Sextonde avdelningen

Detta nummer omfattar en rad apparater för mekanisk eller automatisk eldning i och bränsletillförsel till alla slags eldstäder samt för avlägsnande av aska och slagg.

A. Brännare till eldstäder

Dessa riktar en låga direkt in i eldstaden och onödiggör rostar och askborttagning. Följande typer finns bl.a.:

1. Oljebrännare (atomisers).
   I dessa finfördelas brännoljan i luftströmmen, i vissa fall med tryckluft, i andra med högtrycksånga eller mekaniskt (i den senare apparattypen ingår vanligen motor, pump och fläkt).
2. Kolpulverbrännare.
   Dessa är ofta av större storlek. En stråle av kolpulver blåses in i eldstaden med en luftström som också förser eldstaden med en del av förbränningsluften (primärluften). Ibland är brännaren utrustad med en koltransportör och en kvarn. I en annan typ pulveriseras kol och blåses in stötvis av ånga med växelvis högt resp. lågt tryck.
3. Gasbrännare.
   Härunder inbegrips både högtrycksbrännare, som använder forcerat drag, och lågtrycksbrännare, som använder luft med atmosfärstryck. Luft och gas tillförs i båda fallen genom koncentriska eller konvergerande rör.
4. Kombinationsbrännare.
   Dessa möjliggör samtidig förbränning av olja, gas och kolpulver eller av två av dessa ämnen.

Dessa utgör olika mekaniska anordningar som är avsedda att tillföra fasta bränslen till eldstäder eller att bilda eldstadsbotten. Mekaniska eldningsapparater (stokrar) och mekaniska eldstadsrostar är ofta kombinerade med varandra och även utrustade med anordningar för automatiskt avlägsnande av slaggen och askan efter förbränningen. De bildar då en helautomatisk anläggning. I andra fall kan en mekanisk eller automatisk del kombineras med en icke mekanisk del.

1. Mekaniska eldningsapparater (stokrar).
   Dessa är av vitt skilda typer. De består vanligen av en koltratt i förening med olika anordningar, såsom hand- eller motordrivna transportskruvar, skovlar, glidtråg och matarkolvar för reglering av koltillförseln och transport av kolet till eldstaden. Dessa anordningar är ofta försedda med krossar för sönderdelning av kolet till enhetlig storlek. Mekaniska eldningsapparater för centralvärmepannor omfattas också av detta nummer .
2. Mekaniska eldstadsrostar.
   Dessa utgör apparater av olika utformning, genom vilka kolet fördelas över eldstadsbottnen och frammatas genom eldstaden för att säkerställa en jämn förbränning. De vanligaste systemen har ändlösa band (kedjerostar) eller består av vibrerande, lutande trappsteg (trapprostar). Dessa rostar avslutas ofta med anordningar för avlägsnande av slagg och aska. I andra system avlägsnas slaggen och askan av särskilda mekaniska enheter, vilka också klassificeras enligt detta nummer .

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer (t.ex. brännarmunstycken; matarkolvar och tråg för mekaniska eldningsapparater; ramar till mekaniska rostar; kedjerostsektioner och rostlänkar; glidskenor och rullar till mekaniska rostar).

Numret omfattar inte icke mekaniska rostjärn eller rostar, även om dessa är avsedda för industriellt bruk. Eldstäder som består av fasta rostar i metallstomme och är avsedda att monteras in som en integrerande del i vissa typer av ångpannor omfattas inte av detta nummer utan anses som delar till ångpannor och klassificeras enligt nummer 8402. Likaså klassificeras vissa andra typer av icke mekaniska rostar, vilka är igenkännliga såsom specialtillverkade för särskilda maskiner eller apparater, som delar till maskinerna eller apparaterna i fråga (t.ex. till gasgeneratorer–nummer 8405). Däremot klassificeras rostjärn och rostar med allmän användning, för inmontering i murverk, enligt nummer 7321, 7322 eller 7326, alltefter beskaffenheten.

Detta nummer omfattar industri- och laboratorieugnar, icke elektriska, vilka består av ett ugnsrum i vilket hög eller tämligen hög värme alstras genom förbränning av bränsle (antingen i själva ugnsrummet eller i särskilda brännkammare). De används för värmebehandling (t.ex. rostning, smältning, bränning eller sönderdelning) av olika slags produkter, som kan placeras direkt på ugnsbottnen, i deglar, i retorter eller på hyllor. Numret omfattar också ånguppvärmda ugnar.

I vissa ugnar (tunnelugnar) får de varor som skall upphettas kontinuerligt passera genom ugnen (t.ex. på ett transportband).

Detta nummer omfattar bl.a.:

1. ugnar för rostning av malm eller kis;
2. metallsmältugnar, inbegripet kupolugnar;
3. ugnar för härdning, glödgning eller liknande värmebehandling av metaller;
4. cementeringsugnar;
5. bakugnar, inbegripet ugnar för bakning av kex;
6. koksugnar;
7. träkolsugnar;
8. roterande cementugnar och gipsugnar;
9. ugnar för glas- och keramikindustrierna, inbegripet tunnelugnar;
10. emaljugnar;
11. ugnar som är speciellt avsedda för smältning, sintring eller värmebehandling av klyvbara material som har återvunnits för att användas på nytt, för separation av bestrålat kärnbränsle genom pyrometallurgiska processer, för förbränning av radioaktiv grafit eller radioaktiva filter eller för bränning av lergods eller glas som innehåller radioaktiv slagg;
12. krematorieugnar;
13. förbränningsugnar och liknande apparater som är speciellt avsedda för förbränning av avfall etc

Detta nummer omfattar inte ugnar som huvudsakligen består av eldfast eller annat keramiskt material och inte heller eldfasta eller andra keramiska produkter i form av sten, plattor e.d. för uppbyggnad eller beklädnad av ugnar (69 kap.). Byggnadsmaterial av metall klassificeras i allmänhet enligt femtonde avd. Däremot omfattar detta nummer färdiga ugnsfoder och andra integrerande och specialtillverkade keramiska eller eldfasta delar som föreligger tillsammans med och utgör delar till ugnar (isärtagna eller inte) som huvudsakligen består av metall.

Många industriugnar har utrustning för beskickning eller tömning, för manövrering av dörrar, luckor, härdplattor eller andra rörliga delar, för tippning av ugnen, etc. Sådana lyft- eller manöveranordningar skall klassificeras tillsammans med ugnen, under förutsättning att de bildar integrerande delar till denna; i annat fall klassificeras de enligt nummer 8428.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.) omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer (t.ex. ugnsdörrar, dragluckor, ugnsväggar, "observationsfönster" samt ugnsvalv och munstycken till blästerugnar).

Numret omfattar inte:

I. Kylskåp, frysar och annan kyl- eller frysutrustning

Kylskåp, frysar och annan kyl- eller frysutrustning enligt detta nummer utgörs i huvudsak av maskiner eller sammansättningar av apparater, som i ett oavbrutet arbetskretslopp alstrar låga temperaturer (omkring eller under 0 °C) vid det aktiva kylelementet genom absorption av den latenta värme som erhålls vid förångning av till vätska förtätade gaser (t.ex. ammoniak eller halogenderivat av kolväten), flyktiga vätskor eller, i vissa på fartyg använda typer, vatten.

Detta nummer omfattar därför inte:

Varorna enligt detta nummer är av två huvudtyper:

A. Kompressorkylaggregat.

Dessas viktigaste beståndsdelar är:

1. kompressorn, som mottar expanderad gas från evaporatorn och avlämnar den under tryck till
2. kondensorn, där gasen avkyls och kondenseras, samt
3. evaporatorn, det aktiva kylelementet, vilket består av ett rörsystem i vilket det genom en expansionsventil insläppta kondenserade kylmediet snabbt förångas under absorption av värme från den omgivande luften eller, i fråga om stora kylanläggningar, från saltvatten eller en lösning av kalciumklorid som får cirkulera runt evaporatorslingan.

I den typ som används på fartyg finns ingen kompressor eller kondensor i kretsloppet för kylmediet (vatten eller saltvatten) utan förångningen förorsakas av ett vakuum, alstrat av en strålpump som arbetar tillsammans med en ångkondensor. Denna kondensor samlar upp den alstrade ångan, som inte återförs till systemet.

B. Absorptionskylaggregat

I dessa är kompressorn ersatt av en "kokare", i vilken en starkt ammoniakalisk vattenlösning uppvärms (av gas, olja eller elektriska element). Den sålunda bildade gasen avdrivs och samlas under tryck i kondensorn. Kondensationsprocessen, följd av expansion och avkylning i evaporatorn, fortsätter oavbrutet såsom i kompressorkylapparaten. Expansionsgasen upplöses åter i den försvagade lösningen, antingen i en särskild absorbator, som matar kokaren genom tryck eller genom en pump, eller i själva kokaren, vilken i vissa typer fungerar som absorbator (vid kylning) under perioder då värmen är avstängd.

I vissa torra typer absorberas ammoniakgasen av ett fast ämne (t.ex. kalciumklorid eller silica-gel) i stället för att vara i lösning.

Apparater av ovannämnda slag klassificeras enligt detta nummer endast i följande utföranden:

1. Enheter som består av en kompressor (med eller utan motor) och en kondensor som är monterade på ett gemensamt underlag, antingen kompletta med evaporator eller utan evaporator; samt hopbyggda absorptionskylenheter. (Dessa enheter byggs vanligen in i hushålls- eller andra kylskåp.) I vissa enheter av kompressortyp, benämnda "vätskekylningsenheter" är på ett gemensamt underlag (med eller utan kondensorer) placerade kompressorer och en med kylevaporator försedd värmeväxlare samt slangar för transport av den vätska som skall avkylas. De senare innefattar kylaggregat (s.k. ”chillers”), som används i luftkonditioneringsapparater.
2. Skåp, andra möbler e.d. som är försedda med ett komplett kylaggregat eller en evaporator till ett kylaggregat. De kan även ha hjälpanordningar såsom omrörare, blandare, formar etc. Bland dessa apparater märks hushållskylskåp, montrar med kylanordning, kyl- och frysdiskar, frysboxar för glass eller djupfrysta födoämnen, dricksfontäner med kylanordning för vatten eller andra drycker, kylbehållare för mjölk, ölkylare, glassmaskiner etc.
   
3. Större kylanläggningar som består av komponenter som inte är monterade på gemensam bottenplatta och inte utgör hopbyggda enheter utan som är avsedda att arbeta tillsammans, antingen genom direkt expansion (i så fall är den enhet där kylan nyttiggörs försedd med evaporator) eller med hjälp av ett sekundärt kylmedium (saltlösning), som efter avkylning i ett kylaggregat leds genom rör in i de enheter, där kylan nyttiggörs (indirekt kylning). Sådana anläggningar används exempelvis i fryshus och vid framställning och behandling av varor (framställning av is, snabbfrysning av födoämnen, snabbkylning vid chokladtillverkning, paraffinavskiljning vid petroleumraffinering, inom kemiska industrier etc.).

Hjälpanordningar som är nödvändiga för att utnyttja den låga temperatur som bildas i sådana anläggningar klassificeras enligt detta nummer , under förutsättning att de föreligger tillsammans med övriga delar till anläggningarna. Som exempel på sådana anordningar kan nämnas frysrum med utbyggbara moduler samt tunnelfrysar för snabbfrysning, kylbord för choklad och konfektyrer etc.

Numret omfattar också kylutrustning som alstrar kyla genom avdunstning av till vätska förtätad gas i ett slutet utrymme. De består i allmänhet av en eller flera behållare för sådan gas, en termostat, en elektromagnetisk ventil, ett manöverskåp samt elektriska strömställare och ett perforerat spridarrör. Dessa komponenter klassificeras enligt detta nummer endast om de föreligger tillsammans.

II. Värmepumpar

En värmepump är en anordning som från en lämplig värmekälla (huvudsakligen grundvatten, ytvatten, övre jordlager eller uteluft) tar upp värme som den med hjälp av tillförd energi (t.ex. gas eller elektricitet) omvandlar till en värmekälla med högre temperatur.

En värmeöverföringsvätska används vanligen för att överföra värme från värmekällan till värmepumpen och från värmepumpen till det medium som skall påverkas.

Det finns två typer av värmepumpar: värmepumpar av kompressionstyp och värmepumpar av absorptionstyp.

Värmepumpar av kompressionstyp består i huvudsak av följande beståndsdelar:

1. en evaporator, som tar upp energi från omgivningen och överför den till värmeöverföringsvätskan;
2. en kompressor, som på mekanisk väg suger in förångad vätska från evaporatorn och överför den vid ett högre tryck till kondensorn;
3. en kondensor, som är en värmeväxlare i vilken ångan kondenseras, varvid den avger värme till det medium som skall påverkas.

I värmepumpar av absorptionstyp har kompressorn ersatts med en kokare, som innehåller vatten jämte ett kylmedium och som har inbyggd uppvärmningsanordning.

Värmepumpar har vanligen en beteckning som består av en sammansatt term där det första ledet betecknar den urspungliga värmekällan och det andra ledet det medium vars temperatur skall påverkas. Bland de huvudtyper som förekommer kan nämnas:

Värmepumpar kan föreligga som en enda apparat, vars olika kretselement bildar en enhet. En sådan enhet benämns kompaktaggregat. De kan också föreligga som flera separata komponenter. Vissa värmepumpar kan föreligga utan evaporator, när de är avsedda att monteras i sådana anläggningar som redan innehåller evaporator. I sådana fall skall de betraktas som inkompletta varor vilka uppvisar de väsentliga kännetecknen på de kompletta varorna och klassificeras enligt detta nummer.

Värmepumpar används huvudsakligen för uppvärmning av byggnader eller för att förse hushåll med varmvatten. För dessa ändamål används vanligen värmepumpar som inte är reversibla.

Numret omfattar emellertid inte reversibla värmepumpar som består av en motordriven fläkt samt anordningar för reglering av såväl temperatur som fuktighet. Sådana apparater anses utgöra luftkonditioneringsapparater enligt nummer 8415.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer , oavsett om dessa är avsedda för hushållsbruk eller för industriellt bruk. Bland sådana delar märks kondensorer, absorbatorer, evaporatorer och kokare samt skåp, diskar och andra kylmöbler av de slag som är omnämnda i avsnitt I, punkt 2 ovan, vilka ännu inte har försetts med komplett kylaggregat eller med evaporator men som är tydligt avsedda att förses med sådan utrustning.

Kompressorer klassificeras enligt nummer 8414, även om de är specialtillverkade för användning i kylskåp etc. Icke igenkännliga delar (t.ex. rör och behållare) klassificeras efter beskaffenheten.

Detta nummer omfattar inte heller:

Det bör observeras att detta nummer inte omfattar:

Med undantag av dessa varor omfattar detta nummer maskiner och apparater för uppvärmning eller avkylning av fasta, flytande eller gasformiga ämnen i avsikt att åstadkomma antingen helt enkelt en ändring av varans temperatur eller en huvudsakligen av temperaturändringen förorsakad omvandling av varan (t.ex. uppvärmning, kokning, rostning, destillering, rektifiering, sterilisering, pastörisering, ångbehandling, torkning, indunstning, förångning, kondensering eller avkylning). Däremot omfattar detta nummer inte maskiner och apparater, i vilka uppvärmningen eller avkylningen, även om den är väsentlig, endast har en sekundär uppgift, nämligen att underlätta maskinens eller apparatens mekaniska huvuduppgift, t.ex. maskiner för överdragning av kex etc. med choklad samt rivmaskiner (konchar) för chokladindustrin (nr 8438), tvättmaskiner (nr 8450 eller 8451) och maskiner för spridning och packning av bituminösa vägbeläggningsmaterial (nr 8479).

Maskiner och apparater enligt detta nummer kan förekomma med eller utan mekanisk utrustning.

Uppvärmningen kan ske på vilket sätt som helst (med kol, olja, gas, ånga, elektricitet etc.) utom i fråga om varmvattenberedare, vilka klassificeras enligt nummer 8516 om de är elektriskt uppvärmda.

Med undantag för senare i anv. till detta nummer beskrivna varmvattenberedare omfattar detta nummer endast maskiner och apparater som är avsedda för annat ändamål än hushållsbruk.

Numret omfattar en stor mängd maskiner och apparater av nedan beskrivna typer.

Denna grupp omfattar maskiner och apparater med allmän användning i många industrier för enkel behandling av olika ämnen genom uppvärmning, kokning, kondensering, indunstning, förångning, avkylning etc. Hit hör bl.a. följande varor.

Som redan har sagts i första stycket av denna anvisning (uteslutning e) omfattar detta nummer inte hjälpapparater för ångpannor (nr 8404), av vilka många (t.ex. ångkondensorer, luftförvärmare och economisers) är av ovannämnda värmeväxlingstyp.

Det följande är exempel på maskiner och apparater som under ovan angivna villkor faller under avsnitt I av denna anvisning:

1. frysapparater (andra än sådana som omfattas av nummer 8210), i vilka temperatursänkningen åstadkoms genom köldblandningar;
2. kondensorer för kväve eller andra gaser;
3. apparater för pastörisering, kondensering, kylning etc. av mjölk (inbegripet lagerbehållare med kylutrustning);
4. behållare för framställning och mogning av ost;
5. apparater för koncentrering, kylning etc. av fruktsafter, viner etc.;
6. apparater för lantbruket (t.ex. autoklaver för kokning av potatis etc. till foder; varmvattenbehållare för smältning av bivaxkakor, även sådana med skruvpress);
7. kylkolonner (t.ex. för kvarnindustrin);
8. autoklaver och andra apparater för tillagning, beredning eller konservering av födoämnen genom ångbehandling, kokning, stekning etc. (t.ex. kokskåp för skinkor; fiskstekapparater; autoklaver etc. för kokning och förvällning av frukt, köksväxter etc.; autoklaver och kylare för konservindustrin; syltkokare; konfektyrkokare);
9. blötläggnings- och mäskkar med uppvärmningsanordningar; behållare för avkokning av humle; pastöriseringsapparater, kylare etc. för öl;
10. för sockerindustrin avsedda skedningsmaischar, saftindunstningspannor, vakuumkokpannor, behållare för saturation med kolsyra eller för blekning med svaveldioxid eller för raffinering etc.
    Diffusörer (diffusionsbehållare och "kalorisator" som föreligger tillsammans) för extraktion av saften från sockerbetor omfattas inte av detta nummer (se avsnitt V, punkt B 3 i anv. till nummer 8438). Däremot klassificeras särskilt föreliggande "kalorisatorer" enligt nummer 8419;
11. autoklaver för smältning av talg eller förtvålning av fetter; behållare som är avsedda för härdning av margarin och innehåller en avkyld roterande cylinder, på vilken den flytande fettemulsionen avsätter sig i fast form;
12. kokare, autoklaver etc. för kemisk beredning av trämassa eller för hydrolys av trä;
13. kar etc. för beredning av färgämnen;
14. autoklaver för vulkning av gummi;
15. kar etc. för betning eller avfettning av metaller;
16. "immersion coils", vilka består av ett antal parallella eller sammanflätade plastslangar, som i vardera änden har fästs i en bikakeliknande anordning som är försedd med anslutningsdon. Apparaterna sänks ned i vätskebad för att hålla dessa vid konstant temperatur eller värma upp eller kyla ned dem med hjälp av vätska eller ånga som cirkulerar i slangarna;
17. speciella uppvärmnings- och kokapparater som normalt inte används i hushåll (t.ex. kaffebryggare, tevattenkokare, mjölkkokare, ångkokare etc. av den typ som används i restauranger och personalmatsalar; ånguppvärmda kokapparater, värmeplattor, värmeskåp, torkskåp etc.; apparater för flottyrkokning;
18. automatiska apparater för varma eller kalla drycker utan anordning för att ta emot betalning.

Ovan beskrivna apparater används huvudsakligen yrkesmässigt, men numret omfattar också icke elektriska genomströmnings- eller förrådsvarmvattenberedare, inbegripet soluppvärmda varmvattenberedare, oavsett om dessa är avsedda för hushållsbruk eller inte. Numret omfattar inte elektriska varmvattenberedare (nr 8516).

Det bör observeras att detta nummer inte omfattar ångkokare, tryckkokare och vissa kaffebryggare för hushållsbruk, av oädel metall (femtonde avd.).

Med undantag av destillationsapparater av keramiskt material (nr 6909) eller av glas (nr 7017 eller 7020) omfattar denna grupp alla apparater för destillering av flytande eller fasta ämnen.

Apparater för destillering av fasta ämnen (kol, brunkol, trä etc.) arbetar enligt samma princip, men produkterna upphettas i ugnar som klassificeras enligt nummer 8417. nummer 8419 omfattar endast de kondenserings- och rektifieringsapparater som används för separering av de i ugnen utvecklade flyktiga produkterna.

De viktigaste delarna i apparater för destillering etc. är vanligen av metall (t.ex. rostfritt stål, koppar eller nickel), men de kan invändigt vara klädda med glas eller eldfast material. Apparater för destillering vid under- eller övertryck kan vara försedda med vakuumpumpar eller kompressorer.

Destillationsapparater (retorter) för intermittent drift används huvudsakligen för framställning av eteriska oljor, spritdrycker etc. Destillationsapparater för kontinuerlig drift (för enkel eller fraktionerad destillation) används i många industrier (t.ex. för destillering av teknisk alkohol, fettsyror, flytande luft, syntetiska motorbränslen och andra kemiska produkter; för raffinering av råpetroleum; för destillering av trä, kol, skiffer, brunkol eller stenkolstjära).

Till denna grupp hör också sådana separatorer för bestrålade bränslen eller för radioaktivt spillvatten som arbetar med fraktionerad destillation.

Dessa apparater är av olika utföranden (ibland för vakuum) alltefter beskaffenheten av det material som skall behandlas och dettas känslighet för värme. De kan upphettas direkt eller indirekt. Numret är emellertid endast tillämpligt för indunstnings- och torkapparater som arbetar vid relativt låg temperatur. Dessa apparater bör inte förväxlas med industriugnar enligt nummer 8417, i vilka mycket högre temperaturer utvecklas.

De vanligaste typerna av industriella apparater enligt detta nummer är:

Till denna grupp hör också maskiner och apparater för indunstning av lösningar av klyvbara eller radioaktiva ämnen eller för torkning av klyvbara eller radioaktiva produkter.

Numret omfattar emellertid inte:

Dessa består ofta av en roterande cylindrisk eller sfärisk behållare, i vilken den vara som skall behandlas (t.ex. kaffebönor, kakaobönor, spannmål eller nötter) utsätts för en bestämd temperatur antingen genom beröring med behållarens uppvärmda väggar eller direkt genom en luftström som har upphettats av en gas- eller oljebrännare eller en kokseld. Dessa apparater är vanligen försedda med anordningar som håller varan i ständig rörelse för att säkerställa en jämn rostning och förhindra förkolning. Vissa typer har lutande eller roterande, perforerade hyllor inuti en behållare till vilken upphettade gaser leds.

Varor enligt detta nummer bör inte förväxlas med industri- eller laboratorieugnar enligt nummer 8417.

Dessa kan bestå av slutna behållare (av den allmänna typ som tidigare har beskrivits i denna anvisning), i vilka olika slags varor kan utsättas för fuktig värme (t.ex. genom tillförsel av vattenånga under tryck eller genom inverkan av den vattenånga som avges av varorna själva).

Sådana apparater används vid olika tillverkningsprocesser (t.ex. vid framställning av vegetabiliska eller animaliska extrakter; allmänt inom livsmedelsindustrin; vid processer där ånga behövs för avfettning och rensning). Andra typer består av större kammare, i vilka varor utsätts för inverkan av ånga under längre eller kortare tid. De används t.ex. för konditionering av lösa textilfibrer, för ångbehandling av trä, etc.

Numret omfattar inte maskiner för konditionering av textilgarn eller textilvävnader eller för annan ångbehandling av sådana textilvaror (nr 8451).

Dessa består i huvudsak av behållare, som vanligen uppvärms av ånga eller kokande vatten (eller ibland av varmluft). De varor eller ämnen som skall steriliseras utsätts i dessa apparater under viss tid för en temperatur som är tillräckligt hög för att döda bakterier etc. utan att förändra varornas eller ämnenas sammansättning eller fysiska egenskaper. Steriliseringsapparater med lågtemperatur-ångformaldehydfunktion (LTSF) klassificeras också enligt detta nummer. Dessa steriliseringsapparater fungerar genom att ett steriliseringsmedel värms upp så att det bildas en gasformig blandning av steriliseringsmedlet och ånga, och behållaren värms upp för att hålla steriliseringsmedlet i gasformigt tillstånd under tillräckligt lång tid för att döda bakterier etc.

Många steriliseringsapparater för vätskor liknar de i avsnitt I ovan beskrivna apparaterna (t.ex. pastöriseringsapparater). Vissa större typer av steriliseringsapparater kan vara försedda med transportanordningar, på vilka godset förs genom uppvärmningsmediet och därefter, om så behövs, genom en kylapparat, som också kan utgöra en del av apparaten.

Denna grupp omfattar inte bara steriliseringsapparater för industriellt bruk (t.ex. för mjölk, vin, fruktsafter och vadd) utan också steriliseringsapparater för operationssalar etc.

Numret omfattar maskiner av typen Linde eller Claude, vilka används för framställning av flytande luft.

Numret omfattar vidare specialtillverkade laboratorieapparater, i allmänhet av mindre storlek (autoklaver, destillationsapparater, apparater för sterilisering eller ångbehandling, torkapparater etc.). Det omfattar emellertid inte demonstrationsapparater enligt nummer 9023 och inte heller mätapparater, kontrollapparater etc. som är upptagna eller inbegripna i varukoder med mera specificerad varubeskrivning i 90 kap.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater enligt detta nummer . Bland sådana delar kan nämnas: vissa delar till destillationsapparater eller rektifieringskolonner, såsom retorter, bubblingslock, ringar, plattor och vissa rörformiga delar; roterande plattor, trummor etc. för rostnings- och torkapparater.

Metallrör, som har böjts eller bockats men inte vidare bearbetats och som föreligger i inte hopmonterat skick, anses inte vara igenkännliga som delar till varor enligt detta nummer och skall därför klassificeras enligt femtonde avd.

Med undantag av maskiner för valsning eller annan bearbetning av metall enligt nummer 8455, 8462 eller 8463 samt maskiner för bearbetning av glas (nr 8475) omfattar detta nummer kalandrar och andra valsmaskiner, oavsett om de är specialtillverkade för viss industri eller inte.

Dessa maskiner består huvudsakligen av två eller flera parallella cylindrar eller valsar, vilka roterar mer eller mindre tätt intill varandra, varigenom följande arbetsprocedurer kan utföras, antingen enbart genom valsarnas tryck eller genom tryck i förening med friktion, värme eller fuktighet:

1. utvalsning till plattor av material (inbegripet bagerideg, choklad, gummi etc.) som tillförs valsarna som en formbar massa;
2. åstadkommande av vissa effekter på ytan hos plattor eller folier (av annat material än metall eller glas) som får passera mellan valsarna, t.ex. pressning, strykning, glansning, glättning, polering, prägling eller ådring;
3. anbringande av appretur eller ytbetäckningar;
4. laminering av textilvävnader.

Maskiner av detta slag används inom olika industrier (t.ex. inom pappers-, textil-, läder-, linoleum-, plast- och gummiindustrierna).

I vissa industrier har kalandrarna särskilda namn, t.ex. strykmaskiner (i tvättinrättningar), manglar (i textilindustrin) och superkalandrar (i pappersindustrin), men de klassificeras enligt detta nummer oavsett om de kallas kalandrar eller inte.
Kalandrar utgör ofta hjälp- eller tillsatsanordningar till andra maskiner (t.ex. pappersmaskiner). När kalandrarna föreligger tillsammans med dessa andra maskiner styrs klassificeringen av anm. 3 och 4 till sextonde avd.

Kalandrar som endast är utrustade med hjälpanordningar, såsom impregneringsbad, påläggningsvalsar, upprullningsanordningar eller skäranordningar, klassificeras däremot enligt detta nummer.

Numret omfattar också sådana stryk- och pressmaskiner av kalandertyp som används i hushåll.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner enligt detta nummer . Detta gäller även valsar (cylindrar) som är tydligt igenkännliga såsom avsedda att användas i kalandrar eller liknande valsmaskiner enligt detta nummer. Dessa valsar kan vara av metall, trä eller annat lämpligt material (t.ex. pressad papp). De kan ha varierande längd och diameter och kan vara massiva eller ihåliga. Ytan kan, beroende på valsarnas tillämnade användning, vara polerad, korrugerad, kornad eller ha ingraverade mönster. De kan även vara överdragna med andra material (t.ex. läder, textilmaterial eller gummi). Metallvalsar är vanligen så konstruerade, att de kan upphettas invändigt med ånga, gas etc. En sats valsar för en särskild kalander kan bestå av cylindrar av olika material eller med olika överdrag.

Detta nummer omfattar inte maskiner, vilka trots att de något liknar kalandrar eller liknande valsmaskiner, tjänar andra ändamål än de ovan angivna, t.ex.:

Detta nummer omfattar:

De flesta centrifuger består i huvudsak av en perforerad eller genombruten platta, trumma, korg, kula e.d., som roterar med stor hastighet i en fast, vanligen cylindrisk behållare, mot vars väggar de genom centrifugalkraften avskilda ämnena slungas. I vissa typer uppsamlas ämnen med olika densitet på olika höjd i behållaren med hjälp av en serie av på varandra liggande separatorkoner. I andra typer blir de fasta beståndsdelarna kvar i den perforerade, roterande trumman, korgen etc., och de flytande beståndsdelarna slungas ut. Maskiner av sistnämnda slag kan även användas för att effektivt pressa in flytande färg, rengöringsmedel o.d. i olika material (t.ex. vid färgning eller rengöring).

Numret omfattar bl.a.:

1. torkcentrifuger för tvätterier, färgerier, massafabriker, spannmålskvarnar etc.;
2. centrifuger för sockerraffinering;
3. mjölkseparatorer; s.k. slamseparatorer (för mjölkens rening från fasta föroreningar);
4. centrifuger för klarning av oljor, vin, sprit etc.;
5. centrifuger för avlägsnande av vatten eller vax från mineraloljor;
6. centrifuger för avlägsnande av vatten från vin, talg, stärkelse etc.;
7. nitreringscentrifuger för tillverkning av bomullskrut;
8. separatorer för jästkulturer;
9. centrifuger för den kemiska industrin (t.ex. snabbgående centrifuger för extrahering av antibiotika);
10. centrifuger, huvudsakligen för laboratoriebruk, i vilka vätskor separeras i över varandra liggande skikt, som sedan dekanteras;
11. centrifuger för extrahering av blodplasma;
12. centrifuger för torkning av radioaktiva fällningar;
13. centrifuger för extrahering av honung.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till centrifuger (t.ex. plattor, trummor, korgar, kulor och behållare).

Detta nummer omfattar inte vissa andra maskiner som arbetar enligt centrifugalprincipen, t.ex.:

Många filtrer- eller reningsapparater enligt detta nummer är helt statiska anordningar utan rörliga delar. Numret omfattar filtrer- och reningsapparater etc. av alla slag (fysiska eller mekaniska, kemiska, magnetiska, elektromagnetiska, elektrostatiska etc.). Numret omfattar inte bara stora industriella anläggningar utan också filter för förbränningsmotorer samt smärre apparater för hushållsbruk. Numret omfattar emellertid inte filtrertrattar, mjölksilar, behållare, cisterner etc., som endast är försedda med metallsilduk eller annan silanordning, och inte heller behållare, cisterner etc. med allmän användning, även om de är avsedda att förses med ett lager av grus, sand, träkol etc. och därefter användas som filter.

I stort sett kan maskiner och apparater enligt detta nummer delas upp i två typer med hänsyn till om de är avsedda för vätskor eller för gaser.
 

A. Maskiner och apparater för filtrering eller rening av vätskor, inbegripet apparater för avhärdning av vatten.

Apparater för filtrering av vätskor enligt denna grupp avskiljer partiklar (fasta, feta, kolloidala etc.) från en vätska som t.ex. får passera genom en platta, ett membran eller en massa av poröst material (t.ex. väv, filt, metalltrådsduk, skinn, stengods, porslin, kiselgur, sintrat metallpulver, asbest, pappersmassa, cellulosa, träkol, benkol eller sand). Vid filtrering av dricksvatten avlägsnar en del av dessa ämnen (t.ex. porslin och träkol) bakterier etc. Filtrerapparater i vilka dessa filtermaterial används benämns därför ibland vattenrenare. Filtrerapparater används även för att ta bort vätska ur vattenhaltiga blandningar (t.ex. ur keramiska massor eller anrikade malmer). Numret omfattar apparater av ifrågavarande slag, oavsett om vätskan pressas genom filtret genom självtryck, genom sugning (eller vakuum) eller genom tryck.

Bland de olika typerna märks följande.

1. Vattenfilter för hushållsbruk. Filter av trycktyp är avsedda att fästas på huvudledningen eller på en kran och består vanligen av ett cylindriskt keramiskt filterelement som är inneslutet i en metallbehållare. Filter för självtryck är av liknande konstruktion men ofta större. Numret omfattar emellertid inte filter som huvudsakligen består av keramiskt material eller glas (69 resp. 70 kap.);
2. Filtrerljus används vid framställning av syntetiska eller regenererade textilfibrer. Dessa filter består av en rostfri behållare som innehåller ett filterelement av textilmaterial, genom vilket spinnlösningen filtreras.
3. Oljefilter för förbränningsmotorer, verktygsmaskiner etc. Två huvudtyper finns:
   a) sådana som innehåller ett filterelement som vanligen består av på varandra lagda skikt av filt, metalltrådsduk, stålull etc.;
   b) sådana som innehåller permanentmagneter eller elektromagneter för att avskilja järnpartiklar från oljan.
4. Filter för rening av matarvattnet till ångpannor. Dessa filter består vanligen av en stor behållare, som invändigt är försedd med flera på varandra lagda skikt av filtermaterial och som förutom inlopps- och avloppsrör har ett system av rör och ventiler för rengöring av filterelementen med en motström av vatten.
5. Filtrerpressar. Dessa består av en horisontell rad av filtrerkammare, som bildas av lätt löstagbara vertikala plattor och ramar. Plattorna och ramarna är överspända med ett filtermaterial (väv, cellulosa etc.) och hålls fast av en skruv- eller pressmekanism. Vätskan pressas av en pump genom filtrerkamrarna, som kan uppvärmas invändigt av ånga etc. Filtratet uppsamlas i en ränna vid nedre delen av pressen, och föroreningarna stannar kvar mellan plattorna i form av kakor. Filtrerpressar används för filtrering eller klarning av många olika vätskor (t.ex. i den kemiska industrin, i sockerindustrin, i bryggerier, vid vintillverkning, oljerening, anrikning av malm, tillverkning av keramiska produkter, framställning av syntetiska eller regenererade textilfibrer etc.).
6. Roterande vakuumfilter. Dessa består av en med filterduk eller metallduk täckt cylinder som är monterad i en behållare, vilken innehåller den vätska som skall filtreras. Vätskan sugs in i cylindern, och mekaniska anordningar avlägsnar de fasta föroreningar som samlas på trummans utsida.
7. Intermittenta vakuumfilter. Dessa består av ett antal små filtrercylindrar som är täckta med filterduk och anslutna till en gemensam vakuumledning. Filtret sänks ned i den vätska som skall filtreras och vakuum kopplas på.
8. Kemiska vattenrenare, t.ex. permutit- eller zeolitavhärdningsfilter och kalkvattenrenare.
9. Elektromagnetiska vattenrenare. Dessa renare förhindrar genom inverkan av ett magnetfält att i vattnet befintliga kalksalter kristalliseras och bildar avlagringar på rörens väggar. I stället avskiljs salterna som slam, vilket lätt avlägsnas.

Numret omfattar också dialysatorer, en speciell typ av filter, som huvudsakligen består av ett halvgenomträngligt membran, genom vilket vätskor kan passera genom diffusion och därigenom skiljas från kolloidala partiklar.

Dessa gasfilter och gasrenare används för att avskilja fasta eller flytande partiklar från gaser, antingen för att återvinna värdefulla produkter (t.ex. koldamm eller metallpartiklar från rökgaser) eller för att ta bort skadliga ämnen (t.ex. damm eller tjära ur gaser eller rök eller olja ur ånga från ångmaskiner).

Hit hör bl.a. följande maskiner och apparater.

Denna grupp omfattar också följande maskiner och apparater som används i kärnkraftsindustrin: luftfilter (fysikaliska eller elektrostatiska) som är särskilt konstruerade för att avlägsna radioaktivt damm; renare med aktivt kol, som fångar upp radioaktiv jod; jonbytarapparater för separation av radioaktiva grundämnen, inbegripet sådana apparater som arbetar med elektrodialys; separatorer för bestrålade bränslen eller för radioaktivt spillvatten, vilka är baserade på jonbyte eller arbetar på kemisk väg (med hjälp av lösningsmedel, fällning etc.).

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till ovannämnda slag av filter och renare. Bland sådana delar märks:

filtrercylindrar för intermittenta vakuumfilter; ställ, ramar och plattor för filtrerpressar; roterande trummor för vätske- eller gasfilter; baffelplåtar och perforerade plåtar för gasfilter.

Det bör emellertid observeras att filterplattor av pappersmassa klassificeras enligt nummer 4812 och att många andra filterelement (av keramiskt material, textilmaterial, filt etc.) klassificeras efter materialets beskaffenhet.

Numret omfattar inte heller:

Detta nummer omfattar diskmaskiner (för tallrikar, glas, skedar, gafflar etc.) med eller utan anordningar för torkning, inbegripet elektriska diskmaskiner, även för hushållsbruk. Numret omfattar också maskiner och apparater av olika typer, som är avsedda för rengöring eller torkning av flaskor eller andra kärl, för påfyllning eller tillslutning av sådana kärl (inbegripet apparater för inpressning av kolsyra i drycker) eller eljest för förpackning av varor (inbegripet inslagning genom värmekrympning) för försäljning, transport eller lagring.

Hit hör bl.a.:

1. maskiner för tvättning, sköljning eller torkning (med ånga eller på annat sätt) av flaskor, konservburkar och andra burkar, askar, fat, smörkärnor, separatorkulor eller andra kärl. Dessa maskiner är ibland försedda med anordningar för desinfektion eller sterilisering;
2. maskiner för påfyllning av förpackningar (t.ex. fat, tunnor, konservburkar och andra burkar, flaskor, tuber, ampuller, lådor, pappaskar, säckar eller påsar), ofta försedda med automatiska hjälpanordningar för volym- eller viktkontroll och med anordningar till tillslutning av förpackningarna;
3. maskiner och apparater för tillslutning av flaskor och burkar med kork, kapsyl e.d.; maskiner och apparater för hermetisk tillslutning av konservburkar (även genom lödning);
4. maskiner och apparater för emballering av varor (påsättande av banderoller eller hylsor, paketering eller förpackning i kartonger), även med anordningar för formning, tryckning, omknytning med snören, häftning, tejpning, klistring, tillslutning eller annan avslutande behandling av förpackningarna. Numret omfattar också maskiner för förpackning av fyllda konservburkar, flaskor etc. i ytterförpackningar (häckar, lådor etc.);
5. etiketteringsmaskiner, inbegripet sådana som även trycker, skär och gummerar etiketterna;
6. apparater för inpressning av kolsyra i drycker. Dessa utgör i själva verket flaskpåfyllnings- och flasktillslutningsapparater med anordningar för tillförsel av kolsyra samtidigt med vätskan;
7. maskiner och apparater för bandning av balar, lådor o.d., inbegripet handmanövrerade bärbara apparater som är försedda med bottenplatta eller liknande anordning som gör att de vid användningen kan ställas på de balar, lådor eller andra förpackningar som skall bandas.

Maskiner och apparater enligt detta nummer utför ofta flera av ovannämnda arbetsuppgifter. De kan också vara försedda med anordningar för fyllning eller tillslutning i vakuum eller under kontrollerat tryck.

Maskiner och apparater som utom förpackning, inslagning etc. även utför andra arbetsuppgifter klassificeras ändå enligt detta nummer , under förutsättning att de andra arbetsuppgifterna är av underordnad betydelse i jämförelse med förpackningen etc. Sålunda klassificeras enligt detta nummer maskiner som förpackar eller slår in varor i sådana förpackningar vari de normalt distribueras och säljs i handeln, även om maskinerna är försedda med anordningar för vägning eller mätning. Likaså omfattar numret maskiner som är försedda med anordningar vilka som biuppgift skär, formar eller pressar förut beredda varor till sådan form som är lämplig för försäljning, utan att varans huvudsakliga karaktär därigenom förändras (t.ex. maskiner som formar smör eller margarin till block etc. och sedan emballerar dessa). Numret omfattar emellertid inte maskiner vilkas huvuduppgift inte är att emballera varor utan att bearbeta råmaterial eller halvfabrikat till färdiga produkter (t.ex. maskinkombinationer för såväl tillverkning som förpackning av cigaretter).

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till ovannämnda maskiner och apparater. Det bör emellertid observeras, att, i fråga om maskinkombinationer, delar till någon i kombinationen ingående maskin som i och för sig inte omfattas av detta nummer klassificeras enligt sina respektive nummer , t.ex. delar till vågar (nr 8423), delar till maskiner för tillverkning av kartonger eller papperspåsar (nr 8441) och delar till tryckmaskiner (nr 8443).

Numret omfattar inte:

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 8422.11

Dessa nummer omfattar diskmaskiner av hushållstyp, även elektriska, oavsett deras avsedda användning. Sådana maskiner som skall stå på golvet har följande ytterdimensioner:

bredd: högst 65 cm
höjd: högst 95 cm
djup: högst 70 cm

Maskiner och apparater av bänktyp har väsentligt mindre dimensioner.

Med undantag av vågar som är känsliga för 0,05 g eller mindre (nr 9016) omfattar detta nummer :

Bland det stora antalet vågtyper enligt detta nummer märks:

1. fjädervågar;
2. hushålls- och butiksvågar;
3. brev- och paketvågar;
4. personvågar (även för iläggning av mynt), inbegripet barnvågar;
5. bärbara eller mobila vågar av plattformstyp;
6. bryggvågar (hydrauliska och andra) och andra plattformsvågar;
7. vågar för vägning av gods på transportband, lintransportörer etc.;
8. räknevågar (arbetar enligt principen för vågar och räknar stycketal);
9. toleransvågar, såsom kontrollvågar vilka utvisar avvikelser (över- eller undervikt) från standardvikt samt vågar för fortlöpande kontroll av jämnheten i vikt hos textilvaror eller andra material;
10. vågar för automatisk vägning av material som tillförs genom trattar, inbegripet sådana vågar som automatiskt väger material från flera trattar (vid framställning av blandningar);
11. vågar för utvägning i säckar eller behållare av i förväg bestämda kvantiteter av en vara. Apparater som dessutom emballerar varan i sådana förpackningar vari de normalt distribueras och säljs i handeln förs dock inte hit;
12. automatiska vågar för vägning av ett kontinuerligt vätskeflöde;
13. helt automatiska apparater, vilka väger och etiketterar färdigförpackade varor och som består av en våg, en räknemaskin och ett tryckverk med inbyggd anordning för summering av förpackningar och utmatning av etikett.

Vågar kan vara försedda med anordningar för automatisk tryckning av viktbiljetter, för registrering och summering av en serie vägningar, för projektion eller förstoring av skalor, etc.

Numret omfattar också vikter av alla slag, för alla slags vågar och av vilket material som helst, föreliggande som enstaka vikter eller i satser, med eller utan tillhörande lådor etc. Enligt detta nummer klassificeras också särskilt föreliggande vikter för precisionsvågar enligt nummer 9016. Vikter som föreligger med sådana precisionsvågar klassificeras dock tillsammans med dessa. Skjutvikter (även av platina) förs likaså hit.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till vågar enligt detta nummer . Bland sådana delar märks:

vågbalkar (med eller utan gradering); vågskålar och vågplattformar; bottenplattor, stativ och höljen; eggar, svängtappar och svängtappslager (utom sådana som består helt av agat eller andra ädelstenar eller halvädelstenar–nummer 7116); hydrauliska dämpningsanordningar (svängningsdämpare); viktskalor.

Numret omfattar inte:

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 8423.20

De vågar för kontinuerlig vägning av varor på transportörer som omfattas av detta nummer och som kan vara av den summerande eller integrerande typen mäter och registrerar vikten av varorna när dessa passerar i skopor, på kedjor e.d.

Detta nummer omfattar maskiner och apparater för utsprutning, spridning eller finfördelning av ånga, vätskor eller fasta ämnen (t.ex. sand, pulver, korn eller metallslipmedel) i form av en stråle, som dropp eller som ett regn eller en dimma.

Detta nummer omfattar emellertid inte vattenskärmaskiner eller slipande vattenskärmaskiner, som är utformade för precisionsskärning i en mängd material (t.ex. sten, komposit, gummi, glas, metall). Dessa maskiner arbetar vanligtvis med en stråle vatten eller en blandning av vatten och fina slipmedel med ett tryck på 3000 till 4000 bar och med en hastighet av 2-3 gånger ljudhastighet (nr 8456).

Denna grupp omfattar brandsläckningsapparater som kan vara oladdade eller laddade med skumbildande eller andra ämnen. Enligt detta nummer klassificeras också enkla brandsläckningsapparater som är försedda med kranar, ventiler, genomslagsstift eller andra öppningsanordningar.

Numret omfattar inte:

Sprutpistoler och liknande handmanövrerade apparater är vanligen avsedda att anslutas till en slangledning för tryckluft eller ånga och–direkt eller genom en ledning–till en behållare för det ämne som skall sprutas. De är försedda med avtryckare eller ventiler för reglering av flödet genom munstycket, varmed strålbredden vanligen kan regleras. De används för sprutning av färg, fernissa, olja, plast, cement, metallpulver, textilstoft etc. De kan också användas för rengöring av husfasader, statyer etc. med en kraftig stråle av tryckluft eller ånga.

Numret omfattar också särskilt föreliggande handmanövrerade antismetsprutor för montering på tryckmaskiner samt handmanövrerade metallsprutpistoler som arbetar antingen enligt blästerprincipen eller genom elektrisk uppvärmning jämte en tryckluftstråle.

Handmanövrerade sprutpistoler som är försedda med inbyggd elektrisk motor, pump och behållare för det material som skall sprutas (färg, fernissa etc.) omfattas också av detta nummer .

Sandblästerapparater och liknande apparater är ofta av kraftig konstruktion och har ibland inbyggda kompressorer. De används för avlägsnande av glödspån eller för rengöring av metallvaror, för mekanisk etsning, gravering eller mattering av ytan på glas, sten etc. genom att varorna utsätts för en kraftig stråle av sand, metallslipmedel etc. De är vanligen försedda med dammsugare för att avlägsna sand- och dammoln. Numret omfattar också ångblästerapparater, som används för t.ex. avfettning av metalldelar.

Dessa används för insekts- eller svampbekämpningsmedel etc. inom lantbruk och trädgårdsskötsel och i hem. Numret omfattar bl.a.: sprutor (med eller utan inbyggda behållare) som drivs för hand (även enkla kolvsprutor) eller med foten; pulverblåsbälgar; sprutor som är avsedda att bäras på ryggen eller att dras. Numret omfattar också mobila sprutor, i vilka motorn som lämnar kraft för pumpningen eller spridningen även kan förflytta sprutan i den begränsade omfattning som behövs för arbetets utförande. Numret omfattar däremot inte sprutor som utgör verkliga fordon av de slag som avses i nummer 8705.

Under förutsättning att de är försedda med mekaniska anordningar för alstring eller spridning av en stråle e.d. eller för automatisk riktning av strålmunstycket (även enkla anordningar som påverkas av vattentrycket), omfattar detta nummer också följande typer av apparater, stationära, transportabla eller mobila:

1. vattenspridare för gräsmattor, fruktträdgårdar etc. (t.ex. roterande och svängande bevattningsrör);
2. vattenkanoner för lösgörande av mineral (t.ex. guldhaltig sand) från bergssidor etc. med hjälp av kraftiga vattenstrålar samt för pappersindustrin avsedda barkningsmaskiner som arbetar med vattenstråle.

Numret omfattar också mekaniska vindrute- och strålkastarspolare för motorfordon samt eldsprutor av den typ som används för utrotning av ogräs eller för andra lantbruksändamål.

Numret omfattar inte:

I dessa bevattningssystem, som består av olika sammankopplade komponenter, ingår vanligen:

1. en manöverstation (nätfilter, gödselmedelsinjektorer, vattenventiler, tryckregulatorer, manometrar, luftningsventiler etc.);
2. ett ledningsnät under markytan (huvudledningar och grenledningar som för vattnet från manöverstationen till bevattningsområdet);
3. ett ledningsnät över markytan (droppledningar som är försedda med droppmunstycken).

Sådana system klassificeras enligt detta nummer som funktionella enheter i den mening som avses i anm. 4 till sextonde avd. (se allm. anv. till denna avdelning).

Detta nummer omfattar också:

1. maskiner för beläggning av olika föremål (t.ex. muggar, kartonger, lådor etc.) genom sprejning med paraffin eller smält vax;
2. elektrostatiska sprutmålningsapparater som består av en sprutpistol som är ansluten till en färgbehållare med en slang för färgtransporten och till en högspänningsgenerator genom en elektrisk kabel. Det elektrostatiska fält som uppstår mellan det föremål som skall målas och sprutpistolen gör att de med tryckluft utsprutade färgpartiklarna attraheras av föremålet, varigenom kringspridning förhindras;
3. industrirobotar som är speciellt avsedda för utsprutning, spridning eller finfördelning av vätskor eller pulver.
   
   

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till apparater enligt detta nummer. Bland delar som klassificeras enligt detta nummer märks: behållare till sprutor, sprutmunstycken, bevattningsrör och strålmunstycken med spridningsmekanism (med undantag av varor som är upptagna i nummer 8481).

Numret omfattar inte heller:

°
° °

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 8424.20

Numret omfattar de apparater som beskrivs i punkt B i anv. till nummer 8424.

HS-nr 8424.41

Med "bärbara sprutor" avses sådana sprutor som är gjorda för att dras eller bäras av användaren, antingen med ett handtag eller med en eller två axelremmar.

Detta nummer omfattar bland annat trycksprutor (vilka ibland säljs under namnet "sprutpistoler) bestående av en tryckbehållare med inbyggd tratt och tryckpump, en bärrem, en böjlig slang och ett handstrålrör i mässing med reglerbart sprutmunstycke. Varornas utformning visar tydligt att de är mest lämpade för användning inom jordbruk eller trädgårdsskötsel (till exempel med arbetstryck på 3 bar, en tank på 5 liter och reglerbart sprutmunstycke).

Ryggburna manuella trycksprutor med pumphandtag, motordrivna ryggburna sprutor och motordrivna ryggburna dimspridare är ytterligare exempel på bärbara sprutor enligt detta nummer. Detsamma gäller bärbara sprutor med roterande sprutmunstycke samt bomsprutor som är avsedda att dras eller skjutas manuellt.

Numret omfattar inte sprutor för varm eller kall dimma (foggers).

Detta nummer omfattar enkel utrustning för lyftning eller annan hantering. Bestämmelserna i anv. till nummer 8426 angående självgående maskiner och andra mobila maskiner samt maskiner med flera arbetsuppgifter och maskiner för lyftning, lastning eller annan hantering, vilka är avsedda att byggas in i andra maskiner eller monteras på transportfordon eller fartyg enligt sjuttonde avdelningen, gäller i tillämpliga delar också för utrustning enligt detta nummer. Om en vinsch utgör ett normalt arbetsredskap för en traktor, skall emellertid det kompletta aggregatet (traktor och vinsch) klassificeras enligt nummer 8701.

Detta nummer omfattar:

I. Taljor och lyftblock

Taljor och lyftblock enligt detta nummer består av mer eller mindre komplicerade system av blockskivor, linor, kättingar, rep etc. som är avsedda att mekaniskt underlätta lyftning av föremål (t.ex. med användande av blockskivor av olika diameter, kugghjul och kuggväxlar).

Denna grupp omfattar bl.a.:

1. lyftblock i vilka en kätting griper in i en särskilt utformad mot kedjelänkarna svarande relief på blockskivans periferi;
2. lyftblock med lintrummor i vilka linan rullas upp på en trumma som omsluter blockmekanismen. Denna typ, som är sammanbyggd till en enhet, är vanligen pneumatisk eller elektrisk och monteras ofta på en löpvagn som löper på en hängskena;
3. lyftblock som består av en rullkedja som löper över ett system av kedjehjul, vilket är försett med kuggväxel och manövreras med en vev eller hävstång ungefär som en domkraft;

Numret omfattar inte särskilt föreliggande block och blockskivor (nr 8483).

Dävertar, vilka också klassificeras enligt detta nummer, består av två tippbara eller svängbara stöd, från vilka livbåtar etc. kan tas ombord eller sjösättas med hjälp av lyftblock.

II. Vinschar och gångspel

Vinschar består av en horisontell, hand- eller maskindriven, med spärranordning försedd vals (trumma), på vilken en lina rullas upp. Gångspel är av liknande konstruktion, men valsen (trumman) är här vertikal.

Denna grupp omfattar bl.a.:

1. fartygsvinschar och -gångspel för manövrering av lastbommar eller styrroder, för lättning av ankare (ankarspel), inhalning av bogserlinor, fisknät, trossar till mudderverk, etc. Dessa vinschar och spel är ofta hopbyggda med drivmotorn till en enhet;
2. vinschar för traktorer etc.;
3. gruvspel, vilka huvudsakligen består av en stor motordriven vinsch;
4. gångspel för manövrering av vändskivor eller för växling av järnvägsvagnar, etc. Vid växling löper linan vanligen över ett antal vertikala, på kul- eller rullager fritt vridbara pollare, varigenom styrningen underlättas. Dessa pollare klassificeras enligt nummer 7325 eller 7326;
5. dragvinschar för tråddragningsmaskiner.

III. Domkrafter

Domkrafter är avsedda att lyfta tunga föremål kortare sträckor. Numret omfattar kuggstångsdomkrafter, i vilka en kuggstång höjs med hjälp av ett kugghjul, skruvdomkrafter, i vilka en skruvspindel höjs genom att den själv eller en vid domkraftens underdel fästad mutter vrids, och teleskopiska skruvdomkrafter, som arbetar under påverkan av två eller flera koncentriska skruvspindlar, av vilka den yttre griper in i en mutter som är fästad vid domkraftens underdel.

I hydrauliska och pneumatiska domkrafter tvingas lyftkolven uppåt i en cylinder genom tryck som åstadkoms av en pump eller en kompressor, som kan vara fristående eller inbyggd.

Bland speciella typer av domkrafter märks:

1. bärbara domkrafter för bilar etc.;
2. transportabla domkrafter för lyftning av bilar (garagedomkrafter), lådor etc.;
3. stationära, vanligen hydrauliska lyftplattformar för bilverkstäder;
4. domkrafter för tippanordningar på lastbilar;
5. domkrafter för uppallning av kranar, tunga lastbilar, verkstadsvagnar, kanoner etc.;
6. domkrafter för lyftning av järnvägsräler;
7. domkrafter för lyftning av lok, järnvägsvagnar etc.;
8. horisontellt arbetande domkrafter för förflyttning av balkar, byggnadssektioner etc.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till utrustning enligt detta nummer enligt nummer 8431.

Numret omfattar inte heller:

Numret omfattar maskiner för lyftning och annan hantering som arbetar periodiskt.

Självgående maskiner och andra mobila maskiner

I stort sett omfattar detta nummer inte bara stationära maskiner utan (med vissa nedan angivna undantag ang. maskiner som är monterade på transportutrustning av den typ som omfattas av sjuttonde avd.) också mobila maskiner, även självgående.

Undantagen är:

Maskiner med två eller flera arbetsuppgifter

Många maskiner kan utöver de i detta nummer eller i nummer 8425, 8427 eller 8428 angivna arbetsuppgifterna (lyftning, lastning etc.) även utföra de arbetsuppgifter (grävning, schaktning, borrning etc.) som anges i nummer 8429 eller 8430. Sådana maskiner klassificeras med tillämpning av anm. 3 till sextonde avd. eller allmän tolkningsregel 3 c. Som exempel kan nämnas: mekaniska grävmaskiner, grävskopor etc., vilka genom utbyte av kranarmar eller på dessa sittande utrustning (t.ex. skopor) kan användas som lyftkranar, som kombinerade kolbrytnings- och lastningsmaskiner eller som kombinerade maskiner för dikning, rörlyftning och rörnedläggning.

Särskilt föreliggande maskiner och apparater för lyftning, lastning eller annan hantering klassificeras dock enligt detta nummer även om de är avsedda att ingå i andra maskiner eller att monteras på fordon eller fartyg enligt sjuttonde avd.

Numret omfattar maskiner för lyftning eller annan hantering som vanligen är baserade på lyftblocks- vinsch- eller domkraftsprincipen och ofta har bärande metallkonstruktioner av ansenlig storlek.

Dessa bärande konstruktioner (t.ex. kranportaler och kranbroar) klassificeras enligt detta nummer när de utgör delar till en samtidigt föreliggande mer eller mindre komplett maskin för lyftning, lastning etc.

Särskilt föreliggande klassificeras de enligt nummer 8431, under förutsättning att de är försedda med eller avsedda att förses med mekaniska anordningar (hjul, löprullar, blockskivor, löpskenor eller ledskenor etc.), som oundgängligen behövs för funktionen av de rörliga delarna i den kompletta anläggningen. I annat fall klassificeras sådana bärande konstruktioner enligt nummer 7308.

Numret omfattar:

1. portalkranar, vilka löper på räler med stor spårvidd och består av en kraftig lyftanordning som är upphängd på en stadig kryssbalk eller bro. Liknande portalkranar som används i kärnreaktorer för insättning eller uttagning av bränsleelement klassificeras också enligt detta nummer ;
2. bockkranar och traverskranar, i vilka den balk i vilken lyftanordningen är upphängd löper på skenor som är fästade i väggen eller på lämpliga stödkonstruktioner av metall;
3. brokranar (transportkranar), fasta eller löpande på räler. Dessa kranar är ibland mycket långa och har vanligen en utliggare (som kan vara ledad eller oledad) över kaj eller lossningsplats och är utrustade med en lyftvagn som kan förflytta sig utefter kranens hela längd. Speciella typer används för hantering av block av byggnadssten eller av containrar eller vid fartygsbyggnad;
4. mobila portallyftare (lifting frames) på gummihjul, särskilt för containerhantering. Dessa maskiner får vara självgående, under förutsättning att de är konstruerade för stationärt arbete eller, om de är i stånd att transportera lasten över korta sträckor, att de utgörs av enkla portaler som i de flesta fall består av en horisontell bom som vilar på två vertikala ben (ibland av teleskoptyp), vart och ett på ett hjulförsett underrede;
5. grensletruckar, vilka består av ett underrede av portaltyp, i allmänhet med vertikala teleskopben för reglering av höjden. Underredet är i regel försett med fyra eller flera gummihjul, som vanligen tjänstgör både som drivhjul och som styrhjul och vilka medger manövrering med mycket liten vändningsradie.
   Tack vare sin speciella utformning kan de placeras över godset, lyfta detta med hjälp av speciella gripanordningar, transportera det korta sträckor och därefter sänka ned det igen. Vissa av dessa truckar är tillräckligt breda och höga för att kunna placeras direkt över transportfordon för att lyfta och sänka gods.
   Grensletruckar används i fabriker, magasin eller hamnområden eller på flygplatser etc. för hantering av långsträckt gods (profiler, stockar, timmer etc.) eller för stapling av godsbehållare (containrar);
6. tornkranar. Dessa kranar består i huvudsak av ett torn, vanligen sammansatt av individuella sektioner, med en betydande höjd, fasta eller rälsgående, en horisontell huvudarm, försedd med kranvagnar, vinschar, underhållsplattformar och en hytt för kranföraren, en motviktsarm med motvikter, tvärstag för stöttning av kranarmarna, och en svängningsanordning antingen upptill eller nertill, för att göra det möjligt för kranen att rotera. Tornet kan innehålla hydrauliska cylindrar eller domkrafter och en höjbar ram som kan lyfta kranarmen så att ytterligare tornsektioner kan tillfogas för att öka kranens arbetshöjd;
7. portalsvängkranar, som används i hamnar och som utgör svängkranar vilkas underdel består av en stor portal med fyra ben, vilken löper på räler med så stor spårvidd att kranen spänner över ett eller flera normala järnvägsspår;
8. svängkranar (se dock inledningen till denna anvisning ang. järnvägskranvagnar, kranbilar, pontonkranar etc.). Svängkranar används för lyftning och ibland också för förflyttning i sidled av varor. De består i huvudsak av en bom eller arm, som kan förlängas så att kranens räckvidd ökas och arbetet underlättas. Hisslinan passerar över linskivor på bommens övre ända och drivs av en vinsch. Armen eller bommen kan uppbäras av ett lodrätt stativ, ibland av ansenlig höjd;
9. kabelkranar, vilka utgör anläggningar för transport av hängande last. De består av en eller flera på fasta eller rörliga torn fästade bärlinor samt en löpvagn som löper på bärlinorna och har en anordning för höjning och sänkning av lasten. De används för hantering av material på större byggnadsplatser, vid damm- eller brobyggen, i stenbrott etc.;
10. derrickkranar för fartyg, vilka består av en fast lodrät arm, vid vars nedre ände är fästad en svängbar lastarm som kan höjas med ett blocksystem (se inledningen till denna anvisning ang. liknande på pontoner etc. monterade maskiner);
11. truckar som är försedda med kran, vilka är avsedda att förflytta gods korta sträckor i fabriker, magasin eller hamnområden eller på flygplatser med hjälp av en mindre kran som är monterad på ett truckunderrede, vanligen av lådtyp med lång hjulbas och stort avstånd mellan hjulen för att undvika att fordonet stjälper.
    
    

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till maskiner enligt detta nummer enligt nummer 8431.

Numret omfattar inte kranbilar enligt nummer 8705.

Med undantag av grensletruckar och kranförsedda truckar enligt nummer 8426 omfattar detta nummer truckar som är försedda med lyft- eller annan hanteringsutrustning.

Bland truckar av detta slag märks t.ex. följande:

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till truckar enligt detta nummer enligt nummer 8431.

Med undantag av maskiner och apparater enligt nummer 8425–8427 omfattar detta nummer en mångfald maskiner och apparater för mekanisk hantering av material, styckegods etc. (lyftning, transport, lastning, lossning etc.). De klassificeras enligt detta nummer även om de är specialtillverkade för en viss industri, för lantbruk, bergshantering etc. Detta nummer är inte begränsat till maskiner för lyftning eller hantering av fasta ämnen. Numret omfattar även sådana maskiner som är avsedda för vätskor eller gaser.

Enligt detta nummer klassificeras emellertid inte vätskeelevatorer enligt nummer 8413 och inte heller flytdockor, kassuner och liknande lyft- och flottagningsanordningar, vilka endast utnyttjar den hydrostatiska bärkraften (nr 8905 eller 8907).

Bestämmelserna i anv. till nummer 8426 angående självgående maskiner och andra mobila maskiner samt maskiner med flera arbetsuppgifter och maskiner för lyftning, lastning eller annan hantering, vilka är avsedda att byggas in i andra maskiner eller monteras på transportfordon eller fartyg enligt sjuttonde avdelningen, gäller i tillämpliga delar också för utrustning enligt detta nummer.

Numret omfattar maskiner för lyftning eller annan hantering som vanligen är baserade på lyftblocks-, vinsch- eller domkraftsprincipen och ofta har bärande metallkonstruktioner av ansenlig storlek.

Dessa bärande konstruktioner (t.ex. linbanemaster) klassificeras enligt detta nummer när de utgör delar till en samtidigt föreliggande mer eller mindre komplett maskin för lyftning, lastning etc.

Särskilt föreliggande klassificeras de enligt nummer 8431, under förutsättning att de är försedda med eller avsedda att förses med mekaniska anordningar (hjul, löprullar, blockskivor, löpskenor eller ledskenor etc.), som oundgängligen behövs för funktionen av de rörliga delarna i den kompletta anläggningen. I annat fall klassificeras sådana bärande konstruktioner enligt nummer 7308.

Bland dessa mera komplicerade maskiner märks följande:

I. Periodiskt arbetande maskiner

II. Kontinuerligt arbetande maskiner

III. Andra specialmaskiner för lyftning eller annan hantering

Anordningar för lyftning eller annan hantering används ofta tillsammans med ugnar, konvertrar, valsverk etc., t.ex. maskiner och apparater för insättning, manövrering eller uttagning av arbetsstycken eller för hantering av dörrar, lock, eldstäder etc. samt maskiner och apparater för tippning eller lutning. När dessa maskiner och apparater bildar självständiga enheter som är fullständigt skilda från ugnarna etc., klassificeras de enligt detta nummer även om de föreligger tillsammans med ugnarna etc. Som exempel kan nämnas:

1. maskiner för tömning av koksugnar. Dessa maskiner löper fram och tillbaka bakom ugnsraderna och är försedda med en mekanisk utstötningskolv som öppnar ugnsdörrarna och tömmer ugnarna;
2. maskiner som arbetar med kolvar och är avsedda för beskickning av martinkonvertrar etc.;
3. speciallyftmaskiner för upplyftning av lock på aducerings- eller gropugnar eller för uttagande av göt;
4. manipulatorer för hantering av göt, smidesstycken etc.;
5. maskiner som består av cylindrar med stötkolvar med vilka i vissa ugnar de föremål som är under arbete sätts in eller tas ut.

Det bör emellertid observeras, att numret inte omfattar maskiner för lyftning eller annan hantering, som är avsedda att byggas in i ugnar, konvertrar etc. eller att bilda en komplett enhet med dessa, om de föreligger tillsammans med ugnarna etc. (se nummer 8417, 8454, 8455 etc.). Särskilt föreliggande klassificeras de däremot enligt nummer 8428.

Det bör observeras att numret inte heller omfattar mekaniska eldningsapparater (stokrar), mekaniska eldstadsrostar och liknande anordningar (nr 8416).

Delar

Om inte annat följer av de allmänna anvisningarna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till maskiner enligt detta nummer enligt nummer 8431.

Numret omfattar inte heller:

Numret omfattar maskiner för grävning, schaktning och packning av jord av de slag som är särskilt nämnda i rubriken, vilka alla har det gemensamt att de är självgående.

Bestämmelserna i anv. till nummer 8430 angående självgående maskiner och maskiner med flera arbetsuppgifter gäller i tillämpliga delar även för självgående maskiner enligt detta nummer , vilket bl.a. omfattar följande utrustning.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till maskiner enligt detta nummer enligt nummer 8431. Detta gäller särskilt arbetsredskap (blad, skopor etc.) som med eller utan bommar och pneumatiska eller hydrauliska cylindrar är lämpliga att monteras direkt på underredet.

Detta nummer omfattar maskiner och apparater (andra än självgående maskiner enligt nummer 8429 samt maskiner och redskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk enligt nummer 8432) som är avsedda att "angripa" jordytan (t.ex. maskiner för huggning och brytning av sten, jord, stenkol etc.; maskiner för grävning, borrning etc.) eller att bereda eller packa till marken (t.ex. genom skrapning, schaktning, planering, stampning eller vältning). Enligt detta nummer klassificeras också pålningsmaskiner, påluppdragningsmaskiner, snöplogar och snöslungor.

Självgående maskiner och andra mobila maskiner

I stort sett omfattar detta nummer inte bara stationära maskiner utan (med vissa nedan angivna undantag ang. maskiner som är monterade på transportutrustning av den typ som omfattas av sjuttonde avd.) också mobila maskiner, även självgående.

Undantagen är:

Maskiner med två eller flera arbetsuppgifter

Många maskiner kan, utöver de arbetsuppgifter som anges i nummer 8429 och 8430 (grävning, planering, borrning etc.), också utföra de arbetsuppgifter som är nämnda i nummer 8425–8428 (lyftning, lastning etc.). Sådana maskiner klassificeras med tillämpning av anm. 3 till sextonde avd. eller allmän tolkningsregel 3 c. Som exempel kan nämnas kombinerade kolbrytnings- och lastningsmaskiner, kombinerade maskiner för dikning, rörlyftning och rörnedläggning, etc.

Detta nummer omfattar:

I. Pålningsmaskiner och påluppdragningsmaskiner

Pålningsmaskiner (pålkranar) består av en tung hejare, som vanligen är rörlig i ett högt stativ med lodräta ledskenor. Hejaren hissas upp med mekanisk kraft och får sedan falla ned på pålens övre ända antingen enbart av sin egen tyngd (enkelverkande maskiner) eller med hjälp av en motor (dubbelverkande maskiner).
Numret omfattar också påluppdragningsmaskiner.

II. Snöplogar och snöslungor

Fordon enligt sjuttonde avd. med inbyggd snöröjningsutrustning omfattas inte av detta nummer . Numret omfattar emellertid snöplogar som är avsedda att skjutas eller dragas (vingplogar), t.ex. sådana som är avsedda att anbringas på bilar eller traktorer.

III. Maskiner för borrning, brytning etc.

Dessa maskiner används huvudsakligen i gruvor, stenbrott och lergravar samt vid djupborrning och tunnelarbeten.

IV. Stampmaskiner och andra tillpackningsmaskiner

V. Maskiner för grävning, schaktning o.d.

Denna grupp omfattar bl.a. följande maskiner.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till maskiner enligt detta nummer enligt nummer 8431.

Numret omfattar inte heller:

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 8430.31 och 8430.39

Dessa nummer omfattar de maskiner som är beskrivna i punkterna A, B och G i avsnitt III i anv. till nummer 8430.

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer delar som används uteslutande eller huvudsakligen till maskiner och apparater enligt nummer 8425–8430.

Det bör observeras, att många delar inte omfattas av detta nummer emedan de:

Numret omfattar bl.a.:

1. gripskopor, griptänger etc., dvs. enkla lyftskopor som är försedda med ringar, krokar etc.; gripskopor med bottenklaff; gripskopor som består av två mot varandra svarande skophalvor som är förenade med gångjärn, för lyftning av pulverformiga material; griptänger som består av två eller flera ledade blad eller backar för hantering av sten etc.
   Numret omfattar inte elektromagnetiska lyftdon för lyftning av metallskrot e.d. (nr 8505);
2. valsar (trummor) för vinschar och gångspel; kranarmar; löpvagnar, skopor, "skips" etc. för traverser e.d.; hytter, korgar och plattformar för hissar etc.; steg till rulltrappor; skopor och med skrapor försedda kedjor för elevatorer och transportörer; stöd samt trummor eller rullar (även med drivmotor) för bandtransportörer; driv- och bromshuvuden för skaktransportörer och skakbord; säkerhetsmekanismer för stoppande av hissar, skiphissar etc.;
3. brytstänger, brytkedjor och armar till förskrämningsmaskiner; blad till skrapor; "kolplogar" etc.
   Denna grupp omfattar också schaktblad som är avsedda att monteras som arbetsredskap på fordon enligt 87 kap.;
4. roterande bord, vattenlekare, borrör och styranordningar till dessa samt annan utrustning för djupborrningsmaskiner (roterande eller stötande);
5. grävskopor för grävmaskiner; kedjor med skopor för paternostergrävmaskiner; grävskopearmar; hejare för pålningsmaskiner;
6. band- eller hjulburna underreden, utan egen framdrivningsanordning, försedda med kulvändkrans eller andra roterande anordningar.

Kedjor eller kablar som är försedda med beslag (t.ex. ringar, krokar eller karbinhakar) klassificeras tillsammans med den maskin för vilken de är avsedda under förutsättning att de föreligger tillsammans med den. Särskilt föreliggande klassificeras de dock enligt femtonde avd. (vanligen enligt nummer 7312 eller 7315). Kedjor och kablar utan sådana beslag och föreliggande i rullar klassificeras också enligt denna avdelning, även om de har kapats till avpassade längder och föreligger tillsammans med de maskiner (vinschar, linbanor, kranar, med bogserlinor arbetande transportanordningar, grävmaskiner etc.) för vilka de är avsedda.

Numret omfattar inte heller:

Detta nummer omfattar maskiner och redskap, vilka–oavsett framdrivningssättet–används i stället för handverktyg för ett eller flera av följande slag av arbeten inom lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk, nämligen:

*
* *

Maskiner enligt detta nummer kan dras av djur eller fordon (t.ex. traktorer) eller monteras på ett fordon (t.ex. på en traktor eller ett hästdraget underrede). Med "traktorer" avses i detta sammanhang även enaxlade traktorer.

Maskiner och redskap som är avsedda att dras av eller monteras som utbytbar utrustning på traktorer

Vissa maskiner och redskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk (t.ex. plogar och harvar) är avsedda att enbart dras eller skjutas av en traktor, med vilken de förenas med hjälp av en kopplingsanordning (med eller utan lyftmekanism). Andra (t.ex. roterande hackor) drivs av ett universalkraftuttag på traktorn. Sådana maskiner och redskap monteras och byts ut på åkrarna, i skogen eller vid bondgården. De klassificeras enligt detta nummer även om de föreligger tillsammans med traktorn och även om de är hopmonterade med denna. Traktorn klassificeras för sig enligt nummer 8701.

Samma klassificeringsprincip gäller då traktorn har ersatts av någon annan draganordning (t.ex. ett fordon enligt nummer 8704) eller då en roterande hacka har monterats på drivaxeln i stället för hjulen på en enaxlad traktor, på så sätt att hackan tjänstgör både som redskap och framdrivningsanordning.

Självgående maskiner och redskap

I dessa bildar den dragande delen och arbetsmaskinen eller redskapet en integrerad mekanisk enhet (t.ex. motorplogar). Sådana maskiner klassificeras enligt detta nummer.

Numret omfattar emellertid inte lastbilar för spridning av gödselmedel etc., vilka i likhet med andra bilar för speciella ändamål klassificeras enligt nummer 8705.

*
* *

Smärre typer av lantbruksmaskiner och lantbruksredskap som är avsedda att dras eller skjutas för hand (t.ex. plogar, harvar, kultivatorer, hackor, vältar och såmaskiner) förs också till detta nummer.

*
* *

Bland de talrika maskiner och redskap som omfattas av detta nummer märks:

1. plogar för all slags jordbearbetning, t.ex. plogar med plogbill och vändskiva (en- eller flerskäriga plogar och plogar med omställbara vändskivor), årder (vanligen utan vändskiva) och tallriksplogar;
2. harvar vilka används huvudsakligen för uppluckring av jorden efter plöjning. I pinn- och fjäderharvar är pinnar fästade på en stel, ledad eller av länkar bildad ram eller ställning eller ibland på en trumma eller på valsar. I tallriksharvar är pinnarna ersatta av en eller flera rader av skålade skivor med eggar;
3. kultivatorer, ogräsrensare och hackor, vilka används för bearbetning, ogräsrensning eller avjämning av marken efter plöjning eller under grödans växttid. Dessa maskiner består vanligen av en horisontell ram som är försedd med flera rader av olika slags verktyg (billar, tallrikar, pinnar etc.), vilka kan vara stela eller fjädrande, fasta eller rörliga och ibland är utbytbara;
4. såmaskiner, planteringsmaskiner och omplanteringsmaskiner för frön, lökar, rotknölar, plantor etc. Dessa består av en låda, tratt eller annan behållare, som ibland är monterade på hjul. De är försedda med utmatningsmekanism samt anordningar för att dra upp fåror och vanligtvis även täcka över dessa.
   Denna grupp omfattar även direktsåmaskiner, planteringsmaskiner och omplanteringsmaskiner utan jordbearbetning, vilka används för att så frön utan förberedande plöjning av jorden. De sprider ut uppmätta mängder frön och placerar fröna i den obearbetade jorden genom att tränga igenom marktäckning och växtrester, göra en smal fåra eller trycka ett hål i jorden och släppa ner fröet på en bestämd plats och ett bestämt djup;
5. gödselspridare är avsedda för spridning av naturgödsel eller andra fasta gödselmedel (dynga, kemikalier etc.). De är ibland monterade på hjul och består vanligen av en behållare som är försedd med en spridningsanordning, t.ex. skjutbara luckor i bottnen, matarskruvar, ändlösa kedjor eller roterande skivor. Bärbara maskiner som används för samma ändamål förs också hit. Konstgödselspridare sprider ut konstgödsel eller andra fasta syntetiska ämnen i ett jämnt lager ovanpå jorden. Stallgödselspridare sprider ut stallgödsel (dynga) eller växtnäring som återvunnits från "animaliskt avfall" på ett fält.
   Släpvagnar med rörlig botten och med en anordning för sönderhackning och fördelning, vilken gör att de vid lossningen kan tjänstgöra som gödselspridare, samt slamspridare, vilka består av en vagn med behållare, vanligen försedd med plåtar eller rännor för spridningen, klassificeras enligt nummer 8716.
   Bärbara apparater för nedmyllning av flytande gödselmedel förs däremot hit. De består av ett långt rör, genom vilket gödselmedlet pumpas ned i jorden med en pump;
6. maskiner och redskap för röjning av buskar, undervegetation, stjälkar från tidigare skörd, rötter etc. De består i allmänhet av två stora hjul och en med knivar försedd trumma;
7. maskiner för upptagning av sten, vilka liknar harvar men har hakförsedda pinnar, som är ordnade i två rader som löper samman mot en spjälbehållare, i vilken stenarna samlas;
8. vältar, vilka används huvudsakligen för att pressa till jorden. Vältar kan vara försedda med släta eller korrugerade valsar eller med släta eller tandade ringar. Numret omfattar också vältar för trädgårdar, gräsmattor, idrottsplatser etc.;
9. gallringsmaskiner (t.ex. för betplantor) för utgallring av unga plantor. De kan vara mycket komplicerade maskiner som styrs av fotoelektriska anordningar;
10. maskiner för beskärning av toppar och skott på växter för att begränsa tillväxten.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till ovannämnda maskiner och redskap. Bland sådana delar märks:

plogåsar, plogrister, plogbillar, vändskivor och plogtallrikar; verktyg, såsom pinnar etc. (stela eller fjädrande) för kultivatorer och ogräsrensare; pinnar, trummor och tallrikar för harvar; valsar, segment och andra delar till vältar; utmatningsanordningar för gödselspridare, såmaskiner, planteringsmaskiner och omplanteringsmaskiner; billar, pinnar, tallrikar och andra verktyg för hackor.

Numret omfattar inte:

Detta nummer omfattar maskiner och redskap som används i stället för handverktyg vid utförande av följande arbeten:

Anv. till nummer 8432 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nummer 8433, t.ex. med avseende på traktorer med utbytbar utrustning för skörd, tröskning, slåtter etc. och med avseende på motorräfsor.

Hit hör bl.a.:

1. gräsklippningsmaskiner, hand- eller motordrivna. De kan ha en knivbalk liksom slåttermaskiner eller roterande knivar, som skär av gräset mot en fast, horisontell kniv eller en roterande skiva med knivar i ytterkanten;
2. slåttermaskiner (även motordrivna) för slagning av gräs, klöver o.d. Dessa består vanligen av en horisontell fingerbalk och en kniv som består av knivstång och knivblad. Kniven skär av gräset då knivbladen rör sig fram och tillbaka mellan fingrarna på fingerbalken. De kan också bestå av roterande skivor eller trummor med knivar i ytterkanten;
3. slåttermaskiner med strängläggare, dvs. slåttermaskiner som är utrustade med en anordning som lägger slåttern i strängar längs fältet;
4. hövändare (t.ex. med gafflar eller trummor);
5. höräfsor, vilka vanligen består av ett med hjul försett underrede, vilket uppbär en rad halvcirkelformade pinnar som kan lyftas automatiskt;
6. räfsor, som är avsedda att vända skörden eller lägga den i strängar eller högar;
7. pickup-pressar för uppsamling och balning av på fältet liggande hö eller halm;
8. skördetröskor, vilka i en följd skär, tröskar och rensar säden;
9. majsskördemaskiner och majsplockningsmaskiner;
10. självlastande släpvagnar, som är varaktigt försedda med påmonterad skördeutrustning och avsedda för skärning, hackning och transport av gräs, majs etc.;
11. bomullsplockningsmaskiner;
12. linryckningsmaskiner;
13. maskiner för vinskörd (självgående eller avsedda att bogseras);
14. maskiner för skörd av köksväxter (bönor, tomater etc.);
15. potatisupptagare (med grävbill, gaffel eller galler);
16. blastningsmaskiner för betor och rotfrukter samt bet- och rotfruktsupptagare;
17. exakthackar;
18. trädskakningsmaskiner;
19. maskiner för skörd av andra jordbruksprodukter (oljeväxter etc.);
20. tröskverk för spannmål. Numret omfattar också självmatare, även särskilt föreliggande, för tröskverk (dvs. hjälpapparater som är avsedda att kontinuerligt mata tröskverket genom att öppna och breda ut kärvarna);
21. maskiner för borttagande av bladslidor från majskolvar; majströskverk.

Detta nummer omfattar också s.k. åkbara gräsklippningsmaskiner, vilka består av tre- eller fyrhjuliga underreden som är utrustade med ett förarsäte och ett klippverktyg som är permanent anbragt, dvs. som avlägsnas endast för reparation eller underhåll. Eftersom deras huvudsakliga arbetsuppgift är att klippa gräsmattor, skall de klassificeras enligt detta nummer , även om de har en kopplingsanordning som gör det möjligt för dem att bogsera eller skjuta lättare tillbehör, t.ex. en släpvagn.

Numret omfattar emellertid inte bärbara maskiner t.ex. för trimning av gräsmattor, klippning av gräs längs murar, utefter kanter, under buskar etc. Dessa maskiner, vilka består av en inbyggd förbränningsmotor i ett lätt metallstativ eller av en elektrisk motor som är monterad på ett metallhandtag samt en skäranordning som vanligen består av en eller flera tunna nylontrådar, klassificeras alltefter beskaffenheten enligt nummer 8467.

Detta nummer omfattar också sådana maskiner som används inom trädgårdsskötsel, lantbruk eller industri för rengöring eller sortering av ägg, frukt, potatis, lök, morötter, sparris och gurkor eller andra lantbruksprodukter efter storlek, form, vikt etc. De klassificeras enligt detta nummer även om de arbetar elektriskt (t.ex. sorterings- och provningsmaskiner som arbetar med fotoceller). De kan vara försedda med hjälpanordningar (t.ex. äggenomlysningsapparater eller anordningar för märkning av varan).

Maskiner och apparater för rensning eller sortering av spannmål, torkade baljväxtfrön eller andra frön klassificeras enligt nummer 8437.

I vissa maskiner enligt detta nummer (t.ex. skördemaskiner, skördetröskor, tröskverk, pickup-pressar, hö- och halmpressar och sorteringsmaskiner) ingår ofta hjälpapparater för lyftning eller annan hantering, transport etc. (t.ex. bandtransportörer, kärv- och halmelevatorer samt skopelevatorer). Dessa hjälpapparater klassificeras tillsammans med maskinerna i fråga, under förutsättning att de föreligger tillsammans med dessa; när de föreligger separat klassificeras de enligt nummer 8428.

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och redskap enligt detta nummer , t.ex.:

fingerbalkar, knivstänger och lyftanordningar för dessa samt fingrar för slåtter- och skördemaskiner, fram- och återgående vevstakar för överföring av rörelse till fingerbalkarna på gräsklippare och slåttermaskiner; yttre och inre stråskiljare, räfsor, bord och bindverk till självbindare; strängläggare; skärbord; tröskningsorgan (cylindrar och skor), skakverk, halmutkastare etc. till skördetröskor eller tröskverk; billar, pinnar, gafflar och andra verktyg för potatis- och andra rotfruktsupptagare; trummor och gafflar för hövändare; pinnar och lyftmekanismer till räfsor; räfsor till maskiner för hopsamling eller balning av hö eller halm.

Detta nummer omfattar inte:

Detta nummer omfattar mjölkningsmaskiner och andra maskiner eller apparater, som används inom lantbruk eller industri för behandling av mjölk eller för omvandling av mjölk till mejeriprodukter.

I. Mjölkningsmaskiner

En mjölkningsmaskin består av ett antal spenkoppar (försedda med en inre gummihylsa), som med hjälp av slangar är anslutna dels till en vakuumpump via en pulsator, dels till en mjölkspann (vanligtvis av rostfri metall). Pulsatorn, som är fästad vid locket på mjölkspannen, påverkar spenkopparna genom att låta atmosfärstryck och undertryck växla i mellanrummet mellan den yttre hylsan och spengummit. Spenkopparna, pulsatorn och mjölkspannen bildar tillsammans en spannmjölkningsmaskin.

I vissa anläggningar med mindre kapacitet kan spannmjölkningsmaskinerna och vakuumpumpen vara monterade på en gemensam bottenplatta (portabel mjölkningsmaskin med en eller två spannar).

I anläggningar med större kapacitet är de olika komponenterna vanligen separata. Ett varierande antal spannmjölkningsmaskiner kan vara anslutna till vakuumpumpen genom rör. Vissa typer har inga mjölkspannar utan mjölken passerar direkt från spenkopparna till kylapparaterna eller lagringsbehållarna genom en rörledning, som i allmänhet är fast installerad. Dessa typer omfattar mjölkningsrobotar, även kallade frivilliga mjölkningssystem (VMS= voluntary milking system). Dessa system, som innehåller all den utrustning som krävs för automatisk mjölkning, bl.a. en lättrörlig robotarm, elektroniska anordningar, en vakuumpump, en kompressor, en tvättmaskin, mjölkmätare o.s.v., är konstruerade för att mjölka kor på deras eget initiativ. Varje ko har ett halsband med en transponder som identifierar den så att systemet kan avgöra om djuret står i tur att bli mjölkat. Mjölkningen utförs av en robotarm utrustad med ett laserstyrt system som möjliggör att mjölkorganet kan föras direkt till kons spenar.

När de olika delarna till ifrågavarande maskiner föreligger tillsammans, klassificeras de enligt detta nummer som en funktionell enhet i den mening som avses i anm. 4 till sextonde avd. (se allm. anv. till denna avd.). Apparater och utrustning som inte direkt medverkar i själva mjölkningen (filter, kylanordningar, lagringsbehållare, apparater för rengöring av spenkoppar och rörledningar, etc.) klassificeras inte enligt detta nummer utan efter sin beskaffenhet.

Denna grupp omfattar homogeniseringsmaskiner. Dessa sönderdelar fettet till små partiklar som är mera lättsmälta och som även förblir längre i emulsionstillstånd utan att bilda grädde.

De flesta maskiner och apparater för behandling av mjölk är beroende av en temperaturändring och omfattas därför inte av detta nummer (nr 8419), t.ex.: apparater för pastörisering eller sterilisering; apparater för kondensering eller intorkning av mjölk; mjölkkylare.

Numret omfattar inte heller:

Det bör observeras, att detta nummer inte omfattar mjölkseparatorer (nr 8421). nummer 8434 omfattar emellertid maskiner och apparater för framställning av smör och ost. Hit hör bl.a. följande maskiner och apparater.

Det bör observeras, att många maskiner och apparater för mejerihanteringen inte omfattas av detta nummer . Enligt nummer 8418 eller 8419 klassificeras således t.ex. behållare för förvaring, mogning, kokning etc., vilkas arbetssätt huvudsakligen är beroende av befintliga uppvärmnings- eller avkylningsanordningar, oavsett om de också är försedda med maskinell utrustning såsom omrörare eller inte. Behållare som inte är försedda med uppvärmnings- eller avkylningsanordning men i vilka ingår maskinell utrustning såsom omrörare, tippanordningar etc. klassificeras enligt detta nummer , under förutsättning att de är igenkännliga som särskilt avsedda för mejeribruk. Om de inte är igenkännliga för någon särskild användning klassificeras de enligt nummer 8479. Behållare som inte är försedda vare sig med uppvärmnings- eller avkylningsanordning eller med maskinell utrustning klassificeras efter materialets beskaffenhet (t.ex. enligt nummer 7309, 7310, 7419, 7611 eller 7612).

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater enligt detta nummer , t.ex.:

spannar, lock, pulsatorer, spenkoppar och tillbehör (andra än spengummi etc.–nummer 4016) till mjölkningsmaskiner; cylindrar till smörkärnor; valsar och bord till smörältningsmaskiner; formar till smör- och ostformningsmaskiner.

Detta nummer omfattar inte hushållsapparater enligt nummer 8210 eller 8509.

Detta nummer omfattar maskiner och apparater av såväl lantbruks- som industrityp för framställning av vin, cider (äppelvin), päronvin, fruktsaft eller liknande jästa eller ojästa drycker. Numret omfattar även maskiner och apparater för kommersiellt bruk av sådana slag som används i restauranger eller liknande inrättningar.

Numret omfattar bl.a. följande maskiner och apparater.

Numret omfattar inte maskiner för behandling av saft, must, vin, cider och päronvin, t.ex.:

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassficeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer , t.ex.:

krossvalsar till apparater för utvinning av saft; tandade valsar och rivanordningar för äppelkrossar; valsar till druvkvarnar och till apparater för avskiljning av stjälkar; speciella pulpbehållare ("claies") och behållare för uppsamling av druvsaften ("maies") till vinpressar; skruvhuvuden, pressplattor och ramar till vinpressar etc.; tandade valsar samt blad till apparater för sönderdelning av pressåterstoder.

Numret omfattar inte heller:

Detta nummer omfattar maskiner och apparater (andra än maskiner enligt nummer 8432–8435) av den typ som används inom lantbruk (inbegripet lantbruksskolor, kooperativa anläggningar och försöksanstalter), skogsbruk, trädgårdsskötsel, fjäderfäavel, biodling e.d. Numret omfattar emellertid inte för industriellt bruk tydligt avsedda maskiner och apparater.

Hit hör bl.a. följande maskiner och apparater.

Detta nummer omfattar inte:

II. Maskiner och apparater för fjäderfäavel

Hit hör bl.a. följande maskiner och apparater.

Numret omfattar inte maskiner som kallas kycklingräknings- och förpackningssystem (s.k. ”chick counting and boxing system”), som automatiskt räknar och stoppar kycklingar i lådor (nr 8422). Hanteringen av kycklingarna är den primära arbetsuppgiften, räkningen är bara en sekundär funktion som gör det möjligt att stoppa ett givet antal kycklingar, förutbestämt i förhållande till lådans storlek, i en låda.

III. Maskiner och apparater för biodling

Numret omfattar inte:

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till ovannämnda maskiner och apparater. 

Detta nummer omfattar sådana maskiner som används inom trädgårdsskötsel, lantbruk eller industri för rensning eller sortering av spannmål, baljväxtfrön eller andra frön genom kastning, blåsning, sållning etc. Hit hör bl.a.:

1. kastmaskiner, vilka består av en matartratt, en fläkt och såll (vanligen skaksåll);
2. mera komplicerade rensnings- och sorteringsmaskiner (t.ex. triörer), vilka rensar fröna eller kornen med hjälp av luftströmmar och sorterar dem efter deras vikt, storlek eller form. I vissa sorteringsmaskiner ingår anordningar för inpudring av kornen med insektsbekämpningsmedel etc. (torrbetning);
3. duksorterare, vilka ofta används för rensning av betfrön. De består av en serie valsar, vilka driver en snett ställd, ändlös duk, som löper under en matartratt. Betfröna rullar fritt nedför duken, medan det lättare växtavfallet häftar vid dukens plyschartade yta;
4. specialmaskiner för sortering av utsäde.

Detta nummer omfattar också maskiner och apparater som används inom kvarnindustrin för rensning och sortering av spannmål före malningen. Vissa av dessa maskiner och apparater bygger på samma principer som ovannämnda rensnings- och sorteringsmaskiner, men de har större kapacitet och är specialtillverkade för kvarnindustrin, t.ex.:

1. luftseparatorer (cyklonavskiljare) för rensning av spannmål;
2. maskiner för rensning och sortering i roterande trummor som är perforerade eller försedda med fördjupningar (celler);
3. aspiratörer med skaksåll;
4. maskiner för magnetisk eller elektromagnetisk separering eller sortering;
5. kombinerade maskiner för tvättning av spannmål, avskiljande av sten och torkcentrifugering, med eller utan torkkolonner;
6. borstmaskiner för spannmål;
7. spannmålsfuktningsmaskiner, även med anordningar för uppvärmning eller vägning.

Numret omfattar också kombinerade maskiner för samtidig rensning och sortering, även försedda med anordningar för elektromagnetisk separering.

Förutom maskiner för rensning eller sortering av spannmål före malningen (se avsnitt I ovan) omfattar numret även följande maskiner och apparater som används inom kvarnindustrin.

Numret omfattar däremot inte:

Bearbetningen som här avses föregås i allmänhet av en inledande rensning eller sortering (se avsnitt I ovan).

Denna grupp omfattar bl.a.:

1. maskiner för skalning av spannmål eller torkade baljväxtfrön;
2. maskiner för skalning eller polering av ris;
3. maskiner för krossning av torkade ärter, linser eller bönor;
4. maskiner för beredning av flingor av spannmål genom valsning eller på annat sätt, även med hjälpanordningar för uppvärmning;
5. specialmaskiner för malning av spannmål (annan än brödsäd, se avsnitt I B ovan) eller torkade baljväxtfrön till mjöl;
6. borstmaskiner och klippmaskiner som är avsedda att avlägsna "skägg" och "spetsar" från korn eller havre.

Denna del av numret omfattar inte:

Delar

Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer , t.ex.:

siktar och siktramar för kvarnindustrin (men inte siktduk, oavsett om den är konfektionerad eller inte–nummer 5911); blandnings- och sorteringstrummor; valsar för valsstolar.

Numret omfattar emellertid inte kvarnstenar (nr 6804).

Detta nummer omfattar maskiner och apparater, som inte är nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel, för industriell beredning eller tillverkning av för människor eller djur avsedda matvaror eller drycker för omedelbar konsumtion eller för konservering. Numret omfattar emellertid inte maskiner och apparater för utvinning eller beredning av animaliska eller icke flyktiga vegetabiliska eller mikrobiella fetter och feta oljor (nr 8479). Numret omfattar även maskiner och apparater för industriellt eller kommersiellt bruk av sådana slag som används i restauranger och liknande inrättningar.

Det bör emellertid observeras, att många för livsmedelsberedning avsedda maskiner i praktiken klassificeras enligt andra nummer , t.ex.:

I. Bagerimaskiner

Dessa maskiner och apparater används för tillverkning av matbröd, kex, kakor etc., t.ex.:

1. degknådningsmaskiner och degblandare. Dessa består i huvudsak av roterande eller fasta behållare som är försedda med fasta eller rörliga armar eller blad för knådning av degen. Vissa snabblandare är ofta försedda med vattenkyld mantel;
2. degdelningsmaskiner, vilka består av en behållare, i vilken den från en påfyllningstratt kommande degen mekaniskt delas i lika stora stycken. Dessa maskiner har ibland anordningar för vägning eller kavling av degen;
3. degformningsmaskiner för formning av de avskurna degstyckena till önskad form före gräddningen;
4. skärmaskiner för bröd, kakor etc.;
5. maskiner för söndersmulning av torrt bröd;
6. maskiner för skärning, formning, sågning eller fyllning av kex, kakor etc.;
7. apparater för fyllning av bestämda kvantiteter kaksmet i kakformar.

Numret omfattar inte:

Till denna grupp hör bl.a.:

1. blandningsmaskiner för beredning av makaronideg;
2. maskiner för utskärning eller utstansning av figurer från utvalsad deg. Dessa maskiner har ofta anordningar för utvalsning av degen;
3. kontinuerliga pressar för framställning av makaroner, spagetti etc. genom strängpressning. Bokstäver, siffror och andra figurer kan åstadkommas med pressar som har försetts med lämpligt formade sprutformar. Degen avskärs sedan till önskad tjocklek av en roterande kniv som är anbragt på utsidan av sprutformen;
4. maskiner för fyllning av ravioli etc.;
5. maskiner som lägger makaroner, vermiceller etc. i härvor.

Numret omfattar inte:

Denna grupp omfattar:

1. mal- och krossmaskiner för beredning av glasyr;
2. blandningsmaskiner för konfektyrindustrin. Dessa består vanligen av behållare som är försedda med mekaniska anordningar för omrörning eller malning och är ofta utrustade med rörslingor eller mantlar för uppvärmning eller avkylning;
3. slagmaskiner för knådning av plastiska sockerblandningar med hjälp av roterande vevformade armar;
4. dragémaskiner. Dessa består av halvklotformiga kittlar, vanligen av koppar eller glas, vilka roterar kring en lutande axel och därvid drar över hårda konfektyrkärnor (t.ex. mandlar) med socker, choklad etc. Dragémaskiner klassificeras enligt detta nummer oavsett om de värms upp av en yttre värmekälla (uppvärmning genom inblåsning av varmluft eller upphettning av väggarna genom självständiga gasbrännare, etc.) eller är försedda med inbyggd uppvärmningsanordning;
5. maskiner för gjutning, skärning eller annan formning av konfektyrer.

Detta nummer omfattar emellertid inte sockerkokare eller andra maskiner och apparater för uppvärmning (nr 8419) eller avkylning (nr 8418 eller 8419).

Till denna grupp hör bl.a.:

1. maskiner för skalning, för avlägsnande av groddar eller för bräckning av rostade kakaobönor;
2. maskiner för blandning, knådning eller malning av de krossade bönorna till kakaomassa;
3. pressar för extrahering av kakaosmör från kakaomassan. För underlättande av extraheringen är dessa maskiner alltid försedda med anordningar för uppvärmning av massan;
4. maskiner för framställning av kakaopulver genom malning av de kakor som återstår efter extraheringen av kakaosmöret. Dessutom siktar och sorterar dessa maskiner vanligen pulvret och blandar det ibland med andra ämnen för att arom eller löslighet skall förbättras;
5. maskiner för blandning av kakaosmör, kakaopulver, socker etc. I dessa maskiner ingår ofta apparater för mätning av de kvantiteter som skall blandas;
6. maskiner för valsning och rening av blandningen;
7. s.k. konchar. Dessa består i huvudsak av behållare som är försedda med uppvärmningsanordning, motordrivna valsar, anordningar för malning etc., så att ingredienserna i blandningen grundligt blandas och värmebehandlas;
8. maskiner som före gjutningen homogeniserar chokladmassan och genom strängpressning avlämnar den i lika stora stycken;
9. gjutningsmaskiner, vanligen med skakbord. Dessa maskiner är ofta även försedda med uppvärmningsanordningar och med anordningar för avkylning av gjutformarna;
10. överdragningsmaskiner, vilka i huvudsak består av ett transportband, på vilket kex, konfektyrer etc. besprutas med eller doppas i smält choklad eller glasyr. Dessa maskiner är alltid försedda med uppvärmningsanordning.

De maskiner och apparater som används för utvinning av sockersaft är av olika typer beroende på om utgångsmaterialet är sockerrör eller sockerbetor. De maskiner och apparater som används för utvinning av socker ur sockersaft är däremot i båda fallen praktiskt taget desamma.

Numret omfattar inte:

Denna grupp omfattar bl.a.:

1. mältkar med anordningar för långsam omröring, roterande trummor eller liknande mekaniska anordningar;
2. roterande cylindrar för borttagande av maltgroddarna efter torkningen samt siktmaskiner;
3. maltkrossar;
4. mäskkar, under förutsättning att de har mekaniska omrörare etc. men saknar uppvärmningsanordning. I mäskkaren blandas det krossade maltet med vatten, så att stärkelsen i maltet omvandlas till socker;
5. silkar, vilka utgör stora behållare som är försedda med omrörare och en dubbel, perforerad botten för avskiljande av draven från vörten.

Numret omfattar också bryggerimaskiner i form av funktionella enheter i den mening som avses i anm. 4 till sextonde avd., i vilka ingår bl.a. mältkar, maltkrossar, mäskkar och silkar. Kompletterande utrustning (t.ex. flaskpåfyllningsmaskiner och etikettryckningsmaskiner) förs emellertid inte till detta nummer utan klassificeras efter beskaffenheten (se allm. anv. till sextonde avd.).

Numret omfattar inte:

Denna grupp omfattar bl.a.:

1. maskiner och apparater för slakt och efterföljande behandling av djur;
2. maskiner för avhåring av svin. Dessa maskiner består av en roterande vagga i vilken det slaktade svinet läggs och ett antal med skrapjärn försedda band, vilka rör sig i motsatt riktning mot vaggan;
3. maskiner för styckning av djurkroppar etc. med cirkelsågar, roterande knivar etc.;
4. maskiner för sågning eller sönderdelning av ben;
5. köttbultningsmaskiner, vilka gör köttet mört under inverkan av kammar med nålar eller knivblad, som skär söner senorna;
6. köttkvarnar;
7. tarmrensningsmaskiner;
8. korvstoppningsmaskiner. Dessa består i huvudsak av en cylindrisk behållare, från vilken köttet med en kolv pressas in i korvskinnet;
9. uppskärningsmaskiner för kött och fläsk;
10. formpressar för kött eller fett;
11. maskiner och apparater för avlivning, plockning och urtagning av fjäderfä (elektrisk kniv för bedövning och avlivning, fjäderfäplockare med hög kapacitet, apparater för urtagning, tömning av muskelmagen och utdragning av lungorna);
12. maskiner för saltning av kött, vilka består av handmanövrerade injektionspistoler som är förbundna med en pump eller av en helautomatisk transportanordning som matar fram köttet till en serie nålar som sprutar in saltlösningen.

Numret omfattar inte kokare, autoklaver, kokskåp och liknande maskiner och apparater enligt nummer 8419.