). Numret omfattar inte vild mejram (Origanum vulgare) (nr 1211);
14. bambuskott och sojaböngroddar.

Numret omfattar emellertid inte ätbara stam- och rotknölar av arterna Eleocharis dulcis eller Eleocharis tuberosa, vanligen kallade kinesiska vattenkastanjer (nr 0714).

Detta nummer omfattar frysta grönsaker, vilka i färskt eller kylt tillstånd klassificeras enligt nr 0701 - 0709.

Vad som förstås med "frysta" framgår av allm. anv. till detta kapitel.

Frysta grönsaker enligt detta nummer erhålls i allmänhet genom snabbfrysning i industriell skala. Sådan frysning används för att temperaturområdet där maximal kristallbildning sker skall passeras snabbt. Därigenom undviks en nedbrytning av cellstrukturen och grönsakerna bibehåller därför efter upptiningen i huvudsak sitt färska utseende.

Köksväxter som har försatts med salt eller socker före frysningen förs också till detta nummer, liksom även grönsaker som har ångkokats eller kokats i vatten före frysningen. Numret omfattar emellertid inte grönsaker som har värmebehandlats på annat sätt (20 kap.) eller som har beretts med andra ingredienser, t.ex. färdiga maträtter (fjärde avd.).

De viktigaste grönsakerna som konserveras genom frysning är potatis, ärter, bönor, spenat, sockermajs, sparris, morötter och rödbetor.

Numret omfattar också blandningar av frysta grönsaker.

Detta nummer är tillämpligt för grönsaker som har behandlats uteslutande för att göra dem tillfälligt hållbara under transport och lagring före den slutliga användningen (genom konservering till exempel med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar), under förutsättning att de är olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd.

Grönsaker som omfattas av detta nummer är i allmänhet förpackade i fat och används huvudsakligen som utgångsmaterial för vidare bearbetning. De viktigaste varuslagen är lök, oliver, kapris, gurkor, svamp, tryffel och tomater.

Numret omfattar emellertid inte varor som utöver tillfällig konservering i saltlake har beretts ytterligare (t.ex. med natronlut eller genom mjölksyrajäsning). Sådana varor klassificeras enligt 20 kap. (t.ex. oliver, surkål, gurkor och bönor).

Detta nummer omfattar grönsaker enligt nr 0701 – 0711, som har torkats (oavsett torkningsmetod), dvs. hos vilka det naturliga vatteninnehållet på ett eller annat sätt har avlägsnats. De viktigaste grönsakerna som behandlas på detta sätt är potatis, lök, svamp, judasöron (Auricularia spp.), gelésvampar (Tremella spp.) tryffel, morötter, kål och spenat. De förekommer vanligen i form av strimlor eller skivor, antingen av ett slags grönsaker eller blandade (julienner).

Numret omfattar också krossade eller pulveriserade torkade grönsaker, såsom sparris, blomkål, persilja, körvel, kepalök (vanlig lök), vitlök och selleri, vilka i allmänhet används för smaksättning eller vid beredning av soppor.

Numret omfattar inte:

Detta nummer omfattar baljväxtfrön enligt nr 0708, vilka har torkats och som används till människo- eller djurföda (t.ex. ärter, kikärter, adzukibönor, linser, bondbönor, hästbönor och guarfrön), även om de är avsedda att användas som utsäde (i vilket fall de kan ha gjorts oätliga genom kemisk behandling) eller för andra ändamål. De får ha undergått lindrig värmebehandling som huvudsakligen är avsedd att åstadkomma bättre hållbarhet genom att inaktivera enzymerna (i synnerhet peroxidaserna) och avlägsna en del av fuktigheten. En sådan behandling får dock inte påverka hjärtbladets inre struktur.

Torkade baljväxtfrön enligt detta nummer får vara skalade eller sönderdelade.

Detta nummer omfattar inte:

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 0713.31

Detta nummer omfattar endast bönor av arten Vigna mungo (L.) Hepper, även känd som "urd" eller "black gram", samt bönor av arten Vigna radiata (L.) Wilczek, även känd som "mung" eller "green gram". Båda arterna används i stor utsträckning för framställning av böngroddar.

Detta nummer omfattar rötter och stam- eller rotknölar som har hög halt av stärkelse eller inulin och som därför används för framställning av livsmedel eller industriprodukter. Numret omfattar också märg av sagopalm. I vissa fall används rötterna och stam- eller rotknölarna också direkt som människo- eller djurföda.

Numret omfattar dessa produkter oavsett om de är färska, kylda, frysta eller torkade, hela eller i bitar eller i form av pelletar, vilka kan vara framställda av småbitar av rötterna eller stam- eller rotknölarna enligt detta nummer eller av mjöl eller pulver enligt nr 1106. Pelletarna framställs genom hoppressning, ibland efter tillsats av något bindemedel (melass, indunstad sulfitlut etc.); halten bindemedel får inte överstiga 3 viktprocent. Pelletar av maniok kan ha fallit sönder men förs ändå hit, under förutsättning att de är igenkännliga som pelletar. Sådana sönderfallna pelletar kan kännas igen på sina fysiska egenskaper, t.ex. icke homogena partiklar med fragment av maniokpelletar, brunaktig färg med svarta prickar, fiberbitar som är synliga för blotta ögat samt innehåll av litet sand.

Förutom de rötter och stam- eller rotknölar som är särskilt nämnda i texten till tulltaxenumret (maniok (Manihot esculenta) och batater (Ipomoea batatas) etc.) omfattar detta nummer också ätbara stam- och rotknölar av arterna Eleocharis dulcis eller Eleocharis tuberosa, vanligen kallade kinesiska vattenkastanjer.

Produkter enligt detta nummer som är beredda på annat sätt förs till andra kapitel, t.ex. mjöl eller pulver (nr 1106), stärkelse (nr 1108) samt tapioka (nr 1903).

Numret omfattar inte heller levande rotknölar av dahlia (nr 0601) samt potatis, färsk eller torkad (nr 0701 resp. 0712).

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar frukt, bär och nötter samt skal av citrusfrukter eller meloner (inbegripet vattenmeloner). Dessa produkter är i allmänhet avsedda för förtäring (antingen i föreliggande skick eller efter beredning). De kan vara färska, kylda, frysta (även ångkokta eller kokta i vatten före frysningen samt med eller utan tillsats av socker) eller torkade (oavsett torkningsmetod). Under förutsättning att de är olämpliga för direkt konsumtion i föreliggande skick får de vara tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar).

Att produkter är "kylda" innebär att de har kylts ner, i allmänhet till omkring 0 °C utan att de har blivit frysta. Vissa produkter, såsom meloner och vissa citrusfrukter, kan emellertid anses vara kylda när deras temperatur har sänkts till och bibehållits vid + 10 °C. Att produkter är "frysta" innebär att de har kylts ner under sina fryspunkter så att de har blivit helt genomfrysta.

Frukt, bär och nötter enligt detta kapitel kan vara hela, i skivor eller bitar, strimlade, urkärnade, i form av pulp, rivna eller skalade.

Det bör observeras att homogenisering i sig själv inte medför att en produkt enligt 8 kap. skall klassificeras enligt 20 kap.

Tillsats av mindre mängd socker påverkar inte klassificeringen av frukt och bär enligt detta kapitel. Kapitlet omfattar också torkad frukt och torkade bär ( t.ex. dadlar och plommon), vilkas yta ibland är täckt av ett intorkat lager av naturligt socker, varigenom sådana frukter och bär i viss mån kan likna kanderade frukter och bär enligt nr 2006.

Kapitlet omfattar emellertid inte frukt som konserverats genom osmotisk dehydratisering. Med uttrycket ”osmotisk dehydratisering” förstås en process i vilken bitar av frukt undergår långvarig blötläggning i koncentrerad sirap varigenom mycket av fruktens vatten och naturliga socker ersätts av socker från sirapen. Frukten kan därefter lufttorkas för att ytterligare reducera fukthalten. Frukt behandlad på detta sätt klassificeras enligt kapitel 20 (nr 20.08).

Kapitlet omfattar dock inte ett antal vegetabiliska produkter som är mera specifikt upptagna i andra kapitel, även om en del av dem botaniskt sett utgör frukter eller bär, t.ex.:

Kapitlet omfattar inte heller:

1. mjöl och pulver av frukter eller bär (nr 1106);
2. ätbar frukt samt ätbara bär och nötter, ävensom skal av meloner eller citrusfrukter, vilka har beretts eller konserverats på annat sätt än som har angivits ovan (20 kap.);
3. rostad frukt och rostade nötter (t.ex. kastanjer, mandel och fikon), även malda, vilka i allmänhet används som kaffesurrogat (nr 2101).

Det bör observeras att frukt, bär och nötter enligt detta kapitel förs hit även om de föreligger i hermetiskt slutna förpackningar (t.ex. torkade plommon eller torkade nötter i konservburkar). I de flesta fall har emellertid varor som föreligger i sådana förpackningar beretts eller konserverats på annat sätt än som anges i numren i detta kapitel och klassificeras därför enligt 20 kap.

Varor enligt detta kapitel förblir hänförliga hit (t.ex. färska jordgubbar), även när de är förpackade i skyddande atmosfär (modifierad atmosfär, MAP). Genom MAP-metoden förändras eller kontrolleras atmosfären runt produkten (t.ex. genom att avlägsna eller reducera innehållet av syre och ersätta det med eller öka innehållet av kväve eller koldioxid).

Enligt detta nummer klassificeras bl.a. torkad och strimlad kokosnötskärna men numret omfattar inte kopra (torkade kokosnötskärnor) som används för utpressning av kokosolja och inte är lämplig som livsmedel (nr 1203).

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 0801.12

Detta nummer omfattar endast kokosnötter vars fibrösa ytterskal (mesokarp) har avlägsnats helt eller delvis.

De viktigaste av de nötter som omfattas av detta nummer är mandel (sötmandel och bittermandel), hasselnötter, valnötter, kastanjer (arter av släktet Castanea), pistaschmandlar, makadamianötter, pekannötter och pinjenötter.

Detta nummer omfattar också arekanötter (betelnötter), vilka används huvudsakligen för tuggning, samt kolanötter, vilka används både för tuggning och som råvara vid tillverkning av drycker, och en ätbar taggig nötliknande frukt av släktet Trapa natans, ibland kallad vattenkastanj.

Numret omfattar inte:

Detta nummer omfattar alla ätbara frukter av växter av släktet Musa.

Mjölbananer är stärkelsehaltiga bananer som är mindre söta än andra bananer. Stärkelsen i mjölbananer blir, till skillnad från stärkelsen i andra bananer, inte söt under mognadsprocessen. Mjölbananer konsumeras vanligen efter att ha stekts, rostats, ångkokats, kokats eller tillagats på annat sätt.

Med "fikon" avses i detta nummer endast frukter av Ficus carica, även sådana som är avsedda för framställning av alkoholhaltiga drycker. Numret omfattar därför inte kaktusfikon ("prickly pears"), vilka klassificeras enligt nr 0810.

0805 Citrusfrukter, färska eller torkade (+)

Med "citrusfrukter" avses bl.a.:

1. Apelsiner och pomeranser.
2. Mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas). Mandariner (småcitrus) kan delas upp i följande huvudgrupper:
          - satsumas (Citrus unshiu Marcovitch), en grupp med många sorter
          - "King" (Citrus nobilis Loureiro), en grupp med några få sorter
          - medelhavsmandarin (Citrus deliciosa Tenore), som på engelska också kallas  
            Willowleaf
          - vanlig mandarin (Citrus reticulata Blanco), en grupp med många sorter
          - småfruktiga mandariner, en grupp med många sorter.
   
3. Klementiner, wilkings och liknande citrushybrider
4. Grapefrukt och pomelos.
5. Citroner (Citrus limon, Citrus limonum) och limefrukter (Citrus aurantifolia och Citrus latifolia).
6. Suckatcitroner (cedratfrukter), kumquats och bergamotter.

Numret omfattar också små gröna apelsiner och små gröna citroner för konservering.

Numret omfattar inte:

°
° °

Förklarande anmärkningar till undernummer
HS-nr 0805.21

Detta nummer omfattar mandariner (småcitrus), inbegripet tangeriner och satsumas. Mandariner (Citrus reticulata Blanco) i gruppen "vanliga" mandariner kan skiljas från apelsiner genom deras mindre och lätt tillplattade form, genom att de är lättare att skala, genom att klyftorna är tydligare åtskilda och genom deras sötare och mer aromatiska smak. Mandariner har en öppen mittsektion (betydligt mer än någon apelsin) och groddar med grönaktiga hjärtblad (med några få undantag). Tangeriner är runda och något mindre än apelsiner. De har klart orangefärgat eller rött skal. Tangeriner är lättskalade och inte lika sura som andra citrusfrukter. Satsumas (Citrus unshiu Marcovitch) är en tidig mandarinsort. Frukten är stor, gulorange, saftig, kärnfri och inte så sur. Mandarinhybrider (inbegripet tangerin- och satsumashybrider) klassificeras enligt nummer 0805 29.

HS-nr 0805.22

Detta nummer omfattar klementiner. Klementiner (Citrus reticulate ‘Clementina’) kan särskiljas från mandariner genom färgen på skalet, som varierar från orange till rödorange. Skalet är slätt och blankt, men något ojämnt. De är aldrig platta som mandarinerna, utan är tydligt runda och dessutom mindre. Precis som mandariner är klementiner lätta att skala och klyfta. Smaken är söt, syrlig och aromatisk, och liknar snarare apelsinens.

HS-nr 0805.29

Detta nummer omfattar wilkings och liknande citrushybrider. Wilkings är hybrider vars föräldraarter hör till två olika mandaringrupper (Willowleaf och King). De är små till mellanstora och något tillplattade i formen. Skalet hos den mogna frukten är orangefärgat blankt och något ojämnt. Det är mellantjockt, något sprött, något klibbigt men lätt att skala av. Köttet är mörkt orangefärgat och frukten har fler kärnor. Wilkings är väldigt saftiga och har en rik aromatisk och distinkt smak. De andra huvudsakliga hybriden är tangelo (hybrid av mandarin och grapefrukt eller pomelo), tangor (hybrid av tangerin och sötapelsin), kalamondin, "lyos" och "rangpur".

0806 Vindruvor, färska eller torkade

Detta nummer omfattar färska vindruvor, oavsett om de är avsedda att ätas eller för vintillverkning (inbegripet krossade druvor i fat) och oavsett om de har vuxit på kalljord eller i växthus.

Numret omfattar också torkade druvor. De viktigaste slagen är korinter och russin, t.ex. sultanrussin, "Izmir", "Thompson" eller s.k. kärnfria russin (vilka praktiskt taget är fria från kärnor) samt stora russin med kärnor, såsom muskatell-, malaga-, denia-, damaskus-, lexir- och gordorussin.

Detta nummer omfattar färska meloner av Citrullus vulgaris eller Cucumis melo, bl.a. vattenmeloner, nätmeloner, cantaloupemeloner, ogenmeloner och honungsmeloner. Numret omfattar också papayafrukter (frukter av Carica papaya) som liknar meloner. På engelska kallas dessa frukter "papaya" eller "papaws". Numret omfattar emellertid inte frukter av Asimina triloba vilka på engelska kallas "pawpaws" (nr 0810).

Äpplen och päron klassificeras enligt detta nummer oavsett om de är avsedda för förtäring, för tillverkning av drycker (t.ex. cider eller päronvin) eller för andra industriella ändamål (t.ex. framställning av äppelmos, sylt eller gelé eller extraktion av pektin).

Kvittenfrukter används huvudsakligen för tillverkning av sylt eller gelé.

Detta nummer omfattar aprikoser, alla slags körsbär (bigarråer, moreller etc.), persikor (inbegripet nektariner), plommon av alla slag (renklor, mirabeller, damaskusplommon etc.) samt slånbär.

0810 Annan frukt och andra bär, färska

Detta nummer omfattar all ätbar frukt och alla ätbara bär som inte omfattas av något av de föregående numren i detta kapitel och inte heller är inbegripna i andra kapitel i tulltaxan (se uteslutningarna i allm. anv. till detta kapitel).

Numret omfattar bl.a.:

1. jordgubbar och smultron;
2. hallon, björnbär, mullbär och loganbär;
3. svarta, vita eller röda vinbär samt krusbär;
4. tranbär, blåbär, lingon, myrtenbär och andra frukter av växter av släktet Vaccinium;
5. kiwifrukter (Actinidia chinensis Planch. eller Actinidia deliciosa);
6. durian (Durio zibethinus);
7. persimoner (kakiplommon)
8. boysenbär, rönnbär, fläderbär, sapodillafrukter, granatäpplen, kaktusfikon ("prickly pears"), nypon, jujuber, mispelfrukter, frukter av drakögonträdet (eng. "longans"), litchiplommon, tagganonor (eng. "soursops"), sacheräpplen (eng. "sweetsops") samt frukter av Asimina triloba (eng. "pawpaws").

Detta nummer omfattar inte enbär (nr 0909).

Detta nummer är tillämpligt för fryst frukt samt för frysta bär och nötter, vilka i färskt eller kylt tillstånd klassificeras enligt de föregående numren i detta kapitel. Vad som förstås med "kylda" och "frysta" framgår av allm. anv. till 8 kap.

Frukt, bär och nötter som har ångkokats eller kokats i vatten före frysningen förs också till detta nummer. Numret omfattar emellertid inte fryst frukt samt frysta bär och nötter som har värmebehandlats på annat sätt före frysningen (20 kap.).

Fryst frukt samt frysta bär och nötter som har försatts med socker eller annat sötningsmedel före frysningen omfattas också av detta nummer. Socker har förmågan att motverka oxidation och förhindrar därigenom att färgen förändras, vilket annars skulle ske vid upptiningen. Produkterna enligt detta nummer får också innehålla salt.

Detta nummer är tillämpligt för frukt, bär och nötter (även blancherade eller skållade) som har behandlats uteslutande för att göra dem tillfälligt hållbara under transport och lagring före den slutliga användningen (genom konservering t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar), under förutsättning att de är olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd.

Sådana produkter används huvudsakligen inom livsmedelsindustrin (tillverkning av sylt och marmelad, beredning av kanderad frukt etc.). Bland frukt och bär som förekommer i ovan angivet skick märks främst körsbär, jordgubbar, apelsiner, suckatcitroner (cedratfrukter), aprikoser och plommon. De är vanligen förpackade i fat eller i spjällådor.

A. Torkad frukt och torkade bär

Detta nummer omfattar sådan torkad frukt och sådana torkade bär som i färskt tillstånd klassificeras enligt nr 0807 - 0810. Dessa torkas antingen genom soltorkning eller genom industriella förfaranden (t.ex. ugnstorkning).

Bland frukt som bereds på detta sätt märks främst aprikoser, plommon, äpplen, persikor och päron. Torkade äpplen och päron används för tillverkning av cider resp. päronvin och för matlagningsändamål. Med undantag av plommon är frukten vanligen delad i halvor eller skivad samt urkärnad. Den kan också förekomma i form av skivor eller block av torkad pulp (detta gäller särskilt aprikoser och plommon).

Numret omfattar vidare torkade tamarindfrukter. Det omfattar också tamarindmos utan tillsats av socker eller andra ämnen och inte heller behandlat på annat sätt. Moset kan innehålla frön, skaft eller delar av innerskalet.

B. Blandningar av nötter eller av torkad frukt eller torkade bär

Detta nummer omfattar också alla slags blandningar av nötter eller av torkad frukt eller torkade bär enligt detta kapitel (inbegripet blandningar av nötter eller av torkad frukt eller torkade bär som omfattas av samma nummer). Det inbegriper därför blandningar av färska eller torkade nötter, blandningar av torkad frukt eller torkade bär samt blandningar av färska eller torkade nötter och torkad frukt eller torkade bär. Dessa blandningar föreligger ofta i askar, cellofanpåsar e.d.

Vissa torkade frukter eller bär och vissa blandningar av torkade frukter eller bär enligt detta kapitel kan vara förpackade (t.ex. i små påsar) för beredning av örtte. Dessa produkter klassificeras också enligt detta nummer.

Numret omfattar emellertid inte produkter av detta slag som består av en blandning av en eller flera olika torkade frukter eller av ett eller flera olika torkade bär enligt detta nummer med växter eller växtdelar enligt andra kapitel eller med andra ämnen, t.ex. med ett eller flera växtextrakter (i allmänhet nr 2106).

De skal av citrusfrukter som oftast används för förtäring kommer från apelsiner, pomeranser, citroner och suckacitroner (cedratfrukter). Dessa skal används huvudsakligen för beredning av kanderade fruktskal eller för extrahering av eteriska oljor.

Numret omfattar inte pulveriserade fruktskal (nr 1106) och kanderade fruktskal (nr 2006).

9 kap. Kaffe, te, matte och kryddor

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar:

1. kaffe, te och matte;
2. kryddor, dvs. en grupp av vegetabiliska produkter (frön etc.) som är rika på eteriska oljor och aromatiska ämnen och som på grund av sin karakteristiska smak huvudsakligen används för smaksättning.

Dessa produkter förekommer i hel, krossad eller pulveriserad form.

Angående klassificeringen av blandningar av produkter enligt nr 0904 - 0910, se anm. 1 till detta kapitel. Enligt bestämmelserna i denna anmärkning skall tillsats av andra ämnen till produkter enligt nr 0904 - 0910 (eller till de blandningar som avses i a eller b i denna anmärkning) inte påverka produkternas klassificering, under förutsättning att de erhållna blandningarna bibehåller den huvudsakliga karaktären av varor enligt dessa nummer.

Detta gäller i synnerhet kryddor och kryddblandningar med tillsats av:

Även kryddor (inbegripet kryddblandningar) med tillsats av ämnen, som själva har smaksättande egenskaper men som omfattas av andra kapitel, klassificeras enligt detta kapitel, under förutsättning att den tillsatta mängden inte förändrar blandningens karaktär av krydda.

Detta kapitel omfattar också blandningar av sådana slag som används antingen direkt för smaksättning av drycker eller för beredning av extrakter för tillverkning av drycker och som består av växter, växtdelar, frön eller frukter (hela, sönderdelade, krossade, malna eller pulveriserade) av arter som omfattas av olika kapitel (t.ex. 7, 9, 11 eller 12 kap.),

1. om blandningen får sin huvudsakliga karaktär av en eller flera av de produkter som omfattas av något enstaka av numren 0904-0910 (nr 0904 - 0910 alltefter beskaffenheten);
2. om blandningen får sin huvudsakliga karaktär av en blandning av produkter som omfattas av två eller flera av numren 0904 - 0910 (nr 0910).

Detta kapitel omfattar emellertid inte sådana blandningar, om de inte får sin huvudsakliga karaktär av de produkter som är omnämnda i punkt 1 eller av de blandningar av produkter som anges i punkt 2 ovan (nr 2106).

Detta kapitel omfattar inte heller:

Detta nummer omfattar:

1. råkaffe i alla former, dvs.: de körsbärsliknande frukterna såsom de insamlats från busken; hela bönor i sina gulaktiga hinnor; bönor utan skal och hinnor;
2. kaffe ur vilket koffeinet har extraherats genom behandling av de råa bönorna med olika lösningsmedel;
3. rostat kaffe (även koffeinfritt), malet eller omalet;
4. skal och hinnor av kaffe;
5. kaffesurrogat innehållande kaffe, oavsett mängden.

Numret omfattar inte:

0902 Te, även aromatiserat

Detta nummer omfattar de olika slag av te som framställs från växter av släktet Thea (Camellia).

Beredningen av grönt te består huvudsakligen i upphettning, rullning och torkning av de friska bladen. Vid framställning av svart te rullas bladen och underkastas en jäsning (fermentering) innan de rostas eller torkas.

Numret omfattar också delvis fermenterat te (t.ex. oolongte).

Enligt detta nummer klassificeras också blommor, knoppar och avfall av te (blad, blommor eller knoppar) som är sammanpressat till kulor eller tabletter samt te som har komprimerats till olika former och storlekar.

Te som har aromatiserats genom ångbehandling (t.ex. under fermentering) eller genom tillsats av eteriska oljor (t.ex. citron- eller bergamottolja), konstgjorda aromämnen (som har kristallinisk form eller pulverform) eller delar av olika andra aromatiska växter eller frukter (som jasminblommor, torkade apelsinskal eller kryddnejlikor) klassificeras också enligt detta nummer.

Numret omfattar vidare te som har befriats från koffein men däremot inte koffein som sådant (nr 2939).

Numret omfattar inte heller produkter som inte har erhållits från växter av släktet Thea men som ibland kallas "teer", t.ex.:

0903 Matte

Matte består av de torkade bladen av vissa buskar av järneksfamiljen, som växer i Sydamerika. Det benämns ibland paraguayte eller jesuitte. Matte används för beredning av en dryck som endast innehåller liten mängd koffein.

1. Peppar av släktet Piper

Denna grupp omfattar frön och frukter av alla pepparbuskar av släktet Piper med undantag av kubebapeppar (Piper cubeba) (nr 1211). Handelns vanliga peppar erhålls från arten Piper nigrum och förekommer som svartpeppar och vitpeppar. Svartpeppar erhålls genom soltorkning eller rökning av de omogna frukterna, ibland efter behandling med kokande vatten. Vitpeppar bereds av nästan mogna frukter, sedan dessa genom blötläggning eller lätt jäsning har befriats från fruktköttet och fröets ytterhölje. Vitpeppar bereds också ofta genom skalning av svartpepparkorn. Vitpeppar, som i själva verket är grågul, har inte lika skarp smak som svartpeppar.

Långpeppar (Piper longum) är ett annat slag av peppar.

Numret omfattar också stoft och avfall av peppar.

Vissa frukter av släktena Capsicum och Pimenta kallas också peppar, t.ex. indisk, turkisk och spansk peppar, kajennpeppar och jamaicapeppar.

Frukter av släktet Capsicum tillhör i allmänhet arterna Capsicum frutescens eller Capsicum annuum och består av två huvudrupper, nämligen chillies och paprika. Det finns många olika sorter (kajennpeppar, sierra leonepeppar, sansibarpeppar, spansk och ungersk paprika etc.).

Till frukter av släktet Pimenta hör bl.a. jamaicapeppar (även benämnd nejlikpeppar, engelsk krydda och kryddpeppar).

Det gemensamma kännetecknet för dessa frukter är en bitter, stark, brännande och länge kvardröjande smak. Det finns dock andra sorter av släktet Capsicum som inte har en så stark smak (t.ex. Capsicum annuum var. grossum).

Numret omfattar inte färska frukter av släktena Capsicum och Pimenta som inte är krossade eller malda (nr 0709).

0905 Vanilj

Vanilj är den mörkfärgade och starkt aromatiska frukten av en klätterväxt av orkidéfamiljen. Det finns två slag av vanilj, lång och kort samt dessutom en mycket lågvärdig art, benämnd vanillon (Vanilla pompona), vilken är mjuk, nästan tjockflytande och alltid öppen.

Detta nummer omfattar inte:

0906 Kanel och kanelknopp (+)

Kanel utgör innerbarken från unga grenar av vissa träd av familjen Lauraceae. Sri Lanka-kanel (Ceylonkanel), seychellisk kanel och Madagaskarkanel (Cinnamomum zeylanicum Blume), även kallad äkta kanel, förekommer i allmänhet i knippen av gulbruna rör av sammanrullade barkremsor. Kinesisk kanel (Cinnamomum cassia (Nees) ex Blume), indonesisk kanel (Cinnamomum burmanii (C.G.Nees)), och vietnamesisk kanel (Cinnamomum loureirii Nees), vilka också kallas kassiakanel eller vanlig hushållskanel, består av tjockare, brunstrimmiga barkstycken som i allmänhet förekommer i rullar med endast ett barkskikt. Bland övriga typer av kanel kan nämnas Cinnamomum obtusifolium, Cinnamomum tamala och Cinnamomum sintek.

Detta nummer omfattar också kanelavfall, s.k. chips, som huvudsakligen används för framställning av kanelessens.

Kanelknopp utgör de torkade och sållade blommorna av kanelträdet. De är klubbformade och längden överstiger normalt inte 1 cm. Efter malning blandas de in i kanel.

Numret omfattar också kanelfrukter.

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 0906.11

Detta HS-nummer omfattar enbart sådan kanel som utgör innerbarken från unga grenar av träd eller buskar av arten Cinnamomum zeylanicum Blume, även kallad Sri Lanka-kanel (Ceylonkanel), seychellisk kanel och Madagaskarkanel.

Kanel förekommer i allmänhet som stänger bestående av sammanrullade barkremsor (”quills”) eller som mindre bitar och avfall som erhållits vid tillverkningen av stängerna och som kallas ”quillings”, ”featherings” eller ”chips”.

Detta nummer omfattar:

1. modernejlikor (kryddnejlikträdets frukter, vilka har kryddnejlikors karaktäristiska smak ehuru mindre framträdande);
2. kryddnejlikor (outslagna, soltorkade blomknoppar från kryddnejlikträdet);
3. nejlikstjälkar (de fina, gråaktiga, starkt luktande blomstjälkarna).

Detta nummer omfattar inte bark och blad från kryddnejlikträdet (nr 1211).

Detta nummer omfattar:

1. druvkardemumma, så benämnd därför att denna art växer i form av täta klasar, vilka ibland förekommer hela; varan förekommer dock vanligen som enkla frukter av en druvkärnas storlek. Frukterna är i det närmaste vita, rundade med tre framskjutande sidor, lätta och hinnartade och invändigt uppdelade i tre rum som innehåller en mängd mycket aromatiska frön med skarp, stickande smak;
2. liten eller medelstor kardemumma, som liknar druvkardemumma ifråga om struktur och egenskaper men är mer triangelformad och långsträckt;
3. stor kardemumma, som är triangelformad, 27 – 40 mm lång och har brunaktigt skal;
4. meleguetapeppar eller paradiskorn (Aframomum melegueta), som nästan uteslutande förekommer skalad i form av små långsträckta, kantiga frön, vilka, trots att de har grov yta, glänser som om de vore fernissade. De är luktlösa men har skarp, brännande, om peppar påminnande smak.
   
   

Dessa frukter eller frön används som kryddor, för industriella ändamål (t.ex. i brännerier) och för medicinskt bruk. De klassificeras enligt detta nummer även när de är förpackade (t.ex. i små påsar) för beredning av örtte (särskilt aniste).

Anis är en äggformad, grågrön och med längsgående åsar försedd frukt med mycket karakteristisk lukt och aromatisk smak. Stjärnanis (badian) är stjärnformad.

Koriander, spiskummin och kummin är de aromrika frukterna av vissa växter av familjen Umbelliferae och används huvudsakligen vid framställning av likörer.

Fänkål utgör frukten av den ätbara växten med samma namn. Den kan vara mörkgrå med stark, angenäm lukt eller blekgrön med en egenartad, söt lukt.

Enbär är mycket mörkt bruna med en svagt violett ton och är täckta med ett hartsartat stoft. De innehåller ett rödaktigt, aromatiskt fruktkött med besk, svagt söt smak. Fruktköttet innesluter tre små, mycket hårda kärnor. Bären används för smaksättning av vissa alkoholhaltiga drycker (t.ex. gin), surkål och andra livsmedelsberedningar samt för extrahering av den eteriska oljan.

0910 Ingefära, saffran, gurkmeja, timjan, lagerblad, curry och andra kryddor

Detta nummer omfattar bl.a.:

10 kap. Spannmål

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar spannmål i form av sädeskorn, inte endast tröskad sådan utan också i form av kärvar eller ax. Sädeskorn av omogen säd med agnarna kvarsittande klassificeras på samma sätt som vanliga sädeskorn. Färska spannmålsväxter (andra än sockermajs enligt 7 kap.) klassificeras också enligt 10 kap., även om de är lämpliga att användas på samma sätt som köksväxter.

Ris klassificeras enligt nr 1006, även om det har skalats, slipats, glaserats, polerats, förvällts, ångbehandlats eller brutits, under förutsättning att det inte har bearbetats på annat sätt. På samma sätt klassificeras quinoa, från vilken fruktväggen helt eller delvis tagits bort för att avlägsna saponinet, men som inte har genomgått någon annan behandling, enligt nr 1008. Annan spannmål förs emellertid inte till detta kapitel om den har skalats eller bearbetats på annat sätt, t.ex. på de sätt som är beskrivna i nr 1104 (se anv. till detta nummer).

Vete kan uppdelas i två huvudgrupper:

1. vanligt vete, som är mjukt, halvhårt eller hårt och har mjöligt brott;
2. durumvete (se anmärkning till undernummer 1 till detta kapitel), som i allmänhet har brungul till brun färg och vanligtvis har en genomskinlig, hornliknande, glasaktig brottyta. Spält, ett veteslag med små bruna korn på vilka agnarna sitter kvar även efter tröskningen, klassificeras också enligt detta nummer.
   Blandsäd av vete och råg består i allmänhet av två tredjedelar vete och en tredjedel råg.

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 1001.11 och 1001.91

Med ”för utsäde” enligt HS-nr 1001.11 och 1001.91 avses endast sådant vete och sådan blandsäd av vete och råg som betraktas som avsedda för sådd av behöriga nationella myndigheter.

1002 Råg

Råg har tämligen långsträckta, gröngråa eller ljusgråa korn. Dess mjöl är grått.

Detta nummer omfattar inte råg som är infekterad av parasitsvampen mjöldryga (nr 1211).

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 1002.10

Med ”för utsäde” enligt HS-nr 1002.10 avses endast sådan råg som betraktas som avsedd för sådd av behöriga nationella myndigheter.

1003 Korn

Korn har större sädeskorn än vete. Det används huvudsakligen som fodermedel, för framställning av malt och i polerat skick eller i grynform för beredning av soppor eller andra maträtter.

Korn med blomfjällen sammanvuxna med kärnan skiljer sig från de flesta andra slag av spannmål genom att agnarna är sammanvuxna med kärnan och därför inte kan frånskiljas genom vanlig tröskning eller rensning. Korn av detta slag, som är halmgult till färgen och spetsigt i ändarna, förs hit endast om det i föreliggande skick har kvarsittande agnar. Detta nummer omfattar inte korn av detta slag hos vilket agnarna har avlägsnats (nr 1104); för att agnarna skall kunna avlägsnas fordras nämligen en slipning, varvid ibland också en del av fruktväggen avlägsnas.

S.k. naket korn, hos vilket blomfjällen inte är sammanvuxna med kärnan, förs till detta nummer, under förutsättning att det inte har genomgått någon annan bearbetning än tröskning eller rensning.

Numret omfattar inte:

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 1003.10

Med ”för utsäde” enligt HS-nr 1003.10 avses endast sådant korn som betraktas som avsett för sådd av behöriga nationella myndigheter.

1004 Havre

Det finns två vanliga slag av havre: grå (eller svart) och vit (eller gul) havre.

Detta nummer omfattar såväl havrekorn med kvarsittande agnar som sådana som i sitt naturliga tillstånd saknar agnar, under förutsättning att de inte har undergått någon annan bearbetning än tröskning eller rensning.

Numret omfattar också havre hos vilka spetsen på agnarna kan ha fallit bort under den normala hanteringen (tröskning, transport, omlastning etc.).

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 1004.10

Med ”för utsäde” enligt HS-nr 1004.10 avses endast sådan havre som betraktas som avsedd för sådd av behöriga nationella myndigheter.

1005 Majs (+)

Det finns flera slags majs med korn i olika färger (guldgula, vita, ibland rödbruna eller spräckliga) och av växlande form (runda, tandliknande, tillplattade etc.).

Detta nummer omfattar inte sockermajs (7 kap.).

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 1005.10

Med "utsädesmajs" enligt nr 1005.10 avses endast majs som av behöriga nationella myndigheter anses utgöra sådan majs.

1006 Ris

Detta nummer omfattar:

1. ris med ytterskal ("paddy"), dvs. riskorn som fortfarande är tätt omslutna av ytterskalet;
2. skalat ris (råris, "cargo rice"), vilket trots att ytterskalet har avlägsnats med mekaniska sädesskalare fortfarande är omgivet av fruktväggen (perikarpen, silverhinnan). Skalat ris innehåller nästan alltid mindre mängd "paddy";
3. halvslipat ris, dvs. hela riskorn från vilka en del av fruktväggen har avlägsnats;
4. helt slipat ris ("bleached rice"), vilket består av hela riskorn från vilka fruktväggen har avlägsnats genom att kornen fått passera mellan koniska valsar.
   Helt slipat ris kan vara polerat och därefter glaserat för att förbättra dess utseende. Poleringen (som är avsedd att försköna den matta ytan hos det slipade riset) utförs i borstmaskiner eller med hjälp av s.k. polerkoner. Glaseringen består i att riskornen överdras med en blandning av druvsocker och talk i speciella glaseringstrummor.
   Numret omfattar också camolinoris, som består av slipat ris som är överdraget med en tunn oljehinna.
5. brutet ris, dvs. riskorn som har gått sönder under bearbetningen.
   
   Numret omfattar också följande varor:

Detta nummer omfattar inte ris som har underkastats behandlingar som avsevärt har förändrat kornens struktur. Förkokt ris, vilket utgör mekaniskt bearbetat ris som helt eller delvis har genomkokts och sedan torkats, klassificeras enligt nr 1904. Delvis genomkokt ris behöver kokas i 5 - 12 minuter innan det äts, medan helt genomkokt ris endast behöver läggas i vatten och kokas upp före förtäringen. Rostat ris ("puffed rice"), vilket erhålls genom svällning av riskornen och som är färdigt för direkt förtäring, klassificeras också enligt nr 1904.

1007 Sorghum

Detta nummer omfattar endast sådana typer av sorghum som utgör sädesslag och från vilka erhålls spannmål med användning som livsmedel. Bland sådana sorghumtyper kan nämnas caffrorum (kafferhirs), cernuum (vit durra), durra (brun durra) och nervosum (kaoliang).

Numret omfattar inte sådana typer av sorghum som används som djurfoder (i form av hö, ensilage eller grönfoder), såsom halepensis och sudanensis, och inte heller söta sorghumtyper (vilka används för framställning av sirap eller melass), såsom saccharatum (sockerdurra). I form av frön för utsäde klassificeras dessa produkter enligt nr 1209. I annat fall klassificeras sorghum med användning som djurfoder enligt nr 1214 och söta sorghumtyper enligt nr 1212. Numret omfattar inte heller kvastdurra (Sorghum vulgare var. technicum), vilken klassificeras enligt nr 1404.

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 1007.10

Med ”för utsäde” enligt HS-nr 1007.10 avses endast sådana typer av sorghum som betraktas som avsedda för sådd av behöriga nationella myndigheter.

A. Bovete, hirs och kanariefrö

Denna grupp omfattar:

1. bovete, även kallat svart vete. Detta tillhör familjen Polygonaceae, vilken skiljer sig helt från familjen Gramineae till vilken de flesta andra spannmålsslag hör;
2. hirs, vars korn är runda och blekgula till färgen. Hirs omfattar arter av växtsläktena Setaria, Pennisetum, Echinochloa, Eleusine (inbegripet Eleusine coracana - korakan) och Panicum samt arterna Digitaria sanguinalis och Eragrostis tef;
3. kanariefrö, som utgör glänsande, halmfärgade, långsträckta och i båda ändarna spetsade frön.

B. Annan spannmål

Denna grupp omfattar bl.a. spannmål från vissa hybrider av spannmålsväxter, t.ex. triticale, en korsning mellan vete och råg.

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 1008.21

Med ”för utsäde” enligt HS-nr 1008.21 avses endast sådan hirs som betraktas som avsedd för sådd av behöriga nationella myndigheter.

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar:

1. förmalningsprodukter av spannmål enligt 10 kap. och av sockermajs enligt 7 kap., andra än förmalningsåterstoder enligt nr 2302. I detta sammanhang bör observeras att förmalningsprodukter av vete, råg, korn, havre, majs (inbegripet malda hela majskolvar), sorghum, ris eller bovete enligt detta kapitel skall skiljas från återstoder enligt nr 2302 genom tillämpning av de kriterier beträffande stärkelsehalt och askhalt som är angivna i anm. 2 A till detta kapitel.
   Inom kapitlet skall, vad beträffar de sädesslag som är nämnda med namn i föregående stycke, mjöl och gryn enligt nr 1101 och 1102 skiljas från produkterna enligt nr 1103 och 1104 i enlighet med de kriterier angående passage genom en sikt som anges i anm. 2 B till kapitlet. Samtidigt måste krossgryn och grovt mjöl enligt nr 1103 uppfylla det för sädesslaget gällande kriteriet angående passage genom en sikt i anm. 3 till detta kapitel;
2. produkter som har erhållits av spannmål enligt 10 kap. genom att de har underkastats sådana behandlingar som framgår av lydelsen av de olika numren i detta kapitel, såsom mältning eller extrahering av stärkelse eller vetegluten;
3. produkter som har erhållits genom att råmaterial enligt andra kapitel (torkade baljväxtfrön, potatis, frukt, bär etc.) har underkastats behandlingar som liknar dem som är omnämnda i punkterna 1 och 2 ovan. 
   

Detta kapitel omfattar inte:

Detta nummer omfattar finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg (dvs. pulveriserade produkter som har erhållits genom förmalning av spannmål enligt nr 1001), om det uppfyller de krav beträffande stärkelsehalt och askhalt som är uppställda i punkten A i anm. 2 till detta kapitel (se allm. anv.) och även uppfyller det kriterium beträffande passage genom en standardsikt som föreskrivs i punkt B av samma anmärkning.

Mjöl enligt detta nummer får vara försatt med mycket små mängder av mineralfosfater, antioxidanter, emulgeringsmedel, vitaminer eller bakpulver (självjäsande mjöl). Vetemjöl får vidare vara berikat genom tillsats av vetegluten, i allmänhet högst 10 %.

Numret omfattar också "svällmjöl", dvs. mjöl som har värmebehandlats för att förklistra stärkelsen. Sådant mjöl används för tillverkning av beredningar enligt nr 1901, bakhjälpmedel och djurfoder. Det används vidare inom vissa industrier, såsom textilindustrin och pappersindustrin, och även inom metallindustrin (för beredning av kärnbindemedel).

Numret omfattar inte finmalet mjöl som har bearbetats ytterligare eller som har försatts med andra ämnen så att det har fått karaktär av livsmedelsberedning (i allmänhet nr 1901).

Numret omfattar inte heller mjöl som är blandat med kakao (nr 1806 om det innehåller minst 40 viktprocent kakao beräknat på fullständigt avfettad produkt, i annat fall nr 1901).

Detta nummer omfattar finmalet mjöl av spannmål (dvs. pulveriserade produkter som har erhållits genom förmalning av spannmål enligt 10 kap.), annat än mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg.

Förmalningsprodukter av råg, korn, havre, majs (inbegripet malda hela majskolvar), sorghum, ris eller bovete klassificeras som finmalet mjöl enligt detta nummer, om de uppfyller de krav beträffande stärkelsehalt och askhalt som är uppställda i punkten A i anm. 2 till detta kapitel (se allm. anv.) och även uppfyller det kriterium beträffande passage genom en standardsikt som föreskrivs i punkten B i samma anmärkning.

Mjöl enligt detta nummer får vara försatt med mycket små mängder av mineralfosfater, antioxidanter, emulgeringsmedel, vitaminer eller bakpulver (självjäsande mjöl).

Numret omfattar också "svällmjöl", dvs. mjöl som har värmebehandlats för att förklistra stärkelsen. Sådant mjöl används för tillverkning av beredningar enligt nr 1901, bakhjälpmedel och djurfoder. Det används vidare inom vissa industrier, såsom textilindustrin och pappersindustrin, och även inom metallindustrin (för beredning av kärnbindemedel).

Numret omfattar inte finmalet mjöl som har bearbetats ytterligare eller som har försatts med andra ämnen så att det har fått karaktär av livsmedelsberedning (i allmänhet nr 1901).

Numret omfattar inte heller mjöl som är blandat med kakao (nr 1806 om det innehåller minst 40 viktprocent kakao beräknat på fullständigt avfettad produkt, i annat fall nr 1901).

Krossgryn och grovt mjöl (inbegripet fingryn) enligt detta nummer utgör produkter som har erhållits genom sönderdelning av spannmålskorn (inbegripet malda hela majskolvar) och som, i fråga om vissa sädesslag, uppfyller de fordringar i fråga om stärkelsehalt och askhalt som återfinns i punkten A i anm. 2 till detta kapitel och även uppfyller det kriterium beträffande passage genom en standardsikt som föreskrivs i anm. 3 till detta kapitel.

I fråga om gränsdragningen mellan finmalet mjöl enligt nr 1101 och 1102, krossgryn och grovt mjöl enligt nr 1103 och produkterna enligt nr 1104, se allm. anv. till 11 kap. (punkt 1, andra stycket).

Krossgryn består av små stycken eller hela mjölhaltiga kärnor som har erhållits genom grov förmalning av spannmålskorn.

Grovt mjöl (inbegripet fingryn) utgör en mer kornig produkt än finmalet mjöl och erhålls antingen genom siktning efter första malningen eller genom förnyad malning och siktning av de gryn som har erhållits vid den första malningen.

Fingryn av durumvete (oäkta mannagryn) utgör den viktigaste råvaran för tillverkning av makaroner, spagetti och andra pastaprodukter men används också direkt som födoämne (t.ex. för beredning av mannagrynspudding).

Detta nummer omfattar också grovt mjöl (t.ex. av majs) som har förklistrats genom värmebehandling och som används exempelvis som tillsats vid bryggning.

Pelletar består av spannmålsförmalningsprodukter enligt detta kapitel som har agglomererats genom hoppressning, eller efter tillsats av högst 3 viktprocent bindemedel (se anm. 1 till andra avd.). Numret omfattar inte pelletar som består av återstoder från malning av spannmål (23 kap.).

Detta nummer omfattar alla oberedda förmalningsprodukter av spannmål, med undantag av finmalet mjöl (nr 1101 och 1102), krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar (nr 1103) samt återstoder (nr 2302). I fråga om gränsdragningen mellan produkterna enligt nr 1104 och de produkter som enligt vad nyss sagts inte omfattas av detta nummer, se punkt 1 i allm. anv. till 11 kap.

Detta nummer omfattar:

1. spannmål, valsad eller bearbetad till flingor (t.ex. korn och havre), som har erhållits genom valsning eller pressning av hela, oskalade eller skalade korn eller av gröpad (dvs. grovmalen) spannmål eller av de produkter som är beskrivna i punkt 2 och 3 nedan eller i punkt 2 – 5 i anv. till nr 1006. Härvid behandlas grynen vanligen med vattenånga (ångprepareras) eller pressas mellan upphettade valsar. Majsflingor (corn flakes) och liknande frukosträtter utgör däremot beredda produkter som är färdiga att ätas direkt och förs därför, liksom andra på liknande sätt beredda produkter, till nr 1904;
2. havre, bovete och hirs, från vilka agnarna men inte fruktväggen har avlägnats.
   Numret omfattar emellertid inte sådan havre som i sitt naturliga tillstånd saknar agnar, under förutsättning att den inte har undergått annan bearbetning än tröskning eller rensning (nr 1004);
3. spannmål som har skalats eller bearbetats på annat sätt för att helt eller delvis avlägsna hinnan (fruktväggen eller perikarpen) under agnarna (helgryn). I allmänhet är då den mjölhaltiga kärnan synlig. Även den vara som uppstår då agnarna avlägsnas från de varieteter av sädesslaget korn som har blomfjällen sammanvuxna med kärnan klassificeras enligt detta nummer. (Agnarna kan endast avlägsnas genom slipning, eftersom de är så fast förenade med kärnan att de inte kan avskiljas genom enbart tröskning eller rensning – se anv. nr 1003.)
4. pärlgryn (huvudsakligen av sädesslaget korn), vilka består av sädeskorn från vilka praktiskt taget hela fruktväggen har avlägsnats; dessa korn har avrundade ändar;
5. gröpad (dvs. grovmalen) spannmål, vilken skiljer sig från krossgryn genom att partiklarna är grövre och av mera oregelbunden form;
6. groddar av spannmål, vilka avskiljs från sädeskornen under första fasen av malningen och vilka i detta tillstånd är hela eller något tillplattade (valsade groddar). För att förbättra hållbarheten kan groddarna delvis avfettas eller värmebehandlas. Med hänsyn till den avsedda användningen är groddarna ibland bearbetade till flingor eller malda (grovmalda eller malda till mjöl) och kan vara försatta med vitaminer, t.ex. för att ersätta dem som har gått förlorade vid bearbetningen.
   Hela eller valsade groddar används i allmänhet för extraktion av olja. Groddar i form av flingor eller mjöl används till födoämnen (kex och andra bakverk, dietiska beredningar) och djurfoder (tillverkning av tillsatsfoder) samt vid tillverkning av farmaceutiska preparat. Återstoder från extraktion av olja ur spannmålsgroddar skall klassificeras enligt nr 2306.

Numret omfattar inte heller:

1105 Mjöl, pulver, flingor, korn och pelletar av potatis

Detta nummer är tillämpligt för torkad potatis i form av mjöl, pulver, flingor, korn eller pelletar. Mjölet, pulvret, flingorna och kornen enligt detta nummer kan framställas genom ångkokning och mosning av färsk potatis samt efterföljande torkning av det erhållna moset, antingen till mjöl, pulver eller korn eller till tunna blad som sönderdelas till små flingor. Pelleterna enligt detta nummer framställs vanligen genom agglomeration av mjöl, pulver eller av potatisbitar.

Produkter enligt detta nummer får vara försatta med mycket små mängder av antioxidanter, emulgeringsmedel eller vitaminer.

Numret omfattar emellertid inte produkter som har försatts med andra ämnen så att de har fått karaktär av potatisberedningar.

Numret omfattar inte heller:

Detta nummer inbegriper mjöl och pulver av ärter, bönor eller linser. Dessa produkter används huvudsakligen för beredning av soppor eller puréer.

Numret omfattar inte:

Dessa produkter erhålls genom enkel malning eller rivning av sagopalmens märg, av torkade maniokrötter etc. Vissa av produkterna underkastas ofta värmebehandling under tillverkningens gång för att avlägsna giftiga ämnen.

Denna behandling kan medföra att stärkelsen förklistras.

Numret omfattar inte stärkelse som har utvunnits ur ovannämnda råvaror. (Det bör observeras att stärkelse som är utvunnen ur sago ibland kallas sagomjöl.) Stärkelse klassificeras enligt nr 1108 och kan skiljas från mjöl enligt nr 1106 genom att det senare i motsats till stärkelse inte knastrar vid kramning mellan fingrarna. Numret omfattar inte heller mjöl och pulver av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 0714, som har sammanpressats till pelletar (nr 0714).

Bland frukt, bär och nötter enligt 8 kap. som har bearbetats till mjöl eller pulver märks främst kastanjer, mandlar, dadlar, bananer, kokosnötter och tamarindfrukter.

Numret omfattar också mjöl och pulver av fruktskal.

Numret omfattar emellertid inte tamarindpulver i förpackningar för försäljning i detaljhandeln för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk (nr 3004).

Produkter enligt detta nummer får innehålla tillsats av mycket små mängder av antioxidanter eller emulgeringsmedel.

Numret omfattar inte heller:

1107 Malt, även rostat

Malt består av grodda sädeskorn (oftast korn) och har vanligen underkastats en efterföljande torkning i varmluftsugn (kölna).

Malt har svagt markerade, längsgående räfflor och är utvändigt brungult, invändigt vitt. Det ger kritliknande streck och i motsats till omältad säd flyter det vanligen på vatten och kan också lätt smulas sönder. Malt har karakteristisk lukt, som närmast påminner om bakat bröd, och svagt sötaktig smak.

Detta nummer omfattar helt malt, krossat malt och maltmjöl. Det omfattar också rostat malt (t.ex. för färgning av öl), men det omfattar inte produkter som har undergått vidare bearbetning, t.ex. maltextrakt och livsmedelsberedningar av maltextrakt enligt nr 1901 och inte heller rostat malt som föreligger som kaffesurrogat (nr 2101).

1108 Stärkelse; inulin

Stärkelse, vilken kemiskt sett är ett kolhydrat, förekommer i cellerna hos många växter. De viktigaste stärkelsekällorna är sädeskorn (t.ex. majs, vete och ris), vissa lavar, vissa stam- eller rotknölar (potatis, maniok, arrowrot etc.) samt märg av sagopalm.

Stärkelse utgör vita, luktlösa pulver av fina korn som knistrar vid kramning mellan fingrarna. Den ger i allmänhet med jod en kraftig mörkblå färg (utom amylopektinstärkelse som ger en rödbrun färg). Betraktade i polariserat ljus under mikroskop uppvisar kornen karakteristiska mörka polarisationskors. Stärkelse är olöslig i kallt vatten, men om den upphettas i vatten över sin förklistringstemperatur (ca 60 °C för de flesta stärkelsearter), bryts kornen sönder till stärkelseklister. Stärkelse behandlas i kommersiell skala så att ett flertal produkter bildas, som klassificeras enligt andra nummer, t.ex. modifierad stärkelse, rostad löslig stärkelse, dextrin, maltodextrin och druvsocker (glukos, dextros). Stärkelse används också som sådan inom många industrier, i synnerhet livsmedels-, pappers-, pappersbearbetnings- och textilindustrierna.

Numret omfattar också inulin, som kemiskt sett liknar stärkelse men som med jod i stället för blåfärgning ger en ljust gulbrun färgning. Det utvinns ur jordärtskockor, dahliarötter och cikoriarötter. När inulin hydrolyseras genom långvarig kokning i vatten bildas fruktsocker (fruktos).

Detta nummer omfattar inte:

1109 Vetegluten, även torkat

Gluten extraheras ur vetemjöl genom en enkel separation med vatten från de andra beståndsdelarna (stärkelse etc.). Det förekommer i form av en vitaktig, viskös vätska (fuktigt gluten) eller ett gulaktigt pulver (torrt gluten).

Det består i huvudsak av en blandning av olika proteiner, varav de viktigaste är gliadin och glutenin (vilka utgör 85 – 95 % av den totala mängden proteiner). Närvaron av dessa proteiner är utmärkande för vetegluten och ger detta dess elasticitet och plasticitet när det blandas med vatten i lämpliga proportioner.

Gluten används huvudsakligen för att öka proteinhalten i vissa mjölsorter som används för tillverkning av bröd, skorpor eller kex, av makaroner och liknande produkter och av preparat för dietiskt bruk. Det används också i vissa köttberedningar samt för tillverkning av vissa limsorter, av glutensulfat och glutenfosfat, av hydrolyserade vegetabiliska proteiner och av natriumglutamat.

Numret omfattar inte:

Allmänna anvisningar

Nr 1201 – 1207 omfattar frön och frukter av sådana slag som används för utvinning (genom pressning eller genom extrahering med lösningsmedel) av oljor eller fetter för förtäring eller för industriellt bruk, oavsett om de i det aktuella fallet är avsedda för sådant ändamål eller skall användas som utsäde eller för annat ändamål. Dessa nummer omfattar emellertid inte produkter enligt nr 0801 eller 0802, oliver (7 eller 20 kap.) samt vissa frön och frukter ur vilka olja kan utvinnas men som främst används för andra ändamål, t.ex. aprikos-, persiko- och plommonkärnor (nr 1212) samt kakaobönor (nr 1801).

De frön och frukter som omfattas av nr 1201 – 1207 kan vara hela, sönderdelade, krossade eller skalade. De kan också ha undergått värmebehandling som huvudsakligen varit avsedd att göra dem hållbarare (t.ex. genom att inaktivera de fettnedbrytande enzymerna och avlägsna en del av fuktigheten), att avbittra produkterna, att inaktivera näringshämmande faktorer eller att underlätta produkternas användning. En sådan behandling är dock tillåten endast om den inte förändrar frönas och frukternas karaktär av naturprodukter och inte gör dem lämpligare för speciell användning än för allmänt bruk.

Dessa nummer omfattar inte fasta återstoder från utvinning av vegetabilisk olja ur oljeväxtfrön eller oljehaltiga frukter (inbegripet avfettat mjöl) (nr 2304, 2305 eller 2306).

1201 Sojabönor, även sönderdelade

Sojabönor är ett mycket viktigt råmaterial för utvinning av vegetabilisk olja. Sojabönor enligt detta nummer får vara avbittrade genom värmebehandling (se allm. anv. till detta kapitel).

Numret omfattar emellertid inte rostade sojabönor med användning som kaffesurrogat (nr 2101).

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 1201.10

Med ”för utsäde” enligt HS-nr 1201.10 avses endast sådana sojabönor som betraktas som avsedda för sådd av behöriga nationella myndigheter.

Detta nummer omfattar jordnötter, även skalade eller sönderdelade men inte rostade eller på annat sätt beredda för förtäring. Jordnötter enligt detta nummer får vara värmebehandlade för att göra dem hållbarare (se allm. anv. till detta kapitel). Jordnötter som är rostade eller på annat sätt beredda för förtäring förs till 20 kap.

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 1202.30

Med ”för utsäde” enligt HS-nr 1202.30 avses endast sådana jordnötter som betraktas som avsedda för sådd av behöriga nationella myndigheter.

1203 Kopra

Kopra utgörs av torkade kokosnötkärnor, vilka används för utpressning av kokosolja och inte är lämpliga till människoföda.

Detta nummer omfattar inte torkad kokos, dvs. torkad och strimlad kokosnötskärna som är lämplig som livsmedel (nr 0801)

1204 Linfrön, även sönderdelade

Av linfrön, dvs. fröna från linväxten, erhålls en av de viktigaste av de torkande oljorna.

1205 Rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade

Detta nummer omfattar rapsfrön och rybsfrön, dvs. frön från flera arter av släktet Brassica, i synnerhet Brassica napus (raps) och Brassica rapa (eller Brassica campestris) (rybs). Numret omfattar såväl traditionella rapsfrön och rybsfrön som rapsfrön och rybsfrön med låg halt av erukasyra. Rapsfrön och rybsfrön med låg halt av erukasyra t.ex. ”canolafrön” eller europeiska rapsfrön och rybsfrön, benämnda ”dubbellåga”, ger en icke flyktig olja med en halt av erukasyra på mindre än 2 viktprocent och en komponent i fast form som innehåller mindre än 30 mikromol glukosinolater per gram.

1206 Solrosfrön, även sönderdelade

Detta nummer omfattar frön av solros (Helianthus annuus).

1207 Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, även sönderdelade

Detta nummer omfattar frön och frukter av sådana slag som används för utvinning av oljor eller fetter för förtäring eller för industriellt bruk, andra än de som är nämnda i nr 1201 – 1206 (se även allm. anv. till detta kapitel).

Detta nummer omfattar bl.a.:

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 1207.21

Med ”för utsäde” enligt HS-nr 1207.21 avses endast sådana bomullsfrön som betraktas som avsedda för sådd av behöriga nationella myndigheter.

Detta nummer omfattar mjöl, icke avfettat eller delvis avfettat, som har erhållits genom malning av de oljeväxtfrön eller oljehaltiga frukter som omfattas av nr 1201 – 1207. Det omfattar också mjöl som har helt avfettats och därefter helt eller delvis återfettats med sin ursprungliga olja (se anm. 2 till detta kapitel).

Numret omfattar inte:

Detta nummer omfattar alla frön, frukter och sporer av sådana slag som används som utsäde, även sådana produkter som inte längre är grobara. Det omfattar emellertid inte sådana produkter som är omnämnda i slutet av denna anvisning och vilka, även om de är avsedda att användas som utsäde, klassificeras någon annanstans därför att de normalt används för andra ändamål än sådd.

Numret inbegriper betfrön, gräsfrön och andra vallväxtfrön (lusern, esparsett, klöver, ängssvingel, rajgräs, ängsgröe, timotej etc.), blomsterfrön, grönsaksfrön, frön av skogsträd (inbegripet kottar av barrträd, innehållande frön), frön av fruktträd, frön av växter tillhörande vickersläktet (andra än frön av Vicia faba, dvs. bondbönor och hästbönor), frön av lupiner, tamarindfrön, frön av tobaksväxten samt frön av växter enligt nr 1211 (dock inte frön som själva används främst för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål).

Produkter enligt detta nummer (i synnerhet gräsfrön) kan vara utspridda tillsammans med små korn av gödselmedel på ett papper och täckta med ett tunt vaddlager som hålls på plats av ett förstärkningsnät av plast.

Detta nummer omfattar inte:

Humle utgör de fjälliga, kottliknande hängena eller blommorna av humleväxten (Humulus lupulus). Den används huvudsakligen inom bryggeriindustrin för att ge smak åt ölet, men den används också för medicinskt ändamål. Humle klassificeras enligt detta nummer oavsett om den är färsk eller torkad och även om den är mald eller pulveriserad eller föreligger i form av pelletar (dvs. små cylindrar, kulor e.d. som har agglomererats genom hoppressning, även efter tillsats av högst 3 % bindemedel).

Lupulin är ett gult, hartsartat pulver som täcker humleblommorna och som innehåller det beska, aromatiska ämne som ger humle dess karakteristiska egenskaper. Varan används vid ölframställning för att delvis ersätta humle samt inom medicinen. Den avskiljs från humle på mekanisk väg sedan denna torkats.

Numret omfattar inte:

Detta nummer omfattar vegetabiliska produkter av sådana slag som används främst för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt eller medicinskt bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål. De kan förekomma som hela växter, mossor eller lavar eller i form av växtdelar, t.ex. trä, bark, rötter, stjälkar, blad, blommor, kronblad, frukter och frön (andra än oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter som omfattas av nr 1201 – 1207) eller i form av avfall, vanligen härrörande från mekanisk bearbetning. De klassificeras enligt detta nummer oavsett om de är färska, kylda, frysta eller torkade och även om de är skurna, krossade, malda eller pulveriserade och i förekommande fall även om de är rivna eller skalade. Varor enligt detta nummer kan också vara indränkta med alkohol.

Växter och delar (inbegripet frön och frukter) av träd, buskar eller andra växter klassificeras enligt detta nummer om de är av sådana slag som direkt används för ovannämnda ändamål eller används för framställning av extrakter, alkaloider eller eteriska oljor som är lämpliga för sådana ändamål. Numret omfattar däremot inte frön och frukter av sådana slag som används för utvinning av feta oljor; dessa klassificeras enligt nr 1201 – 1207, även om de utvunna oljorna skall användas för de ändamål som anges i nr 1211.

Det bör också observeras att numret inte omfattar vegetabiliska produkter som svarar mot mera specificerade varubeskrivningar i andra nummer i tulltaxan, även om de också är lämpliga för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk etc., t.ex. skal av citrusfrukter (nr 0814); vanilj, kryddnejlikor, anis, stjärnanis och andra produkter enligt 9 kap.; humle (nr 1210); cikoriarot enligt nr 1212; naturliga gummiarter, hartser, gummihartser och oleoresiner (nr 1301).

Levande växter och rötter av cikoriaarter samt andra levande plantor, lökar, rhizomer etc., som uppenbarligen är avsedda för plantering, samt blommor, blad etc. för prydnadsändamål förs till 6 kap.

Det bör observeras att sådana träslag som främst används för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål förs hit endast om de föreligger som flis, spån eller i mald eller pulveriserad form. Detta nummer omfattar inte sådant trä i andra former (44 kap.).

Vissa växter eller växtdelar (inbegripet frön och frukter) enligt detta nummer kan vara förpackade (t.ex. i små påsar) för beredning av örtte. Produkter av detta slag som består av växter eller växtdelar (inbegripet frön och frukter) av en enda art (t.ex. pepparmyntte) klassificeras enligt detta nummer.

Numret omfattar emellertid inte produkter av detta slag som består av växter eller växtdelar (inbegripet frön och frukter) av olika arter (med eller utan inblandning av växter eller växtdelar enligt andra nummer) eller som består av en blandning växter eller växtdelar (av en enda art eller av flera arter) med andra ämnen, t.ex. med ett eller flera växtextrakter (nr 2106).

Det bör även observeras att följande produkter alltefter beskaffenheten klassificeras enligt nr 3003, 3004, 3303 – 3307 eller 3808:

En klassificering av vegetabiliska produkter enligt nr 1211 på grund av att de används främst för framställning av farmaceutiska produkter betyder emellertid inte nödvändigtvis att de är att anse som medikamenter enligt nr 3003 eller 3004 när de utgör blandningar eller föreligger som oblandade produkter i avdelade doser eller i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln. Medan ordet "medikamenter" i nr 3003 och 3004 endast avser produkter med terapeutisk eller profylaktisk användning, avser det till innebörden vidare begreppet "farmaceutiska produkter" såväl medikamenter som produkter som inte används för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk (t.ex. stärkande drycker, berikade födoämnen och blodgrupperingsreagens).

Numret omfattar inte heller:

Detta nummer omfattar bl.a. följande produkter:

abelmoschus (Hibiscus abelmoschus): frön
alm (Ulmus fulva): bark
alruna; rötter eller rhizomer
altea (Althaea officinalis): blommor, blad och rötter
angelika (Archangelika officinalis): rötter och frön
angostura (Galipea officinalis): bark
araroba (Andira araroba): pulver (goapulver)
arnika (Arnica montana): rötter, stjälkar, blad och blommor
backsippa (Anemone pulsatilla): örter
barbasko (timbo) (Lonchocarpus nicou): bark och rötter
basilikört (Ocimum basilicum): blommor och blad
belladonna (Altropa belladonna): örter, rötter, bär, blad och blommor
bertramrot (Anacyclus pyrethrum): rötter
blodstilla (hydrastis) (Hydrastis canadensis): rötter
boldoträd (Peumus boldus): blad
bolmört (Hyoscyamus niger): rötter, frön och blad
bucko (Barosma betulina, Barosma serratifolia och Barosma crenulata): blad
cannabis (Cannabis sativa): örter
chenopodium: frön
damiana (Turnera diffusa): blad
Datura metel : blad och frön
derris (Derris elliptica och Derris trifoliata): rötter
digitalis (Digitalis purpurea): blad och frön
efedra (ma-huang): stjälkar och kvistar
eklav (Evernia furfuracea)
eukalyptus (Eucalyptus globulus): blad
fläder (Sambucus nigra): blommor och bark
frangula: bark
galanga (Alpinia officinarum): rhizomer
gentiana (Gentiana lutea): rötter
ginseng (Panax quinquefolium och Panax ginseng): rötter
gråbo (Artemisia vulgaris): rötter
guajakträd (Guaiacum officinale och Guaiacum sanctum): ved
guapiträd (Guarea rusbyi): bark (kocillanabark)
gurkört (stofferblomma) (Borago officinalis): stjälkar och blommor
hamamelis (Hamamelis virginiana): bark och blad
hundrova (Bryonia diocia): rötter
ignatiusböna (Strychnos ignatii)
ipomoea (Ipomoea orizabensis): rötter
isop (Hyssopus officinalis): blommor och blad
jaborandi (Pilocarpus jaborandi och Pilocarpus microphyllus): blad
jalap (Ipomoea purga): rötter
johimbe (Corynanthe johimbe): bark
jordrök (Fumaria officinalis): blad och blommor
järnört (verbena): blad och toppar
kalabarböna (Physostigma venenosum): bönor
kalmus (Acorus calamus): rötter
kalumba (Jateorhiza palmata): rötter
kamomill (Matricaria chamomilla, Anthemis nobilis): blommor
kardborre (Arctium lappa): frön och torkade rötter
kaskarillträd (Croton eluteria): bark
kassia (Cassia fistula): baljor och pulp (renad pulp, ett vattenextrakt, klassificeras enligt nr 1302)
kattost (Malva silvestris och Malva rotundifolia): blad och blommor
kinaträd (Cinchona-arter): bark
kockelkärna (Anamirta paniculata): frukt
kokabuske (Erythroxylon coca och Erythroxylon truxillense): blad
kolokvint (Citrullus colocynthis): frukt
kondurangoranka (Marsdenia condurango): bark
kransborre (Marrubium vulgare): örter och stjälkar
kryddnejlika (Caryophyllus aromaticus): bark och blad
kräkrot (Cephaelis ipecacuanha): rötter
kubebapeppar (Cubeba officinalis Miquel eller Piper cubeba): pulver
kungsljus (Verbascum thapsus och Verbascum phlomoides): blad och blommor
kungsmynta (vildmejram, oregano) (Origanum vulgare)
kvassia (Quassia amara och Pieraena excelsa): ved och bark
kvickrot (Agropyrum repens): rötter
kvitten: frön
körsbärslager (Prunus laurocerasus): bär
körsbärsstjälk
lakritsrot (Glycyrrhiza glabra): rötter
lavendel (Lavandula vera): blommor och örter
linaloe (Bursera delphechiana): ved
lind (Tilia europaea): blommor och blad
lobelia (Lobelia inflata): örter och blommor
luktviol (Viola odorata): rötter och torkade blommor
långpeppar (Piper longum): rötter och underjordiska delar av stjälken
malört (Artemisia absinthium): blad och blommor
maskfrö (Artemisia cina): blommor
maskros (Taraxacum officinale): rötter
mejram, vild (Origanum vulgare), se kungsmynta; mejram, odlad (Majorana hortensis eller Origanum majorana) förs till 7 kap.
meliss (Melissa officinalis): blad, blommor och toppar
mjöldryga
mjölon (Uva ursi): blad
mynta (av alla slag)
myska (Asperula odorata): örter
nattskatta (Solanum nigrum)
nysrot (Veratrum album och Veratrum viride): rötter
olvon, amerikanskt (Viburnum prunifolium): rotbark
oregano (Origanum vulgare), se kungsmynta
patschuli (Pogostemon patchouli): blad
pepparmynta (se mynta)
Plantago psyllium: örter och frön
podofyllum (Podophyllum peltatum): rötter eller rhizomer
pomerans (Citrus aurantium subsp. amara): blad och blommor
pyrethrum (Chrysantemum cinerariaefolium): blad, stjälkar och blommor
rabarber (Rheum officinale): rötter
rataniarot (Krameria triandra): rötter
renfana (Tanacetum vulare): rötter, blad och frön
rosmarin (Rosmarinus officinalis): örter, blommor och blad
rosor: blommor
rävkaka (Strychnos nux-vomica): frön
sabadilla (Schoenocaulon officinale): frön
sagradaträd (Rhamnus purshiana): bark
salvia (Salvia officinalis): blad och blommor
sandelved: spån (vita och gula)
sarsaparilla (Smilax): rötter
sassafras (Sassafras officinalis): bark, rötter och ved
senega (Polygala senega): rötter
senna (Cassia acutifolia och Cassia angustifolia): baljor och blad
sjölök (Urginea maritima, Urginea scilla): lökar
skammoniumvinda (Convolvulus scammonia): rötter
spikklubba (Datura stramonium): blad och toppar
stormhatt (Aconitum napellus): rötter och blad
strofant (Strophantus kombe): frön
styvmorsviol: blommor
tallstrunt
tidlösa (Colchicum autumnale): lökar och frön
tonkaböna (Dipterix odorata): bönor
träjon (Dryopteris filix-mas): rötter
tusengyllenört (Erythraea centaurium): örter
valeriana (vänderot) (Valeriana officinalis): rötter
vallmo (Papaver somniferum): kapslar (omogna, torkade)
vallört (Symphytum officinale): rötter
valnötsträd: blad
vattenklöver (Menyanthes trifoliata): blad
vinruta (Ruta graveolens): blad
violrot (Iris germanica, Iris pallida och Iris florentina): rötter
ärenpris (Veronica officinalis): blad
ärenpris, virginiansk (Veronica virginica): rötter

De botaniska namnen i ovanstående förteckning (som inte är fullständig) har angivits för att underlätta identifieringen av växterna. Omnämnandet av det botaniska namnet för en viss art innebär inte nödvändigtvis att andra arter av samma växtfamilj inte omfattas av nr 1211.

Vissa produkter enligt detta nummer, vilka anses utgöra narkotiska droger under internationell lagstiftning, är medtagna i den lista som finns sist i kapitel 29.

A. Tång och andra alger

Detta nummer omfattar alla slags Tång och alger, både ätbara och oätliga. De kan vara färska, kylda, frysta, torkade eller malda. Tång och alger används för olika ändamål (t.ex. i farmaceutiska eller kosmetiska produkter eller som människoföda, djurfoder eller gödselmedel).

Numret omfattar också tång- och algmjöl, även sådant som består av en blandning av många olika slags tång och alger.

Numret omfattar inte:

B. Sockerbetor och sockerrör

Detta nummer omfattar också sockerbetor och sockerrör i de former som framgår av numrets lydelse. Numret omfattar inte bagass, den fibrösa återstoden av sockerrör efter utvinning av sockret (nr 2303).

C. Johannesbröd

Johannesbröd (locust eller carob beans) utgör frukterna av ett litet, ständigt grönt träd (Ceratonia siliqua) som hör hemma i medelhavsområdet. Varan består av bruna baljor som innehåller ett stort antal frön och som används huvudsakligen för alkoholframställning och som fodermedel.

Johannesbröd innehåller stor mängd socker och äts ibland som sötsak.

Detta nummer omfattar också frövita (endosperm), groddar och hela frön samt pulveriserade groddar, även blandade med pulveriserade fröskal.

Numret omfattar inte mjöl av enbart frövita, vilket klassificeras enligt nr 1302 som ett växtslem eller förtjockningsmedel.

Denna grupp omfattar fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter av sådana slag som direkt eller efter bearbetning huvudsakligen används som människoföda men som inte är nämnda eller inbegripna någon annanstans i tulltaxan.

Gruppen omfattar därför aprikos-, persiko- (inklusive nektariner) och plommonkärnor (används huvudsakligen som ersättning för mandel), även om dessa också kan användas för utvinning av olja.

Numret omfattar också orostad cikoriarot av varieteten Cichorium intybus sativum, färsk eller torkad, hel eller sönderdelad. Numret omfattar inte rostad cikoriarot, vilken används som ett kaffesurrogat (nr 2101). Annan orostad cikoriarot klassificeras enligt nr 0601.

Angelikastjälkar, vilka används huvudsakligen för framställning av kanderad angelika eller andra sockerberedningar av angelika, förs också till nr 1212. De är i allmänhet tillfälligt konserverade i saltlake.

Numret omfattar också söta sorghumtyper, t.ex. saccharatum, vilka används främst för tillverkning av sirap eller melass.

Numret omfattar inte fruktkärnor av sådana slag som används som snidningsmaterial (t.ex. dadelkärnor) (nr 1404) samt rostade fruktkärnor (klassificeras i allmänhet som kaffesurrogat – nr 2101).

Detta nummer omfattar endast halm, agnar och skal av spannmål i det skick som de har erhållits vid tröskningen eller hackade, malda eller pressade eller i form av pelletar (dvs. små cylindrar, kulor e.d. som har agglomererats genom hoppressning, även efter tillsats av högst 3 viktprocent bindemedel) men inte vidare bearbetade. Numret omfattar inte tvättad, blekt eller färgad halm (nr 1401).

Detta nummer omfattar:

1. kålrötter (Brassica napobrassica), foderbetor, foderrovor, fodermorötter (vita eller blekgula till färgen) och andra foderrotfrukter. Dessa rötter klassificeras enligt detta nummer även om vissa av dem är lämpliga som människoföda;
2. hö, lusern (alfalfa), klöver, esparsett, foderkål, lupiner, vicker och liknande djurfoder, färska eller torkade, hela, skurna, hackade eller pressade. Dessa produkter förs hit även om de har saltats eller behandlats på annat sätt i silo för att de inte skall jäsa eller försämras på annat sätt.
   Med "liknande djurfoder" avses endast växter som odlas speciellt för foderändamål. Det omfattar inte sådant vegetabiliskt avfall som kan användas för samma ändamål (nr 2308). Djurfoder enligt detta nummer kan också föreligga i form av pelletar (dvs. små cylindrar, kulor e.d. som har agglomererats genom hoppressning, även efter tillsats av högst 3 viktprocent bindemedel).

Numret omfattar inte heller:

I. Schellack o.d.

Schellack o.d. består av en hartsartad substans som bildas på flera slag av tropiska träd av en insekt som tillhör samma familj som koschenill och kermes.

De viktigaste handelsformerna av denna substans är följande:

Numret omfattar inte den saft som härrör från vissa orientaliska träd och som hårdnar och bildar en motståndskraftig film när den utsätts för luftens inverkan (japansk eller kinesisk lack e.d.) (nr 1302).

II. Naturliga gummiarter, hartser, gummihartser och balsamer

Naturliga gummiarter, hartser, gummihartser och oleoresiner har den gemensamma egenskapen att de utsöndras från växter och därvid stelnar genom luftens påverkan. Benämningarna används dock ibland utan större åtskillnad.

Dessa produkter har följande särskiljande egenskaper:

De viktigaste av ovannämnda produkter är:

1. gummi arabicum (erhålls från olika akaciaarter och kallas också nil-, aden- eller senegalgummi); dragantgummi (erhålls från olika arter av släktet Astragalus); basragummi; acajougummi eller anacardiumgummi (erhålls från cashewnötsträdet); indiskt gummi; gummi från olika arter av familjen Rosaceae, såsom körsbärs-, plommon, aprikos-, persiko- och mandelträd;
2. flytande balsamer (råa eller renade) från tall (inbegripet terpentinbalsam), gran och andra barrträd, ävensom barrträdshartser (gallipot etc.), vilka utgörs av utsöndrade, intorkade massor som erhålls från insnitt i trädstammarna och som innehåller vegetabiliska föroreningar;
3. kopal (indisk och brasiliansk kopal, kongokopal etc.), inbegripet fossil kopal; kaurikopal; dammarharts; mastix; elemi; sandarak; drakblod;
4. gummigutta; ammoniakgummi; dyvelsträck (asafoetida); skammonium; prustkåda (euforbium); galbanum; opoponax (panaxgummi); olibanum eller rökelse (virak); myrra; akaroidharts; guajakharts;
5. bensoeharts; styrax eller storax (fast eller flytande); tolubalsam; perubalsam; kanadabalsam; kopaivabalsam; mekkabalsam; thapsia;
6. cannabisharts (rått eller renat), vilket erhålls från cannabisväxten. (Cannabisharts är en narkotisk drog, se listan som finns sist i kapitel 29.)
   

De naturliga gummiarter, hartser, gummihartser och oleoresiner som omfattas av detta nummer kan vara råa, tvättade, renade, blekta, krossade eller pulveriserade. De omfattas emellertid inte av detta nummer när de har behandlats t.ex. med vatten under tryck eller med oorganiska syror eller när de har värmebehandlats. Enligt detta nummer klassificeras därför inte gummiarter och gummihartser som har gjorts vattenlösliga genom behandling med vatten under tryck (nr 1302), gummiarter som har gjorts lösliga genom behandling med svavelsyra (nr 3506) samt hartser som har värmebehandlats för att göra dem lösliga i torkande oljor (nr 3806).

Nr 1301 omfattar inte heller:

A. Växtsafter och växtextrakter

Detta nummer omfattar växtsafter (vanligen erhållna genom naturlig avsöndring från eller insnitt i växter) och växtextrakter (erhållna från växten genom extraktion med lösningsmedel), under förutsättning att de inte är nämnda eller inbegripna i något annat tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning (se förteckningen över varor som inte omfattas av nr 1302 i slutet av avsnitt A av denna anvisning).

Dessa växtsafter och extrakter skiljer sig från de eteriska oljorna, resinoiderna och extraherade oleoresinerna enligt nr 3301 genom att de, förutom att de innehåller flyktiga luktämnen, innehåller en mycket större del av andra växtämnen (t.ex. klorofyll, tanniner, bitterämnen, kolhydrater och andra extraktivämnen).

Bland växtsafter och växtextrakter enligt detta nummer kan nämnas:

1. opium, den intorkade saften från vallmo (Papaver somniferum), som erhålls genom snittning av de omogna fruktkapslarna eller genom extrahering av stjälkar eller fruktkapslar. Det förekommer vanligen i form av kulor eller kakor av varierande storlek och form. Numret omfattar emellertid inte vallmostråkoncentrat innehållande minst 50 viktprocent alkaloider (se anm. 1 f till detta kapitel);
2. lakritsextrakt, vilket extraheras ur de torkade rötterna av en växt som tillhör familjen Leguminosae (Glycyrrhiza glabra) med hett vatten under tryck och sedan koncentreras. Varan förekommer i flytande form eller i form av block, kakor, stänger, skurna skivor eller pulver. Lakritsextrakt som innehåller mer än 10 viktprocent sackaros eller, oavsett sockerhalten, föreligger som (dvs. berett till) konfektyrer klassificeras enligt nr 1704 (se anv. till detta nummer).
3. humleextrakt;
4. pyrethrumextrakt, vilket erhålls huvudsakligen ur blommorna av olika pyrethrumarter (t.ex. Chrysanthemum cinerariaefolium) genom extraktion med organiskt lösningsmedel, såsom normalhexan eller petroleumeter;
5. extrakter ur rötter av rotenonhaltiga växter (derris, cubé, timbo, barbasko etc.);
6. extrakter och tinkturer av alla växter av släktet Cannabis. Numret omfattar inte cannabisharts, rått eller renat (nr 1301);
7. ginsengextrakt, vilket erhålls genom extraktion av ginsengrötter med vatten eller alkohol. Sådant extrakt klassificeras enligt detta nummer även om det föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln.
   Numret omfattar inte blandningar av ginsengextrakt med andra ingredienser (t.ex. mjölksocker eller druvsocker), vilka används för beredning av ginsengte (nr 2106);
8. aloe, en förtjockad saft med mycket besk smak, vilken erhålls från olika varieteter av växten med samma namn (tillhörande familjen Liliaceae);
9. podofyllin, en hartsartad substans som extraheras med alkohol ur de torkade rhizomerna av Podophyllum peltatum;
10. kurare, ett vattenextrakt ur blad och bark av olika växter tillhörande släktet Strychnos;
11. kvassiaextrakt, vilket erhålls ur veden från busken Quassia amara (tillhörande familjen Simaroubaceae), som växer i Sydamerika. Kvassin, det viktigaste bitterextraktet ur veden från Quassia amara, är en heterocyklisk förening enligt nr 2932;
12. andra medicinska extrakter, vilka erhålls t.ex. ur belladonna, bolmört, brakved, gentiana, hamamelis, jalapa, kina, koka, kolokvint, mjöldryga, vissa ormbunkar, rabarber, sagrada, sarsaparilla, tallstrunt, tamarind, valeriana och vitlök;
13. manna, en fast, söt växtsaft, som erhålls från insnitt i vissa slag av ask;
14. fågellim, dvs. det tjockflytande, trådiga, grönaktiga lim som extraheras ur mistelbär och järnek;
15. vattenextrakt som har erhållits ur kassiapulp. Numret omfattar emellertid inte kassiabaljor och kassiapulp (nr 1211);
16. kina, en förtjockad växtsaft från vissa tropiska träd, vilken används som garvmedel och inom medicinen;
17. japanlack (kinalack eller naturlig lack), en växtsaft som erhålls från insnitt i vissa Rhus-(urushi-)arter som växer i Östasien (t.ex. Rhus vernicifera). Det används för bestrykning eller dekorering av olika föremål (brickor, skrin etc.);
18. papayasaft, även intorkad men inte renad till enzymet papain. (De agglomererade mjölksaftkornen kan fortfarande iakttas vid mikroskopisk undersökning.) Numret omfattar inte papain (nr 3507);
19. kolaextrakt, vilket erhålls ur kolanötter (frön av olika arter av släktet Cola, t.ex. Cola nitida) och huvudsakligen används vid framställning av vissa drycker;
20. extrakt ur skal av cashewnötter. Numret omfattar emellertid inte polymerer av detta extrakt (i allmänhet nr 3911);
21. vaniljoleoresin (ibland felaktigt benämnd "vaniljresinoid" eller "vaniljextrakt).

Växtsafter är vanligen förtjockade eller i fast form. Extrakter kan vara flytande, i pastaform eller fasta. Tinkturer utgör extrakter som innehåller den alkohol som använts för extraheringen; s.k. flytande extrakter är lösningar av extrakter t.ex. i alkohol, glycerol eller mineralolja. Tinkturer och flytande extrakter är i allmänhet standardiserade (pyrethrumextrakt kan exempelvis vara standardiserat genom tillsats av mineralolja för att erhålla handelskvaliteter med en standardiserad pyretrinhalt av t.ex. 2 %, 20 % eller 25 %). Fasta extrakter erhålls genom avdunstning av lösningsmedlet. Vissa extrakter försätts ibland med inte verksamma ämnen för att lättare kunna pulveriseras (t.ex. belladonnaextrakt som är försatt med pulveriserat gummi arabicum) eller för att få en standardiserad styrka (viss mängd stärkelse tillsätts exempelvis till opium för att erhålla en produkt med känd morfinhalt). Tillsats av sådana ämnen påverkar inte klassificeringen av sådana fasta extrakter. Extrakten får emellertid inte ha utsatts för ytterligare extraktionscykler eller ha genomgått reningsprocesser, som t.ex. kromatografisk rening, för att öka eller minska mängden av vissa ämnen eller grupper av ämnen till en nivå som inte kan erhållas enbart genom den inledande lösningsmedelsextraktionen. 

Extrakter kan vara enkla eller sammansatta. Enkla extrakter erhålls genom behandling av ett enda växtslag. Sammansatta extrakter erhålls antingen genom att blanda enkla växtextrakter eller genom behandling av en blandning av olika växter. Sammansatta extrakter (i form av alkoholhaltiga tinkturer eller i annan form) innehåller därför beståndsdelar från olika slag av växter; hit hör t.ex. sammansatta jalapa-, aloe- och kinabarksextrakter.

Växtsafter och växtextrakter enligt detta nummer utgör i allmänhet råmaterial för olika fabrikationsändamål. De omfattas inte av detta nummer när de på grund av tillsats av andra ämnen har fått karaktär av livsmedelsberedningar, medikamenter etc. De omfattas inte heller av detta nummer om de nått en hög renhetsgrad genom t.ex. kromatografisk rening, ultrafiltrering eller ytterligare extraktionscykler (t.ex. vätske-vätske-extraktion) efter den inledande extraktionen.

Vissa produkter enligt detta nummer, vilka anses utgöra narkotiska droger under internationell lagstiftning, är medtagna i den lista som finns sist i kapitel 29.

Detta nummer omfattar exempelvis inte:

Numret omfattar inte heller växtextrakter som har blandats eller sammansatts (utan tillsats av andra ämnen) för terapeutiskt eller profylaktiskt ändamål. Sådana blandningar samt liknande medicinska, sammansatta extrakter som har erhållits genom behandling av växtblandningar klassificeras enligt nr 3003 eller 3004. Sistnämnda nummer omfattar också enkla växtextrakter (även standardiserade eller i lösning, oavsett lösningsmedlets art) som föreligger i avdelade doser för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk eller i förpackningar för försäljning i detaljhandeln för sådant bruk.

Numret omfattar inte eteriska oljor, resinoider och extraherade oleoresiner (enligt nr 3301). Eteriska oljor (vilka också kan erhållas genom lösningsmedelsextraktion) skiljer sig från extrakten enligt detta nummer genom att de i huvudsak är sammansatta av flyktiga luktämnen. Resinoider skiljer sig från extrakten enligt detta nummer genom att de erhållits genom extraktion av torkade, naturliga, icke-cellulära vegetabiliska eller animaliska hartsartade ämnen med organiska lösningsmedel eller superkritiska vätskor (t.ex. kolsyra under tryck). Extraherade oleoresiner skiljer sig från extrakten enligt detta nummer genom att de 1) erhållits ur naturliga, cellulära obehandlade växtmaterial (vanligtvis kryddor eller aromatiska växter), antingen genom extraktion med organiska lösningsmedel eller med superkritiska vätskor och att de 2) innehåller flyktiga luktämnen tillsammans med icke-flyktiga smakämnen, vilka definierar kryddans eller den aromatiska växtens karakteristiska lukt eller smak.

Numret omfattar dessutom inte heller:

B. Pektinämnen, pektinater och pektater

Pektinämnen (inom handeln vanligen benämnda pektiner) utgörs av polysackarider, vilkas grundsubstanser är polygalakturonsyror. De förekommer i växtceller, i synnerhet i cellerna hos frukter och köksväxter, och utvinns i kommersiell skala ur återstoder av äpplen, päron, kvittenfrukter, citrusfrukter, sockerbetor etc. Pektiner används huvudsakligen som gelatinerings- och förtjockningsmedel vid beredning av marmelader, sylter m.m. De kan vara flytande eller i pulverform och förs hit även om de har standardiserats genom tillsättning av socker (glukos, sackaros etc.) eller andra ämnen i syfte att erhålla konstant styrka vid användningen. De innehåller ibland natriumcitrat eller buffertsalter.

Pektinater utgörs av salter av pektininsyror (delvis metoxilerade polygalakturonsyror) och pektater av salter av pektinsyror (demetoxilerade pektininsyror); de har i stort sett samma egenskaper och användning som pektinämnen.

Växtslem och förtjockningsmedel som har erhållits ur vegetabiliska produkter sväller i kallt och löser sig i varmt vatten. I sistnämnda fall ger de efter avkylning en homogen, geléaktig, vanligen smaklös massa. De används huvudsakligen i stället för gelatin vid beredning av livsmedel, för framställning av appreturmedel för textilvaror eller papper, som klarningsmedel för vissa vätskor, som närsubstrat för bakteriekulturer, vid framställning av farmaceutiska produkter och vid tillverkning av kosmetiska preparat. De får vara kemiskt modifierade (t.ex. förestrade, företrade eller behandlade med borax, syror eller alkaliska ämnen).

Dessa produkter klassificeras enligt detta nummer även om de har standardiserats genom tillsättning av socker (glukos, sackaros etc.) eller andra ämnen i syfte att erhålla konstant styrka vid användningen.

De viktigaste av nämnda produkter är:

1. agar-agar (eller agar) som erhålls genom extraktion av vissa havsalger som huvudsakligen förekommer i Indiska oceanen och Stilla havet och som i allmänhet förekommer i form av torkade strängar, flingor, pulver eller – efter behandling med syra – i gelatinös form. Det benämns inom handeln gelose, japanskt vegetabiliskt gelatin, japansk vegetabilisk mossa eller Alga spinosa;
2. mjöl av frövita från johannesbrödkärnor (Ceratonia siliqua) eller från guarfrön (Cyamopsis psoralioides eller Cyamopsis tetragonoloba). Dessa produkter klassificeras enligt detta nummer även om de har kemiskt modifierats i syfte att förbättra eller stabilisera deras slemegenskaper (viskositet, löslighet etc.);
3. karragenan, som utvinns ur tångarten karragen (s.k. irländsk mossa eller pärlmossa) och som vanligen förekommer i form av trådar, flingor eller pulver. Hit hör också slemämnen som har erhållits genom kemisk omvandling av karragenan (t.ex. "natriumkarragenat");
4. förtjockningsmedel, utgörande gummiarter eller gummihartser som har gjorts vattenlösliga genom behandling med vatten under tryck eller på annat sätt;
5. mjöl av frövita från tamarindfrön (Tamarindus indica). Sådant mjöl klassificeras enligt detta nummer även om det har modifierats genom värmebehandling eller kemisk behandling.

Numret omfattar inte:

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar:

1. vegetabiliska material, obearbetade eller enkelt bearbetade, av sådana slag som används främst för flätning, för tillverkning av kvastar eller borstar eller som fyllnads- eller stoppningsmaterial;
2. frön, fruktkärnor, skal och nötter av sådana slag som används som snidningsmaterial eller för tillverkning av knappar eller små prydnadsföremål;
3. andra vegetabiliska produkter som inte är nämnda eller inbegripna någon annanstans.

Kapitlet omfattar inte vegetabiliska material av sådana slag som används främst vid tillverkning av textilvaror, oavsett bearbetning, samt andra vegetabiliska material som har behandlats för att göra dem lämpliga för användning som textilmaterial (elfte avd.).

Detta nummer omfattar obearbetade vegetabiliska material av sådana slag som används främst för tillverkning – genom bindning eller flätning – av exempelvis mattor, brickor, alla slags korgmakeriarbeten (inbegripet korgar för förpackning av frukt, köksväxter, ostron etc.), klädkorgar, koffertar, möbler (t.ex. stolar och bord), hattar etc. Dessa råmaterial kan även användas för tillverkning av borstar, handtag till paraplyer, promenadkäppar, metspön, pipskaft, grova rep etc. samt för framställning av pappersmassa eller som strö.

Av dessa vegetabiliska material kan nämnas:

1. bambu, speciella arter av gräs, som växer ymnigt i tropikerna, i synnerhet i Kina, Japan och Indien. Bambu har en mycket lätt, glänsande, oftast ihålig stjälk, i vissa fall med en ränna i delen mellan två på varandra följande leder. Bambu enligt detta nummer får vara kluven, sågad på längden, avrundad i ändarna, blekt, brand-säkerhetsbehandlad, polerad eller färgad;
2. rotting utgör stammarna av klätterpalmer, vanligen av släktet Calamus, framför allt hemmahörande i Sydasien. De är cylindriska, massiva och böjliga. Diametern varierar i allmänhet mellan 0,3 och 6 cm, färgen växlar mellan gult och brunt och de kan ha matt eller blank yta. Numret omfattar både de inre kärnorna av rotting (peddigrotting) och de hårda, yttre skalen samt även de långa remsor som erhålls genom uppskärning på längden av hela stammar, kärnor eller skal (de senare benämns rottingbast);
3. vass och säv, som är kollektiva namn för ett flertal örter som förekommer på fuktiga platser både i tempererade zoner och i tropikerna. Vass har vanligen styv, rak och ihålig stjälk (strå) med leder på tämligen jämna avstånd vid bladfästena. De mest kända arterna är säv (kolvass, Scirpus lacustris); italienskt rör (Arundo donax); bladvass (Phragmites communis); vissa Cyperus-arter (t.ex. Cyperus tegetiformis, kinesiskt mattgräs) och Juncusarter (t.ex. Juncus effusus, japansk mattsäv);
4. vide (vit, gul, grön eller röd), de långa, böjliga unga skotten eller grenarna av vissa videarter (Salix);
5. rafia är handelsbenämningen på de fibrösa remsor som erhålls från bladen av vissa palmer av släktet Raphia. Den viktigaste av dessa palmer är Raphia ruffa, som huvudsakligen växer på Madagaskar. Rafia används för flätning och som trädgårdsbast. Numret omfattar inte vävnader av ospunnen rafia (nr 4601). Numret omfattar vissa andra blad och gräs (t.ex. från panamapalm och latania) vilka används för samma ändamål som rafia samt för tillverkning av hattar;
6. halm, även med ax, som har tvättats, blekts eller färgats (se nedan);
7. lindbast, dvs. den inre barken av åtskilliga arter av lind (släktet Tilia). Fibrerna i sådan bast är mycket starka och används för tillverkning av tågvirke, emballageväv och grövre mattor samt som trädgårdsbast. Numret omfattar också bark av apbrödträdet och av vissa pil- och poppelarter. Barken av dessa träd används för liknande ändamål.
   Med undantag av halm, som i obearbetat skick förs till nr 1213, kan vegetabiliska flätningsmaterial enligt detta nummer vara obearbetade, tvättade, skurna i remsor, skalade, polerade, blekta, betsade, färgade, fernissade, lackerade eller brandsäkerhetsbehandlade. Varor enligt detta nummer kan även vara skurna till avpassade längder, även med avrundade ändar (halm för tillverkning av sugrör, rör för framställning av metspön, bambu för färgerier etc.), eller sorterade i buntar eller härvor, vilka kan vara lätt snodda för att underlätta emballering, lagring, transport etc. Material enligt detta nummer som har sammansnotts för att göra dem lämpliga att direkt användas för samma ändamål som flätor klassificeras däremot enligt nr 4601.

Detta nummer omfattar inte heller:

[1402]

[1403]

Detta nummer omfattar alla vegetabiliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i nomenklaturen.

Numret omfattar:

A. Bomullslinters

Fröna av vissa varieteter av bomullsväxten är, sedan de i s.k. egrenermaskiner skilts från bomullsfibrerna ännu täckta av ett fint fjun av mycket korta fibrer (vanligen mindre än 5 mm långa). Dessa fibrer kallas bomullslinters.

Linters är alltför korta för att kunna spinnas. Den mycket höga cellulosahalten gör dem till ett utmärkt råmaterial för framställning av röksvagt krut, konstfibrer (t.ex. viskos) och cellulosaplaster. De används ibland även för framställning av vissa slags papper och filterplattor samt som fyllmedel inom gummiindustrin.

Bomullslinters klassificeras enligt detta nummer oavsett deras avsedda användning och oavsett om de är oberedda, rensade, blekta, färgade eller har gjorts absorberande. De kan föreligga löst förpackade eller hårt sammanpressade i form av ark eller plattor.

Detta nummer omfattar inte:

Sådana vegetabiliska ämnen används främst vid färgning eller garvning, antingen direkt eller för beredning av färgämnes- eller garvämnesextrakter. Varorna kan vara obehandlade, rengjorda, torkade, malda eller pulveriserade (även hoppressade).

De viktigaste varuslagen är:

1. trä: sumak, gul bresilja (gulträ, fustik, inbegripet ungersk gulved, "ung fustik" eller fisetträ), kampesch (blåträ), kvebracho, bresiljeträ, pernambuk (färnbock) och sappanträ. Det bör observeras att sådana träslag som främst används för färgning eller garvning klassificeras enligt detta nummer endast om de föreligger som flis, spån eller i mald eller pulveriserad form. Detta nummer omfattar inte sådant trä i andra former (44 kap.);
2. bark: bark från olika arter av ek (inbegripet kvärcitron och innerbark av korkek), kastanj, björk, sumak, "ung fustik" (fisetträ), akacia, mimosa, mangrove, hemlock och pil;
3. rötter o.d.: krapp-, canaigre-, berberis- och alkannarot;
4. frukter, bär och frön: algarobillabaljor, valonea, myrobalaner, dividivi (libidibi), gulbär (avignonkorn, persiska eller turkiska bär), frön och fruktkött från anattobusken samt valnöts- och mandelskal;
5. galläpplen: aleppogalläpplen, kinesiska galläpplen, ungerska galläpplen, galläpplen från vissa Pinusarter etc.
   Galläpplen är utväxter som bildas på bladen eller grenarna hos olika ekarter eller andra trädslag och som förorsakas av styng av vissa insekter, t.ex. av släktet Cynips. De innehåller garvsyra (tannin) och gallussyra och används vid färgning samt i vissa bläcksorter;
6. stjälkar, blad och blommor: stjälkar och blad av vejde (waid, woad), sumak, "ung fustik" (fisetträ), järnek, myrten, solros, alkanna (henna), vau (färgreseda), indigo; blad av peruanskt pepparträd (Pistacia lentiscus); blommor av safflor (oäkta saffran) och färgginst (Genista tinctoria).
   Det bör observeras att numret inte omfattar märken och stift av saffran (nr 0910);
   
7. lavar: lavar ur vilka framställs färgämnena orseille, röd indigo och lackmus (Rosella tinctoria och fuciformis, Lichen tartareus, Lichen parellus, Umbilicaria pustulata).

Detta nummer omfattar inte:

Dessa produkter används främst för tillverkning av knappar, pärlor, radband och smärre prydnadsföremål.

Bland sådana produkter kan nämnas:

1. stennötter, fröna ("nötterna") av vissa palmarter som växer huvudsakligen i Sydamerika. Deras struktur, hårdhet och färg påminner om elfenben, varför varan ofta kallas vegetabiliskt elfenben;
2. frön ("nötter") av dumpalmen, som framför allt växer i Östafrika och Centralafrika (Eritrea, Somalia, Sudan etc.);
3. liknande "nötter" av vissa andra palmer (t.ex. palmyra- och tahitinötter);
4. frön av vassarten Canna indica; frön av Abrus precatorius; dadelkärnor; frön av piassavapalmen;
5. skal av kokosnötter.

Ovannämnda varor kan vara hela eller (som ofta är fallet med stennötter och dumpalmnötter) delade i skivor. Om de har bearbetats på annat sätt omfattas de inte av detta nummer (vanligen nr 9602 eller 9606).

Denna grupp inbegriper vegetabiliska material som används främst för stoppning av möbler, dynor, madrasser, kuddar, sadelmakeriarbeten, livbojar etc. Dessa material förs hit även om de dessutom kan ha annan användning.

Numret omfattar inte vegetabiliska material som visserligen skall användas som stoppning men som är upptagna på annat håll i tulltaxan eller som huvudsakligen har annan användning, t.ex. träull (nr 4405), korkull (nr 4501), kokosfibrer (nr 5305) och avfall av vegetabiliska textilfibrer (52 eller 53 kap.).

Som exempel på varor enligt detta nummer kan nämnas:

1. kapock, som är handelsbenämningen på de blekgula eller ibland brunaktiga hår som omger fröna från olika träd av familjen Bombacaceae. Fibrerna har, beroende på arten, en längd som varierar mellan 15 och 30 mm; de är elastiska, ogenomträngliga för vatten och lätta men sköra;
2. vissa andra slag av växtdun (ibland benämnda vegetabiliskt silke), vilka utgör de encelliga håren från vissa tropiska växter (t.ex. Asclepias);
3. krollsplint, inbegripet Crin d’Afrique (vegetabiliskt tagel), vilken erhålls från bladen av vissa arter av dvärgpalmen (i synnerhet Chamaerops humilis);
4. sjögräs (bandtång), ett slags havsväxter (t.ex. Zostera marina) med hår- eller gräsliknande form;
5. en naturligt lockig produkt (foin frisé) som erhålls från bladen av vissa Carex-arter.

Detta nummer omfattar ovannämnda varor i obearbetad form eller tvättade, blekta, färgade, häcklade eller på annat sätt beredda (utom för spinning). De klassificeras enligt detta nummer även när de föreligger i härvor.

Numret omfattar också skikt av vegetabiliska material av ovan angivna slag på underlag av textilvara, papper etc., eller mellan skikt av textilvara, papper etc., sammanhållna med klammer eller genom enkel sömnad.

Denna gupp inbegriper vegetabiliska material som används främst i kvastar eller borstar etc., även om de dessutom kan ha annan användning. Den omfattar dock inte vegetabiliska material som är nämnda eller inbegripna på annat håll i tulltaxan eller som inte används huvudsakligen för tillverkning av kvastar eller borstar, t.ex. bambu (även kluven), vass eller säv (nr 1401), alfa, espartogräs och ginststjälkar om de är bearbetade för användning som textilmaterial (nr 5303 för ginst och nr 5305 för alfa och espartogräs) samt kokosfibrer (nr 5305).

Bland produkter enligt detta nummer märks:

1. urtröskade vippor av ris, kvastdurra, (Sorghum vulgare var. technicum) och vissa hirsarter, med fröna avlägsnade;
2. piassava, fibrer som erhålls från bladen av vissa tropiska palmer. Mest kända är brasiliansk och afrikansk piassava;
3. rötter av kvickrot (couch-grass), en gräsväxt av släktet Andropogon, vilken växer på torr och sandig mark. Denna växt utgör ett ogräs som förekommer i Europa, särskilt i Ungern och Italien, och bör inte förväxlas med vetiverrot (khus-khus, Indian couch-grass) som ger en eterisk olja, och inte heller med sådan kvickrot som används som medicinalväxt (nr 1211);
4. rötter av vissa andra gräsväxter, vilka förekommer i Centralamerika, såsom rötterna av växter av släktet Epicampes (t.ex. risrot (zacaton));
5. gomutifibrer, som erhålls från Arenga saccharifera eller pinnata;
6. tampicofibrer eller mexikansk fiber (istle eller ixtle), inbegripet de korta, styva fibrerna från den kortbladiga mexikanska agaven.

Alla dessa material klassificeras enligt detta nummer även om de är skurna, blekta, färgade eller häcklade (utom för spinning), buntade eller i härvor.

Detta nummer omfattar dock inte bindlar för borsttillverkning som är färdiga att utan isärtagning sättas in i kvastar eller borstar (eller som endast behöver viss mindre bearbetning för att göra dem färdiga för sådant ändamål). Sådana bindlar klassificeras enligt nr 9603 (se anm. 3 till 96 kap.).

F. Andra vegetabiliska produkter

Bland dessa produkter märks:

1. esparto, vilken härrör från espartogräset (Stipa tenacissima) och gräsarten Lygeum spartum, vilka växer i Afrika och Spanien. Esparto används huvudsakligen för tillverkning av pappersmassa men även för tillverkning av tågvirke, nät och flätade varor, såsom mattor, korgar, skodon etc., samt som stoppningsmaterial för stolar och madrasser.
   Esparto klassificeras enligt detta nummer endast i form av oberedda, blekta eller färgade stjälkar eller blad. Den omfattas inte av detta nummer när den är valsad, krossad eller häcklad för användning som textilmaterial (nr 5305);
2. alfa, som inte används inom textilindustrin;
3. obearbetade stjälkar av ginst, en baljväxt vars fibrer används inom textilindustrin. Häcklade fibrer och blånor omfattas inte av detta nummer (nr 5303);
4. s.k. luffasvamp, även kallad vegetabilisk svamp, vilken utgör kärlsträngnätet från en gurkväxt (Luffa cylindrica).   
   Numret omfattar inte tvättsvamp av animaliskt ursprung (nr 0511);
5. mjöl av stennötter, av "nötter" från dumpalmen, av skal från kokosnötter, o.d.;
6. lavar, andra än sådana som används för färgning (se punkt A 7 ovan), för medicinskt bruk eller för prydnadsändamål. Numret omfattar inte agar-agar, karragenan och andra naturliga växtslem och förtjockningsmedel som har utvunnits ur vegetabiliska ämnen (nr 1302). Det omfattar inte heller alger enligt nr 1212 och döda encelliga alger (nr 2102).
   
7. kardborrar, även beredda för användning inom textilindustrin men inte monterade;
8. s.k. japanskt rispapper, vilket framställs genom uppskärning av märgen från vissa träd som är hemmahörande i Östasien. Det används för tillverkning av konstgjorda blommor, till målningar etc. Ark av rispapper förs hit, även om de har kalanderglättats eller skurits ner till kvadratisk eller rektangulär form;
9. betelblad, vilka utgör friska, gröna blad av slingerväxten Piper betle L. Betelblad tuggas vanligen efter måltiderna på grund av sina uppfriskande och stimulerande verkningar;
10. kvillajabark (såpbark) (Quillaia saponaria);
11. såpbär (Sapindus mukorossi, S. trifoliatus, S. saponaria, S marginatus, S. drummondii).

Enligt detta nummer klassificeras också vegetabiliska material (av de typer som omfattas av numret) på underlag av textilvara, papper etc. eller mellan skikt av textilvara, papper etc., sammanhållna med klammer eller genom enkel sömnad.