Massa av ved eller andra fibrösa cellulosahaltiga material; papper eller papp för återvinning (avfall och förbrukade varor) papper och papp samt varor av papper eller papp

Allmänna anvisningar

Massa enligt detta kapitel består väsentligen av cellulosafibrer från skilda vegetabiliska material eller från avfall av textilvaror av vegetabiliskt ursprung.

Den viktigaste massan i internationell handel framställs av ved och benämns mekanisk massa av ved, kemisk massa av ved, halvkemisk massa av ved eller kemomekanisk massa, alltefter framställningsmetoden. De mest använda slagen av ved är tall, gran, poppel och asp men hårdare vedtyper, såsom bok, kastanj, eukalyptus och ved från vissa tropiska träd används också.

Bland andra material som används för tillverkning av massa märks:

1. bomullslinters;
2. återanvänt (avfall och förbrukade varor) papper eller papp;
3. lump samt avklipp och liknande avfall av textilvaror (särskilt av bomull, lin och hampa);
4. halm, esparto, lin, rami, jute, hampa, sisal, bagass, bambu och åtskilliga andra gräs- och vassarter.

Massa av ved kan vara brun eller vit. Den kan vara halvblekt eller blekt med kemikalier eller vara oblekt. Massa bör betraktas som halvblekt eller blekt om den efter framställningen har underkastats någon behandling som är avsedd att öka dess vithet (ljushet).

Utom i pappersindustrin används en del massa (särskilt blekt massa) som cellulosahaltig utgångsvara vid tillverkning av olika produkter, såsom textilmaterial, plast, lacker och sprängämnen; massa kan också användas som fodermedel.

Massa förekommer i allmänhet som perforerade eller operforerade, våta eller torra ark men föreligger ibland i plattor eller rullar eller i form av pulver eller flingor.

Kapitlet omfattar inte:

4701 Mekanisk massa av ved

Mekanisk massa av ved erhålls enbart genom någon mekanisk process, dvs. genom att ved, befriad från bark och stundom kvistar, sönderdelas till fibrer (fibreras) genom slipning i slipstol under vattenbegjutning eller genom malning.

Före slipning kan veden ångbehandlas ("basas"), varigenom starkare, brunaktiga fibrer (brunslipmassa) erhålls. Genom slipning utan föregående ångbehandling erhålls s.k. vitmassa, i vilken fibrerna är sönderslitna och mindre starka.

Genom en i jämförelse med den traditionella slipningen förbättrad metod erhålls raffinörmassa. Sådan massa framställs i raffinörer, ett slags kvarnar i vilka träflis mals mellan två tättsittande räfflade malskivor, av vilka den ena eller båda kan rotera. En av de bättre kvaliteterna av denna typ av massa erhålls genom malning av träflis som dessförinnan har värmebehandlats för att mjuka upp dem och underlätta fibreringen samt minska skadorna på fibrerna. Den massa som erhålls i raffinörer är av högre kvalitet än slipmassa.

De viktigaste typerna av mekanisk massa är sålunda:

slipmassa (stone groundwood – SGW) som framställs av rundvirke eller träblock i slipstolar vid atmosfärstryck;

presslipmassa (pressurised stone groundwood – PGW) som framställs av rundvirke eller träblock i slipstolar vid förhöjt tryck;

raffinörmassa (refiner mechanical pulp – RMP) som framställs av flis eller spån av trä i raffinörer som arbetar vid atmosfärstryck;

termomekanisk massa (thermo-mechanical pulp – TMP) som framställs av flis eller spån av trä i raffinörer efter behandling av veden med ånga under högt tryck.

Det bör observeras att vissa typer av massa som framställs i raffinörer kan vara kemiskt behandlade. Dessa typer förs till nr 4705.

Mekanisk massa används i allmänhet inte ensam, emedan fibrerna är relativt korta och skulle ge föga motståndskraftiga produkter. Vid papperstillverkning blandas den ofta med kemisk massa. Tidningspapper framställs i allmänhet av en sådan blandning (se anm. 4 till 48 kap.).

4702 Dissolvingmassa av ved

Detta nummer omfattar endast dissolvingmassa av ved enligt definition i anmärkningen till detta kapitel. Denna kemiska massa är speciellt renad eller raffinerad med hänsyn till dess avsedda användning. Den används för tillverkning av cellulosaregenerat, cellulosaetrar och cellulosaestrar samt varor av dessa material, såsom plattor, duk, film, folier och remsor, textilfibrer och vissa papperssorter (t.ex. papper av sådant slag som används för tillverkning av ljuskänsligt papper samt filtrerpapper och pergamentpapper). Alltefter sin slutliga användning kallas sådan massa också viskosmassa, acetatmassa etc.

Kemisk massa erhålls genom att först sönderdela veden till flis eller spån, vilka sedan behandlas med kemikalier. Genom denna behandling avlägsnas större delen av vedämnet (ligninet) och andra ämnen som inte utgörs av cellulosa.

De kemikalier som vanligen används är natriumhydroxid (sodaprocessen), en blandning av natriumhydroxid och natriumsulfat, vilket delvis omvandlas till natriumsulfid (sulfatprocessen), kalcium- eller magnesiumbisulfit, även benämnda kalcium- eller magnesiumhydrogensulfit (sulfitprocessen).

Kemisk massa är överlägsen mekanisk massa som är tillverkad av samma råmaterial i fråga om fiberlängd och är rikare på cellulosa än mekanisk massa.

Vid tillverkning av dissolvingmassa får massan genomgå åtskilliga kemiska och fysikalisk-kemiska reaktioner. Förutom blekning kan den behöva underkastas kemisk rening, avhartsning, depolymerisering, reduktion av askhalten eller reaktivitetsjustering, av vilka de flesta reaktionerna kombineras i en komplicerad bleknings- och reningsprocess.

Sodamassa och sulfatmassa framställs genom kokning av ved, vanligen i form av flis, i starkt alkaliska lösningar. Vid framställning av sodamassa används vid kokningen en lösning av natriumhydoxid, vid kokning av sulfatmassa används en modifierad natriumhydroxidlösning. Att sistnämnda massa kallas sulfatmassa beror på att natriumsulfat, av vilket en del omvandlas till natriumsulfit, används vid framställning av kokluten. Sulfatmassa är den ojämförligt viktigare.

Massa som är framställd genom dessa processer används vid tillverkning av absorberande produkter (såsom stoppningsmaterial samt blöjor) samt av papper och papp med stor rivhållfasthet, draghållfasthet och sprängstyrka.

I sulfitprocessen används i allmänhet en sur lösning och processen har fått sitt namn av de olika sulfiter, såsom kalciumbisulfit (kalciumhydrogensulfit), magnesiumbisulfit (magnesiumhydrogensulfit), natriumbisulfit (natriumhydrogensulfit) och ammoniumbisulfit (ammoniumhydrogensulfit), vilka kan användas för beredning av kokluten (se anv. till nr 4702). Luten innehåller också fri svaveldioxid. Processen används i stor utsträckning för framställning av massa av gran.

Sulfitmassa används, ensam eller i blandning med annan massa, för tillverkning av skrivpapper, tryckpapper etc. Sulfitmassa används också bl.a. till smörpapper och till glättat genomsynligt papper.

Detta nummer omfattar massa som framställs av ved genom en kombination av mekaniska och kemiska processer. Sådan massa kallas omväxlande halvkemisk massa, kemimekanisk massa etc.

Halvkemisk massa produceras genom en process i två steg, varvid veden, i allmänhet i form av flis, först mjukas upp på kemisk väg i kokare och sedan underkastas mekanisk behandling i raffinörer. Denna massa innehåller en hel del föroreningar och vedämnen och används huvudsakligen till papper av mellankvalitet. Den kallas i allmänhet för halvkemisk neutral sulfitmassa (NSSC), halvkemisk bisulfitmassa eller halvkemisk kraftmassa.

Kemimekanisk massa framställs i raffinörer av ved i form av flis, spånor, sågspån eller liknande. Fibrerna friläggs genom malning mellan två tättsittande räfflade malskivor, av vilka den ena eller båda roterar. Små mängder kemikalier tillsätts före eller under malningen för att underlätta fibreringen. Veden kan underkastas ångbehandling under varierande tidsperioder vid olika tryck och temperatur. Beroende på den kombination av olika processer som används för framställningen kan kemimekanisk massa också kallas kemitermomekanisk massa (CTMP), kemimekanisk raffinörmassa (CRMP) eller termokemimekanisk massa (TCMP).

Kemimekaniska massor används bl.a. vid produktion av tidningspapper (se anm. 4 till 48 kap.). De används också vid tillverkningen av servetter och grafiskt papper.

Numret omfattar också silerirejekt (screenings).

Vilka andra fibrösa cellulosahaltiga material än ved som används för tillverkning av massa framgår av allm. anv. till detta kapitel.

Massa av fibrer erhållna ur papper eller papp för återvinning (avfall och förbrukade varor) föreligger vanligtvis i form av torkade, balade ark och består av en heterogen blandning av cellulosafibrer. Den får vara antingen blekt eller oblekt. Dessa massor erhålls genom en serie mekaniska eller kemiska reningar, silnings- och avfärgningsprocesser. Beroende på utgångsmaterialet och processgraden kan den innehålla mindre mängd rester såsom färg, lera, stärkelse, polymerbeläggning eller lim. Massor enligt detta nummer, andra än de erhållna ur papper eller papp för återvinning (avfall och förbrukade varor), kan erhållas genom en mekanisk process, en kemisk process eller en kombination av mekaniska och kemiska processer.

4707 Papper eller papp för återvinning (avfall och förbrukade varor) (+)

Det avfall av papper eller papp som omfattas av detta nummer utgörs bl.a. av spån, skäravfall, sönderrivna ark, gamla tidningar och tidskrifter, korrekturark och tryckerimakulatur samt liknande material.

Numret omfattar också förbrukade varor av papper eller papp.

Sådant avfall och sådana förbrukade varor används vanligen för framställning av massa och föreligger ofta sammanpressade i balar, men det bör observeras att de klassificeras enligt detta nummer även om de eventuellt skulle användas för annat ändamål (t.ex. som förpackningsmaterial).

Numret omfattar emellertid inte pappersull, även tillverkad av pappersavfall (nr 4823).

Numret omfattar inte heller avfall och förbrukade varor av papper eller papp, innehållande ädel metall eller delar av ädel metall, av sådana slag som huvudsakligen används för återvinning av ädla metaller, t.ex. avfall och förbrukade varor av fotografiskt papper eller papp innehållande silver eller föreningar därav (enligt nr 7112).

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 4707.10, 4707.20 och 4707.30

Även om HS-nr 4707.10, 4707.20 och 4707.30 i princip omfattar avfall och förbrukade varor som är sorterade, påverkas klassificeringen enligt dessa nummer inte av förekomst av små mängder papper eller papp enligt något annat av varunumren under HS-nr 4707.

Allmänna anvisningar

Om inte annat framgår gäller vad som sägs om papper i anvisningarna till detta kapitel också för papp (oavsett tjocklek och vikt).

Papper består huvudsakligen av cellulosafibrer som härrör från massa enligt 47 kap. och som hopfiltats till ark. Många produkter, t.ex. tepåspapper består av en blandning av sådana cellulosafibrer med textilfibrer (i synnerhet konstfibrer – se definition i anm. 1 till 54 kap.). När textilfibrerna dominerar viktmässigt anses produkterna inte utgöra papper utan klassificeras som bondad duk (nr 5603).

För att undvika skiljaktigheter som kan vara ett resultat av att olika metoder använts, är det i högsta grad lämpligt att alla handhavare använder sig av testmetoder enligt ISO (internationella standardiseringsorganisationen) för att bestämma fysikaliska egenskaper för papper eller papp enligt 48 kap. Närhelst följande analytiska och fysikaliska kriterium nämns i detta kapitel, ska nedanstående ISO-normer användas:

Papperstillverkningen kan, oavsett om den utförs för hand eller maskinellt, anses ske i tre steg, nämligen beredning av mälden, formning och färdigbearbetning.

Beredning av mälden

Mälden bereds genom blandning av massa (ev. en kombination av olika typer av massa) med fyllmedel, lim och ibland färgämne samt genom utspädning med och malning i vatten till lämplig konsistens.

Fyllmedlen, som i allmänhet är oorganiska (t.ex. kaolin, titandioxid och kalciumkarbonat), används för att öka opaciteten (ogenomskinligheten), förbättra tryckbarheten och minska åtgången av massa. Limmet (t.ex. en blandning av kolofonium och alun) används för att minska papperets absorption av tryckfärg etc.

Formning

A. Papper och papp, maskintillverkade

Vid formning på maskin enligt den vanligaste metoden (med planviramaskin) förs den beredda mälden genom inloppslådan till viran (ett brett, ändlöst band av konstfilament, mässingstråd eller bronstråd), som löper framåt, i allmänhet under skakning. Mälden avvattnas därvid genom påverkan av tyngdkraften och med hjälp av registervalsar och suglådor, som är placerade under viran. Fibrerna filtas härigenom samman och bildar ett mjukt skikt av papper (pappersbanan). I vissa maskiner leds sedan pappersbanan under en dandyrulle (en med viraduk överdragen vals), varvid den blir fastare och jämnare och kan om så önskas förses med vattenmärke eller vattenlinjer, vilka åstadkoms exempelvis av på dandyrullen anbringade stämplar med mönster. Pappersbanan upptas sedan på en ändlös filt och förs därefter vidare till presspartiet, där den ytterligare avvattnas. Därefter torkas den genom att den får passera över uppvärmda cylindrar.

En annan fabrikationsteknik som används vid tillverkning av papper (särskilt tidningspapper) är dubbelvirametoden. Mälden passerar mellan två formningsvalsar och löper mellan två viror. Vatten avleds genom båda virorna med hjälp av suglådor och sugvalsar, varvid pappersbanan formas. Den förs därefter till press- och torkpartierna. Genom denna metod erhålls en produkt som är lika på båda sidor, till skillnad från det papper som erhålls i planviramaskiner, vilket har en virasida och en filtsida.

I andra maskintyper är planviran ersatt av en stor, med silduk täckt cylinder (rundviracylinder), som roterar delvis nedsänkt i den beredda mälden. Mälden häftar då vid sildukens yta och lyfts upp av cylindern, varvid en pappersbana bildas som förs över till torkfiltar antingen i ändlösa längder eller – om cylinderns yta är delad – i form av ark. Vid ett annat förfaringssätt låter man flera skikt rullas upp på cylindern, och när lagret har blivit tillräckligt tjockt skärs det bort från denna.

Maskiner med flera planviror eller rundviracylindrar (eller med kombinationer av planviror och rundviracylindrar) används för tillverkning av papp och består av lager (ibland av olika färg eller kvalitet), vilka framställs samtidigt och sammanpressas (sammanguskas) i vått tillstånd utan bindemedel.

B. Papper och papp, handgjorda

Vid tillverkning av handgjort papper och handgjord papp utförs det väsentliga arbetsmomentet, dvs. formningen av mälden till ark, för hand, även om övriga arbetsmoment kan utföras maskinellt.

Handgjort papper och handgjord papp kan tillverkas av alla slags pappersmaterial, men i allmänhet används förstklassig linne- eller bomullslump.

Vid formningen av papperet skakas en kvantitet av mäld på en med silduk försedd form, tills det mesta av vattnet har avlägnats och fibrerna filtats. Arket pressas sedan mellan filtar och hängs upp för torkning.

Bottnen i de formar i vilka fibrerna filtas kan bestå antingen av parallella metalltrådar eller av vävd metalltrådsduk, vilka åstadkommer vattenmärken på papperet. Vidare kan stämplar för åstadkommande av vattenmärken vara fästade vid formbottnarna.

De mest framträdande egenskaperna hos handgjort papper är styrka, hållbarhet och vacker kornighet. Dessa egenskaper gör det lämpligt för speciella ändamål, t.ex. till sedel-, dokument- och ritpapper, papper för etsningar, speciella filtrerpapper, papper för kontorsböcker och passepartouter samt skriv- och tryckpapper av hög kvalitet. Det används också till gratulationskort, finare brevpapper, almanackor etc.

Handgjort papper tillverkas vanligen i avpassade storlekar och har fyra ojämna, märkbart avtunnade kanter (s.k. råkanter). Dessa kan emellertid ibland vara bortskurna och är i varje fall inte något tillförlitligt kännetecken, eftersom maskintillverkat papper, särskilt sådant som har framställts på rundviracylinder, också kan ha råkanter, som emellertid inte är så påtagligt avtunnade.

Färdigbearbetningsförfaranden

Papper kan färdigbearbetas genom kalandrering eller superkalandrering (efter eventuell fuktning), i kalandrar som antingen ingår i pappersmaskinen eller är fristående. Härvid erhålls en mer eller mindre polerad eller glättad yta på ena eller båda sidorna. En liknande yta på ena sidan av papperet kan erhållas genom maskinglättning med hjälp av en uppvärmd vals. Papperet kan också förses med ett slags falskt vattenmärke i detta sammanhang. Nästan allt vanligt skriv-, tryck- och ritpapper är också ytlimmat, t.ex. med något slag av lim- eller stärkelselösning, i allmänhet i avsikt att öka deras ytstyrka och motverka att vattenhaltiga vätskor, t.ex. bläck, tränger in i eller sprider sig på ytan av papperet.

Papper och papp som är belagda eller bestrukna

Med detta uttryck avses papper och papp som har försetts med en beläggning på ena eller båda sidorna antingen för att ge en särskilt glansig färdigyta eller för att göra ytan lämplig för speciella ändamål.

De produkter som används för beläggning eller bestrykning av papper består i allmänhet av mineralämnen, bindemedel och andra tillsatsmedel som är nödvändiga för dessa behandlingar, såsom härdare och dispergeringsmedel.

Karbonpapper, självkopierande papper och annat kopierings- eller övertryckspapper, i rullar eller ark med vissa bestämda dimensioner klassificeras enligt nr 4809.

Papper och papp som är belagda eller bestrukna med kaolin eller andra oorganiska ämnen med eller utan bindemedel, i rullar eller ark, klassificeras enligt nr 4810. Bland de oorganiska ämnen som förutom kaolin används för beläggning eller bestrykning märks bariumsulfat, kalciumkarbonat, kalciumsulfat, magnesiumsilikat, zinkoxid samt metallpulver. Dessa ämnen anbringas i allmänhet med hjälp av något bindemedel, såsom lim, gelatin, stärkelseprodukter (t.ex. stärkelse eller dextrin), schellack, albumin eller syntetisk latex. Produkter beläggs eller bestryks med kaolin etc. för att de skall få en glänsande eller matt färdigyta. Som exempel på produkter som är belagda eller bestrukna med kaolin eller andra oorganiska ämnen kan nämnas belagt eller bestruket tryckpapper (inbegripet konsttryck- och kromopapper), belagd eller bestruken falskartong, papper som är belagt med metallpulver (annat än brons- och färgfolier enligt nr 3212) eller glimmerpulver samt lackerat papper (används huvudsakligen till etiketter och för överklädnad av askar). Det bör observeras att de bindemedel som används för att fixera beläggningen, såsom lim och dextrin, också används för ytlimning, men när det är fråga om ytlimmat papper utan beläggning saknas pigmenten.

Om inte annat framgår av de undantag som är angivna i nr 4811 omfattar detta nummer papper och papp som är belagda eller bestrukna med tjära, bitumen, asfalt, plast eller andra organiska ämnen såsom vax, stearin, textilstoft, sågspån, granulerad kork eller schellack, i rullar eller ark. En del av dessa material kan anbringas utan hjälp av bindemedel. De används för att ge papperet eller pappen vissa fysiska egenskaper för en stor mängd olika användningsområden, t.ex. till vattentäta förpackningar och till ohäftande papper eller papp. Som exempel på andra produkter av detta slag kan nämnas gummerat och självhäftande papper, velourpapper (belagt med textilstoft och med användning som överdrag på askar och som tapeter), papper med överdrag av granulerad kork (används som förpackningsmaterial), grafitpapper samt omslagspapper som är bestruket med tjära.

Ofta tillsätts också färgämnen till beläggningsmedlen.

Många belagda eller bestrukna pappers- eller pappsorter har dessutom glättats genom superkalandrering eller fernissats till skydd mot väta (t.ex. tvättbart papper).

Man kan skilja mellan ytlimmat papper och sådant papper som är belagt eller bestruket genom en kombination av kemiska och fysikaliska metoder. I de flesta fall kan detta särskiljande lätt ske antingen genom att undersöka beskaffenheten och mängden av de ämnen som föreligger i papperet eller genom att iaktta samtliga fysiska kännetecken hos papperet. I allmänhet har ytan hos ytlimmat papper bibehållit sitt naturliga utseende, medan hos belagt eller bestruket papper oregelbundenheterna hos den naturliga ytan har eliminerats av beläggnings- eller bestrykningsmaterialet.

Problem kan uppstå vid gränsfall, särskilt av följande skäl: papper med tunn beläggning kan ha försetts med sin beläggning i en limpress; vissa ämnen i beläggningen förekommer också i själva papperet (t.ex. som fyllmedel); fibrer kan vara synliga när det är fråga om papper som är belagt med material som inte innehåller pigment, t.ex. med en vattendispersion av poly(vinylklorid). Det bör emellertid vara möjligt att klara av också dessa fall med hjälp av en eller flera av nedannämnda metoder.

Papper med överdrag, såsom belagt eller bestruket konsttryckpapper, kan vid första påseendet lätt förväxlas med starkt glättat papper utan överdrag. Beläggningen kan emellertid ibland konstateras genom skrapning på ytan med en kniv eller tas bort genom blötning i vatten.

En testmetod som kan användas för att avgöra om ett papper är belagt etc. eller ej (särskilt i fråga om oorganiska beläggningar) går till så att man fäster en klisterremsa på papperet. När remsan avlägsnas klibbar det mesta av beläggningen fast på remsan. Man löser sedan upp träfibrerna och eventuellt förekommande stärkelse med koppar(II)etylendiamin. Förekomsten eller frånvaron av beläggning framgår av en jämförelse mellan remsans vikt före och efter dessa förfaranden. Denna metod kan också användas för papper som är belagt eller bestruket med organiska ämnen.

Bland andra metoder som används för att identifiera belagt eller bestruket papper kan nämnas undersökning med svepelektronmikroskop, röntgendiffraktion och infrarödspektrometri. Dessa metoder kan användas för identifiering av produkter enligt både nr 4810 och 4811.

Papper och papp som är ytfärgade eller tryckta

Sådana varor har genom olika förfaranden ytfärgats eller tryckts med en eller flera färger eller med ränder, motiv, mönster etc. eller försetts med marmorering eller jaspémönster på ytan. Dessa papperssorter används för skilda ändamål, t.ex. till överklädnad på askar eller för bokbinderiändamål.

Papper kan på ytan med tryck (oavsett färgen) ha försetts med linjer som kan vara parallella eller konvergerande eller som kan korsa varandra. Sådant papper används bl.a. till kassa- och andra räkenskapsböcker, skriv- och räkneböcker, ritböcker, notpapper och nothäften, skrivpapper, diagrampapper och anteckningsböcker.

Detta kapitel omfattar också papper som är försett med annat tryck (såsom omslagspapper med firmanamn, varumärken eller bruksanvisningar), under förutsättning att trycket endast är av underordnad betydelse i förhållande till varans användning som omslagspapper, skrivpapper etc. och att varorna inte utgör tryckalster enligt 49 kap. (se anm. 12 till 48 kap.).

Papper och papp som är impregnerade

De flesta av dessa varor är impregnerade med oljor, vaxer, plast etc. för att de skall få speciella egenskaper (t.ex. bli vattentäta, fettäkta eller ibland genomskinliga eller genomsynliga). De används i stor utsträckning som skyddsomslag och isoleringsmaterial.

Bland papper och papp som är impregnerade märks oljat omslagspapper, oljat eller vaxat kopiepapper, stencilpapper, isoleringspapper och isoleringspapp som är impregnerade t.ex. med plast, gummiimpregnerat papper samt papper och papp som är impregnerade enbart med tjära eller bitumen.

Vissa papperssorter, såsom papperstapeter, kan vara impregnerade med insektsbekämpningsmedel eller kemikalier.

Detta kapitel omfattar också cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, vilka består av ett varierande antal mycket tunna skikt av löst filtade cellulosafibrer. Skikten har sammanpressats i fuktigt tillstånd, så att de får en benägenhet att skilja sig åt vid torkningen.

Kapitlets omfattning

Detta kapitel omfattar:

Om inte annat följer av ordalydelsen i rubriken, ska papper eller papp som motsvarar varubeskrivningen i två eller flera av ovan nämnda nummer klassificeras enligt det nummer av dessa som står sist i tulltaxan (anm. 7 till detta kapitel).

Det bör också observeras att nr 4803–4809 endast skall tillämpas för papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som föreligger i:

1. remsor eller rullar med en bredd av mer än 36 cm; eller
2. i kvadratiska eller rektangulära ark hos vilka (i ovikt skikt) den ena sidan är längre än 36 cm och den andra sidan längre än 15 cm. Nr 4802, 4810 och 4811 å andra sidan omfattar papper och papp, i rullar eller i rektangulära (inbegripet kvadratiska) ark, oavsett storlek. Papper och papp som är handgjorda och på vilka alla råkanter sitter kvar klassificeras dock, om inte annat följer av anm. 7 till detta kapitel, oavsett form och storlek enligt nr 4802.
   
   

4801 Tidningspapper i rullar eller ark

Tidningspapper är definierat i anm. 4 till detta kapitel.

Med uttrycket "träfibrer erhållna genom mekanisk eller mekano-kemisk process" avses fibrer erhållna genom diverse tekniker för massaframställning i vilka defibrering uteslutande eller företrädesvis uppnåtts genom användning av mekaniska krafter på råmaterialet. Dessa fibrer produceras vanligtvis i form av följande massor:

1. Mekaniska massor, till vilka räknas slipmassa (stone groundwood – SGW) och presslipmassa (pressurised groundwood – PGW), såväl som massor framställda i raffinörer, t.ex. raffinörmassa (refiner mecanical pulp – RMP) och termomekanisk massa (thermo-mechanical pulp – TMP).
2. Kemi-mekaniska massor, vilka också framställs i raffinörer men som behandlats med små mängder kemikalier. De omfattar kemitermomekanisk massa (chemi-thermomechanical pulp – CTMP), kemimekanisk massa raffinörmassa (chemi-refiner mechanical pulp – CRMP) och termokemimekanisk massa (thermo chemi-mecanical pulp – TCMP). Kemi-mekaniska massor omfattar inte halvkemiska massor, vanligtvis kända såsom halvkemisk neutral sulfitmassa (neutral sulphite semi-chemical (NSSC)), halvkemisk bisulfitmassa eller halvkemisk kraftmassa.

För en mer detaljerad beskrivning av tillverkningsmetoderna för dessa massor hänvisas till nr 4701 och 4705.

Med "träfibrer" i denna definition avses inte bambufibrer.

Tidningspapper enligt detta nummer får ha underkastats de bearbetningar som är nämnda i anm. 3 till detta kapitel. Numret omfattar emellertid inte tidningspapper som har bearbetats på annat sätt.

Obelagda och obestrukna papper och papp av sådana slag som används för skrivning, tryckning eller annat grafiskt ändamål samt icke-perforerat papper och papp till hålkort eller hålremsor enligt detta nummer definieras i anm. 5 till detta kapitel. Papper och papp av sådana slag som motsvarar villkoren i denna anmärkning klassificeras alltid enligt detta nummer.

Papper och papp som är handgjorda och på vilka alla råkanter sitter kvar klassificeras oavsett form och storlek enligt detta nummer, om inte annat följer av anm. 7 till detta kapitel.

Handgjort papper och handgjord papp hos vilka någon av råkanterna har skurits bort samt papper och papp som är tillverkade i maskin klassificeras dock enligt detta nummer endast om de föreligger i remsor eller rullar eller i kvadratiska eller rektangulära ark, oavsett storlek. Om de har skurits till annan form, klassificeras de enligt senare nummer i detta kapitel (t.ex. enligt nr 4817, 4821 eller 4823).

Papper och papp enligt detta nummer får ha underkastats de bearbetningar som är nämnda i anm. 3 till detta kapitel, såsom färgning eller marmorering i mälden, kalandrering, superkalandrering, anbringande av falska vattenmärken eller ytlimning. Numret omfattar inte papper och papp som har bearbetats på annat sätt (i allmänhet nr 4806 – 4811).

Förutom handgjort papper och handgjord papp omfattar detta nummer (om inte annat följer av anm. 5 till detta kapitel):

1. papper och papp av sådana slag som används för tillverkning av papper och papp som är ljuskänsliga, värmekänsliga eller elektrokänsliga;
2. karbonråpapper (ett tunt rivstarkt papper med en vikt som kan variera mellan 9 och 70g per m2 alltefter avsedd användning), även sådant som används för tillverkning av engångskarbon;
3. tapetråpapper;
4. papper för tillverkning av papper och papp, kaolinbelagda eller -bestrukna, enligt nr 4810;
   
   

1. papper för tryckning av tidskrifter eller böcker;
2. papper för offsettryckning;
3. bristolkartong för tryckning eller till registerkort (annan än sådan enligt nr 4807) samt kartong för vykort, etiketter eller bokomslag;
4. affischpapper, ritpapper, papper till skriv-, räkne- och anteckningsböcker, brevpapper och papper för skolbruk;
5. finpapper, dupliceringspapper, skrivmaskinspapper, onionskinn, kopiepapper och annat papper för kontorsbruk eller privat bruk, däribland papper av sådant slag som används i skrivare eller fotokopieringsapparater;
6. papper till räkenskapsböcker samt papper till additionsmaskiner;
7. papper till kuvert och mappar;
8. registreringspapper, blankettpapper och ändlöst skrivpapper;
9. checkpapper, frimärkspapper, sedelpapper o.d.
   
   

Detta nummer omfattar inte heller:

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 4802.20

Om inte annat följer av anm. 5 till detta kapitel omfattar detta nummer papper och papp av sådana slag som används för tillverkning av papper och papp som är ljuskänsliga och som i allmänhet antingen består helt av lumpmassa eller utgör finpapper eller finpapp som innehåller lumpmassa. Produkterna får inte innehålla främmande beståndsdelar, särskilt metaller såsom järn eller koppar.

Detta nummer omfattar följande två varugrupper:

1. papper av sådan typ som används till toalettpapper, ansiktsservetter, handdukar eller bordsservetter samt liknande papper av sådana slag som används för hushållsändamål eller sanitärt ändamål. Papper av dessa slag som föreligger i rullar med en bredd av högst 36 cm eller skuret till annan form eller storlek än vad som är angivet i anm. 8 till detta kapitel, samt andra artiklar för hushållsändamål eller sanitärt ändamål, klassificeras emellertid enligt nr 4818;
2. cellulosavadd och duk av cellulosafibrer. Produkter av dessa slag som föreligger i rullar med en bredd av högst 36 cm eller skurna till annan form eller storlek än vad som är angivet i anm. 8 till detta kapitel, samt andra artiklar av cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer, klassificeras emellertid enligt nr 4818, 4819 eller 4823. Cellulosavadd består av kräppad duk av cellulosafibrer, vilken har ett kräppningsförhållande av mer än 35 % och som består av ett eller flera skikt, vart och ett med en ytvikt av högst 20 g/m² före kräppningen. Duk av cellulosafibrer består av kräppad duk av cellulosafibrer, vilken har ett kräppningsförhållande av högst 35 % och som består av ett eller flera skikt, vart och ett med en ytvikt av högst 20 g/m² före kräppningen.

Det bör observeras att produkter enligt detta nummer får ha underkastats de bearbetningar som är nämnda i anm. 3 till detta kapitel samt dessutom vara kräppade, plisserade, präglade, perforerade, ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta.

Numret omfattar inte heller:

En definition av kraftpapper och kraftpapp finns i anm. 6 till detta kapitel. De viktigaste slagen av kraftpapper och kraftpapp är kraftliner, kraftsäckpapper och annat kraftpapper för emballeringsändamål.

Definitioner av kraftliner och kraftsäckpapper finns i kompletterande anm. 1 och 2 till detta kapitel. Med "träfibrer" i definitionen av kraftliner avses inte bambufibrer.

Kraftpapper och kraftpapp klassificeras enligt detta nummer endast om de föreligger i remsor eller rullar med en bredd av mer än 36 cm eller i kvadratiska eller rektangulära ark hos vilka (i ovikt skick) den ena sidan är längre än 36 cm och den andra sidan längre än 15 cm (se anm. 8 till detta kapitel). Om de är skurna till annan form eller storlek klassificeras de i allmänhet enligt nr 4823.

Papper och papp enligt detta nummer får ha underkastats de bearbetningar som är nämnda i anm. 3 till detta kapitel, såsom färgning eller marmorering i mälden, kalandrering, superkalandrering, glättning eller ytlimning. Numret omfattar inte papper och papp som har bearbetats på annat sätt (i allmänhet nr 4807, 4808, 4810 eller 4811).

Detta nummer omfattar papper och papp, som är obelagda och obestrukna, maskintillverkade, i rullar eller ark (ang. dimensioner, se anm. 8 till detta kapitel), andra än produkter som omfattas av nr 4801 – 4804. Numret omfattar emellertid inte vissa speciella slag av papper eller papp och vissa speciella artiklar (nr 4806 – 4808 och nr 4812 – 4816) och inte heller papper och papp som har underkastats andra bearbetningar än de som är tillåtna enligt anm. 3, t.ex. papper och papp som är belagda, bestrukna eller impregnerade (nr 4809 – 4811).

Som exempel på papper och papp enligt detta nummer kan nämnas:

1. halvkemiskt vågningspapper enligt definition i kompletterande anm. 3 till detta kapitel;
2. papper och papp, flerskiktade, vilka utgör produkter som erhålls genom sammanpressning (sammanguskning)) av två eller flera satsskikt i fuktigt tillstånd, av vilka åtminstone ett har egenskaper som avviker från de övrigas. Dessa avvikelser kan bero på pappersmassans natur eller framställningssätt (t.ex. massa av makulatur, mekanisk massa eller kemisk massa) eller, om samma slags massa använts i de olika skikten, på olika bearbetningsgrad (t.ex. oblekt, blekt eller färgad massa);
3. omslagspapper av sulfitmassa enligt definition i anm. 6 till detta kapitel. Med "träfibrer" i denna definition avses inte bambufibrer;
4. filtrerpapper och filtrerpapp (inbegripet tepåspapper);
5. grålumppapper och grålumppapp;
6. läskpapper.

Numret omfattar inte heller fiberskivor (nr 4411).

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 4805.19

Nr 4805.19 omfattar ”Wellenstoff vågningspapper (returmedium)” utgörande papper i rullar tillverkade huvudsakligen av papper och papp för återvinning (avfall och förbrukade varor) med tillsatsmedel (t.ex. stärkelse) som väger minst 100 g/m² och har en krosstyrka beräknad enligt CMT-30-metoden (Corrugated Medium Test med 30 minuters konditionering) som överstiger 1,6 newton/g/m2 vid 50 % relativ fuktighet och en temperatur på 23º C.

HS-nr 4805.40

Filtrerpapper och filtrerpapp är porösa produkter som inte innehåller några träfibrer som har erhållits genom en mekanisk eller halvkemisk process, är olimmade samt avsedda att avlägsna fasta partiklar ur vätskor eller gaser. De framställs av lump eller kemisk massa eller av en blandning av dessa material och de kan också innehålla syntetfibrer eller glasfibrer. Porernas storlek bestäms av storleken av de partiklar som skall avlägsnas. Bland dessa produkter märks filtrerpapper och filtrerpapp för tillverkning av tepåsar, kaffefilter, filter till motorfordon samt av filtrerpapper och filtrerpapp för analysändamål, vilka bör vara varken sura eller alkaliska och bör ha mycket låg askhalt.

HS-nr 4805.50

Grålumppapper och grålumppapp utgör produkter som är tillverkade av en fibrös massa med varierande absorptionsförmåga. Avfall och förbrukade varor av papper eller papp, massa av ved eller textilavfall i fiberform används vid tillverkningen. Grålumppapper och grålumppapp har vanligen en matt blågrå färg och en grov fibrös yta samt innehåller föroreningar.

De används bl.a. för tillverkning av takpapp och som mellanlägg i etuier och andra artiklar av läder.

Pergamentpapper (även benämnt vegetabiliskt pergament) framställs genom att papper av god kvalitet utan lim eller fyllmedel doppas i ett svavelsyrabad under några sekunder. Svavelsyran omvandlar en del av cellulosan till amyloid, som är geléartad och vattentät. När det på detta sätt behandlade papperet grundligt har tvättats och torkats, är det mycket starkare än det ursprungliga papperet, genomskinligt och ogenomträngligt för olja och fett och i hög grad också för vatten och gaser. De tyngre och styvare kvaliteterna av pergamentpapper och den produkt som erhålls genom sammanpressning av två eller flera pergamentpapper i vått tillstånd kallas pergamentpapp.

Liknande papper kan framställas med samma metod men med den skillnaden att titandioxid tillsätts i mälden. Det papper som erhålls på detta sätt är ogenomskinligt men utgör ändå pergamentpapper.

Pergamentpapper används som omslagspapper för feta varor (t.ex. smör och ister) och andra livsmedel, som förpackningsmaterial för dynamit, till membraner för osmos- och dialysprocesser, till urkunder o.d., till rit- och konstruktionspapper för vissa ändamål, för tillverkning av gratulationskort etc. Pergamentpapp används som ersättning för äkta pergament inom bokbinderier, för tillverkning av lampskärmar, reseffekter etc.

Papper som har pergamentbehandlats på endast en sida (används för tillverkning av vissa slag av tapeter) förs också till detta nummer.

Smörpapper (i vissa länder benämnt imiterat pergamentpapper) tillverkas direkt av massa (vanligen sulfitmassa) genom att fibrerna sönderdelas mycket fint och hydrolyseras genom en långt gående malning i vatten. Papperet är genomskinligt och i hög grad ogenomträngligt för olja och fett. Det används i allmänhet för samma ändamål som pergamentpapper, men eftersom det är billigare är det särskilt lämpligt som omslagspapper för feta varor. Det är nästan aldrig glättat och liknar pergamentpapper till utseendet men kan skiljas från detta genom att det har lägre motståndskraft mot vatten.

Pergamentpapper och smörpapper görs ofta smidigare och genomskinligare genom ytbehandling med glycerol, glykos etc., vilket inte inverkar på klassificeringen.

Smörpapper kan skiljas från pergamentpapper genom att undersöka deras motståndskraft mot vatten. Efter blötning under några minuter kan pergamentpapper endast med svårighet rivas isär och uppvisar jämn rivkant, medan smörpapper lätt kan rivas och uppvisar en rivkant med utstående fibrer.

Liknande papper (s.k. imiterat smörpapper), som har smörpapperets egenskaper men i mindre grad, erhålls vid en mindre långt gående malning, varvid hydrolysen av fibrerna inte blir lika fullständig som vid tillverkning av smörpapper. För att öka genomskinligheten och glansen kan paraffin eller stearin tillsättas till mälden.

Ett slags ritpapper som liknar smörpapper tillverkas genom en långt gående malning av mälden för att erhålla hög genomsynlighet. Numret omfattar också andra slag av ritpapper.

Pergamyn (glassin) är ett glättat papper som tillverkas på samma sätt som smörpapper, men i tillverkningens slutskede erhåller det sin karakteristiska genomsynlighet och täta yta genom upprepad fuktning och glättning under tryck mellan upphettade valsar i en superkalander. Liknande glättat, genomsynligt papper tillverkas numera genom samma förfarande men med tillsats av plast eller andra ämnen till mälden.

Glättat genomsynligt eller genomskinligt papper är för det mesta ofärgat men färgade sorter tillverkas också, vilket sker genom tillsats av färgämnen till mälden. Fastän dessa papperssorter i allmänhet är mindre ogenomträngliga än pergamentpapper och smörpapper, används de som omslagspapper för livsmedel, sötsaker etc., för tillverkning av fönster i kuvert och, klippta till remsor, som finare förpackningsmaterial, t.ex. för choklad.

Angående de bestämmelser rörande dimensioner som gäller för produkter enligt detta nummer, se anm. 8 till detta kapitel.

Numret omfattar inte papper som har gjorts fett- eller vattentätt genom beläggning, bestrykning, impregnering eller liknande förfaranden efter papperets tillverkning (nr 4809 eller 4811).

Detta nummer omfattar papper och papp som är tillverkade av två eller flera skikt som har förenats med hjälp av något bindemedel. Dessa produkter kan tillverkas av alla slags papper eller papp och bindemedlet kan vara av animaliskt, vegetabiliskt eller mineraliskt ursprung (t.ex. dextrin, djurlim, tjära, gummi arabicum, asfalt eller latex).

Produkter enligt detta nummer kan skiljas från produkter enligt föregående nummer (som kan vara tillverkade genom sammanguskning av flera skikt utan bindemedel) genom att de olika skikten vid nedsänkning i vatten eller något annat lämpligt lösningsmedel lätt delar sig, varvid bindemedlet kan iakttas. Skikten skiljer sig vanligen också vid bränning.

Sammansatt papper och papp i vilka bindemedlet också tjänar till att göra varan vattentät (t.ex. tjärat duo-kraftpapper) omfattas också av detta nummer, liksom också papper och papp med invändig förstärkning av bitumen, tjära, asfalt, textilmaterial eller annat material (t.ex. gles väv av textilvara eller metalltråd samt plast), under förutsättning att varan fortfarande har karaktär av papper eller papp. Dessa produkter används huvudsakligen som vattentätt omslagspapper.

De finare kvaliteterna av sammansatt papper och papp, i vilka de olika skikten knappast är märkbara, används för tryckning och skrivning. Andra kvaliteter används för tillverkning av askar och för bokbinderiändamål.

Angående de bestämmelser rörande dimensioner som gäller för produkter enligt detta nummer, se anm. 8 till detta kapitel.

Detta nummer omfattar inte fiberskivor (nr 4411).

Detta nummer omfattar en mängd olika pappers- och pappsorter i rullar eller ark, som har det gemensamma kännetecknet att de under eller efter tillverkningen har bearbetats på sådant sätt att deras yta inte är plan eller likformig. Angående varornas dimensioner hänvisas till anm. 8 till detta kapitel. Numret omfattar bl.a.:

1. Papper och papp, vågade

Vågat papper och vågad papp tillverkas genom att papperet eller pappen får passera mellan räfflade valsar under samtidig värme- och ångbehandling. Produkterna kan bestå av ett enda vågat skikt eller av ett vågat skikt som har belagts med ett plant skikt på ena eller båda sidorna (enwellpapp resp. tvåwellpapp). Tyngre papp kan byggas upp av flera skikt av vågat papper eller vågad papp omväxlande med plana skikt.

Den vanligaste användningen av vågat papper och vågad papp är för tillverkning av förpackningskartonger. De används också som skyddsemballage.

2. Papper, kräppat eller plisserat

Dessa slag av papper tillverkas genom mekanisk behandling av pappersbanan i fuktigt tillstånd eller genom att det färdiga papperet får löpa mellan räfflade valsar. Papperets ursprungliga yta minskas avsevärt genom bearbetningen och den så framställda varan har ett rynkigt utseende och är mycket elastisk.

Cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, som vanligen har ett kräppappersliknande utseende, anses inte som kräppat eller plisserat papper och klassificeras enligt nr 4803, 4818 eller 4823. Numret omfattar inte heller tänjbart papper som är tillverkat genom clupakprocessen, varvid pappersbanan komprimeras genom att fibrerna böjs och packas ihop under pappersframställningen. Trots att sådant papper har tillverkats genom mekanisk behandling av pappersbanan i vått tillstånd och är elastiskt, saknar det i allmänhet det rynkiga utseende som normalt utmärker kräppat eller plisserat papper (i allmänhet nr 4804 eller 4805).

Kräppat eller plisserat papper är ofta färgat och används, enkelt eller i flera lager, för tillverkning av en stor mängd varor (t.ex. cementsäckar och andra förpackningar samt girlander). Numret omfattar emellertid inte papper av sådana slag som används för hushållsändamål eller sanitärt ändamål (nr 4803). Numret omfattar inte heller produkter av sådana slag som är nämnda i nr 4818.

3. Papper och papp, präglade

Dessa har en märkbart ojämn yta som har erhållits genom att papperet, i allmänhet efter tillverkningen, i vått eller torrt tillstånd har fått löpa mellan präglade eller graverade valsar eller genom att det har pressats mellan graverade eller präglade metallplåtar. Som exempel på sådana produkter, vilka varierar avsevärt i kvalitet och utseende, kan nämnas goffrerat papper, läder- eller linneimiterande papper (även sådant som har framställts med hjälp av tygklädda valsar) etc. Produkterna används för tillverkning av vissa slag av skrivpapper och tapeter, till fodring och överklädnad av askar, för bokbinderiändamål etc.

4. Papper och papp, perforerade

Dessa tillverkas genom mekanisk stansning av hål i papper eller papp i torrt tillstånd. Perforeringarna kan förekomma i form av mönster eller vara anbringade på regelbundna avstånd från varandra.

Detta nummer omfattar också papper som har perforerats i linjer för att underlätta dess delning i avsedda storlekar.

Perforerat papper används för framställning av t.ex. hyll- och bårdpapper, för förpackningsändamål etc.

Förutom varor enligt nr 4803 och 4818 omfattar detta nummer inte heller:

Detta nummer omfattar belagt, bestruket, impregnerat eller på annat sätt framställt papper i rullar eller ark. Angående dimensioner som gäller för produkter enligt detta nummer se anm. 8 till detta kapitel. De produkter av dessa slag som inte motsvarar dessa kriterier klassificeras enligt nr 4816; för en mera detaljerad beskrivning av produkterna i fråga, se anv. till nr 4816.

Numret omfattar inte:

Bland de oorganiska ämnen, andra än kaolin, som vanligen används för beläggning eller bestrykning märks bariumsulfat, magnesiumsilikat, kalciumkarbonat, kalciumsulfat, zinkoxid och metallpulver (se allm. anv. till detta kapitel under rubriken "Papper och papp som är belagda eller bestrukna"). De oorganiska beläggnings- eller bestrykningsmaterial som avses i detta nummer kan innehålla små mängder organiska ämnen exempelvis för att förbättra papperets ytegenskaper.

Numret omfattar papper och papp av sådana slag som används till skrivning eller tryckning eller för annat grafiskt ändamål, inklusive sådant papper som används i skrivare eller fotokopieringsapparater (belagt eller bestruket lättviktspapper av detta slag är definierat i kompletterande anm. 7; med "träfibrer" i denna definition avses inte bambufibrer), ävensom kraftpapper och kraftpapp samt papper och papp som är flerskiktade (se beskrivning i anv. till nr 4805), under förutsättning att de är belagda eller bestrukna med kaolin eller andra oorganiska ämnen.

Papper och papp klassificeras enligt detta nummer endast om de föreligger i remsor eller rullar eller i kvadratiska eller rektangulära ark, oavsett storlek. Om de har skurits till annan form, klassificeras de enligt senare nummer i detta kapitel (t.ex. enligt nr 4817, 4821 eller 4823).

Numret omfattar inte:

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 4810.13, 4810.14, 4810.19, 4810.22 och 4810.29

De pappers- och pappsorter som omfattas av dessa nummer är de som i obelagt och obestruket skick klassificeras enligt nr 4802.

HS-nr 4810.92

Flerskiktat papper och flerskiktad papp är beskrivna i anv. till nr 4805.

Papper och papp klassificeras enligt detta nummer endast om de föreligger i remsor eller rullar eller i kvadratiska eller rektangulära ark, oavsett storlek. Om de har skurits till annan form, klassificeras de enligt senare nummer i detta kapitel (t.ex. nr 4823). Om inte annat följer av dessa bestämmelser eller av de i numret angivna undantagen eller av uteslutningarna i slutet av denna anvisning, omfattar detta nummer följande produkter i rullar eller ark:

Detta nummer omfattar inte heller:

4812 Filterblock och filterplattor av pappersmassa

Dessa block och plattor består av vegetabiliska fibrer (bomull, lin, träfibrer etc.) med hög halt av cellulosa, vilka är sammanpressade utan bindemedel, så att fibrerna förblir löst häftande vid varandra.

De vegetabiliska fibrerna kan vara blandade med asbestfibrer; i så fall förs varorna till detta nummer under förutsättning att de fortfarande har karaktär av varor av pappersmassa.

Innan fibermaterialet formas till block eller plattor, sönderdelas fibrerna till pappersmassekonsistens och befrias – med hänsyn till användningen – från föroreningar för att förhindra att de ämnen som skall filtreras missfärgas eller tar lukt eller smak.

Filterblock kan också tillverkas genom sammanpressning av två eller flera filterplattor, som har framställts (ibland för hand) av den beredda och renade massan.

Filterblock (även benämnda filtermassor) används i filter för klarning av vätskor (t.ex. vin, sprit, öl och ättika). De klassificeras enligt detta nummer oavsett storlek och form.

Detta nummer omfattar inte:

Detta nummer omfattar cigarettpapper av alla slag (inbegripet sådant papper som är avsett att bilda hölje runt filtermassa eller att förbinda filtret med cigaretten), oavsett storleken och oavsett hur det föreligger. I allmänhet föreligger emellertid cigarettpapper i någon av följande former:

1. i blad eller i häften (med eller utan tryck) i ett format som är lämpligt för en cigarett. Dessa blad används för handrullning av cigaretter;
2. i hylsor av en cigaretts storlek;
3. i rullar som är tillskurna (i allmänhet med en bredd av högst 5 cm) för användning i cigarettmaskiner;
4. i rullar med en bredd av mer än 5 cm.

Detta papper är ofta randigt eller försett med vattenmärken och är av god kvalitet (ofta av hamp- eller linnelump) men mycket tunt och relativt starkt. Det kan vara fritt från fyllmedel eller innehålla en obetydlig mängd av speciella fyllmedel. Det tillverkas vanligen av vitt papper men kan även vara färgat och är ibland impregnerat med sådana ämnen som kaliumnitrat, träkreosot eller lakrits.

Cigarettpapper kan i ena kanten vara överdraget med vax, metallpulver eller andra icke absorberande ämnen. Hylsorna har ibland ett munstycke av kork, halm, natursilke etc. och kan också vara försedda med filter, som i allmänhet består av små rullar av absorberande papper, cellulosavadd eller cellulosaacetatfibrer. Munstycksändarna kan vara förstärkta med kraftigare papper.

A. Papperstapeter och liknande väggbeklädnad

Som framgår av anm. 9 till detta kapitel avses med "papperstapeter och liknande väggbeklädnad" endast:

B. S.k. fönsterpapper

Denna produkt tillverkas av hårt, tunt och högglättat genomsynligt eller genomskinligt papper. Den är försedd med tryck i olika mönster, ofta färgade sådana för att imitera glasmålningar, och används antingen för dekorationsändamål eller enbart för att minska genomsynligheten hos fönster. Den kan också vara försedd med bokstavstryck eller tryckta bilder, t.ex. för reklam- eller skyltningsändamål.

Fönsterpapper kan förekomma i rullar eller i sådan storlek och form att det är färdigt att klistras på glas i fönster eller dörrar. Det är ibland överdraget med klister.

Detta nummer omfattar inte:

[4815]

Detta nummer omfattar papper som är överdraget eller impregnerat på sådant sätt, att en eller flera kopior av en originalhandling kan framställas genom mekaniskt tryck (t.ex. genom anslag på en skrivmaskinstangent), fuktighet, färg etc.

Sådant papper klassificeras enligt detta nummer endast om det föreligger i rullar med en bredd av högst 36 cm, i kvadratiska eller rektangulära ark som (i ovikt skick) inte har någon sida som är längre än 36 cm eller i annan form än kvadratisk eller rektangulär; i annat fall klassificeras de enligt nr 4809. I fråga om pappersstenciler och offsetplåtar av papper gäller inga villkor beträffande formatet. Papper enligt detta nummer är vanligen förpackat i askar.

Beroende på den reproduktionsmetod som används kan varor enligt detta nummer indelas i två grupper:

Denna grupp omfattar:

1. Karbonpapper och liknande kopieringspapper. Dessa består av papper som har överdragits eller ibland impregnerats med fett- eller vaxartade ämnen blandade med kimrök eller andra färgämnen. De används för kopiering genom hand- eller maskinskrift på vanligt papper.
   Dessa papper kan utgöras av:
   a) tunt papper som används en eller flera gånger som mellanlägg mellan skrivpapper, eller b) papper med ordinär ytvikt vilket vanligen ingår som del i ett blankettset.
   Denna grupp omfattar också hektografkarbonpapper för dupliceringsmaskiner, vilket används vid framställning av "tryckplåtar" för framställning av ytterligare kopior.
2. Självkopierande papper. Självkopierande papper kan föreligga i form av flera sammanhäftade blad. Ett mekaniskt tryck som åstadkoms med hjälp av en kontorsmaskin eller en penna framkallar en kemisk reaktion mellan två olika ämnen som vanligen är skilda från varandra antingen i samma blad eller på två intilliggande blad, varvid den text som skrivs på originalet reproduceras på kopian.
3. Värmekopieringspapper. Sådant papper är på ena sidan belagt med ett värmekänsligt ämne och används i värmekopieringsapparater som arbetar med infraröda strålar. Framställning av en kopia av en originalhandling sker genom att en färg som har inblandats i beläggningen överförs till ett ark vanligt papper.
   
   

Denna grupp omfattar:

1. Stencilpapper och pappersstenciler.
   Stencilpapper utgörs av tunt, starkt, olimmat papper, vilket har gjorts vätsketätt genom överdrag eller impregnering med paraffin, vax, kollodium eller beredningar av liknande ämnen. Genom att anbringa ett mekaniskt tryck med hjälp av en skrivmaskin, en penna eller något annat lämpligt hjälpmedel perforeras överdraget med den text eller det mönster som skall reproduceras.
   Stenciler är vanligen försedda med ett löstagbart bakstycke av tjockt papper, vilket är fäst vid den övre kanten. Denna är perforerad på ett speciellt sätt för att den preparerade stencilen skall kunna sättas fast i dupliceringsmaskinen. Stenciler är ibland interfolierade med papper för framställning av en karbonkopia. Vidare är stenciler i allmänhet försedda med inställningsmärken och andra tryckta markeringar av olika slag.
   Numret omfattar också inramade stenciler för adresseringsmaskiner.
2. Papper till offsetplåtar samt offsetplåtar av papper.
   Papper till offsetplåtar har ett speciellt överdrag på ena sidan, vilket gör det oemottagligt för litografisk färg. Plåtarna används i offsettryckmaskiner för kontorsbruk för att på vanligt papper reproducera text eller mönster som har anbringats för hand, med maskin eller genom någon annan grafisk metod.

Papper enligt detta nummer kan också föreligga i form av flera sammanhäftade blad och kombinera två eller flera av ovan beskrivna reproduktionsmetoder. Ett typiskt exempel på detta är papper som på ena sidan har överdragits med en speciell färg med vilken (på samma sätt som med karbonpapper) en spegelvänd bild av en text eller ett mönster kan framställas på ett annat papper av den typ som är beskriven i punkt B 2 ovan. Sedan det andra papperet har satts in i en för ändamålet lämplig dupliceringsmaskin, överförs färgen från dess baksida till ett vanligt papper som en positiv avbildning av originalet, och ett större antal kopior kan framställas.

Kopieringspapper och överföringspapper (även hopsatta till häften) som är försedda med text eller mönster förs också till detta nummer.

Numret omfattar inte:

Detta nummer omfattar varor av papper eller papp av sådana slag som används för korrespondens, t.ex. kuvert, kortbrev och brevkort med enbart postalt tryck samt korrespondenskort. Numret omfattar inte skrivpapper i lösa ark eller i block och inte heller vissa andra varor som är omnämnda nedan.

Varor enligt detta nummer kan vara försedda med tryck i form av adress, namn, varumärke, utsmyckning, vapen, monogram etc., under förutsättning att trycket är av underordnad betydelse i förhållande till varornas användning som brevpapper etc.

Kortbrev är ark av papper eller kartong med gummerade (och ibland perforerade) kanter eller annan anordning för tillslutning eller försegling utan användande av kuvert.

Brevkort med enbart postalt tryck. Med postalt tryck avses t.ex. sådant tryck som anger plats för adress eller frimärke.

Korrespondenskort förs till detta nummer endast om de har råkantliknande eller förgyllda kanter eller rundade hörn eller om det av tryck eller annan bearbetning tydligt framgår att de utgör korrespondenskort. Kort utan sådan bearbetning klassificeras enligt nr 4802, 4810, 4811 eller 4823 alltefter beskaffenheten.

Numret omfattar också askar, mappar o.d. av papper eller papp, som innehåller ett sortiment av brevpapper, papperskuvert e.d.

Numret omfattar inte heller:

Detta nummer omfattar toalettpapper och liknande papper, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, av sådana slag som används för hushållsändamål eller sanitärt ändamål:

1. i remsor eller rullar med en bredd av högst 36 cm;
2. i rektangulära (inbegripet kvadratiska) ark där, i ovikt skick, ingen sida är längre än 36 cm;
3. skuret till annan form än rektangulär (inbegripet kvadratisk).

Numret omfattar också hushålls-, sanitets- och sjukhusartiklar, samt kläder och tillbehör till kläder, av pappersmassa, papper, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer.

Varor enligt detta nummer är ofta tillverkade av material enligt nr 4803.

Numret omfattar inte:

Denna grupp omfattar förpackningar av skilda slag och storlekar som i allmänhet är avsedda för emballering, transport, lagring eller försäljning av varor, även om förpackningarna skulle ha ett dekorativt värde, t.ex. kartonger, askar, lådor, säckar, påsar, cylindriska behållare (drums) av papp (tillverkade genom lindning eller på annat sätt, även försedda med förstärkningsringar av annat material än papper eller papp), papphylsor för försändning av handlingar, dräktpåsar samt burkar, bägare o.d., även vaxade (t.ex. för mjölk eller grädde). Numret omfattar också påsar för speciella ändamål, såsom påsar för dammsugare och påsar för användning vid ressjuka, samt askar och fodral till grammofonskivor.

Numret omfattar också vikbara kartonger, askar och lådor. Dessa utgörs av:

Varorna i denna grupp kan vara försedda med tryck, t.ex. med säljarens namn, bruksanvisningar eller bilder. Fröpåsar som förutom med firmanamn också är försedda med bilder av produkterna och anvisningar för sådden samt förpackningar för choklad eller flingor som är dekorerade med bilder för barn förs sålunda till detta nummer.

Varor enligt detta nummer kan ha förstärkningar eller tillbehör av annat material än papper etc. (t.ex. foder av textilmaterial, trästöd, handtag av snören eller hörn av metall eller plast).

Denna grupp omfattar förvaringsartiklar, såsom kortregisterlådor, brevkorgar, förvaringskartonger och liknande artiklar av styv och hållbar beskaffenhet och i allmänhet av bättre utförande än de förpackningar som är beskrivna i avsnitt A ovan. De används för registrering eller förvaring av handlingar eller varor på kontor eller i butiker, lagerlokaler etc.

Dessa artiklar kan ha förstärkningar eller tillbehör av annat material än papper etc. (t.ex. gångjärn, handtag eller låsanordningar av metall, trä, plast eller textilmaterial). De kan också vara försedda med ram av metall, plast etc. för insättning av kort som upplyser om innehållet.

Numret omfattar inte:

Detta nummer omfattar olika slags pappershandelsvaror, med undantag av varor för korrespondens enligt nr 4817 och de varor som är angivna i anm. 10 till detta kapitel, t.ex.:

1. kontorsböcker, räkenskapsböcker, anteckningsböcker av alla slag, orderböcker, kvittensböcker, kopieböcker, dagböcker, brevpapper i block, anteckningsblock, besöksböcker, adressböcker samt böcker och block för anteckning av telefonnummer;
2. skrivböcker. Dessa böcker innehåller ibland enbart linjerat papper men även exempel på tryckta skrivprov avsedda att fyllas i för hand kan ingå. Arbetsböcker för undervisning, ibland nämnda skrivböcker, med eller utan berättande texter, vilka innehåller tryckta frågor eller övningar som inte är oväsentliga för dess huvudsakliga användning som arbetsböcker, och vanligen med utrymme i texten för ifyllnad, omfattas dock inte av detta nummer (i stället nr 4901). Detta nummer omfattar inte heller arbetsböcker för barn som huvudsakligen består av bilder med kompletterande texter och som används vid skriv- och andra övningar (nr 4903);
3. samlingspärmar för lösa blad, tidskrifter o.d., försedda med olika mekanismer (t.ex. med klämmare, fjädrar, skruvar eller ringar), samt mappar och register (andra än kortregisterlådor);
4. blankettsatser, dvs. satser av ett flertal blanketter som antingen är tryckta på självkopierande papper eller interfolierade med karbonpapper. Dessa satser används för att ge ett flertal kopior och kan föreligga i långa sammanhängande banor. De är försedda med tryck som skall kompletteras med ytterligare uppgifter;
5. interfolierat skrivpapper. Denna vara liknar blankettsatserna men den antingen saknar tryck eller har endast tryck för identifiering, t.ex. brevhuvud. Den har stor användning för skrivning med flera kopior och liksom de flesta blankettsatser hålls den samman av en limmad och perforerad kant;
6. album för prover eller samlingar (t.ex. frimärksalbum och fotoalbum);
7. andra pappershandelsvaror såsom skrivunderlägg, även hopvikbara;
8. bokpärmar och bokomslag, även försedda med tryckt text (titel etc.) eller tryckta bilder.

En del artiklar enligt detta nummer innehåller ibland en ansenlig mängd tryckt text men klassificeras ändå enligt detta nummer (och inte enligt 49 kap.), under förutsättning att den tryckta texten är av underordnad betydelse i förhållande till varans huvudsakliga användning, som t.ex. på blanketter (som huvudsakligen är avsedda att kompletteras för hand eller med skrivmaskin) och i dagböcker (som huvudsakligen är avsedda att skrivas i).

Varor enligt detta nummer kan vara inbundna med annat material än papper eller papp (t.ex. med läder, plast eller textilmaterial) och ha förstärkningar och beslag av metall, plast etc.

Sådana varor som för anteckningsblock avsedda underlägg, vilka huvudsakligen består av trä, marmor etc., klassificeras däremot som varor av trä, marmor etc., alltefter materialets beskaffenhet. Lösa pappersark för skolbruk och annat skrivpapper, inbegripet hålstansat papper för lösbladspärmar, klassificeras i allmänhet enligt nr 4802, 4810, 4811 eller 4823 alltefter beskaffenheten. Numret omfattar inte heller lösa blad för album, vilka klassificeras efter sin beskaffenhet enligt andra nummer.

Numret omfattar inte:

Detta nummer omfattar alla slags etiketter av papper eller papp som är avsedda att fästas på alla slags varor för att ange deras beskaffenhet, identitet, äganderätt, adress, pris etc. De kan vara avsedda att fästas genom klistring (gummerade eller självhäftande) eller fästas på annat sätt t.ex. med snören.

Dessa etiketter kan vara otryckta eller, oavsett omfattningen, försedda med bokstavstryck eller tryckta bilder. De kan vara gummerade, försedda med band, snören, hakar eller andra fastsättningsanordningar. De kan också föreligga i ark (även perforerade) eller i häften.

Numret omfattar inte självhäftande tryckta s.k. "stickers", avsedda att användas exempelvis för reklamändamål eller endast som dekoration, t.ex. "stickers" med skämtmotiv och "stickers" avsedda att klistras på fönster av olika slag (nr 4911).

Numret omfattar inte "etiketter" som består av relativt kraftig plåt som på ena eller båda sidorna är överdragen med tunt papper, med eller utan tryck (nr 7326, 7616, 7907 etc. eller nr 8310).

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 4821.10

Numret omfattar alla tryckta etiketter oavsett betydelsen eller omfattningen av trycket på dem. Därför anses t.ex. linjerade tryckta etiketter eller etiketter som bara har en kantbård eller små motiv eller andra symboler som "tryckta" enligt detta nummer.

Numret omfattar bobiner, spolar, cops, hylsor och liknande artiklar för spolning av textilgarn eller metalltråd, såväl för industriellt bruk som för detaljhandelsuppläggningar. Det omfattar också cylindriska inlägg, öppna eller slutna i ändarna, av sådana slag som används för uppläggning av tyg, papper eller annat material.

Dessa varor kan vara tillverkade av papp, av rullade pappersark eller av pressad eller på annat sätt formad pappersmassa (se näst sista stycket i allm. anv. till detta kapitel). De kan vara perforerade, limmade, impregnerade eller överdragna med plast etc., men numret omfattar inte sådana varor som har karaktär av plastlaminat (39 kap.).

Bobiner, spolar etc. kan vara försedda med förstärkningar eller beslag av trä, metall eller andra material i ena eller båda ändarna.

Numret omfattar inte platta inlägg av olika former och med liknande användning (nr 4823).

Detta nummer omfattar:

Det bör observeras att papper och papp i remsor eller rullar eller i kvadratiska eller rektangulära ark, oavsett storlek, enligt nr 4802, 4810 och 4811 kvarstår under dessa nummer.

Numret omfattar sålunda:

1. filtrerpapper och filtrerpapp (även ovikta). Dessa har vanligen annan form än kvadratisk eller rektangulär, t.ex. rund form;
2. tryckta skivor, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, avsedda för registrerande apparater;
3. papper och papp av sådana slag som används för skrivning, tryckning eller annat grafiskt ändamål och som inte omfattas av tidigare nummer i detta kapitel, skurna till annan form än kvadratisk eller rektangulär;
4. brickor, fat, tallrikar, bägare o.d., av papper eller papp;
5. formpressade artiklar av pappersmassa;
6. obelagda och obestrukna pappersremsor (även vikta), för flätning eller andra ändamål, andra än sådana som är avsedda för grafiskt bruk;
7. pappersull (dvs. ett förpackningsmaterial som består av smala, jämnbreda, tilltrasslade pappersremsor);
8. tillskuret papper för inslagning av konfektyrer, frukt etc.;
9. papper och papp för bakverk; lock till syltburkar; tillskuret papper för framställning av påsar;
10. papper och papp för jacquardmaskiner eller liknande maskiner, perforerade (se anm. 11 till detta kapitel), dvs. redan försedda med de perforeringar som behövs för styrning av vävstolen (stansade kort av papper eller papp);
11. pappersspetsar och pappersbroderier; hyllremsor;
12. packningar och tätningar av papper;
13. monteringsanordningar (t.ex. "hörn") för frimärken eller fotografier samt passepartouter; hörnförstärkningar för resväskor;
14. kard- och spinnkannor; plana inlägg för upplindning av garn, band etc.; formpressade plattor för packning av ägg;
15. korvskinn;
16. tillskärningsmönster, modeller och schabloner, även sammansatta;
17. solfjädrar med blad av papper och ställning av vilket material som helst samt särskilt föreliggande blad av papper. Solfjädrar med ställning av ädel metall klassificeras dock enligt nr 7113.

Förutom de varor som enligt anm. 2 till detta kapitel är uteslutna ur kapitlet omfattar detta nummer inte heller:

Allmänna anvisningar

Med undantag av det fåtal varor som omnämns nedan omfattar detta kapitel alla tryckalster, vilkas huvudsakliga beskaffenhet och användning bestäms av att de är försedda med bokstavstryck e.d. eller med tryckta bilder.

Däremot klassificeras, förutom varor enligt nr 4814 och 4821, papper, papp och cellulosavadd samt artiklar av dessa produkter, vilka är försedda med tryck av underordnad betydelse i förhållande till varornas huvudsakliga användning (t.ex. omslagspapper och brevpapper som är försedda med tryck) enligt 48 kap. Textilvaror, såsom scarfar och näsdukar med tryck som huvudsakligen har dekorativt syfte eller är en modeföreteelse och inte inverkar på varans huvudsakliga karaktär samt vävnader med tryckta mönster som utgör förebilder för brodering, klassificeras enligt elfte avd.

Kapitlet omfattar inte heller varor enligt nr 3918, 3919, 4814 och 4821, även om dessa är försedda med sådant bokstavstryck e.d. eller med sådant bildtryck, som inte är av endast underordnad betydelse i förhållande till varornas huvudsakliga användning.

Med tryckta varor förstås i detta kapitel inte endast varor som har framställts genom vanlig tryckning för hand (t.ex. handtryckning av gravyrer eller träsnitt, andra än originalblad) eller på maskin (boktryck, offsettryck, litografiskt tryck, fotogravyr etc.) utan också varor som har framställts i dupliceringsmaskin eller med hjälp av en maskin för automatisk databehandling eller genom prägling, fotografering, fotokopiering, värmekopiering eller maskinskrivning (se anm. 2 till detta kapitel), oavsett formen på de tecken varav trycket består (t.ex. bokstäver ur alla slags alfabet, siffror, stenografi-, morse- och andra kodtecken, blindskrift, musiknoter, bilder och diagram). Med tryck avses emellertid inte sådant tryck (färgtryck, dekorationstryck eller mönstertryck i en oavslutad följd) som har erhållits genom ett valstrycksförfarande (i likhet med tygtryckning).

Kapitlet omfattar också liknande varor som har framställts för hand (inbegripet kartor och ritningar) samt karbonkopior av handskrifter och maskinskrivna texter.

I allmänhet består tryckalster enligt detta kapitel av papper, men de kan också bestå av annat material, under förutsättning att de har de kännetecken som anges i första stycket av dessa allmänna anvisningar. För butiksskyltar eller skyltfönster avsedda bokstäver, siffror, reklamskyltar o.d., som är tillverkade av keramiskt material, av glas eller av oädel metall och försedda med tryckt text eller tryckta bilder, skall emellertid klassificeras enligt nr 6914, 7020 resp. 8310 eller, om de är försedda med belysning, enligt nr 9405.

Utom mera allmänt förekommande tryckalster (t.ex. böcker, tidningar, broschyrer, bilder och reklamtryck) omfattar detta kapitel: dekalkomanier; vykort- och gratulationskort; almanackor; kartor samt byggnads- och maskinritningar; frimärken, beläggningsstämplar o.d. Mikrokopior av varor enligt detta kapitel på ogenomskinligt underlag klassificeras enligt nr 4911. Mikrokopior framställs med hjälp av en optisk apparat, som starkt förminskar de handlingar som fotograferas. För att läsa mikrokopior behövs i normala fall en förstoringsapparat.

Detta kapitel omfattar inte heller:

Detta nummer omfattar i stort sett alla tryckalster som är avsedda att läsas, även illustrerade, med undantag av reklamtryck och produkter som omfattas av andra tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning i detta kapitel (särskilt nr 4902, 4903 och 4904). Numret omfattar sålunda bl.a.:

Detta nummer omfattar också:

1. tidningar och tidskrifter som är bundna på annat sätt än i papper samt satser av tidningar eller tidskrifter som omfattar mer än ett nummer i gemensamt omslag, även om de innehåller reklam;
2. häftade eller bundna planschverk (andra än bilderböcker för barn enligt nr 4903);
3. samlingar av tryckta reproduktioner av t.ex. konstverk eller teckningar med tillhörande text (t.ex. en biografi över konstnären), som föreligger som paginerade blad och utgör kompletta verk som är lämpliga för bindning;
4. bildbilagor som tillhör och medföljer böcker som innehåller den text till vilken bilderna utgör ett komplement.

Numret omfattar inte andra med bilder försedda tryckalster; dessa klassificeras i allmänhet enligt nr 4911.

Om inte annat följer av anm. 3 till detta kapitel omfattar detta nummer inte heller publikationer som är utgivna huvudsakligen i reklamsyfte (t.ex. turistpropaganda) eller tryckalster som är utgivna av eller för en firma för reklamändamål, även om de sistnämnda inte har direkt karaktär av reklam. Som exempel på sådana reklamtryckalster kan nämnas affärskataloger, årsböcker som är utgivna av näringslivsorganisationer och som innehåller en del information tillsammans med ett avsevärt antal annonser från organisationens medlemmar, ävensom publikationer som fäster uppmärksamheten på de varor eller tjänster som tillhandahålls av utgivaren. Numret omfattar inte heller publikationer som innehåller indirekt eller dold reklam, dvs. publikationer som, trots att de i huvudsak är utgivna i reklamsyfte, ger sken av att så inte skulle vara fallet.

Till detta nummer förs däremot sådana publikationer som vetenskapliga avhandlingar, vilka ges ut av industriföretag, och publikationer som beskriver verksamheten och utvecklingen i en viss bransch inom handel eller industri men som inte har något direkt eller indirekt reklamvärde.

Numret omfattar inte heller:

Det karakteristiska för publikationer enligt detta nummer är att de i löpande följd och under samma namn publiceras med jämna mellanrum, varvid varje utgåva dateras (även enbart med tiden på året, t.ex. "Våren 1966") och ofta även numreras. De kan vara ohäftade eller häftade. Om de är häftade eller bundna på annat sätt än i papper eller består av mer än en utgåva i gemensamt omslag, omfattas de inte av nr 4902 (nr 4901). Vanligen består dessa publikationer huvudsakligen av text men de kan också vara rikt illustrerade eller t.o.m. huvudsakligen bestå av bilder. De kan också innehålla annonser och reklam.

Bland publikationer enligt detta nummer märks:

1. tidningar, dagliga eller utkommande mera sällan, i form av ohäftade blad med text som huvudsakligen består av aktuella nyheter av allmänt intresse, vanligen tillsammans med artiklar i ämnen av aktuellt, historiskt eller biografiskt intresse. En stor del av utrymmet ägnas i allmänhet också åt bilder och reklam;
2. tidskrifter, som utkommer en gång i veckan, var fjortonde dag, en gång i månaden, en gång i kvartalet eller varje halvår, antingen i samma form som vanliga tidningar eller som häften. Vissa av dem behandlar ämnen av allmänt intresse, t.ex. de vanliga veckotidningarna, men andra kan huvudsakligen innehålla upplysningar i ämnen av speciell karaktär eller av mera begränsat intresse (t.ex. juridisk, medicinsk, finansiell eller kommersiell information eller mode- eller sportnyheter), i vilket fall de ofta ges ut av eller för organisationer som sysslar med dessa frågor. Som ytterligare exempel på tidskrifter kan nämnas sådana som ges ut av eller för industriföretag (t.ex. biltillverkare) för att höja intresset för deras produkter, personaltidningar, vilka vanligen har sin spridning enbart inom vederbörande företag samt modejournaler som är utgivna i reklamsyfte av en firma eller en sammanslutning.

Delar av större verk (t.ex. uppslagsböcker), vilka ibland ges ut med en del i veckan, var fjortonde dag etc. under en begränsad och på förhand bestämd tid anses inte utgöra tidskrifter utan klassificeras enligt nr 4901.

Bilagor, såsom bilder, mönster etc., vilka ges ut tillsammans med tidningar eller tidskrifter och normalt säljs tillsammans med dessa, anses utgöra delar till dessa publikationer.

Makulatur som består av gamla tidningar eller tidskrifter klassificeras enligt nr 4707.

Detta nummer omfattar endast sådana bilderböcker som uppenbarligen är sammanställda för att roa eller intressera barn eller vägleda dem vid den elementära undervisningen, under förutsättning att bilderna utgör huvudsaken och texten är av underordnad betydelse (se anm. 6 till detta kapitel).

Som exempel på varor enligt detta nummer kan nämnas ABC-böcker och böcker i vilka handlingen i berättelsen förmedlas av en serie episodiska bilder med förklarande texter eller summarisk text till varje bild. Numret omfattar också arbetsböcker för barn som huvudsakligen består av bilder med kompletterande texter och som används vid skriv- och andra övningar.

Numret omfattar inte böcker, även rikt illustrerade, som är skrivna i form av sammanhängande berättelser med illustrationer till utvalda episoder. Sådana böcker klassificeras enligt nr 4901.

Böcker enligt nr 4903 kan vara tryckta på papper, textilmaterial etc. De kan också vara av sådan beskaffenhet att de inte kan rivas sönder.

För barn avsedda bilderböcker som innehåller uppvikbara eller rörliga bilder förs också hit, men om de i huvudsak utgör leksaker omfattas de inte av detta nummer (95 kap.). Likaså klassificeras för barn avsedda bilderböcker som innehåller bilder eller förebilder för utklippning enligt detta nummer, under förutsättning att de för utklippning avsedda partierna utgör en mindre del av det hela, men om mer än hälften av sidorna (inklusive omslaget) helt eller delvis är avsedda för utklippning, anses varan utgöra en leksak enligt 95 kap., även om den innehåller en viss mängd text.

Detta nummer omfattar också rit- och målarböcker för barn. Dessa böcker består huvudsakligen av häftade eller bundna blad (ibland i form av avskiljbara vykort), som innehåller enkla bilder för avritning eller konturer av bilder (med eller utan tryckta anvisningar), vilka är avsedda att kompletteras genom ritning eller färgläggning. Ibland innehåller de också färgillustrationer till ledning. Hit hör också liknande böcker med "osynliga" konturer eller färger som kan göras synliga genom gnidning med en blyertspenna eller fuktning med en pensel, samt böcker som innehåller den färg som behövs för färgläggningen (t.ex. i form av en palett).

Detta nummer omfattar noter av alla slag för instrumentalmusik eller sång, tryckta eller handskrivna, även häftade, bundna eller illustrerade, oavsett noteringssätt (t.ex. vanliga noter, siffror, blindskrift eller notering enligt tonic-solfametoden).

Musiknoter enligt detta nummer kan vara tryckta eller skrivna på papper eller annat material och kan förekomma i form av lösa blad (även av papp), häftade eller bundna böcker etc., även med illustrationer eller beledsagande text.

Förutom de vanliga typerna av tryckta eller handskrivna musiknoter omfattar detta nummer också bl.a. melodipsalmböcker, partitur (även fickpartitur) samt böcker för undervisning i musik, under förutsättning att dessa innehåller såväl övningsstycken som instruerande text.

Skyddsomslag som tillhandahålls tillsammans med musiknoter anses som delar till dessa.

Detta nummer omfattar inte:

Detta nummer omfattar alla slags tryckta glober (t.ex. jordglober, månglober och himmelsglober) och kartor som är avsedda att återge naturformationer (berg, floder, sjöar, hav etc.) eller gränser, städer, vägar, järnvägar etc. på större eller mindre områden av jordytan, himlen etc. Kartor med reklam klassificeras också enligt detta nummer.

Dessa varor kan vara tryckta på papper eller annat material (t.ex. tyg), även förstärkt, och kan förekomma som lösa blad eller vikta ark eller bestå av ett antal sådana blad som är häftade eller bundna till böcker (t.ex. atlaser). Varorna kan vara försedda med rullar, flyttbara linjaler, genomsynliga skyddsöverdrag eller andra tillbehör.

Numret omfattar exempelvis vägkartor, väggkartor, atlaser, hydrografiska, geografiska och astronomiska kartor (inbegripet globsegment), geologiska kartor och topografiska kartor (t.ex. kartor över städer eller andra områden).

Det omfattar också tryckta glober med inmonterad belysning, under förutsättning att de inte utgör leksaker.

Numret omfattar inte:

Detta nummer omfattar planritningar, andra ritningar samt teckningar för industriellt ändamål, vilka i allmänhet är avsedda att ange det verkliga läget av och förhållandet mellan delar av byggnader, maskiner och andra konstruktioner eller att vid byggandet eller tillverkningen tjäna till ledning för byggmästare eller fabrikanter (t.ex. byggnadsritningar och maskinritningar). Dessa ritningar kan vara försedda med specifikationer, anvisningar etc. (även tryckta).

Detta nummer omfattar också teckningar och skisser för reklamändamål (t.ex. till affischer), modeteckningar samt mönsterritningar till keramik, tapeter, smycken eller möbler.

Det bör observeras att sådana varor förs till detta nummer endast om de utgörs av handgjorda original eller av karbonkopior eller fotografiska reproduktioner på strålningskänsligt papper av sådana original.

Kartor, vilka om de är tryckta klassificeras enligt nr 4905, omfattas av detta nummer om de utgör handgjorda original eller karbonkopior eller fotografiska reproduktioner på strålningskänsligt papper av sådana original.

Handskrivna texter (inbegripet stenografisk skrift men inte handskrivna musiknoter) ävensom karbonkopior och fotografiska reproduktioner på strålningskänsligt papper av sådana texter, även häftade eller bundna, omfattas också av detta nummer.

Numret omfattar inte:

Det karakteristiska för varor enligt detta nummer är att de vid utgivandet från vederbörande myndighet (om så är nödvändigt, efter komplettering och legalisering) har ett omloppsvärde som överstiger materialvärdet.

Frimärken etc. enligt detta nummer är tryckta på vanligen gummerat papper i olika mönster och färger och har tryckta uppgifter om värdet och ibland om den avsedda användningen.

Bland dessa produkter märks:

1. frimärken, vilka vanligen används för frankering men i vissa länder även som beläggningsstämplar (t.ex. för kvitton och intyg). Även lösenmärken för otillräckligt frankerade brev etc. förs hit;
2. beläggningsstämplar, vilka anbringas på handlingar av olika slag (legala, kommersiella etc.) och ibland på varor som bevis på att skatter eller andra avgifter har erlagts till det belopp som anges av stämpelvalören. Även beläggningsstämplar i form av etiketter som är avsedda att fästas på vissa slag av avgiftspliktiga varor som bevis på att avgiften har betalats förs till detta nummer;
3. andra märken, t.ex. sådana som av statliga eller andra offentliga myndigheter säljs till allmänheten för inbetalning av obligatoriska eller frivilliga bidrag till statliga välfärdsanordningar eller andra sociala anordningar eller till statligt sparande.

Detta nummer omfattar inte:

Sedlar, checkblanketter, aktier, obligationer och liknande värdehandlingar är vanligen tryckta på specialpapper med särskilda vattenmärken eller andra märken och är vanligen numrerade i löpande följd.

Lottsedlar som tryckts på särskilt säkerhetspapper och är numrerade serievis är emellertid uteslutna från detta nummer och klassificeras vanligen enligt nr 4911.

Ovan beskrivna varor klassificeras enligt detta nummer när de levereras i handelsbrukliga kvantiteter, vanligen till den institution som skall ge ut dem, även om de före utgivningen måste kompletteras och legaliseras.

4908 Dekalkomanier

Dekalkomanier (avtrycksbilder) består av bilder, mönster eller text, som i en eller flera färger är litograferade eller på annat sätt tryckta på absorberande tunt papper (eller ibland på tunn, genomskinlig plastfolie) med överdrag av ett preparat, t.ex. av stärkelse och gummi arabicum som är avsett att uppta trycket, vilket självt är överdraget med ett bindemedel. Papperet är ofta på baksidan förstärkt med ett kraftigare papper. Mönstren är ibland tryckta på en tunn metallfolie, som tjänar såsom bakgrund.

När det tryckta papperet fuktas och under lätt tryck anbringas på en yta (t.ex. glas, keramik, trä, metall, sten eller papper), överförs överdraget med den tryckta bilden etc. till denna yta.

Detta nummer omfattar också dekalkomanier som är tryckta med preparat enligt nr 3207.

Dekalkomanier kan användas för prydnads- eller nyttoändamål, t.ex. för dekorering av keramik eller glas eller för märkning av olika artiklar, såsom fordon, maskiner och instrument.

Hit förs också dekalkomanier som huvudsakligen är avsedda att roa barn, liksom också dekalkomanier som är avsedda för överföring av broderimönster eller för märkning av trikåvaror och som består av papper med mönsterkonturer i färg, vilka genom pressning med ett varmt strykjärn överförs vanligen till en yta av textilmaterial.

Ovan beskrivna varor bör inte förväxlas med s.k. fönsterpapper, vilket klassificeras enligt nr 4814 eller 4911 (se anv. till nr 4814).

Numret omfattar inte heller överföringspapper i form av brons- eller färgfolier, som har belagts med metall, metallpulver eller pigment och används för tryckning av bokomslag, mössband etc. (nr 3212). Annat övertryckspapper, t.ex. sådant som används för litografiskt ändamål, klassificeras enligt nr 4809 eller 4816, alltefter beskaffenheten.

Detta nummer omfattar:

Bland varor enligt detta nummer märks:

1. vykort, dvs. kort som har postalt tryck och som på hela eller större delen av ena sidan har en bild av något slag. Liknande varor utan postalt tryck klassificeras som bilder enligt nr 4911. Vykort kan förekomma lösa eller i häften. Kort hos vilka bilden inte utgör det dominerande kännetecknet (t.ex. vissa brevkort med reklamtryck eller små bilder) förs också till detta nummer. Numret omfattar emellertid inte kort som är försedda med tryckta eller präglade värdetecken (nr 4907). Numret omfattar inte heller brevkort med enbart postalt tryck om trycket är av underordnad betydelse i förhållande till varornas huvudsakliga användning (nr 4817);
2. julkort, nyårskort, gratulationskort och liknande kort. Dessa kan förekomma i form av vykort eller bestå av två eller flera vikta blad som är hopfogade med varandra och som är försedda med bild på en eller flera sidor. Med "liknande kort" avses kort som är avsedda för meddelanden om födelse eller barndop eller för framförande av lyckönskningar, tack etc. Korten kan vara försedda med utstyrsel, såsom band, snören, tofsar och broderier, eller med fantasiutsmyckning, såsom utdragbara bilder, eller vara dekorerade med glaspulver etc.

Produkter enligt detta nummer är ibland tryckta på annat material än papper, t.ex. plast eller gelatin.

Detta nummer omfattar inte:

Detta nummer omfattar alla slags almanackor, oavsett om de är tryckta på papper, papp, vävnad eller något annat material, under förutsättning att trycket ger varan dess huvudsakliga karaktär. De kan jämte data, veckodagarnas namn etc. innehålla vissa andra upplysningar, t.ex. om högtider och viktigare händelser, astronomiska och andra data, verser och ordspråk. De kan också innehålla bilder och reklam. Publikationer som ibland oegentligt kallas almanackor (kalendrar) men som, trots att de är försedda med data, företrädesvis ges ut för att lämna upplysningar om offentliga eller privata tilldragelser etc. klassificeras dock enligt nr 4901 (om de inte skall föras till nr 4911 i egenskap av reklammaterial).

S.k. evighetskalendrar samt almanackor med utbytbara block som är monterade på ett underlag av annat material än papper eller papp (t.ex. trä, plast eller metall) omfattas också av detta nummer.

Numret omfattar också almanacksblock. Dessa består av ett antal pappersblad, vart och ett med tryckta uppgifter angående en av årets dagar. Bladen är ordnade i tidsföljd till ett block, från vilket de skilda bladen rivs av dagligen. Dessa block monteras vanligen på en pappskiva eller också placeras varje år ett sådant block på ett underlag av mera varaktig beskaffenhet.

Numret omfattar emellertid inte varor hos vilka en i en vara ingående almanacka inte ger varan dess karaktär.

Numret omfattar inte heller:

Detta nummer omfattar alla tryckalster enligt detta kapitel (se allm. anv. ovan) som inte är nämnda eller inbegripna i något av de föregående numren i kapitlet.

Inramade bilder och fotografier klassificeras enligt detta nummer när det hela får sin huvudsakliga karaktär av bilderna eller fotografierna. I annat fall skall sådana artiklar klassificeras efter ramens beskaffenhet som trävara, metallvara etc.

Vissa varor kan vara avsedda att kompletteras med handskrift eller maskinskrift vid användandet men förs ändå till detta nummer, under förutsättning att de har huvudsaklig karaktär av tryckalster (se anm. 12 till 48 kap.). Blanketter (t.ex. tidskriftsprenumerationer), häfte med inte ifyllda färdbiljetter (t.ex. flyg, tåg och buss), cirkulärbrev, identitetsdokument, identitetskort och andra artiklar med tryckta meddelanden, notiser etc., i vilka smärre detaljer (t.ex. datum och namn) måste fyllas i för hand, klassificeras sålunda enligt detta nummer. Aktier, obligationer och liknande värdehandlingar och checkblanketter, vilka även kräver komplettering och legalisering, klassificeras emellertid enligt nr 4907.

Däremot klassificeras visst skrivmaterial med tryck som bara är av underordnad betydelse för materialets användning, såsom skrivpapper eller skrivmaskinspapper, enligt 48 kap. (se anm. 12 till 48 kap., särskilt anv. till nr 4817 och 4820).

Förutom varor som uppenbarligen omfattas av detta nummer omfattar numret också:

1. reklamtryckalster (inbegripet affischer), årsböcker och liknande publikationer, som huvudsakligen innehåller reklam; affärskataloger av alla slag (inbegripet bok-, musik- och konstkataloger); turistpropaganda. Numret omfattar emellertid inte tidningar och tidskrifter, även innehållande annonser eller reklam (nr 4901 eller 4902);
2. program till cirkusföreställningar, idrottstävlingar, operaföreställningar, teaterföreställningar och andra föreställningar;
3. tryckta almanacksryggar med eller utan bilder;
4. schematiska kartor utan topografisk noggrannhet;
5. planscher för undervisning i anatomi, botanik etc.;
6. biljetter för inträde till lokaler med underhållning (t.ex. biografer, teatrar och konserter), biljetter för resa med allmänna eller privata transportmedel och andra liknande biljetter;
7. mikrokopior av varor enligt detta kapitel på ogenomskinligt underlag;
8. "rasterfolier" av plast som är försedda med tryckta bokstäver eller symboler och avsedda att skäras ut och användas vid framställning av diagram, fotomontage etc.
   Numret omfattar inte rasterfolier på vilka endast har tryckts punkter, linjer eller rutor (39 kap.);
9. maxikort och förstadagsbrev som inte är frankerade (se också avsnitt D i anv. till nr 9704);
10. självhäftande tryckta s.k. "stickers", avsedda att användas exempelvis för reklamändamål eller endast som dekoration, t.ex. "stickers" med skämtmotiv och "stickers" avsedda att klistras på fönster av olika slag;
11. lottsedlar, skraplotter och tombolalotter.

Numret omfattar inte heller: