Beredda livsmedel; drycker, sprit och ättika; tobak samt varor tillverkade av tobaksersättning; produkter avsedda för inhalering utan förbränning, även innehållande nikotin; andra nikotinprodukter avsedda för intag av nikotin in i människokroppen

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar livsmedel som har erhållits genom beredning av kött, slaktbiprodukter (t.ex. fötter, skinn, hjärta, tunga, lever, tarmar och magar), blod, insekter, fisk (inbegripet fiskskinn), kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur. Kapitlet omfattar varor som har beretts eller konserverats på annat sätt än som sägs i kap. 2 eller 3, anmärkning 6 till kap 4 eller nr 0504, t.ex. produkter som har:

1. beretts till korv och liknande produkter;
2. kokats, ångkokats, grillats, stekts, rostats eller tillagats på annat sätt, utom rökt (även varmrökt) fisk och rökta skaldjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, vilka kan ha kokats före eller efter rökningen (nr 0305, 0306, 0307 och 0308), kräftdjur med skal, ångkokta eller kokta i vatten (nr 0306), blötdjur som endast har utsatts för skållning eller annan typ av värmechock (som inte innebär kokning), vilket är nödvändigt för att öppna skalet eller stabilisera blötdjuret inför transport eller nedfrysning (nr 0307) och mjöl och pelletar som erhållits av kokt fisk, kokta kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur (nr 0309);
3. beretts eller konserverats till extrakter, safter eller marinader, beretts av rom till kaviar eller kaviarersättning eller som endast panerats, tryfferats eller kryddats (t.ex. med både peppar och salt), osv.;
4. fint homogeniserats och som är baserade enbart på produkter enligt detta kapitel (dvs. kött, slaktbiprodukter, blod, insekter, fisk eller kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, beredda eller konserverade). Dessa homogeniserade beredningar får innehålla en liten mängd synliga bitar av kött, fisk osv. samt små mängder av sådana beståndsdelar som har tillsatts beredningarna för smaksättning, konservering eller andra ändamål. Homogenisering medför emellertid inte i och för sig att en vara skall klassificeras som beredning enligt 16 kap.

Angående skiljelinjerna mellan produkter enligt 2 och 3 kap. å ena sidan och produkter enligt 16 kap. å den andra, se allm. anv. till 2 och 3 kap.

Detta kapitel omfattar också livsmedelsberedningar (även färdiglagade maträtter) som består t.ex. av korv, kött, slaktbiprodukter, blod, insekter, fisk eller kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur tillsammans med köksväxter, spagetti, sås osv., under förutsättning att de innehåller mer än 20 viktprocent av korv, kött, slaktbiprodukter, blod, insekter, fisk eller kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller av någon kombination av dessa produkter. Om beredningen innehåller två eller flera av nyssnämnda produkter klassificeras den enligt det nummer i 16 kap. som motsvarar den beståndsdel eller de beståndsdelar som dominerar viktmässigt. Vid tillämpningen av dessa regler skall vikten av köttet, fisken osv. i den färdiga beredningen läggas till grund för klassificeringen och inte vikten av beståndsdelarna före beredningen. (Det bör emellertid observeras att fyllda produkter enligt nr 1902, såser, beredningar för tillredning av såser samt blandningar för smaksättningsändamål, enligt nr 2103, ävensom soppor och buljonger, beredningar för tillredning av soppor och buljonger samt homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar, enligt nr 2104, alltid klassificeras enligt dessa nummer).

Kapitlet omfattar inte heller:

Detta nummer omfattar korv och liknande produkter, dvs. beredningar som består av kött, slaktbiprodukter (även tarmar och magar) eller insekter som har hackats eller malts eller av blod och som är inneslutna i tarmar, magar, blåsor, skinn eller liknande höljen (naturliga eller konstgjorda). Vissa av dessa produkter kan emellertid vara skinnlösa och har då pressats till en form som är karakteristisk för korv, dvs. till cylinderform eller liknande form med ett tvärsnitt som är runt, ovalt eller rektangulärt (med mer eller mindre avrundade hörn).

Korv och liknande produkter kan vara råa eller kokta och kan också vara rökta eller försatta med fett, stärkelse, smaktillsatser, kryddor osv. De kan vidare innehålla relativt stora bitar (t.ex. lagom till en tugga) av kött eller slaktbiprodukter. Korv o.d. klassificeras enligt detta nummer även om den har skurits till skivor eller föreligger i hermetiskt slutna kärl.

Numret omfattar bl.a.:

1. korv och liknande produkter på basis av kött (t.ex. frankfurterkorv och salami);
2. leverkorv (även av fjäderfälever);
3. blodkorv och korv beredd av havremjöl och njurtalg;
4. "andouillettes" (små fläskkorvar), cervelatkorv, bologner-korv och liknande specialiteter;
5. pastejer, syltor o.d. om de föreligger i korvskinn eller har pressats till sådan form som är karakteristisk för korv.

Detta nummer omfattar också vissa livsmedelsberedningar (även färdiglagade maträtter) på basis av korv eller liknande produkter (se allm. anv. till detta kapitel, tredje stycket).

Numret omfattar emellertid inte:

Detta nummer omfattar alla beredda eller konserverade produkter av kött, slaktbiprodukter, blod eller insekter, av sådana slag som omfattas av detta kapitel, med undantag av korv och liknande produkter (nr 1601) samt extrakter och safter av kött (nr 1603).

Numret omfattar:

1. kött och slaktbiprodukter som har kokats (dock inte produkter som har enbart skållats eller underkastats liknande behandling – se allm. anv. till 2 kap.), ångkokats, grillats, stekts, rostats eller tillagats på annat sätt;
2. pastejer, syltor o.d., under förutsättning att de inte uppfyller villkoren för klassificering enligt nr 1601 som korv eller liknande produkter;
3. kött och slaktbiprodukter som har beretts eller konserverats på annat sätt än som sägs i kap. 2 eller nr 0504, inbegripet sådana som endast har panerats, tryfferats eller kryddats (t.ex. med både peppar och salt) eller som är fint homogeniserade (se allm. anv. till detta kapitel, punkt 4);
4. beredningar av blod, andra än blodkorv och liknande produkter enligt nr 1601;
5. livsmedelsberedningar (även färdiglagade maträtter) som innehåller mer än 20 viktprocent kött, slaktbiprodukter, blod eller insekter (se allm. anv. till detta kapitel).

Numret omfattar inte heller:

Fastän de är av olika ursprung är extrakter enligt detta nummer mycket lika i fysikaliskt avseende (utseende, lukt, smak, osv.) och beträffande kemisk sammansättning.

Numret omfattar:

1. köttextrakter, som utgör koncentrat som i allmänhet erhålls genom kokning eller ångkokning av kött under tryck och koncentration av den erhållna vätskan efter avlägsnande av fettet genom filtrering eller centrifugering. Dessa extrakter kan vara fasta eller flytande beroende på graden av koncentration;
2. köttsafter, som erhålls genom pressning av rått kött;
3. extrakter av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur. Fiskextrakt erhålls t.ex. genom koncentration av vattenextrakter av köttet av sill eller annan fisk eller framställs av fiskmjöl (både avfettat och inte avfettat sådant). Under tillverkningen kan alla eller en del av de beståndsdelar som ger fisksmaken (t.ex. trimetylamin i fråga om havsfisk) elimineras, och sådana extrakter har därför egenskaper som liknar köttextrakternas;
4. safter som erhålls genom pressning av rå fisk eller råa kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur.

Alla dessa produkter kan vara försatta med salt eller andra ämnen i tillräckliga mängder för att göra dem hållbara.

Extrakter används för framställning av vissa livsmedelsberedningar såsom soppor (även koncentrerade) och såser. Safter används huvudsakligen för dietiskt bruk.

Numret omfattar inte:

Detta nummer omfattar:

1. fisk som har kokats, ångkokats, grillats, stekts, rostats eller tillagats på annat sätt. Det bör emellertid observeras att varmrökt fisk som genom rökningen har blivit färdig för direkt förtäring klassificeras enligt nr 0305, under förutsättning att den inte har beretts på annat sätt;
2. fisk som har beretts eller konserverats i ättika, olja osv.; marinerad fisk (fisk som är inlagd i vin, ättika osv. och försatt med kryddor eller andra ingredienser); fiskkorv; fiskfärs; varor benämnda ansjovisfärs och laxfärs (färser av dessa fiskslag jämte fett);
3. fisk och delar av fisk som har beretts eller konserverats på annat sätt än som sägs i nr 0302 – 0305, t.ex. fiskfiléer som endast har panerats, beredd mjölke och lever, fint homogeniserad fisk (se allm. anv. till 16 kap., punkt 4) samt pastöriserad eller steriliserad fisk;
4. vissa livsmedelsberedningar (även färdiglagade maträtter) som innehåller fisk (se allm. anv. till detta kapitel);
5. kaviar som är beredd av störrom (äkta kaviar). Stören är en fisk som förekommer i floderna i flera länder (Italien, Alaska, Turkiet, Iran och Ryssland). De viktigaste störsorterna är Beluga, Schirp, Ossiotr och Sewruge. Sådan kaviar utgör vanligen en mjuk, kornig massa som består av romkorn med en diameter av 2 – 4 mm och har en färg som växlar från silvergrått till grönsvart. Den har stark lukt och lätt salt smak och kan också förekomma i pressad form, dvs. som en homogen pasta som ibland är formad till små smala cylindrar eller förpackad i små burkar;
6. kaviarersättning, dvs. produkter som äts som kaviar men som har beretts av rom från annan fisk än stör (t.ex. lax, karp, gädda, tonfisk, multe, torsk och stenbit). Rommen har tvättats, befriats från vidhäftande delar av inälvorna, saltats och ibland pressats eller torkats. Den kan också vara smaksatt och färgad.

Alla ovannämnda produkter klassificeras enligt detta nummer även om de föreligger i hermetiskt slutna kärl.

Detta nummer omfattar inte heller:

Anvisningarna till nr 1604, om de olika skick varor enligt det numret kan föreligga i, gäller i tillämpliga delar också för kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa djur.

De kräftdjur och blötdjur som mest förekommer i berett eller konserverat skick är krabbor, räkor, humrar, kräftor, musslor, bläckfiskar och sniglar. De vanligaste av andra ryggradslösa vattendjur som förekommer beredda eller konserverade är sjöborrar, sjögurkor och maneter.

Numret omfattar emellertid inte kräftdjur med skal, ångkokta eller kokta i vatten, (även med tillsats av små mängder medel för tillfällig konservering) (nr 0306) och blötdjur som endast har utsatts för skållning eller annan typ av värmechock (som inte innebär kokning), vilket är nödvändigt för att öppna skalet eller stabilisera blötdjuret inför transport eller nedfrysning (nr 0307).

17 kap. Socker och sockerkonfektyrer

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar inte bara socker som sådant (t.ex. rörsocker, mjölksocker, druvsocker och fruktsocker) utan också sirap och andra sockerlösningar, konstgjord honung, sockerkulör, melass som har erhållits vid utvinning eller raffinering av socker samt sockerkonfektyrer. Socker i fast form och melass enligt detta kapitel kan vara försatta med färgämnen, aromämnen (t.ex. citronsyra eller vanilj) eller konstgjorda sötningsmedel (t.ex. aspartam eller stevia), så länge de behåller sin ursprungliga karaktär av socker eller melass. 

Detta kapitel omfattar inte:

Socker från sockerrör erhålls från saften av sockerröret. Socker från sockerbetor utvinns från de safter som erhålls genom extraktion av sockerbetans rot.

Råsocker från sockerrör och sockerbetor förekommer i form av bruna kristaller eller i annan fast form. Färgen beror på förekomsten av föroreningar. Polarimetrisk bestämning av den viktmässiga halten sackaros i torrsubstansen hos råsocker ger en avläsning som är mindre än 99,5^o (se anmärkning 1 till undernummer till detta kapitel). Råsocker är i allmänhet avsett att raffineras. Det kan emellertid ha så hög renhetsgrad att det kan förtäras utan att först raffineras.

Raffinerat socker från sockerrör och sockerbetor framställs genom vidare behandling av råsocker. Det är ett vitt, kristalliniskt ämne som saluförs i mer eller mindre finfördelat skick eller i form av block, plattor eller stänger eller i regelbundet gjutna, sågade eller skurna bitar.

Förutom råsocker och raffinerat socker omfattar detta nummer också brunt socker, som består av vitt socker som har blandats med små mängder av exempelvis sockerkulör eller melass, samt kandisocker, vilket framställs genom långsam kristallisation av koncentrerade sockerlösningar.

Det bör observeras att socker från sockerrör och sockerbetor förs till detta nummer endast i fast form (inbegripet pulver); sådant socker får innehålla tillsats av aromämnen eller färgämnen.

Vattenlösningar av socker från sockerrör eller sockerbetor klassificeras enligt nr 1702 när de inte innehåller tillsats av arom- eller smakämnen och i annat fall enligt nr 2106.

Detta nummer omfattar inte heller beredningar i fast form (t.ex. granulat eller pulver) som har förlorat sin karaktär av socker, av sådana slag som används för framställning av drycker (nr 2106).

Numret omfattar också kemiskt ren sackaros i fast form oavsett ursprung. Numret omfattar inte sackaros (annan än kemiskt ren sackaros) av annat ursprung än sockerrör eller sockerbetor (nr 1702).

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 1701.12, 1701.13 och 1701.14

Kommersiellt råsocker från sockerrör innehåller alltid mer än 0,1 % invertsocker medan invertsockerhalten hos råsocker från sockerbetor normalt understiger 0,1 %. Dessa två typer av råsocker kan också skiljas från varandra genom den skillnad i lukt som uppstår hos dem vid förvaring över natten i tillslutna behållare av prov som upplösts i vatten.

Detta nummer omfattar annat socker i fast form, ävensom sirap och andra sockerlösningar, konstgjord honung samt sockerkulör.

A. Annat socker

Denna grupp omfattar socker, annat än socker enligt nr 1701 och kemiskt rent socker enligt nr 2940, i fast form (inbegripet pulver), även innehållande arom- eller färgämnen. De viktigaste slagen av socker enligt nr 1702 är:

1. mjölksocker (laktos) C₁₂H₂₂O₁₁, vilket förekommer i mjölk och utvinns i kommersiell skala ur vassle. Detta nummer omfattar såväl kommersiellt mjölksocker som kemiskt ren laktos. Sådana produkter måste innehålla mer än 95 viktprocent laktos uttryckt som vattenfri laktos beräknat på torrsubstansen. Vid beräkning av viktprocenten laktos i en produkt skall med uttrycket "torrsubstans" förstås att den är befriad från både fritt vatten och kristallvatten. Numret omfattar inte produkter erhållna ur vassle och som innehåller högst 95 viktprocent laktos uttryckt som vattenfri laktos beräknat på torrsubstansen (vanligen nr 0404).
   Kommersiellt mjölksocker utgör, när det är raffinerat, ett vitt, svagt sött, kristalliniskt pulver. Kemiskt ren laktos, såväl vattenfri som vattenhaltig, förekommer som hårda, färglösa kristaller, vilka är luktabsorberande.
   Mjölksocker används i stor utsträckning tillsammans med mjölk för beredning av näringsmedel för barn. Det används också vid tillverkning av konfektyrer, sylt eller marmelad samt för farmaceutiskt ändamål;
2. invertsocker, vilket utgör huvudbeståndsdelen i honung. I kommersiell skala framställs det vanligen genom hydrolys av lösningar av raffinerad sackaros och består av lika viktsdelar druvsocker och fruktsocker. Det kan förekomma i fast form eller som en tjockflytande sirap (se avsnitt B). Det används för farmaceutiskt bruk, vid brödbakning, vid framställning av fruktkonserver och konstgjord honung samt inom bryggeriindustrin;
3. druvsocker (glukos), vilket förekommer i naturen i frukter och honung. Tillsammans med en lika stor del fruktsocker bildar det invertsocker.
   Numret omfattar såväl kemiskt rent druvsocker (glukos, dextros) som kommersiellt druvsocker.
   Glukos (dextros) C6H12O6 är ett vitt, kristalliniskt pulver.Det används inom livsmedels- och läkemedelsindustrin.
   Druvsocker erhålls i kommersiell skala genom hydrolys av stärkelse med syror och/eller enzymer. Det innehåller alltid förutom dextros även varierande mängder av di-, tri- och andra polysackarider (maltos, maltotrios osv.). Det har en halt av reducerande socker, uttryckt som dextros, av minst 20 % av torrsubstansen. Det förekommer vanligen i form av en färglös, mer eller mindre viskös vätska (stärkelsesirap, se avsnitt B) eller i form av bitar eller kakor eller som ett amorft pulver. Det används huvudsakligen inom livsmedelsindustrin, inom bryggeriindustrin, vid fermentering av tobak och för farmaceutiskt bruk;
4. fruktsocker (fruktos) C₆H₁₂O₆, vilket förekommer i stor mängd tillsammans med druvsocker i söta frukter och i honung. Det framställs i kommersiell skala av kommersiellt druvsocker (t.ex. stärkelsesirap), av sackaros eller genom hydrolys av inulin, ett ämne som huvudsakligen utvinns ut rotknölar av dahlia och jordärtskocka. Fruktsocker förekommer som ett nästan vitt, kristalliniskt pulver eller som en tjockflytande sirap (se avsnitt B). Det är sötare än vanligt socker (sackaros) och är särskilt lämpligt för diabetiker. Detta nummer omfattar både kommersiellt och kemiskt rent fruktsocker;
5. rörsocker av annat ursprung än från sockerrör (sackaros) och sockerbetor. Viktigast är lönnsocker, vilket utvinns ur saven från vissa lönnarter, framför allt Acer saccharum och Acer nigrum, vilka växer huvudsakligen i Kanada och den nordvästra delen av USA. Saven koncentreras och kristalliseras vanligen i rått tillstånd för att bibehålla vissa beståndsdelar som ger sockret dess goda smak. Lönnsocker förekommer också i handeln i form av sirap (se avsnitt B). Sockerlösningar kan också erhållas av söt sorghum (Sorghum vulgare var. saccharatum), johannesbröd, vissa palmer osv.;
6. maltodextriner (dextrimaltoser), vilka framställs på samma sätt som kommersiellt druvsocker. De innehåller maltos och polysackarider i varierande proportioner. Hydrolysen har emellertid inte drivits lika långt och de har därför en lägre halt av reducerande socker än kommersiellt druvsocker. Detta nummer omfattar endast produkter med en halt av reducerande socker, uttryckt som dextros, som överstiger 10 % (men utgör mindre än 20 %) av torrsubstansen. Produkter av detta slag med ett innehåll av reducerande socker som inte överstiger 10 % klassificeras enligt nr 3505. Maltodextriner förekommer i allmänhet som vita pulver, men de kan också saluföras i form av lösning (se avsnitt B). De används huvudsakligen vid tillverkning av barnmat och mat med lågt kaloriinnehåll, som utdrygningsmedel för aromämnen och livsmedelsfärger samt som bärsubstanser inom läkemedelsindustrin;
7. maltsocker (maltos) C₁₂H₂₂O₁₁, vilket i industriell skala framställs av stärkelse genom hydrolys med maltdiastas och förekommer som ett vitt, kristalliniskt pulver. Det används inom bryggeriindustrin. Detta nummer omfattar både kommersiellt och kemiskt rent maltsocker.
   
   

B. Sirap och andra sockerlösningar

Denna grupp omfattar sirap och sockerlösningar av allt slags socker (inbegripet lösningar av mjölksocker men inte vattenlösningar av kemiskt rena sockerarter enligt nr 29.40), under förutsättning att de inte innehåller tillsats av arom- eller färgämnen (se anv. till nr 2106).

Förutom härovan under A omnämnda sockerlösningar (dvs. stärkelsesirap samt lösningar av fruktsocker, maltodextriner, invertsocker eller sackaros) omfattar detta nummer:

1. sockerlösningar som har erhållits genom upplösning i vatten av socker enligt detta kapitel;
2. safter och sockerlösningar som har erhållits vid utvinningen av socker ur sockerbetor, sockerrör osv. Varor av detta slag kan innehålla pektin, äggviteämnen, mineralsalter osv. som föroreningar;
3. sirap (bordsirap och sirap för matlagning), vilken innehåller sackaros och invertsocker. Den framställs av den lösning, som vid sockerraffinering återstår efter utkristallisation och avskiljande av raffinerat socker, eller av socker från sockerrör eller sockerbetor genom invertering av en del av sackarosen eller genom tillsats av invertsocker.

C. Konstgjord honung

Med konstgjord honung avses blandningar på basis av sackaros, druvsocker eller invertsocker, vilka i allmänhet är aromatiserade eller färgade och beredda på så sätt att de liknar naturlig honung. Blandningar av naturlig och konstgjord honung omfattas också av detta nummer.

D. Sockerkulör

Sockerkulör är en brun, inte kristalliserbar produkt med aromatisk lukt. Den kan förekomma antingen som en mer eller mindre tjockflytande vätska eller i fast form, vanligen som pulver.

Den erhålls genom en mer eller mindre långvarig värmebehandling vid en temperatur av 120 – 180 °C av socker (vanligen druvsocker eller sackaros) eller melass.

Beroende på tillverkningsmetoden erhålls en hel rad olika produkter, från sådana med en sockerhalt av ca 90 % av torrsubstansen till sådana som innehåller mycket litet socker.

Produkter med hög sockerhalt används för smaksättning, framför allt av söta efterrätter, glass och konditorivaror. I sockerkulör med låg sockerhalt har en stor del av sockret omvandlats till melanoidin (ett färgämne). Sistnämnda produkter används därför som färgämnen, t.ex. vid tillverkning av kex, inom bryggeriindustrin samt vid tillverkning av vissa alkoholfria drycker.

Melass enligt detta nummer erhålls endast vid utvinning eller raffinering av socker. Den erhålls i de flesta fall som en normal biprodukt vid utvinning eller raffinering av socker från sockerbetor eller sockerrör eller vid tillverkning av fruktsocker av majs. Den utgör en brun eller nästan svart, tjockflytande produkt och innehåller en betydande mängd socker som inte utan svårighet kan utkristalliseras. Den kan emellertid också förekomma som pulver.

Betsockermelass äts normalt inte som sådan, men vissa slag av renad melass från sockerrör och majs är lämpliga som människoföda och säljs som bordsirap (t.ex. treacle). Melass används huvudsakligen som råmaterial för tillverkning av alkohol och alkoholhaltiga drycker (t.ex. rom av sockerrörsmelass) samt för beredning av kreatursfoder och kaffesurrogat. Ibland används den också för utvinning av socker.

Melass enligt detta nummer får vara avfärgad, färgad eller aromatiserad.

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 1703.10

Sockerrörsmelass kan skiljas från annan melass enligt tulltaxenr 1703 genom sin lukt och kemiska sammansättning.

Detta nummer omfattar de flesta av de sockerberedningar som saluförs i fast eller halvfast form, i allmänhet är lämpliga för direkt förtäring och går under den gemensamma benämningen sötsaker eller konfektyrer.

Numret innefattar bl.a.:

1. sockerhaltigt tuggummi o.d.;
2. karameller (även innehållande maltextrakt);
3. kola, pastiller, dragéer, nougat, mandel med överdrag av socker, marmeladbitar, geléhallon o.d.;
4. marsipan;
5. beredningar som föreligger som halstabletter, halspastiller o.d. och som består huvudsakligen av socker (även med tillsats av andra födoämnen såsom gelatin, stärkelse eller mjöl) och smakämnen (inbegripet ämnen med medicinsk verkan såsom bensylalkohol, mentol, eukalyptol och tolubalsam). Halspastiller eller halstabletter o.d. som innehåller andra ämnen med medicinsk verkan än smakämnen klassificeras enligt 30 kap. förutsatt att mängden av sådana ämnen i varje pastill eller tablett är sådan att de därigenom får terapeutisk eller profylaktisk användning;
6. s.k. vit choklad, vilken består av socker, kakaosmör, torrmjölk och aromämnen men som endast innehåller spår av kakao (kakaosmör anses inte som kakao);
7. lakritsextrakt (kakor, block, stänger, pastiller osv.) som innehåller mer än 10 viktprocent sackaros. När det föreligger som (dvs. berett till) konfektyrer förs emellertid lakritsextrakt (även då det inte är försatt med aromämne) till detta nummer oavsett sockerhalten;
8. fruktgeléer och fruktpastor i form av sockerkonfektyrer;
9. sockerbaserade pastor som innehåller ringa eller ingen tillsats av fett och som är lämpliga att direkt omvandlas till sockerkonfektyrer enligt detta nummer men som också används som fyllning i produkter enligt detta nummer eller andra nummer, t.ex.:
   
   a) fondantmassor, som är beredda av sackaros, av sirap eller andra lösningar av sackaros, druvsocker eller invertsocker, med eller utan tillsats av aromämnen. Dessa massor används för tillverkning av glasyrer, som fyllning i sötsaker och chokladpraliner osv.;
   
   b) nougatpastor, vilka utgör porösa blandningar av socker, vatten och kolloidala ämnen (t.ex. äggvita) och som ibland är försatta med en liten mängd fett. De förekommer med eller utan tillsats av nötter, frukt eller andra lämpliga vegetabiliska produkter och används för tillverkning av nougat och som fyllning i choklad osv.;
   
   c) mandelmassor som är beredda huvudsakligen av mandel och socker och används främst för tillverkning av marsipankonfekt;
   
   
10. Beredningar baserade på naturlig honung, i form av sockerkonfektyrer (t.ex. ”halva”).

Detta nummer omfattar inte:

18 kap. Kakao och kakaoberedningar

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar kakao (inbegripet kakaobönor) i alla former, kakaosmör (fett eller olja) och beredningar som innehåller kakao (oavsett mängden), med undantag av:

Kapitlet omfattar inte heller teobromin, en alkaloid som utvinns ur kakao (nr 2939).

Kakaobönorna utgör de frön som i stort antal (25 – 80 stycken) ingår i frukterna av kakaoträdet (Theobroma cacao). Bönorna är äggformiga, mer eller mindre tillplattade och vanligen violetta eller rödaktiga. De har ett tunt, sprött skal och ett mycket tunt, nästan vitt innerskal som täcker kärnan och delar den i flera sektioner.

För att kakaobönornas lätt bittra smak skall mildras, deras arom utvecklas och skalningen underlättas får de undergå en jäsningsprocess. De kan även ångbehandlas och torkas. Man rostar dem för att ytterligare underlätta skalningen, göra kärnan skörare, koncentrera produkten och förbättra smak och arom. Bönorna får sedan passera mellan korrugerade valsar som bryter sönder dem och lösgör groddarna. Genom efterföljande bearbetningar avskiljs de yttre och inre skalen samt groddarna från de sönderbrutna kärnorna (cocoa nibs).

Detta nummer omfattar kakaobönor som är råa eller rostade, hela (även befriade från ytterskal, innerskal eller groddar) eller krossade.

Numret omfattar inte:

Detta nummer omfattar återstoder från framställningen av kakaopulver eller kakaosmör. Vissa av dessa återstoder kan användas för ytterligare utvinning av kakaosmör, och alla kan användas för extraktion av teobromin. De kan även i tämligen små mängder inblandas i fodermedel. I malet skick används de ibland i stället för kakaopulver, vilket de liknar till lukten men inte till smaken.

Numret omfattar bl.a.:

1. ytter- och innerskal som har avskilts vid rostning och krossning av bönorna. De innehåller små kärndelar (vilka sitter fast vid skalen och inte utan svårighet kan avskiljas) ur vilka en del kakaosmör kan utvinnas;
2. kakaogroddar, som erhålls när kakaobönor får passera genom s.k. avgroddningsmaskiner. Dessa groddar är praktiskt taget fettfria;
3. damm av kakao, som erhålls vid rengöring av kakaoskal i sorteringsmaskiner; vanligen med tillräckligt hög halt av fett för att utvinning därav skall vara lönsam;
4. kakaopresskakor (återstoder från utvinning av kakaosmör ur ytter- och innerskal som innehåller kärndelar eller ur hela bönor). Dessa presskakor innehåller skaldelar och är därför olämpliga för framställning av kakaopulver eller choklad.

Numret omfattar inte sådana kakaopresskakor som är fria från skal och som återstår efter utvinning av kakaosmör ur kakaomassa (nr 1803).

Kakaomassa erhålls genom malning av rostade kakaobönor (befriade från ytterskal, innerskal och groddar) mellan upphettade malskivor; den uppkomna produkten får stelna till skivor, klumpar eller block. Massan kan i detta skick användas inom konfektyrindustrin men används i allmänhet för framställning av kakaosmör, kakaopulver och choklad.

Numret omfattar också helt eller delvis avfettad massa (kakaopresskakor). Denna används för framställning av kakaopulver eller choklad eller i vissa fall för utvinning av teobromin.

Numret omfattar inte kakaomassa med tillsats av socker eller annat sötningsmedel (nr 1806).

1804 Kakaosmör (fett eller olja)

Kakaosmör, som utgör det fettämne som ingår i kakaobönorna, erhålls i allmänhet genom varmpressning antingen av kakaomassa eller av hela kakaobönor. En sämre kvalitet, ofta benämnd kakaofett, kan också utvinnas ur skadade kakaobönor eller ur olika slag av kakaoavfall (skal, damm osv.) genom pressning eller genom extraktion med lämpliga lösningsmedel.

Kakaosmör är i allmänhet fast vid rumstemperatur, något oljigt och till färgen gulvitt. Det har kakaoliknande lukt och angenäm smak. Kakaosmör förekommer i allmänhet i form av kakor och används vid chokladtillverkning (för att berika kakaomassan), inom konfektyrindustrin (vid tillverkning av vissa sötsaker), inom parfymindustrin (för utvinning av parfymämnen genom enfleurage) samt vid tillverkning av kosmetiska och farmaceutiska preparat (beredning av salvor, suppositorier osv.).

Kakaopulver erhålls genom pulverisering av delvis avfettad kakaomassa enligt nr 1803.

Detta nummer omfattar endast kakaopulver utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel. Det omfattar också kakaopulver som har erhållits genom behandling av krossade bönor, massa eller pulver med alkaliska ämnen (natrium- eller kaliumkarbonat osv.) för att göra kakaon mera löslig.

Kakaopulver med tillsats av socker eller annat sötningsmedel samt kakaopulver med tillsats av torrmjölk eller peptoner klassificeras enligt nr 1806. Medikamenter, i vilka kakaopulver enbart tjänstgör som bärare för det medicinskt verksamma ämnet, klassificeras dock enligt nr 3003 eller 3004.

Choklad består i huvudsak av kakaomassa och socker eller annat sötningsmedel, vanligen med tillsats av smakämnen och kakaosmör. I vissa fall ingår kakaopulver och vegetabiliskt fett i stället för kakaomassa. Tillsats av mjölk, kaffe, hasselnötter, mandel, apelsinskal osv. förekommer också.

Choklad och chokladvaror kan förekomma i form av block, kakor, skivor, stänger, pastiller, strössel eller pulver eller i form av chokladvaror som är fyllda med kräm, frukter, likör osv.

Numret omfattar också alla sockerkonfektyrer som innehåller kakao, oavsett mängden kakao (även chokladnougat), sötat kakaopulver, chokladpulver, chokladpasta och i allmänhet alla livsmedelsberedningar som innehåller kakao (andra än sådana som enligt allm. anv. till 18 kap. inte omfattas av detta kapitel).

Även vitaminerad choklad förs till nr 1806.

Numret omfattar inte:

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 1806.20

Nummer 1806.20 omfattar varor i ”liknande form” om dessa föreligger i form av pellets, linser, rundlar, droppar, kulor, chips, flingor, strössel, spån eller liknande. Dessa varor är vanligen avsedda att användas vid tillverkning av chokladprodukter, bakverk, konfektyrer, glass etc. eller för dekoration.

HS-nr 1806.31

Med fyllda block, kakor och stänger enligt detta nummer avses sådana som består av ett innanmäte som utgörs av t.ex. kräm, sockerkristyr, torkad kokos, frukt, fruktpasta, likör, marsipan, nötter, nougat, kola eller kombinationer av dessa produkter, som är inneslutet i choklad. Massiva block, kakor eller stänger av choklad innehållande t.ex. spannmålsflingor, frukt eller nötter (hela eller i bitar), omslutna av choklad, anses inte vara fyllning.

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar ett antal beredningar som i allmänhet används som livsmedel och som framställs direkt av spannmål enligt 10 kap., av produkter enligt 11 kap. eller av för livsmedelsändamål lämpliga slag av mjöl av vegetabiliskt ursprung enligt andra kapitel (mjöl och krossgryn av spannmål, stärkelse, mjöl och pulver av frukter eller köksväxter) eller av varor enligt nr 0401 – 0404. Kapitlet omfattar också bakverk, även sådana som inte innehåller mjöl, stärkelse eller andra spannmålsprodukter.

Mängden kakao enligt anm. 3 till detta kapitel och i nr 1901, som ingår i en produkt kan normalt beräknas genom att multiplicera det sammanlagda teobromin- och koffeininnehållet med faktorn 31. Det är att märka att uttrycket "kakao" inbegriper kakao i alla former, inklusive kakaomassa och kakao i fast form.

Detta kapitel omfattar inte:

I. Maltextrakt

Maltextrakt framställs genom koncentrering av den lösning som erhålls då malt blötläggs i vatten.

Maltextrakt förs hit oavsett om det inkommer i form av block eller pulver eller som mer eller mindre tjockflytande vätskor.

Maltextrakt med tillsats av lecitin, vitaminer, salter osv. förs till detta nummer under förutsättning att det inte utgör medikament enligt 30 kap.

Maltextrakt används huvudsakligen för beredning av produkter av sådana slag som används som livsmedel lämpligt för spädbarn eller småbarn, för dietiskt ändamål eller för matlagningsändamål eller för framställning av farmaceutiska produkter. Tjockflytande maltextrakt kan även användas direkt vid bakning och inom textilindustrin.

Detta nummer omfattar inte:

Detta nummer omfattar ett antal livsmedelsberedningar på basis av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, vilka får sin huvudsakliga karaktär av nämnda beståndsdelar, oavsett om dessa dominerar vikt- eller volymmässigt eller inte.

Dessa karaktärsgivande beståndsdelar kan vara försatta med andra ämnen såsom mjölk, socker, ägg, kasein, albumin, fett, olja, smakämnen, gluten, färgämnen, vitaminer, frukt eller andra ämnen för att öka deras dietiska värde eller med kakao (under förutsättning att halten kakao understiger 40 viktprocent beräknat på helt avfettad bas, se allm. anv. till detta kapitel).

Det bör emellertid observeras att numret inte omfattar beredningar som innehåller mer än 20 viktprocent korv, kött, slaktbiprodukter, blod, insekter, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller mer än 20 viktprocent av någon kombination av dessa produkter (16 kap.).

I detta nummer förstås med:

Beredningar enligt detta nummer kan förekomma flytande eller i form av pulver, korn, degar eller andra fasta former, t.ex. i form av band eller skivor.

Dessa beredningar används ofta för tillredning av drycker, välling, livsmedel lämpligt för spädbarn eller småbarn, dietmat osv. enbart genom blandning med eller kokning i mjölk eller vatten eller för framställning av kakor, puddingar, efterrätter och andra liknande maträtter.

De kan också utgöra halvfabrikat för livsmedelsindustrin.

Numret omfattar bl.a. följande beredningar:

1. mjöl som har erhållits genom indunstning av en blandning av mjölk, socker och mjöl;
2. beredningar som består av en blandning av äggpulver, torrmjölk, maltextrakt och kakao;
3. en livsmedelsberedning (racahout) som består av rismjöl, diverse stärkelsesorter, mjöl av söta ekollon, socker och kakao samt smaksatt med vanilj;
4. beredningar som består av blandningar av mjöl av spannmål med mjöl av frukter, i allmänhet med tillsats av kakao, eller bestående av mjöl av frukter med tillsats av kakao;
5. blandningar av torrmjölk och maltextrakt, även med tillsats av socker (malted milk);
6. "Knödel", "Klösse" och "Nockerln", som innehåller sådana ingredienser som mannagryn, mjöl av spannmål, brödsmulor, fett, socker, ägg, kryddor, jäst, sylt eller frukt. Produkter av detta slag som är baserade på mjöl av potatis klassificeras dock enligt 20 kap.;
7. färdigblandad deg som består huvudsakligen av mjöl av spannmål med tillsats av socker, fett, ägg eller frukt (inbegripet deg i formar eller deg bearbetad till sin slutliga form);
8. ogräddad pizza som består av en pizzabotten (deg) täckt med diverse andra ingredienser, såsom ost, tomater, olja, kött och sardeller. Förgräddad eller gräddad pizza klassificeras emellertid enligt nr 1905.

Förutom de beredningar som enligt allm. anv. till 19 kap. inte omfattas av detta kapitel omfattar numret inte heller:

Beredningarna enligt detta nummer kan skiljas från produkterna enligt nr 0401–0404 genom att de förutom naturliga mjölkbeståndsdelar innehåller andra ingredienser som inte är tillåtna i produkterna enligt dessa tidigare nummer. Nr 1901 omfattar sålunda t.ex.:

1. beredningar i form av pulver eller vätska som används som livsmedel lämpligt för spädbarn eller småbarn eller dietmat och som består av mjölk som är försatt med andra ingredienser (t.ex. krossgryn av spannmål eller jäst);
2. mjölkberedningar som har erhållits genom att ersätta en eller flera av mjölkbeståndsdelarna (t.ex. smörfettet) med något annat ämne (t.ex.vegetabiliskt fett).

Produkter enligt detta nummer får vara sötade och får innehålla kakao. Numret omfattar emellertid inte produkter med karaktär av sockerkonfektyrer (nr 1704), produkter som innehåller minst 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas (se allm. anv. till detta kapitel) (nr 1806) samt drycker (22 kap.).

Numret omfattar också glasspulver, glasspasta (glassmassa) o.d. men däremot inte glassvaror på basis av mjölkbeståndsdelar (nr 2105).
 

Pastaprodukter enligt detta nummer utgör ojästa produkter som framställs av fingryn eller mjöl av vete, majs, ris, potatis osv.

Dessa fingryn eller mjöl (eller blandningar av desamma med varandra) blandas först med vatten och knådas till en deg, i vilken även kan inblandas andra ingredienser (t.ex. finhackade köksväxter, köksväxtsaft eller köksväxtpuré, ägg, mjölk, gluten, diastaser, vitaminer, färg- och smakämnen).

Degen tillformas sedan (t.ex. genom strängsprutning och skärning, genom valsning och skärning, genom pressning, genom gjutning eller genom agglomerering i roterande trummor) till önskade speciella former (såsom rör, band, tråd, musselskal, pärlor, granuler, stjärnor, vinkelrör och bokstäver). Vid denna process tillsätts ibland liten mängd olja. De olika formerna medför att de färdiga produkterna har olika namn (t.ex. makaroner, tagliatelle, spagetti och nudlar).

Produkterna torkas vanligen innan de saluförs för att underlätta transport och lagring och förbättra hållbarheten; i denna torkade form är de sköra. Numret omfattar också icke torkade (dvs. fuktiga eller färska) och frysta produkter, t.ex. färska gnocchi och fryst ravioli.

Pastaprodukter enligt detta nummer kan vara kokta, fyllda med kött, fisk, ost eller andra ämnen (oavsett mängden) eller beredda på annat sätt (t.ex. beredda till färdiga maträtter tillsammans med andra ingredienser såsom köksväxter, sås eller kött). Kokning mjukar upp pastaprodukterna, men de behåller i huvudsak sin ursprungliga form.

Fyllda pastaprodukter kan vara helt tillslutna (t.ex. ravioli), öppna i ändarna (t.ex. cannelloni) eller föreligga som lager (t.ex. lasagne).

Numret omfattar också couscous, vilken utgör värmebehandlade fingryn av vete. Couscous enligt detta nummer kan vara kokt eller på annat sätt beredd (t.ex. föreligga tillsammans med kött, köksväxter eller andra ingredienser som en färdig maträtt med samma namn).

Numret omfattar inte:

Detta nummer omfattar ätbara produkter som är framställda av tapioka-, sago-, potatis- eller annan liknande stärkelse (arrowrot, salep osv.).

Stärkelsen blandas med vatten till en tjock deg som pressas genom en sil e.d., varifrån den droppvis faller ned på en till 120 – 150 °C upphettad metallplåt. Dropparna bildar små kulor eller flingor, vilka ibland krossas eller kornas. Enligt en annan metod erhålls varorna genom behandling av stärkelsedeg i en med ånga upphettad behållare.

Varorna saluförs i form av flingor, gryn eller korn. De används för beredning av soppor, puddingar och dietmat.

Denna grupp omfattar en mängd livsmedelsberedningar av spannmål (majs, vete, ris, korn osv.) vilka har gjorts frasiga genom svällning eller rostning. De förtärs huvudsakligen, med eller utan mjölk, som frukosträtter. Salt, socker, melass, maltextrakt, frukt eller kakao (se anm. 3 och allm. anv. till detta kapitel) kan ha tillsatts vid eller efter tillverkningen.

Numret omfattar också liknande beredningar som har framställts av mjöl eller kli genom svällning eller rostning.

Majsflingor (corn flakes) framställs av majskorn på följande sätt. Först avlägsnas fröhinnor och groddar. Sedan tillsätts socker, salt och maltextrakt, varefter kornen uppmjukas med vattenånga och valsas till flingor samt rostas i en roterande ugn. Samma förfarande kan användas för korn av vete eller annan spannmål.

Rostat ris (puffed rice) och rostat vete (puffed wheat) omfattas också av detta nummer. Dessa produkter erhålls genom att risgryn eller vetekorn utsätts för tryck och fuktighet i en upphettad behållare. När trycket hastigt minskas och grynen eller kornen snabbt avkyls i kalluft, sväller de till flera gånger sin ursprungliga volym.

Denna grupp omfattar också frasiga, välsmakande livsmedelsprodukter som har erhållits genom att hetta upp fuktade sädeskorn (hela eller sönderdelade), varvid kornen sväller upp, och sedan bespruta dem med ett smaksättningspreparat som består av en blandning av vegetabilisk olja, ost, jästextrakt, salt och natriumglutamat. Liknande produkter som är tillverkade av en deg och friterade i vegetabilisk olja omfattas inte av detta nummer (nr 1905).

Denna grupp omfattar livsmedelsberedningar erhållna genom orostade spannmålsflingor eller blandningar av orostade spannmålsflingor och rostade spannmålsflingor eller svällda spannmål. Dessa varor (ofta nämnda "Musli") får innehålla torkad frukt, nötter, socker, honung mm. De säljs vanligtvis som frukosträtter.

C. Bulgurvete

Denna grupp omfattar bulgurvete i form av bearbetade korn, som erhållits genom kokning av korn av hårdvete som sedan torkats, befriats från agnarna eller skalats och därpå brutits sönder eller krossats och slutligen siktats i två storlekar för att få grovt respektive fint bulgurvete. Bulgurvete kan även förekomma i form av hela korn.

D. Annan spannmål, annan än majs, på annat sätt beredd

Denna grupp omfattar förkokt eller på annat sätt beredd spannmål i form av korn (inbegripet brutna korn). Den omfattar sålunda exempelvis ris som har förkokts helt eller delvis och sedan torkats, varigenom kornens struktur har ändrats. Helt förkokt ris behöver endast läggas i vatten och upphettas till kokpunkten innan det kan ätas, medan delvis förkokt ris måste kokas 5 – 12 minuter före förtäring. Numret omfattar likaledes exempelvis produkter som består av förkokt ris med tillsats av andra ingredienser såsom köksväxter eller smaksättningspreparat, under förutsättning att dessa ingredienser inte förändrar produkternas karaktär av risberedningar.

Numret omfattar inte spannmålskorn som har bearbetats eller behandlats enbart genom de förfaranden som anges i 10 eller 11 kap.

Numret omfattar inte heller:

Detta nummer omfattar alla slags bakverk. De vanligaste ingredienserna i sådana varor är spannmålsmjöl, jäsmedel och salt, men de kan också innehålla andra beståndsdelar, t.ex.: gluten, stärkelse, mjöl av baljväxtfrön, maltextrakt, mjölk, frön (vallmofrön, kummin, anis osv.), socker, honung, ägg, fett, ost, frukt, kakao (oavsett mängden), kött, fisk, bakhjälpmedel osv. Bakhjälpmedel tjänar huvudsakligen till att underlätta bearbetningen av degen, påskynda jäsningen, förbättra produkternas egenskaper och utseende samt ge dem bättre hållbarhet. Produkterna enligt detta nummer kan också vara framställda av en deg baserad på mjöl eller pulver av potatis.

Numret omfattar bl.a. följande produkter:

1. vanligt matbröd, vilket ofta innehåller endast spannmålsmjöl, jäsmedel och salt;
2. glutenbröd för diabetiker;
3. ojäst bröd (mazzoth) för den judiska påskhögtiden;
4. knäckebröd, vilket är ett torrt, frasigt bröd som vanligen förekommer i form av rektangulära naggade stycken eller runda kakor. Knäckebröd tillverkas av en deg av fint eller grovt malet mjöl (även sammalet) av råg, havre, korn eller vete, som har jästs med hjälp av jäst, surdeg eller andra jäsmedel eller med komprimerad luft. Vatteninnehållet är högst 10 viktprocent;
5. skorpor, rostat bröd och liknande rostade produkter, även skivade eller malda, med eller utan tillsats av smör eller annat fett, socker, ägg eller andra näringsämnen;
6. pain d'épices, vilket utgör en produkt med svampartad, ofta elastisk konsistens, som är tillverkad av råg- eller vetemjöl, sötningsmedel (t.ex. honung, druvsocker, invertsocker eller raffinerad melass) och smakämnen eller kryddor. Den kan också innehålla äggula eller frukt. Vissa typer av pain d'épice är överdragna med choklad eller glasyr, som består av fett och kakaopulver. Andra typer kan innehålla eller vara överdragna med socker;
7. "pretzels", dvs. spröda, glaserade och saltade bakverk som är tillverkade av degsträngar som ofta har vridits till former som liknar bokstaven B;
8. kex och småkakor. Dessa tillverkas vanligen av mjöl och fett, eventuellt med tillsats av socker och något eller några av de ämnen som är omnämnda i punkt 10 nedan. De gräddas länge för hållbarhetens skull och saluförs i allmänhet i tillslutna förpackningar. Det finns olika typer av kex och småkakor, t.ex.:
   a) osötade kex, som innehåller liten mängd eller inget sötningsmedel men en relativt stor mängd fett; bland sådana kex märks s.k. cream crackers;
   b) söta kex, småkakor o.d., vilka utgör finare bakverk med lång hållbarhet. De innehåller huvudsakligen mjöl, socker eller annat sötningsmedel samt fett (produkterna består till minst 50 viktprocent av dessa ingredienser). De kan också innehålla salt, mandel, hasselnötter, smakämnen, choklad, kaffe osv. De färdiga produkterna får ha en vattenhalt av högst 12 viktprocent och en fetthalt av högst 35 viktprocent (vid bestämning av vatten- eller fetthalten skall ingen hänsyn tas till fyllning eller överdrag). I handeln förekommande kex och småkakor är vanligen inte försedda med fyllning eller överdrag, men fyllning av t.ex. socker, vegetabiliskt fett eller choklad kan förekomma. Dessa kex och småkakor framställs vanligen i industriell skala;
   c) smaksatta och salta kex o.d., vilka vanligen har låg sockerhalt;
9. våfflor och rån (wafers), vilka utgör finare bakverk som har gräddats mellan mönstrade metallplattor. I denna kategori inbegrips också tunna våfflor, som kan vara hoprullade, bakverk som består av två på varandra lagda våfflor med mellanliggande välsmakande fyllning samt produkter som har tillverkats genom att våffelsmet har pressats ut i en speciell maskin (t.ex. glasstrutar). Våfflor kan också vara överdragna med choklad. Rån är produkter som liknar våfflor;
10. tårtor, bakelser och mjuka kakor, vilka innehåller t.ex. mjöl, stärkelse, smör eller annat fett, socker, mjölk, grädde, ägg, kakao, choklad, kaffe, honung, frukt, bär, likör, konjak, äggvita, ost, kött, fisk, aromämnen eller jäst eller annat jäsningsmedel;
11. vissa bakverk som inte innehåller mjöl (t.ex. maränger som är framställda av äggvita och socker);
12. pannkakor;
13. quiche, som består av ett hölje av kakdeg och en fyllning som är framställd av varierande ingredienser, t.ex. ost, ägg, grädde, smör, salt, peppar, muskot och, vad beträffar quiche lorraine, bacon eller skinka;
14. pizza (förgräddad eller gräddad), som består av en pizzabotten (deg) täckt med diverse andra ingredienser såsom ost, tomater, olja, kött eller sardeller. Ogräddad pizza klassificeras emellertid enligt nr 1901;
15. knapriga, smakrika livsmedelsprodukter, t.ex. sådana som framställts av en deg baserad på mjöl eller pulver av potatis eller majsmjöl med tillsats av aromämnen bestående av en blandning av ost, natriumglutamat och salt, stekt i vegetabilisk olja och klar att konsumera.

Numret omfattar inte:

Detta nummer omfattar ett antal varor som är framställda av mjöl- eller stärkelsedeg och i allmänhet gräddade i form av skivor eller blad. De används för skilda ändamål.

Nattvardsbröd utgörs av tunna skivor av mycket ren vetemjölsdeg som har gräddats mellan järnplåtar.

Tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk är små, grunda skålar, som är tillverkade av mjöl eller stärkelsedeg och så utformade, att de parvis kan sättas ihop till en behållare.

Sigilloblater är utskurna ur tunna blad av bakad, torkad och ibland även färgad deg. De kan också innehålla klibbiga ämnen.

Numret omfattar också av bakad och torkad mjöl- eller stärkelsedeg framställda tunna blad, vilka används som överdrag på vissa konfektyrvaror, särskilt nougat. Varan, som på engelska benämns "rice paper", bör inte förväxlas med s.k. japanskt rispapper, vilket utgör lameller som är utskurna ur växtmärgen av vissa palmer (se anv. till nr 1404).

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar bl.a.:

1. grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar som är beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra;
2. frukt, grönsaker, bär, nötter, fruktskal och andra växtdelar som är kanderade, glaserade eller på liknande sätt beredda med socker;
3. sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av frukt, bär eller nötter som erhållits genom kokning eller annan värmebehandling;
4. homogeniserade beredda eller konserverade grönsaker, frukt eller bär;
5. frukt- och bärsaft samt köksväxtsaft som är ojäst och utan tillsats av alkohol eller med en alkoholhalt av högst 0,5 volymprocent;
6. grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar som är beredda eller konserverade på annat sätt än som sägs i 7, 8 eller 11 kap. eller någon annanstans i tulltaxan;
7. produkter enligt nr 0714, 1105 eller 1106 (andra än mjöl och pulver av produkter enligt 8 kap.), som har beretts eller konserverats på annat sätt än som sägs i 7 eller 11 kap.;
8. frukt som är konserverad genom osmotisk dehydratisering.

Ovannämnda produkter kan vara hela, i stycken eller krossade.

Kapitlet omfattar inte:

Detta nummer omfattar grönsaker (se anm. 3 till detta kapitel), frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar som är beredda eller konserverade med hjälp av ättika eller ättiksyra, även med tillsats av salt, kryddor, senap, socker eller annat sötningsmedel. Dessa produkter får också innehålla olja eller andra tillsatser. De kan föreligga i bulk (i fat e.d.) eller i burkar, flaskor eller hermetiskt slutna förpackningar för försäljning i detaljhandeln. Numret innefattar också sådana beredningar som pickels o.d.

De varor som omfattas av detta nummer skiljer sig från såser enligt nr 2103 genom att de senare i allmänhet utgör vätskor, emulsioner eller suspensioner som inte är avsedda att ätas separat, utan skall vara ett tillbehör till en maträtt eller ingå vid beredningen av vissa maträtter.

De viktigaste av de produkter som konserveras med ättika eller ättiksyra är gurkor, lök, tomater, blomkål, oliver, kapris, sockermajs, kronärtskocksbottnar, palmhjärtan, jams, valnötter och mangofrukter.

Detta nummer omfattar tomater, hela eller i bitar, utom sådana som är beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra (nr 2001) och sådana som föreligger i sådant skick som sägs i 7 kap. Tomater klassificeras enligt detta nummer oavsett förpackningens beskaffenhet.

Numret omfattar också homogeniserade beredda eller konserverade tomater (t.ex tomatpuré, tomatpasta och tomatkoncentrat) samt tomatsaft i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent. Numret omfattar emellertid inte tomatketchup och andra tomatsåser (nr 2103) och inte heller tomatsoppa och beredningar för tillredning av tomatsoppa (nr 2104).

Detta nummer omfattar alla slags svampar samt tryffel, utom sådana som är beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra (nr 2001) och sådana som föreligger i sådant skick som sägs i 7 kap. Produkter enligt detta nummer kan vara hela, i bitar (t.ex. skivade) eller homogeniserade.

Detta nummer omfattar sådana frysta grönsaker som i ofryst tillstånd klassificeras enligt nr 2005 (se anv. till detta nummer). Vad som avses med "frysta" framgår av allm. anv. till 7 kap.

Som exempel på vanliga handelsvaror enligt detta nummer kan nämnas:

1. potatischips och pommes frites, dvs. potatis som har kokats i olja och sedan frysts;
2. fryst sockermajs (i form av majskolvar eller majskorn), frysta morötter, frysta ärter osv., även förkokta, som föreligger i smör eller i sås i lufttäta förpackningar (t.ex. i plastpåsar);
3. "Knödel, "Klösse" och "Nockerln", med mjöl av potatis som huvudbeståndsdel, frysta.
   
   

Med "grönsaker" avses i detta nummer endast de produkter som anges i anm. 3 till detta kapitel. Dessa produkter (andra än grönsaker som är beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra, enligt nr 2001, frysta grönsaker enligt nr 2004 samt grönsaker konserverade med socker enligt nr 2006) klassificeras enligt detta nummer när de har beretts eller konserverats på annat sätt än som sägs i 7 eller 11 kap.

Sådana produkter klassificeras enligt detta nummer oavsett förpackningens beskaffenhet (de förekommer ofta i konservburkar eller andra lufttäta förpackningar).

Dessa produkter, hela, i bitar eller krossade, kan vara konserverade i vatten, i tomatsås eller med andra ingredienser och kan vara färdiga för direkt förtäring. De kan också vara homogeniserade eller blandade med varandra (sallader).

Som exempel på beredningar enligt detta nummer kan nämnas:

1. oliver som har gjorts ätbara genom en speciell behandling med natriumhydroxidlösning eller långvarig behandling i saltlake. (Oliver som endast har tillfälligt konserverats i saltlake klassificeras enligt nr 0711 – se anv. till detta nummer.);
2. surkål, vilken bereds genom partiell jäsning av strimlad och saltad kål;
3. sockermajs (i form av majskolvar eller majskorn), morötter, ärter osv. som är förkokta eller föreliggande i smör eller sås;
4. produkter i form av små tunna rektangulära skivor tillverkade av mjöl av potatis, salt och små mängder natriumglutamat samt delvis dextrinerade genom fuktning och efterföljande torkning. Dessa produkter är avsedda att förtäras som chips efter kokning i olja i några sekunder.

Numret omfattar inte:

Varorna enligt detta nummer bereds på följande sätt. Först behandlas grönsakerna, frukten, bären, nötterna, fruktskalen eller de andra växtdelarna med kokande vatten (vilket gör dem mjuka och underlättar sockrets inträngande). De upphettas sedan återigen till kokpunkten och lagras i sockerlag. Denna behandling upprepas i sockerlag av gradvis ökande koncentration, tills de är tillräckligt genomdränkta med socker för att bli hållbara.

De viktigaste av de produkter som bereds med socker på detta sätt är hel frukt och hela bär eller nötter [körsbär, aprikoser, päron, plommon, kastanjer ("marrons glacés"), valnötter osv.], klyftor och andra bitar av frukt (apelsiner, citroner, ananas osv.), fruktskal (av cedratfrukt, citroner, apelsiner, meloner osv.), andra växtdelar (angelika, ingefära, jams, sötpotatis osv.) och blommor (violer, mimosa osv.).

För beredning av vissa avrunna produkter (drained products) används en sockerlag (t.ex. en blandning av invertsocker eller druvsocker med viss mängd sackaros), som inte kristalliserar i luften. Efter genomsockringen får överskottet av sockerlag rinna av. På sådant sätt beredda produkter är klibbiga på ytan.

Glaserade produkter erhålls genom neddoppning av produkter som har beretts på det sätt som är beskrivet i föregående stycke i en lag av sackaros som vid torkningen bildar ett tunt, glänsande överdrag.

Kanderade produkter bereds genom att en lösning av sackaros får genomtränga produkterna. Vid torkningen uppstår då kristaller på produktens yta eller i dess inre.

När dessa med socker beredda produkter är inlagda i sockerlag, oavsett förpackningens beskaffenhet, är de uteslutna från detta nummer (de klassificeras enligt nr 2002, 2003 eller 2005 då det är frågan om grönsaker, enligt nr 2008 då det är frågan om frukt, bär, nötter, fruktskal och andra ätbara växtdelar t.ex. marrons glacés eller ingefära).

Torkad frukt och torkade bär (t.ex. dadlar och plommon) klassificeras enligt 8 kap. även om små mängder socker har tillsatts och även om de utvändigt är täckta med ett lager av socker som har uppkommit vid den naturliga torkningen. Sistnämnda produkter kan i viss mån likna kanderade produkter enligt detta nummer.

Sylter framställs genom kokning av hela frukter eller bär eller av frukt- eller bärpulp eller av vissa grönsaker (t.ex. pumpor och auberginer) eller av andra produkter (t.ex ingefära och rosenblad) med ungefär lika mycket socker. I kallt tillstånd har de tämligen fast konsistens och innehåller stycken av frukt eller bär.

Marmelader är ett slags sylter som i allmänhet är beredda av citrusfrukter.

Frukt- och bärgeléer bereds genom att frukt- eller bärsafter (utpressade ur frukt eller bär som är råa eller värmebehandlade) kokas med socker så länge, att den erhållna produkten stelnar vid avkylning. Frukt- och bärgeléer har fast konsistens, är klara och innehåller inga stycken av frukt eller bär.

Mos av frukt, bär eller nötter bereds genom att passerad, sockrad eller osockrad frukt- eller bärpulp eller pulveriserade nötter kokas till tämligen tjock konsistens. Sådant mos skiljer sig från sylt genom sin högre halt av frukt osv. och sin jämnare konsistens.

Pastor av frukt, bär eller nötter (av äpplen, kvittenfrukter, päron, aprikoser, mandel osv.) utgör indunstat mos av frukt osv. med fast eller i det närmaste fast konsistens.

Produkter enligt detta nummer bereds normalt med socker men de kan vara sötade med konstgjorda sötningsmedel (t.ex. sorbitol) i stället för med socker.

Detta nummer omfattar också homogeniserade beredningar.

Numret omfattar inte:

Detta nummer omfattar frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar (hela, i stycken eller mosade), inbegripet blandningar av sådana produkter, som har beretts eller konserverats på annat sätt än som är angivet i andra kapitel eller i de tidigare numren i detta kapitel.

Numret omfattar bl.a.:

1. mandlar, jordnötter, arekanötter (betelnötter) och andra nötter, som är torrostade, oljerostade eller fettrostade, även med innehåll eller överdrag av vegetabilisk olja, salt, smakämnen, kryddor eller andra tillsatser;
2. jordnötssmör (peanut butter), som utgör en pasta som erhålls genom malning av rostade jordnötter och som ibland kan vara försatt med salt eller olja;
3. frukt och bär (inbegripet fruktskal och frön) som är konserverade i vatten, sockerlag, kemikalier eller alkohol;
4. fruktpulp, steriliserad, även kokt eller värmebehandlad på annat sätt;
5. frukt (även skalad eller urkärnad), t.ex. persikor, aprikoser och apelsiner, som har krossats och steriliserats. Sådana produkter får vara försatta med vatten eller sockerlösning under förutsättning att de inte därigenom har blivit direkt användbara som drycker. Om så skulle vara fallet klassificeras produkterna enligt nr 2202;
6. frukt och bär som är beredda genom kokning eller annan värmebehandling. Frukt och bär som har ångkokats eller kokats i vatten och därefter frysts förs emellertid till nr 0811;
7. stjälkar, rötter och andra ätbara växtdelar (t.ex. ingefära, angelika, jams, sötpotatis, humleskott, vinblad och palmhjärtan) som är konserverade i sockerlag eller på annat sätt beredda eller konserverade;
8. tamarindfrukter i sockerlag;
9. frukt, bär, nötter, fruktskal och andra ätbara växtdelar (andra än grönsaker), som är kanderade, glaserade eller på liknande sätt beredda med socker samt inlagda i sockerlag (t.ex. marrons glacés eller ingefära), oavsett förpackningens beskaffenhet;
10. frukt som konserverats genom osmotisk dehydratisering. Med uttrycket ”osmotisk dehydratisering” förstås en process i vilken bitar av frukt undergår långvarig blötläggning i koncentrerad sirap varigenom mycket av fruktens vatten och naturliga socker ersätts av socker från sirapen. Frukten kan därefter lufttorkas för att ytterligare reducera fukthalten.

Produkter enligt detta nummer får vara sötade med konstgjorda sötningsmedel (t.ex. sorbitol) i stället för med socker. Andra substanser (t.ex. stärkelse) får vara tillsatta till produkter enligt detta nummer, förutsatt att de inte ändrar den huvudsakliga karaktären på frukt, nötter eller andra ätbara växtdelar.

Produkter enligt detta nummer är i allmänhet förpackade i burkar eller lufttäta förpackningar eller i fat, tunnor eller liknande förpackningar.

Numret omfattar inte heller sådana produkter som består av en blandning av växter eller växtdelar (inbegripet frön och frukter) av olika arter eller som består av en blandning av växter eller växtdelar (inbegripet frön och frukter) av en eller flera arter med andra ämnen, t.ex. med ett eller flera växtextrakter, och vilka blandningar inte konsumeras som sådana utan är av sådana slag som används för beredning av örtte (t.ex. nr 0813, 0909 eller 2106).

Numret omfattar inte frukt, bär, nötter eller andra ätbara växtdelar som bearbetats till sockerkonfektyrer (även baserade på naturlig honung) enligt nummer 1704.

Numret omfattar vidare inte heller sådana blandningar av växter, växtdelar, frön eller frukter (hela, sönderdelade, krossade, malna eller pulveriserade) av arter som omfattas av olika kapitel (t.ex. 7, 9, 11 eller 12 kap.) och vilka blandningar inte konsumeras som sådana utan används antingen direkt för smaksättning av drycker eller för beredning av extrakter för tillverkning av drycker (9 kap. eller nr 2106).

Angående vad som avses med saft, ojäst och utan tillsats av alkohol, se anm. 6 till detta kapitel.

Frukt-, bär och grönsakssaft enligt detta nummer erhålls i allmänhet genom mekanisk öppning eller pressning av oskadade, mogna färska frukter, bär eller grönsaker. Pressningen kan (såsom i fråga om citrusfrukter) utföras med mekaniska anordningar, vilka fungerar enligt samma princip som de citronpressar som används i hushållet eller genom pressning på annat sätt, eventuellt föregången antingen av krossning eller malning (särskilt gäller detta i fråga om äpplen) eller av behandling med kallt eller hett vatten eller med ånga (t.ex. i fråga om tomater, svarta vinbär och vissa grönsaker, såsom morötter och selleri). Safterna under detta nummer omfattar även kokosnötsvatten.

De så erhållna vätskorna underkastas sedan vanligen följande behandlingar:

Som resultat av dessa olika behandlingar består frukt-, bär- och grönsakssaft i allmänhet av klara, ojästa vätskor. Viss saft (särskilt sådan som erhålls ur köttiga frukter, t.ex. aprikoser, persikor och tomater) kan dock fortfarande innehålla delar av fruktköttet i finfördelad form, antingen i suspension eller som bottensats.

Numret omfattar också sådan relativt sällan förekommande saft som erhållits ur torkade frukter, under förutsättning att dessa i färskt tillstånd innehåller saft. Så är fallet i fråga om t.ex. plommonsaft som har utvunnits ur torkade plommon genom behandling under flera timmar med hett vatten i diffusörer. Hit förs emellertid inte mer eller mindre flytande produkter som har erhållits genom upphettning i vatten av sådan frukt eller sådana bär (t.ex. enbär och nypon) som praktiskt taget inte innehåller någon saft; sådana produkter klassificeras i allmänhet enligt nr 2106.

Saft enligt nr 2009 får vara koncentrerad (även fryst). Den får också föreligga som kristaller eller pulver, dock endast under förutsättning att den fullständigt eller nästan fullständigt är löslig i vatten. Sådana produkter erhålls vanligen genom förfaranden som inbegriper upphettning (även i vakuum) eller frysning (frystorkning).

Vissa koncentrerade safter kan skiljas från motsvarande icke koncentrerade safter på basis av deras Brixtal (se anm. 3 till undernummer till detta kapitel).

Saft enligt detta nummer får, under förutsättning att den bibehåller sin ursprungliga karaktär, innehålla nedan uppräknade ämnen, oavsett om dessa ämnen härrör från framställningsprocessen eller har blivit tillsatta särskilt:

1. socker;
2. andra sötningsmedel, naturliga eller konstgjorda, under förutsättning att den tillsatta mängden inte överstiger vad som är nödvändigt för normal sötning av safterna och att dessa för övrigt uppfyller de villkor som gäller för tillämpning av detta nummer, särskilt villkoret angående proportionerna mellan ingående beståndsdelar (se punkt 4 nedan);
3. ämnen som har tillsatts för att konservera saften eller för att förhindra jäsning (t.ex. svaveldioxid, koldioxid och enzymer);
4. standardiserande tillsatser (t.ex. citron- och vinsyra) samt ämnen som har tillsatts för att ersätta sådana beståndsdelar som har gått förlorade eller skadats under framställningsprocessen (t.ex. vitaminer och färgämnen) eller för att fixera aromen (t.ex. sorbitol som har inblandats i sådan saft av citrusfrukter som föreligger i form av pulver eller kristaller). Till detta nummer förs emellertid inte sådan fruktsaft i vilken någon beståndsdel (citronsyra, ur frukten i fråga extraherad eterisk olja osv.) har tillsatts i sådan mängd att proportionerna mellan ingående beståndsdelar kommit att klart skilja sig från dem som utmärker naturlig saft. I så fall har produkten förlorat sin ursprungliga karaktär.

Grönsakssaft enligt detta nummer får också vara försatt med salt (natriumklorid), kryddor eller aromämnen.

Hit förs likaledes blandningar av saft av frukt, bär, nötter eller grönsaker av samma eller olika slag, ävensom rekonstruerad saft (dvs. en produkt som erhålls genom tillsättning till koncentrerad saft av en kvantitet vatten som inte överstiger den som finns i liknande, inte koncentrerad saft av normal sammansättning).

Tillsats av vatten till en normal saft gör emellertid att varan får karaktär av dryck enligt nr 2202. Till detta nummer förs också koncentrerad saft som har försatts med större kvantitet vatten än som behövs för att rekonstruera den ursprungliga natursaften. Enligt nr 2202 klassificeras också kolsyrad saft som innehåller större mängd koldioxid än som normalt förekommer i saft som har konserverats med detta ämne samt lemonader och kolsyrat vatten som är aromatiserade med saft av frukt, bär eller nötter.

Nr 2009 omfattar också druvmust, oavsett användningen, under förutsättning att den inte är jäst. Eftersom denna vara har underkastats i stort sett samma behandling som annan fruktsaft, har den stor likhet med vanlig druvsaft. Den kan föreligga i form av koncentrat eller i form av kristaller. I den senare formen benämns den inom handeln "grape sugar" eller "grape honey" och används i konditorier och inom konfektyrindustrin för tillverkning av pepparkakor, karameller osv.

Delvis jäst druvmust (både sådan som fortfarande är i jäsning och sådan hos vilken jäsningen har avbrutits) samt ojäst druvmust med tillsats av alkohol klassificeras enligt nr 2204, när dessa produkter har en alkoholhalt av mer än 0,5 volymprocent.

Numret omfattar inte heller:

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 2009.11

Som "fryst apelsinsaft" anses också koncentrerad apelsinsaft som inte är helt genomfryst, trots att den kylts ned till ca -18 °C.

21 kap. Diverse ätbara beredningar

Detta nummer omfattar:

1. extrakter, essenser och koncentrat av kaffe. Dessa kan framställas av rent kaffe (även koffeinfritt) eller av en blandning av kaffe och kaffesurrogat. De kan vara flytande eller i pulverform och är vanligen starkt koncentrerade. Till denna grupp hör de produkter som inom handeln benämns snabbkaffe (instant coffee), dvs. bryggt kaffe som har indunstats eller frystorkats i vakuum;
2. extrakter, essenser och koncentrat av te eller matte. För dessa produkter gäller i tillämpliga delar vad som angivits i punkt 1;
3. beredningar på basis av extrakter, essenser eller koncentrat av kaffe, te eller matte enligt punkterna 1 och 2 här ovan. Dessa utgör beredningar på basis av essenser, extrakter eller koncentrat av kaffe, te eller matte (och inte beredningar som har erhållits genom blandning av kaffe, te eller matte med andra ämnen), t.ex. extrakter osv. med tillsats av stärkelse eller andra kolhydrater;
4. beredningar på basis av kaffe, te eller matte. Bland dessa beredningar kan nämnas:
   a) kaffepastor som består av blandningar av malet rostat kaffe med vegetabiliskt fett och ibland med andra beståndsdelar;
   b) tepreparat som består av en blandning av te, torrmjölk och socker;
   
5. rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter. Dessa kan bestå av alla slags rostade produkter, som är avsedda att med hett vatten ge en kaffeliknande dryck eller att blandas in i kaffe. I vissa fall betecknas dessa varor med "kaffe", föregånget av namnet på grundsubstansen (t.ex. kornkaffe, maltkaffe eller ekollonkaffe).
   Rostad cikoria erhålls genom rostning av rötter från cikorieväxten Cichorium intybus var. sativum, enligt nr 1212. Den är svartbrun och har besk smak.
   Andra rostade kaffesurrogat erhålls av sockerbetor, morötter, fikon, spannmål (särskilt korn, vete och råg), kluvna ärter, lupinfrön, ätbara ekollon, sojabönor, dadelkärnor, mandlar, maskrosrötter och kastanjer. Hit förs också rostat malt som är klart avsett att användas som kaffesurrogat.

Dessa produkter kan förekomma i stycken, korn eller pulver eller som flytande eller fasta extrakter. De kan även vara blandade antingen med varandra eller med andra beståndsdelar (t.ex. salt eller alkalikarbonater) och kan föreligga i olika slags förpackningar.

Numret omfattar inte:

A. Jäst

Jäst enligt detta nummer kan vara aktiv eller inaktiv.

Aktiv jäst framkallar i allmänhet jäsning. Den består huvudsakligen av vissa mikroorganismer, nästan uteslutande av släktet Saccharomyces, vilka förökar sig under alkoholjäsning. Jäst kan även framställas genom en metod vid vilken jäsningen helt eller delvis förhindras genom kraftig luftning.

Bland olika slag av aktiv jäst märks:

1. bryggerijäst, vilken bildas i jäskaren vid ölframställning. Den är gulbrun, pastaartad eller fast och har i allmänhet besk humlesmak och öllukt;
2. brännerijäst, som bildas vid jäsning av exempelvis säd, potatis eller frukt i brännerier. Den utgör en fast, gräddfärgad pasta, vars lukt varierar alltefter den produkt som använts vid bränningen;
3. bagerijäst, vilken framställs genom att speciella raser av kulturjäst får föröka sig i ett näringssubstrat av kolhydrater, t.ex. melass. Den saluförs i allmänhet i form av pressade gulgrå kakor (pressjäst) vilka ibland har alkohollukt. Den saluförs emellertid också i torkad form (vanligen i form av korn) eller i vätskeform;
4. jästkulturer, vilka utgör renrasiga jästprodukter som är framställda på laboratorier. De kan vara uppslammade i destillerat vatten, gelatin eller agar-agar. Jästkulturer saluförs vanligen i uppmätta mängder i slutna kärl för att förhindra infektion av vildjäst;
5. ställjäst, vilken framställs av jästkulturer genom successiva jäsningsprocesser. Den används vid framställning av handelsjäst och saluförs vanligen i form av en fuktig, pressad, plastisk massa eller av en flytande suspension.

Inaktiv jäst, vilken erhålls genom torkning, utgörs i allmänhet av bryggeri-, bränneri- eller bagerijäst som inte längre är tillräckligt aktiv för vidare användning inom dessa industrier. Den används som näringsmedel för människor (hög halt av vitamin B) eller som djurfoder. På grund av sin alltmer ökade betydelse framställs emellertid sådan jäst numera i växande utsträckning direkt av särskilt beredd aktiv jäst.

Numret omfattar också andra typer av torkad jäst (t.ex. Candida lipolytica eller tropicalis, Candida maltosa) som är framställda av jästarter som inte tillhör Saccharomyces. De erhålls genom torkning av jästarter som har odlats på substrat som innehåller kolväten (t.ex. vissa petroleumprodukter) eller kolhydrater. Dessa slag av torkad jäst är särskilt rika på protein och används som fodermedel. De kallas vanligen petroproteiner eller jästbioproteiner.

B. Andra encelliga mikroorganismer, döda

Denna grupp omfattar encelliga mikroorganismer såsom bakterier och encelliga alger, vilka inte är levande, t.ex. sådana som har erhållits genom odling på substrat som innehåller kolväten eller koldioxid. Dessa produkter är särskilt rika på protein och används i allmänhet vid utfodring av djur.

Vissa produkter I denna grupp kan vara förpackade som kosttillskott för människor eller djur (t.ex. i form av pulver eller tabletter) och kan innehålla små mängder av konstituens, t.ex. stabiliseringsämnen eller antioxidanter. Sådana produkter förblir klassificerade här under förutsättning att tillsatsen av sådana ingredienser inte ändrar deras karaktär av mikroorganismer.

C. Beredda bakpulver

De beredda bakpulver som klassificeras enligt detta nummer består av blandningar av kemikalier (t.ex. natriumbikarbonat, vinsyra, ammoniumkarbonat och fosfater) med eller utan tillsats av stärkelse. Under lämpliga betingelser avger de koldioxid och används därför vid bakning för att få degen att "jäsa". Varorna försäljs vanligen i detaljhandelsförpackningar (påsar, bleckburkar osv.) under olika namn.

Numret omfattar inte:

A. Såser och beredningar för tillredning av såser; blandningar för smaksättningsändamål

Detta nummer omfattar beredningar, vanligen starkt kryddade, som används för smaksättning av vissa maträtter (kött, fisk, sallader osv.). De framställs av olika beståndsdelar (ägg, grönsaker, kött, frukt, mjöl, stärkelse, olja, ättika socker, kryddor, senap, aromämnen osv.). Såser är i allmänhet flytande produkter, medan beredningar för tillredning av såser vanligen föreligger i form av pulver till vilka endast mjölk, vatten osv. behöver tillsättas för att erhålla en sås.

Såser tillsätts normalt en maträtt medan den tillagas eller när den serveras. Såser ger smak, fukt och kontrast i konsistens och färg. De kan också fungera som beståndsdel i vilken maten ingår, t.ex. en redd sås av kyckling (veloutésås). Smaksatta såser (sojasås, stark pepparsås, fisksåser), används både som ingredienser i matlagning och som en kryddad sås vid bordet.

Numret omfattar bl.a. vissa produkter på basis av grönsaker eller frukt, som huvudsakligen utgörs av vätskor, emulsioner eller suspensioner, och som ibland innehåller synliga bitar av grönsaker eller frukt. Dessa skiljer sig dock från beredda eller konserverade produkter enligt 20 kap. genom att de används som såser, dvs. som ett tillbehör till en maträtt eller vid beredning av vissa maträtter; de är inte avsedda att ätas separat.

Blandningar för smaksättningsändamål enligt detta nummer som innehåller kryddor skiljer sig från kryddor och kryddblandningar enligt nr 0904 – 0910 genom att de också innehåller ett eller flera arom- eller smakämnen som omfattas av andra kapitel än 9 kap. i sådana proportioner att blandningen inte längre har huvudsaklig karaktär av krydda i den mening som avses i 9 kap. (se allm. anv. till 9 kap.).

Som exempel på varor enligt nr 2103 kan nämnas: majonnäs, salladsdressing, béarnaisesås, bolognaisesås (bestående av malet kött, tomatpuré, kryddor osv.), sojasås, svampsås, worcestersås (i allmänhet på basis av tjock sojasås, blandad med ett kryddextrakt i ättika och med tillsats av salt, socker, sockerkulör och senap), tomatketchup (en beredning av tomatpuré, socker, ättika, salt och kryddor) och annan tomatsås, sellerisalt (en blandning av koksalt och finmalda sellerifrön), vissa blandningar för smaksättning av korv samt produkter enligt 22 kap. (andra än sådana enligt nr 2209) som beretts för att användas för matlagningsändamål (t.ex. matlagningsvin och matlagningskonjak) och därigenom blivit olämpliga som drycker. Numret omfattar också blandningar av växter eller växtdelar enligt nr 1211 för smaksättning av såser.

Förutom de produkter enligt 9 och 20 kap. som har omnämnts ovan omfattar detta nummer inte heller:

B. Senapspulver och beredd senap

Senapspulver erhålls genom malning och siktning av senapsfrön enligt nr 1207. Det kan framställas av vita eller svarta senapsfrön eller av en blandning av dessa. Senapspulver förs hit även om fröna har avfettats eller befriats från skalen före malningen och oavsett den tillämnade användningen.

Numret omfattar också beredd senap, som består av senapspulver som är blandat med små mängder av andra beståndsdelar (mjöl av spannmål, gurkmeja, kanel, peppar osv.) eller utgör en pasta som består av en blandning av senapspulver med ättika, druvmust eller vin, eventuellt med tillsats av salt, socker, kryddor eller andra smakämnen.

Detta nummer omfattar inte:

Denna varugrupp omfattar:

1. beredningar för tillredning av soppor eller buljonger, till vilka endast vatten, mjölk osv. behöver tillsättas;
2. soppor och buljonger som är färdiga för förtäring efter uppvärmning.

Dessa varor är i allmänhet baserade på vegetabiliska produkter (grönsaker, mjöl, stärkelse, tapioka, pasta, ris, växtextrakter osv.), kött, köttextrakt, fett, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, peptoner, aminosyror eller jästextrakt. De kan också innehålla avsevärd mängd salt.

Varorna förekommer vanligen i form av tabletter, kakor, tärningar eller pulver eller i flytande form.

B. Homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar

I enlighet med bestämmelserna i anm. 3 till detta kapitel förstås med homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar enligt detta nummer sådana beredningar som består av en fint homogeniserad blandning av två eller flera grundbeståndsdelar, såsom kött, fisk, grönsaker, frukt och bär, och som föreligger i detaljhandelsförpackningar med ett nettoviktinnehåll av högst 250 g för försäljning som livsmedel lämpligt för spädbarn eller småbarn eller för dietiskt ändamål. Jämte dessa grundbeståndsdelar kan beredningarna innehålla små mängder av andra beståndsdelar såsom ost, äggula, stärkelse, dextrin, salt eller vitaminer, vilka har tillsatts antingen för dietiskt ändamål (balanserad kost) eller för smaksättning, konservering eller andra ändamål. De får också innehålla synliga bitar av ingående beståndsdelar, under förutsättning att dessa förekommer endast i liten mängd, dvs. att de inte förändrar produkternas karaktär av homogeniserade beredningar.

Homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar används i allmänhet som livsmedel lämpligt för spädbarn eller småbarn och förekommer i form av pastor som har varierande konsistens och som är lämpliga att ätas antingen direkt eller efter uppvärmning. De är vanligen förpackade i lufttäta burkar i en mängd som i allmänhet motsvarar ett mål.

Numret omfattar inte homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar som är förpackade på annat sätt än för försäljning i detaljhandeln som livsmedel lämpligt för spädbarn eller småbarn eller för dietiskt ändamål eller som föreligger i förpackningar med ett nettoviktinnehåll av mer än 250 g. Det omfattar inte heller beredningar av detta slag som innehåller endast en grundbeståndsdel såsom kött, slaktbiprodukter, fisk, grönsaker, frukt eller bär (i allmänhet 16 eller 20 kap.), även om de dessutom innehåller små mängder av andra beståndsdelar som har tillsatts för smaksättning eller konservering eller för andra ändamål.

Numret omfattar inte heller:

2105 Glassvaror, även innehållande kakao

Detta nummer omfattar glass, vilken vanligen är en beredning på basis av mjölk eller grädde, och andra glassvaror (t.ex. sorbet och saftis), även innehållande kakao, oavsett mängden. Numret omfattar emellertid inte glasspulver och glasspasta (glassmassa) för framställning av glass. Dessa klassificeras efter sin sammansättning (t.ex. enligt nr 1806, 1901 eller 2106).

Under förutsättning att varorna inte omfattas av något annat nummer i tulltaxan omfattar detta nummer:

Detta nummer omfattar emellertid inte enzympreparat som innehåller födoämnen (t.ex. preparat för att göra kött mört, bestående av ett proteolytiskt enzym med tillsats av dextros eller andra födoämnen). Sådana preparat klassificeras enligt nr 3507, under förutsättning att de inte omfattas av något nummer med mera specificerad varubeskrivning i tulltaxan.

Nr 2106 omfattar bl.a.:

1. sockrade eller osockrade pulver för framställning av puddingar, krämer, geléer, glass och liknande beredningar.
   Pulver på basis av mjöl, stärkelse, maltextrakt eller varor enligt nr 0401 – 0404, även innehållande kakao, klassificeras enligt nr 1806 eller 1901 beroende på kakaohalten (se allm. anv. till 19 kap.). Andra pulver klassificeras enligt nr 1806 om de innehåller kakao. Pulver som har karaktär av aromatiserat eller färgat socker som är som sötningsmedel förs till nr 1701 eller 1702 alltefter beskaffenheten;
2. aromatiserade pulver för framställning av drycker, sötade eller osötade, på basis av natriumbikarbonat och glycyrrhizin eller lakritsextrakt;
3. beredningar som är baserade på smör eller andra fetter och oljor framställda av mjölk och som används t.ex. i bagerivaror;
4. sockerbaserade pastor som innehåller tillsatt fett i relativt stor mängd och ibland mjölk eller nötter och som inte är lämpliga att direkt omvandlas till sockerkonfektyrer utan är avsedda att användas som fyllning osv. i choklad, småkakor, pajer, tårtor osv.;
5. naturlig honung, berikad med bidrottninggelé;
6. proteinhydrolysat, vilka huvudsakligen består av en blandning av aminosyror och natriumklorid och som används i livsmedelsberedningar (t.ex. för smaksättning); proteinkoncentrat, vilka erhålls genom att avlägsna vissa beståndsdelar i avfettat sojamjöl och används för proteinberikning av livsmedelsberedningar; texturerat sojamjöl och andra texturerade proteinrika ämnen. Numret omfattar emellertid inte otexturerat avfettat sojamjöl oavsett om det är lämpligt till människoföda eller inte (nr 2304) och inte heller proteinisolat (nr 3504);
7. alkoholfria eller alkoholhaltiga beredningar (inte baserade på luktämnen) av sådana slag som används för framställning av olika alkoholfria eller alkoholhaltiga drycker. Dessa produkter kan erhållas genom att växtextrakter enligt nr 1302 blandas med mjölksyra, vinsyra, citronsyra, fosforsyra, konserveringsmedel, skumbildande ämnen, fruktsafter osv. Beredningarna innehåller (helt eller delvis) de aromämnen som är karakteristiska för en speciell dryck. Dryckerna i fråga kan därför vanligtvis framställas helt enkelt genom att produkten späds ut med vatten, vin eller alkohol, med eller utan tillsats av exempelvis socker eller kolsyra. Vissa av dessa produkter är beredda speciellt för hushållsbruk, under det att andra används inom industrin för att undvika onödiga transporter av vatten, alkohol osv. Som förstås, är varorna i fråga inte avsedda för direkt konsumtion som drycker och skiljer sig därigenom från drycker enligt kap. 22.
   Numret omfattar inte beredningar av sådana slag som används för framställning av drycker och som är baserade på ett eller flera luktämnen (enligt nr 3302).
8. ätbara tabletter på basis av naturliga eller konstgjorda luktämnen (t.ex. vanillin);
9. sötsaker (särskilt för diabetiker) som innehåller konstgjorda sötningsmedel (t.ex. sorbitol) i stället för socker;
10. sötningsmedel (t.ex. i tablettform) som består av sackarin och något födoämne, såsom mjölksocker;
11. autolyserad jäst och andra jästextrakter, vilka utgör produkter som erhålls genom hydrolys av jäst. Dessa produkter kan inte framkalla jäsning och de har högt proteinvärde. De används huvudsakligen inom livsmedelsindustrin (t.ex. för beredning av vissa smaksättningspreparat);
12. beredningar för framställning av lemonad eller andra drycker, vilka t.ex. består av:
    – sockerlösningar som är aromatiserade genom tillsats av naturliga eller konstgjorda aromämnen, vilka ger dem lukt och smak av exempelvis vissa frukter eller växter (hallon, svarta vinbär, citron, mynta osv.), med eller utan tillsats av färgämne, citronsyra eller konserveringsmedel;
    – sockerlösningar som är aromatiserade genom tillsats av vissa sammansatta beredningar enligt detta nummer (se punkt 7 ovan) och som innehåller t.ex. kolaextrakt, citronsyra och sockerkulör eller citronsyra och eterisk olja från frukter (t.ex. citron eller apelsin);
    – sockerlösningar som är aromatiserade med saft av frukt, bär eller nötter som har modifierats genom tillsats av beståndsdelar (citronsyra, ur frukten i fråga extraherad eterisk olja osv.) i sådan mängd att proportionerna mellan ingående beståndsdelar har kommit att klart skilja sig från dem som utmärker naturlig saft;
    – koncentrerad fruktsaft med tillsats av citronsyra (i sådan mängd att den totala syrahalten är märkbart högre än i naturlig saft), eteriska oljor från frukter, konstgjorda sötningsmedel osv. Dessa beredningar är avsedda att efter enbart spädning med vatten eller efter ytterligare behandling användas som drycker. Vissa beredningar av detta slag är avsedda att tillsättas andra livsmedelsberedningar;
13. blandningar av ginsengextrakt med andra beståndsdelar (t.ex. mjölksocker eller druvsocker), avsedda för beredning av ginsengte;
14. produkter som består av en blandning av växter eller växtdelar (inbegripet frön och frukter) av olika arter eller som består av en blandning av växter eller växtdelar (inbegripet frön och frukter) av en eller flera arter med andra ämnen, t.ex. med ett eller flera växtextrakter, vilka blandningar inte konsumeras som sådana utan används för beredning av örtteer, (t.ex. sådana som har lösande, laxerande och urindrivande egenskaper samt sådana som motverkar gaser inbegripet sådana produkter som ger örtteer som uppges förbättra det allmänna hälsotillståndet, höja välbefinnandet eller lindra vissa åkommor.
    Sådana produkter som har karaktär av medikamenter med hänsyn till att de ger ett örtte som innehåller tillräckligt stor dos av något ämne med terapeutisk eller profylaktisk verkan mot en viss åkomma klassificeras emellertid enligt nr 3003 eller 3004. Det bör även observeras att vissa blandningar för beredning av örtte omfattas av nr 0813 eller 9 kap.;
15. blandningar av sådana slag som används antingen direkt för smaksättning av drycker eller för beredning av extrakter för tillverkning av drycker och som består av växter, växtdelar, frön eller frukter (hela, sönderdelade, krossade, malna eller pulveriserade) av arter som omfattas av olika kapitel (t.ex. 7, 9, 11 eller 12 kap.) eller av olika arter som omfattas av nr 1211. Numret omfattar emellertid inte produkter av denna typ som får sin huvudsakliga karaktär av beståndsdelar som omfattas av 9 kap. (9 kap.)".
16. beredningar, ofta betecknade som "kosttillskott" eller ”näringstillskott”, som består av eller är baserade på en eller flera vitaminer, mineraler, aminosyror, koncentrat, extrakt, isolat eller liknande ämnen som finns i livsmedel, eller syntetiska versioner av sådana ämnen, avsedda att komplettera den normala kosten. Det omfattar sådana produkter även om de innehåller sötningsmedel, färgämnen, smakämnen, luktämnen, bärsubstanser, fyllmedel, stabiliseringsmedel och andra tekniska hjälpmedel. Sådana beredningar föreligger ofta i förpackningar med uppgift om att de är avsedda att vidmakthålla hälsa eller välbefinnande, förbättra atletiska prestationer, förhindra eventuell näringsbrist eller korrigera låga nivåer av näringsämnen.
    Dessa beredningar innehåller inte tillräckliga mängder av aktiva ingredienser för att förebygga eller behandla sjukdomar eller åkommor andra än den relevanta näringsbristen. Numret omfattar inte beredningar som innehåller tillräckliga mängder av aktiva ingredienser för att förebygga eller behandla specifika sjukdomar eller åkommor (nr 3003 eller 3004).
17. beredningar i form av granulat eller pulver som består av socker, arom- eller färgämnen (t.ex. växtextrakt eller vissa frukter eller växter som apelsin, svarta vinbär m.m.), antioxidanter (t.ex. askorbinsyra, citronsyra eller båda), konserveringsmedel osv., av sådana slag som används för framställning av drycker. Beredningar med karaktär av socker ska emellertid klassificeras enligt nummer 1701 eller 1702.

Detta nummer omfattar inte heller:

22 kap. Drycker, sprit och ättika

Allmänna anvisningar

Produkter enligt detta kapitel utgör en grupp som helt skiljer sig från de livsmedel som omfattas av de föregående kapitlen.

De kan uppdelas i följande fyra huvudgrupper:

Detta kapitel omfattar inte:

Detta nummer omfattar:

Numret omfattar inte glassvaror enligt nr 2105 samt kolsyresnö och kolsyreis (dvs. koldioxid i fast form) (nr 2811).

Detta nummer omfattar alkoholfria drycker, enligt definition i anm. 3 till detta kapitel, som inte omfattas av andra nummer, särskilt nr 2009 och 2201.

Denna grupp omfattar bl.a.:

1. sockrat eller aromatiserat mineralvatten (naturligt eller konstgjort);
2. lemonader, koladrycker och liknande drycker, vilka består av vanligt dricksvatten, sockrat eller osockrat, som har aromatiserats med saft eller essens av frukt, bär eller nötter och till vilka citronsyra eller vinsyra ibland har tillsatts. De är ofta kolsyrade och föreligger i allmänhet i flaskor eller andra lufttäta behållare.
   
   

Denna grupp omfattar:

1. öl, tillverkat av malt, med en alkoholhalt som har reducerats till högst 0,5 volymprocent;
2. ingefärs- och örtöl, som har en alkoholhalt av högst 0,5 volymprocent;
3. blandningar av öl och alkoholfria drycker (t.ex. lemonad), som har en alkoholhalt av högst 0,5 volymprocent.

Denna grupp omfattar bl.a.:

1. tamarindnektar som har beretts till färdig dryck genom tillsats av socker och vatten samt filtrering;
2. vissa andra alkoholfria drycker som är färdiga för direkt förtäring, t.ex. sådana på basis av mjölk och kakao.

Detta nummer omfattar inte:

2203 Öl, tillverkat av malt

Öl är alkoholhaltiga drycker som framställs genom jäsning av en vätska (vört) som är beredd av mältad spannmål (vanligen korn eller vete), vatten och (vanligen) humle. Viss mängd omältad spannmål (t.ex. majs eller ris) kan också användas för beredning av vört. Tillsatsen av humle ger en besk, aromatisk smak och ökar hållbarheten. Körsbär eller andra smakämnen tillsätts ibland vid jäsningen.

Socker (i synnerhet druvsocker), färgämnen, kolsyra eller andra ämnen kan också tillsättas.

Alltefter den jäsningsprocess som används utgör slutprodukten antingen underjäst öl, som erhålls vid låg temperatur med s.k. underjäst, eller överjäst öl som erhålls vid högre temperatur med s.k. överjäst.

Produkterna kan vara ljusa eller mörka, söta eller beska, svaga eller starka. De tappas på fat, flaskor eller i plåtburkar och saluförs under olika benämningar (öl, porter osv.).

Numret omfattar också koncentrerat öl som framställs genom att öl med låg alkoholhalt (men med hög maltextrakthalt) koncentreras i vakuum till mellan 1/5 och 1/6 av den ursprungliga volymen.

Numret omfattar inte:

I. Vin av färska druvor

Det vin som omfattas av detta nummer utgör slutprodukten från alkoholjäsningen av färska vindruvor.

Numret omfattar bl.a.:

1. vanliga viner (röda viner, vita viner eller roséviner);
2. vin som har gjorts starkare genom tillsats av alkohol;
3. mousserande vin, vilket har kolsyrats antingen genom att den slutliga jäsningen ägt rum i ett slutet kärl (mousserande vin i egentlig mening) eller genom att kolsyra pressats in i flaskorna (kolsyrat vin);
4. dessertvin (även benämnt starkvin), vilket har hög alkoholhalt och i allmänhet erhålls av must med hög sockerhalt; genom jäsningen omvandlas endast en del av sockret till alkohol. I vissa fall görs det starkare genom tillsats av alkohol eller av koncentrerad, med alkohol försatt must. Bland olika slag av dessert- eller starkvin märks kanarie- och cypernviner, lacryma christi, madeira, malaga, marsala, portvin, malvoisie, samos och sherry.

Numret omfattar inte:

II. Druvmust

Druvmust, som erhålls genom pressning av färska druvor, utgör en gröngul grumlig vätska med söt smak. Den innehåller i lösning en blandning av sockerarter (druv- och fruktsocker), syror (vinsyra, äppelsyra osv.), äggviteämnen, mineralämnen, slemämnen och de aromämnen som ger vinet dess karakteristiska lukt och smak.

Druvmust jäser, om jäsningen inte förhindras, av sig själv utan jästtillsats. Sockerarterna omvandlas därvid till alkohol och slutprodukten av jäsningen utgör vin.

Mustens naturliga benägenhet att jäsa kan motverkas genom en process ("mutage") som antingen fördröjer jäsningen eller avbryter den helt.

"Mutage" kan uppnås på olika sätt:

1. genom inverkan av salicylsyra eller andra ämnen med liknande verkan;
2. genom behandling med svaveldioxid;
3. genom tillsats av alkohol. Denna typ av must dricks ofta som vin utan vidare behandling. Andra, s.k. misteller, används för framställning av dessertviner, aperitifer osv.;
4. genom nedkylning.

Det bör observeras att denna varugrupp omfattar såväl delvis jäst druvmust (oavsett om jäsningen har avbrutits eller inte) som ojäst druvmust med tillsats av alkohol; båda sorterna måste dock ha en alkoholhalt av mer än 0,5 volymprocent.

Numret omfattar inte druvsaft och druvmust (okoncentrerade eller koncentrerade) som är ojästa eller har en alkoholhalt av högst 0,5 volymprocent (nr 2009).

Detta nummer omfattar en mängd drycker som huvudsakligen används som aperitifer eller tonica (stärkande medel). De framställs av vin av färska druvor enligt nr 2204 och är smaksatta med växter eller aromatiska ämnen.

Numret omfattar också ovannämnda typer av drycker, försatta med vitaminer eller järnföreningar. Sådana produkter, vilka ibland betecknas som "näringstillskott", är avsedda att bibehålla hälsa eller välbefinnande.

Numret omfattar inte:

Detta nummer omfattar alla andra jästa drycker än de som omfattas av nr 2203 – 2205, t.ex.:

1. äppelvin (cider), en alkoholhaltig dryck som erhålls genom jäsning av äppelsaft;
2. päronvin, en jäst dryck som liknar äppelvin men är framställd av päronsaft;
3. mjöd, en dryck som framställs genom jäsning av en lösning av honung i vatten. Numret omfattar också mjöd med tillsats av vitt vin, smakämnen och andra ämnen (hydromel vineux);
4. russinvin;
5. viner som har erhållits genom jäsning av saft av frukter eller nötter, andra än saft av färska druvor (t.ex. fikonvin, dadelvin och bärvin) eller av grönsakssaft, med en alkoholhalt av mer än 0,5 volymprocent
6. maltonvin, en jäst dryck som framställs av maltextrakt och vindruv;
7. "spruce", en dryck som framställs av barr, kvistar eller sav av vissa granar;
8. saké eller risvin;
9. palmvin, som bereds av saven från vissa palmer;
10. ingefärs- och örtdricka, vilka framställs av socker och vatten samt ingefära eller örter genom jäsning med jäst.

Alla ovannämnda drycker kan vara naturligt mousserande eller vara kolsyrade på konstlad väg. De är fortfarande hänförliga till detta nummer när de gjorts starkare genom tillsats av alkohol eller när alkoholhalten ökats genom ytterligare jäsning, förutsatt att de behåller sin karaktär av varor enligt detta nummer.

Numret omfattar även blandningar av alkoholfria drycker och jästa drycker samt blandningar av jästa drycker enligt tidigare nummer i 22 kap., t.ex. blandningar av lemonader och öl eller vin och blandningar av öl och vin med en alkoholhalt av mer än 0,5 volymprocent.

Vissa av dessa drycker kan också innehålla tillsats av vitaminer eller järnföreningar. Sådana produkter, vilka ibland betecknas som "näringstillskott", är avsedda att vidmakthålla hälsa eller välbefinnande.

Detta nummer omfattar inte saft av frukt, bär eller nötter (äppelsaft, päronsaft osv.) och andra drycker med en alkoholhalt av högst 0,5 volymprocent (nr 2009 resp. 2202).

Etylalkohol (etanol) klassificeras inte såsom andra acykliska alkoholer enligt nr 2905 (se anm. 2 b till 29 kap.).

Nr 2207 omfattar:

1. odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av minst 80 volymprocent;
2. etylalkohol och annan sprit, denaturerade, oavsett alkoholhalt.

Jästa drycker och spritdrycker innehåller etylalkohol som framställts genom jäsning av vissa sockerarter med hjälp av jäst eller annat jäsningsmedel. Odenaturerad etylalkohol enligt nummer 2207 eller 2208 bildas när en jäst produkt efter jäsningen genomgår ytterligare reningsprocesser (t.ex. destillation, filtrering osv.), så att den förlorar sin karaktär av jäst produkt och det bildas en klar, färglös, icke-mousserande vätska som enbart doftar och smakar etylalkohol. Etylalkohol kan också framställas på syntetisk väg.

Etylalkohol och annan sprit, denaturerade, är försatta med ämnen som gör dem olämpliga för förtäring men inte hindrar att de används för tekniskt bruk. Denatureringsmedlen varierar alltefter lagstiftningen i olika länder. De utgörs av rå eller ren metanol, aceton, pyridin, aromatiska kolväten (bensen m.fl.), färgämnen osv.

Detta nummer omfattar också finsprit, dvs. en blandning av etylalkohol och vatten från vilken de bibeståndsdelar (högre alkoholer, estrar, aldehyder, syror osv.) som förekommer i det första destillatet (råspriten) nästan helt har avlägsnats genom någon reningsprocess (t.ex. fraktionerad destillation).

Etylalkohol används för många tekniska ändamål, t.ex. som lösningsmedel vid tillverkning av kemikalier, fernissor osv., för uppvärmning och belysning samt för framställning av spritdrycker.

Numret omfattar inte:

Detta nummer omfattar följande varor, oavsett alkoholhalten:

Numret omfattar också odenaturerad etylalkohol (inbegripet finsprit) med en alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent, vilken vara skiljer från produkter nämnda i A, B och C ovan genom att den saknar bibeståndsdelar som ger smak eller arom. Sådan etylalkohol klassificeras enligt detta nummer, oavsett om den är avsedd för förtäring eller för tekniskt bruk.

Förutom odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent omfattar numret bl.a.:

1. sprit som har erhållits genom destillation av druvvin eller pressåterstoder från vinberedning (konjak, armagnac, brandy, grappa, pisco, singani osv.);
2. whisky, och annan sprit som har erhållits genom destillation av jäst mäsk av spannmål (korn, havre, råg, vete, majs osv.);
3. sprit som har erhållits uteslutande genom destillation av jästa produkter av sockerrör (sockerrörssaft, sockerrörssirap, sockerrörsmelass), t.ex. rom, taffia och cachaça;
4. spritdrycker som gin och genever, vilka innehåller aromämnen från enbär,
5. vodka som har erhållits genom destillation av jäst mäsk av jordbruksprodukter (t.ex. spannmål, potatis) och som ibland vidarebehandlats med kol eller aktivt kol;
   
6. spritdrycker (i allmänhet benämnda likörer), såsom anisett (erhållen från anis eller stjärnanis), curacao (framställd med pomeransskal) och kumminlikör (aromatiserad med kummin eller spiskummin);
7. likörer benämnda "crèmes" på grund av sin konsistens eller färg. De har i allmänhet relativt låg alkoholhalt och är mycket söta (t.ex. crème de cacao, crème de banane, crème de vanille och crème de café). Numret omfattar också spritdrycker som består av emulsioner av t.ex. äggula eller grädde i sprit;
   
8. fruktlikörer (ratafias), som har erhållits av frukt- eller bärsaft och ofta är försatta med små mängder aromämnen (körsbärs-, svart vinbärs-, hallon- och aprikoslikör osv.);
9. akvavit och andra spritdrycker som erhållits genom destillation av alkohol med frukt eller andra delar av växter eller örter;
10. sprit som har erhållits ur cider (calvados), ur plommon (mirabelle, quetsch), ur körsbär (kirsch) eller ur andra frukter;
11. arrak, som utgör sprit som har erhållits ur ris eller palmvin;
12. sprit som har erhållits genom destillation av jäst växtsaft av johannesbröd;
13. alkoholhaltiga aperitifer (absint, bitter osv.), andra än sådana som är framställda på basis av druvvin; de sistnämnda klassificeras enligt nr 2205;
14. alkoholhaltiga läskedrycker (utan tillsats av medicinskt verksamma ämnen);
15. saft av frukt, bär, nötter eller grönsaker med tillsats av alkohol och med en alkoholhalt av mer än 0,5 volymprocent, andra än produkter enligt nr 2204;
16. spritdrycker, ibland betecknade som "näringstillskott" som är avsedda att vidmakthålla hälsa eller välbefinnande. De kan exempelvis vara baserade på växtextrakter, fruktkoncentrat, lecitin, kemikalier osv. och innehålla tillsats av vitaminer eller järnföreningar;
    
17. vinliknande drycker som har framställts genom blandning av destillerad sprit med saft av frukt, bär eller nötter med eller utan vatten, socker, färg- och aromämnen eller andra ingredienser, andra än produkter enligt nr 2204;
18. sprit som har erhållits genom destillation av jäst sockerbetsmelass.
    

Numret omfattar emellertid inte:

2209 Ättika

I. Ättika är en sur vätska som erhålls genom ättiksyrajäsning i närvaro av luft och vid konstant temperatur (i allmänhet högst 20 – 30 °C) av alla slags alkoholhaltiga vätskor eller av olika alkoholjästa socker- eller stärkelselösningar under inverkan av Mycoderma aceti eller andra ättiksyrabakterier.

Numret omfattar bl.a. följande slag av ättika, vilka skiljer sig från varandra genom olika ursprung:

1. vinättika (vinvinäger), som till färgen är ljusgul till röd, alltefter det slag av vin som den är beredd av. Den har en speciell arom, beroende på närvaron av vinestrar;
2. öl- och maltättika; fruktättika, framställd av äppelvin (cider), päronvin eller av andra jästa fruktsafter. Dessa är i allmänhet gulaktiga till färgen;
3. spritättika, som är färglös i naturligt tillstånd;
4. ättika som har erhållits av spannmål, melass, hydrolyserad potatis, återstoder från mjölksockerframställning m m.

II. Enligt detta nummer klassificeras också ättika som har erhållits genom utspädning av ättiksyra med vatten. Detta slag av ättika är ofta färgat med sockerkulör eller andra organiska färgande ämnen (se även uteslutning a nedan).

Ättika används för smaksättning och inläggning av livsmedel och kan vara aromatiserad med grönsaker (t.ex. dragon) och/eller försatt med kryddor.

Numret omfattar inte:

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar de olika återstoder och avfall som uppstår vid bearbetning av vegetabiliska ämnen inom livsmedelsindustrin samt vissa produkter av animaliskt ursprung. Den vanligaste användningen av flertalet av dessa produkter är som fodermedel, antingen ensamma eller blandade med andra ämnen, även om vissa av dem är lämpliga till människoföda. Vissa av dem (t.ex. vindruv, rå vinsten och oljekakor) har emellertid industriell användning.

Med "pelletar" förstås i detta kapitel små cylindrar, kulor e.d. som har agglomererats genom hoppressning, även efter tillsats av högst 3 viktprocent bindemedel (melass, stärkelseprodukter osv.).

Detta nummer omfattar:

1. mjöl som är olämpligt som livsmedel och erhållet genom bearbetning av hela djurkroppar (även fjäderfä, havsdäggdjur, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur) eller av kött och slaktbiprodukter med undantag av ben, horn, skal osv. Dessa produkter (som huvudsakligen erhålls från slakthus, flytande valkokerier e.d., konservfabriker osv.) upphettas vanligen med ånga och pressas eller behandlas med lösningsmedel för att ta bort olja och fett. Den erhållna produkten torkas, steriliseras genom långvarig upphettning och mals slutligen.
   Numret omfattar också ovannämnda produkter i form av pelletar (se allm. anv. till detta kapitel).
   Mjöl och pelletar enligt detta nummer används huvudsakligen vid utfodring av djur men kan också användas för andra ändamål (t.ex. som gödselmedel)
   Numret omfattar inte mjöl av insekter, olämpliga som livsmedel (nr 0511);
2. grevar, som utgörs av de hinnor som blir kvar efter utsmältning av svinfett eller annat djurfett. De används huvudsakligen vid beredning av fodermedel (t.ex. hundbröd), men de klassificeras enligt detta nummer, även om de är lämpliga till människoföda.
   
   
   

Detta nummer omfattar:

Numret omfattar också ovannämnda produkter i form av pelletar (se allm. anv. till detta kapitel).

Numret omfattar vidare malda hela majskolvar som inte uppfyller de villkor i fråga om stärkelse- och askhalt i förmalningsprodukter av majs som återfinns i anm. 2 A till 11 kap.

Agnar som har erhållits vid tröskning av spannmål klassificeras enligt nr 1213.

Numret omfattar inte oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av vegetabiliska eller mikrobiella fetter eller oljor (nr 2304 – 2306).

Detta nummer omfattar bl.a.:

1. drav (av korn, råg osv.), som erhålls vid öltillverkning och som består av förbrukat malt som återstår efter vörtens avsiktning;
2. maltgroddar som har avskilts från maltkornen under torkningen i kölnan;
3. förbrukat humle;
4. drank från spritframställning ur spannmål, frön, potatis osv.;
5. melassdrank (återstoder från spritframställning av betmelass).

(Alla dessa produkter klassificeras enligt detta nummer även om de är torkade.)

Numret omfattar också ovannämnda produkter i form av pelletar (se allm. anv. till detta kapitel).

Detta nummer omfattar inte:

Detta nummer omfattar oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av sojabönolja med lösningsmedel eller genom pressning i expellerpress eller annan press. Dessa återstoder utgör värdefulla fodermedel.

De återstoder som klassificeras enligt detta nummer kan förekomma i form av kakor, mjöl eller pelletar (se allm. anv. till detta kapitel).

Detta nummer omfattar också otexturerat avfettat sojamjöl lämpligt till människoföda.

Detta nummer omfattar inte:

Anv. till nr 2304 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 2305.

Detta nummer omfattar oljekakor och andra fasta återstoder, andra än de som omfattas av nr 2304 eller 2305, från utvinning av fetter eller oljor från mikrobiella oljor eller ur oljeväxtfrön, oljehaltiga frukter eller spannmålsgroddar med lösningsmedel eller genom pressning i expellerpress eller annan press.

Detta nummer omfattar också kli som befriats från olja och som har erhållits som en återstod från oljeextrahering ur riskli.

Vissa oljekakor och andra fasta återstoder (från linfrö, bomullsfrö, sesamfrö, kopra osv.) utgör värdefulla fodermedel; andra (t.ex. sådana från ricinusfrö) är olämpliga som fodermedel och används som gödselmedel; andra åter (t.ex. kakor från bittermandel och senapsfrö) används för utvinning av eteriska oljor.

De återstoder som klassificeras enligt detta nummer kan förekomma i form av kakor, mjöl eller pelletar (se allm. anv. till detta kapitel).

Detta nummer omfattar också otexturerat avfettat mjöl lämpligt till människoföda.

Numret omfattar inte bottensatser och avslemningsåterstoder (nr 1522).

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 2306.41

Vad som förstås med uttrycket "rapsfrön och rybsfrön med låg halt av erukasyra" hänvisas till anmärkning 1 till undernummer till kapitel 12 och den förklarande anmärkningen till nr 1205.

2307 Vindruv; rå vinsten

Vindruv är den mosiga massa som avsätter sig vid jäsning och mogning av vin. Vindruv i fast form erhålls genom filterpressning av bottensatsen och kan förekomma som pulver, korn eller oregelbundna stycken.

Rå vinsten (argol) är en fast produkt som bildas i karen vid jäsning av druvmust eller i fat i vilka vin lagras. Varan förekommer som pulver, flingor eller kristalliniska stycken med oregelbunden form; färgen växlar från grått till mörkrött. Efter en första tvättning har vinstenen form av kristaller, som alltefter färgen på det vin från vilket de härrör är grågula eller rödbruna. Även denna tvättade vinsten klassificeras enligt detta nummer.

Både vindruv och rå vinsten (inbegripet tvättad vinsten) består av rått kaliumhydrogentartrat som innehåller en tämligen stor mängd kalciumtartrat. De utgör råmaterial för framställning av kaliumhydrogentartrat (cremor tartari), vilket förekommer som vita kristaller eller som ett kristalliniskt pulver och är luktlöst, har sur smak och är hållbart i luften. Vindruv används vid beredning av fodermedel, under det att rå vinsten används som betmedel vid färgning.

Detta nummer omfattar inte kaliumhydrogentartrat (cremor tartari) och kalciumtartrat (nr 2918 eller 3824 alltefter beskaffenheten).

Under förutsättning att de inte är inbegripna i något annat nummer med mera specificerad varubeskrivning i tulltaxan och är av sådana slag som används vid utfodring av djur, omfattar detta nummer vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter från industriell bearbetning av vegetabiliska ämnen i syfte att utvinna vissa av deras beståndsdelar.

Numret omfattar bl.a.:

1. ekollon och hästkastanjer;
2. majskolvar med kornen avlägsnade; majsstjälkar och majsblad;
3. bet- och morotsblast;
4. skal av grönsaker (ärtskidor och bönbaljor osv.);
5. fruktavfall (skal och kärnhus från äpplen och päron osv.) samt återstoder från pressning av druvor, äpplen, päron, citrusfrukter osv., även om de också kan användas för utvinning av pektin;
6. återstoder (skal) som har erhållits som biprodukt vid krossning av senapsfrön;
7. återstoder från framställning av kaffesurrogat (eller extrakt därav) av spannmål eller andra vegetabiliska material;
8. biprodukter som har erhållits genom koncentration av vatten från tillverkning av citrusfruktsafter, ibland benämnda "citrusfruktmelass";
9. återstoder från hydrolys av majskolvar för att erhålla 2-furaldehyd (hydrolyserade malda majskolvar).

Produkterna enligt detta nummer kan förekomma i form av pelletar (se allm. anv. till detta kapitel).

Detta nummer omfattar sötade fodermedel och andra beredda fodermedel som består av en blandning av flera näringsmedel. Dessa fodermedel är avsedda antingen:

1. att ge djuret en ändamålsenlig och väl avvägd daglig näringstillförsel (färdiga fodermedel),
2. att åstadkomma en lämplig daglig näringstillförsel genom tillsats av organiska eller oorganiska ämnen till det grundfoder som produceras inom jordbruket (tillsatsfoder) eller
3. att användas vid framställning av färdiga fodermedel eller tillsatsfoder.

Numret omfattar också sådana fodermedel som har erhållits genom bearbetning av vegetabiliska eller animaliska material och som genom denna bearbetning har förlorat de karakteristiska kännetecknen hos det ursprungliga materialet. Detta är exempelvis fallet i fråga om vegetabiliska material som har bearbetats så att cellstrukturen hos det ursprungliga vegetabiliska materialet inte längre kan urskiljas i mikroskop.

I. Sötade fodermedel

Sötade fodermedel utgör en blandning av melass eller andra liknande sötningsmedel (i regel mer än 10 viktprocent) med ett eller flera andra näringsmedel. De används huvudsakligen till utfodring av nötkreatur, får, hästar eller svin.

Förutom att melass är mycket näringsrik, förbättrar den smaken hos fodermedlen och ökar därigenom användbarheten av produkter med lågt näringsvärde (t.ex. halm, agnar och pressåterstoder av linfrö eller frukter), vilka djuren annars mindre villigt skulle äta.

I regel ges dessa sötade beredningar direkt till djuren. Vissa beredningar består emellertid av en blandning av melass och högvärdiga näringsmedel, såsom vetekli och oljekakor av palmkärnor eller kopra, och används för framställning av färdiga fodermedel eller tillsatsfoder.

II. Andra beredningar

Kännetecknande egenskaper hos dessa beredningar är, att de innehåller produkter från var och en av nedan beskrivna tre grupper av näringsmedel:

1. Energigivande näringsmedel, vilka består av kolhydratrika (kaloririka) ämnen, såsom stärkelse, socker, cellulosa och fett, vilka förbränns i djurorganismen för att ge livsnödvändig energi och för att uppnå syftemålet med animalieproduktionen. Som exempel på sådana ämnen kan nämnas spannmål, foderbetor, talg och halm.
2. "Uppbyggande" näringsmedel, vilka är rika på proteiner eller mineralämnen.
   Till skillnad från energigivande näringsmedel förbränns inte dessa i djurorganismen utan bidrar till bildande av djurens vävnader och till de olika animalieprodukterna (mjölk, ägg osv.). De består huvudsakligen av proteiner eller mineralämnen. Exempel på proteinrika ämnen som används för detta ändamål är ärter, bönor, bryggeridrav, oljekakor och biprodukter från mejerier.
   Mineralämnena tjänar huvudsakligen till uppbyggnad av benstommen samt, då det gäller fjäderfä, till bildande av äggskal. De vanligast använda mineralämnena innehåller kalcium, fosfor, klor, natrium, kalium, järn, jod osv.
3. "Funktionella" näringsmedel. Dessa utgörs av ämnen som befrämjar assimileringen av kolhydrater, proteiner och mineralämnen. Härunder inbegrips vitaminer, spårämnen och antibiotika. Avsaknad eller otillräcklig tillförsel av dessa näringsmedel förorsakar vanligen störningar i organismen.

Ovanstående tre grupper av näringsmedel täcker helt djurens behov av allsidig föda. Proportionerna mellan i fodret ingående mängder av olika näringsmedel avpassas med hänsyn till ändamålet med animalieproduktionen.

B. Beredningar för komplettering av inom jordbruket producerat foder (tillsatsfoder)

Inom jordbruket producerat foder är vanligen ganska fattigt på proteiner, mineralämnen och vitaminer. De beredningar som är avsedda att kompensera dessa brister och därigenom åstadkomma en väl avvägd näringstillförsel består av proteiner, mineralämnen eller vitaminer jämte tillsatta energigivande fodermedel (kolhydrater), vilka tjänar som bärare för de övriga ingredienserna.

Trots att dessa beredningar har i stort sett samma kvalitativa sammansättning som de ovan under A beskrivna beredningarna, kan de särskiljas från dessa genom att de har ett relativt högt innehåll av ett speciellt näringsämne.

Denna grupp omfattar också:

1. "fish solubles" och liknande produkter av havsdäggdjur. Dessa produkter förekommer som flytande, tjockflytande lösningar, i pastaform eller i torr form och framställs genom koncentrering och stabilisering av det vatten (innehållande vattenlösliga ämnen, såsom proteiner, vitamin B, salter osv.) som återstår efter tillverkningen av mjöl eller olja av fisk eller havsdäggdjur;
2. hela proteinkoncentrat ur gröna blad och fraktionerade proteinkoncentrat ur gröna blad, vilka erhålls ur lusern (alfalfa) genom värmebehandling.
   
   

Dessa beredningar, vilka inom handeln benämns "förblandningar" ("premixes"), utgör i allmänhet speciella blandningar som består av ett antal ämnen (ibland benämnda additiv) vilkas beskaffenhet och proportioner varierar alltefter animalieproduktionens krav. Av sådana ämnen förekommer tre typer:

1. ämnen som främjar matsmältningen och mera allmänt bidrar till att djuret tillgodogör sig födan och håller sig vid god hälsa: vitaminer och provitaminer, aminosyror, antibiotika, koccidiostater, spårelement, emulgatorer, aromämnen, smakförbättrare osv.;
2. ämnen som är avsedda att konservera fodermedlen (i synnerhet fettkomponenterna) tills de konsumeras av djuren: stabilisatorer, antioxidanter osv.;
3. ämnen som tjänar som bärare och som kan bestå antingen av ett eller flera organiska näringsmedel (maniok- eller sojabönmjöl, fodermjöl av spannmål, jäst, olika återstoder från livsmedelsindustrier osv.) eller av oorganiska ämnen (t.ex. magnesit, krita, kaolin, salt och fosfater).

Koncentrationen av de i punkt 1 beskrivna ämnena och beskaffenheten av bäraren är speciellt avpassade för att åstadkomma en homogen dispersion vid inblandningen av dessa ämnen i de sammansatta fodermedel vari beredningarna skall ingå.

Under förutsättning att nedannämnda produkter är av sådana slag som används vid utfodring av djur, omfattar denna grupp också:

Beredningar som tillhör denna grupp bör dock inte förväxlas med vissa beredningar för veterinärt bruk. De senare kan i allmänhet kännas igen på att den aktiva substansen har karaktär av medikament och förekommer i väsentligt högre koncentration än i fodermedel samt på att de ofta är förpackade på annat sätt.

Detta nummer omfattar också:

1. beredningar för katter, hundar osv., bestående av en blandning av kött, slaktbiprodukter samt andra ingredienser i hermetiskt slutna kärl som innehåller ungefär den kvantitet som behövs för ett mål;
2. kex för hundar och andra djur, som vanligen är framställda av mjöl, stärkelse eller spannmålsprodukter som är blandade med grevar eller köttmjöl;
3. sötsaker, även innehållande kakao, som är avsedda att konsumeras enbart av hundar eller andra djur;
4. beredda fodermedel för fåglar (t.ex. en beredning som består av hirs, kanariefrö, skalad havre och linfrö och är avsedd att användas som fodermedel för undulater) eller fiskar.

Beredda fodermedel enligt detta nummer förekommer ofta i form av pelletar (se allm. anv. till detta kapitel).

Numret omfattar inte:

24 kap. Tobak samt varor tillverkade av tobaksersättning; produkter avsedda för inhalering utan förbränning, även innehållande nikotin; andra nikotinprodukter avsedda för intag av nikotin in i människokroppen

Allmänna anvisningar

Tobak erhålls från olika odlade arter av släktet Nicotiana av familjen Solanaceae. Bladens storlek och form hos olika arter varierar.

Skörde- och torkningsmetoder varierar alltefter den tobaksart det är fråga om. Vid skörden skärs antingen hela växten av ("stalk cutting") då den är lagom mogen eller också plockas enbart bladen av allteftersom de mognar ("priming"). Torkning sker likaledes av hela växten eller av enbart bladen.

De olika torkningsmetoderna är soltorkning (i det fria), lufttorkning (i slutna lador med fri luftcirkulation), värmetorkning (i varmluftsströmmar) och eldtorkning (vid öppna eldar).

Före den slutliga emballeringen underkastas de torkade bladen en konserverande behandling, vilket kan ske genom kontrollerad naturlig fermentering (java-, sumatra-, havanna-, brasil-, orientaltobak m.fl.) eller på konstgjord väg ("redrying"). Denna behandling liksom även torkningen påverkar tobakens smak och arom. Efter emballeringen undergår tobaken utan yttre påverkan en mognadsprocess ("ageing").

Den behandlade tobaken förpackas i buntar, balar (av olika form), fat eller häckar. I dessa förpackningar är bladen antingen radrätt ordnade (orientaltobak) eller medelst ett band eller ett tobaksblad hopbundna till viskor eller packade som lösa blad utan inbördes ordning. De är alltid hårt hoppressade för att säkerställa hållbarheten.

I vissa fall ersätts eller åtföljs fermenteringen av en tillsats av aromatiska eller fuktgivande ämnen (såsning) för att förbättra tobakens arom eller hållbarhet.

Detta kapitel omfattar inte bara råtobak och tobaksvaror utan också varor som är tillverkade av tobaksersättning och som inte innehåller tobak.

2401 Råtobak; tobaksavfall

Detta nummer omfattar:

1. råtobak i form av hela växter eller blad i färskt tillstånd eller i form av torkade eller fermenterade blad, hela, stripade, rivna, sönderbrutna eller skurna (även till regelbunden form), i sistnämnda fall dock under förutsättning att det inte är fråga om tobak som är färdig för rökning.
   Tobaksblad, som är blandade, stripade och såsade med en vätska av lämplig sammansättning huvudsakligen för att förhindra mögelbildning och torkning men också för att aromen skall bevaras, omfattas också av detta nummer;
2. tobaksavfall, t.ex. avfall från behandlingen av tobaksbladen eller från tillverkningen av tobaksvaror (stjälkar, bladskaft, huvudnerver, avklipp, stoft osv.).
   

2402 Cigarrer, cigariller och cigaretter av tobak eller tobaksersättning

Detta nummer omfattar endast cigarrer (även utan täckblad), cigariller och cigaretter, som är tillverkade av tobak eller tobaksersättning. Numret omfattar inte annan röktobak, även innehållande tobaksersättning (oavsett mängden) (nr 2403).

Numret omfattar således:

1. cigarrer och cigariller som innehåller tobak. Dessa produkter kan bestå helt av tobak eller av en blandning av tobak och tobaksersättning, oavsett de inbördes proportionerna mellan tobak och tobaksersättning i blandningen;
2. cigaretter som innehåller tobak. Förutom cigaretter som innehåller enbart tobak omfattar detta nummer också sådana som är tillverkade av blandningar av tobak och tobaksersättning, oavsett de inbördes proportionerna mellan tobak och tobaksersättning i blandningen;
3. cigarrer, cigariller och cigaretter av tobaksersättning, t.ex. cigaretter som är tillverkade av speciellt behandlade blad av ett slags sallat och som innehåller varken tobak eller nikotin.

Numret omfattar inte medicinska cigaretter (30 kap.). Cigaretter, som innehåller vissa produkter med speciell sammansättning och är avsedda att motverka rökvanan men som inte har medicinska egenskaper, klassificeras emellertid enligt detta nummer.

Numret omfattar inte produkter innehållande tobak, rekonstituerad tobak eller tobaksersättningar som är i liknande former som beskrivs ovan men som är avsedda för inhalering utan förbränning (nr 2404).

Detta nummer omfattar:

1. röktobak, även innehållande tobaksersättning (oavsett mängden), t.ex. piptobak och cigarettobak;
2. tuggtobak, som vanligen är starkt fermenterad och såsad;
3. luktsnus, som är mer eller mindre smaksatt;
4. tobak som är pressad eller fuktad, för snusframställning;
5. varor som är tillverkade av tobaksersättning, t.ex. blandningar som är avsedda att rökas och som inte innehåller tobak. Numret omfattar emellertid inte cannabis o.d. (nr 1211);
6. "homogeniserad" eller "rekonstituerad" tobak, vilken tillverkas genom agglomerering av finfördelad tobak av tobaksblad, tobaksavfall eller tobaksstoft, även på underlag (t.ex. av cellulosa utvunnen ur tobaksstjälkar), i allmänhet i form av rektangulära ark eller remsor. Sådan tobak kan användas antingen i form av ark (som hölje) eller i strimlad form (som fyllning);
7. tobaksextrakt. Detta utgörs av en vätska som utvinns ur fuktiga blad genom pressning eller bereds genom kokning av tobaksavfall i vatten. Det används huvudsakligen för tillverkning av medel mot insekter och parasiter.

Numret omfattar inte:

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 2403.11

Detta nummer omfattar bland annat produkter som består av en blandning av tobak, melass eller socker smaksatt med frukt, glycerol, aromatiska oljor och extrakt (t.ex. ”Muassel” eller ”Maasel”). Det omfattar också produkter som inte innehåller melass eller socker (t.ex. ”Tumbak" eller ”Ajami”). Numret omfattar dock inte produkter utan tobak som är avsedda att rökas i vattenpipor (t.ex. "Jurak") (nr 2403 99)

Vattenpipan är också känd under andra namn som ”nargile”, ”argile”, ”boory”, ”goza”, ”hookah”, ”shisha” eller ”hubbel bubble”. 

Numret omfattar inte:

a) produkter innehållande tobak, rekonstituerad tobak eller tobaksersättning, avsedda att inhaleras efter förbränning (nr 2402 och 2403), samt tuggtobak och luktsnus (nr 2403).

b) nikotin, (den giftiga alkaloid som extraheras ur tobaksblad eller erhålls syntetiskt) (nr 2939).