Sjuttonde avdelningen

Fordon, luftfartyg, fartyg och viss transportutrustning

Allmänna anvisningar

I. Avdelningens huvudsakliga omfattning

Denna avdelning omfattar alla slags järnvägs- och spårvägsfordon samt svävtåg (86 kap.), andra fordon, inbegripet luftkuddefordon (87 kap.), luftfartyg och rymdfarkoster (88 kap.) samt fartyg, båtar, luftkuddefarkoster och annan flytande materiel (89 kap.) utom:

Utom egentliga transportmedel omfattar avdelningen också viss särskilt nämnd transportutrustning, såsom godsbehållare (containrar) som är speciellt konstruerade och utrustade för befordran med ett eller flera slag av transportmedel, viss stationär järnvägs- och spårvägsmateriel samt mekanisk (inbegripet elektromekanisk) signalerings-, säkerhets- och trafikövervakningsutrustning (86 kap.); fallskärmar, startanordningar för luftfartyg, inbromsningsanordningar av sådana slag som används på hangarfartyg samt liknande utrustning, ävensom markträningsapparater för flygutbildning (88 kap.).

Om inte annat följer av bestämmelserna i avsnitt III nedan, omfattar avdelningen också delar och tillbehör till fordon, luftfartyg etc. enligt 86 – 88 kap.

Många maskiner eller annan utrustning (i synnerhet sådana som omfattas av sextonde avd.) kan monteras på fordonsunderreden eller flytande underreden enligt sjuttonde avd. Klassificeringen av på så sätt uppkomna mobila maskiner beror på olika faktorer, särskilt på underredets beskaffenhet.

Alla mobila maskiner som består av ett flytande underrede på vilket en maskin har monterats klassificeras sålunda enligt 89 kap. (t.ex. pontonkranar, mudderverk och spannmålselevatorer). Ang. klassificeringen av mobila maskiner som består av en maskin som har monterats på ett fordonsunderrede enligt 86 eller 87 kap., se anv. till nr 8604, 8701, 8705, 8709 och 8716.

III. Delar och tillbehör

Det bör observeras att 89 kap. inte innehåller några bestämmelser ang. delar (andra än skrov) och tillbehör till fartyg, båtar eller annan flytande materiel. Sådana delar och tillbehör klassificeras därför, även om de är igenkännliga som avsedda för fartyg etc., enligt sina respektive tulltaxenummer i andra avdelningar. I de andra kapitlen i sjuttonde avd. finns bestämmelser ang. klassificeringen av delar och tillbehör till de fordon eller luftfartyg eller den utrustning som omfattas av respektive kapitel.

Det bör emellertid observeras att de nummer som omfattar delar och tillbehör endast är tillämpliga för sådana delar och tillbehör som uppfyller samtliga följande tre villkor:

A. Delar och tillbehör som är uteslutna enligt anm. 2 till sjuttonde avd.

Enligt denna anmärkning utesluts följande delar och tillbehör, även om de är igenkännliga som avsedda för artiklar enligt denna avd.:

1. packningar, tätningar o.d. av alla slags material (klassificeras enligt materialets beskaffenhet eller enligt nr 8484) samt andra artiklar av mjukgummi (t.ex. stänkskydd och pedalöverdrag) (nr 4016);
2. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., t.ex. kablar, kättingar och kedjor (även i avpassade längder eller försedda med ändbeslag, andra än bromsvajrar, gasvajrar och liknande vajrar, igenkännliga som avsedda för fordon enligt 87 kap.), spik, stift, bultar, muttrar, underläggsbrickor, sprintar, saxsprintar, fjädrar (även bladfjädrar för fordon) (sådana varor av oädel metall förs till 73 – 76 och 78 – 81 kap. och motsvarande varor av plast till 39 kap.) samt lås, beslag och liknande tillbehör till fordonskarosserier (t.ex. avpassade prydnadslister, gångjärn, dörrhandtag, ledstänger, fotstöd och fönsterhissar), nummer- och nationalitetsplåtar etc. (sådana varor av oädel metall förs till 83 kap. och motsvarande varor av plast till 39 kap.);
3. skruv- och skiftnycklar samt andra verktyg och redskap enligt 82 kap.;
4. ringklockor (t.ex. för cyklar) samt andra artiklar enligt nr 8306;
5. maskiner, apparater och mekaniska redskap samt delar till sådana, enligt nr 8401 – 8479, t.ex.:
   a) ångpannor och hjälpapparater till ångpannor (nr 8402 resp. 8404);
   b) gengasgeneratorer (t.ex. för bilar) (nr 8405);
   c) ångturbiner enligt nr 8406;
   d) motorer av alla slag, även med växellåda, samt delar till sådana motorer, enligt nr 8407 – 8412;
   e) pumpar, kompressorer, fläktar och blåsmaskiner (nr 8413 och 8414);
   f) luftkonditioneringsapparater (nr 8415);
   g) mekaniska apparater för utsprutning, spridning eller finfördelning av vätskor eller pulver; brandsläckningsapparater (nr 8424);
   h) maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering, lastning, lossning eller transport (t.ex. lyftblock, domkrafter och lyftkranar); maskiner och apparater för grävning, hyvling, planering, stampning, tillpackning, schaktning, borrning eller brytning av jord, sten, mineral eller malm (nr 8425, 8426, 8428, 8430 och 8431);
   ij) lantbruksmaskiner enligt nr 8432 eller 8433 (t.ex. tröskverk, såmaskiner och slåttermaskiner) som är konstruerade för montering på fordon;
   k) maskiner och apparater av sådana slag som är nämnda i nr 8474; l) vindrutetorkare enligt nr 8479;
6. vissa andra varor enligt 84 kap., t.ex.:
   a) kranar, ventiler och liknande anordningar (t.ex. avloppskranar till kylare och ventiler till gummiringar) (nr 8481);
   b) kul- och rullager (nr 8482);
   c) inre delar till motorer (vevaxlar, kamaxlar, svänghjul etc.), enligt nr 8483;
7. elektrisk utrustning enligt 85 kap., t.ex.:
   a) elektriska motorer, generatorer, transformatorer etc. (nr 8501 och 8504);
   b) elektromagneter, elektromagnetiska kopplingar och bromsar etc., enligt nr 8505;
   c) elektriska ackumulatorer (nr 8507);
   d) elektrisk tändnings- och startutrustning av sådana slag som används till förbränningsmotorer med gnist- eller kompressionständning (tändstift, startmotorer etc.) (nr 8511);
   e) elektrisk belysnings- och signalutrustning, elektriska vindrutetorkare samt elektriska avfrostnings- och avimningsanordningar, för cyklar eller motorfordon (nr 8512); elektriska signalapparater för andra fordon (t.ex. tåg) eller för luftfartyg eller fartyg (nr 8531); elektriska avfrostnings- och avimningsanordningar för sådana andra fordon, luftfartyg eller fartyg (nr 8543);
   f) elektriska värmeapparater för motorfordon, järnvägsfordon, luftfartyg etc. (nr 8516);
   g) mikrofoner, högtalare och ljudfrekvensförstärkare (nr 8518);
   h) radiosändare och radiomottagare (nr 8525 resp. 8527);
   ij) elektriska kondensatorer (nr 8532);
   k) strömavtagare för elektriska dragfordon samt säkringar, strömställare och andra elektriska apparater enligt nr 8535 och 8536;
   l) elektriska glödlampor och gasurladdningslampor, inbegripet s.k. sealed beam lamp units, enligt nr 8539;
   m) annan elektrisk materiel, såsom isolerad elektrisk tråd och kabel (inbegripet kabelknippen) samt artiklar av kol, även försedda med anslutningskontakter; isolatorer och isolerdetaljer (nr 8544 – 8548);
8. instrument och apparater enligt 90 kap. (inbegripet sådana som används på vissa fordon), såsom:
   a) stillbildskameror och kinokameror (nr 9006 resp. 9007);
   b) instrument och apparater för navigering (nr 9014);
   c) instrument och apparater som används för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt bruk (nr 9018);
   d) apparater som är baserade på utnyttjandet av röntgenstrålning samt andra apparater enligt nr 9022;
   e) manometrar (nr 9026);
   f) varvräknare, taxametrar, hastighetsmätare och takometrar samt andra instrument och apparater enligt nr 9029;
   g) instrument, apparater och maskiner för mätning eller kontroll, enligt nr 9031;
9. ur (t.ex. för instrumentbräden) (91 kap.);
10. vapen (93 kap.);
11. belysningsarmatur och andra belysningsartiklar (t.ex. strålkastare till luftfartyg eller tåg) enligt nr 9405;
12. borstar (t.ex. för gatsopningsbilar) (nr 9603).
    
    

1. Delar och tillbehör som kan klassificeras både enligt sjuttonde avd. och enligt någon annan avdelning.
   Enligt anm. 3 till sjuttonde avd. är delar och tillbehör som inte är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till artiklar enligt 86 – 88 kap. uteslutna från dessa kapitel. Innebörden av anm. 3 är därför, att när en del eller ett tillbehör klassificeras lika väl enligt sjuttonde avd. som enligt en eller flera andra avdelningar dess huvudsakliga användning blir bestämmande för klassificeringen. Styrinrättningar, bromssystem, hjul, stänkskärmar etc. som används på många mobila maskiner enligt 84 kap. är praktiskt taget identiska med dem som används på lastbilar enligt 87 kap., och eftersom sådana delar och tillbehör huvudsakligen används på lastbilar klassificeras de enligt sjuttonde avd.
2. Delar och tillbehör som kan klassificeras enligt två eller flera tulltaxenummer i denna avdelning.
   Vissa delar och tillbehör är lämpliga att användas på mer än ett slags fordon (bilar, luftfartyg, motorcyklar etc.). Exempel på sådana varor är bromsar, styrinrättningar, hjul och axlar. Sådana artiklar skall klassificeras enligt det nummer som omfattar delar och tillbehör till de fordon på vilka de huvudsakligen används.
   
   

Delar och tillbehör, även sådana som är igenkännliga som delar eller tillbehör till artiklar enligt sjuttonde avd., klassificeras inte enligt denna avdelning om de omfattas av något nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra delar av tulltaxan, t.ex.:

1. profilerade stänger och strängar av mjukgummi, även avpassade till längden (nr 4008);
2. drivremmar av mjukgummi (nr 4010);
3. däck, utbytbara slitbanor till däck samt slangar och fälgband (nr 4011 – 4013);
4. verktygsväskor av läder, konstläder, vulkanfiber etc. (nr 4202);
5. cykelnät och ballongnät (nr 5608);
6. bogserlinor (nr 5609);
7. mattor av textilvara (57 kap.);
8. oinfattat säkerhetsglas som består av härdat eller laminerat glas, även tillformat (nr 7007);
9. backspeglar (nr 7009 eller 90 kap. – se motsvarande anvisningar);
10. oinfattat glas till fordonsstrålkastare (nr 7014) samt i allmänhet varor enligt 70 kap.;
11. böjliga axlar för hastighetsmätare, varvräknare etc. (nr 8483);
12. för fordon avsedda säten enligt nr 9401.
    
    

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar lok och annan rullande materiel samt delar till sådan materiel, ävensom viss stationär materiel, för järnvägar och spårvägar av alla slag (även smalspåriga eller enräliga järnvägar etc.). Det omfattar också godsbehållare (containrar) som är speciellt konstruerade och utrustade för befordran med ett eller flera slag av transportmedel, ävensom mekanisk (inbegripet elektromekanisk) signalerings-, säkerhets- och trafikövervakningsutrustning för all slags trafik (inbegripet utrustning för parkeringshus och parkeringsplatser).

Med "järnvägar" och "spårvägar" avses i detta kapitel inte bara konventionella järnvägar och spårvägar som går på stålräls utan också liknande banor, t.ex. sådana som har spår av betong och sådana på vilka tåg hålls svävande av magnetiska krafter.

Varor enligt detta kapitel klassificeras på följande sätt:

Kapitlet omfattar också luftkuddefordon som är konstruerade för färd på spårbanor (svävtåg), delar till sådana fordon, ävensom stationär materiel till svävtågsbanor samt mekanisk (inbegripet elektromekanisk) signalerings-, säkerhets- och trafikövervakningsutrustning för svävtågstransportsystem (se anm. 5 till sjuttonde avd.).

Inkompletta eller inte färdigarbetade fordon klassificeras som motsvarande kompletta eller färdigarbetade fordon, under förutsättning att de uppvisar de väsentliga kännetecknen på fordonen i fråga. Sådana fordon kan utgöra:

1. lok- eller motorvagnar som saknar drivenhet, mätinstrument eller säkerhets- eller manöverapparater;
2. personvagnar som saknar säten;
3. vagnsunderreden med upphängningsanordning och hjul.

Vagnskorgar som är avsedda för motorvagnar, personvagnar, godsvagnar eller tendrar, vilka inte är monterade på underreden, klassificeras däremot som delar till lok eller annan rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel (nr 8607).

Kapitlet omfattar inte:

Detta nummer omfattar alla slags elektriska lok hos vilka den behövliga elektriska energin erhålls antingen från kraftiga elektriska ackumulatorer som medförs på loket eller från en yttre kontaktledning, som kan bestå av en strömskena eller av en luftledning.

8602 Andra lok; tendrar

A. Lok

Denna grupp omfattar alla slags lok, andra än sådana som drivs av en yttre elektrisk kraftkälla eller av elektriska ackumulatorer (nr 8601), oavsett drivenhetens beskaffenhet (ångmaskin, dieselmotor, gasturbin, bensinmotor, tryckluftsmotor etc.).

Av dessa lok kan nämnas bl.a.:

1. diesellok, av vilka det finns tre typer:
   a) dieselelektriska lok, i vilka dieselmotorn driver en generator som alstrar elektricitet, vilken i sin tur ger kraft till motorer som driver hjulen;
   b) dieselhydrauliska lok, i vilka kraften från en dieselmotor överförs till hjulen via ett hydrauliskt system;
   c) dieselmekaniska lok, hos vilka kraften från dieselmotorn når hjulen via en friktionskoppling eller hydraulisk koppling och en växellåda.
   
   
2. ånglok av alla typer, inbegripet lok i vilka kraften från en ångturbin omvandlas till elektricitet som driver hjulen, s.k. tanklok samt eldstadslösa lok, dvs. lok som är försedda med en ångbehållare i stället för ångpanna. Denna behållare fylls vid särskilda ånggenerator-anläggningar.

Numret omfattar också vissa ånglok med ringa drivkraft som saknar boggier och vanligen har endast två drivaxlar. Dessa används huvudsakligen på stationer för förflyttning av vagnar samt vid industrianläggningar som är förbundna med järnvägar.

B. Tendrar

Tendrar är vagnar som kopplas till lok och som medför det vatten och det bränsle som behövs för ångpannan. De består huvudsakligen av ett två- eller fleraxlat underrede som bär upp en vattentank och en kolbunker eller oljetank, samtliga av plåt.

Numret omfattar inte traktorer som är konstruerade för att framföras såväl på väg som på räls (nr 8701).

Självgående vagnar för järnvägar eller spårvägar skiljer sig från lok genom att de förutom drivanordning också har utrymmen för passagerare eller gods. Dessa vagnar kan vara avsedda att framföras ensamma eller att kopplas till en eller flera andra självgående vagnar eller till en eller flera släpvagnar.

Det utmärkande för dessa vagnar är att de är utrustade med antingen förarhytt i ena eller båda ändarna eller med ett manövertorn på mitten.

Bland de olika slag av självgående vagnar som omfattas av detta nummer märks:

Detta nummer omfattar också elektrogyrodrivna järnvägs- eller spårvägsfordon. Detta system bygger på den principen att rörelseenergi lagras i ett snabbt roterande svänghjul. Denna energi överförs sedan via en elektrisk generator till en drivmotor i form av elektrisk ström. Användningsmöjligheterna är tämligen begränsade, men systemet kan användas i lättare rälsbussar eller i spårvagnar.

Det bör observeras att numret inte omfattar vägbussar som enbart genom hjulbyte och låsning av styrinrättningen kan omvandlas till rälsbussar (nr 8702).

De vagnar, även självgående, som omfattas av detta nummer är speciellt avsedda att användas exempelvis för banbygge och för underhåll och service av banan samt av anordningar vid sidan om banan.

Numret omfattar bl.a.:

1. verkstadsvagnar som är försedda med verktyg, verktygsmaskiner, elektriska generatorer, lyftanordningar (domkrafter, vinschar etc.), svetsutrustning, kättingar, kablar etc.;
2. bärgningskranvagnar och andra kranvagnar, t.ex. för lyftning av lok eller vagnar, för lyftning och utläggning av räler eller för lastning och lossning vid lastkajer;
3. vagnar med vinschar;
4. vagnar med specialutrustning för rensning eller hoppackning av ballast (spårunderlaget);
5. vagnar med maskiner för blandning av betong (till fundament för elektriska ledningsstolpar etc.);
6. vagnar för kalibrering av vagnsvågar;
7. ställningsvagnar för montering och underhåll av elektriska ledningar;
8. sprutvagnar för ogräsbekämpning;
9. självgående vagnar för underhåll av järnvägsspår (t.ex. s.k. trackliners), vilka är utrustade med en eller flera motorer som inte bara driver de påmonterade arbetsmaskinerna (rälsläggningsmaskiner, stampmaski-ner etc.) och förflyttar vagnen under pågående arbete utan också gör att fordonet snabbt kan förflytta sig längs spåret, när arbetsmaskinerna inte är igång;
10. undersökningsvagnar med specialutrustning, såsom automatiska instrument för kontroll av motorn, bromsarna etc. (t.ex. för mätning av den dragna lasten, för upptäckande av felaktigheter i rälerna, spårunderlaget, broar etc.); vagnar som är utrustade med apparater som under gång registrerar oregelbundenheter i spåret;
11. motordressiner, inbegripet cykeldressiner med motor, vilka används av järnvägspersonal för övervakning och underhåll av banan. De är vanligen försedda med förbränningsmotor och utgör självgående, snabba fordon både för banarbetare och för materiel som skall medföras eller samlas upp längs banan;
12. dressiner utan motor, inbegripet cykeldressiner, vilka används av banpersonal för inspektion av järnvägsspår och framdrivs t.ex. med hand- eller fotkraft.
    

Maskiner, mätinstrument och annan utrustning som är monterade på enkla, hjulförsedda plattformar och inte på verkliga underreden till järnvägs- eller spårvagnar anses inte utgöra rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel i egentlig mening och omfattas därför inte av detta nummer utan klassificeras enligt andra nummer med mera specificerad varubeskrivning (nr 8425, 8426, 8428, 8429, 8430 etc.).

Detta nummer omfattar en grupp rullande materiel, inte självgående, för järnvägar eller spårvägar (inbegripet släpvagnar för spårvägar samt rälslinbanevagnar) av den typ som vanligen kopplas in i persontåg.

Numret omfattar bl.a.:

1. personvagnar av alla slag, inbegripet sovvagnar, restaurangvagnar, salongsvagnar, specialvagnar för uppträdanden, dans etc.;
2. rälslinbanevagnar;
3. släpvagnar för spårvägar;
4. specialvagnar för transport av arbetare i gruvor;
5. bostadsvagnar för järnvägspersonal;
6. resgodsvagnar samt kombinerade passagerar- och resgodsvagnar;
7. postvagnar;
8. ambulansvagnar, sjukvagnar, röntgenundersökningsvagnar och liknande vagnar;
9. fångvagnar;
10. pansrade vagnar;
11. vagnar som är speciellt utrustade med radio- eller telegrafapparater;
12. instruktionsvagnar med apparater, maskiner eller modeller (t.ex. för undervisning av personalen);
13. utställningsvagnar.
    
    

Detta nummer omfattar vagnar för transport av gods på järnvägar eller spårvägar (oavsett spårvidden). Det omfattar också mindre vagnar för transport av gods på räler i gruvor, på byggarbetsplatser, i fabriker, magasin etc. Sistnämnda vagnar skiljer sig från egentliga järnvägs- och spårvägsvagnar genom att de saknar fjädrar.

Utom de vanliga öppna vagnarna (flakvagnar, tippvagnar etc.) och täckta vagnar omfattar numret bl.a. följande specialvagnar:

1. tank- och cisternvagnar;
2. värmeisolerade vagnar och kylvagnar;
3. vagnar med automatisk lossningsanordning (tippvagnar, vagnar med trattformigt lastutrymme och luckor i bottnen, etc.);
4. vagnar med nedsänkt lastflak för transport av tungt gods;
5. timmertransportvagnar;
6. vagnar med cisterner av stengods etc. för transport av kemikalier;
7. hästtransportvagnar;
8. vagnar med två lastbottnar (t.ex. för transport av bilar);
9. specialvagnar för transport av levande fjäderfä eller levande fisk;
10. flakvagnar för transport av andra godsvagnar;
11. smalspåriga vagnar av alla slag;
12. gruvvagnar;
13. trallor för transport av räler, balkar etc.;
14. vagnar som är försedda med styrräler för transport av vissa släpfordon;
15. vagnar som är speciellt konstruerade för transport av höggradigt radioaktiva produkter.

Släpfordon som utgör vägfordon och som är avsedda att transporteras på särskilda järnvägsvagnar med styrräler förs till nr 8716.

Detta nummer omfattar delar till lok eller annan rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel, under förutsättning att delarna uppfyller båda de följande villkoren:

Enligt detta nummer klassificeras bl.a. följande delar till lok eller annan rullande järnvägsmateriel:

1. boggier med två eller flera axlar och boggier (bisselboggier) som består av en ram med enbart en axel;
2. raka axlar och vevaxlar, även monterade;
3. hjul och hjuldelar (hjulnav, hjulringar av metall etc.);
4. axelboxar, även benämnda olje- eller smörjboxar, samt delar till sådana (t.ex. kåpor);
5. bromsapparater av alla slag, t.ex.:
   a) handbromsar, vilka manövreras direkt från varje enskild vagn (hävstångs- och skruvbromsar);
   b) centralmanövrerade bromsar, dvs. bromsar med gemensamt manöverorgan för alla vagnarna i tåget; bland dessa märks trycklufts- och vakuumbromsar;
   c) delar till bromsapparater, t.ex. bromsskor, bromscylindrar och hävstänger;
6. buffertar;
7. koppelanordningar (t.ex. dragkrokar, skruvkopplingar och kedjekopplingar); vissa koppelanordningar kan vara automatiska;
8. underreden och delar till underreden (längsgående balkar och tvärbalkar samt lagergafflar); underreden som är gjutna i ett stycke;
9. vagnsbälgar och förbindelseplattformar till järnvägsvagnar;
10. vagnskorgar (inte monterade på underreden) för motorvagnar och andra vagnar för järnvägar eller spårvägar (t.ex. till person- och godsvagnar); delar till sådana vagnar (t.ex. dörrar till person- och godsvagnar, mellanväggar, med gångjärn försedda sidoväggar för öppna vagnar, vagnsstolpar, fotbräden samt vattentankar för tendrar);
11. rör med kopplingar för broms- eller värmesystemet;
12. hydrauliska stötdämpare för boggier.

Det bör emellertid observeras att profilstång, plåt och andra delar till underreden, ävensom rör etc., av oädel metall förs till femtonde avd., om de inte har bearbetats i sådan utsträckning att de inte är tydligt igenkännliga som delar till lok eller annan rullande materiel.

A. Stationär järnvägs- och spårvägsmateriel

Denna grupp omfattar:

1. sammansatta spår, dvs. räler som är fastsatta på sliprar eller annat underlag. Sådana spår kan förekomma som förbindningar, spårväxlar och spårkorsningar, kurvor, raka spår etc.;
2. vändskivor, även elektriskt manövrerade, dvs. stora, vanligen runda plattor som kan vridas runt centrum och är försedda med järnvägs- eller spårvägsspår; de flesta är också försedda med bärrullar i periferin.
   Lok etc. kan därför vridas runt på vändskivan och köras bort i annan riktning. Numret omfattar även handmanövrerade vändskivor för smalspåriga banor på byggarbetsplatser, i stenbrott etc.
   Numret omfattar emellertid inte traverser (skjutbord) för överförande av lok eller vagnar från ett spår till ett annat. Dessa och andra maskiner för hantering av rullande materiel (t.ex. tippanordningar för vagnar samt vagnsskjutare) klassificeras enligt nr 8428;
3. stoppbockar, dvs. hydrauliska eller fjädrande anordningar som placeras vid änden av varje spår för att minska stöten om rullande materiel inte stannar före spårets slut. De är avsedda att byggas in i murverk (t.ex. på ändstationer) eller i kraftiga ställ (t.ex. på rangerbangårdar);
4. lastmallar, dvs. portalliknande konstruktioner för kontroll av att tåg som passerar under dem inte överskrider den föreskrivna maximihöjden och maximibredden som gäller för en viss sträcka.

Numret omfattar inte sliprar av trä (nr 4406), sliprar av betong (nr 6810) och sliprar, räler och annan inte sammansatt spårmateriel av järn eller stål enligt nr 7302 (se anv. till detta nummer).

Master och ställningar för uppbärande av luftledningar anses inte som stationär järnvägs- och spårvägsmateriel utan klassificeras efter materialets beskaffenhet enligt nr 6810, 7308 etc.

Denna grupp omfattar i huvudsak apparater i vilka signaler etc. med hjälp av hävstänger, vevar, spakar, linor, kättingar etc. eller genom hydropneumatiska anordningar eller elektriska motorer manövreras från en manöverstation som i allmänhet ligger på något avstånd från apparaterna. På elektropneumatisk väg manövrerad utrustning (t.ex. för järnvägar) klassificeras också enligt detta nummer. I sådan utrustning påverkas signalapparaterna eller växlarna av en tryckluftsmotor, varvid inblåsning i och utblåsning ur cylindern regleras av en elektromagnetisk ventil. Denna i sin tur manövreras med hjälp av en elektrisk manövertavla i ställverket. Signalapparaten och de pneumatiska anordningar som påverkar denna anses som mekanisk utrustning enligt detta nummer, men den elektriska manövertavlan etc. förs till 85 kap.

Med signalapparater avses apparater som kan fås att inta två eller flera lägen, av vilka vart och ett ger anvisningar till fordon, fartyg eller luftfartyg. Med signalapparater avses inte trafikskyltar utan mekaniska anordningar för vägar, järnvägar etc. (t.ex. vägvisarskyltar, skyltar som anger hastighetsbegränsning, stigning etc.). Sådana skyltar klassificeras efter materialets beskaffenhet (t.ex. enligt nr 4421 eller 8310).

Denna grupp omfattar bl.a. följande slag av apparater, under förutsättning att dessa manövreras mekaniskt eller elektromekaniskt på ovan angivet sätt:

1. ställverksutrustning. Ett komplett ställverk består av ett antal hävstänger med transmissioner, linor, etc. som är monterade i en ställning. I de flesta fall finns även förreglingsanordningar för att förhindra felinställningar av signaler eller växlar;
2. semaforer, signalskivor, kompletta signalmaster eller signalställningar;
3. hävstångsmekanismer som är fästa vid av varandra beroende signalapparater för att samordna dessas signaler;
4. mekaniska anordningar (av hävstångs-, pedal-, vev- eller annan typ) som placeras vid sidan av spåret för manövrering av växlar, signaler etc.;
5. växelsignaler. Dessa påverkas av växlarnas rörelser, vilka överförs till ställverket, så att personalen där får veta om växlarna befinner sig i rätt läge;
6. växelförreglingsanordningar. Dessa anordningar är fastsatta vid själva spåret och låser, när ett tåg passerar, automatiskt växlarna, så att dessa inte kan läggas om från ställverket förrän tåget har helt passerat;
7. spårbromsar. Dessa anordningar används för att bromsa eller stoppa rullande materiel (t.ex. vagnar som växlas in på ett sidospår på en rangerbangård). De består vanligen i huvudsak av ett par balkar som är fastsatta vid var och en av spårets räler. Med hydrauliska anordningar eller tryckluftsanordningar kan dessa balkar fås att bromsa hjulen på den rullande materiel som passerar på spåret;
8. urspårnings- och stoppanordningar, vilka när de är skjutna från rälen tillåter vagnarna att passera, men när de är placerade på rälen verkar som stoppskor eller urspårningsanordningar;
9. stoppanordningar. Dessa består vanligen av en T-formad anordning som sätts fast vid spåret och manövreras med tryckluft. Denna anordning står i förbindelse med en signalapparat. När signalapparaten ställs på "fara", lyfts stoppanordningen upp i ett sådant läge att den stöter till en hävstång på ett passerande tåg. Denna hävstång påverkar i sin tur tågets bromssystem;
10. automatiska dimsignalapparater. Dessa anordningar manövreras också vanligen med tryckluft. Varje gång signalapparaten ställs på "fara", placerar de en knalldosa på spåret;
11. manövreringsanordningar för att fälla upp och fälla ner bommar eller för att öppna och stänga grindar vid korsningar mellan väg och järnväg i samma plan. Dessa anordningar består vanligen av en handvev med utväxling eller av en hävstångsanordning som manövreras från ställverket på samma sätt som signalapparater eller växlar;
    Själva bommarna eller grindarna klassificeras efter materialets beskaffenhet (nr 7308 av järn eller stål eller nr 4421 av trä), men mekaniskt (inbegripet elektromekaniskt) manövrerade signalappparater som anger om bommarna eller grindarna är öppna eller stängda förs till detta nummer.
12. handmanövrerade eller elektromekaniskt manövrerade klar- eller stoppsignaler för väg- eller sjötrafik.
    

Delar

Numret omfattar också igenkännliga delar till ovannämnda apparater (t.ex. skivor till vändskivor, armar till semaforer, signalskivor, hävstänger till manövreringsanordningar samt växelförreglingsboxar).

Numret omfattar inte heller:

Dessa godsbehållare är speciellt konstruerade och utrustade för befordran med ett eller flera slag av transportmedel (t.ex. väg-, järnvägs-, sjö- eller flygtransport). De är försedda med beslag (krokar, ringar, länkrullar, stöd etc.) för att underlätta hanteringen och fastsättningen på det fordon, luftfartyg eller fartyg med vilket de befordras. De är sålunda lämpliga för transport "från dörr till dörr" utan ompackning under transporten och deras kraftiga konstruktion möjliggör upprepad användning.

De vanligaste typerna, vilka kan vara av trä eller metall, består av stora lådor med dörrar eller löstagbara sidor. De viktigaste slagen av behållare är:

1. behållare för möbler;
2. behållare med isolering för transport av livsmedel och andra lättfördärvade varor;
3. behållare (vanligen cylindriska) för transport av vätskor eller gaser. Dessa behållare förs till detta nummer endast om de är försedda med stöd så att de kan sättas fast på ett fordon eller fartyg. I annat fall klassificeras de efter materialets beskaffenhet;
4. öppna behållare för transport av löst förpackat gods, såsom kol, malm, gatsten, tegel, golvplattor etc. På dessa behållare är bottnar eller sidor ofta försedda med gångjärn för att underlätta lossningen;
5. specialbehållare för bräckligt gods, såsom glasvaror, keramiska produkter etc., för levande djur eller för andra speciella varor.
   

Godsbehållarnas rymd varierar vanligen mellan 4 och 145 m³. Vissa typer är emellertid mindre men normalt inte mindre än 1 m³.

Numret omfattar inte:

Allmänna anvisningar

Med undantag av vissa mobila maskiner enligt sextonde avd. (se anv. till nr 8701, 8705 och 8716) omfattar detta kapitel följande fordon:

1. traktorer (nr 8701);
2. motorfordon för personbefordran (nr 8702 och 8703) eller godsbefordran (nr 8704) samt motorfordon för speciella ändamål (nr 8705);
3. truckar, inte försedda med lyft- eller hanteringsutrustning, av sådana slag som används i fabriker, magasin, hamnområden eller på flygplatser för korta transporter av gods samt dragtruckar av sådana slag som används på järnvägsperronger (nr 8709);
4. motordrivna pansrade stridsfordon (nr 8710);
5. motorcyklar och sidvagnar; cyklar samt rullstolar och andra fordon för sjuka eller rörelsehindrade, med eller utan motor (nr 8711 – 8713);
6. barnvagnar (nr 8715);
7. släpfordon och påhängsvagnar samt andra fordon utan mekanisk framdrivningsanordning, dvs. fordon som är avsedda att dras av ett annat fordon, att skjutas eller dras för hand eller att dras av djur (nr 8716).

Kapitlet omfattar också luftkuddefordon som är konstruerade för färd över land eller över både land och vissa vattenområden (t.ex. träskmarker) (se anm. 5 till sjuttonde avd.). 

Klassificeringen av ett motorfordon påverkas inte av arbetsmoment som utförs efter att samtliga delar har monterats till ett komplett motorfordon, exempelvis att nummerskyltarna monteras, bromsvätska fylls på och bromsarna luftas, servostyrningssystemet fylls med olja och kyl- och luftkonditioneringssystemen med kylmedel, strålkastarna ställs in, hjulen balanseras och bromsarna justeras. Detta gäller även vid klassificering enligt den allmänna bestämmelsen 2 a.

Ett inkomplett eller inte färdigarbetat fordon, även omonterat, klassificeras som motsvarande kompletta eller färdigarbetade fordon under förutsättning att det uppvisar de väsentliga kännetecknen på fordonet i fråga (se den allmänna tolkningsregeln 2 a), t.ex.:

Detta kapitel omfattar också delar och tillbehör som är igenkännliga som lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till fordon enligt detta kapitel, dock med iakttagande av bestämmelserna i anmärkningarna till sjuttonde avd. (se allm. anv. till denna avd.). 

Det bör observeras att motordrivna amfibiefordon klassificeras som motorfordon enligt detta kapitel. Flygplan som är speciellt konstruerade så att de också kan användas som vägfordon klassificeras däremot som luftfartyg (nr 8802).

Kapitlet omfattar inte heller:

Med traktorer förstås i detta nummer med hjul eller band försedda fordon som är konstruerade huvudsakligen för dragande eller skjutande av något annat fordon eller av maskiner, redskap eller last. De kan ha smärre utrymmen som gör det möjligt att i samband med deras huvudsakliga användning medföra verktyg, utsäde, gödselmedel eller andra varor.

Numret omfattar inte underreden som är speciellt utformade, konstruerade eller förstärkta med hänsyn till att de skall bilda en integrerande del av en maskin som utför lyftning, grävning, schaktning etc., även om underredet när det utför dessa arbeten har en dragande eller skjutande funktion.

Numret omfattar traktorer (andra än dragtruckar av sådana slag som används på järnvägsperronger, enligt nr 8709) av olika typer (lantbrukstraktorer, skogstraktorer, vägtraktorer, tunga traktorer för anläggningsarbeten, traktorer med vinsch, etc.), oavsett drivanordningens beskaffenhet (förbränningsmotor, elektrisk motor etc.). Det omfattar också traktorer som kan framföras såväl på räls som på väg men däremot inte sådana som är avsedda att framföras uteslutande på räls.

Traktorer enligt detta nummer kan vara försedda med karosseri eller kan ha säten för personal eller en förarhytt. De kan vara utrustade med verktygslåda, med anordning för att lyfta eller sänka jordbruksredskap, med kopplingsanordning för släpfordon eller påhängsvagnar (t.ex. på "mechanical horses" – trehjuliga traktorer där framhjulet kan vridas hur som helst – och liknande traktorer) eller med ett kraftuttag för drift av stationära maskiner, såsom tröskverk eller cirkelsågar.

Ett traktorunderrede kan vara monterat på hjul, band eller en kombination av hjul eller band. I sistnämnda fall är endast den främre styraxeln försedd med hjul.

Detta nummer omfattar också enaxlade traktorer. Dessa utgör små jordbrukstraktorer som är utrustade med en enda drivaxel och ett eller två hjul. I likhet med vanliga traktorer är de avsedda att användas med utbytbara redskap, som kan drivas av ett universalkraftuttag. De saknar vanligen säte och styrs med två handtag. Vissa typer har emellertid en en- eller tvåhjulig bakvagn med säte för föraren.

Liknande enaxlade traktorer används också för industriella ändamål.

Numret omfattar också traktorer som är försedda med vinschar (t.ex. sådana som används för att dra loss fastkörda fordon, för att dra upp träd med rötterna, för att släpa träd och för att dra eller släpa på avstånd befintliga jordbruksredskap).

Numret omfattar vidare gränsletraktorer ("stilt tractors"), vilka används exempelvis i vingårdar och skogsplanteringar.

Numret omfattar inte heller bärgningsbilar som är utrustade med kranar, lyftanordning, vinschar etc. (nr 8705).

Traktorer som är utrustade med andra maskiner

Det bör observeras att lantbruksmaskiner (plogar, harvar etc.), vilka såsom utbytbar utrustning är avsedda att användas tillsammans med traktorer, klassificeras enligt sina respektive nummer, även om de skulle vara monterade på traktorn. I sådana fall klassificeras traktorn för sig enligt detta nummer.

Traktorer och maskiner eller redskap för industriellt bruk klassificeras också var för sig när traktorn är konstruerad huvudsakligen för dragande eller skjutande av något annat fordon eller av last och, i likhet med jordbrukstraktorer, är försedd med enkla anordningar för manövrering (lyftning, sänkning etc.) av maskinerna eller redskapen. I sådana fall klassificeras de utbytbara maskinerna eller redskapen enligt sina respektive nummer, även om de föreligger tillsammans med traktorn och även om de är monterade på denna, medan traktorn jämte anordningarna för manövrering av maskinerna eller redskapen klassificeras enligt nr 8701.

Beträffande ledade lastfordon som består av dragfordon av biltyp och påhängsvagn, traktorer som är kopplade till påhängsvagnar samt tunga traktorer som på liknande sätt är kopplade till arbetsmaskiner enligt 84 kap. gäller att den dragande komponenten klassificeras enligt nr 8701, medan påhängsvagnen eller arbetsmaskinen klassificeras enligt sina respektive nummer.

Detta nummer omfattar däremot inte underreden till sådana maskiner som är upptagna i nr 8425, 8426, 8429, 8430 och 8432, i vilka underredet, manöverorganen, arbetsredskapen samt anordningarna för de sistnämndas manövrering är så konstruerade, att de tillsammans bildar en integrerad mekanisk enhet. Detta är fallet beträffande lastningsmaskiner, bladschaktmaskiner, motorplogar etc.

Underreden som bildar en integrerande del av en maskin som är avsedd för lyftning, grävning etc. har i regel vissa kännemärken i konstruktionen (t.ex. med avseende på form, chassi eller framdrivningsanordning) som skiljer dem från traktorer enligt nr 8701. Vid klassificeringen av traktorliknande underreden bör hänsyn tas till tekniska kännemärken, såväl hos den kompletta enheten som hos den specialkonstruerade utrustning som är avsedd för annat ändamål än dragande eller skjutande. I underreden som inte omfattas av nr 8701 ingår exempelvis delar med kraftig konstruktion (stödblock, stödplattor, stödbalkar, plattformar för svängkranar etc.), vilka bildar en del av eller är fästade, i allmänhet genom svetsning, vid chassi-karosseriramen för att uppbära manövreringsanordningarna för arbetsmaskinerna eller arbetsredskapen. Vidare kan i underredena ingå flera av följande typiska delar: kraftig utrustning med inbyggt hydrauliskt system för manövrering av maskinerna eller redskapen; speciella växellådor som ger maskinen lika stor högsta hastighet vid backning som vid körning framåt; hydraulisk koppling och momentomvandlare; motvikt; längre band för att öka stabiliteten; speciell ram för baktill monterad motor, etc.

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 8701.10

Se anv. till nr 8701, sjätte stycket.

HS-nr 8701.21-8701.29

Med “dragfordon” i dessa nummer förstås motorfordon som är avsedda att dra påhängsvagnar över långa sträckor. Dragfordonet och påhängsvagnen bildar en kombination som känns igen under olika namn (t.ex. trailerekipage och långtradare). Dragfordonet är vanligen utrustat med en dieselmotor och kan köras i högre hastigheter än vad som är vanligt i stadstrafik (dvs. gator i dess vanliga bemärkelse, inklusive avenyer, boulevarder och motorvägar) med fullt lastade släpvagnar. Fordonet har en sluten hytt för föraren med passagerare (ibland med sovutrymme) och strålkastare. Det har nationellt godkända dimensioner och är vanligen utrustat med femhjulskoppling vilket möjliggör ett snabbt byte mellan påhängsvagnar med olika funktioner.

Numren omfattar inte liknande fordon avsedda att dra påhängsvagnar över korta avstånd (i allmänhet undernr 8701.91-8701.95).

HS-nr 8701.30

Detta nummer omfattar också traktorer som är försedda med både hjul och band.

HS-nr 8701.91 - 8701.95

Dessa undernummer omfattar fordon som är avsedda att dra påhängsvagnar över korta distanser. De känns igen under olika namn (t.ex. trailerekipage och långtradare) och är avsedda att förflytta påhängsvagnar inom ett avgränsat område. De är inte lämpliga att använda för de långväga transporter som dragfordon enligt undernummer 8701.21-8701.29 är avsedda för. De kan skiljas från dessa dragfordon genom att de vanligtvis är utrustade med dieselmotorer, med en maximal hastighet som normalt inte överstiger 50 km/h, och att de är utrustade med en liten en-sitshytt som endast är avsedd för föraren.

Detta nummer omfattar alla motorfordon som är avsedda för befordran av minst 10 personer (inbegripet föraren).

Numret omfattar bland annat bussar, trådbussar och gyrobussar.

Fordon enligt detta nummer kan ha vilken typ av motor som helst (förbränningskolvmotor, elmotor, kombination av förbränningskolvmotor och en eller flera elmotorer, osv.).

Fordon med en kombination av förbränningskolvmotor och en eller flera elmotorer kallas elhybridfordon (HEV, Hybrid Electric Vehicles). För sin mekaniska framdrivning hämtar dessa fordon energi både från ett förbrännbart bränsle och från en anordning för lagring av elektrisk energi/effekt (t.ex. elektrisk ackumulator, kondensator eller svänghjul/generator). Det finns olika typer av elhybridfordon, vilka kan särskiljas genom hur den elektriska framdrivningsanordningen är konfigurerad (t.ex. parallellhybrid, seriehybrid, kraftdelad hybrid eller serieparallellhybrid) och graden av hybridisering (dvs. fullhybrid, mildhybrid och laddhybrid).

Elfordon drivs av en elmotor eller av en batteripackdriven motor.

Trådbussar får elektrisk ström från en luftledning. Gyrobussar arbetar enligt principen att rörelseenergi kan lagras i ett snabbt roterande svänghjul och användas för att driva en elektrisk generator som lämnar ström till en motor.

Detta nummer omfattar också bussar som genom hjulbyte och låsning av styrinrättningen utan ändring av motorn kan omvandlas till rälsbussar.

Detta nummer omfattar motorfordon av olika slag (inbegripet amfibiefordon) som är konstruerade för personbefordran. Det omfattar emellertid inte motorfordon enligt nr 8702. Fordon enligt nr 8703 kan ha vilken typ av motor som helst (förbränningsmotor, elektrisk motor, gasturbin, kombination av förbränningskolvmotor och en eller flera elmotorer, osv.).

Numret omfattar också:

1. fordon speciellt konstruerade för färd på snö; fordon för golfbanor och liknande fordon:
a) fordon som är speciellt konstruerade för färd på snö (t.ex. snöskotrar);
b) fordon för golfbanor och liknande fordon.

2. andra fordon:
a) personbilar (t.ex. limousiner, taxibilar, sportbilar och tävlingsbilar);
b) specialfordon, såsom ambulanser, fångbilar och likbilar;
c) husbilar, dvs. fordon som är avsedda för personbefordran och som är speciellt inredda för bostadsändamål (med sängar, matlagningsutrustning, toalett osv.);
d) fyrhjuliga motorfordon med rörformigt underrede och styrsystem av motorfordonstyp (t.ex. baserat på Ackermanprincipen).

Med "stationsvagnar" förstås i detta nummer fordon som har sittplats för högst nio personer (inbegripet föraren) och vilkas slutna utrymme utan ombyggnad kan användas för befordran av både personer och gods.

Klassificeringen av vissa motorfordon enligt detta nummer bestäms genom vissa kännetecken, som visar att fordonen i princip är utformade främst för personbefordran framför godstransporter enligt nr 8704. Dessa utföranden är särskilt till hjälp vid klassificeringen av motorfordon som vanligen har en bruttovikt av under 5 ton och som har ett enda kringbyggt inrett utrymme omfattande plats för föraren och passagerare och ett annat utrymme som kan användas för transport av både personer och gods. Till denna kategori hör de motorfordon som vanligen kallas för universalfordon ”multipurpose” (t.ex. vans, fordon för sport, vissa "pick-up"-fordon). Följande kännetecken är karakteristiska för fordon enligt detta nummer:

Numret omfattar också lätta trehjuliga fordon, såsom:

- fordon som är utrustade med motorcykelmotor, motorcykelhjul osv. men som har konstruktionsdetaljer som är typiska för vanliga bilar, t.ex. styrsystem av biltyp eller både backväxel och differential;

- fordon som har ett T-format underrede, vars bakhjul drivs vart och ett för sig av separata, batteridrivna elektriska motorer. Dessa fordon manövreras vanligen med hjälp av en enda centralt placerad spak, med vilken föraren kan starta, accellerera, bromsa, stanna och backa fordonet och även styra det åt höger eller vänster genom att låta drivhjulen påverkas av olika stora vridmoment eller genom att vrida på framhjulet.

Trehjuliga fordon av den typ som beskrivits ovan klassificeras enligt nummer 8704 om de är konstruerade för godsbefordran.

Fordon enligt detta nummer kan vara hjul- eller bandgående.

Fordon med en kombination av förbränningskolvmotor och en eller flera elmotorer kallas elhybridfordon (HEV, Hybrid Electric Vehicles). För sin mekaniska framdrivning hämtar dessa fordon energi både från ett förbrännbart bränsle och från en anordning för lagring av elektrisk energi/effekt (t.ex. elektrisk ackumulator, kondensator eller svänghjul/generator). Det finns olika typer av elhybridfordon, vilka kan särskiljas genom hur den elektriska framdrivningsanordningen är konfigurerad (t.ex. parallellhybrid, seriehybrid, kraftdelad hybrid eller serieparallellhybrid) och graden av hybridisering (dvs. fullhybrid, mildhybrid och laddhybrid).

Fordon med en elektrisk kraftkälla till exempel en integrerad generator/startmotor, som endast används för andra funktioner än framdrivning klassificeras dock inte som HEV. Dessa kraftkällor kan användas för att köra stopp-start-system och kan ha regenerativa broms- och laddningssystem. Sådana fordon kan kallas ha ”hybridteknik” eller vara ”mikrohybrider”, men har inte en elektrisk motor för framdrivning.

Laddhybrider (PHEV, Plug-in Hybrid Electric Vehicle) är sådana där batterierna kan laddas genom att de kopplas till ett eluttag eller en laddstation.

Fordon som drivs av en eller flera batteripackdrivna elmotorer kallas för elfordon (EV, Electric Vehicles).

Fordon som är särskilt utformade för åkattraktioner för nöjesparker och attraktioner för nöjesfält, t.ex. "radiobilar", klassificeras enligt (nr 9508).

8704 Motorfordon för godsbefordran (+)

Detta nummer omfattar i synnerhet

vanliga lastbilar, öppna eller täckta (t.ex. med presenningar); alla slags distributionsbilar samt flyttbilar; lastbilar med automatiska lossningsanordningar (tippbilar etc.); tankbilar (även med pumpar); lastbilar med kylanordning eller isolering; lastbilar med flera flak för transport av syradamejeanner, butancylindrar etc.; lastbilar med nedsänkt lastplan, vilka är försedda med ramper för lastningen och avsedda för tyngre transporter (t.ex. av stridsvagnar, lyft- eller grävmaskiner, elektriska transformatorer etc.); lastbilar som är speciellt konstruerade för transport av icke hårdnad betong, andra än betongblandarbilar enligt nr 8705; sophämtningsbilar, även försedda med anordning för lastning, hoppressning, fuktning etc.

Numret omfattar också lätta trehjuliga fordon, såsom:

Trehjuliga fordon av den typ som beskrivits ovan klassificeras enligt nummer 8703 om de är konstruerade för personbefordran.

Klassificeringen av vissa motorfordon enligt detta nummer bestäms genom visst kännetecken, som visar att fordonen är utformade främst för godstransport framför personbefordran enligt nr 8703. Dessa utföranden är särskilt till hjälp vid klassificeringen av motorfordon som vanligen har en bruttovikt av under 5 ton och som antingen har ett separat stängt utrymme eller en öppen bakre plattform som normalt användes för godstransport, men som kan ha säten av bänktyp i den bakre delen, som är utan säkerhetsbälten, fästen eller passagerarbekvämligheter och kan vikas in mot sidorna för att kunna helt utnyttja det bakre utrymmet för godstransport. Inom denna kategori motorfordon är de som vanligen kallas för "multipurpose" dvs universalfordon (t.ex. vans, "pick-up"-fordon, vissa fordon s.k. ”sport utility vehicles”). Följande kännetecken är karaktäristiska för fordon enligt detta nummer:

Detta nummer omfattar också:

1. dumprar, robusta fordon som är försedda med tippanordning eller lucka i bottnen och avsedda för transport av schaktmassor eller andra material. Dessa fordon, som kan ha ett stelt eller ledat underrede, är i allmänhet försedda med terränggående hjul och kan användas även på lös mark. Både tunga och lätta dumprar förs till denna grupp. De senare är ibland försedda med vridbart förarsäte, med två säten som är vända åt motsatta håll eller med två rattar, så att föraren samtidigt kan styra fordonet och övervaka lossningen;
2. "shuttle-cars", vilka används i gruvor för transport av kol eller malm från brytningsmaskinerna till transportbanden. De är tunga fordon med lågt underrede, däckförsedda hjul och förbränningsmotor eller elektrisk motor. De lossas automatiskt med hjälp av ett transportband som bildar botten i fordonet;
3. fordon som är försedda med egna lastningsanordningar (vinschar, lyftanordningar etc.) men som huvudsakligen är avsedda för transport;
4. lastvagnar som är särskilt utrustade för att framföras på såväl väg som räls. Dessa fordon, vilkas gummiklädda hjul löper på rälsen, är framtill och baktill försedda med en boggiliknande anordning, som kan höjas med en domkraft så att vagnen kan framföras på väg.

Underreden till motorfordon enligt detta nummer, som är försedda med motor och förarhytt, förs också hit.

Numret omfattar inte heller:

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 8704.10

Dessa dumprar kan i allmänhet skiljas från andra fordon för godsbefordran (särskilt tippbilar) genom följande kännetecken:

Det bör emellertid observeras att vissa dumprar är speciellt konstruerade för arbete i gruvor eller tunnlar, t.ex. sådana dumprar som har en lastkorg som kan öppnas i bottnen. Dessa har vissa av ovannämnda kännetecken men har inte någon förarhytt och lastkorgen har ingen utskjutande främre del.

HS-nr 8704.21 – 8704.52

Totalvikten är den vikt som av tillverkaren har angivits utgöra den högsta vikt som fordonet får ha i trafik. Denna vikt utgör summan av fordonets vikt med full bränsletank, vikten av högsta tillåtna last och förarens vikt.

Detta nummer omfattar en rad fordon som är speciellt konstruerade eller anpassade samt utrustade med olika anordningar för att bli användbara för vissa andra uppgifter än rena transportuppgifter, dvs. huvuduppgiften för ett fordon enligt detta nummer är inte person- eller godsbefordran.

Numret omfattar bl.a.:

1. bärgningsbilar, vilka består av ett lastbilsunderrede (med eller utan flak) som är utrustat med lyftanordningar, såsom icke svängbar kran, hävstänger, lyftblock eller vinsch, och som används för att lyfta och forsla bort havererade fordon;
2. fordon som är försedda med pump som vanligen drivs av fordonets motor (t.ex. brandbilar);
3. bilar som är utrustade med stegar eller höj- och sänkbara plattformar för underhåll av luftledningar, gatubelysning etc.; bilar med ställbar arm och plattform för film- och televisionsinspelningar;
4. bilar för renhållning av gator, rännstenar, startbanor på flygfält etc. (t.ex. bilar med anordning för sopning och/eller spolning eller för tömning av kloakbrunnar);
5. snöplogar och snöslungor med inbyggd utrustning, dvs. fordon som är konstruerade uteslutande för bortskaffande av snö och som vanligen är utrustade med turbiner, roterande blad etc. vilka drivs antingen av fordonets motor eller av en särskild motor. Numret omfattar inte utbytbar snöplogs- och snöslungeutrustning (nr 8430), även om den är monterad på ett fordon;
6. alla slags bilar för spridning, även försedda med uppvärmningsanordningar, t.ex. för spridning av tjära eller grus eller för lantbruksändamål;
7. kranbilar som inte är avsedda för godsbefordran och som består av ett bilunderrede på vilket en förarhytt och en svängbar kran är permanent monterade. Numret omfattar emellertid inte bilar med egen kran för lastning av bilen (nr 8704);
8. mobila djupborrmaskiner (dvs. lastbilar som är försedda med ställningar, vinschar och andra anordningar för borrning);
9. lastbilar med staplingsanordning (dvs. en plattform som är rörlig längs en vertikal ställning och vanligen drivs av bilmotorn). Numret omfattar dock inte motorfordon med anordningar för lastning av fordonet, såsom vinsch, lyftanordning etc., men som är huvudsakligen konstruerade för godsbefordran (nr 8704);
10. betongblandarbilar som består av en förarhytt och ett motorfordonsunderrede på vilket är permanent monterad en betongblandare som kan både framställa och transportera betong;
11. mobila elektriska generatoraggregat, vilka består av en lastbil med påmonterad elektrisk generator som antingen drivs av bilmotorn eller av en särskild motor;
12. röntgenbilar (t.ex. med undersökningsrum, mörkrum och komplett röntgenutrustning);
13. klinikbilar (för läkare och tandläkare) med behandlingsrum, narkosutrustning och andra kirurgiska apparater;
14. strålkastarbilar som består av en strålkastare som är monterad på en lastbil och som vanligen får ström från en av bilmotorn driven generator;
15. radioreportagebilar;
16. bilar med sändar- och mottagarstationer för telegrafi, radiotelegrafi eller radiotelefoni; radarbilar;
17. totalisatorbilar med räknemaskiner för automatisk uträkning av odds och vinster på kapplöpningsbanor;
18. laboratoriebilar (t.ex. för kontroll av lantbruksmaskiner);
19. provningsbilar med registrerande instrument för bestämmande av dragkraften hos ett annat motorfordon, som drar provningsbilen;
20. bageribilar med fullständig utrustning (knådningsmaskin, bakugn etc.); fältkök;
21. verkstadsbilar som är utrustade med diverse maskiner och verktyg, svetsapparater etc.;
22. bilar som är inredda som bankkontor, bibliotek eller utställningsrum för varor.

Numret omfattar inte heller:

Motorfordonsunderreden eller lastbilar som är försedda med arbetsmaskiner

Det bör observeras att ett fordon som är försett med en maskin eller apparat för lyftning eller annan hantering eller med schakt-, gräv- eller borrmaskin etc. förs till detta nummer endast om det har ett underrede som i själva verket utgör ett komplett motorfordonsunderrede eller en komplett lastbil i så måtto att det i underredet ingår åtminstone följande mekaniska komponenter: motor för framdrivning, växellåda, manöverdon för växling samt styrinrättning och bromsar.

Enligt exempelvis nr 8426, 8429 eller 8430 klassificeras däremot självgående maskiner (t.ex. kranar och grävmaskiner) i vilka en eller flera av ovannämnda anordningar för framdrivning eller manövrering är placerade i förarhytten på en arbetsmaskin som är monterad på ett hjul- eller bandförsett underrede, även om det hela kan framföras på väg för egen maskin.

Nr 8705 omfattar inte heller självgående, hjulförsedda maskiner hos vilka underredet och arbetsmaskinen är speciellt konstruerade för varandra och bildar en integrerad mekanisk enhet (t.ex. självgående väghyvlar). I detta fall är maskinen inte på ett enkelt sätt monterad på ett motorfordonsunderrede, utan är fullständigt integrerad med ett underrede som inte kan användas för andra ändamål men som kan innehålla de ovan nämnda väsentliga delarna i en bil.

Det bör emellertid observeras att snöplogar och snöslungor med inbyggd utrustning alltid klassificeras enligt nr 8705.

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 8705.10

Se anv. till nr 8705, punkt 7.

Detta nummer omfattar chassiramar (underredsramar) och kombinerade chassi-karosseriramar (självbärande eller monocoque-konstruktion) som är avsedda för motorfordon enligt nr 8701 – 8705 och som är försedda med motor, transmissions- och styranordningar samt axlar (med eller utan hjul). Varor enligt detta nummer utgör alltså motorfordon utan karosseri.

Underreden enligt detta nummer kan emellertid vara försedda med motorhuv, vindruta, stänkskärmar, fotbräden och instrumentbräden (även med instrument). Underreden förs också hit även om de är försedda med däck, förgasare, batteri eller annan elektrisk utrustning. Om varan utgör ett komplett eller nästan komplett motorfordon (t.ex. en traktor) förs det emellertid inte till detta nummer.

Numret omfattar inte heller:

Detta nummer omfattar karosserier (inbegripet förarhytter) till motorfordon enligt nr 8701 – 8705.

Numret omfattar inte bara karosserier som är avsedda att monteras på underreden utan också karosserier för fordon utan egentliga underreden (i sådana fordon uppbär karosseriet motorn och axlarna). Det omfattar vidare karosserier i vilka vissa delar av underredet ingår.

Numret omfattar en mångfald karosserier för olika slags fordon (t.ex. personbilar, lastbilar och motorfordon för speciella ändamål). De tillverkas i allmänhet av stål, lättmetallegeringar, trä eller plast.

De kan vara fullständigt utrustade (t.ex. med instrumentbräden, bagagelådor, säten, dynor, mattor, bagageräck och elektrisk utrustning).

Även inkompletta karosserier förs till detta nummer, t.ex. sådana som saknar vindruta eller dörrar eller sådana vilkas stoppning eller lackering inte är fullt färdig.

Förarhytter (t.ex. för lastbilar och traktorer) klassificeras också enligt detta nummer.

Detta nummer omfattar delar och tillbehör till motorfordon enligt nr 8701 – 8705, under förutsättning att delarna eller tillbehören uppfyller båda de följande villkoren:

Bland delar och tillbehör enligt detta nummer kan nämnas:

Numret omfattar inte hydrauliska eller pneumatiska cylindrar enligt nr 8412.

Detta nummer omfattar en grupp självgående fordon av sådana slag som används i fabriker, magasin, hamnområden eller på flygplatser för korta transporter av olika laster (varor eller contrainrar) eller på järnvägsperronger för att dra små släpvagnar.

Det finns många slag av sådana fordon, vilka också kan vara av mycket varierande storlek. De kan drivas antingen av en elektrisk motor med ström från ackumulatorer eller av en förbränningsmotor eller annan motor.

De viktigaste kännetecknen som är gemensamma för fordon enligt detta nummer och som i allmänhet skiljer dem från fordon enligt nr 8701, 8703 och 8704 kan sammanfattas på följande sätt:

1. Deras uppbyggnad och i regel också speciella konstruktionsdetaljer gör dem olämpliga för person-eller godsbefordran på gator och landsvägar.
2. Deras maximihastighet med last är i allmänhet högst 30 – 35 km/timme.
3. Deras svängningsradie är i allmänhet lika med fordonets egen längd.

Fordon enligt detta nummer har vanligen ingen sluten förarhytt utan förarens plats är ofta endast en plattform på vilken han står när han styr fordonet. Vissa typer kan vara utrustade med en skyddsram, en metallskärm etc. över förarsätet.

Fordon enligt detta nummer kan också manövreras av en gående förare.

Truckar utgör självgående fordon för transport av gods och är försedda med exempelvis ett flak eller en låda där godset lastas.

Små tanktruckar, även försedda med pump, av sådana slag som i allmänhet används på järnvägsstationer förs också hit.

Dragtruckar av sådana slag som används på järnvägsperronger är i första hand avsedda att dra eller skjuta andra fordon, t.ex. små släpvagnar. De forslar inte själva gods och är i allmänhet lättare och mindre kraftiga än traktorer enligt nr 8701. Dragtruckar av detta slag kan också användas på skeppsvarv, i magasin etc.

Delar

Detta nummer omfattar också delar till de fordon som är nämnda i numret, under förutsättning att delarna uppfyller båda de följande villkoren:

Bland delar som omfattas av detta nummer kan nämnas:

1. underreden;
2. karosserier, flak, avtagbara sidor och tippskopor;
3. hjul, även med däck;
4. kopplingar;
5. växellådor och differentialer;
6. axlar;
7. rattar och styrarmar;
8. bromssystem och delar till bromssystem;
9. kopplingsvajrar, bromsvajrar, gasvajrar och liknande vajrar, bestående av ett böjligt yttre hölje och en rörlig innervajer. De är avpassade till längden och försedda med ändbeslag.

Numret omfattar inte:

Detta nummer omfattar stridsvagnar och andra motordrivna pansrade stridsfordon, även utrustade med vapen samt delar till sådana fordon.

Stridsvagnar är pansrade, bandgående stridsfordon som är bestyckade med olika vapen (kanoner, kulsprutor, eldkastare etc.) som vanligen är inmonterade i ett vridbara torn. De är ibland försedda med en speciell gyrostabiliseringsanordning, som möjliggör noggrann inriktning av vapnen även under körning. De kan också vara utrustade med minskyddsanordningar, såsom mintröska (en roterande trumma vilken uppbärs av armar som är anbragta framtill på stridsvagnen och vilken är försedd med kättingar med järnkulor i ändarna) eller ett antal tunga valsar som är anbragta framför vagnen.

Numret omfattar också amfibiestridsvagnar.

Pansarbilar är snabbare och lättare än stridsvagnar och har inte så kraftig bepansring och bestyckning som stridsvagnar. Ibland är de endast delvis bepansrade. De används huvudsakligen i polis- och rekognosceringstjänst samt för transporter inom stridsområden. Vissa pansarbilar är bandgående men de flesta är försedda antingen med hjul. De kan vara amfibiefordon (t.ex. bandgående, pansrade landstigningsfordon).

Detta nummer omfattar också:

Numret omfattar inte lastbilar och andra bilar av konventionell typ, som är lätt bepansrade eller har löstagbart hjälppansar (nr 8702 – 8705, alltefter beskaffenheten).

Artilleripjäser med egen framdrivningsanordning klassificeras enligt nr 9301. De kännetecknas av att de är avsedda att avfyras när de står stilla och av att de har begränsad vridbarhet.

Delar

Detta nummer omfattar också delar till ovannämnda fordon, under förutsättning att delarna uppfyller båda de följande villkoren:

Bland delar som omfattas av detta nummer kan nämnas:

1. karosserier till pansrade stridsfordon och delar till sådana karosserier (torn, pansrade dörrar och motorhuvar etc.);
2. specialkonstruerade drivband till stridsvagnar;
3. specialhjul för pansarbilar;
4. drivhjul för bandgående stridsvagnar;
5. pansarplåtar som är bearbetade i sådan utsträckning att de är igenkännliga som delar till fordon enligt detta nummer;
6. kopplingsvajrar, bromsvajrar, gasvajrar och liknande vajrar, bestående av ett böjligt yttre hölje och en rörlig innervajer. De är avpassade till längden och försedda med ändbeslag.
   
   

Detta nummer omfattar en grupp tvåhjuliga, motordrivna fordon som huvudsakligen är avsedda för personbefordran.

Förutom vanliga motorcyklar omfattar numret också: skotrar, vilka kännetecknas av små hjul och en horisontell plattform som håller samman fordonets fram- och bakdel; mopeder med såväl inbyggd motor som pedalsystem; cyklar med hjälpmotor.

Detta nummer omfattar också tvåhjuliga eldrivna transportanordningar, som är utformade för att transportera en person och för att framföras inom låghastighetsområden såsom trottoarer, gångstigar och cykelbanor. Konstruktionen gör det möjligt för föraren att stå upprätt medan ett system bestående av gyroskop och flera inbyggda mikroprocessorer upprätthåller både anordningens och förarens balans på två av varandra oberoende hjul som är placerade i bredd. Motorcyklar enligt detta nummer som drivs av en eller flera elmotorer kallas för elmotorcyklar. Dessa motorcyklar har ett inbyggt batteripack som ger ström till elmotorerna. Batterierna i dessa "laddmotorcyklar" kan laddas upp genom att de kopplas till ett eluttag eller en laddstation.

Motorcyklar kan vara utrustade med någon form av karosseri för att skydda föraren mot väder och vind eller med sidvagn.

Fordon med tre hjul (t.ex. trehjuliga transportmotorcyklar) förs också till detta nummer under förutsättning att de inte har karaktär av motorfordon enligt nummer 8703 eller 8704 (se anvisningarna till dessa nummer).

Nr 8711 omfattar vidare sidvagnar av alla slag. Dessa är avsedda för befordran av passagerare eller gods och kan inte användas separat. De är på ena sidan försedda med ett hjul och på den andra med anordningar med vilkas hjälp de kan sättas fast vid sidan av en cykel eller motorcykel.

Numret omfattar inte:

Detta nummer omfattar cyklar utan motor, dvs. trampcyklar med ett eller flera hjul (t.ex. tvåhjuliga cyklar, även för barn, trehjuliga cyklar och fyrhjuliga cyklar).

Numret omfattar, förutom vanliga cyklar, diverse specialtyper, t.ex. följande:

1. trehjuliga transportcyklar, vanligen ledade och med en låda (ibland med isolering) över de båda framhjulen;
2. tandemcyklar;
3. en- eller tvåhjuliga specialkonstruerade cyklar för varietéartister. Dessa cyklar karakteriseras av att de har ringa vikt, saknar frihjul etc.;
4. tvåhjuliga cyklar som är specialkonstruerade för rörelsehindrade (t.ex. med särskild anordning så att cykeln kan trampas med en fot);
5. cyklar utrustade med stödhjul, som är fästade vid navet på bakhjulet;
6. tävlingscyklar;
7. fyrhjuliga cyklar som är utrustade med flera sitsar och pedalpar samt ett lätt karosseri som omsluter det hela;
8. pedaldrivna cykelliknande skotrar avsedda att användas av barn, ungdomar eller vuxna, med inställbar styrstång, styre av cykeltyp, uppblåsbara hjul, ram- och handbromsar, utrustade med en enda pedal som är kopplad till ett kedjedrev.

Cyklar enligt detta nummer kan vara utrustade med sidvagn, men numret omfattar inte särskilt föreliggande sidvagnar (nr 8711).

Numret omfattar inte heller:

Detta nummer omfattar rullstolar och andra fordon för transport av sjuka eller rörelsehindrade personer, med eller utan mekanisk framdrivningsanordning.

De fordon som är försedda med mekanisk framdrivningsanordning drivs vanligen av en lätt motor eller för hand med hjälp av en spak eller en vev. Rullstolar skjuts för hand eller drivs genom att hjulen sätts i rörelse direkt med händerna.

Numret omfattar inte:

Detta nummer omfattar delar och tillbehör av sådana slag som används till motorcyklar (inbegripet mopeder), cyklar med hjälpmotor, sidvagnar, cyklar utan motor samt rullstolar och andra fordon för sjuka eller rörelsehindrade, under förutsättning att delarna och tillbehören uppfyller båda de följande villkoren:

Bland delar och tillbehör som omfattas av detta nummer märks:

1. "karosserier" och delar till sådana (suffletter, dörrar, golv etc.) till trehjuliga cyklar, sidvagnar eller fordon för sjuka eller rörelsehindrade;
2. underreden och ramar samt delar till sådana;
3. drev, växellådor, kopplingar och annan transmissionsutrustning samt delar till sådan utrustning, avsedda för motorcyklar;
4. hjul och hjuldelar (nav, fälgar, ekrar etc.);
5. kedjekransar för frigång;
6. utväxlingar och andra kugghjulsmekanismer samt delar till sådana;
7. vevpartier och delar till vevpartier (kedjehjul, vevar, axlar etc.); pedaler och pedaldelar (axlar etc.); tåclips;
8. kickstarter, spakar och andra manövreringsorgan;
9. bromsar av alla slag (kantilever-, fälg-, trum-, nav-, skiv- och frihjulsbromsar etc.) samt bromsdelar (bromshandtag, bromstrummor, bromsbockar, gafflar till kantileverbromsar, etc.);
10. styrstänger, styrstolpar och handtag till styrstänger (av kork, plast etc.);
11. sadlar och sadelstolpar; sadelskydd;
12. gafflar (även teleskopgafflar) och gaffeldelar (gaffelkronor, gaffelblad etc.);
13. rör och skarvstycken till cykelramar;
14. hydrauliska stötdämpare och delar till sådana;
15. stänkskärmar och fastsättningsanordningar till sådana (stag, hållare etc.);
16. reflexanordningar, infattade;
17. anordningar för skydd av kläder (andra än nät enligt nr 5608); kedjeskydd; fotstöd och benskydd;
18. motorcykelstöd;
19. uppfällbara skyddshuvar till skotrar och lock till reservhjul för skotrar;
20. ljuddämpare och delar till ljuddämpare;
21. bränsletankar;
22. vindskydd;
23. pakethållare; lamphållare; flaskhållare;
24. drivspakar och drivvevar, ryggstöd och ryggstödsstolpar, fotstöd, benstöd, armstöd etc. till rullstolar och andra fordon för sjuka eller rörelsehindrade;
25. kopplingsvajrar, bromsvajrar, gasvajrar och liknande vajrar, bestående av ett böjligt yttre hölje och en rörlig innervajer. De är avpassade till längden och försedda med ändbeslag.
    

Detta nummer omfattar:

Bland delar som omfattas av detta nummer märks:

1. överdelar för montering på underreden, inbegripet sådana borttagbara överdelar som kan användas som vaggor;
2. underreden och delar till underreden;
3. hjul (även med däck) och hjuldelar.

Detta nummer omfattar en grupp fordon utan mekanisk framdrivningsanordning (andra än de som omfattas av de föregående numren), vilka är försedda med ett eller flera hjul och konstruerade för gods- eller personbefordran. Det omfattar också fordon utan hjul (t.ex. slädar och timmerkälkar).

Fordon enligt detta nummer är avsedda att dras av andra fordon (traktorer, lastbilar, truckar, motorcyklar, cyklar etc.), att skjutas eller dras för hand eller att dras av djur.

Numret omfattar:

A. Släpfordon och påhängsvagnar

Med "släpfordon" och "påhängsvagnar" förstås i detta nummer fordon (andra än sidvagnar) av sådana slag som uteslutande är avsedda att kopplas till ett annat fordon med en speciell kopplingsanordning (även automatisk).

De viktigaste typerna av släpfordon och påhängsvagnar som hör till denna grupp är de som används tillsammans med motorfordon. Släpfordon har vanligen två eller flera hjulsatser samt en kopplingsanordning som är monterad på de vridbara framhjulen, vilka styr fordonet. Påhängsvagnar har endast bakhjul, under det att den främre delen vilar på en plattform hos dragfordonet, till vilket det kopplas med en särskild anordning.

Vad som sägs nedan i denna anvisning angående släpfordon gäller också påhängsvagnar.

Bland släpfordon enligt detta nummer märks:

1. släpfordon av husvagnstyp, avsedda för bostads- eller campingändamål:
2. självlastande släpfordon som är avsedda för lantbruksändamål och försedda med automatiska lastningsanordningar och eventuellt också med vidfästa anordningar för hackning av grönfoder, majsstjälkar etc. Detta nummer omfattar inte självlastande släpfordon som är varaktigtförsedda med skördeutrustning och avsedda för både skärning, hackning och transport av gräs, majs etc. (nr 8433);
3. självlossande släpfordon för transport av olika produkter (fodermedel, gödselmedel etc.) inom lantbruket, försedda med förskjutbart golv för lossningsändamål. Sådana fordon kan vara utrustade med olika hjälpapparater (gödselskärare, foderskärare etc.) för att de skall kunna användas som gödselspridare eller foderutläggare;
4. andra släpfordon, för godsbefordran, såsom:
   a) släpfordon som är försedda med tank, med eller utan pump;
   b) släpfordon (även tippbara) för lantbruk, gatu- och vägarbeten etc.;
   c) släpfordon med kylanordning eller isolering, för transport av lättfördärvliga varor;
   d) släpfordon för transport av möbler;
   e) släpfordon med en eller flera flakbottnar, för transport av boskap, bilar, cyklar etc.;
   f) släpfordon som är inrättade för transport av speciella varor (t.ex. glasrutor);
   g) släpfordon (road-rail trailers) som är avsedda att huvudsakligen framföras på väg men så konstruerade att de kan transporteras på speciella järnvägsvagnar med styrräler;
   h) släpfordon med styrräler för transport av järnvägsvagnar på väg;
   ij) släpfordon med nedsänkt lastplan, försedda med ramper för lastningen och avsedda för transport av tung utrustning (stridsvagnar, kranar, schaktmaskiner, elektriska transformatorer etc.);
   k) två- eller fyrhjuliga självständiga underreden för transport av timmer;
   l) släpfordon för transport av timmer;
   m) små släpfordon som dras av cyklar eller motorcyklar;
5. andra släpfordon, t.ex.:
   a) släpfordon som är avsedda att dras av motorfordon och specialbyggda för personbefordran;
   b) släpfordon och husvagnar för nöjesfält (andra än sådana som är särskilt utformade för och utgör delar till attraktioner för nöjesfält (nr 9508));
   c) släpfordon som är inrättade för utställning av varor;
   d) släpfordon som utgör biblioteksvagnar.

B. Hand- eller fotdrivna fordon

Bland fordon som ingår i denna grupp kan nämnas:

1. vagnar av olika slag, även specialkonstruerade för särskilda industrier (textil- eller keramikindustrin, mejerier etc.);
2. skottkärror, bagagevagnar, vagnar med skjutbara luckor i bottnen eller med tippanordning;
3. buffévagnar av den typ som används på järnvägsstationer (dock inte sådana som omfattas av nr 9403);
4. handkärror, t.ex. för soptransport;
5. rickshor;
6. små isolerade vagnar för glassförsäljare;
7. butiksvagnar av alla slag. Dessa fordon är lätta och har ofta gummihjul;
8. handdragna kälkar för transport av ved i bergig terräng;
9. sparkstöttingar som drivs framåt genom att den åkande skjuter ifrån med foten mot den snöklädda marken, avsedd särskilt för transport av personer i subarktiska regioner.

Numret omfattar inte:

C. Fordon som dras av djur

Bland fordon som faller inom denna grupp märks:

1. karosser, kupéer, kalescher och droskor;
2. likvagnar;
3. sulkies;
4. för barn avsedda vagnar som dras av åsnor eller ponnyer i offentliga parker etc.;
5. transportvagnar av alla slag, t.ex. möbelvagnar;
6. kärror av alla slag, inbegripet tippkärror;
7. slädar och kälkar.

Fordon som är försedda med maskiner etc.

Klassificeringen av enheter som består av fordon med på dessa permanent anbragta maskiner, apparater eller mekaniska redskap bestäms av enhetens huvudsakliga karaktär. Numret omfattar därför sådana enheter som får sin huvudsakliga karaktär av fordonet, under det att sådana enheter som får sin huvudsakliga karaktär av den ingående maskinen, apparaten etc. inte omfattas av detta nummer.

Av ovanstående följer att:

Delar

Detta nummer omfattar också delar till ovannämnda fordon, under förutsättning att delarna uppfyller båda de följande villkoren:

Bland delar enligt detta nummer märks:

1. underreden och delar till underreden (sidobalkar, tvärbalkar etc.);
2. axlar;
3. karosserier och karosseridelar;
4. hjul av trä eller stål, även med däck, samt hjuldelar;
5. kopplingsanordningar;
6. bromsar och bromsdelar;
7. tistelstänger, svänglar och liknande delar.

Numret omfattar inte vintersportutrustning såsom bobbar och andra sportkälkar etc. (nr 9506).

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar ballonger och luftskepp samt andra luftfartyg utan motor (nr 8801), andra luftfartyg (nr 8802 elle 8806) samt rymdfarkoster (inbegripet satelliter) och bärraketer för rymdfarkoster (nr 8802), viss närstående utrustning såsom fallskärmar (nr 8804) samt startanordningar och inbromsningsanordningar för luftfartyg, och markträningsapparater för flygutbildning (nr 8805). Om inte annat följer av bestämmelserna i anmärkningarna till sjuttonde avd. (se allm. anv. till denna avd.) omfattar kapitlet också delar till varor enligt detta kapitel.

Inkompletta eller inte färdigställda luftfartyg (t.ex. luftfartyg som ännu inte har utrustats med motor eller inredning) klassificeras på samma sätt som motsvarande kompletta eller färdigställda luftfartyg, under förutsättning att de uppvisar de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdigställda luftfartygen.

I. Ballonger och luftskepp

Denna grupp omfattar luftfartyg enligt systemet "lättare än luft", oavsett den avsedda användningen (militära eller vetenskapliga ändamål, sport, reklam etc.), dvs. ballonger (friballonger och ballonger som är förtöjda vid marken med en lina) samt motordrivna luftskepp.

Gruppen omfattar också följande ballongtyper, vilka används inom aeronautiken och meteorologin:

1. sondballonger, vilka används för att föra upp radiosonder till stor höjd. De kan väga upp till 4 500 g, men vikten varierar vanligen mellan 350 och 1 500 g;
2. pilotballonger, vilka släpps upp för att utvisa vindhastighet och vindriktning. De väger vanligen mellan 50 och 100 g;
3. molnhöjdsballonger, vilka är mindre än de i punkt 1 och 2 nämnda och vilka vanligen väger mellan 4 och 30 g. De används för molnhöjdsbestämning.

I de flesta fall är de ballonger som används inom meteorologin av mycket tunt gummi av hög kvalitet och med stor utvidgningsförmåga. Numret omfattar inte leksaksballonger för barn (nr 9503). Dessa kan kännas igen på sin lägre kvalitet och kortare uppblåsningsrör samt på den reklam eller de dekorationer som ofta finns på dem.

II. Segel- och glidflygplan, inbegripet flygdrakar

Segel- och glidflygplan är luftfartyg enligt systemet "tyngre än luft", vilka håller sig svävande genom att utnyttja luftströmmar i atmosfären. Segel- och glidflygplan som är utrustade eller avsedda att utrustas med motor klassificeras dock enligt nr 8802.

Flygdrakar har oftast deltaformade vingar som gör det möjligt för en eller två personer som är fastspända i en sele att utföra vissa manövrer i luften. Dessa vingar består av material (i allmänhet textilduk) som är utspänd över en stadig stomme, vanligtvis rörformig och av metall, med en horisontell styrstång i mitten. Andra typer av flygdrakar kan vara konstruerade på annat sätt, men liknar flygdrakar i sitt byggnadssätt och aerodynamiska beteende.

III. Andra luftfartyg utan motor

I denna grupp ingår bl.a. drakar (andra än flygdrakar), vilka utgör luftfartyg enligt systemet "tyngre än luft" utan mekanisk framdrivningsanordning. Drakar förtöjs vid marken med en lina på samma sätt som fasta ballonger och kan användas t.ex. för att uppbära meteorologiska instrument.

Numret omfattar inte leksaksdrakar (nr 9503).

Numret omfattar inte heller modeller i naturlig storlek eller i förminskad skala, vilka används exempelvis som prydnadsföremål (nr 4420 eller 8306), enbart för demonstrationsändamål (nr 9023) eller som leksaker eller modeller för förströelse (nr 9503).

Detta nummer omfattar:

1. luftfartyg enligt systemet "tyngre än luft", vilka är försedda med mekanisk framdrivningsanordning. I denna grupp ingår flygplan (land-, sjö- och amfibieflygplan), autogiros (försedda med en eller flera rotorer som roterar fritt på vertikala axlar) och helikoptrar (försedda med en eller flera motordrivna rotorer).
   Sådana luftfartyg kan användas för militära ändamål, för person- eller godsbefordran eller för flygutbildning, flygfotografering, jordbruksändamål, räddningstjänst, brandbekämpning eller för meteorologiskt eller annat vetenskapligt ändamål.
   Luftfartyg som är konstruerade så att de kan användas som vägfordon omfattas av detta nummer;
2. rymdfarkoster, vilka utgör farkoster som kan färdas utanför jordens atmosfär (t.ex. telekommunikations- och väderlekssatelliter);
   
3. bärraketer för rymdfarkoster, vilka har till uppgift att placera en viss last i en bana runt jorden (bärraketer för satelliter) eller i en bana som påverkas av något annat gravitationsfält än jordens (bärraketer för rymdskepp). Dessa bärraketer ger rymdfarkosterna en slutlig hastighet av mer än 7 000 m/sek vid framdrivningens upphörande;
4. bärraketer för satelliter, vilka följer en parabolisk bana och vanligen fraktar instrumentutrustning för vetenskapliga eller andra tekniska ändamål, eventuellt i form av ersättningsbar last, bortom jordens atmosfär. I fall då lasten släpps, uppnår dessa bärraketer en slutlig hastighet av högst 7000 m/sek. Nyttolasten återvänder ofta till jordytan med fallskärm för att återvinnas.

Numret omfattar emellertid inte artilleriraketer, styrda projektiler, t.ex. ballistiska missiler, och liknande krigsammunition vars nyttolast uppnår en slutlig hastighet av högst 7000 m/sek (nr 9306). De levererar krigsammunition, t.ex. explosiva varor, delammunition, kemiska stridsmedel, och efter att ha följt en parabolisk bana förmår den nyttolasten att träffa ett mål.

Numret omfattar inte heller:

Detta nummer omfattar fallskärmar för fallskärmshoppare samt fallskärmar för nedsläppning av militära förnödenheter och militär utrustning, meteorologiska instrument, ljuspatroner etc. Vissa typer används för bromsning av jetdrivna flygplan. Alltefter sin användning kan de vara av olika storlekar och kan vara tillverkade av natursilke, konstfibrer, linne, bomull, papper etc.

Den övre delen av den vanliga fallskärmstypen för fallskärmshoppare består av en liten hjälpskärm som öppnar sig när man drar i utlösningslinan och som i sin tur öppnar huvudskärmen, vid vilken ett antal bärlinor är fästade. Bärlinorna är sammanförda nedtill och på två eller flera ställen fästade vid en sele som bärs av fallskärmshopparen och som består av remmar med spännen och karbinhakar. Hjälpskärmen, huvudskärmen och bärlinorna är omsorgsfullt förpackade i ett hölje som öppnas med utlösningslinan.

Detta nummer omfattar också skärmflygare, s.k. paragliders, vilka är bygda för att man ska kunna starta från en bergssida, ett klippkrön osv., och som består av en hopvikbar skärm (vinge), fallskärmslinor för att kunna styra i luftströmmar och en sele till piloten.

Dock sträcker sig deras likhet med fallskärmar inte till det aerodynamiska beteendet, eftersom skärmflygare, under speciella omständigheter och om luftströmmarna så tillåter, kan följa uppstigande strömmar.

Numret omfattar vidare s.k. rotochutes, ett slags apparater med roterande vingsystem, vilka används inom meteorologin för att reglera nedfallandet av radiosonder som har skjutits upp med raket.

Numret omfattar också delar och tillbehör till fallskärmar, såsom höljen och selar samt ramar med fjädermekanismer för öppnande av fallskärmen, ävensom delar och tillbehör till s.k. rotochutes.

Detta nummer omfattar tre helt skilda slag av varor, nämligen:

A. Startanordningar för luftfartyg

Startanordningar för luftfartyg används i allmänhet ombord på fartyg och är försedda med en metallkonstruktion som styr det luftfartyg som skall startas. Den acceleration som behövs för starten erhålls genom inverkan av tryckluft, ånga, drivladdning etc. på en vagn eller släde på vilken luftfartyget är uppställt.

Numret omfattar inte:

Detta slag av utrustning används på hangarfartyg och på en del flygfält för att nedbringa farten hos flygplan i landningsögonblicket och därmed förkorta den landningssträcka som behövs innan planet stannar.

Numret omfattar emellertid inte annan utrustning, såsom säkerhetsutrustning (t.ex. nät).

C. Markträningsapparater för flygutbildning

Som exempel på sådana apparater kan nämnas:

1. flygsimulatorer, vilka fungerar elektroniskt. Flygförhållandena simuleras med hjälp av elektroniska apparater. Dessa beräknar och vidarebefordrar resultatet av pilotens manövrer till instrumenten och manöverorganen i förarkabinen vid givna flygsituationer. Flygsimulatorer som är monterade på motorfordons- eller släpvagnsunderreden klassificeras enligt nr 8705 resp. 8716 (se dock anv. till nr 8716);
   Med luftstridssimulatorer avses alla elektroniska eller mekaniska system som är avsedda för utbildning av piloter genom simulering av stridsförhållanden under flygningen;
2. en anordning benämnd "link trainer", vilken består av en liten, på en sockel svängbar hytt som är utrustad på samma sätt som förarkabinen i ett flygplan. I denna kan eleven utföra alla de manövrer som behövs vid vanlig flygning.

Delar

Detta nummer omfattar också delar till ovannämnda artiklar, under förutsättning att delarna uppfyller båda de följande villkoren:

Numret omfattar emellertid inte utrustning som huvudsakligen är avsedd att registrera mänskliga reaktioner under svåra flygförhållanden (t.ex. stark acceleration eller syrebrist). Sådan utrustning (t.ex. apparater som består av hytter som är monterade på en roterande arm och med vilka flygning med överljudshastighet kan efterliknas) har karaktär av apparater för reflextestning och klassificeras därför enligt nr 9019.

Utrustning som inte är speciellt avsedd för flygutbildning av piloter utan för allmän undervisning av flygplansbesättningar (t.ex. modeller i förstorad skala av gyroskop) omfattas inte heller av detta nummer (nr 9023).

I enlighet med anmärkning 1 till detta kapitel omfattar detta nummer obemannade luftfartyg, konstruerade för att flygas utan pilot ombord, andra än de som anges i nr 8801. Obemannade luftfartyg kan vara konstruerade för flygningar som endast är fjärrstyrda och manövreras av en operatör från en annan plats (till exempel mark, fartyg, ett annat flygplan eller rymden) under hela tiden för flygoperationen, eller för flygningar som är programmerade att utföras utan ingripande av en operatör.

Även om obemannade luftfartyg kan ha olika former och storlekar, är de vanligtvis utrustade med en eller flera propellrar eller rotorer som drivs av motorer, eller fasta vingar, och kommunikationssystem för kommandon och kontroll av en fjärroperatör. De kan också innehålla mottagare för Global Navigation Satellite System (GNSS), (t.ex. GPS, GLONASS eller BEIDOU) för stabil svävning (hovring) och flygning tillbaka till startpunkten samt system för att undvika hinder, objektigenkänning och spårningsfunktion.

Obemannade luftfartyg kan vara konstruerade för att bära en last eller utrustade med permanent integrerade digitalkameror eller annan utrustning med nyttofunktioner såsom transport av last eller passagerare, flygfotografering, jordbruk eller vetenskapligt arbete, räddningsuppdrag, brandbekämpning, övervakning, eller för militära ändamål.

Detta nummer omfattar inte flygande leksaker eller modeller som är utformade enbart för rekreations- eller nöjesändamål och som inte är utformade för att utföra nyttofunktioner. De kan särskiljas, till exempel genom sin låga vikt, begränsade höjd, avstånd eller tid de kan flyga, maximal hastighet, oförmåga att flyga självständigt eller oförmåga att bära en last, eller för att de inte är utrustade med sofistikerade elektroniska apparater (t.ex. GPS eller anordningar som krävs för nattflyg eller mörkersikt) (nr 9503).

Detta nummer omfattar delar till de varor som omfattas av nr 8801, 8802 eller 8806 under förutsättning att delarna uppfyller båda de följande villkoren:

Bland delar som omfattas av detta nummer märks:

(I) delar till ballonger och luftskepp, såsom:

1. gondoler (korgar)
2. höljen och delar till höljen (remsor eller fält)
3. ringar för bärlinor
4. ballonetter (luftsäckar)
5. styva stommar (skelett) och sektioner till sådana stommar
6. stabilisatorer och roder
7. propellrar till luftskepp.

(II) delar till luftfartyg, bemannade eller obemannade, inbegripet segel- och glidflygplan, samt till drakar, såsom:

1. flygkroppar och skelett; sektioner till flygkroppar och skelett; delar till flygkroppar (radomer, stjärtpartier, stagfält, mellanväggar, bagageutrymmen, golv, instrumentbräden, spant, dörrar, utrymningsramper, fönster, ventiler etc.)
2. vingar och delar till vingar (balkar, spryglar, tvärstag)
3. stabiliseringsytor och manöverroder (skevningsroder, spaltvingar, spoilers, vingklaffar, höjdroder, sidoroder, stabilisatorer, trimroder etc.)
4. motorkåpor och motorfästen
5. landningsställ (med bromsar) och indragningsanordningar för dessa; hjul (med eller utan däck); landningsskidor
6. flottörer (pontoner) till sjöflygplan
7. propellrar, rotorer till helikoptrar och autogiros; blad till propellrar och rotorer; mekanismer för inställning av bladvinkeln hos propellrar och rotorer
8. manöverorgan (styrspakar, fotpedaler till sidoroder, etc.)
9. bränsletankar, inbegripet reservtankar.

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar fartyg av alla slag (med eller utan eget drivmaskineri) samt annan flytande materiel, såsom kassuner, bryggor och bojar. Det omfattar också luftkuddefarkoster (svävare) som är konstruerade för färd över vatten (hav, flodmynningar, insjöar), även om de kan landa på stränder eller landningsplattformar eller färdas över is (se anm. 5 till sjuttonde avd.)

Kapitlet omfattar också:

Kompletta fartyg som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop samt skrov och inte färdigbyggda eller inkompletta fartyg (även i delar) klassificeras som fartyg av speciellt slag om de har huvudsaklig karaktär av sådana fartyg. I annat fall klassificeras sådana varor enligt nr 8906.

I motsats till de bestämmelser som gäller i förhållande till de transportmedel som omfattas av de andra kapitlen i sjuttonde avd. är alla särskilt föreliggande delar (andra än skrov) och tillbehör till fartyg eller annan flytande materiel uteslutna ur 89 kap., även om de är tydligt igenkännliga som sådana. Sådana delar och tillbehör klassificeras enligt andra tillämpliga nummer i tulltaxan, t.ex.:

1. delar och tillbehör som är nämnda i anm. 2 till sjuttonde avd.;
   
2. åror och paddlar av trä (nr 4421);
3. tågvirke och linor av textilmaterial (nr 5607);
4. segel (nr 6306);
5. master, lastluckor, landgångar, relingar och skott till fartyg samt delar till skrov med karaktär av stålkonstruktioner enligt nr 7308;
6. kablar av järn eller stål (nr 7312);
7. ankaren av järn eller stål (nr 7316);
8. propellrar och skovelhjul (nr 8487);
9. roder (nr 4421, 7325, 7326 etc.) och annan styr- och roderutrustning för fartyg (nr 8479).

Detta kapitel omfattar inte heller följande varor:

Amfibiemotorfordon samt luftkuddefarkoster som är konstruerade för färd över både land och vissa vattenområden (träskmarker etc.) klassificeras som motorfordon enligt 87 kap.; sjöflygplan och flygbåtar förs till nr 8802.

Detta nummer omfattar alla fartyg för person- eller godsbefordran, andra än fartyg enligt nr 8903, samt livbåtar (andra än roddbåtar), trupptransportfartyg och lasarettsfartyg (nr 8906). Fartyg enligt detta nummer kan vara avsedda för högsjöfart eller trafik på inlandsvatten (t.ex. insjöar, kanaler, floder och flodmynningar).

Numret omfattar bl.a.:

1. kryssningsfartyg och utflyktsfartyg;
2. färjor av alla slag, inbegripet tågfärjor, bilfärjor och landsvägsfärjor;
3. tankfartyg (för bensin, metan, vin etc.);
4. kyl- och frysfartyg för transport av kött, frukt etc.;
5. lastfartyg av alla slag (andra än tankfartyg samt kyl- och frysfartyg), även specialiserade för transport av speciella varor. Bland dessa märks Ro-Ro (roll-on-roll-off)-fartyg och LASH-fartyg (Lighter Aboard SHips – läktarbehållarfartyg);
6. pråmar av olika slag; läktare; flatdäckade båtar ("pontoons") för transport av gods och ibland personer;
7. bärplansbåtar och svävare (luftkuddefarkoster).
   
   

Detta nummer omfattar alla typer av fiskefartyg som är avsedda för yrkesmässigt fiske etc. till havs eller på inlandsvatten, dock inte för fiske avsedda roddbåtar (nr 8903). Hit hör bl.a. trålare samt fartyg för fiske av tonfisk.

Numret omfattar också fabriksfartyg (valkokerier, fiskkonservfabriker etc.).

Fiskefartyg som kan användas för fiskeutflykter, i allmänhet under turistsäsongen, klassificeras också enligt detta nummer.

Numret omfattar emellertid inte sportfiskebåtar (nr 8903).

Detta nummer omfattar alla fartyg för nöjes- eller sportbruk och alla roddbåtar och kanoter.

Numret omfattar sålunda bl.a. segelbåtar och sjöskotrar samt motorbåtar, jollar, kanoter, tävlingsroddbåtar, pedaldrivna båtar, sportfiskebåtar, uppblåsbara båtar samt båtar som kan fällas ihop eller tas isär.

Numret omfattar också livbåtar som drivs med åror (andra livbåtar förs till nr 8906).

Numret omfattar emellertid inte segelbrädor (nr 9506).

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 8903.92

Utombordsmotorer är beskrivna i anv. till nr 8407.

Detta nummer omfattar:

Numret omfattar också fartyg som kan användas både för bogsering och för påskjutning (pusher tugs). Liksom fartyg för enbart påskjutning har de trubbig för, men aktern har sådan utformning att de kan gå i den riktningen och bogsera pråmar etc.

Bogserbåtar för undsättning av fartyg i sjönöd omfattas också av detta nummer.

Fartyg enligt detta nummer är inte avsedda för person- eller godsbefordran. De kan vara försedda med speciella hjälpanordningar för brandsläckning, pumpning, uppvärmning av laster etc. Numret omfattar emellertid inte flodsprutor (nr 8905).

Dessa utför vanligen sin huvuduppgift stillaliggande. Till denna grupp hör bl.a.: fyrskepp; borrningsfartyg; flodsprutor; mudderverk av alla slag (t.ex. mudderverk med skopor samt sandsugare); bärgningsfartyg för lyftning av sjunkna fartyg; fast förankrade räddningsflottar för luft- och sjöfart; batyskafer; pontoner som är försedda med lyftanordningar eller transportörer (t.ex. lyftkranar eller spannmålselevatorer) samt pontoner som tydligt är avsedda att uppbära sådana maskiner.

Även husbåtar samt flytande tvättinrättningar och kvarnar förs till detta nummer.

B. Flytdockor

Flytdockor är ett slags flytande verkstäder som används i stället för torrdockor.

De byggs i allmänhet i U-sektion och består av bottenplan och sidoväggar samt är försedda med celler. Genom att vatten släpps in i dessa celler kan flytdockan delvis sänkas, så att de fartyg som skall repareras kan föras in i dockan. I vissa fall kan dockorna bogseras.

En annan typ av flytdocka fungerar på liknande sätt men är försedd med eget kraftigt drivmaskineri. Den används för reparation eller transport av amfibiefordon eller fartyg.

Sådana plattformar är i allmänhet avsedda för letning efter eller exploatering av olje- eller naturgasfyndigheter till havs. Förutom den utrustning som behövs för borrning eller produktion, såsom kranar, pumpar, tätningsanordningar, uppsamlingstankar etc., innehåller dessa plattformar bostadsutrymmen för personalen.

Dessa plattformar, vilka bogseras eller i vissa fall förflyttar sig för egen maskin till arbetsplatsen, kan indelas i följande huvudgrupper:

1. höjbara plattformar, vilka bortsett från själva arbetsplattformen, är försedda med anordningar (skrov, kassuner etc.) som gör att de kan flyta samt med utdragbara ben, vilka sänks ned på arbetsplatsen så att de kommer att stå på havsbottnen och höjer arbetsplattformen över vattenytan;
2. nedsänkbara plattformar, vilkas underreden sänks ned på arbetsplatsen så att deras ballasttankar kommer att vila på havsbottnen, vilket ger hög stabilitet åt arbetsplattformen som befinner sig över vattenytan. Ballasttankarna kan vara försedda med "kjolar" eller pålar, vilka tränger mer eller mindre djupt ner i havsbottnen;
3. delvis nedsänkbara plattformar, vilka liknar helt nedsänkbara plattformar men skiljer sig från dessa genom att den nedsänkta delen inte vilar på havsbottnen. Då de är i verksamhet hålls dessa flytande plattformar kvar i ett bestämt läge av ankarlinor eller genom dynamisk lägeshållning.

Numret omfattar inte fasta plattformar som är avsedda för letning eller exploatering av förekomster av olja eller naturgas utanför kusterna och som varken är flytande eller nedsänkbara (nr 8430).

Numret omfattar inte heller färjor (nr 8901), fabriksfartyg för beredning av fiskeriprodukter (nr 8902) samt fartyg för kabelutläggning eller väderleksobservationer (nr 8906).

Detta nummer omfattar alla fartyg som inte omfattas av de mera specificerade numren 8901 – 8905.

Det omfattar bl.a.:

1. krigsfartyg av alla slag, bl.a.:
   a) fartyg som är avsedda för egentlig krigföring samt försedda med olika offensiva och defensiva vapen samt skydd mot projektiler (t.ex. pansarplåt eller ett antal vattentäta skott) eller med anordningar under vattenlinjen (t.ex. mindetektorer). De är också i allmänhet försedda med spanings- och lyssnarutrustning såsom radar, sonar, spaningsutrustning för infrarött ljus samt förvrängningsutrustning för radiosändningar. Fartyg av denna kategori kan skiljas från handelsfartyg genom sin högre hastighet och bättre manövreringsförmåga, genom besättningens storlek, genom sina större bränsletankar och genom sina speciella utrymmen för transport och användning av ammunition till havs;
   b) vissa speciellt utrustade fartyg som inte är försedda med vapen eller pansar men som ändå är igenkännliga som uteslutande eller huvudsakligen avsedda att användas vid krigföring, t.ex. landstigningsbåtar och vissa underhållsfartyg för flottenheter (t.ex. fartyg för transport av ammunition, minor e.d.) samt trupptransportfartyg;
   c) undervattensbåtar;
2. fartyg som i vissa avseenden liknar krigsfartyg men som används av offentliga myndigheter (t.ex. av tull eller polis);
3. livbåtar som är avsedda att placeras ombord på fartyg eller på vissa ställen utefter kusterna för att bistå nödställda fartyg. Livbåtar som framdrivs med åror förs emellertid till nr 8903;
4. fartyg för vetenskaplig forskning; laboratoriefartyg; fartyg för väderleksobservationer;
5. fartyg för transport och förankring av bojar; fartyg för utläggning av undervattenskablar, t.ex. för telekommunikation;
6. lotsbåtar;
7. isbrytare;
8. lasarettsfartyg;
9. mudderpråmar med bottenluckor.

Numret omfattar också "dracones", dvs. ett slags behållare för transport sjöledes (genom bogsering) av vätskor eller andra varor. Behållarna består av ett flexibelt hölje av med överdrag försedd textilvävnad och de kan kännas igen på sin form (i allmänhet cigarrformade) och på förekomsten av olika anordningar, såsom stabilisatorer, dragkrokar och ibland flyttankar.

Numret omfattar inte heller:

Detta nummer omfattar viss flytande materiel som inte har karaktär av fartyg. Bland dessa varor, som vanligen är stationära vid användningen, märks:

1. pontoner som består av ihåliga cylindrar och är avsedda att bära upp provisoriska broar etc. Numret omfattar emellertid inte pontoner med karaktär av fartyg (nr 8901 eller 8905);
2. sumpar för levande kräftdjur eller levande fisk;
3. flyttankar som används i vissa hamnar för att förse fartyg med olja, vatten etc.;
4. kassuner (sänkkistor), vilka används vid brobyggen etc.;
5. flytbryggor;
6. bojar, såsom förtöjnings-, signal-, lys- och klockbojar;
7. sjömärken för utprickning av segelleder, sjöfartshinder etc.;
8. bärgningspontoner för upplyftning av sjunkna fartyg;
9. paravaner, ett slags torpedliknande flytande anordningar som används vid minsvepning;
10. flottar av alla slag, inbegripet runda flottar vilka blåses upp automatiskt när de träffar havsytan och används för räddning av skeppbrutna;
11. flytande materiel som är avsedd att användas som dockportar.

Numret omfattar inte heller:

Detta nummer omfattar endast fartyg och annan flytande materiel enligt nr 8901 – 8907 som är avsedda att huggas upp. Sådana fartyg kan vara föråldrade eller skadade och instrument, maskineri etc. kan vara avlägsnade.