Vägledning klassificering

Femtonde avdelningen

Oädla metaller och varor av oädel metall

Allmänna anvisningar

Denna avdelning omfattar oädla metaller (även kemiskt rena) och många varor av sådana metaller. En förteckning över varor av oädel metall som inte omfattas av denna avdelning finns i slutet av dessa allmänna anvisningar. Avdelningen omfattar också naturliga gedigna metaller som har skilts från sina gångarter samt skärsten av koppar, nickel och kobolt. Malmer samt metaller som är inneslutna i sina gångarter omfattas inte av avdelningen (nr 2601 – 2617).

I enlighet med anm. 3 till denna avdelning förstås med "oädla metaller" i hela tulltaxan: järn och stål, koppar, nickel, aluminium, bly, zink, tenn, volfram, molybden, tantal, magnesium, kobolt, vismut, kadmium, titan, zirkonium, antimon, mangan, beryllium, krom, germanium, vanadin, gallium, hafnium, indium, niob, rhenium och tallium.

Vart och ett av 72 – 76 och 78 – 81 kap. omfattar bestämda oädla metaller, obearbetade eller i form av halvfabrikat (stång, tråd, plåt etc.) eller andra varor, dock inte vissa specificerade varor av oädel metall som, oavsett metallens beskaffenhet, klassificeras enligt 82 och 83 kap., vilka kapitel endast omfattar dessa specificerade varor.

A. Legeringar av oädla metaller

Enligt anm. 6 till denna avdelning skall, om inte annat är föreskrivet (t.ex. i fråga om stållegeringar), ett omnämnande av en oädel metall i 72 – 76 och 78 – 81 kap. eller någon annanstans i tulltaxan också avse legeringar av ifrågavarande metall. Likaså skall ett omnämnande av "oädel metall" i 82 och 83 kap. också avse legeringar som klassificeras som legeringar av oädla metaller.

Enligt anm. 5 till 71 kap. och anm. 5 till femtonde avd. skall legeringar av oädla metaller klassificeras på följande sätt:

Legeringar av oädla metaller med ädla metaller.
Dessa legeringar klassificeras som oädla metaller under förutsättning att inte någon enstaka ädel metall ingår i legeringen med så mycket som 2 viktprocent. Andra legeringar av oädla metaller med ädla metaller klassificeras enligt 71 kap.
Legeringar av oädla metaller.
Dessa legeringar klassificeras som den metall som dominerar viktmässigt, med undantag av ferrolegeringar (se anv. till nr 7202) och kopparförlegeringar (se anv. till nr 7405).
Legeringar av oädla metaller enligt denna avdelning med ickemetaller eller med metaller enligt nr 2805.
Dessa legeringar klassificeras som legeringar av oädla metaller enligt denna avdelning, under förutsättning att den sammanlagda vikten av sådana metaller är lika med eller större än den sammanlagda vikten av övriga ingående beståndsdelar. Om detta inte är fallet klassificeras legeringarna i allmänhet enligt nr 3824.
Sintrade blandningar, heterogena intima blandningar som har erhållits genom hopsmältning (andra än kermeter) samt intermetalliska föreningar.
Sintrade blandningar av metallpulver samt heterogena intima blandningar som har erhållits genom hopsmältning (andra än kermeter) klassificeras på samma sätt som legeringar. Till det sistnämnda slaget av blandningar hör i synnerhet göt av varierande sammansättning, vilka är framställda genom nedsmältning av skrot.

Klassificeringen av osintrade blandningar av metallpulver regleras emellertid av anm. 7 till denna avdelning (se avsnitt B nedan).

Intermetalliska föreningar som består av två eller flera oädla metaller klassificeras också på samma sätt som legeringar. Den huvudsakliga skillnaden mellan intermetalliska föreningar och legeringar är att de olika atomerna i kristallgittret i en intermetallisk förening är ordnade i ett regelbundet mönster medan atomerna i en legering är oregelmässigt fördelade.

B. Varor av oädla metaller

I enlighet med anm. 7 till denna avdelning klassificeras varor av oädel metall i vilka ingår två eller flera oädla metaller som varor av den oädla metall som dominerar viktmässigt över var och en av de övriga metallerna om inte annat är föreskrivet i tulltaxenumren. (Järn- eller stålspik med huvud av koppar klassificeras exempelvis enligt nr 7415 även om kopparn inte dominerar viktmässigt.) Samma regel gäller för varor som delvis är tillverkade av annat ämne än metall, under förutsättning att varorna med tillämpning av de allmänna tolkningsreglerna skall klassificeras som varor av oädel metall.

Det bör observeras att vid tillämpningen av denna bestämmelse skall:

järn och stål av olika slag anses utgöra en enda metall;
en legering anses helt bestå av den metall som är bestämmande för klassificeringen (en mässingsdel behandlas alltså som om den bestod helt av koppar);
en kermet enligt nr 8113 anses som en enda oädel metall.

C. Delar till varor

I allmänhet klassificeras igenkännliga delar till varor enligt respektive nummer för delar.

Särskilt föreliggande delar med allmän användning (enligt definition i anm. 2 till denna avdelning) anses emellertid inte som delar till varor utan klassificeras enligt de nummer i denna avdelning som är tillämpliga för dem. Detta gäller exempelvis specialtillverkade bultar till radiatorer för centraluppvärmning och specialtillverkade fjädrar till bilar. Bultarna klassificeras enligt nr 7318 (som bultar) och inte enligt nr 7322 (som delar till radiatorer för centraluppvärmning). Fjädrarna klassificeras enligt nr 7320 (som fjädrar) och inte enligt nr 8708 (som delar till motorfordon).

Det bör observeras att urfjädrar på grund av bestämmelserna i anm. 2 b till denna avdelning inte omfattas av avdelningen utan förs till nr 9114.

Förutom de varor som är uppräknade i anm. 1 till denna avdelning omfattar avdelningen inte heller:

a)	amalgamer av oädla metaller (nr 2853);
b)	kolloidala suspensioner av oädla metaller (i allmänhet nr 3003 eller 3004);
c)	tandcement och andra tandfyllningsmedel (nr 3006);
d)	strålningskänsliga fotografiska plåtar av metall för exempelvis klichétillverkning (nr 3701);
e)	blixtljuspreparat för fotobruk enligt nr 3707;
f)	metalliserat garn (nr 5605); vävnader av sådant garn eller av metalltråd, av sådana slag som används i kläder, som inredningsvävnader eller för liknande ändamål (nr 5809);
g)	broderier och andra varor som är upptagna i elfte avd., av metalltråd;
h)	delar till skodon, andra än sådana som är omnämnda i anm. 2 till 64 kap. (t.ex. skoskyddare, snörhålsringar, hakar och spännen) (nr 6406);
ij)	mynt (nr 7118);
k)	avfall och skrot av galvaniska element, batterier och elektriska ackumulatorer (nr 8549);
l)	borstar med borstmaterial av metalltråd (nr 9603).

72 kap. Järn och stål

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar järnhaltiga legeringar form av tackjärn, spegeljärn, ferrolegeringar och andra råmaterial (underavdelning I) samt vissa av järn- och stålindustrin tillverkade varor (göt och andra obearbetade produkter, halvfärdiga produkter och de viktigaste produkterna som framställs direkt av dessa) av järn eller olegerat stål (underavdelning II), av rostfritt stål (underavdelning III) och av annat legerat stål (underavdelning IV).

Produkter som är vidare bearbetade, såsom gjutna eller smidda varor etc., spont, profiler som är framställda genom svetsning, banbyggnadsmateriel för järnvägar eller spårvägar samt rör, klassificeras enligt 73 kap. eller i vissa fall enligt andra kapitel.

Som råvaror används inom järn- och stålindustrin olika naturliga järnmalmer (järnoxider, järnoxidhydrater och järnkarbonater) vilka är uppräknade i anv. till nr 2601, kisbränder (sintrade järnoxider som återstår sedan svavlet bränts bort från svavelkis eller andra naturliga järnsulfider, såsom markasit och magnetkis) samt avfall och skrot av järn eller stål.

I. Utvinning av järn genom reduktion av järnmalm

Järn utvinns ur järnmalm genom reduktion av denna antingen i smält fas till tackjärn (i masugnar eller elektriska ugnar) eller i fast fas till en porös produkt (järnsvamp) eller till oregelbundna stycken. Endast vid behov av järn av mycket hög renhetsgrad för speciell användning (t.ex. inom den kemiska industrin) utvinns detta genom elektrolys eller andra kemiska processer.

A.	Utvinning av järn ur järnmalm genom masugnsprocessen Det mesta av det järn som erhålls ur järnmalm utvinns fortfarande genom masugnsprocessen. Vid denna process används huvudsakligen malm som råmaterial, men skrot, förreducerad järnmalm samt annat järnhaltigt avfall kan också användas. Som reduktionsmedel i masugnar används huvudsakligen koks, ibland i kombination med små mängder stenkol eller flytande eller gasformiga kolväten. Ur masugnen tappas smält tackjärn (råjärn). Biprodukterna utgörs av slagg, masugnsgas och masugnsstoft. Det mesta av det smälta tackjärn som framställs i masugn omvandlas direkt till stål i stålverk. En del används i gjuterier för framställning av götkokiller, gjutjärnsrör etc. Återstoden gjuts till tackor eller block i gjutmaskiner eller sandformar, omvandlas till oregelbundna stycken eller granuleras genom att hällas i vatten. Tackjärn i fast form omsmälts tillsammans med järn- eller stålskrot antingen i stålverk för framställning av stål eller i gjuterier (i kupolugnar eller elektriska ugnar) för att omvandlas till gjutgods.
B.	Utvinning av järn ur järnmalm i anläggningar för direkt reduktion I motsats till ovan beskrivna process används här vanligen flytande eller gasformiga kolväten eller stenkol som reduktionsmedel, alltså ingen koks. Vid ifrågavarande processer är reduktionstemperaturen lägre, så att de framställda produkterna (i allmänhet benämnda järnsvamp) erhålls genom reduktion i fast fas i form av förreducerade pelletar eller porösa, oregelbundna stycken, utan att ha passerat smält tillstånd. På grund härav är deras kolhalt vanligen lägre än hos tackjärn som har framställts i masugn (där den smälta metallen är i nära kontakt med kolet). Det mesta av dessa råmaterial smälts i stålverk och omvandlas till stål.

Utvinning av järn ur järnmalm genom masugnsprocessen
Det mesta av det järn som erhålls ur järnmalm utvinns fortfarande genom masugnsprocessen. Vid denna process används huvudsakligen malm som råmaterial, men skrot, förreducerad järnmalm samt annat järnhaltigt avfall kan också användas. Som reduktionsmedel i masugnar används huvudsakligen koks, ibland i kombination med små mängder stenkol eller flytande eller gasformiga kolväten.
Ur masugnen tappas smält tackjärn (råjärn). Biprodukterna utgörs av slagg, masugnsgas och masugnsstoft.
Det mesta av det smälta tackjärn som framställs i masugn omvandlas direkt till stål i stålverk.
En del används i gjuterier för framställning av götkokiller, gjutjärnsrör etc.
Återstoden gjuts till tackor eller block i gjutmaskiner eller sandformar, omvandlas till oregelbundna stycken eller granuleras genom att hällas i vatten.
Tackjärn i fast form omsmälts tillsammans med järn- eller stålskrot antingen i stålverk för framställning av stål eller i gjuterier (i kupolugnar eller elektriska ugnar) för att omvandlas till gjutgods.

Utvinning av järn ur järnmalm i anläggningar för direkt reduktion
I motsats till ovan beskrivna process används här vanligen flytande eller gasformiga kolväten eller stenkol som reduktionsmedel, alltså ingen koks.
Vid ifrågavarande processer är reduktionstemperaturen lägre, så att de framställda produkterna (i allmänhet benämnda järnsvamp) erhålls genom reduktion i fast fas i form av förreducerade pelletar eller porösa, oregelbundna stycken, utan att ha passerat smält tillstånd. På grund härav är deras kolhalt vanligen lägre än hos tackjärn som har framställts i masugn (där den smälta metallen är i nära kontakt med kolet). Det mesta av dessa råmaterial smälts i stålverk och omvandlas till stål.

II. Stålframställning

Tackjärn i smält (råjärn) eller fast form samt de järnprodukter som erhålls genom direkt reduktion (järnsvamp) utgör, tillsammans med avfall och skrot, utgångsmaterialen för framställning av stål. Till dessa material sätts vissa slaggbildande ämnen såsom osläckt kalk, flusspat, desoxidationsmedel (t.ex. ferromangan, ferrokisel eller aluminium) samt olika legeringsämnen.

Stålframställningsprocesserna kan indelas i två huvudkategorier, nämligen konverterprocesser vid vilka det smälta tackjärnet (råjärnet) raffineras (färskas) i en konverter eller genom inblåsning av luft, samt andra processer, såsom martinprocessen och elektrostålprocessen.

Konverterprocesserna kräver ingen yttre värmekälla. Dessa används då chargen består huvudsakligen av smält tackjärn (råjärn). Oxidationen av vissa grundämnen som finns i tackjärnet alstrar tillräcklig värme för att hålla stålet i flytande form och till och med för att smälta tillsatt skrot. Till dessa processer hör sådana i vilka rent syre blåses in i smältan (Linz-Donawitz-processerna: LD eller LDAC, OBM, OLP, Kaldo m.fl.) samt sådana i vilka luft, ibland berikad med syre, blåses in (thomas- och bessemerprocesserna). De sistnämnda håller nu på att bli föråldrade.

I processerna av den andra kategorin behövs emellertid en yttre värmekälla. Dessa processer används när chargen består av råmaterial i fast form (t.ex. avfall och skrot av järn, järnsvamp och tackjärn i fast form).

De två viktigaste processerna i denna kategori är martinprocessen, i vilken värmen erhålls genom förbränning av tjockolja eller gas, samt ljusbågs- eller induktionsugnsprocesserna, i vilka värmen alstras på elektrisk väg.

Vid framställning av vissa stålsorter kan två olika processer tillämpas efter varandra (duplexprocess). Färskningen kan exempelvis påbörjas i en martinugn och avslutas i en elektrisk ugn, eller också kan stål som har smälts i en elektrisk ugn föras över till en speciell konverter där avkolningen fullbordas genom att blåsa syre och argon på chargen (en process som används exempelvis vid framställning av rostfritt stål).

Många nya processer har utvecklats för framställning av stål med speciell sammansättning eller med speciella egenskaper. Bland dessa processer märks smältning med elektrisk ljusbåge i vakuum, smältning i elektronstråleugn samt elektroslaggprocessen. I alla dessa processer erhålls stålet från en självförtärande elektrod, varifrån det droppar ner i en vattenkyld götkokill. Kokillen kan vara tillverkad i ett stycke eller också kan bottnen avlägsnas, så att det stelnade götet kan tas ut underifrån.

Det flytande stål som erhålls vid ovannämnda processer tappas i allmänhet, eventuellt efter ytterligare färskning, i en s.k. skänk. På detta stadium kan legeringsämnen eller desoxidationsmedel, i fast eller flytande form, tillsättas. Detta kan ske i vakuum för att undvika gasformiga föroreningar.

Stål som har erhållits genom alla dessa processer delas upp efter sitt innehåll av legeringsämnen i olegerat stål och legerat stål (rostfritt och annat). De kan vidare delas upp efter sina speciella egenskaper i t.ex. automatstål, kisellegerat stål för elektriska ändamål, snabbstål och kiselmanganstål.

III. Framställning av göt och andra obearbetade produkter samt av halvfärdiga produkter

Även om smält stål kan gjutas (i gjuterier) till sin slutliga form i gjutformar (stålgjutgods) gjuts huvuddelen av det smälta stålet till göt i götkokiller.
I gjutnings- eller tappningsskedet och i stelningsskedet indelas stål i tre huvudgrupper: otätat stål, tätat stål och halvtätat stål.
Otätat stål benämns så emedan det under och efter tappningen pågår en reaktion mellan den järnoxid och det kol som är lösta i stålet varvid gasblåsor bildas. I stelningsstadiet koncentreras föroreningarna till mitten och den övre halvan av götet. Det yttre lagret, vilket inte innehåller föroreningar, ger sedermera de valsade produkter som framställs av dessa göt en bättre yta (låg andel ytfel). Detta stål, som är relativt billigt att framställa, används också för kallvalsning.
I många fall kan inte stål gjutas på ett tillfredsställande sätt i otätat tillstånd. Detta gäller i synnerhet legerat stål och kolrikt stål. I sådana fall måste stålet tätas, dvs. desoxideras. Desoxidation kan ske genom behandling i vakuum, men den åstadkoms vanligen genom tillsats av ämnen, såsom kisel, aluminium, kalcium eller mangan. På detta sätt fördelas föroreningarna mera jämnt i götet och därigenom är man säkrare på att stålet har samma egenskaper rakt igenom, vilket är av betydelse vid vissa användningar.
Vissa stålsorter är delvis desoxiderade och sägs då vara halvtäta.
Sedan göten har stelnat och deras temperatur är densamma rakt igenom, valsas de till halvfärdiga produkter (blooms, billets, rundstål, slabs, platiner) i götvalsverk eller grovvalsverk eller bearbetas till halvfärdiga smidesstycken av en hejare eller i en smidespress.
En ökande mängd stål gjuts direkt till halvfärdiga produkter i maskiner för kontinuerlig gjutning (stränggjutning). Formen på tvärsnittet hos dessa produkter kan i vissa fall ligga nära tvärsnittet hos färdiga produkter. Halvfärdiga produkter som har erhållits genom stränggjutning kan kännas igen på utseendet hos ytan, vilken vanligen uppvisar tvärgående ringar av varierande färg på mer eller mindre regelbundna avstånd, samt också på utseendet hos tvärsnittet, vilket vanligen uppvisar radiell kristallbildning som en följd av den snabba avkylningen. Stränggjutet stål är alltid tätat.

IV. Framställning av färdiga produkter

Halvfärdiga produkter och, i vissa fall, göt omvandlas sedermera till färdiga produkter.

Dessa indelas i allmänhet i platta produkter (universalstål, plåtämnen i rullar, plåt och band) och långa produkter (stång, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar, annan stång, profiler och tråd).

Dessa produkter erhålls genom plastisk deformation, antingen i varmt tillstånd, av göt eller halvfärdiga produkter (genom varmvalsning, smidning eller varmdragning), eller i kallt tillstånd, av varmbearbetade produkter (genom kallvalsning, strängpressning, tråddragning eller blankdragning), i vissa fall följd av färdigbehandling (t.ex. stång som är färdigbehandlad genom centerless-slipning eller precisionssvarvning).

Enligt anm. 3 till detta kapitel skall järn- och stålprodukter som har framställts genom elektrolys, pressgjutning eller sintring klassificeras, alltefter formen, sammansättningen och utseendet, enligt de tulltaxenummer i detta kapitel som är tillämpliga för liknande produkter som är framställda genom varmvalsning.

Vid tillämpning av denna anmärkning skall med där förekommande uttryck förstås:

Pressgjutning (tryckgjutning).
Vid detta förfarande sprutas en legering i smält eller degigt tillstånd in i en form (pressgjutningsverktyg) under mer eller mindre högt tryck.
Ett sådant förfarande underlättar massproduktion och ger precisa dimensioner.
Sintring.
Detta är ett pulvermetallurgiskt förfarande, varvid en produkt som har formats av hoppressat pulver upphettas i en speciell ugn.
Detta förfarande, genom vilket det sintrade materialet erhåller sina slutliga egenskaper, äger rum vid bestämd temperatur, under viss tid och i speciell atmosfär. Därvid åstadkoms en agglomerering av pulvret till kompakt form. Sintring kan också utföras i vakuum.

A. Plastisk deformation i varmt tillstånd.

Med varmvalsning förstås valsning vid temperaturer som ligger mellan temperaturgränserna för snabb rekristallisering och begynnande smältning. Spännvidden mellan dessa temperaturer är beroende av ett flertal faktorer, t.ex. stålets sammansättning. I regel uppgår arbetsstyckets temperatur vid varmvalsning till omkring 900 °C.
Med smidning förstås deformation av metallen i varmt tillstånd med hjälp av fallhammare (hejare) eller i smidespressar, varvid föremål av vilken form som helst kan erhållas.
Vid varmdragning upphettas stålet och får passera genom en dragskiva, varvid stång, rör och profiler av olika form erhålls.
Med varmsänksmidning menas framställning av metallföremål (vanligen på löpande band) genom formning i varmt tillstånd av avkapade ämnen i sänken (öppna eller hopsatta) med hjälp av speciella verktyg. Arbetet, som utförs genom slag eller genom pressning, sker vanligen stegvis efter förberedande valsning, hamring, handsmidning eller bockning.

B. Plastisk deformation i kallt tillstånd.

Kallvalsning utförs vid omgivningens temperatur, dvs. under omkristalliseringstemperaturen.
Med kallsänksmidning menas framställning i kallt tillstånd av metallföremål genom förfaranden som liknar dem som är beskrivna i punkt A 4 ovan.
Strängpressning, som i allmänhet utförs i kallt tillstånd, är en metod för deformering av stål under högt tryck mellan en matris och ett pressverktyg, varvid metallen befinner sig i ett utrymme som är slutet på alla sidor utom den sida genom vilken metallen passerar under det att den antar önskad form.
Tråddragning är en bearbetning som utförs i kallt tillstånd och vid vilken stång i oregelbundet upprullade ringar i hög hastighet dras genom en eller flera dragskivor, varvid erhålls tråd med mindre diameter som sedan rullas upp i ringar eller på spolar.
Blankdragning är en bearbetning som utförs i kallt tillstånd och vid vilken stång, även i raka längder, dras (med relativt låg hastighet) genom en eller flera dragskivor, varvid erhålls produkter med mindre tvärsnitt eller med tvärsnitt av annan form.

Kallbearbetade produkter kan skiljas från varmbearbetade genom följande kännetecken:

–	ytan hos kallbearbetade produkter har ett bättre utseende än ytan hos produkter som har framställts genom ett varmbearbetningsförfarande och har aldrig någon glödspånshinna (glödskal);
–	dimensionstoleranserna är mindre för kallbearbetade produkter;
–	tunna plåtar och band är vanligen framställda genom kallvalsning;
–	en mikroskopisk undersökning av kallbearbetade produkter visar en tydlig deformering av kristallerna och en kristallorientering som är parallell med bearbetningsriktningen. Däremot uppvisar produkter som har erhållits vid varmbearbetning nästan regelbundna kristaller till följd av rekristalliseringen.

Dessutom har kallbearbetade produkter följande egenskaper, vilka dock även förekommer hos vissa varmvalsade eller varmdragna produkter:

a)	till följd av bearbetningens art är kallbearbetade produkter mycket hårda och har stor draghållfasthet; dessa egenskaper kan dock minska avsevärt om de värmebehandlas;
b)	brottöjningen är mycket liten hos kallbearbetade produkter; den är dock större hos produkter som har undergått lämplig värmebehandling.

Den mycket lätta kallvalsning, "glättning" (eng. "skin pass" eller "pinch pass") som vissa varmvalsade platta produkter får undergå utan märkbar reducering av tjockleken ändrar inte varornas karaktär av varmvalsade produkter. Denna kallvalsning under ringa tryck påverkar endast produkternas yta, medan egentlig kallvalsning förändrar kristallstrukturen hos den bearbetade metallen genom att valsningen avsevärt reducerar tvärsnittets tjocklek.

C. Vidare bearbetning

De färdiga produkterna kan underkastas ytterligare avslutande bearbetning eller bearbetas till andra varor genom en rad förfaranden såsom:

mekanisk bearbetning, dvs. svarvning, fräsning, slipning, perforering, stansning, falsning, kalibrering etc. Det bör emellertid observeras att grovsvarvning enbart för att avlägsna glödspånshinnan (glödskalet) samt grovgradning inte anses utgöra sådana bearbetningar som påverkar klassificeringen;

ytbehandling och andra behandlingar, inbegripet plätering, för att förbättra metallens egenskaper eller utseende, skydda den mot rost och korrosion, etc. Om inte annat är föreskrivet i texten till vissa tulltaxenummer påverkar sådana behandlingar inte varornas klassificering enligt deras respektive nummer. Bland dessa behandlingar märks:

glödgning, härdning, anlöpning, sätthärdning, nitrering och liknande värmebehandlingar för att förbättra metallens egenskaper;

avlägsnande av glödspån (glödskal), betning, skalning och andra förfaranden för att ta bort den oxidhinna eller -skorpa som har bildats vid uppvärmningen av metallen;

bestrykning som enbart är avsedd att skydda produkterna mot rost eller annan oxidering, att förhindra glidning under transporten och att underlätta handhavandet, t.ex. bestrykning med färg som innehåller rostmotverkande pigment (blymönja, zinkpulver, zinkoxid, zinkkromat, järnmönja etc.) eller med opigmenterade bestrykningsmedel på basis av olja, fett, vax, paraffin, grafit, tjära eller bitumen;

avslutande ytbehandling, t.ex.:

(i)

polering, glättning och liknande behandling;

(ii)

oxidering på konstgjord väg (genom olika kemiska processer, såsom nedsänkning i en oxiderande lösning), patinering, blåanlöpning, brunering och bronsering (med olika metoder), varvid på ytan av produkten bildas ett oxidskikt som förbättrar varans utseende. Dessa förfaranden ökar motståndskraften mot rost;

(iii)

kemiska ytbehandlingar, såsom:

–	fosfatering, en metod som består i att produkten sänks ned i en lösning som innehåller bl.a. fosforsyra och vissa salter, i synnerhet av mangan, järn eller zink; alltefter nedsänkningens varaktighet och badets temperatur benämns metoden parkerisering eller bonderisering;
–	oxalsyrabehandling, borsyrabehandling etc., metoder somliknar fosfatering och vid vilka lämpliga salter och syror kommer till användning;
–	kromsyrabehandling, en metod som består i att produkten sänks ned i en lösning av huvudsakligen kromsyra eller dess salter. Denna metod används exempelvis för att överdra stålplåt med zink.

Dessa kemiska ytbehandlingar har fördelen att de skyddar metallytan och underlättar senare deformerande kallbearbetning av produkterna samt också anbringandet av färg eller andra ickemetalliska skyddsöverdrag.

(iv)

metallbeläggning (metallisering), vilken huvudsakligen utförs genom något av följande förfaranden:

–	nedsänkning i ett bad med smält metall eller metallegering, t.ex. varmförzinkning, varmförtenning, varmförblying och aluminering;
–	elmetallisering (katodisk utfällning av överdragsmetallen på den produkt som skall beläggas genom elektrolys av en lämplig metallsaltlösning), t.ex. med zink, kadmium, tenn, bly, krom, koppar, nickel, guld eller silver;
–	diffusionsbeläggning, vilken sker genom upphettning av den produkt som skall beläggas tillsammans med pulver av överdragsmetallen, t.ex. sherardisering (för zinköverdrag), kalorisering (för aluminiumöverdrag) och kromering (för kromöverdrag);
–	sprutmetallisering (finfördelning av smält metall och sprutning av denna på den produkt som skall beläggas), t.ex. Schoops metallsprutningsmetod samt gaspistol-, ljusbågs- och plasmametoderna, ävensom sprutning på elektrostatisk väg;
–	metallisering genom förångning av beläggningsmetallen i vakuum;
–	metallisering genom att bombardera beläggningsmetallen med joner i en glimurladdning;
–	beläggning genom katodförstoftning av metall (sputtering);

(v)

beläggning med ickemetalliska ämnen, t.ex. emaljering, fernissning, lackering, målning, tryckning, beläggning med keramiskt material eller plast, inbegripet speciella processer såsom glimurladdning, elektrofores, elektrostatsprutning och virvelsintring;

plätering, dvs. sammanfogning av lager av metaller med olika färg eller beskaffenhet genom molekylär interpenetration i beröringsytorna. Denna interpenetration är karakteristisk för pläterade produkter och skiljer dessa från produkter som har överdragits med metall på de sätt som är nämnda i föregående stycken (t.ex. genom vanlig elmetallisering).
Plätering kan utföras på olika sätt: beläggning med smält pläteringsmetall, följt av valsning; enkel varmvalsning av pläteringsmetallen så att denna blir effektivt hopvälld med den underliggande metallen; andra metoder för anbringande av beläggningsmetallen, följda av något mekaniskt eller termiskt förfarande för att åstadkomma hopvällning (t.ex. elektroplätering), vid vilken pläteringsmetallen (nickel, krom etc.) anbringas på den underliggande metallen genom galvanisk utfällning. Molekylär interpenetration åstadkoms sedan genom värmebehandling vid lämplig temperatur och efterföljande kallvalsning.
Järn- och stålprodukter med plätering av andra metaller än järn eller stål klassificeras enligt sina respektive nummer i 72 kap. under förutsättning att järn eller stål dominerar viktmässigt (se anm. 7 till femtonde avd.). Produkter av järn eller stål med plätering av järn eller stål av annat slag än den underliggande metallen, vilka på grund av sammansättningen av de ursprungliga produkterna eller av pläteringsmetallen skulle kunna klassificeras enligt två olika underavd. i 72 kap. (underavd. II, III eller IV) skall likaledes klassificeras efter den metall som dominerar viktmässigt (se anm. 2 till detta kapitel); som exempel kan nämnas att en stång av olegerat stål som är pläterad med rostfritt stål klassificeras i underavd. II om den förra metallen dominerar viktmässigt och i annat fall enligt underavd. III;

borttagande av smärre stycken av metallen för materialprovning;

laminering t.ex. beläggning med lager av metall på ett mellanliggande lager av viskoelastiskt material, vilket fungerar som ljudisolering etc.

Klassificeringen av järn- och stållegeringar och sammansatta varor behandlas i allm. anv. till femtonde avd.

UNDERAVDELNING I

Obearbetade material; produkter i form av granulat eller pulver

Allmänna anvisningar

Denna underavdelning omfattar:

råmaterialen för järn- och stålmetallurgin (tackjärn, spegeljärn, ferrolegeringar, produkter som har erhållits genom direkt reduktion av järnmalm samt andra porösa, järnbaserade produkter, avfall och skrot samt omsmältningsgöt), ävensom järn med en renhetsgrad av minst 99,94 viktprocent (nr 7201 – 7204);
granulat och pulver av tackjärn, spegeljärn, järn eller stål (nr 7205).

7201 Tackjärn och spegeljärn i form av tackor eller i andra obearbetade former

7201.10	- Olegerat tackjärn innehållande högst 0,5 viktprocent fosfor
7201.20	- Olegerat tackjärn innehållande mer än 0,5 viktprocent fosfor
7201.50	- Legerat tackjärn; spegeljärn

A. Tackjärn

Tackjärn är definierat i anm. 1 a till detta kapitel. Kromstål som innehåller mer än 2 % kol skall dock, som framgår av anm. 1 d till detta kapitel, klassificeras som legerat stål enligt underavd. IV.
Tackjärn är det viktigaste råmaterialet för järn- och stålindustrin. Det framställs huvudsakligen genom reduktion och smältning av järnmalm i masugnar eller genom smältning av järn- och stålskrot i elektriska ugnar eller kupolugnar. Det utgör en legering av järn och kol och innehåller också andra grundämnen, såsom kisel, mangan, svavel och fosfor, vilka härrör från malmen, skrotet, flussmedlet eller bränslet. Det kan också innehålla andra grundämnen, såsom krom och nickel, vilka tillsätts för att ge järnet speciella egenskaper.
Numret omfattar både tackjärn i det skick i vilket det erhålls direkt från masugnen etc. (råjärn) och sådant tackjärn som har mer eller mindre renats genom omsmältning eller legerats eller som utgör en blandning av olika slags tackjärn, under förutsättning att metallens sammansättning motsvarar definitionen i anm. 1 a. Tackjärn kan förekomma i form av tackor, block eller oregelbundna stycken, även krossade, eller i smält tillstånd, men numret omfattar inte artiklar som är formade på annat sätt (t.ex. gjutjärnsrör eller andra produkter av järngjutgods).
Tackjärn har en karakteristisk sprödhet och är inte smidbart. Dessa brister kan i viss utsträckning avhjälpas genom glödgning, varigenom produkten på ytan erhåller vissa av stålets egenskaper. Produkten kallas aducerat gjutgods ("whiteheart" eller "blackheart"). Denna behandling används i praktiken i allmänhet på gjutna artiklar, vilka klassificeras enligt andra nummer, men allt aducerat gjutgods i form av obearbetade tackor etc. förs till detta nummer, under förutsättning att kolhalten överstiger 2 viktprocent.
Legerat tackjärn är sådant tackjärn som innehåller ett eller flera av de grundämnen som är omnämnda i kompletterande anm. 1 a till detta kapitel inom där angivna gränser (efter vikten räknat).

B. Spegeljärn

Spegeljärn är definierat i anm. 1 b till detta kapitel. Det anses inom branchen ibland som en ferrolegering men klassificeras enligt samma nummer som tackjärn, därför att det i allmänhet erhålls direkt ur malm.

Spegeljärn används huvudsakligen vid ståltillverkning för desoxidering och uppkolning av järn samt för framställning av legeringar. Det har på grund av den höga manganhalten speglande brottyta och förekommer i samma former som tackjärn.

7202 Ferrolegeringar

	- Ferromangan:
7202.11	- - Innehållande mer än 2 viktprocent kol
7202.19	- - Annat
	- Ferrokisel (kiseljärn):
7202.21	- - Innehållande mer än 55 viktprocent kisel
7202.29	- - Annat
7202.30	- Ferrokiselmangan
	- Ferrokrom:
7202.41	- - Innehållande mer än 4 viktprocent kol
7202.49	- - Annat
7202.50	- Ferrokiselkrom
7202.60	- Ferronickel
7202.70	- Ferromolybden
7202.80	- Ferrovolfram och ferrokiselvolfram
	- Andra slag:
7202.91	- - Ferrotitan och ferrokiseltitan
7202.92	- - Ferrovanadin
7202.93	- - Ferroniob
7202.99	- - Andra

Ferrolegeringar är definierade i anm. 1 c till detta kapitel.
Ferrolegeringar skiljer sig från tackjärn genom att de innehåller endast en mindre mängd järn, som endast tjänstgör som "lösningsmedel" för stora kvantiteter av legeringsämnen (t.ex. mangan, krom, volfram, kisel, bor eller nickel) och genom att de får innehålla 2 viktprocent kol eller mindre.

Ferrolegeringar används normalt inte för valsning, smidning eller annan bearbetning, åtminstone inte industriellt, även om vissa av dem är smidbara. De används inom järn- och stålindustrin huvudsakligen för tillsättning av bestämda mängder av legeringsämnen till stål eller tackjärn för att ge dessa speciella egenskaper. Ferrolegeringar används i allmänhet i sådana fall då det skulle vara opraktiskt eller oekonomiskt att använda legeringsämnena i rent tillstånd. Vissa ferrolegeringar används också som desoxidationsmedel eller som medel för avlägsnande av svavel eller kväve. Andra åter används vid svetsning eller för metallbeläggning.

Vissa ferrolegeringar kan direkt användas för gjutning. Ferrolegeringar förs till detta nummer endast då de föreligger i form av tackor, gösar, oregelbundna stycken eller liknande obearbetade former eller i form av granulat eller pulver eller i former som har erhållits genom kontinuerlig gjutning (t.ex. billets).

Ferrokisel (kiseljärn) används också, i form av pulver med sfäriska korn vilkas yta har härdats i en speciell process, vid gravimetrisk separation (selektiv flotation) av malm. Även sådant ferrokisel förs emellertid till detta nummer.

Numret omfattar också ferrolegeringar som först har sönderdelats till granulat eller pulver och som sedan har agglomererats till briketter, cylindrar, tunna plattor etc. med hjälp av cement eller andra bindemedel. Dessa produkter kan också vara försatta med exotermiska ämnen.

Även om vissa ferrolegeringar (t.ex. ferromangan och ferrokisel) kan framställas i masugnar, tillverkas de vanligen i elektriska ugnar eller genom aluminotermisk reduktion i deglar etc.

De viktigaste ferrolegeringarna är:

ferromangan;
ferrokisel;
ferrokiselmangan;
ferrokrom;
ferrokiselkrom;
ferronickel;
ferromolybden;
ferrovolfram och ferrokiselvolfram;
ferrotitan och ferrokiseltitan;
ferrovanadin;
ferroniob;
ferrokiselmagnesium och ferrokiselkalcium.

Numret omfattar inte:

a)	kemiska produkter som används för samma ändamål och på samma sätt som ferrolegeringar, såsom molybdenoxid, kalciummolybdat och kiselkarbid, ävensom, om de innehåller mindre än 4 viktprocent järn, kalciumsilicid och mangansilicid (28 kap.);
b)	ferrouran (nr 2844);
c)	järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar i alla former (nr 3606);
d)	produkter som i vissa länder ibland benämns "ferronickel" eller "ferronickelkrom" men som är smidbara och normalt inte används som tillsatsämnen inom järn- och stålmetallurgin (nr 7218 – 7229 eller 75 kap.).

7203 Produkter erhållna genom direkt reduktion av järnmalm (järnsvamp) samt andra porösa, järnbaserade produkter i form av oregelbundna stycken eller pelletar eller i liknande former; järn med en renhetsgrad av minst 99,94 viktprocent i form av oregelbundna stycken eller pelletar eller i liknande former

7203.10	- Produkter erhållna genom direkt reduktion av järnmalm (järnsvamp)
7203.90	- Andra slag

Detta nummer omfattar produkter som är framställda genom reduktion av järnmalm utan smältning (se allm. anv. till detta kapitel, avsnitt I B). Dessa produkter erhålls av malm i form av oregelbundna stycken eller granulat eller av anrikad malm i form av briketter eller pelletar. De innehåller vanligen mer än 80 viktprocent metalliskt järn och har en porös struktur (järnsvamp). De används för tillverkning av stål. Produkterna enligt detta nummer i form av briketter eller pelletar bör inte förväxlas med briketter och pelletar av anrikad malm enligt nr 2601. De förra skiljer sig från de senare framför allt genom brottytans blanka utseende.

Produkter som har erhållits genom direkt reduktion av järnmalm kan lätt skiljas från andra porösa järnbaserade produkter (erhållna genom s.k. atomisering av smält tackjärn) genom det förhållandet att de förra har en grov och porös yta, medan de senare har en rundad yta som klart visar att de passerat smält tillstånd.

Numret omfattar också mycket rent järn (dvs. järn med en halt av föroreningar av högst 0,06 %). Detta slag av järn, vilket används i forskningslaboratorier och inom vissa grenar av järnbearbetningsindustrin (t.ex. inom pulvermetallurgin), är ett bra utdrygningsmedel för metaller.

Numret omfattar inte heller stålull (nr 7323).

7204 Avfall och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av järn eller stål

7204.10	- Avfall och skrot av gjutjärn
	- Avfall och skrot av legerat stål:
7204.21	- - Av rostfritt stål
7204.29	- - Annat
7204.30	- Avfall och skrot av förtent järn eller stål
	- Annat avfall och skrot:
7204.41	- Svarvspån, hyvelspån, flisor, fräsavfall, sågspån, filspån, klipp- och stansrester, även i paket
7204.49	- - Annat
7204.50	- Omsmältningsgöt

A. Avfall och skrot

Numret omfattar avfall och skrot (enligt definition i anm. 8 a till femtonde avd.) av järn eller stål.
Sådant avfall och skrot av järn eller stål är av skiftande slag och i allmänhet i form av:

avfall och skrot från tillverkning eller mekanisk bearbetning av järn och stål (t.ex. avkapade ändar, fil- och svarvspån);

varor av järn eller stål som är slutgiltigt oanvändbara för sitt ursprungliga ändamål på grund av skada, sönderdelning, slitage eller annan orsak och avfall och skrot av sådana varor. Avfall och skrot av järn eller stål är vanligen bearbetat på något av följande sätt för att anpassa det till de dimensioner och kvaliteter som användarna behöver:

a)	skärning (även gasskärning) eller klippning av tunga eller långa stycken;
b)	hoppressning till balar, särskilt i fråga om lätt skrot, med hjälp av exempelvis en hydraulisk press;
c)	fragmentering av motorfordonskarosserier och annat lätt skrot, åtföljd av separering (även magnetisk) för att erhålla en produkt som har hög densitet och är tämligen ren;
d)	krossning och agglomerering till briketter av filspån och svarvspån av järn eller stål;
e)	sönderslagning av gamla artiklar av järn.

Avfall och skrot används i allmänhet för återvinning av metall genom omsmältning eller för tillverkning av kemikalier.

Numret omfattar emellertid inte varor som med eller utan reparation eller renovering kan återanvändas för sina ursprungliga ändamål eller för annat ändamål. Det omfattar inte heller artiklar som kan formas till andra varor utan att först ha återvunnits som metall. Sålunda omfattar numret inte t.ex. stålkonstruktioner som är användbara efter utbyte av förslitna delar; begagnade järnvägsräler som är användbara som gruvstöttor eller som kan omformas till andra artiklar genom omvalsning; stålfilar som kan användas på nytt efter rengöring och skärpning.

Numret omfattar inte heller:

a)	slagg, glödspån (glödskal) och annat avfall från järn- och ståltillverkning, även om det är lämpligt för återvinning av metallen (nr 2619);
b)	avfall och skrot som inte kan användas direkt inom järn- och stålindustrin på grund av att det är radioaktivt (nr 2844);
c)	brottstycken av tackjärn eller spegeljärn (nr 7201).

B. Omsmältningsgöt

Dessa produkter är definierade i anm. 1 g till detta kapitel. De består av göt eller tackor, vanligen av höglegerat stål, som har erhållits genom omsmältning och gjutning av fint avfall (t.ex. filspån eller fina svarvspån). Produkterna valsas inte utan används som tillsatsmedel vid ståltillverkning. De har en grov, ojämn yta med blåsor, sprickor och gropar, vilka har uppstått genom att gjutningen har utförts i använda götkokiller. Gjutningen till götform görs utan ingöt. Följaktligen uppvisar göten inga spår efter sjunkhuvuden eller gjuthuvuden utan har oregelbundna ytor, ibland med en fördjupning i den övre. Denna yta har ofta små kratrar i vilka man kan se inneslutningar av porös slagg.

7205 Granulat och pulver av tackjärn, spegeljärn, järn eller stål

7205.10	- Granulat
	- Pulver:
7205.21	- - Av legerat stål
7205.29	- - Annat

A. Granulat

Granulat är definierat i anm. 1 h till detta kapitel.
Detta nummer omfattar granulat, dvs. en vara som består av mer eller mindre runda korn eller av skarpkantade korn.
De runda kornen framställs genom att flytande järn eller stål hälls i kallt vatten eller mot en ångstråle, de skarpkantade kornen genom krossning av runda korn eller genom krossning i kallt tillstånd av plåt etc. av härdad metall.
Dessa varor förs hit, även om de är sorterade efter storlek.

Granulat används för rengöring av metaller och för borttagande av glödspån från dessa eller för ythärdning (kulblästring) av metall, för polering eller gravering av metall eller glas, för bearbetning av sten etc. Det används ibland också som tillsats till betong för att öka dennas hållbarhet eller för att öka ogenomträngligheten för röntgen- eller gammastrålar.

Detta nummer omfattar också korta avhugg av järn- eller ståltråd ("wire pellets"), vilka används för ovannämnda ändamål.

B. Pulver

Pulver är definierat i anm. 8 b till femtonde avd.
Pulver av tackjärn, spegeljärn, järn eller stål utgör material som är lämpliga för sammanpressning eller agglomerering och som framställs genom s.k. atomisering av smält järn eller stål, genom reduktion av järnoxider (torr process), genom krossning av tackjärn, järnsvamp eller ståltråd, genom utfällning (våt process), genom sönderdelning av järnkarbonyl, genom elektrolys av vattenlösningar av järnsalter eller genom pulverisering av järn eller stål (även av filspån).
Pulveriserat järn och stål (inbegripet pulveriserad järnsvamp) kan sintras till diverse artiklar, t.ex. kärnor för elektromagnetiska spolar till telefonapparater, magnetapparater etc. Produkten används också vid tillverkning av svetselektroder och svetspulver, inom den kemiska industrin (i synnerhet som reduktionsmedel) och ibland vid beredning av farmaceutiska produkter (pulver som har erhållits genom pulverisering av filspån).

Numret omfattar inte:

a)	radioaktivt järnpulver (isotoper) (nr 2844);
b)	järnpulver som föreligger som medikamenter enligt nr 3003 eller3004;
c)	granulat och pulver av ferrolegeringar (nr 7202);
d)	filspån och svarvspån av järn eller stål (nr 7204);
e)	små defekta kullagerkulor, vilka, även om de ofta används för samma ändamål som granulat, klassificeras enligt nr 7326 i överensstämmelse med anm. 6 till 84 kap. Sådana kulor skiljer sig från granulat genom att de har ett mera regelbundet och färdigarbetat utseende och är tillverkade av stål av högre kvalitet.

UNDERAVDELNING II

Järn och olegerat stål

Allmänna anvisningar

Denna underavdelning omfattar produkter av järn eller olegerat stål, nämligen följande:

göt och andra obearbetade former, såsom smältstycken och råskenor, block och oregelbundna stycken, inbegripet stål i smält tillstånd (nr 7206);
halvfärdiga produkter, såsom blooms, billets, rundstål, slabs, platiner, grovt tillformade smidesstycken samt ämnen till profiler (nr 7207);
valsade platta produkter (nr 7208 – 7212);
stång i oregelbundet upprullade ringar (nr 7213) och annan stång (nr 7214 eller 7215);
profiler (nr 7216);
tråd (nr 7217).

7206 Järn och olegerat stål i form av göt eller i andra obearbetade former (med undantag av järn enligt nr 7203)

7206.10	- Göt
7206.90	- Andra slag

I. Göt

Göt är den obearbetade form till vilken järn eller stål gjuts efter framställningen genom någon av de processer som är beskrivna i allm. anv. till detta kapitel. Göt har vanligen kvadratiskt, rektangulärt eller åttkantigt tvärsnitt. Den ena änden är tjockare än den andra för att underlätta uttagandet ur kokillerna. Götet har regelbunden och likformig ytstruktur och saknar i allmänhet defekter.
Göt valsas eller smids i allmänhet till halvfärdiga produkter men ibland också direkt till stång, plåt eller andra färdiga produkter.

II. Andra obearbetade former

Förutom stål i smält tillstånd omfattar numret också block och oregelbundna stycken samt smältstycken och råskenor.
Block och oregelbundna stycken framställs huvudsakligen av "agglomerat" som erhålls genom direkt reduktion av järnmalm eller genom elektrolys. När huvuddelen av slaggen avlägsnas från dessa block etc., sedan järnet har upphettats till degkonsistens, i en press eller genom hopsmidning erhålls smältstycken och råskenor, vilka efter valsning ger en produkt med en karakteristisk fibrös struktur på grund av sitt innehåll av slagg. Dessa produkter är lämpliga för vissa speciella ändamål, t.ex. tillverkning av ankarkätting och lyftkrokar.

Numret omfattar inte:

a)	omsmältningsgöt (nr 7204);
b)	produkter som har erhållits genom stränggjutning (nr 7207).

7207 Halvfärdiga produkter av järn eller olegerat stål

	- Innehållande mindre än 0,25 viktprocent kol:
7207.11	- - Med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt och med en bredd av mindre än två gånger tjockleken
7207.12	- - Andra, med rektangulärt (annat än kvadratiskt) tvärsnitt
7207.19	- - Andra
7207.20	- Innehållande minst 0,25 viktprocent kol

Halvfärdiga produkter är definierade i anm. 1 ij till detta kapitel. Med uttrycket "underkastade en förberedande varmvalsning" i denna definition avses att produkterna har underkastats en valsning som har gett dem ett utseende som visar att de skall bearbetas ytterligare.

Numret omfattar blooms, billets, rundstål, slabs, platiner, grovt tillformade smidesstycken, ämnen till profiler samt alla produkter som har erhållits genom stränggjutning.

A. Blooms, billets, rundstål, slabs och platiner

Samtliga dessa produkter erhålls genom varmvalsning eller smidning av de göt, smältstycken eller råskenor som klassificeras enligt nr 7206. De utgör halvfärdiga produkter som är avsedda för ytterligare valsning eller smidning. De behöver därför inte ha exakta dimensioner. Kanterna är oskarpa och sidorna ofta konvexa eller konkava och kan ha märken som har uppkommit under tillverkningsprocessen (t.ex. märken efter valsarna).
Blooms har vanligen kvadratiskt tvärsnitt och är större än billets. De senare har antingen kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt. Både blooms och billets används för vidare valsning till stång eller profiler eller för tillverkning av smidesstycken.
Rundstål har cirkulärt eller mångsidigt tvärsnitt (med mer än fyra sidor) och används huvudsakligen som mellanprodukter för tillverkning av sömlösa stålrör. De kan skiljas från stång inte endast genom de karakteristiska kännetecken som är gemensamma för halvfärdiga produkter utan också genom det förhållandet att de vanligen levereras i längder om 1 – 2 m och att ändarna ofta är avskurna med skärbrännare, vilket inte är fallet med stång, vilken normalt kapas på ett mera omsorgsfullt sätt.
Även slabs och platiner har rektangulärt tvärsnitt men bredden hos dessa överstiger tjockleken väsentligt. Slabs är tjockare än platiner. Slabs valsas därför vanligen till grovplåt, medan platiner i allmänhet används för framställning av tunnplåt eller band. Vitplåtsplatiner används för framställning av vitplåt. Beträffande skillnaden mellan slabs och platiner och viss plåt se anv. till nr 7208 nedan.

B. Grovt tillformade smidesstycken

Dessa utgör halvfärdiga produkter med utseende av råämnen och med stora toleranser med avseende på dimensionerna. De tillverkas av block eller göt genom bearbetning med hejare eller i smidespressar. De kan utgöra igenkännliga ämnen som har grovt tillformats så att färdigvaran kan framställas utan onödigt spill. Numret omfattar emellertid endast sådana smidesstycken som behöver en ansenlig ytterligare tillformning genom smidning, pressning, svarvning etc. Det omfattar t.ex. göt som har hejats till ett plant sicksackformat ämne som erfordrar ytterligare tillformning för att bli till en vevaxel. Vevaxlar som är färdigsmidda för slutlig finbearbetning förs däremot inte hit och inte heller produkter som har erhållits genom sänksmide (smidning mellan formar), eftersom varor som har framställts på detta sätt är färdiga för slutlig finbearbetning.

C. Ämnen till profiler

Ämnen till profiler har ett tvärsnitt som är anpassat till tvärsnittet hos den färdiga produkten och som är lämpligt för det valsningsförfarande som ämnena skall underkastas. Numret omfattar exempelvis ämnen till bredflänsiga balkar.

D. Halvfärdiga produkter som har erhållits genom stränggjutning

Denna grupp omfattar alla halvfärdiga produkter av järn eller olegerat stål, oavsett form, som har erhållits genom stränggjutning.

Vid denna process överförs stålet från skänken till en gjutlåda från vilken det förs vidare till de olika gjutbanorna. I dessa ingår:

a)	en kokill utan botten, försedd med kylanordning;
b)	utanför kokillen en vattenbesprutningsanordning för kylning av den gjutna metallen;
c)	en rad drivvalsar som med jämn hastighet drar ut den stelnade metall en; samt
d)	kapmaskiner, följda av en utmatningsanordning.

Beträffande kriterier för att skilja mellan produkter som har erhållits genom stränggjutning och andra produkter, se avsnitt III i allm. anv. till detta kapitel.

7208 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, varmvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag (+)

7208.10	- I ringar eller rullar, inte vidare bearbetade efter varmvalsningen, med reliefmönster
	- Andra, i ringar eller rullar, inte vidare bearbetade efter varmvalsningen, betade:
7208.25	- - Med en tjocklek av minst 4,75 mm
7208.26	- - Med en tjocklek av minst 3 mm men mindre än 4,75 mm
7208.27	- - Med en tjocklek av mindre än 3 mm
	- Andra, i ringar eller rullar, inte vidare bearbetade efter varmvalsningen:
7208.36	- - Med en tjocklek av mer än 10 mm
7208.37	- - Med en tjocklek av minst 4,75 mm men högst 10 mm
7208.38	- - Med en tjocklek av minst 3 mm men mindre än 4,75 mm
7208.39	- - Med en tjocklek av mindre än 3 mm
7208.40	- Inte i ringar eller rullar och inte vidare bearbetade efter varmvalsningen, med reliefmönster
	- Andra, inte i ringar eller rullar och inte vidare bearbetade efter varmvalsningen:
7208.51	- - Med en tjocklek av mer än 10 mm
7208.52	- - Med en tjocklek av minst 4,75 mm men högst 10 mm
7208.53	- - Med en tjocklek av minst 3 mm men mindre än 4,75 mm
7208.54	- - Med en tjocklek av mindre än 3 mm
7208.90	- Andra slag

Valsade platta produkter är definierade i anm. 1 k till detta kapitel.

Produkter enligt detta nummer får ha underkastats följande ytbehandlingar:

avlägsnande av glödspån (glödskal), betning, skalning och andra förfaranden för att ta bort den oxidhinna eller -skorpa som har bildats vid uppvärmningen av metallen;

polering, glättning och liknande behandlingar;

oxidering på konstgjord väg (genom olika kemiska processer, såsom nedsänkning i en oxiderande lösning), patinering, blåanlöpning, brunering och bronsering (med olika metoder), varvid på ytan av produkten bildas ett oxidskikt, som också förbättrar varans utseende. Dessa förfaranden ökar motståndskraften mot rost;

kemiska ytbehandlingar, såsom:

–	fosfatering, en metod som består i att produkten sänks med i en lösning som innehåller bl.a. fosforsyra och vissa salter av mangan, järn eller zink; alltefter nedsänkningens varaktighet och badets temperatur benämns metoden parkerisering eller bonderisering;
–	oxalsyrabehandling, borsyrabehandling etc., metoder som liknar fosfatering och vid vilka lämpliga salter och syror kommer till användning.
–	kromsyrabehandling, en metod som består i att produkten sänks ned i en lösning av huvudsakligen kromsyra eller dess salter. Denna metod används exempelvis för att överdra stålplåt med zink.

Dessa kemiska ytbehandlingar har fördelen att de skyddar metallytan, underlättar senare deformation av produkterna i kallt tillstånd samt också anbringandet av färg eller andra ickemetalliska överdrag.

Valsade platta produkter enligt detta nummer kan ha reliefmönster som har uppkommit direkt vid valsningen, såsom skåror, räfflor, våffelmönster eller droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar. De får också vara bearbetade efter valsningen (t.ex. perforerade, korrugerade eller försedda med avfasade eller rundade kanter), under förutsättning att de inte härigenom har fått karaktär av varor enligt andra nummer.

Numret omfattar emellertid inte valsade platta produkter som är pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med överdrag av ickemetalliska ämnen såsom målningsfärg, emalj eller plast (nr 7210).

Numret omfattar inte heller valsade platta produkter som har pläterats med ädel metall (71 kap.).

Valsade platta produkter anses vara korrugerade när de uppvisar en regelbundet återkommande kurvig profil (t.ex. sinusformad). I fråga om dessa korrugerade produkter är bredden i korrugerat (icke utslätat) skick avgörande för klassificeringen. Numret omfattar emellertid inte plåt med skarpkantig profilering (t.ex. rätvinklig, trekantig eller trapetsformig (i allmänhet nr 7216).

Numret omfattar också valsade platta produkter av annan form än kvadratisk eller rektangulär, oavsett storleken, under förutsättning att de inte har karaktär av varor enligt andra nummer.

Numret omfattar bl.a. "plåtämnen i rullar" ("wide coils") samt plåt.

Detta nummer omfattar också universalstål ("wide flats", "universal plates").

Universalstål enligt detta nummer utgör produkter med rektangulärt tvärsnitt, inte i ringar eller rullar, som är varmvalsade på fyra sidor i slutna spår eller i universalvalsverk och som har en tjocklek av minst 4 mm och en bredd av minst 600 mm men högst 1 250 mm.

Universalstål har därför mycket rakare och jämnare sidor och skarpare kanter än plåtämnen och plåt. De omvalsas aldrig utan används i stålkonstruktioner etc. utan ytterligare bearbetning av kanterna.

"Plåtämnen i rullar" samt plåt framställs genom varmvalsning av göt, slabs och platiner, ibland följd av skärning i tvär- eller längdriktningen.

"Plåtämnen i rullar" kan skiljas från plåt genom att plåt är en plan produkt medan plåtämnen förekommer i regelbundet upprullade ringar eller rullar med nästan plana sidor.

Varmvalsade "plåtämnen i rullar" används antingen direkt på samma sätt som plåt eller bearbetas till plåt, svetsade rör eller bockade profiler.

Plåt används för skeppsbyggnad, för tillverkning av rullande järnvägsmateriel, cisterner och ångpannor samt i broar och andra konstruktioner, vilka behöver ha stor motståndskraft mot påfrestningar. Viss plåt kan ha liknande dimensioner som slabs och platiner. Sådan plåt kan emellertid skiljas från slabs och platiner genom att:

de oftast är valsade i två riktningar (på längden och på tvären eller snett), under det att slabs och platiner endast är valsade på längden (i ämnes- eller förvalsverk);
kanterna i allmänhet antingen är klippta eller skurna med skärbrännare medan slabs och platiner har runda kanter;
tjocklekstoleranserna och kraven på ytornas felfrihet är mycket stränga, under det att slabs och platiner har varierande tjocklek och uppvisar olika ytdefekter.

Numret omfattar inte:

a)	klippnät (nr 7314);
b)	ämnen till artiklar enligt 82 kap.

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 7208.10, 7208.25, 7208.26, 7208.27, 7208.36, 7208.37, 7208.38, 7208.39, 7208.40, 7208.51, 7208.52, 7208.53 och 7208.54

Förutom varmvalsning får produkter enligt dessa statistiska nummer ha underkastats följande bearbetningar och ytbehandlingar:

riktning i varmt tillstånd;

glödgning, härdning, anlöpning, sätthärdning, nitrering och liknande värmebehandlingar för att förbättra metallens egenskaper;

ytbehandlingar som, där inget annat framgår av sammanhanget, är omnämnda i punkt 1 och 2 i andra stycket i anv. till nr 7208;
Avlägsnande av glödspån (glödskal) kan utföras:

a)	genom betning med syra eller genom reduktion (kemisk eller termisk metod), med eller utan behandling med kalkmjölk;
b)	på mekanisk väg (genom hyvling, grovslipning, sandblästring etc.).

Produkter från vilka glödspån har avlägsnats på mekanisk väg har i allmänhet följande kännetecken:

a)	hyvlat stål har ljus yta med grova, parallella märken som är tydligt synbara för blotta ögat och kan förnimmas med känseln;
b)	grovslipade ytor är i allmänhet ojämna och matta. De märken som har gjorts av slipverktyget syns tydligt. Finslipning ger däremot en absolut jämn och blank yta som t.o.m. kan vara speglande. Ofta är de märken som har gjorts av verktyget praktiskt taget osynliga;

lätt kallvalsning ("skin pass" eller "pinch pass") av det slag som är beskrivet i avsnitt IV B i allm. anv. till detta kapitel;

prägling, stansning, tryckning etc. med enkla inskriptioner, t.ex. varumärken;

nedskärning till kvadratisk eller rektangulär form;

bearbetningar som har utförts endast för att upptäcka defekter i metallen.

7209 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag (+)

	- I ringar eller rullar, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen:
7209.15	- - Med en tjocklek av minst 3 mm
7209.16	- - Med en tjocklek av mer än 1 mm men mindre än 3 mm
7209.17	- - Med en tjocklek av minst 0,5 mm men högst 1 mm
7209.18	- - Med en tjocklek av mindre än 0,5 mm
	- Inte i ringar eller rullar och inte vidare bearbetade efter kallvalsningen:
7209.25	- - Med en tjocklek av minst 3 mm
7209.26	- - Med en tjocklek av mer än 1 mm men mindre än 3 mm
7209.27	- - Med en tjocklek av minst 0,5 mm men högst 1 mm
7209.28	- - Med en tjocklek av mindre än 0,5 mm
7209.90	- Andra slag

Anv. till 7208 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7209.

Beträffande kriterier för att skilja mellan kallvalsade produkter enligt detta nummer och varmvalsade produkter enligt nr 7208, se avsnitt IV B i allm. anv. till detta kapitel.

På grund av sina speciella egenskaper (blankare yta, större lämplighet för kallbearbetning, strängare toleranser, i allmänhet mindre tjocklek, högre mekanisk styrka etc.) används produkter enligt detta nummer i regel för andra ändamål än motsvarande varmvalsade produkter, vilka de alltmer tenderar att ersätta. De används i synnerhet för tillverkning av bilkarosserier, möbler, hushållsartiklar och radiatorer för centraluppvärmning samt för framställning av profiler (genom bockning eller profilering i kallt tillstånd). De är lätta att förse med överdrag (genom förtenning, elektrolysering, utfällning, fernissning, emaljering, lackering, målning, plastbeläggning etc).

Vid leveransen är de ofta glödgade eller normaliserade eller har underkastats annan värmebehandling. Om de är mycket tunna (i allmänhet med tjocklek mindre än 0,5 mm) och om ytan har betats för att göra dem lämpliga för förtenning, fernissning eller tryckning, kan de inom handeln kallas "svartplåt". Sådana produkter förekommer både i plant skick och i rullar.

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 720915, 720916, 720917, 720918, 720925, 720926, 720927 och 720928

Förutom kallvalsning får produkterna enligt dessa nummer ha underkastats följande bearbetningar och ytbehandlingar:

riktning;
glödgning, härdning, anlöpning, sätthärdning, nitrering och liknande värmebehandlingar för att förbättra metallens egenskaper;
betning;
ytbehandlingar som är omnämnda i punkt 2 i andra stycket i anv. till nr 7208;
prägling, stansning, tryckning etc. med enkla inskriptioner, t.ex. varumärken;
nedskärning till kvadratisk eller rektangulär form;
bearbetningar som har utförts endast för att upptäcka defekter i metallen.

7210 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag (+)

	- Överdragna med tenn, dock inte pläterade:
7210.11	- - Med en tjocklek av minst 0,5 mm
7210.12	- - Med en tjocklek av mindre än 0,5 mm
7210.20	- Överdragna med bly, dock inte pläterade
7210.30	- Överdragna med zink på elektrolytisk väg, dock inte pläterade
	- Överdragna med zink på annat sätt, dock inte pläterade:
7210.41	- - Korrugerade
7210.49	- - Andra
7210.50	- Överdragna med kromoxider eller med krom och kromoxider, dock inte pläterade
	- Överdragna med aluminium, dock inte pläterade:
7210.61	- - Överdragna med aluminium- zinklegeringar, dock inte pläterade
7210.69	- - Andra
7210.70	- Målade, lackerade eller plastöverdragna
7210.90	- Andra slag

Detta nummer omfattar samma slags produkter som nr 7208 och 7209, men för att klassificeras enligt nr 7210 måste de vara pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag.

Med nyssnämnda uttryck förstås i detta nummer produkter som har underkastats någon av de bearbetningar som är beskrivna i avsnitt C 2, punkt d iv, d v och e i allm. anv. till detta kapitel.

Detta nummer omfattar inte:

a)	platta produkter som är pläterade med ädel metall (71 kap.);
b)	produkter enligt nr 8310.

Förklarande anmärkningar till undernummer

Samtliga HS-nr under nr 7210

Vid tillämpning av de statistiska numren under nr 7210 skall produkter som är försedda med mer än ett slags överdrag klassificeras efter den behandling som de sist har underkastats. Kemiska ytbehandlingar som kromsyrabehandling räknas dock inte som sista behandling.

HS-nr 7210.30, 7210.41 och 7210.49

Produkter enligt HS-7210.30 har underkastats sådan bearbetning som är beskriven i avsnitt IV C, punkt 2 d (iv), andra stycket i allm. anv. till 72 kap. Produkter enligt HS-nr 7210.41 och 7210.49 har underkastats någon av de andra bearbetningarna som är beskrivna i avsnitt IV C, punkt 2 d (iv) i samma allm. anv.

För att skilja produkter som är överdragna med zink på elektrolytisk väg från produkter som har överdragits med zink på annat sätt kan följande metod användas:

–	Produkterna granskas först (ev. med mikroskop) för att se om de företer "rosor".
–	Om man upptäcker sådana är produkterna varmförzinkade (doppade i smält metall). Om inga rosor kan upptäckas ens vid 50 gångers förstoring, bör beläggningen analyseras på kemisk väg.
–	Om aluminium eller mer än 0,5 % bly påvisas är produkterna varmförzinkade. Om så inte är fallet är de överdragna med zink på elektrolytisk väg.

7211 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av mindre än 600 mm och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag (+)

	- Varmvalsade men inte vidare bearbetade:
7211.13	- - Valsade på fyra sidor eller i slutna spår, med en bredd av mer än 150 mm och med en tjocklek av minst 4 mm, inte i ringar eller rullar och utan mönster i relief
7211.14	- Andra, med en tjocklek av minst 4,75 mm
7211.19	- - Andra
	- Kallvalsade men inte vidare bearbetade:
7211.23	- - Innehållande mindre än 0,25 viktprocent kol
7211.29	- - Andra
7211.90	- Andra

Detta nummer omfattar samma slags produkter som nr 7208 och 7209 men för att klassificeras enligt nr 7211 måste de ha en bredd av mindre än 600 mm.

Anv. till nr 7208 och 7209 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7211, utom vad avser bredden (se också allm. anv. till detta kapitel).

Bland produkter som omfattas av detta nummer märks universalstål ("wide flats", "universal plates") med en bredd av mer än 150 mm men mindre än 600 mm samt band.

Band framställs vanligen genom valsning i varmt tillstånd av halvfärdiga produkter enligt nr 7207. De kan därefter kallvalsas för att erhålla en tunnare produkt och en bättre yta. Band framställs också genom slitsning av plåtämnen i rullar eller plåt enligt nr 7208 eller 7209.

Produkter enligt detta nummer får vara bearbetade (t.ex. korrugerade, räfflade, mönsterpressade eller försedda med avfasade eller rundade kanter), under förutsättning att de inte härigenom har fått karaktär av varor enligt andra nummer.

Band används för många ändamål, t.ex. för bandning av lådor, fat och andra behållare; som utgångsmaterial för vitplåtsband; för tillverkning av svetsade rör, verktyg (t.ex. sågblad), i kallt tillstånd tillformade profiler, transportband etc.; inom bilindustrin samt för framställning av många andra varor (genom stansning, falsning etc.).

Numret omfattar inte:

a)	vridet band av sådana slag som används till stängsel, av järn eller stål (nr 7313);
b)	korrugerat band med ena kanten tandad eller avfasad och utgörande spikbleck som längdvara, avsett för sammanfogning av trä (nr 7317);
c)	ämnen till artiklar enligt 82 kap. (inbegripet rakbladsämnen i bandform).

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 7211.13, 7211.14 och 7211.19

Se anv. till HS nr 7208.10, 7208.25, 7208.26, 7208.27, 7208.36, 7208.37, 7208.38, 7208.39, 7208.40, 7208.51, 7208.52, 7208.53 och 720854.

HS-nr 7211.23 och 7211.29

Se anv. till HS-nr 7209.15, 7209.16, 7209.17, 7209.18, 7209.25, 7209.26, 7209.27 och 7209.28.

7212 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av mindre än 600 mm, pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag (+)

7212.10	- Överdragna med tenn, dock inte pläterade
7212.20	- Överdragna med zink på elektrolytisk väg, dock inte pläterade
7212.30	- Överdragna med zink på annat sätt, dock inte pläterade
7212.40	- Målade, lackerade eller plastöverdragna
7212.50	- Försedda med annat överdrag, dock inte pläterade
7212.60	- Pläterade

Detta nummer omfattar samma slags produkter som nr 7210 men för att klassificeras enligt nr 7212 måste de ha en bredd av mindre än 600 mm.

Numret omfattar inte isolerat elektriskt band (nr 8544).

Förklarande anmärkningar till undernummer

Samtliga nummer under nr 7212

Angående produkter som är försedda med mer än ett slags överdrag, se kompletterande anvisning till nr 7210.

HS-nr 7212.20 och 7212.30

Se anv. till HS-nr 7210.30, 7210.41 och 7210.49.

7213 Stång av järn eller olegerat stål, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar

7213.10	- Med mindre försänkningar, kammar eller andra mindre deformationer åstadkomna under valsningsprocessen (armeringsjärn)
7213.20	- Andra, av automatstål
	- Annan:
7213.91	- - Med runt tvärsnitt med en diameter av mindre än 14 mm
7213.99	- - Annan

Stång av järn eller olegerat stål, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar är definierad i anm. 1 l till detta kapitel.

Denna produkt (som också kallas valstråd) används huvudsakligen för dragning till tråd (nr 7217) men den används också för andra ändamål, i synnerhet i byggnader (t.ex. i form av svetsade nät), vid tillverkning av muttrar och bultar samt för tillverkning av svetsstavar.

Numret omfattar också stång för armering av betong (armeringsjärn). Sådana produkter har mindre upphöjningar eller försänkningar (t.ex. tänder, räfflor eller kammar) som de har erhållit vid valsningen. De förs hit under förutsättning att de har ett tvärsnitt som motsvarar någon av de geometriska figurer som är nämnda i anm. 1 l till detta kapitel. Dessa upphöjningar eller försänkningar får enbart ha till uppgift att ge bättre fäste i betongen.

Numret omfattar inte stång av detta slag som har rätats ut och kapats till bestämda längder (nr 7214).

7214 Annan stång av järn eller olegerat stål, smidd, varmvalsad, varmdragen eller varmsträngpressad, även vriden efter valsningen men inte vidare bearbetad

7214.10	- Smidd
7214.20	- Med mindre försänkningar, kammar eller andra mindre deformationer åstadkomna under valsningsprocessen eller vriden efter valsningen (armeringsjärn)
7214.30	- Annan, av automatstål
	- Annan:
7214.91	- - Med rektangulärt (annat än kvadratiskt) tvärsnitt
7214.99	- - Annan

Annan stång är definierad i anm. 1 m till detta kapitel.

Stång enligt detta nummer tillverkas vanligen genom varmvalsning eller smidning av blooms, billets, smältstycken eller råskenor. Den framställs ibland också genom varmdragning eller varmsträngpressning. I allmänhet kan stång skiljas från andra valsade, smidda eller dragna produkter genom att den:

företer ett mera omsorgsfullt utförande och ett finare utseende än smältstycken (nr 7206), blooms, billets, rundstål, slabs och platiner (nr 7207). Tvärsnittet är likformigt och lika stort utefter hela längden och, om det är kvadratiskt eller rektangulärt, har det skarpa hörn;
har större tjocklek i förhållande till bredden än produkterna enligt nr 7208 och 7211.

Stång enligt detta nummer levereras vanligen i raka längder eller hopvikt i buntar. Produkter enligt detta nummer får ha underkastats följande ytbehandlingar:

avlägsnande av glödspån, betning, skalning och andra förfaranden för att ta bort den oxidhinna eller -skorpa som har bildats vid uppvärmningen av metallen;
bestrykning som enbart är avsedd att skydda produkterna mot rost eller annan oxidering, att förhindra glidning under transporten och att underlätta handhavandet, t.ex. bestrykning med färg som innehåller rostmotverkande pigment (blymönja, zinkpulver, zinkoxid, zinkkromat, järnmönja etc.) eller med opigmenterade bestrykningsmedel på basis av olja, fett, vax, paraffin, grafit, tjära eller bitumen.
borttagande av smärre stycken av metallen för materialprovning.

Numret omfattar också:

stång med mindre upphöjningar eller försänkningar (t.ex. tänder, räfflor eller kammar) som den har erhållit vid valsningen, under förutsättning att den har ett tvärsnitt som motsvarar någon av de geometriska figurer som är nämnda i anm. 1 m till detta kapitel. Dessa upphöjningar eller försänkningar får enbart ha till uppgift att ge bättre fäste i betongen;
stång som har vridits efter valsningen, t.ex. sådan som vid valsningen har erhållit längsgående kammar som har vridits till spiralform ("steel twists");
stång som har försetts med ett enstaka hål för att underlätta transporten.

Numret omfattar emellertid inte:

a)	produkter som består av två eller flera sammanvridna valsade stänger (nr 7308);
b)	stycken som har kapats av stänger och som har en längd som inte överstiger det största tvärmåttet (nr 7326).

7215 Annan stång av järn eller olegerat stål (+)

7215.10	- Av automatstål, tillformad eller färdigbehandlad i kallt tillstånd men inte vidare bearbetad
7215.50	- Annan, tillformad eller färdigbehandlad i kallt tillstånd, men inte vidare bearbetad
7215.90	- Andra slag

Numret omfattar annan stång än sådan som omfattas av nr 7213 eller 7214.

Stång enligt detta nummer kan:

a)	ha erhållits genom tillformning eller färdigarbetning i kallt tillstånd, dvs. den kan antingen ha passerat genom en eller flera dragskivor i kallt tillstånd (kalldragen stång) eller ha underkastats slipning eller svarvning (kalibrerad stång);
b)	ha underkastats mekanisk bearbetning (såsom borrning eller kalibrering) eller undergått vidare ytbehandling än vad som är tillåtet för produkter enligt nr 7214, såsom plätering, annan överdragning med metall eller överdragning med annat ämne än metall (se avsnitt IV C i allm. anv. till detta kapitel), under förutsättning att den inte härigenom har fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer.

ha erhållits genom tillformning eller färdigarbetning i kallt tillstånd, dvs. den kan antingen ha passerat genom en eller flera dragskivor i kallt tillstånd (kalldragen stång) eller ha underkastats slipning eller svarvning (kalibrerad stång);

ha underkastats mekanisk bearbetning (såsom borrning eller kalibrering) eller undergått vidare ytbehandling än vad som är tillåtet för produkter enligt nr 7214, såsom plätering, annan överdragning med metall eller överdragning med annat ämne än metall (se avsnitt IV C i allm. anv. till detta kapitel), under förutsättning att den inte härigenom har fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer.

Stång som har tillformats eller färdigbehandlats i kallt tillstånd levereras i raka längder och kan därför skiljas från tråd enligt nr 7217 som alltid föreligger i ringar eller rullar.

Numret omfattar inte:

a)	annan stång av järn eller olegerat stål som har vridits efter varmvalsningen (nr 7214);
b)	ihåligt borrstål (nr 7228);
c)	produkter som består av två eller flera sammanvridna valsade stänger (nr 7308);
d)	konisk stång av järn eller stål (nr 7326).

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 7215.10 och 7215.50

Förutom tillformning eller färdigbehandling i kallt tillstånd får produkter enligt dessa nummer ha underkastats följande bearbetningar eller ytbehandlingar:

riktning;
ytbehandlingar som är omnämnda i punkt 2 i andra stycket i anv. till nr 7208;
prägling, stansning, tryckning etc. med enkla inskriptioner, t.ex. varumärken;
bearbetningar som har utförts endast för att upptäcka defekter i metallen.

7216 Profiler av järn eller olegerat stål (+)

7216.10	- U- , I- eller H- profiler, varmvalsade, varmdragna eller varmsträngpressade men inte vidare bearbetade, med en höjd av mindre än 80 mm
	- L- eller T- profiler, varmvalsade, varmdragna eller varmsträngpressade men inte vidare bearbetade, med en höjd av mindre än 80 mm:
7216.21	- - L- profiler
7216.22	- - T- profiler
	- U- , I- eller H- profiler, varmvalsade, varmdragna eller varmsträngpressade men inte vidare bearbetade, med en höjd av minst 80 mm:
7216.31	- - U- profiler
7216.32	- - I- profiler
7216.33	- - H- profiler
7216.40	- L- eller T- profiler, varmvalsade, varmdragna eller varmsträngpressade men inte vidare bearbetade, med en höjd av minst 80 mm
7216.50	- Andra profiler, varmvalsade, varmdragna eller varmsträngpressade men inte vidare bearbetade
	- Profiler, tillformade eller färdigbehandlade i kallt tillstånd, men inte vidare bearbetade:
7216.61	- - Framställda av valsade platta produkter
7216.69	- - Andra
	- Andra slag:
7216.91	- - Valsade platta produkter, tillformade eller färdigbehandlade i kallt tillstånd
7216.99	- - Andra

Profiler är definierade i anm. 1 n till detta kapitel.

Till detta nummer förs främst profiler med H-, I-, T-, omega-, Z- eller U-profil samt vinkelprofiler med trubbig, spetsig eller rät (L-profiler) vinkel. Profilvinkeln kan vara skarp eller avrundad, flänsarna kan vara lika eller olika långa och kanterna kan vara försedda med s.k. bulb (bulbvinkelprofil).

Profiler framställs vanligen genom varmvalsning, varmdragning eller varmsträngpressning eller genom smidning av blooms eller billets.

Numret omfattar också varor som har tillformats eller färdigbehandlats i kallt tillstånd (genom kalldragning etc.). Till detta nummer förs vidare profiler som har tillverkats i rullformningsmaskiner eller genom tillformning av plåt eller band i en press. S.k. profilerad plåt med skarpkantig profilering klassificeras också enligt detta nummer.

Produkter enligt detta nummer får vara mekaniskt bearbetade, t.ex. genom borrning, stansning eller vridning, eller ytbehandlade, t.ex. pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag (se avsnitt IV C i allm. anv. till detta kapitel), under förutsättning att de inte härigenom har fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer.

Grövre profiler (t.ex. balkar och stöttor) används för brobyggnad, husbyggnad, skeppsbyggnad etc. Klenare produkter används för tillverkning av jordbruksredskap, maskiner, bilar, stängsel, möbler, spår för skjutdörrar eller gardiner, paraplyspröt och talrika andra varor.

Numret omfattar inte:

a)	profiler som är framställda genom svetsning samt spont (nr 7301) och inte heller banbyggnadsmateriel för järnvägar eller spårvägar (nr 7302);
b)	profiler som är bearbetade för användning i konstruktioner (nr 7308).

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 7216.10, 7216.21, 7216.22, 7216.31, 7216.32, 7216.33 och 7216.40

Vid klassificering av U-, I-, H-, L- eller T-profiler enligt ovannämnda statistiska nummer skall höjden anses utgöra:

–	hos U-, I- eller H-profiler: avståndet mellan de yttre ytorna hos de två parallella flänsarna;
–	hos L-profiler: höjden av den största yttre sidan;
–	hos T-profiler: stångens totala höjd.

Med I-profiler avses produkter som har flänsar med en bredd som utgör högst 0,66 av profilens höjd och är mindre än 300 mm.

HS-nr 7216.10, 7216.21, 7216.22, 7216.31, 7216.32, 7216.33, 7216.40 och 7216.50

Bestämmelserna i anv. till nr 7214 ang. ytbehandlingar gäller också för varor enligt ovanstående HS-nummer.

HS-nr 7216.61 och 7216.69

Se anv. till HS-nr 7215.10 och 7215.50

7217 Tråd av järn eller olegerat stål (+)

7217.10	- Inte pläterad eller försedd med överdrag, även polerad
7217.20	- Överdragen med zink, dock inte pläterad
7217.30	- Överdragen med annan oädel metall, dock inte pläterad
7217.90	- Annan

Tråd enligt detta nummer är definierad i anm 1 o till detta kapitel.

Tråd framställs för det mesta av varmvalsad stång enligt nr 7213 genom dragning genom dragskiva, men kan också erhållas genom något annat kallformningsförfarande (t.ex. kallvalsning). Tråd föreligger i ringar eller på spolar (regelbundet eller oregelbundet upprullad).

Tråd som har bearbetats (t.ex. genom krusning) förs hit, under förutsättning att den inte härigenom har fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer.

Tråd med överdrag av t.ex. textilmaterial, hos vilken järn- eller stålkärnan utgör den väsentliga beståndsdelen och det andra materialet endast tjänstgör som ett överdrag, t.ex. järn- och ståltråd för tillverkning av hattstommar (karkastråd), papiljotter eller stjälkar till konstgjorda blommor, klassificeras också enligt detta nummer.

Tråd används för en mångfald ändamål, t.ex. för tillverkning av stängsel, duk, nät, spik, linor, nålar, verktyg och fjädrar.

Numret omfattar inte:

a)	metalliserat garn (nr 5605) samt surrningsgarn med förstärkning av metalltråd (nr 5607);
b)	tvinnad tråd, linor, kablar o.d. enligt nr 7312;
c)	taggtråd; vriden enkel platt tråd, med eller utan taggar, av sådana slag som används till stängsel (nr 7313);
d)	s.k. solvtråd för tillverkning av solv till vävstolar, framställd genom sammanlödning av två enkla trådar efter dragningen, ävensom tråd som har snotts till öglor eller snaror i ena eller båda ändarna för att användas för ombindning (nr 7326);
e)	svetselektroder med överdrag, etc. (nr 8311);
f)	sågtandad tråd som är avsedd att lindas upp på kardmaskinvalsar (nr 8448);
g)	isolerad elektrisk tråd, inbegripet lackerad tråd (nr 8544);
h)	strängar till musikinstrument (nr 9209).

Förklarande anmärkning till undernummer

Angående produkter som är försedda med mer än ett slags överdrag, se kompletterande anvisning till nr 7210.

UNDERAVDELNING III

Rostfritt stål

Allmänna anvisningar

Värmebeständigt stål, varmhållfast stål och annat stål som uppfyller de speciella kriterierna i anm. 1 e till detta kapitel skall klassificeras som rostfritt stål.

På grund av sin höga motståndskraft mot korrosion används rostfritt stål för ett stort antal olika ändamål, t.ex. vid tillverkning av ljuddämpare, katalytiska avgasrenare och behållare till transformatorer.

Denna underavdelning omfattar rostfritt stål i de former som är nämnda i nr 7218 – 7223.

7218 Rostfritt stål i form av göt eller i andra obearbetade former; halvfärdiga produkter av rostfritt stål

7218.10	- I form av göt eller i andra obearbetade former
	- Andra slag:
7218.91	- - Med rektangulärt (dock inte kvadratiskt) tvärsnitt
7218.99	- - Andra

Anv. till nr 7206 och 7207 gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt nr 7218.

7219 Valsade platta produkter av rostfritt stål, med en bredd av minst 600 mm (+)

	- Varmvalsade men inte vidare bearbetade, i ringar eller rullar:
7219.11	- - Med en tjocklek av mer än 10 mm
7219.12	- - Med en tjocklek av minst 4,75 mm men högst 10 mm
7219.13	- - Med en tjocklek av minst 3 mm men mindre än 4,75 mm
7219.14	- - Med en tjocklek av mindre än 3 mm
	- Varmvalsade men inte vidare bearbetade, inte i ringar eller rullar:
7219.21	- - Med en tjocklek av mer än 10 mm
7219.22	- - Med en tjocklek av minst 4,75 mm men högst 10 mm
7219.23	- - Med en tjocklek av minst 3 mm men mindre än 4,75 mm
7219.24	- - Med en tjocklek av mindre än 3 mm
	- Kallvalsade men inte vidare bearbetade:
7219.31	- - Med en tjocklek av minst 4,75 mm
7219.32	- - Med en tjocklek av minst 3 mm men mindre än 4,75 mm
7219.33	- - Med en tjocklek av mer än 1 mm men mindre än 3 mm
7219.34	- - Med en tjocklek av minst 0,5 mm men högst 1 mm
7219.35	- - Med en tjocklek av mindre än 0,5 mm
7219.90	- Andra slag

Anv. till nr 7208 – 7210 gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt nr 7219.

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 721911, 721912, 721913, 721914, 721921, 721922, 721923 och 721924
Se anv. till HS nr 7208.10, 7208.25, 7208.26, 7208.27, 7208.36, 7208.37, 7208.38, 7208.39, 7208.40, 7208.51, 7208.52, 7208.53 och 7208.54.

HS-nr 721931, 721932, 721933, 721934 och 721935
Se anv. till HS nr 7209.15, 7209.16, 7209.17, 7209.18, 7209.25, 7209.26, 7209.27 och 7209.28.

7220 Valsade platta produkter av rostfritt stål, med en bredd av mindre än 600 mm (+)

	- Varmvalsade men inte vidare bearbetade:
7220.11	- - Med en tjocklek av minst 4,75 mm
7220.12	- - Med en tjocklek av mindre än 4,75 mm
7220.20	- Kallvalsade men inte vidare bearbetade
7220.90	- Andra slag

Anv. till nr 7211 och 7212 gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt nr 7220.

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 7220.11 och 7220.12

Se anv. till HS nr 7208.10, 7208.25, 7208.26, 7208.27, 7208.36, 7208.37, 7208.38., 7208.39, 7208.40, 7208.51, 7208.52, 7208.53 och 7208.54.

HS-nr 722020

Se anv. till HS nr 7209.15, 7209.16, 7209.17, 7209.18, 7209.25, 7209.26, 7209.27 och 7209.28.

7221 Stång av rostfritt stål, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar

Anv. till nr 7213 gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt nr 7221.

7222 Annan stång av rostfritt stål; profiler av rostfritt stål (+)

	- Stång, varmvalsad, varmdragen eller strängpressad men inte vidare bearbetad
7222.11	- - Med runt tvärsnitt
7222.19	- - Annan
7222.20	- Stång, tillformad eller färdigbehandlad i kallt tillstånd men inte vidare bearbetad
7222.30	- Annan stång
7222.40	- Profiler

Anv. till nr 7214 – 7216 gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt nr 7222.

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 7222.20

Se anv. till nr 7215.10 och 7215.50.

7223 Tråd av rostfritt stål

Anv. till nr 7217 gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt nr 7223.

Numret omfattar inte mycket fin steril suturtråd av rostfritt stål för kirurgiskt bruk (nr 3006).

UNDERAVDELNING IV

Annat legerat stål; ihåligt borrstål av legerat eller olegerat stål

Allmänna anvisningar

Annat legerat stål är definierat i anm. 1 f och ihåligt borrstål i anm. 1 p till detta kapitel.

Denna underavdelning omfattar legerat stål, med undantag av rostfritt stål, i form av göt eller i andra obearbetade former, halvfärdiga produkter (t.ex. blooms, billets, rundstål, slabs, platiner och grovt tillformade smidesstycken), valsade platta produkter, även i ringar eller rullar (universalstål, plåtämnen i rullar, plåt och band), stång, profiler och tråd.

Alla dessa produkter får vara mekaniskt bearbetade, under förutsättning att de inte härigenom har fått karaktär av produkter som omfattas av andra nummer (se anv. till nr 7206 – 7217).

De vanligast förekommande metallerna i legerat stål är mangan, nickel, krom, volfram, molybden, vanadin och kobolt. Den vanligaste ickemetallen är kisel. Dessa legeringsämnen ger stålet speciella egenskaper, t.ex. slag- och nötningshållfasthet (t.ex. manganstål); förbättrade elektriska egenskaper (kisellegerat stål); förbättrade härdningsegenskaper (t.ex. vanadinstål); höjd skärhastighet (t.ex. kromvolframstål).

Annat legerat stål används för många ändamål, när stål med speciella egenskaper (såsom hållbarhet, stor hårdhet, elasticitet eller hållfasthet) erfordras, t.ex. i krigsmateriel, knivar och andra verktyg samt maskiner.

Bland legerat stål enligt denna underavdelning kan nämnas:

maskinstål och konstruktionsstål, vilka vanligen innehåller följande grundämnen: krom, mangan, molybden, nickel, kisel och vanadin;
legerat stål med förbättrad draghållfasthet och förbättrade svetsegenskaper, vilket i synnerhet innehåller mycket små mängder av bor (minst 0,0008 viktprocent) eller av niob (minst 0,06 viktprocent);
legerat stål som innehåller krom eller koppar och som är väderbeständigt;
legerat stål för s.k. magnetplåt (med små magnetiska förluster), vilket i allmänhet innehåller 3 – 4 % kisel och eventuellt aluminium;
automatstål som inte bara motsvarar fordringarna i anm. 1 f till detta kapitel utan också innehåller åtminstone ett av följande grundämnen: bly, svavel, selen, tellur eller vismut;
lagerstål (i allmänhet innehållande krom);
kiselmanganstål till fjädrar (innehållande mangan, kisel och eventuellt krom eller molybden) samt annat legerat fjäderstål;
omagnetiskt legerat stål som är motståndskraftigt mot slag och nötning och har hög halt av mangan;
snabbstål: legerat stål som innehåller, med eller utan innehåll av andra grundämnen, åtminstone två av de tre av grundämnena molybden, volfram och vanadin (sammanlagt minst 7 viktprocent), minst 0,6 viktprocent kol och 3 – 6 viktprocent krom;
deformationsfritt verktygsstål, vilket i allmänhet innehåller minst 12 viktprocent krom och minst 2 viktprocent kol;
annat legerat verktygsstål;
stål för permanentmagneter, vilket innehåller aluminium, nickel och kobolt;
omagnetiskt legerat stål, vilket utmärks av sitt innehåll av mangan eller nickel, annat än sådant som omfattas av underavd. III;
stål för styrstavar i kärnreaktorer (med hög halt av bor).

Denna underavdelning omfattar också ihåligt borrstål av legerat eller olegerat stål (nr 7228).

7224 Annat legerat stål i form av göt eller i andra obearbetade former; halvfärdiga produkter av annat legerat stål

7224.10	- I form av göt eller i andra obearbetade former
7224.90	- Andra slag

Anv. till nr 7206 och 7207 gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt nr 7224.

7225 Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en bredd av minst 600 mm (+)

	- Av kisellegerat stål för elektriskt ändamål:
7225.11	- - Kornorienterade
7225.19	- - Andra
7225.30	- Andra, varmvalsade men inte vidare bearbetade, i ringar eller rullar
7225.40	- Andra, varmvalsade men inte vidare bearbetade, inte i ringar eller rullar
7225.50	- Andra, kallvalsade men inte vidare bearbetade
	- Andra:
7225.91	- - Överdragna med zink på elektrolytisk väg
7225.92	- - På annat sätt överdragna med zink
7225.99	- - Andra

Anv. till nr 7208 – 7210 gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt nr 7225.

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 7225.30 och 7225.40

Se anv. till HS-nr 7208.10, 7208.25, 7208.26, 7208.27, 7208.36, 7208.37, 7208.38., 7208.39, 7208.40, 7208.51, 7208.52, 7208.53 och 7208.54.

HS-nr 7225.50

Se anv. till HS-nr 7209.15, 7209.16, 7209.17, 7209.18, 7209.25, 7209.26, 7209.27 och 7209.28.

HS-nr 7225.91 och 7225.92

Se anv. till HS-nr 7210.30, 7210.41 och 7210.49.

7226 Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en bredd av mindre än 600 mm (+)

	- Av kisellegerat stål för elektriskt ändamål:
7226.11	- - Kornorienterade
7226.19	- - Andra
7226.20	- Av snabbstål
	- Andra slag:
7226.91	- - Varmvalsade men inte vidare bearbetade
7226.92	- - Kallvalsade men inte vidare bearbetade
7226.99	- - Andra

Anv. till nr 7211 och 7212 gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt nr 7226.

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 7226.91

Se anv. till HS-nr 7208.10, 7208.25, 7208.26, 7208.27, 7208.36, 7208.37, 7208.38, 7208.39, 7208.40, 7208.51, 7208.52, 7208.53 och 7208 54.

HS-nr 7226.92

Se anv. till HS-nr 7209.15, 7209.16, 7209.17, 7209.18, 7209.25, 7209.26, 7209.27 och 7209.28.

7227 Stång av annat legerat stål, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar

7227.10	- Av snabbstål
7227.20	- Av kiselmanganstål
7227.90	- Andra

Anv. till nr 7213 gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt nr 7227.

7228 Annan stång av annat legerat stål; profiler av annat legerat stål; ihåligt borrstål av legerat eller olegerat stål (+)

7228.10	- Stång av snabbstål
7228.20	- Stång av kiselmanganstål
7228.30	- Annan stång, varmvalsad, varmdragen eller strängpressad men inte vidare bearbetad
7228.40	- Annan stång, smidd men inte vidare bearbetad
7228.50	- Annan stång, tillformad eller färdigbehandlad i kallt tillstånd men inte vidare bearbetad
7228.60	- Annan stång
7228.70	- Profiler
7228.80	- Ihåligt borrstål

A. Annan stång; profiler

Anv. till nr 7214 – 7216 gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt detta nummer.

B. Ihåligt borrstål

Ihåligt borrstål är definierat i anm. 1 p till detta kapitel.

Borrstål framställs genom hålning av billets av legerat eller olegerat stål, vilka sedan valsas. Tvärsnittet är vanligen runt, sexkantigt, åttkantigt eller fyrkantigt med avskurna hörn. Stålet kan vara avkapat till korta bitar för tillverkning av borrskär enligt nr 8207. Det används också i längder upp till fem eller sex meter för kraftöverföring vid avståndsborrning. I det längsgående hålet leds vätska till skärstället. Vätskan har till uppgift både att tjänstgöra som smörjmedel och att minska dammspridningen.

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 7228.50

Se anv. till HS-nr 7215.10 – 7215.50.

7229 Tråd av annat legerat stål

7229.20	- Av kiselmanganstål
7229.90	- Annan

Anv. till nr 7217 gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt nr 7229.

73 kap. Varor av järn eller stål

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar varor av järn (inbegripet gjutjärn enligt definitionen i anm. 1 till detta kapitel) och stål. Nr 7301 – 7324 omfattar vissa specifika varor samt nr 7325 och 7326 en grupp av varor som inte är nämnda eller inbegripna i 82 eller 83 kap. och inte heller omfattas av andra kapitel i tulltaxan.

Med "rör" och "ihåliga profiler" förstås i detta kapitel:

Rör
Koncentriska ihåliga produkter som har en enda sluten hålighet, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd och vilkas inre och yttre ytor har samma form. Stålrör har huvudsakligen runt, ovalt, kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, men tvärsnitt i form av liksidig triangel eller annan regelbunden konvex månghörning kan också förekomma. Produkter med annat än runt tvärsnitt, vilka har avrundade kanter utefter hela sin längd, samt rör med stukade ändar anses också utgöra rör. De kan vidare vara polerade, försedda med överdrag, böjda (även i spiral), gängade (även hopkopplade), försedda med borrade hål, strypta, vidgade, konade eller försedda med flänsar, kragar eller ringar.
Ihåliga profiler
Ihåliga produkter som inte motsvarar ovanstående definition och i huvudsak sådana vilkas inre och yttre ytor inte har samma form.

Allm. anv. till 72 kap. gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt 73 kap.

7301 Spont av järn eller stål, även med borrade eller stansade hål eller tillverkad genom sammanfogning; profiler framställda genom svetsning, av järn eller stål

7301.10	- Spont
7301.20	- Profiler

Spont består av specialprofiler som är framställda genom valsning, pressning eller bockning, genom formning i rullformningsmaskiner eller genom sammanfogning av valsade delar (t.ex. genom nitning eller svetsning eller genom hopbockning av kanterna). Dessa profiler kan sättas samman genom att kanterna träds in i varandra eller t.o.m. endast genom att långsidorna pressas mot varandra. Båda typerna har för detta ändamål, åtminstone på långsidorna, hopfogningsanordningar (t.ex. rännor, flänsar eller vulster).

Bland olika typer av spont enligt detta nummer märks:

hörnstycken, vilka utgör profiler som är avsedda att bilda hörn; för detta ändamål används bockade profiler eller profiler som är skurna på längden, varefter de på så sätt erhållna delarna svetsas eller nitas ihop så att de bildar vinkel;
spont för sammanfogning, med tre eller fyra armar, avsedda för byggande av avbalkningar;
spont vars utformning gör att den kan användas för sammanfogning av olika typer av spontplank;
ihåliga spontpålar och spontpelare som drivs ner i marken på sådant sätt att de hålls samman utan att behöva sättas ihop på mekanisk väg. Ihåliga spontpålar har korrugerad form. Spontpelare består av två hopsvetsade profiler.

Spont används i allmänhet för uppförande av väggar i sandig, vattensjuk eller översvämmad mark vid utförande av anläggningsarbeten, såsom damm- eller kanalbyggnad.

Numret omfattar också profiler som är framställda genom svetsning. Anv. till nr 7216 gäller i tillämpliga delar också för profiler enligt nr 7301.

Numret omfattar inte:

a)	svetsade ihåliga profiler (nr 7306);
b)	sammansatt spont som saknar anordningar för sammanfogning med annan spont (nr 7308).

7302 Följande banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar: räler, moträler och kuggskenor, växeltungor, spårkorsningar, växelstag och andra delar till spårväxlar, sliprar, rälskarvjärn, rälstolar, rälstolskilar, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare, spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning eller fästande av räler

7302.10	- Räler
7302.30	- Växeltungor, spårkorsningar, växelstag och andra delar till spårväxlar
7302.40	- Rälskarvjärn och underläggsplattor
7302.90	- Andra slag

Detta nummer omfattar banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar, normal- eller smalspåriga.

Räler för järnvägar eller spårvägar utgör varmvalsade produkter. Sådana räler förs hit oavsett längden. Hit förs inte bara vanliga räler utan också t.ex. vignolräler (vanliga räler med bred, flat fot), dubbelhuvade räler (stolräler), gaturäler (spårvägsräler), glidskenor för elektriska spårvägar, strömskenor etc.
Detta nummer omfattar alla slags räler av den typ som vanligen används för järnvägar eller spårvägar, oavsett hur de är avsedda att användas (för luftbanor, mobila lyftkranar etc.). Det omfattar emellertid inte räler av andra typer än dem som används för järnvägar eller spårvägar (t.ex. skenor till skjutdörrar och hissar).
Moträler sätts fast på vanliga räler för att förhindra urspåring i korsningar och kurvor.
Kuggskenor är avsedda för järnvägar med brant stigning. En typ består av två långa, parallella stänger, som på täta avstånd är bundna med tvärstag. I mellanrummen mellan dessa stag skall kuggarna från kugghjulet under loket gripa in. En annan typ består av en tandad skena, i vilken kugghjulet griper in på liknande sätt.
Alla de ovannämnda rälerna kan vara raka, böjda eller försedda med borrade bulthål.
Växeltungor, spårkorsningar, växelstag och andra delar till spårväxlar, vilka kan vara gjutna eller framställda på annat sätt, används vid förgreningsställen i spåret.
Sliprar av järn eller stål används för att uppbära rälerna och hålla dem parallella. De pressas vanligen till sin slutliga form efter valsning, men de kan också sammansvetsas eller sammannitas av flera delar. Deras tvärsnitt har vanligen form av ett U eller ett stort omega med mycket korta skänklar. De förs till detta nummer även om de är försedda med borrade eller stansade hål eller slitsar eller med andra anordningar för fastsättning av rälerna .
Rälskarvjärn utgör varmvalsade, smidda eller gjutna produkter med olika utformning och används för att förbinda rälerna med varandra. De förs till detta nummer även om de är försedda med borrade eller stansade hål.
Rälstolar (vanligen av gjutjärn) används för att fästa stolräler på sliprarna; de sätts fast med rälskruvar eller bultar.
Rälstolskilar används för att hålla fast rälerna i rälstolarna.
Underläggsplattor används för att fästa vignolräler på sliprarna. De skyddar sliprarna och sätts fast på dessa med krampor eller rälskruvar eller, om sliprarna är gjorda av stål, genom svetsning.
Klämplattor används likaledes för att fästa vignolräler på sliprarna. De sätts fast med bultar och klämmer fast den platta foten på rälerna mot sliprarna.
Numret omfattar också styva anordningar för fästande av räler, t.ex. sådana som har erhållits genom att böja en stålstång till en form närmast påminner om ett L. Det längre benet, som i kanten är något tillplattat men inte spetsat, slås ned i ett i slipern i förväg borrat , varvid det kortare benet pressas mot rälens fot.
Även s.k. fjäderspik omfattas av detta nummer. Sådan spik tillverkas av fjäderstål och klämmer rälen mot slipern. Låskraften erhålls genom att formen i spänt tillstånd avviker från den ursprungliga formen. Ett mellanlägg, vanligen av gummi eller plast, placeras mellan fjäderspiken och rälen eller mellan fjäderspiken och slipern.
Spårhållare och spårplattor används för att hålla fast rälerna i parallellt läge.
Vissa speciella förbindningsjärn (plattjärn eller vinkeljärn) är avsedda att fästas med bultar i ett antal efter varandra liggande träsliprar, vinkelrätt mot dessa, för att på vissa punkter av banan förhindra rälvandring.
Andra speciella rälförankringsanordningar fästs vid rälerna på sådana ställen där längsgående rälvandring förekommer. Dessa utövar ett tryck mot rälen eller underläggsplattan och motverkar sådan längsgående rälvandring.

Numret omfattar inte:

a)	skruvar, bultar, muttrar, nitar och spikar som används för fastsättning av banbyggnadsmateriel (nr 7317 och 7318);
b)	sammansatta spår, vändskivor, stoppbockar och lastmallar (nr 8608).

7303 Rör och ihåliga profiler, av gjutjärn

Detta nummer är tillämpligt för rör och ihåliga profiler som är tillverkade av gjutjärn, vilket definierat i anm. 1 till detta kapitel.

Dessa kan vara tillverkade genom gjutning i formar eller genom centrifugalgjutning. I det senare fallet hälls det smälta järnet i en horisontell cylinder som sätts i snabb rotation, så att metallen genom centrifugalkraften slungas mot väggarna, där den stelnar.

Dessa rör och ihåliga profiler kan vara raka eller böjda, släta eller försedda med lameller eller kammar. De kan vara försedda med muffar eller flänsar, av vilka de sistnämnda kan vara framställda vid gjutningen eller fastsatta efter gjutningen genom svetsning eller pågängning. För att underlätta hopsättningen har med muffar försedda rör ena änden utvidgad, så att änden av ett annat rör kan passas in. Flänsförsedda rör kan sammanfogas med kopplingar, muttrar, bultar, klämmor etc., under det att rör utan flänsar eller muffar med gängade eller ogängade rörändar sammanfogas med skarvrör, ringar eller kragar.

Detta nummer omfattar också rör och ihåliga profiler som är försedda med ett eller flera hål på sidan eller med en eller flera avgreningar, ävensom rör med överdrag av exempelvis zink, plast eller bitumen.

Rör enligt detta nummer används huvudsakligen till rörledningar för vatten och avlopp, för distribution av gas under lågt tryck, som stuprör och dagvattenrör samt för dränering.

Numret omfattar inte:

a)	rördelar (nr 7307);
b)	rör och ihåliga profiler som har bearbetats till igenkännliga delar till bestämda varor. Sådana rör klassificeras enligt sina respektive nummer, t.ex. sektioner till radiatorer för centraluppvärmning (nr 7322) och maskindelar (sextonde avd.).

7304 Rör och ihåliga profiler, av järn (annat än gjutjärn) eller stål, sömlösa (+)

	- Rör av sådana slag som används till olje- eller gasledningar (pipelines):
7304.11	- - Av rostfritt stål
7304.19	- - Andra
	- Foderrör, borrör och andra rör av sådana slag som används vid borrning efter olja eller gas:
7304.22	- - Borrör av rostfritt stål
7304.23	- - Andra borrör
7304.24	- - Andra, av rostfritt stål
7304.29	- - Andra
	- Andra slag, med runt tvärsnitt, av järn eller olegerat stål:
7304.31	- - Kalldragna eller kallvalsade
7304.39	- - Andra
	- Andra slag, med runt tvärsnitt, av rostfritt stål:
7304.41	- - Kalldragna eller kallvalsade
7304.49	- - Andra
	- Andra slag, med runt tvärsnitt, av annat legerat stål:
7304.51	- - Kalldragna eller kallvalsade
7304.59	- - Andra
7304.90	- Andra slag

Rör och ihåliga profiler enligt detta nummer kan tillverkas genom något av följande förfaranden:

Varmvalsning av en mellanprodukt, som kan utgöras av ett valsat och avskalat göt, en billet eller ett rundstål som har erhållits genom valsning eller stränggjutning.
Detta förfarande innefattar:

hålning i ett korsvalsverk (mannesmannförfarandet), i ett skivhålningsverk eller i ett hålningsverk med koniska valsar, varvid erhålls ett ihåligt rörämne med större väggtjocklek och mindre längd än slutprodukten;

varmvalsning över en dorn eller en plugg:
– i ett valsverk med tre koniska valsar (Assel eller Transval), vilket förfarande till största delen används för tillverkning av lagerrör, eller i ett valsverk med två koniska valsar samt stödvalsar (diescherförfarandet) eller i ett planetvalsverk med tre koniska valsar;
– i ett kontinuerligt rörvalsverk med flera uppsättningar av valsar som arbetar över en lös eller fastsatt dorn (neuval- eller dalmineförfarandet;
– i ett stegvalsverk (pilgerverk);
– i ett stiefelvalsverk;
– i en skjutbänk genom att skjuta ämnet mellan en serie valsar; eller
– i ett reducervalsverk. I detta fall erhålls ett färdigt rör.

Varmpressning av rundstål med glas som smörjmedel (Ugine-Sejournet-förfarandet) eller med annat smörjmedel. Denna metod inbegriper i själva verket följande förfaranden: hålning, eventuellt vidgning samt varmpressning.
Dessa förfaranden följs av olika färdigbehandlingsprocesser:

–

färdigbehandling i varmt tillstånd: i detta fall får ämnet efter återuppvärmning passera genom ett kalibrerverk eller ett sträckverk och slutligen genom ett riktverk; eller

–

färdigarbetning i kallt tillstånd över en dorn, kalldragning i dragbänk eller kallvalsning i ett stegvalsverk (mannesmann eller megavalförfarande). Genom dessa förfaranden kan man av varmvalsade eller strängpressade rör erhålla rör med mindre väggtjocklek (det bör observeras att man genom transvalprocesssen direkt kan framställa rör med liten väggtjocklek) eller diameter liksom rör med snävare toleranser på diameter och väggtjocklek. Kallbehandlingsmetoderna inbegriper också hening och tryckpolering för att erhålla polerade ytor som är nödvändiga för tillverkning av exempelvis pneumatiska domkrafter och hydrauliska cylindrar.

Gjutning i form eller centrifugalgjutning.

Djupdragning av runda plåtar som placeras över ett formningsverktyg. De därvid erhållna ämnena bearbetas sedermera genom varmdragning.

Smidning.

Maskinbearbetning av rundstång med efterföljande kalldragning eller kallvalsning (kallreduktion) (med undantag av ihåligt borrstål som förs till nr 7228).

Beträffande skillnaden mellan rör och ihåliga profiler se allm. anv. till detta kapitel.

Produkter enligt detta nummer kan vara försedda med överdrag, t.ex. av plast eller av en kombination av glasull och bitumen.

Detta nummer omfattar också rör och ihåliga profiler som är försedda med lameller eller kammar. Dessa kan vara längs- eller tvärgående och vara framställda vid tillverkningen av rören eller profilerna.

Bland produkter enligt detta nummer kan nämnas ledningsrör för olja eller gas, foderrör, borrör och andra rör som används vid borrning efter olja eller gas, rör av sådana slag som används i ångpannor, överhettare, värmeväxlare, kondensorer, raffineringsugnar, matarvattensförvärmare för kraftverk, förzinkade eller svarta rör (s.k. gasrör) för högtrycks- eller medeltrycksånga eller för vattenledningar i byggnader samt rör för huvudvatten- eller huvudgasledningar under gatan. Dessutom används rör och ihåliga profiler för tillverkning av bil- och maskindelar, ringar till kul- och rullager samt för andra tekniska ändamål. De används vidare till byggnadsställningar samt i byggnader och andra konstruktioner.

Numret omfattar inte:

a)	rör av gjutjärn (nr 7303) samt rör av järn eller stål, enligt nr 7305 eller 7306;
b)	ihåliga profiler av gjutjärn (nr 7303) samt ihåliga profiler av järn eller stål, enligt nr 7306;
c)	rördelar av järn eller stål (nr 7307);
d)	böjliga slangar och rör av järn eller stål, även med kopplingsanordningar (inbegripet termostatbälgar och utvidgningsfogar) (nr 8307);
e)	elektriska isolerrör (nr 8547);
f)	rör och ihåliga profiler som har bearbetats till bestämda igenkännliga varor, t.ex. sådana som är bearbetade för användning i konstruktioner (nr 7308), sektioner till radiatorer för centraluppvärmning (nr 7322), utblåsningsrör (exhaust manifolds) till förbränningskolv-motorer (nr 8409), andra maskindelar (sextonde avd.), ljuddämpare och avgasrör till fordon enligt 87 kap. (t.ex. nr 8708 eller 8714), sadelstolpar och ramar till cyklar (nr 8714).

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 7304.11, 7304.19, 7304.22, 7304.23, 7304.24 och 7304.29

Dessa HS-nummer omfattar varor av i numren angivna slag oavsett vilka standarder (t.ex. American Petroleum Institutes (API) standarder 5L och 5LU för ledningsrör samt API-standarder 5A, 5AC och 5AX för foderrör, borrör och andra rör för olje- eller gasborrning) som de motsvarar.

HS-nr 7304.31, 7304.39, 7304.41, 7304.49, 7304.51 och 7304.59

Vad beträffar skillnaden mellan kallbearbetade produkter och andra produkter enligt dessa statistiska nummer hänvisas till allm. anv. till 72 kap., avsnitt IV B, andra stycket.

7305 Andra rör av järn eller stål (t.ex. svetsade, nitade eller på liknande sätt förslutna) med runt tvärsnitt och med en ytterdiameter av mer än 406,4 mm (+)

	- Rör av sådana slag som används till olje- eller gasledningar (pipelines):
7305.11	- - Längssvetsade genom pulverbågsvetsning
7305.12	- - Längssvetsade på annat sätt
7305.19	- - Andra
7305.20	- Foderrör av sådana slag som används vid borrning efter olja eller gas
	- Andra slag, svetsade:
7305.31	- - Längssvetsade
7305.39	- - Andra
7305.90	- Andra slag

Rör enligt detta nummer framställs exempelvis genom svetsning eller nitning av rörformiga, inte tillslutna ämnen som har framställts av valsade platta produkter.

De rörformiga ämnena kan framställas:

–	genom böjning runt längdaxeln eller i spiral genom ett kontinuerligt förfarande med hjälp av ett antal valsar; detta förfarande används vid bearbetning av valsade platta produkter i rullar;
–	genom böjning runt längdaxeln i ett icke kontinuerligt förfarande i en press eller valsmaskin, vilket förfarande används vid bearbetning av valsade platta produkter som inte föreligger i rullar.

Vid tillverkning av svetsade rör hopsvetsas de mot varandra liggande kanterna, utan tillsats av metall, genom brännsvetsning eller elektrisk motstånds- eller induktionssvetsning eller genom pulverbågsvetsning, varvid metallpulver tillförs och svetsningen utförs med användande av flussmedel eller skyddsgas för att förhindra oxidation. Vid tillverkning av nitade rör läggs den ena kanten över den andra, varefter kanterna nitas ihop.

Produkter enligt detta nummer kan vara försedda med överdrag, t.ex. av plast eller av glasull i kombination med bitumen.

Rör enligt detta nummer används i synnerhet i olje- och gasledningar, som infodring i olje- och gasbrunnar, till fjärrvattenledningar, för transport av slurry av stenkol eller andra fasta ämnen, för pålning eller som pelare i konstruktioner samt i elektriska vattenkraftverk, varvid de vanligen är förstärkta med ringar.

Numret omfattar inte:

a)	rör och ihåliga profiler enligt nr 7303, 7304 och 7306;
b)	rördelar av järn eller stål (nr 7307);
c)	rör som har bearbetats till bestämda, igenkännliga varor.

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 7305.11, 7305.12, 7305.19 och 7305.20

Anv. till HS-nr 7304.11, 7304.19, 7304.22, 7304.23, 7304.24 och 7304.29 gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt ovanstående HS-nummer.

HS-nr 7305.11

Detta HS-nummer omfattar rör som är tillverkade av stålplåt genom formning i en press eller genom valsning samt svetsning med elektrisk ljusbåge under tillsats av metall och av flussmedel för att förhindra att metallen oxideras vid sammansmältningen.

Efter svetsningen kvarstår en upphöjd sträng av metall, "svetssträngen", vilken är tydligt synbar på den yttre ytan av det färdiga röret.

HS-nr 7305.12

Detta HS-nummer omfattar i huvudsak rör som är tillverkade genom kontinuerlig formning av stål i rullar, vilket får passera en rad formningsvalsar och som därefter svetsas genom elektrisk motstånds- eller induktionssvetsning utan tillsats av metall. Efter svetsningen finns det ingen upphöjd metallsträng på det färdiga rörets yta.

7306 Andra rör och andra ihåliga profiler, av järn eller stål (t.ex. hopböjda utan fogning, svetsade eller nitade) (+)

	- Rör av sådana slag som används till olje- eller gasledningar (pipelines):
7306.11	- - Svetsade, av rostfritt stil
7306.19	- - Andra
	- Foderrör och rör av sådana slag som används vid borrning efter olja eller gas:
7306.21	- - Svetsade, av rostfritt stål
7306.29	- - Andra
7306.30	- Andra slag, svetsade, med runt tvärsnitt, av järn eller olegerat stål
7306.40	- Andra slag, svetsade, med runt tvärsnitt, av rostfritt stål
7306.50	- Andra slag, svetsade, med runt tvärsnitt, av annat legerat stål
	- Andra slag, svetsade, med annat än runt tvärsnitt:
7306.61	- - Med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt
7306.69	- - Med annat än runt, kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt
7306.90	- Andra slag

Anv. till nr 7305 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7306.

Detta nummer omfattar också bl.a:

hopsmidda (stuksvetsade) rör;
rör med tillslutna men inte hopfogade kanter, dvs. rör hos vilka kanterna berör eller täcker varandra (open seam tubes). Produkter som utefter hela sin längd har en längsgående öppning klassificeras emellertid som profiler enligt nr 7216, 7222 eller 7228;
rör hos vilka kanterna har hopfogats genom falsning.

Vissa på längden hopsvetsade rör enligt detta nummer har undergått varm-eller kallvalsning för att erhålla produkter med mindre yttre diameter eller väggtjocklek samt snävare toleranser beträffande dimensionerna. Med dessa kallbearbetningsmetoder kan man också erhålla olika ytfinish, inbegripet polerade ytor, som har nämnts i anv. till nr 7304.

Ang. skillnaden mellan rör och ihåliga profiler se allm. anv. till detta kapitel.

Bland produkter enligt detta nummer kan nämnas ledningsrör för olja eller gas, foderrör, borrör och andra rör som används vid borrning efter olja eller gas, rör för användning i ångpannor, överhettare, värmeväxlare, kondensorer, matarvattensförvärmare för kraftverk, förzinkade eller svarta rör (s.k. gasrör) för högtrycks- eller medeltrycksånga eller för vattenledningar i byggnader samt rör för huvudvatten- eller huvudgasledningar under gatan. Dessutom används rör och ihåliga profiler för tillverkning av bil- och maskindelar, cykelramar och barnvagnar. De används vidare till byggnadsställningar samt i byggnader och andra konstruktioner. Rör med tillslutna men inte hopfogade kanter (open seam tubes) används t.ex. som stommar i metallmöbler.

Detta nummer omfattar också rör och ihåliga profiler som är försedda med överdrag, t.ex. av plast eller av glasull i kombination med bitumen, eller med längs- eller tvärgående lameller eller kammar.

Numret omfattar inte:

a)	rör av gjutjärn (nr 7303) samt rör av järn eller stål enligt nr 7304 eller 7305;
b)	ihåliga profiler av gjutjärn (nr 7303) samt ihåliga profiler av järn eller stål enligt nr 7304;
c)	rördelar av järn eller stål (nr 7307);
d)	böjliga slangar och rör av järn eller stål, även med kopplingsanordningar (inbegripet termostatbälgar och utvidgningsfogar) (nr 8307);
e)	elektriska isolerrör (nr 8547);
f)	rör och ihåliga profiler som har bearbetats till bestämda igenkännliga varor, t.ex. sådana som är bearbetade för användning i konstruktioner (nr 7308), sektioner till radiatorer för centraluppvärmning (nr 7322), utblåsningsrör (exhaust manifolds) till förbränningskolvmotorer (nr 8409), andra maskindelar (sextonde avd.), ljuddämpare och avgasrör till fordon enligt 87 kap. (t.ex. nr 8708 eller 8714), sadelstolpar och ramar till cyklar (nr 8714).

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 7306 11, 7306.19, 7306.21 och 7306 29

Anv. till HS-nr 7304.11, 7304.19, 7304.22, 7304.23, 7304.24 och 7304.29 gäller i tillämpliga delar också för produkter enligt ovanstående HS-nummer.

7307 Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av järn eller stål

	- Gjutna rördelar:
7307.11	- - Av icke aducerat gjutjärn
7307.19	- - Andra
	- Andra rördelar, av rostfritt stål:
7307.21	- - Flänsar
7307.22	- - Gängade knärör, böjar och muffar
7307.23	- - Stumsvetsrördelar
7307.29	- - Andra
	- Andra slag:
7307.91	- - Flänsar
7307.92	- - Gängade knärör, böjar och muffar
7307.93	- - Stumsvetsrördelar
7307.99	- - Andra

Detta nummer omfattar rördelar av järn eller stål, vilka används huvudsakligen för förbindning av två rör, för anslutning av rör till apparater eller andra anordningar eller för tillslutning av röröppningar. Numret omfattar emellertid inte artiklar som används för rörinstallationer men som inte bildar en del av själva rörledningen (t.ex. hållare, stag och liknande stöd, vilka endast fäster rören vid väggar, samt slangklämmor för montering av slangar vid rör, kranar, skarvstycken etc.) (nr 7325 eller 7326).

Förbindningen kan ske:

–	genom hopskruvning då gängade rördelar av gjutjärn eller stål används;
–	genom stumsvetsning eller överlappssvetsning. Vid stumsvetsning är ändarna på rördelarna och rören rätvinkliga eller avfasade; eller
–	genom enbart hopskjutning i de fall då flyttbara rördelar av stål används.

Numret omfattar sålunda bl.a. flata flänsar och flänsar med smidda kragar, knärör, returböjar och andra böjar, förminskningsrör, T-rör, korsrör, huvar och proppar, förbindningsstycken för rörkonstruktioner, grenrör med ett flertal birör, vattenlås, nipplar och muffar.

Numret omfattar inte:

a)	krampor och andra anordningar som är speciellt konstruerade för hopfogning av delar i konstruktioner (nr 7308);
b)	bultar, muttrar, skruvar etc. som är lämpliga för montering av rörledningar (nr 7318);
c)	termostatbälgar och utvidgningsfogar (nr 8307);
d)	hållare, stag o.d. av ovan angivet slag; rörproppar (med eller utan gängning) som är försedda med ring, hake etc. (t.ex. sådana som används för att fästa klädstreck) (nr 7326);
e)	rördelar som är försedda med kranar, ventiler etc. (nr 8481);
f)	isolerade förbindningsdetaljer till elektriska isolerrör (nr 8547);
g)	förbindningsstycken till cykel- och motorcykelramar (nr 8714).

7308 Konstruktioner (med undantag av monterade eller monteringsfärdiga byggnader enligt nr 9406) och delar till konstruktioner (t.ex. broar, brosektioner, slussportar, torn, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar, dörrtrösklar, fönsterluckor, räcken och pelare), av järn eller stål; plåt, stång, profiler, rör o.d. av järn eller stål, bearbetade för användning i konstruktioner (+)

7308.10	- Broar och brosektioner
7308.20	- Torn och fackverksmaster
7308.30	- Dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar samt dörrtrösklar
7308.40	- Material till byggnadsställningar och liknande utrustning för användning vid byggnadsarbeten, i gruvor e.d.
7308.90	- Andra slag

Detta nummer omfattar järn- och stålkonstruktioner, även icke kompletta, samt delar till konstruktioner. Det utmärkande för konstruktioner enligt detta nummer är att de, när de en gång har ställts upp på en plats, i allmänhet kvarstannar där. De är vanligen uppbyggda av stång, rör, profiler, plåt, universalstål, band, smidesstycken eller gjutstycken genom nitning, sammanfogning med bultar, svetsning etc. I sådana konstruktioner ingår ibland produkter enligt andra nummer, såsom duk, nät, galler eller klippnät enligt nr 7314. Som delar till konstruktioner anses också krampor och andra anordningar som är speciellt konstruerade för att sammanfoga i konstruktionerna ingående element med rund genomskärning (även rörformiga). Dessa anordningar har vanligen upphöjningar med gängade hål, i vilka skruvar sätts in vid hopfogningen för att fästa anordningarna vid elementen.

Förutom de konstruktioner och delar till konstruktioner som är omnämnda i tulltaxenumret omfattar detta bl.a.:

uppfordringsstöttor till gruvor; ställbara stöttor och teleskopstöttor, rörformiga stöttor, ställbara bärbjälkar för infodringar, av rör tillverkade byggnadsställningar och liknande utrustning för användning i gruvor, vid byggnadsarbeten etc.; slussportar; vågbrytare, bryggor och pirarmar; överbyggnader till fyrar; master, landgångar, relingar, skott etc. för fartyg; balkonger och verandor; luckor, grindar och skjutdörrar; sammansatta räcken och staket; väg- och järnvägsbommar och liknande spärrar; konstruktioner till växthus och drivbänkar; mycket stora hyllkonstruktioner som är avsedda för montering och permanent installering i butiker, verkstäder, magasin etc.; spiltor och foderhäckar; vissa skyddsräcken för motorvägar, tillverkade av plåt eller profiler.

Numret omfattar också plåt, universalstål, band, stång, profiler och rör som är bearbetade (t.ex. borrade, böjda eller försedda med urtagningar) för användning i konstruktioner.

Numret omfattar vidare produkter som består av stänger som har vridits. Dessa produkter används också för armering av betong (även förspänd sådan).

Numret omfattar inte:

a)	sammanfogad spont (nr 7301);
b)	plåtpaneler som är avsedda att sättas ihop till gjutformar för betong (nr 8480);
c)	konstruktioner som är tydligt igenkännliga som maskindelar (sextonde avd.);
d)	konstruktioner som omfattas av sjuttonde avd., såsom stationär järnvägs- och spårvägsmateriel samt mekanisk utrustning för signalering, enligt nr 8608; chassiramar till rullande järnvägsmateriel och till motorfordon (86 och 87 kap.); flytande materiel enligt 89 kap.;
e)	flyttbara hyllor med karaktär av möbler (nr 9403).

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 7308.30

Detta undernummer omfattar också säkerhetsdörrar av stål för alla typer av bostäder.

7309 Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av järn eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 l, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning

Behållare enligt detta nummer installeras vanligen som fasta anläggningar för lagring eller produktion t.ex. i fabriker eller kemiska industrier, i färgerier, gasverk, bryggerier, brännerier och raffinaderier samt i mindre utsträckning i bostadshus, butiker etc. Detta nummer omfattar behållare för alla slags ämnen, andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas. Behållare för sådan gas klassificeras enligt nr 7311, oavsett rymd. Behållare som är försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning, t.ex. omrörare, värme- eller kylslingor eller elektriska uppvärmningsanordningar, förs till 84 eller 85 kap.

Behållare som endast är försedda med kranar, säkerhetsventiler eller andra ventiler, nivåmätare, manometrar etc. klassificeras däremot enligt detta nummer.

Behållarna kan vara öppna eller slutna, försedda med inre beklädnad av ebonit eller plast eller annan oädel metall än järn eller med värmeisolerande beklädnad (t.ex. asbest, slaggull eller glasull) med eller utan yttre beklädnad av plåt.

Numret omfattar också behållare som är isolerade med dubbla väggar eller dubbla bottnar, under förutsättning att de inte har några anordningar för cirkulation av flytande värme- eller köldmedia mellan väggarna. (Behållare med sådana anordningar förs till nr 8419.)

Som exempel på varor enligt detta nummer kan nämnas:

bensin- och oljecisterner; kar för stöpning av korn i mälterier; jäskar för vätskor (vin, öl etc.); dekanter- och avsättningskar (klarfat) för alla slags vätskor; kar för härdning och anlöpning av metallvaror; vattenbehållare (även för hushållsbruk), inbegripet expansionskärl för centralvärmeanläggningar; behållare för fasta ämnen.

Numret omfattar inte heller godsbehållare (containrar) som är speciellt konstruerade och utrustade för befordran med ett eller flera slag av transportmedel (nr 8609).

7310 Tankar, fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av järn eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av högst 300 l, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning

7310.10	- Med en rymd av minst 50 l
	- Med en rymd av mindre än 50 l:
7310.21	- - Burkar avsedda att tillslutas genom lödning eller falsning
7310.29	- - Andra

Medan det föregående numret är tillämpligt för behållare som har en rymd av mer än 300 l och som vanligen installeras som fasta anläggningar i fabriker etc., omfattar detta nummer behållare av järn- eller stålplåt med en rymd av högst 300 l och vanligen av sådan storlek att de lätt kan flyttas eller hanteras. Dessa behållare används vanligen inom handeln för transport eller förpackning av varor men också som fasta installationer.

Bland de större behållare som omfattas av detta nummer kan nämnas: tjär-och oljefat; bensindunkar; mjölktransportkärl; fat för alkohol, latex, natriumhydroxid, kalciumkarbid, färgämnen eller andra kemikalier. Bland mindre behållare märks askar, burkar etc., vilka vanligen används som detaljhandelsemballage för smör, mjölk, öl, konserver, frukt, fruktsafter, kex, te, konfektyrer, tobak, cigaretter, skokräm, medikamenter etc.

Särskilt fat kan vara försedda med rullskenor eller andra anordningar för att lättare kunna rullas eller hanteras. De kan vara förstärkta. Alla behållare enligt detta nummer kan vara försedda med sprundhål, sprundtappar, lock eller andra tillslutningsanordningar för att underlätta fyllning och tömning.

Numret omfattar också fat etc. som är isolerade med dubbla väggar eller bottnar, under förutsättning att de inte har några anordningar för cirkulation av flytande värme-eller köldmedia mellan väggarna. (Behållare med sådana anordningar förs till nr 8419.)

Detta nummer omfattar inte heller:

a)	artiklar enligt nr 4202;
b)	kakskrin, teburkar, sockerburkar och liknande behållare för hushålls- eller köksbruk (nr 7323);
c)	cigarettetuier, puderdosor, verktygslådor och liknande behållare för personligt eller yrkesmässigt bruk (nr 7325 eller 7326);
d)	kassaskåp, kassaskrin, dokumentskrin o.d. (nr 8303);
e)	artiklar enligt nr 8304;
f)	prydnadsaskar (nr 8306);
g)	godsbehållare (containrar) som är speciellt konstruerade och utrustade för befordran med ett eller flera slag av transportmedel (nr 8609);
h)	termosflaskor och andra termoskärl, kompletta, enligt nr 9617.

7311 Behållare av järn eller stål för komprimerad eller till vätska förtätad gas

Detta nummer omfattar behållare, oavsett storleken, som används för transport eller lagring av komprimerad eller till vätska förtätad gas (t.ex. helium, syre, argon, väte, acetylen, koldioxid eller butan).

Vissa sådana behållare är kraftiga cylindrar, tuber, flaskor etc. som har provats vid högt tryck. Dessa kan vara sömlösa eller svetsade (t.ex. i bottnen, runt mitten eller i längdriktningen). Andra består av ett inre kärl och en eller flera ytterväggar. Utrymmet mellan väggarna är fyllt med isoleringsmaterial, hålls under vakuum eller är inrättat för att innehålla en kylvätska, varigenom vissa till vätska förtätade gaser kan hållas vid atmosfärstryck eller lågt tryck.

Dessa behållare kan vara försedda med manövrerings-, reglerings- och mätanordningar, såsom ventiler, kranar, manometrar, nivåmätare etc.

Vissa (t.ex. acetylenbehållare) innehåller ett inert poröst ämne, såsom kiselgur, träkol eller asbest tillsammans med ett bindemedel, såsom cement, och ibland indränkt med aceton, allt för att underlätta påfyllning och för att eliminera den fara för explosion som skulle uppstå vid komprimering av enbart acetylen.

I andra behållare, t.ex. sådana som är avsedda att tappas på vätska eller gas alltefter behov, förgasas den till vätska förtätade gasen endast under inverkan av omgivningens temperatur genom att passera genom en rörslinga som är anbringad på innersidan av ytterväggen.

Numret omfattar inte ångackumulatorer (nr 8404).

7312 Tvinnad tråd, linor, kablar, flätade band, sling o.d., av järn eller stål, utan elektrisk isolering

7312.10	- Tvinnad tråd, linor och kablar
7312.90	- Andra slag

Numret omfattar tvinnad tråd som är tillverkad genom fast sammantvinning av två eller flera enkla trådar samt linor och kablar av alla grovlekar, vilka tillverkas genom sammantvinning av sådan tvinnad tråd. Under förutsättning att de har behållit sin karaktär av varor av järn- eller ståltråd kan linor och kablar ha inlägg av textilmaterial (hampa, jute etc.) eller överdrag av textilmaterial, plast etc.

Linor och kablar har i allmänhet runt tvärsnitt, men numret omfattar också band, vanligen med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, som har erhållits genom flätning av enkel eller tvinnad tråd.

Dessa linor, kablar, band etc. förs till detta nummer även om de är avpassade till längden eller försedda med krokar, karbinhakar, lekare, ringar, kauser, klämmor, hylsor etc. (under förutsättning att de inte härigenom har fått karaktär av artiklar enligt andra nummer) eller formade till dubbelt eller flerdubbelt sling, laststroppar e.d.

Dessa varor används för uppfordring (med kranar, vinschar, taljor, hissar etc.) i gruvor, stenbrott, fartyg etc.; för bogsering; som trossar eller drivremmar; som stag för master, stolpar etc.; som stängsellinor; som linor för s.k. linsågar (vanligen tretrådiga linor av specialstål) etc.

Numret omfattar inte:

a)	taggtråd samt löst tvinnad dubbel stängseltråd utan taggar (nr 7313);
b)	isolerad elektrisk kabel (nr 8544);
c)	bromsvajrar, gasvajrar och liknande vajrar, igenkännliga som avsedda för fordon enligt 87 kap.

7313 Taggtråd av järn eller stål; vridet band eller vriden enkel flat tråd, med eller utan taggar, samt löst tvinnad dubbel tråd, av sådana slag som används till stängsel, av järn eller stål

Detta nummer omfattar följande typer av stängseltråd etc. (ang. tråd, se definition i anm. 2 till detta kapitel):

taggtråd, vilken består av tämligen löst sammantvinnad tråd av järn eller stål som med korta mellanrum har försetts med taggar eller ibland med små vassa stycken av metallband;
smala, platta band eller trådar som har klippts upp till tänder med jämna mellanrum och används i stället för taggtråd;
vridet band eller vriden enkel flat tråd. Detta stängelmaterial benämns ofta "torsades" på franska. Det består av ett smalt band eller en flat tråd och är ibland endast lätt vriden. Dessa varor förs hit oavsett om de är försedda med taggar eller inte;
löst tvinnad dubbel tråd av järn eller stål, vilken uppenbarligen är lämplig att användas till stängsel. Även denna benämns "torsades" på franska.

Detta nummer omfattar också härvor av taggtråd. Dessa är ibland uppsatta på trä- eller metallpålar och används för militära ändamål, till stängsel etc.

Den tråd och de band som används är i allmänhet förzinkade eller försedda med annat överdrag (t.ex. av plast).

Numret omfattar inte fast sammantvinnade linor och kablar, vilka ibland också används som stängsel (nr 7312).

7314 Duk (även ändlös), galler och nät (inbegripet stängselnät), av järn- eller ståltråd; klippnät av järn eller stål (+)

	- Vävd duk:
7314.12	- - Ändlösa band för maskiner, av rostfritt stål
7314.14	- - Annan duk, av rostfritt stål
7314.19	- - Andra
7314.20	- Galler och nät (inbegripet stängselnät), svetsade i korsningspunkterna, av tråd med ett största tvärmått av minst 3 mm och med en maskstorlek av minst 100cm²
	- Andra galler och nät (inbegripet stängselnät), svetsade i korsningspunkterna:
7314.31	- - Pläterade eller överdragna med zink
7314.39	- - Andra
	- Annan duk, galler och nät (inbegripet stängselnät):
7314.41	- - Överdragna med zink
7314.42	- - Överdragna med plast
7314.49	- - Andra
7314.50	- Klippnät

A. Duk (även ändlös), galler och nät (inbegripet stängselnät)

Produkterna i denna grupp tillverkas i huvudsak genom vävning, flätning etc. (för hand eller i maskin) av järn- eller ståltråd. Tillverkningsmetoderna liknar i stort sett dem som används inom textilindustrin (för tillverkning av vävnader med varp och väft, dukvaror av trikå etc.).

Gruppen omfattar också galler (även sådana där trådarna inte är hopflätade) i vilka trådarna i beröringspunkterna är förenade genom svetsning eller med särskild tråd.

Med tråd förstås produkter, oavsett tvärsnittets form, som har tillformats i varmt eller kallt tillstånd och som har ett största tvärmått av högst 16 mm, t.ex. valstråd och ur plåt skurna flata remsor (se anm. 2 till detta kapitel).

Varor enligt detta nummer kan användas för många ändamål, t.ex. vid tvättning, torkning och filtrering av många material; för tillverkning av stängsel, skyddsnät för matvaror, insektsnät, skyddsgaller för maskiner, transportband, näthyllor, madrasser, möbelstoppningar, siktar, såll etc.; för armering av betong, etc.

Varorna kan förekomma i rullar, som ändlösa band (t.ex. transportband) eller tillskurna till kvadratisk, rektangulär eller annan form. De kan bestå av två eller flera lager.

B. Klippnät

Klippnät är en nätliknande vara med rombiska öppningar som har bildats genom sträckning av plåt eller band i vilka parallella klipp har gjorts.

Varan är tämligen styv och stark och används i stället för galler eller perforerad plåt till stängsel, skyddsanordningar på maskiner, golv till gångbryggor (t.ex. på lyftkranar), armering av diverse byggnadsmaterial (t.ex. betong, gips och glas), etc.

Detta nummer omfattar inte artiklar som är tillverkade av järn- eller ståltrådsduk, vilka klassificeras enligt andra nummer i detta kapitel, och inte heller följande varor, vilka förs till andra kapitel:

a)	vävnader av metalltråd, av sådana slag som används i kläder, som inredningsvävnader eller för liknande ändamål (nr 5809);
b)	plast, asbest eller glas med armering av järn- eller ståltrådsduk (39, 68 resp. 70 kap.); trådtegel för byggnadsändamål, vilket består av ett järn- eller ståltrådsnät som är inbakat i bränd lera (69 kap.); takpapp, vanligen tjärad och förstärkt med järn- eller ståltrådsnät (48 kap.). Enligt nr 7314 klassificeras dock nät som genom neddoppning har fått ett tunt överdrag av plast (även om maskorna är fyllda) samt nät och galler på underlag av papper, t.ex. sådana som används för armering av betong, gips etc;
c)	duk, nät etc. som har bearbetats till maskindelar (t.ex. genom sammansättning med andra material) (84 eller 85 kap.);
d)	handsiktar och handsåll som är tillverkade av duk, nät etc. (nr 9604).

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 7314.12, 7314.14 och 7314.19

Med "vävda produkter" avses endast av tråd tillverkade produkter som har framställts på samma sätt som textilvävnader, dvs. med två trådsystem som korsar varandra i rät vinkel.

Produkterna har vanligen tvåskaftsbindning, men kypertbindning eller annan bindning kan också förekomma. Väften, som består av en obruten tråd, löper från den ena sidan av varpen till den andra. Produkterna tillverkas i vävstolar med kontinuerligt arbetssätt. Trådarnas korsningspunkter kan vara förstärkta (t.ex. genom bindning med en extra tråd). Vävnader av detta slag kan ha relativt långt avstånd mellan trådarna, varigenom en nätliknande produkt med kvadratiska maskor erhålls. Trådarna kan också vara vågprofilerade. Vågbildningarna griper in i varandra, varigenom korsningspunkterna blir styvare. Liknande varor kan också vara vävda av rak tråd och sedan pressade. Den därvid erhållna deformationen i korsningspunkterna gör vävnaden starkare.

Vävda produkter kan förekomma i rullar eller i plant tillstånd och avpassade till längden eller tillskurna. Kanterna på de plana produkterna kan vara svetsade eller lödda.

7315 Kättingar och kedjor samt delar till dessa varor, av järn eller stål

	- Ledbultkedjor och delar till sådana kedjor:
7315.11	- - Rullkedjor
7315.12	- - Andra kedjor
7315.19	- - Delar
7315.20	- Snökedjor o.d.
	- Andra kedjor samt kättingar:
7315.81	- - Stolpkätting
7315.82	- - Andra, med svetsade länkar
7315.89	- - Andra
7315.90	- Andra delar

Detta nummer omfattar kättingar och kedjor av gjutjärn (vanligen aducerat) eller av smidbart järn eller stål, oavsett dimension, framställningssätt eller, i allmänhet, avsedd användning.

Det omfattar bl.a. ledbultkätting (t.ex. rullkätting, tandkätting och Galls kätting), annan kätting (även s.k. stolpkätting) och kedjor (smidda, gjutna, svetsade, stansade ur plåt eller band, tillverkade av tråd, etc.) samt rullkedjor.

Numret omfattar bl.a:

drivkedjor för cyklar, bilar och maskiner;
ankar- och förtöjningskätting; lyft- och bogserkätting; snökedjor för bilar;
kedjor till sängbottnar; kedjor till proppar för diskhoar och tvättställ; kedjor till spolcisterner.

Samtliga dessa kättingar och kedjor kan vara försedda med ändbeslag eller tillbehör (t.ex. krokar, karbinhakar, lekare, schacklar, fjäderringar eller andra ringar, T-stycken). De kan vara avpassade till längden eller tydligt avsedda för speciella ändamål.

Artiklar av järn eller stål som är igenkännliga som delar till kättingar och kedjor (t.ex. ytterlänkar, rullar, bultar etc. till ledbultkättingar samt länkar och schacklar till andra kättingar och kedjor) förs likaledes till detta nummer.

Numret omfattar inte:

a)	kedjor som har karaktär av oäkta smycken enligt nr 7117 (t.ex. urkedjor och berlockkedjor);
b)	kedjor som är försedda med skärtänder etc. och som används i kedjesågar eller skärverktyg (82 kap.); andra artiklar i vilka kedjorna är av underordnad betydelse, t.ex. kedjor med skopor, transportkedjor med krokar samt klämkedjor till textilmaskiner;
c)	säkerhetsanordningar med kedja för dörrar (nr 8302);
d)	lantmäterikedjor (nr 9015).

7316 Ankaren och draggar samt delar till dessa varor, av järn eller stål

Detta nummer avser endast sådana ankaren som används för förankring av fartyg av alla storlekar, oljeplattformar o.d., bojar, sjömärken, flytminor etc. Det omfattar inte andra artiklar, vilka ibland kallas "ankaren" (t.ex. sådana för hopfogning av murverk eller fästande av sparrar vid väggarna i byggnader).

Ankaren kan vara försedda med stock, ibland av trä, och armarna kan vara fasta eller rörliga.

Numret omfattar också draggar, vilka är mindre än ankaren och har mer än två armar (vanligen fyra) men ingen stock. De används för att förankra smärre fartyg, för att underlätta bordning av fartyg, för att ta upp sjunkna föremål etc.

Numret omfattar också delar till ankaren och draggar.

7317 Spik, stift (inbegripet häftstift), spikbleck, märlor och liknande artiklar, av järn eller stål, även med huvud av annat material, dock inte sådana med huvud av koppar

Detta nummer omfattar:

Spik, stift, märlor och liknande artiklar, vilka vanligen är tillverkade enligt följande metoder:

1.	kallpressning av tråd av lämplig grovlek. Sådan trådspik har vanligen platt eller kullrigt huvud men kan ibland vara utan huvud och spetsig i ena eller båda ändarna. Spik och stift med avsmalnande skaft tillverkas på samma sätt men skärs snett;
2.	smidning (för hand eller i maskin) av ett skaft av önskad tjocklek vilket spetsas genom hamring, varefter huvudet formas i en spikmaskin:
3.	klippning ur plåt eller band, om så erfordras åtföljd av slutbearbetning för hand eller i maskin;
4.	varmvalsning av stång i spikvalsverk, vilka formar huvudet och skaftet samtidigt;
5.	pressning av huvudet ur en liten metallrondell, varvid det tidigare tillverkade skaftet sätts fast samtidigt. Denna metod används vanligen vid tillverkning av spik med kullrigt huvud, såsom tapetserarspik;
6.	gjutning.

Många typer förekommer av dessa varor, bl.a.:
trådspik med samma tvärsnitt utefter hela sin längd, för snickare etc.; formstift; fönsterstift; skomakarspik; märlor (även isolerade), spetsade i båda ändarna och avsedda för elektriska ledningar, tavelramar, stängsel etc.; häftklammer, inte föreliggande i staplar; spetsig klockspik med vridet skaft och huvud utan spår; skostift; tapetserarstift o.d.; broddar, dubbar o.d. till grova skodon; stift till tavlor, speglar, stängsel etc.; hästskosöm; ogängade isbroddar för djur; små trianglar etc. (vanligen av bleckplåt) för fastsättning av fönsterrutor; dekorativ möbelspik; märkspik (årtalsspik) för järnvägssliprar.

Andra speciella typer av spik etc., t.ex.:

1.	smidda krampor och rälspik, vilkas spetsade skaft är böjda i rät vinkel; krampor används för hopfogning av murverk, grova bjälkar etc., rälspik för att fästa räler på sliprarna;
2.	spikbleck med ena kanten tandad eller avfasad. De används för hopfogning av trästycken och klassificeras enligt detta nummer även om de föreligger som längdvara (i form av band);
3.	krokar och öglor, vilka kan vara stansade ur plåt eller smidda. Ena änden är spetsad och den andra böjd i rät vinkel eller till en ögla. De används för upphängning av olika föremål;
4.	häftstift av alla slag för ritningar, kontorsbruk etc., med flata eller kullriga huvuden;
5.	kardnockar för kardmaskiner o.d.

Samtliga ovannämnda varor förs till detta nummer även om de har huvud av annan oädel metall än järn (dock inte koppar och kopparlegeringar) eller av något annat ämne (porslin, glas, trä, gummi, plast etc.) och även om de är förkopprade, förgyllda, försilvrade, fernissade etc. eller överdragna med annat material.

Numret omfattar inte:

a)	skruvkrokar, skruvöglor, spetsiga drivskruvar med spårförsett huvud och drivskruvar utan spets (nr 7318);
b)	skoskyddare med eller utan stift; X-krokar med stift; remlås (nr 7326);
c)	spik, stift etc. med huvud av koppar eller kopparlegeringar (nr 7415);
d)	häftklammer i staplar (t.ex. för kontors- eller tapetserarbruk eller till emballage) (nr 8305);
e)	klaviaturstift till pianon (nr 9209).

7318 Skruvar, bultar, muttrar, skruvkrokar, nitar, kilar, sprintar, saxsprintar, underläggsbrickor (inbegripet fjäderbrickor) och liknande artiklar, av järn eller stål (+)

	- Gängade artiklar:
7318.11	- - Franska träskruvar
7318.12	- - Andra träskruvar
7318.13	- - Skruvkrokar och skruvöglor
7318.14	- - Självgängande skruvar
7318.15	- - Andra skruvar samt bultar, även med tillhörande muttrar eller underläggsbrickor
7318.16	- - Muttrar
7318.19	- - Andra
	- Ogängade artiklar:
7318.21	- - Fjäderbrickor och andra låsbrickor
7318.22	- - Andra underläggsbrickor
7318.23	- - Nitar
7318.24	- - Kilar, sprintar och saxsprintar
7318.29	- - Andra

A. Skruvar, bultar och muttrar

Bultar och muttrar (inbegripet bultar utan huvud), pinnbultar och andra skruvar för metall, träskruvar och franska träskruvar är (i färdigt skick) gängade och används för hopfogning av föremål på sådant sätt att dessa lätt kan tas isär utan att skadas. Varorna förs hit även om de föreligger i ogängat skick.

Bultar och skruvar för metall är cylindriska till formen och har täta gängor med ringa stigning. De är sällan spetsade och kan ha spårförsett huvud eller huvud som är utformat för åtdragning med skruvnyckel. Huvudet kan också vara försett med en fördjupning. En bult är avsedd att passa in i en mutter, under det att skruvar för metall vanligen skruvas in i ett gängat hål i materialet. Skruvar är därför vanligen gängade utefter hela sin längd, medan bultar vanligen har en del av skaftet ogängad.

Numret omfattar alla typer av för sammanfogning avsedda bultar och skruvar för metall, oavsett form och användning, inbegripet U-bultar, bultar utan huvud (dvs. cylindriska järnpinnar som är gängade i ena änden), pinnbultar och pinnskruvar (dvs. korta järnpinnar som är gängade i båda ändarna) samt helgängade pinnskruvar.

Muttrar är metallstycken som är avsedda att hålla motsvarande bultar i läge. De är vanligen gängade rakt igenom, men även s.k. hattmuttrar förekommer. Numret omfattar också vingmuttrar. Låsmuttrar (vanligen tunnare och försedda med urtagningar i överkanten) används ibland tillsammans med bultar.

Ämnen till bultar samt ogängade muttrar omfattas också av detta nummer.

Träskruvar skiljer sig från bultar och skruvar för metall genom att de är koniska, spetsiga och försedda med gängor med starkare stigning, eftersom de är avsedda att skära in i materialet. Vidare har träskruvar nästan alltid huvud med spår eller fördjupning och används alltid utan muttrar.

Franska träskruvar (rälskruvar) är stora träskruvar med kvadratiskt eller sexkantigt huvud utan spår. De används för att fästa järnvägsräler på sliprarna och för att sammanfoga sparrar och liknande grövre trävirke.

Numret omfattar också självgängande (Parker-)skruvar. Dessa liknar träskruvar genom att de har huvud med spår, skärande gängning och spetsig eller avsmalnande ände. De kan därför skära igenom tunn metallplåt, marmor, skiffer, plast etc.

Numret omfattar vidare alla icke spetsiga drivskruvar (klockspikar) ävensom spetsiga sådana med spårförsett huvud. Drivskruvar har gängning med mycket stark stigning och drivs ofta in i materialet med en hammare men måste vanligen skruvas ut med hjälp av en skruvmejsel.

Denna grupp omfattar inte:

a)	spetsig klockspik med huvud utan spår (nr 7317);
b)	skruvproppar (nr 8309);
c)	gängade anordningar, ibland benämnda skruvar, som används för att överföra en rörelse eller på annat sätt fungera som en verksam del i en maskin (t.ex. arkimediska skruven eller vattensnäckan; snäckskruvar och spindlar till pressar; stängningsanordningar till ventiler, kranar etc.) (84 kap.);
d)	klaviaturstift och liknande gängade delar till musikinstrument (nr 9209).

B. Skruvkrokar och skruvöglor

Dessa används för upphängning eller fastsättning av olika föremål och skiljer sig från krokar och öglor enligt nr 7317 endast genom att de är gängade.

C. Nitar

Nitar skiljer sig från ovan beskrivna varor genom att de inte är gängade. De är vanligen cylindriska med kullriga, platta, skålformiga eller försänkta huvuden.

Nitar används för permanent fastsättning av metallstycken (t.ex. i järn- och stålkonstruktioner, fartyg och behållare).

Numret omfattar inte rörnitar och tvåspetsnitar, oavsett användningen (nr 8308), men nitar som endast är delvis ihåliga klassificeras enligt nr 7318.

D. Saxsprintar, andra sprintar samt kilar och spårringar.

Saxsprintar, vilka är tvådelade, sätts in i hål i axlar, bultar etc. för att förhindra att påmonterade föremål rubbas ur sitt läge.

Andra sprintar samt kilar används för liknande ändamål men är vanligen större och kraftigare. De kan liksom saxsprintar vara avsedda att sättas in i hål (i vilket fall de ofta är kilformiga) eller i spår som är frästa runt axeln etc., i vilket fall de kan ha olika former, t.ex. hästskoform eller konisk form.

Spårringar framställs i olika former, från enkla ringar med öppning till mera komplicerade former (med hål eller skåror för att underlätta anbringandet med hjälp av speciella tänger). De är, oavsett formen, alltid avsedda att placeras i ett spår, antingen runt en axel eller på insidan av en cylinder för att förhindra att olika maskindelar rör sig i förhållande till varandra.

E. Underläggsbrickor

Underläggsbrickor är vanligen små tunna rondeller med ett hål i mitten. De placeras mellan muttern och det underliggande materialet för att skydda detta. Underläggsbrickor kan vara plana, uppslitsade (t.ex. fjäderbrickor), kupiga, tandade (låsbrickor), konformiga etc.

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 7318.12

Detta nummer omfattar inte skruvkrokar och skruvöglor; dessa klassificeras enligt stat. nr 7318.13.

HS-nr 7318.14

Detta nummer omfattar självgängande (Parker-)skruvar som är beskrivna i anv. till nr 7318, avsnitt A, åttonde stycket.

7319 Synålar, stickor, snörnålar, virknålar, broderprylar och liknande artiklar, för handarbete, av järn eller stål; knappnålar, säkerhetsnålar och liknande artiklar, av järn eller stål, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

7319.40	- Säkerhetsnålar och liknande artiklar
7319.90	- Andra slag

A. Synålar, stickor, snörnålar, virknålar, broderprylar och liknande artiklar

Detta nummer omfattar nålar för sömnad, stickning, brodering, virkning, mattknytning eller andra handarbeten.

Hit förs bl.a.:

synålar, stoppnålar, brodernålar, säcknålar, madrassnålar, segelmakarnålar, bokbindar- och tapetserarnålar; skomakarnålar (inbegripet sylar med öga); nålar med trekantig spets för läderarbeten, etc.;
stickor (långa nålar utan öga);
snörnålar av alla slag, för trädning av snören, band etc. (även för snörning av fotbollar);
virknålar (nålar som smalnar av mot ena änden och där är utformade till en krok);
broderprylar, vilka används för att vid brodering sticka hål i bottenvävnaden;
knytnålar, spetsade i ena eller båda ändarna.

Vissa av dessa artiklar är ibland försedda med skaft.

Numret omfattar också ämnen till nålar (med eller utan öga); nålar som har öga men inte är spetsade eller polerade; broderprylar och snörnålar som ännu inte har försetts med skaft.

Numret omfattar inte:

a)	skomakarsylar utan öga samt verktyg av stilettyp för läderarbeten, kontorsbruk etc. (nr 8205);
b)	nålar för trikå-, spets- och brodermaskiner etc. (nr 8448); symaskinsnålar (nr 8452);
c)	nålar till pickuper (nr 8522);
d)	nålar för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt bruk (nr 9018).

B. Knappnålar, säkerhetsnålar och liknande artiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

Nålarna i denna grupp kan ha huvuden eller andra mindre väsentliga beståndsdelar av annan oädel metall, glas, plast etc., under förutsättning att de inte har fått karaktär av prydnadsföremål utan behållit sin huvudsakliga karaktär av nålar av järn eller stål. Gruppen omfattar bl.a.:

säkerhetsnålar;
knappnålar.

Gruppen omfattar också spetsiga nålar för broscher, klubbmärken o.d. (även med led eller fästanordningar) eller för hattnålar etc. samt nålar för fastsättning av etiketter, uppsättning av insekter etc.

Numret omfattar inte:

a)	kravattnålar, klubbmärken o.d., hattnålar och liknande artiklar till personlig prydnad (nr 7117);
b)	häftstift (nr 7317);
c)	hårspännen; hårnålar; hårklämmor, papiljotter o.d. (nr 8516 eller 9615).

7320 Fjädrar och fjäderblad, av järn eller stål

7320.10	- Bladfjädrar och blad till sådana fjädrar
7320.20	- Skruvfjädrar
7320.90	- Andra slag

Detta nummer omfattar järn- och stålfjädrar av alla typer, oavsett användningen, andra än urfjädrar enligt nr 9114.

Fjädrar tillverkas av elastisk plåt, tråd eller stång på sådant sätt att de återtar sin ursprungliga form även efter avsevärd deformering.

Numret omfattar bl.a. följande slag av fjädrar:

Bladfjädrar (enkla eller sammansatta), vilka huvudsakligen används som bärfjädrar i fordon (t.ex. i lok och annan rullande järnvägsmateriel, bilar, vagnar och kärror).

Skruvfjädrar, av vilka de två vanligaste slagen är:

1.	cylindriska fjädrar, vilka omfattar tryckfjädrar, sträckfjädrar och torsionsfjädrar (vridfjädrar) och vilka är tillverkade av tråd eller stång med runt, kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt. De används för många ändamål (t.ex. i fordon och maskiner);
2.	koniska fjädrar, vilka är tillverkade av tråd eller stång med kvadratiskt, rektangulärt eller ovalt tvärsnitt eller av band. De används huvudsakligen i stötdämpare, buffertar på rullande järnvägsmateriel, sekatörer, hårklippningsmaskiner etc.

Flata fjädrar och flata spiralfjädrar, vilka används i fjäderdrivna motorer, i lås etc.

Fjädrar i form av rondeller eller ringar (används i järnvägsbuffertar etc.).

Fjädrar kan vara utrustade med U-bultar (t.ex. för bladfjädrar) eller andra fästanordningar för hopsättning eller hopkoppling.

Fjäderblad klassificeras också enligt detta nummer.

Numret omfattar inte:

a)	fjädrar till paraply- eller parasollkäppar;
b)	fjäderbrickor (nr 7318);
c)	fjädrar som är sammansatta med andra artiklar till exempelvis automatiska dörrstängare (nr 8302), igenkännliga delar till maskiner (sextonde avd.) eller till apparater och instrument enligt 90 eller 91 kap.;
d)	stötdämpare och torsionsstavar enligt sjuttonde avd.

7321 Kaminer, spisar (inbegripet värmelednings-spisar), grillar, glödpannor, gaskök, tallriksvärmare och liknande icke elektriska artiklar för hushållsbruk samt delar till sådana artiklar, av järn eller stål

	- Apparater för matlagning samt tallriksvärmare:
7321.11	- - För gas eller för både gas och annat bränsle
7321.12	- - För flytande bränsle
7321.19	- - Andra, inbegripet apparater för fast bränsle
	- Andra apparater:
7321.81	- - För gas eller för både gas och annat bränsle
7321.82	- - För flytande bränsle
7321.89	- - Andra, inbegripet apparater för fast bränsle
7321.90	- Delar

Detta nummer omfattar en rad apparater som alla uppfyller följande villkor, nämligen att de:

är konstruerade för alstring och utnyttjande av värme för rumsuppvärmning, matlagning eller kokning;
eldas med fast, flytande eller gasformigt bränsle eller annan energikälla (t.ex. solenergi), men inte uppvärms elektriskt;
normalt används i hushållet eller vid camping.

Dessa apparater kan alltefter sin typ kännas igen på ett eller flera karakteristika såsom totala dimensioner, utformning, maximal upphettningsförmåga, eldstadens storlek om fast bränsle används och tankens storlek vid användning av flytande bränsle. Måttstocken för bedömning av dessa karakteristika är att apparaterna i fråga inte får ha sådan storlek, kapacitet etc. att den överstiger vad som behövs i ett hushåll.

Detta nummer omfattar bl.a:

kaminer, öppna spisar o.d. som används för rumsuppvärmning samt grillar;
gas- eller oljeeldade radiatorer (fotogenelement, gasolelement etc.) för samma ändamål;
köksspisar och kokapparater;
ugnar med uppvärmningsanordning (t.ex. för stekning eller bakning);
spritkök, fotogenkök o.d. (även för camping); gaskök; tallriksvärmare med uppvärmningsanordning;
tvättgrytor med eldstad eller annan uppvärmningsanordning.

Numret omfattar också spisar med inbyggd panna (värmeledningsspisar), vilka som biuppgift ombesörjer centraluppvärmning. Det omfattar däremot inte apparater i vilka elektricitet utnyttjas för uppvärmningsändamål, t.ex. kombinerade gas-elspisar (nr 8516).

Samtliga dessa artiklar kan vara emaljerade, förnicklade, förkopprade etc., försedda med tillbehör av andra oädla metaller eller infodrade med värmebeständiga material.

Numret omfattar också tydligt igenkännliga delar av järn eller stål till ovannämnda apparater (t.ex. ugnsplåtar, kokplattor till spisar, spisringar, asklådor, löstagbara eldstäder, gasbrännare, oljebrännare, luckor, galler, fötter, skyddsstänger, grytlappshållare och tallriksställ).

Numret omfattar inte heller:

radiatorer för centraluppvärmning, luftvärmare och varmluftsfördelare samt delar till sådana, enligt nr 7322;

varor, ibland benämnda ugnar, som saknar uppvärmningsanordning och är avsedda att placeras på en spis (nr 7323);

blåslampor och transportabla smidesässjor (nr 8205);

brännare till eldstäder (nr 8416);

industri- och laboratorieugnar enligt nr 8417;

maskiner och apparater för uppvärmning, kokning, rostning, destillering etc., enligt nr 8419. Detta nummer omfattar bl.a.:

1.	genomströmnings- eller förrådsvarmvattenberedare, icke elektriska, även för hushållsbruk;
2.	vissa speciella uppvärmnings- och kokapparater etc. som normalt inte används i hushåll, t.ex. kaffebryggare för serveringar; flottyrkokare; steriliseringsapparater, värmeskåp, torkskåp och andra apparater med indirekt uppvärmning (t.ex. med ånga), ofta försedda med rörslingor, dubbla väggar, dubbla bottnar etc.;

elektriska värmeapparater enligt nr 8516.

7322 Radiatorer för centraluppvärmning, inte försedda med elektrisk uppvärmningsanordning, och delar till sådana radiatorer, av järn eller stål; luftvärmare och varmluftsfördelare (inbegripet apparater som även kan fördela sval eller konditionerad luft), inte försedda med elektrisk uppvärmningsanordning men utrustade med motordriven fläkt eller blåsmaskin, samt delar till sådana apparater, av järn eller stål

	- Radiatorer och delar till radiatorer:
7322.11	- - Av gjutjärn
7322.19	- - Andra
7322.90	- Andra slag

Detta nummer omfattar:

Radiatorer för centraluppvärmning, dvs. anordningar för rumsuppvärmning, vilka vanligen består av kamflänsrör eller ihåliga sektioner av plåt. Genom dessa cirkulerar vatten eller ånga från en värmepanna. Sådana radiatorer kan vara omgivna av ett hölje av trä eller metall.
Till denna grupp hör också apparater som består av en kombination av en radiator genom vilken varmt eller kallt vatten cirkulerar och munstycken genom vilka konditionerad luft passerar under tryck. De båda komponenterna är monterade i gemensamt hölje, i vilket ett galler har anbringats. Då radiatorn är avstängd, tjänstgör apparaten som fördelare av konditionerad luft.
Numret omfattar inte luftkonditioneringsapparater (nr 8415) och inte heller elektriska radiatorer (nr 8516).
Igenkännliga sektioner och andra delar till radiatorer.
Följande varor anses inte utgöra delar till radiatorer:
a) rör och rördelar för förbindning av värmepannor och radiatorer (nr 7303 – 7307);
b) hållare och stöd för radiatorer (nr 7325 eller 7326);
c) kranar, ventiler etc. för ånga eller varmvatten (nr 8481).
Luftvärmare för alla slags bränslen (t.ex. kol, olja eller gas). Dessa luftvärmare, som utgör slutna enheter och som är fasta eller flyttbara, består huvudsakligen av en förbränningskammare (med brännare) eller en rost, en värmeväxlare (t.ex. i form av ett rörsystem), som överför den värme som avges av de förbränningsgaser som passerar denna till den luft som strömmar omkring dess utsida, samt en motordriven fläkt eller blåsmaskin. Luftvärmarna är i allmänhet försedda med ett utloppsrör för förbränningsgaserna.
Luftvärmare (fasta eller flyttbara) som alstrar varmluft som avges direkt till omgivningen skiljer sig från radiatorer med inbyggd uppvärmningsanordning (se anv. till nr 7321) genom att de innehåller en blåsanordning (fläkt eller blåsmaskin) som har till uppgift att sprida eller rikta den varma luften till de olika utrymmen som skall värmas upp.
Luftvärmare kan vara försedda med olika tillbehör, såsom brännare (med pump), elektriska fläktar för tillförsel av luft till brännarna, regleringsinstrument (termostater, pyrostater etc.), luftfilter etc.
Varmluftsfördelare, vilka består av en anordning för luftuppvärmning, som vanligen är sammansatt av ett antal kamflänsrör, och en elektrisk fläkt, allt monterat i ett gemensamt hölje i vilket finns utlopp för luften (galler eller ställbara luckor).
Dessa fördelare är avsedda att anslutas till en värmepanna och kan placeras på golvet, på en vägg, i taket etc.
En del av dessa artiklar kan också vara försedda med ett friskluftsintag så att de kan användas som friskluftsfördelare då luftuppvärmningsanordningen är avstängd.
Numret omfattar emellertid inte fördelare av konditionerad luft, vilka, reglerade av en rumstermostat, blandar varm och kall luft som tillförs under högt tryck. Sådana fördelare består i huvudsak av en blandningskammare och två intagsmunstycken som är försedda med regleringsventiler som påverkas av pneumatiska regleringsanordningar, allt inmonterat i ett gemensamt hölje. I sådana fördelare ingår varken radiator eller motordriven fläkt eller blåsmaskin (nr 8479).
Luftvärmare och varmluftsfördelare klassificeras enligt av detta nummer oavsett var de skall användas. Numret omfattar därför luftvärmare för lokaluppvärmning och för torkning av diverse produkter (fodermedel, säd etc.) ävensom apparater för uppvärmning av fordon enligt sjuttonde avd. Luftvärmare som utnyttjar den värme som utvecklas i motorn i ett fordon och som nödvändigtvis måste förbindas med motorn förs dock till sjuttonde avd. med tillämpning av anm. 1 g till femtonde avd. och anm. 3 till sjuttonde avd.
Igenkännliga delar till luftvärmare och varmluftsfördelare (värmeväxlare, munstycken, lufttrummor, ventiler, galler etc.).
Som delar anses emellertid inte:
a) rör och rördelar för förbindning av värmepannor med vissa varmluftsfördelare (nr 7303 – 7307);
b) fläktar (nr 8414), luftfilter (nr 8421), regleringsanordningar (90 kap.) etc.

7323 Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar, av järn eller stål; stålull; diskbollar, putsvantar o.d., av järn eller stål

7323.10	- Stålull; diskbollar, putsvantar o.d.
	- Andra slag:
7323.91	- - Av gjutjärn, oemaljerade
7323.92	- - Av gjutjärn, emaljerade
7323.93	- - Av rostfritt stål
7323.94	- - Av järn (annat än gjutjärn) eller stål, emaljerade
7323.99	- - Andra

A. Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar

Denna grupp omfattar en lång rad artiklar av järn eller stål, som inte omfattas av tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning och som används som köks-, bords- eller andra hushållsartiklar. Den omfattar också samma varor för hotell, restauranger, pensionat, sjukhus, lunchrum, militärförläggningar etc.

Dessa artiklar kan vara gjutna eller tillverkade av plåt, band, tråd, trådgaller, trådduk etc. och kan vara tillverkade genom vilket förfarande som helst (gjutning, smidning, stansning, pressning etc.). De kan vara försedda med lock, handtag eller andra delar eller tillbehör av andra material, under förutsättning att de bibehåller sin karaktär av järn- eller stålvaror.

Gruppen omfattar bl.a.:

köksartiklar, t.ex. kastruller och grytor (även för ångkokning eller konservering), tryckkokare; skålar; stekpannor, stekfat och bakformar; halster; varor, ibland benämnda ugnar, som saknar uppvärmningsanordning och är avsedda att placeras på en spis eller annan eldstad; kittlar; durkslag; frityrkorgar; gelé- och kakformar; vattenkrus; mjölkflaskor för hushållsbruk; förvaringskärl för köksbruk (brödburkar, teburkar, sockerburkar etc.); salladssköljare; mätkärl för köksbruk; tallriksställ; trattar;
bordsartiklar, t.ex. brickor, fat, tallrikar, soppskålar, grönsaksskålar och såsskålar; sockerskålar; smörfat; tillbringare och gräddkannor; saladjärer; kaffekannor och kaffebryggare (dock inte för hushållsbruk avsedda kaffebryggare med värmekälla – nr 7321); tekannor; koppar, muggar och bägare; äggkoppar; sköljkoppar; korgar och fat för bröd eller frukt; karottunderlägg o.d.; tesilar; bordsställ; knivlägg; vinkylare och korgar till vinflaskor; servettringar och dukklämmor;
andra hushållsartiklar, t.ex. tvättgrytor utan eldstad; sopkärl och flyttbara soptunnor (inbegripet sådana för utomhusbruk), hinkar och kolhämtare; vattenkannor; askfat; värmeflaskor; flaskkorgar; flyttbara fotskrapor; strykjärnsfötter; korgar för tvätt, frukt, köksväxter etc.; brevlådor; klädgalgar och skoblock; matlådor.

Gruppen omfattar också delar av järn eller stål till ovan uppräknade artiklar, såsom lock, handtag, insatser för tryckkokare etc.

B. Stålull; diskbollar, putsvantar o.d.

Stålull består av mycket fina hophäftande trådar eller remsor och föreligger vanligen i detaljhandelsförpackningar.

Diskbollar, putsvantar o.d. tillverkas av tråd eller remsor av järn eller stål eller av stålull etc. och är ibland försedda med handtag. Under förutsättning att de har behållit sin karaktär av metallvaror klassificeras dessa varor enligt detta nummer även om de delvis består av textilgarn.

Bortsett från stålull, som har en mängd olika användningsområden, används dessa varor huvudsakligen i hushåll (t.ex. för rengöring av köks- och sanitetsartiklar, för polering av metallvaror och för skötsel av parkettgolv, annan golvbeläggning av trä och andra trävaror).

Numret omfattar inte:

a)	burkar, flaskor, askar och liknande behållare enligt nr 7310;
b)	kaminer, spisar etc. som omfattas av nr 7321;
c)	papperskorgar (nr 7325 eller 7326 alltefter beskaffenheten);
d)	hushållsartiklar av verktygskaraktär, t.ex. skyfflar av alla slag; korkskruvar; rivjärn; späcknålar; konservöppnare; nötknäppare; flasköppnare; locktänger; strykjärn; eldtänger; äggvispar; våffeljärn; kaffekvarnar; pepparkvarnar; köttkvarnar; saft- och köksväxtpressar (82 kap.);
e)	knivar, skedar, gafflar, slevar etc. enligt nr 8211 – 8215;
f)	kassaskåp, kassakistor och dokumentskrin (nr 8303);
g)	prydnadsföremål (nr 8306);
h)	hushållsvågar (nr 8423);
ij)	elektriska hushållsapparater enligt 85 kap. (i synnerhet apparater enligt nr 8509 och 8516);
k)	små matskåp som är avsedda för upphängning samt andra möbler enligt 94 kap.;
l)	belysningsarmatur och andra belysningsartiklar enligt nr 9405;
m)	handsiktar och handsåll (nr 9604), cigarettändare och andra tändare (nr 9613) samt termosflaskor och andra termoskärl enligt nr 9617.

7324 Sanitetsgods och delar till sanitetsgods, av järn eller stål

7324.10	- Diskbänkar och tvättställ, av rostfritt stål
	- Badkar:
7324.21	- - Av gjutjärn, även emaljerade
7324.29	- - Andra
7324.90	- Andra slag, inbegripet delar

Detta nummer omfattar en lång rad artiklar av järn eller stål, som inte omfattas av tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning och som används som sanitetsgods.

Numret omfattar bl.a. badkar, bidéer, fotbadkar, diskbänkar, tvättställ och lavoarserviser; tvålkoppar och tvättsvampskorgar; lavemangskannor, toaletthinkar, urinaler, bäcken och nattkärl; WC-stolar och spolcisterner, även med mekanism; spottkoppar; toalettpappershållare.

Numret omfattar inte:

a)	burkar, flaskor, askar och liknande behållare enligt nr 7310;
b)	små medicin- eller toalettskåp som är avsedda för upphängning samt andra möbler enligt 94 kap.

7325 Andra gjutna varor av järn eller stål

7325.10	- Av icke aducerat gjutjärn
	- Andra slag:
7325.91	- - Kulor och liknande artiklar för kvarnar
7325.99	- - Andra

Detta nummer omfattar alla gjutna varor av järn eller stål som inte är nämnda eller inbegripna någon annanstans.

Numret omfattar bl.a. inspektionsluckor, galler och liknande gjutna artiklar för avlopps-och vattenledningar etc.; brandposter och brandpostluckor; dricksfontäner; pelarformiga brevlådor; pelare för brandlarmsapparater; pollare; takrännor; väggbeklädnad för gruvschakt; kulor till kulkvarnar; deglar utan uppvärmningsanordning och utan maskinell utrustning; motvikter; konstgjorda blommor, blad etc. (dock inte prydnadsföremål enligt nr 8306); specialbehållare för transport av kvicksilver.

Detta nummer omfattar inte gjutna produkter som omfattas av andra nummer i tulltaxan (t.ex. igenkännliga delar till maskiner eller mekaniska redskap) och inte heller produkter som inte är färdigarbetade men som uppvisar de väsentliga kännetecknen på de färdigarbetade varorna.

Numret omfattar inte heller:

a)	artiklar av samma slag som dem som har beskrivits ovan men som har erhållits genom andra förfaranden än gjutning (nr 7326);
b)	statyer, vaser, urnor och kors av prydnadskaraktär (nr 8306).

7326 Andra varor av järn eller stål (+)

	- Smidda varor, inte vidare bearbetade:
7326.11	- - Kulor och liknande artiklar för kvarnar
7326.19	- - Andra
7326.20	- Varor av järn- eller ståltråd
7326.90	- Andra slag

Detta nummer omfattar alla varor av järn eller stål som har erhållits genom smidning, stansning, skärning, pressning, hopfogning, svetsning, svarvning, fräsning, perforering etc. och som inte omfattas av de föregående numren i detta kapitel, inte är uteslutna ur femtonde avd. (se anm. 1 till denna avd.), inte omfattas av 82 eller 83 kap. och inte heller av något nummer i andra delar av tulltaxan.

Numret omfattar bl.a.:

hästskor; skoskyddare (även med stift); stolpskor; icke mekaniska luftväxlingsventiler; persienner; tunnband; stag, klämmor, konsoler o.d. för elektriska ledningar; upphängnings- och kopplingsdetaljer för isolatorkedjor (upphängningslänkar, schacklar, förlängningsbultar, fästöglor eller ringar med fästöra eller fästbult, kläppkopplingar, hänglinhållare, spännlinhållare etc.); icke kalibrerade stålkulor (se anm. 7 till 84 kap.); stängselstolpar, tältpinnar, tjuderpinnar etc.; bågar för inhägnad av gräsmattor, rabatter o.d.; stöd för träd, ärtväxter etc.; stängseltrådssträckare; täckplattor (utom sådana för användning i konstruktioner, vilka omfattas av nr 7308) och avloppsrännor; slangklämmor för montering av slangar vid rör, kranar, skarvstycken etc.; hållare, stag och liknande stöd för fästande av rör (med undantag av krampor och andra anordningar som är speciellt konstruerade för hopfogning av rörformiga element i metallkonstruktioner; dessa varor förs till nr 7308); mätkärl (andra än av hushållstyp – nr 7323); fingerborgar; "markering" för gator; smidda krokar, t.ex. för kranar; karbinhakar av alla slag; stegar och trappstegar; bockar; stöd (pallar) för gjutkärnor (andra än formstift, se nr 7317); konstgjorda blommor eller blad av järn eller stål (dock inte artiklar enligt nr 8306 och oäkta smycken enligt nr 7117);
varor av tråd, såsom snaror och fällor för jakt, musfällor, åltinor o.d.; foderhäckar; trådkärnor till gummidäck; s.k. solvtråd för tillverkning av solv till vävstolar, framställd genom sammanlödning av två enkla trådar; nosringar för djur; hakar för resårbottnar; slaktarkrokar; hållare för taktegel etc.; papperskorgar;
vissa lådor och askar, t.ex. verktygslådor eller -väskor, inte speciellt utformade eller inredda för att innehålla speciella verktyg med eller utan tillbehör (se anv. till nr 4202), portörer, nipperskrin; dosor och askar för puder och andra kosmetiska preparat; cigarettetuier, tobaksburkar, tablettdosor etc., dock inte behållare enligt nr 7310, behållare för hushållsbruk (nr 7323) och inte heller prydnadsföremål (nr 8306).
Numret omfattar också ett slags lyfthjälpmedel som består av dels en bottenplatta, ett handtag och en hävstång med uppgift att skapa undertryck, samtliga av stål, dels sugkoppar av gummi, samt avsedda att tillfälligt fästas vid ett föremål (i synnerhet av glas) för att kunna flytta detta.

Detta nummer omfattar inte smidda produkter som omfattas av andra nummer i tulltaxan (t.ex. igenkännliga delar till maskiner eller mekaniska redskap) och inte heller produkter som inte är färdigarbetade men som uppvisar de väsentliga kännetecknen på de färdigarbetade varorna.

Numret omfattar inte heller:

a)	artiklar enligt nr 4202;
b)	cisterner, tankar, kar och liknande behållare enligt nr 7309 eller 7310;
c)	sopkärl och flyttbara soptunnor (inbegripet sådana för utomhusbruk) enligt nr 7323;
d)	gjutna varor av järn eller stål (nr 7325);
e)	kontors- och skrivbordsartiklar, såsom bokstöd, bläckhorn, pennfat, läskpressar, brevpressar och stämpelställ (nr 8304);
f)	statyer, vaser, urnor och kors av prydnadskaraktär (nr 8306);
g)	mycket stora hyllkonstruktioner för permanent installering i butiker, verkstäder, magasin etc. (nr 7308) och hyllmöbler enligt nr 9403;
h)	trådställningar för tillverkning av lampskärmar av textilmaterial eller papper (nr 9405).

Förklarande anmärkningar till undernummer

HS-nr 7326.11 och 7326.19

Efter smidningen får produkter enligt dessa nummer ha underkastats följande bearbetningar och ytbehandlingar:

borttagande av grader, utfluten metall eller andra defekter, som har uppkommit vid sänksmide, genom gradning, slipning, hamring, mejsling eller filning; avlägsnande av anlöpning genom neddoppning i syra; enkel sandblästring; skrubbslipning o.d. och andra bearbetningar som görs för att upptäcka defekter i metallen; anbringande av grova överdrag av grafit, olja, tjära, blymönja eller liknande produkter, vilka tydligtvis är avsedda att skydda föremålen mot rost eller annan oxidering; prägling, stansning, tryckning etc. med enkla inskriptioner, t.ex. varumärken.

74 kap. Koppar och varor av koppar

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar koppar och kopparlegeringar samt vissa varor av dessa material.

Koppar utvinns ur olika malmer (se anv. till nr 2603) och erhålls också genom bearbetning av gedigen metall som förekommer i naturen eller genom återvinning av avfall och skrot.

Koppar utvinns ur kopparsulfidmalm genom en smältningsprocess (torr metod), varvid den pulveriserade och anrikade malmen rostas (när detta är nödvändigt för att driva ut överskott av svavel) och smälts i en ugn för att erhålla kopparskärsten.

I vissa fall smälts den anrikade malmen under tillförsel av luft eller syre i en flamugn utan föregående rostning.

Skärstenen behandlas i en konverter för att avlägsna större delen av ingående järn och svavel, varvid blisterkoppar (som har en ojämn och blåsig yta) erhålls. Blisterkopparn raffineras i en flamugn, varvid smältraffinerad koppar erhålls, och kan om så erfordras raffineras ytterligare genom elektrolys.

För oxidmalmer och även för vissa andra malmer och återstoder används en våt metod (lakning) (se anv. till nr 7401).

Koppar är mycket tänjbar och smidig. Den är näst efter silver den bästa ledaren för värme och elektricitet. Ren koppar används särskilt i form av tråd för elektriskt ändamål och i form av band eller plåt till kylelement. För andra ändamål används för det mesta legerad koppar.

Bland de legeringar av koppar med andra oädla metaller som med tillämpning av bestämmelserna i anm. 5 till femtonde avd. kan klassificeras enligt detta kapitel märks:

Kopparzinklegeringar (mässing) (se kompl. anm. 1 a) med varierande proportioner av koppar och zink, t.ex. vanlig mässing som används för många ändamål och tombak som särskilt används vid tillverkning av oäkta smycken och andra prydnadsföremål.
Kopparzinklegeringar, som innehåller små mängder av andra ämnen, utgör olika slags specialmässing med karakteristiska egenskaper. Som specialmässing räknas bl.a. mässing med hög draghållfasthet (ofta benämnd manganbrons), som används vid skeppsbyggnad, samt blymässing, järnmässing, aluminiummässing och kiselmässing.
Koppartennlegeringar (brons) (se kompl. anm. 1 b), vilka förutom koppar och tenn ibland innehåller andra ämnen som ger legeringarna speciella egenskaper. Bland de olika bronserna kan nämnas myntbrons; maskinbrons till kugghjul, lager och andra maskindelar; klockbrons; konstbrons; blybrons som används till lager; fosforbrons (eller desoxiderad brons) som används vid tillverkning av fjädrar och vävd duk för filter, siktar etc.
Kopparnickelzinklegeringar (nysilver) (se kompl. anm. 1 c), vilka har god motståndskraft mot korrosion och god hållfasthet. De används huvudsakligen i telekommunikationsutrustning (bl.a. inom telefonindustrin). De används vidare till instrumentdelar, till kranar och annan rörarmatur av hög kvalitet, till blixtlås, för olika elektriska ändamål (klämmor, fjädrar, kontakter etc.), till metallarbeten för prydnads- eller byggnadsändamål samt till utrustning för den kemiska industrin och livsmedelsindustrin. Vissa av dessa legeringar används också för tillverkning av bordsartiklar etc.
Kopparnickellegeringar (se kompl. anm. 1 d), vilka ofta innehåller små mängder av aluminium eller järn. De utgör exempel på legeringar som karakteriseras av god motståndskraft mot korrosion som är orsakad av havsvatten och används därför i stor utsträckning vid skeppsbyggnad, särskilt för kondensorer och rörledningar. De används också för tillverkning av mynt och elektriska motstånd.
Aluminiumbrons, som väsentligen består av koppar med tillsats av aluminium och används inom tekniken när goda styrkeegenskaper, hög korrosionsbeständighet och hårdhet är viktiga faktorer.
Berylliumkoppar (ibland benämnd berylliumbrons), som väsentligen består av koppar med tillsats av beryllium och som på grund av sin hårdhet, stora styrka och korrosionsbeständighet används till många typer av fjädrar, till gjutformar för plast, till elektroder för motståndssvetsning och till icke gnistbildande verktyg.
Kiselkoppar, vilken väsentligen består av koppar och kisel och är mycket stark och korrosionsbeständig. Den används t.ex för tillverkning av lagringstankar samt till bultar och andra fästanordningar.
Kromkoppar, som huvudsakligen används till elektroder för motståndssvetsning.

Detta kapitel omfattar:

A.	kopparskärsten och andra mellanprodukter inom kopparmetallurgin, koppar i obearbetad form samt avfall och skrot av koppar (nr 7401 – 7405);
B.	pulver och fjäll av koppar (nr 7406);
C.	halvfabrikat som i allmänhet har erhållits genom valsning, strängpressning, dragning eller smidning av obearbetad koppar enligt nr 7403 (nr 7407 – 7410);
D.	diverse varor som är nämnda i nr 7411 – 7418 samt varor enligt nr 7419, vilket nummer omfattar alla andra kopparvaror utom dem som omfattas av anm. 1 till femtonde avd. eller som är nämnda eller inbegripna i 82 eller 83 kap. eller som omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan. Halvfabrikat och andra varor av koppar underkastas ofta olika behandlingar för att förbättra metallens egenskaper eller utseende. Dessa behandlingar, i allmänhet de som är angivna i allm. anv. till 72 kap., påverkar inte varornas klassificering.

Ang. klassificeringen av sammansatta varor, framför allt av färdiga artiklar, se allm. anv. till femtonde avd.

7401 Kopparskärsten; cementkoppar (utfälld koppar)

A. Kopparskärsten

Kopparskärsten erhålls genom smältning av rostade kopparsulfidmalmer för att skilja kopparsulfiden från gångarten och de andra metallerna i form av slagg, vilken flyter på ytan av den tyngre skärstenen. Denna består huvudsakligen av kopparsulfider och järnsulfider och föreligger i allmänhet i form av svarta eller bruna korn (som erhålls genom att hälla den smälta skärstenen i vatten) eller råa stycken med ett matt, metalliskt utseende.

B. Cementkoppar (utfälld koppar)

Cementkoppar (utfälld koppar) är en produkt som erhålls genom utfällning (cementering), dvs. genom att tillsätta järn till den vattenlösning som erhålls genom lakning av vissa rostade malmer eller återstoder. Den utgör ett fint svart pulver som innehåller oxider och olösliga föroreningar. Den används ibland i oraffinerat tillstånd i skeppsbottenfärger och i svampbekämpningsmedel för jordbruket men nyttjas i större utsträckning som tillsats till beskickningen i smältugnar vid framställning av kopparskärsten.

Cementkoppar får inte förväxlas med kopparpulver enligt nr 7406, vilket inte innehåller föroreningar.

7402 Oraffinerad koppar; kopparanoder för elektrolytisk raffinering

Detta nummer omfattar:

Svart koppar. Denna utgör en oren form av koppar som framställs genom smältning av oxiderade kopparmalmer eller orent kopparskrot, vanligen i blästerugn. Kopparhalten, som varierar inom vida gränser, ligger vanligen mellan ca 60 och 85 viktprocent.
Blisterkoppar. Denna utgör en oren form av koppar som framställs genom att blåsa luft genom smält kopparskärsten. Vid denna process oxideras svavel, järn och andra föroreningar. Kopparhalten ligger vanligen omkring 98 viktprocent.
Kopparanoder för elektrolytisk raffinering.

Koppar som har delvis raffinerats genom fullständig smältning gjuts till anoder för ytterligare raffinering genom elektrolys. Dessa anoder förekommer vanligen i form av slabs som vid gjutningen har försetts med två öglor för upphängning i tankar för elektrolytisk raffinering. De bör inte förväxlas med anoder för elektrolytisk förkoppring (nr 7419).

7403 Raffinerad koppar och kopparlegeringar, i obearbetad form

	- Raffinerad koppar:
7403.11	- - Katoder och katodsektioner
7403.12	- - Trådämnen
7403.13	- - Billets
7403.19	- - Annan
	- Kopparlegeringar:
7403.21	- - Kopparzinklegeringar (mässing)
7403.22	- - Koppartennlegeringar (brons)
7403.29	- - Andra kopparlegeringar (med undantag av kopparförlegeringar enligt nr 7405)

Detta nummer omfattar raffinerad koppar och kopparlegeringar enligt definitioner i anm. 1 a resp. 1 b till detta kapitel.

Raffinerad koppar som innehåller minst 99,85 viktprocent koppar erhålls genom elektrolytisk raffinering, elektrolytisk extraktion, kemisk raffinering eller smältraffinering. Annan raffinerad koppar (innehållande minst 97,5 viktprocent koppar) framställs i allmänhet genom legering av nyssnämnda slag av raffinerad koppar med ett eller flera ämnen upp till de gränsvärden som anges i tabellen i anm. 1 a.

Raffinerad koppar gjuts till tackor eller stänger för omsmältning (t.ex. för legeringsändamål) eller till trådämnen, slabs för valsning, billets (även med cirkulärt tvärsnitt) och liknande former för valsning, strängpressning, dragning eller smidning till plåt, band, rör eller andra halvfabrikat.

Elektrolytiskt raffinerad koppar föreligger ibland i form av katoder, vilka utgör plattor med de två öglorna kvarsittande, varmed de ursprungliga katodplåtarna har varit upphängda i elektrolystankarna. Öglorna kan också vara avlägsnade och plattorna kan vara nedskurna till mindre stycken.

Raffinerad koppar kan också förekomma i form av korn (granulerad koppar) med användning huvudsakligen för legeringsändamål men ibland också för malning till pulver. Pulver och fjäll av koppar klassificeras emellertid enligt nr 7406.

Detta nummer omfattar vidare raffinerad koppar i form av gjutna eller sintrade slabs, stänger, tackor etc., under förutsättning att dessa efter formningen inte har bearbetats på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån (dvs. ytskiktet som huvudsakligen består av kopparoxid) eller genom hyvling, slipning etc. för att avlägsna gjutfel eller genom bearbetning på en av sidorna för undersökning av materialet (kvalitetskontroll).

Sintrade produkter erhålls genom sammanpressning (komprimering) och sintring (upphettning till lämplig temperatur under metallernas smältpunkt) av pulver av koppar eller kopparlegeringar. I sintrat tillstånd är produkterna porösa och har låg hållfasthet. De undergår vanligen valsning, strängpressning, smidning etc. för att erhålla lämplig täthet. Numret omfattar inte dessa valsade etc. produkter (t.ex. nr 7407 eller 7409).

Numret omfattar också trådämnen och billets med ändarna avfasade eller på annat sätt bearbetade för att underlätta deras insättning i maskiner för omformning till exempelvis valstråd eller rör.

Om inte annat följer av ovannämnda villkor angående bearbetning efter formningen utgörs gjutna stänger enligt detta nummer i synnerhet av:

produkter (ibland benämnda "jets") som är framställda genom precisionsgjutning i speciella formar. Dessa produkter har runt, kvadratiskt eller sexkantigt tvärsnitt och vanligen en längd av högst 1 m;
produkter av större längd som har erhållits genom stränggjutning, varvid smält metall oavbrutet hälls i en vattenkyld form där den hastigt stelnar.

Både "jets" och stänger som har erhållits genom stränggjutning används ofta för samma ändamål som valsade, dragna eller strängpressade stänger.

7404 Avfall och skrot av koppar

Anv. till nr 7204 ang. avfall och skrot gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7404, dock med den skillnaden att slagg, aska och andra kopparhaltiga återstoder klassificeras enligt nr 2620. Som kopparavfall enligt nr 7404 anses också avfall som har erhållits vid dragning av koppar och som huvudsakligen består av kopparpulver som är blandat med de smörjmedel som har använts vid dragningen.

Detta nummer omfattar inte koppar i form av göt eller i andra obearbetade former, som är gjutna av omsmält avfall eller skrot av koppar (nr 7403).

7405 Kopparförlegeringar

Kopparförlegeringar är definierade i anm. 1 c till detta kapitel.

Kopparförlegeringar enligt detta nummer är legeringar som jämte andra ämnen innehåller mer än 10 viktprocent koppar och som på grund av sin sammansättning är för spröda för vanlig metallbearbetning. De används därför antingen för att i mässing, brons eller aluminiumbrons införa andra ämnen med högre smältpunkt än dessa legeringar eller synnerligen oxiderbara ämnen (t.ex. aluminium, kadmium, arsenik eller magnesium) eller ämnen som sublimeras vid smältpunkten eller också för att underlätta framställningen av vissa legeringar genom att tillsätta desoxidationsmedel, desulfureringsmedel eller liknande ämnen (t.ex. kalcium).

Kopparn fungerar som ett lösnings- eller utspädningsmedel för de andra ämnena och måste ingå i sådan mängd att det är tillräckligt för att sänka kopparförlegeringens smältpunkt eller reducera dennas oxiderande eller sublimerande verkan. Om emellertid kopparhalten är för hög medför detta att de ämnen som tillsätts kopparlegeringarna blir för utspädda. Kopparhalten ligger i allmänhet mellan 30 och 90 % i dessa produkter, men den kan i vissa fall ligga över eller under dessa gränser.

Numret omfattar t.ex. inga kopparnickellegeringar, även om dessa är avsedda att användas som kopparförlegeringar, eftersom alla kopparnickellegeringar, oavsett proportionerna mellan metallerna, är lämpliga för valsning eller smidning. Andra legeringar, t.ex. kopparmangan-och kopparkisellegeringar kan både vara lämpliga och olämpliga för valsning eller smidning alltefter proportionerna mellan de ingående ämnena. I sådana fall omfattar numret endast sådana legeringar som inte är lämpliga för valsning eller smidning.

Bland kopparförlegeringar enligt detta nummer märks aluminiumkoppar, berylliumkoppar, borkoppar, kadmiumkoppar, kromkoppar, järnkoppar, magnesiumkoppar, mangankoppar, molybdenkoppar, kiselkoppar, titankoppar och vanadinkoppar.

Kopparförlegeringar förekommer i allmänhet i form av små block eller kakor, som är skårade så att de lätt kan brytas, eller i form av spröda stavar eller pelletar och har samma utseende som obearbetade gjuteriprodukter.

Kopparfosfid (fosforkoppar) som innehåller mer än 15 viktprocent fosfor klassificeras enligt nr 2853.

7406 Pulver och fjäll av koppar

7406.10	- Pulver med annan än bladstruktur
7406.20	- Pulver med bladstruktur; fjäll

Detta nummer omfattar kopparpulver enligt definition i anm. 8 b till femtonde avd. samt fjäll av koppar. Det omfattar dock inte cementkoppar (utfälld koppar), som är ett svart pulver och förs till nr 7401. Om inte annat följer av bestämmelserna i anm. 7 till femtonde avd. omfattar nr 7406 också kopparpulver som är blandat med pulver av andra oädla metaller (t.ex. "bronspulver" som består av en enkel blandning av kopparpulver och tennpulver).

Kopparpulver framställs huvudsakligen genom elektrolys eller genom "atomisering" (dvs. genom att en tunn stråle av smält metall sprutas in i en korsande stråle av hastigt strömmande vatten, vattenånga, luft eller annan gas).

Förutom genom de ovan nämnda två viktigaste processerna kan kopparpulver också framställas i mindre skala genom gasreduktion av finfördelade oxider, genom utfällning ur lösningar eller genom pulverisering av solid koppar. Flagiga pulver samt fjäll framställs vanligen genom malning av folier. Den flagiga strukturen hos fjäll kan ses med blotta ögat eller genom förstoringsglas, under det att mikroskop behövs för att se strukturen hos egentliga pulver.

Tillverkningsmetoden bestämmer partiklarnas storlek och form (vilken kan vara mer eller mindre oregelbunden, rund eller platt). Flagiga pulver är ofta polerade och kan ha kvar spår av fett- eller vaxartade ämnen (t.ex. stearinsyra eller paraffin) som har använts vid framställningen.

Kopparpulver används för sammanpressning och sintring till lager, bussningar och många andra tekniska komponenter. Det används också som kemiskt eller metallurgiskt reagens, för lödning, vid tillverkning av specialcement, som överdrag på ickemetalliska katoder vid förkoppring etc. Fjäll används huvudsakligen som pigment vid tillverkning av tryckfärger och målningsfärger. Fjäll används också direkt som metallisk färg genom att de sprutas mot exempelvis en fernissad yta, på vilken de fastnar.

Detta nummer omfattar inte:

a)	vissa pulver eller fjäll som används för beredning av målningsfärger och som ibland benämns brons- eller guldfärger men som i själva verket är kemiska föreningar, t.ex. vissa antimonsalter, tenndisulfider etc. (28 kap. eller, i form av beredda målningsfärger, 32 kap.);
b)	pulver och fjäll som är beredda till färgämnen, målningsfärger e.d. (t.ex. blandade med andra färgande substanser eller föreliggande som dispersioner eller pastor som innehåller binde- eller lösningsmedel) (32 kap.);
c)	granulerad koppar enligt nr 7403;
d)	paljetter som är utstansade ur kopparfolier (nr 8308).

7407 Stång och profiler av koppar

7407.10	- Av raffinerad koppar
	- Av kopparlegering:
7407.21	- - Av kopparzinklegering (mässing)
7407.29	- - Av annan kopparlegering

Stång är definierad i anm. 9 a och profiler i anm. 9 b till avdelning femton.

Produkterna enligt detta nummer erhålls vanligen genom valsning, strängpressning eller dragning men kan också erhållas genom smidning (antingen i smidespress eller med smideshammare). De kan sedan underkastas kallbearbetning (efter glödgning om så är nödvändigt) genom kalldragning, riktning eller andra förfaranden som ger dem ett mera noggrant utförande. De kan också vara mekaniskt bearbetade (t.ex. försedda med borrade eller stansade hål, vridna eller vågade), under förutsättning att de härigenom inte har fått karaktär av varor enligt andra nummer. Numret omfattar också ihåliga profiler, inbegripet kamflänsrör som har erhållits genom strängpressning. Numret omfattar emellertid inte rör hos vilka kamflänsarna är påsatta efteråt, t.ex. genom svetsning (i allmänhet nr 7419).

Stång som har erhållits genom gjutning (inbegripet s.k. jets och stränggjuten stång) eller sintring förs till nr 7403, under förutsättning att den inte har bearbetats efter formningen på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån. Om den har undergått ytterligare bearbetning förs den emellertid hit, under förutsättning att den inte härigenom har fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer.

Trådämnen och billets med ändarna avfasade eller på annat sätt bearbetade enbart för att underlätta deras insättning i maskiner för omformning till exempelvis valstråd eller rör klassificeras emellertid enligt nr 7403.

7408 Tråd av koppar

	- Av raffinerad koppar:
7408.11	- - Med ett största tvärmått av mer än 6 mm
7408.19	- - Annan
	- Av kopparlegering:
7408.21	- - Av kopparzinklegering (mässing)
7408.22	- - Av kopparnickellegering eller kopparnickelzinklegering (nysilver)
7408.29	- - Av annan kopparlegering

Tråd är definierad i anm. 9 c till avdelning femton.

Tråd erhålls genom valsning, strängpressning eller dragning och förekommer i ringar eller rullar eller på spolar. Andra stycket i anv. till nr 7407 gäller i tillämpliga delar också för tråd.

Detta nummer omfattar inte:

a)	mycket fin steril bronstråd för kirurgiska suturer (nr 3006);
b)	metalliserat garn enligt nr 5605;
c)	surrningsgarn och tågvirke som är förstärkt med metalltråd (nr 5607);
d)	tvinnad tråd, linor och andra varor enligt nr 7413;
e)	svetselektroder etc. med beläggning (nr 8311);
f)	isolerad elektrisk tråd och kabel (inbegripet lackerad tråd) (nr 8544);
g)	strängar till musikinstrument (nr 9209).

7409 Plåt och band av koppar, med en tjocklek av mer än 0,15 mm

	- Av raffinerad koppar:
7409.11	- - I ringar eller rullar
7409.19	- - Andra
	- Av kopparzinklegering (mässing):
7409.21	- - I ringar eller rullar
7409.29	- - Andra
	- Av koppartennlegering (brons):
7409.31	- - I ringar eller rullar
7409.39	- - Andra
7409.40	- Av kopparnickellegering eller kopparnickelzinklegering (nysilver)
7409.90	- Av annan kopparlegering

Detta nummer omfattar produkter som är definierade i anm. 9 d till avdelning femton, när de har en tjocklek av mer än 0,15 mm.

Plåt erhålls vanligen genom varm- eller kallvalsning av vissa produkter enligt nr 7403. Band kan vara valsade eller framställda genom klippning av plåt.

Plåt och band förs hit även om de har bearbetats (t.ex. tillskurits, perforerats, korrugerats, räfflats, polerats, försetts med överdrag, präglats eller avrundats i kanterna), under förutsättning att de inte härigenom har fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer (se anm. 9 d till avdelning femton).

Vid fastställande av tjockleken skall eventuellt överdrag av fernissa etc. räknas in.

Numret omfattar inte:

a)	folier med en tjocklek av högst 0,15 mm (nr 7410);
b)	klippnät av koppar (nr 7419);
c)	isolerade elektriska band (nr 8544).

7410 Folier av koppar (även tryckta eller på baksidan förstärkta med papper, papp, plast eller liknande material) med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte inräknat) av högst 0,15 mm

	- Utan förstärkning:
7410.11	- - Av raffinerad koppar
7410.12	- - Av kopparlegering
	- Med förstärkning:
7410.21	- - Av raffinerad koppar
7410.22	- - Av kopparlegering

Detta nummer omfattar produkter som är definierade i anm. 9 d till avdelning femton, när de har en tjocklek av högst 0,15 mm.

De folier som klassificeras enligt detta nummer erhålls genom valsning, hamring eller elektrolys. De förekommer i mycket tunna ark (med en tjocklek av högst 0,15 mm). De tunnaste folierna, vilka används som oäkta bladguld etc. är mycket sköra. De har i allmänhet mellanlägg av papper och förekommer vanligen i häften. Andra folier, t.ex. sådana som används för tillverkning av prydnadsartiklar, är ofta på baksidan förstärkta med papper, papp, plast eller liknande förstärkningsmaterial för att underlätta hantering, transport eller efterföljande bearbetning. Folier förs hit även om de är präglade, tillskurna (till kvadratisk, rektangulär eller annan form), perforerade, försedda med överdrag (förgyllda, försilvrade, fernissade etc.) eller tryckta.

Vid fastställande av tjockleken skall eventuellt överdrag av fernissa etc. räknas in, men däremot inte förstärkningsmaterial av papper etc.

Numret omfattar inte:

a)	brons- och färgfolier som består av kopparpulver som är agglomererat med lim, gelatin eller annat bindemedel eller av koppar som är anbragt på papper, plast eller annat underlag och som används för tryckning av bokomslag, mössband etc. (nr 3212);
b)	tryckta etiketter av kopparfolie, igenkännliga som trycksaker (nr 4911);
c)	metalliserat garn enligt nr 5605;
d)	plåt och band med en tjocklek av mer än 0,15 mm (nr 7409);
e)	folier i form av julgransprydnader (nr 9505).

7411 Rör av koppar

7411.10	- Av raffinerad koppar
	- Av kopparlegering:
7411.21	- - Av kopparzinklegering (mässing)
7411.22	- - Av kopparnickellegering eller kopparnickelzinklegering (nysilver)
7411.29	- - Andra

Rör är definierade i anm. 9 e till avdelning femton.

Anv. till nr 7304–7306 gäller vad beträffar numrets omfattning och tillverkningsmetoderna också för rör enligt nr 7411.

Kopparrör är för det mesta sömlösa men kan ibland vara tillverkade av band genom hoplödning eller hopsvetsning av kanterna eller genom andra metoder. Sömlösa rör tillverkas vanligen genom att billets genomborras och strängpressas så att rörämnen bildas. Dessa varmvalsas eller dras sedan genom en dragskiva tills röret har erhållit sin slutliga dimension. För vissa ändamål kan rören strängpressas till slutlig dimension utan dragning.

Kopparrör har mångsidig industriell användning (t.ex. i kok-, uppvärmnings-, avkylnings-, destillations-, raffinerings- och indunstningsapparater) och används i byggnader för tillförsel av vatten och gas. Kondensorrör av kopparlegeringar används i stor utsträckning i fartyg och kraftstationer på grund av sin mycket goda korrosionsbeständighet, i synnerhet mot saltvatten.

Numret omfattar inte:

a)	ihåliga profiler, inbegripet kamflänsrör som har erhållits genom stränggjutning (nr 7407);
b)	rördelar (nr 7412);
c)	kamflänsrör hos vilka kamflänsarna är påsatta, t.ex. genom svetsning (i allmänhet nr 7419);
d)	böjliga slangar och rör (nr 8307);
e)	rör som har bearbetats till igenkännliga artiklar som omfattas av andra kapitel, t.ex. maskindelar (sextonde avd.).

7412 Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av koppar

7412.10	- Av raffinerad koppar
7412.20	- Av kopparlegering

Anv. till nr 7307 gäller i tillämpliga delar också för rördelar enligt nr 7412.

Numret omfattar inte:

a)	bultar och muttrar som används för hopfogning eller fästande av rör (nr 7415);
b)	rördelar som är försedda med kranar, ventiler etc. (nr 8481).

7413 Tvinnad tråd, linor, flätade band o.d., av koppar, utan elektrisk isolering

Anv. till nr 7312 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7413.

På grund av sin utmärkta elektriska ledningsförmåga används koppar allmänt vid tillverkning av elektrisk ledningstråd och elektriska kablar. Dessa klassificeras enligt detta nummer även om de har kärna av stål eller annan metall, under förutsättning att kopparn dominerar viktmässigt (se anm. 7 till femtonde avd.).

Numret omfattar emellertid inte isolerad elektrisk tråd och kabel (nr 8544).

[7414]

7415 Spik, stift (inbegripet häftstift), märlor och liknande artiklar, av koppar eller av järn eller stål med huvud av koppar; skruvar, bultar, muttrar, skruvkrokar, nitar, kilar, sprintar, saxsprintar, underläggsbrickor (inbegripet fjäderbrickor) och liknande artiklar, av koppar (+)

7415.10	- Spik, stift (inbegripet häftstift), märlor och liknande artiklar
	- Andra artiklar, ogängade:
7415.21	- - Underläggsbrickor (inbegripet fjäderbrickor)
7415.29	- - Andra
	- Andra artiklar, gängade:
7415.33	- - Skruvar; bultar och muttrar
7415.39	- - Andra

Anv. till nr 7317 och 7318 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7415, dock med den skillnaden att detta nummer även omfattar spik och stift av järn eller stål med huvud av koppar (huvudsakligen för tapetserararbeten eller för prydnadsändamål).

Skoskyddare, med eller utan stift, omfattas inte av detta nummer (nr 7419).

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 7415.33

Detta nummer omfattar inte skruvkrokar och skruvöglor; dessa klassificeras enligt HS-nr 7415.39.

[7416]

[7417]

7418 Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar, av koppar; diskbollar, putsvantar o.d., av koppar; sanitetsgods och delar till sanitetsgods, av koppar

7418.10	- Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar; diskbollar, putsvantar o.d.
7418.20	- Sanitetsgods och delar till sanitetsgods

Anv. till nr 7321, 7323 och 7324 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7418.

Detta nummer omfattar bl.a. kokapparater och andra uppvärmingsapparater av koppar, av sådana slag som används i hushåll, t.ex. mindre apparater såsom bensin- fotogen- och spritkök, vilka normalt används i hushåll, på resor, vid camping etc. Numret omfattar också apparater av de slag som är beskrivna i anv. till nr 7322.

Numret omfattar inte:

hushållsartiklar som har karaktär av verktyg (82 kap.) (se anv. till nr 7323);

blåslampor (nr 8205);

knivar, skedar, gafflar, slevar etc. (nr 8211 – 8215);

prydnadsföremål enligt nr 8306;

maskiner och apparater för uppvärming, kokning, rostning, destillering etc. (även för laboratorieändamål) enligt nr 8419, t.ex.:

1.	genomströmnings- eller förrådsvarmvattenberedare, icke elektriska (även för hushållsbruk);
2.	kaffebryggare för restauranger o.d. och vissa andra specialapparater för uppvärmning, kokning etc. som inte används i hushåll;

hushållsapparater enligt 85 kap. (särskilt apparater enligt nr 8509 och 8516);

artiklar enligt 94 kap.;

handsiktar och handsåll (nr 9604);

ij)

cigarettändare och liknande tändare (nr 9613);

rafräschissörer (nr 9616).

7419 Andra varor av koppar (+)

7419.20	- - Gjutna eller smidda varor, inte vidare bearbetade
7419.80	- - Andra

Detta nummer omfattar alla kopparvaror som inte omfattas av föregående nummer i detta kapitel eller av anm. 1 till femtonde avd. och som inte är nämnda eller inbegripna i 82 eller 83 kap. och inte heller omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan.

Detta nummer omfattar bl.a.:

säkerhetsnålar och andra nålar (med undantag av hattnålar och andra prydnadsnålar), av koppar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans;
cisterner, tankar, kar och liknande behållare av koppar, för alla slags ämnen och oavsett rymden, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning (se anv. till nr 7309 och 7310);
behållare för komprimerad eller till vätska förtätad gas (se anv. till nr 7311);
kättingar och kedjor samt delar till dessa varor, av koppar (se anv. till nr 7315), dock inte kedjor som har karaktär av oäkta smycken (t.ex. urkedjor och smyckekedjor) (nr 7117);
varor av koppar av sådana slag som är uppräknade i anv. till nr 7325 och 7326;
anoder för förkoppring som består av koppar eller kopparlegeringar (t.ex. mässing) (se avsnitt A i anv. till nr 7508);
kamflänsrör hos vilka kamflänsarna är påsatta, t.ex. genom svetsning, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans;
duk, galler och nät av koppartråd samt klippnät av koppar;
fjädrar, andra än urfjädrar enligt nr 9114.

Numret omfattar inte:

a)	vävnader av metalltråd av sådana slag som används i kläder, som inredningsvävnader eller för liknande ändamål (nr 5809);
b)	metalltrådsnät som är belagda med flussmedel, för hårdlödning (nr 8311);
c)	handsiktar och handsåll som är tillverkade av metalltrådsduk (nr 9604).

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 7419.20

Anv. till HS-nr 7326.11 och 7326.19 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt detta undernummer. Vad beträffar gjutna produkter får nedgjut och sjunkhuvuden vara avlägsnade.

75 kap. Nickel och varor av nickel

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar nickel och nickellegeringar samt vissa varor av dessa material.

Nickel är en relativt hård, gråvit metall som smälter vid 1 453 °C. Den är ferromagnetisk, smidbar, tänjbar, hållfast och motståndskraftig mot korrosion och oxidation.

Nickel används huvudsakligen för tillverkning av många legeringar, särskilt legerat stål, för beläggning av andra metaller, vanligen genom galvanisk utfällning, och som katalysator vid många kemiska reaktioner. Olegerad nickel i bearbetad form används också i stor omfattning vid tillverkning av utrustning för den kemiska industrin. Dessutom används nickel och nickellegeringar för mynttillverkning.

De viktigaste av de nickellegeringar som med tillämpning av bestämmelserna i anm. 5 till femtonde avd. kan klassificeras enligt detta kapitel är följande:

Nickeljärnlegeringar. Bland dessa märks material som på grund av sin höga magnetiska permeabilitet och låga hysteres används i undervattenskablar, kärnor till induktionspolar, magnetisk avskärmning etc.
Nickelkrom- och nickelkromjärnlegeringar. Bland dessa märks olika inom handeln förekommande material som karakteriseras av god hållfasthet och utmärkt motståndskraft mot oxidation vid hög temperatur och mot avskalning samt också mot många frätande ämnen.
Dessa material används till värmeelement i uppvärmningsanordningar med elektriska motstånd och används också t.ex. som mufflar och retorter vid värmebehandling av stål och andra metaller eller i form av rör för kemiska och petrokemiska högtemperaturprocesser. I denna grupp finns det också vissa legeringar som kallas "superlegeringar", vilka har utvecklats speciellt för att ge stor hållfasthet vid de höga temperaturer som råder i flygplansturbiner, där de används i turbinblad och turbinskovlar, foder till förbränningskammare, övergångsstycken etc. Ofta innehåller dessa legeringar små mängder molybden, volfram, niob, aluminium, titan etc., vilka betydligt ökar hållfastheten hos den nickelbaserade legeringen.
Nickelkopparlegeringar. Dessa legeringar, vilka förutom motståndskraft mot korrosion också har god hållfasthet, används exempelvis i propelleraxlar och fästanordningar för propellrar. De finner också användning i pumpar, ventiler, rörledningar och andra former av utrustning som kommer i kontakt med vissa oorganiska och organiska syror eller alkalier och salter.

Detta kapitel omfattar:

A.	nickelskärsten, nickeloxidsinter och andra mellanprodukter vid framställning av nickel, nickel i obearbetad form samt avfall och skrot av nickel (nr 7501 – 7503);
B.	pulver och fjäll av nickel (nr 7504);
C.	halvfabrikat som i allmänhet har erhållits genom valsning, smidning, dragning eller strängpressning av nickel enligt nr 7502 (nr 7505 och 7506);
D.	rör och rördelar (nr 7507) samt anoder för förnickling och andra varor enligt nr 7508, vilket omfattar alla nickelvaror som inte omfattas av de föregående numren i kapitlet eller av anm. 1 till femtonde avd. och som inte är inbegripna i 82 eller 83 kap. och inte heller omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan.

Halvfabrikat och andra varor av nickel kan underkastas olika behandlingar för att förbättra metallens egenskaper eller utseende. Dessa behandlingar, vilka i allmänhet är desamma som är beskrivna i slutet av allm. anv. till 72 kap., påverkar inte varornas klassificering. (Beträffande anoder för förnickling se dock anv. till nr 7508.)

Angående klassificeringen av sammansatta varor, se allm. anv. till femtonde avd.

7501 Nickelskärsten, nickeloxidsinter och andra mellanprodukter vid framställning av nickel

7501.10	- Nickelskärsten
7501.20	- Nickeloxidsinter och andra mellanprodukter vid framställning av nickel

Nickelskärsten.
Nickelskärsten erhålls genom behandling (rostning, smältning etc.) av nickelmalm och består, beroende på vilken malm som har bearbetats och på behandlingsmetoden, av nickeljärnsulfider, nickeljärnkopparsulfider, nickelsulfider eller nickelkopparsulfider.
Skärsten förekommer vanligen i form av gjutna block eller slabs (ofta sönderbrutna för att underlätta packning eller transport), granulat eller pulver (särskilt då det gäller viss nickelsulfidskärsten).
Nickelskärsten används vid framställning av nickel i obearbetad form.

Andra mellanprodukter vid framställning av nickel.
Bland dessa märks:

orena nickeloxider, t.ex. nickeloxidsinter samt nickeloxid i pulverform ("grön nickeloxid"), vilka erhålls genom behandling av nickelhaltig sulfid- eller oxidmalm. Dessa orena oxider används huvudsakligen vid tillverkning av legerat stål.
Nickeloxidsinter förekommer vanligen i form av pulver eller i form av klumpar med en storlek av upp till 50 mm;

oren ferronickel, vilken på grund av sin höga halt av svavel (0,5 % eller däröver), fosfor och andra föroreningar inte kan användas som en legeringsprodukt inom stålindustrin utan föregående rening. Renad ferronickel används nästan uteslutande inom stålindustrin för att tillföra den nickel som är nödvändig för tillverkning av vissa specialstål. Den klassificeras därför i egenskap av ferrolegering enligt nr 7202 med beaktande av bestämmelserna i anm. 1 c till 72 kap.;

nickelspeis, dvs. en blandning av nickelarsenider i form av klumpar. Varan har numera ingen större kommersiell betydelse.

7502 Nickel i obearbetad form

7502.10	- Olegerad nickel
7502.20	- Nickellegeringar

Obearbetad nickel förekommer vanligen i form av tackor, pelletar, kuber, rondeller, briketter, granulat eller katoder eller andra genom galvanisk utfällning framställda produkter. Nickel i dessa former används huvudsakligen vid tillverkning av legerat stål och icke järnhaltiga legeringar samt vid framställning av vissa kemikalier. I en del av dessa former kan nickel också användas för förnickling (placerad i korgar av titan) och för framställning av nickelpulver.

Oraffinerad nickel gjuts i normala fall till anoder för att raffineras genom elektrolys. Anoder enligt detta nummer förekommer vanligen i form av slabs med två ingjutna öron för upphängning i raffineringskaret. De bör inte förväxlas med anoder för förnickling, vilka är beskrivna i anv. till nr 7508.

Katoder ugörs av plattor som erhålls genom galvanisk utfällning på katodplåtar ("starting sheets") av raffinerad nickel, vid vilka två nickelöglor har fästats för upphängning av plåtarna i raffineringskaret. När nickelfällningen byggs upp, blir katodplåtarna en integrerande och oskiljaktig del av katoderna.

Inte avputsade katoder levereras vanligen med kvarsittande öglor. Dessa har ofta en ansamling av utfälld nickel vid svetsfogen och bör inte förväxlas med de upphängningskrokar med vilka vissa anoder för förnickling är försedda. Inte avputsade katoder är i allmänhet också större (ca 96 x 71 x 1,25 cm) än anoder för förnickling i form av plattor, vilka sällan har en bredd som överstiger 30,5 cm.

Katoder som har enbart avputsats eller skurits till remsor eller små kvadratiska eller rektangulära stycken klassificeras också enligt detta nummer oavsett storlek och avsedd användning. De kan skiljas från anoder för förnickling enligt nr 7508 genom att de inte är försedda med krokar för upphängning eller bearbetade för anbringande av krokar (t.ex. genom borrning eller gängning).

Numret omfattar inte heller pulver och fjäll av nickel (nr 7504).

7503 Avfall och skrot av nickel

Anv. till nr 7204 ang. avfall och skrot gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7503.

Detta nummer omfattar inte:

a)	slagg, aska och andra återstoder från nickelframställning (nr 2620);
b)	göt och liknande obearbetade produkter som är gjutna av omsmält nickelskrot (nr 7502).

7504 Pulver och fjäll av nickel

Detta nummer omfattar pulver och fjäll av nickel, av alla slag och oavsett för vilket ändamål som de är avsedda. Pulver är definierat i anm. 8 b till femtonde avd.

Alltefter sina fysikaliska egenskaper används pulver och fjäll i olegerat skick i plattor för nickelkadmiumbatterier, vid tillverkning av nickelsulfat, nickelklorid och andra nickelsalter, som bindemedel för metallkarbider, för framställning av nickellegeringar (t.ex. legerat stål) och som katalysatorer.

De används också antingen i rent tillstånd eller legerade eller i blandning med andra metallpulver (t.ex. järnpulver) för sammanpressning och sintring till tekniska artiklar, såsom magneter, samt för direkt valsning till plåt, band och folier.

Detta nummer omfattar inte nickeloxidsinter (nr 7501).

7505 Stång, profiler och tråd av nickel

	- Stång och profiler:
7505.11	- - Av olegerad nickel
7505.12	- - Av nickellegering
	- Tråd:
7505.21	- - Av olegerad nickel
7505.22	- - Av nickellegering

Dessa produkter, vilka är definierade i anm. 9 a, 9 b och 9 c till avdelning femton, motsvarar liknande varor av koppar, med undantag för den särskilda bestämmelsen ang. anoder för förnickling (se anv. till nr 7508). Med detta undantag gäller därför anv. till nr 7407 och 7408 i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7505.

Numret omfattar inte:

a)	metalliserat garn (nr 5605);
b)	stång och profiler som är bearbetade för användning i konstruktioner (nr 7508);
c)	isolerade elektriska skenor (samlingsskenor – eng. "busbars") och isolerad elektrisk tråd, inbegripet lackerad tråd (nr 8544).

7506 Plåt, band och folier av nickel

7506.10	- Av olegerad nickel
7506.20	- Av nickellegering

Detta nummer omfattar plåt, band och folier, vilka är definierade i anm. 9 d till avdelning femton. Dessa produkter motsvarar de produkter av koppar som är beskrivna i anv. till nr 7409 och 7410.

Nickelplåt kan användas till plätering av järn eller stål genom hopvällning, valsning etc. och för framställning av utrustning som används särskilt inom den kemiska industrin.

Detta nummer omfattar inte klippnät (nr 7508).

7507 Rör och rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av nickel

	- Rör:
7507.11	- - Av olegerad nickel
7507.12	- - Av nickellegering
7507.20	- Rördelar

Rör är definierade i anm. 9 e till avdelning femton.

Anv. till nr 7304 – 7307 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7507.

På grund av beständigheten mot syror, ånga etc. används rör och rördelar av nickel eller nickellegeringar till apparater inom den kemiska industrin, livsmedelsindustrin, pappersindustrin etc. samt för tillverkning av ångkondensorer, kanyler till injektionssprutor etc.

Detta nummer omfattar inte:

a)	ihåliga profiler (nr 7505);
b)	bultar och muttrar av nickel för hopfogning eller fästande av rör etc. (nr 7508);
c)	rördelar som är försedda med kranar, ventiler etc. (nr 8481);
d)	rör och rördelar som är bearbetade till bestämda igenkännliga artiklar, t.ex. maskindelar (sextonde avd.).

7508 Andra varor av nickel

7508.10	- Duk, galler och nät av nickeltråd
7508.90	- Andra slag

A. Anoder för förnickling, inbegripet sådana som har framställts genom elektrolys

Denna grupp omfattar anoder för elektrolytisk förnickling. De kan vara gjutna, valsade, dragna, strängpressade eller tillverkade av katoder eller andra genom galvanisk utfällning framställda produkter enligt nr 7502. Dessa anoder föreligger antingen:

i speciella former (stjärnor, ringar, specialprofiler) för att ge största möjliga yta som är lämplig för de artiklar som skall förnicklas och, då det är fråga om anoder i stångform (vilka vanligen har ovalt, elliptiskt, romboidiskt eller rombiskt tvärsnitt), av en längd som är lämplig för deras användning som anoder; eller
i form av plattor (plana eller böjda), band, plåt, rondeller (plana eller korrugerade), halvklot eller kulor. För att klassificeras enligt detta nummer måste dessa artiklar förete kännetecken som gör dem igenkännliga som anoder för förnickling, dvs. de måste vara försedda med krokar för upphängning i elektrolyskaret eller bearbetade för anbringande av krokar (t.ex. genom borrning, stansning eller gängning).

Dessa anoder har vanligen hög renhetsgrad. Små mängder av vissa andra grundämnen kan emellertid återstå efter framställningsprocessen eller kan ha tillsatts avsiktligt, t.ex. för att depolarisera anoderna så att dessa vid elektrolysen angrips jämnt över hela ytan och förlust av nickel genom slambildning motverkas. Dessa egenskaper och ovannämnda speciella kännetecken skiljer anoder för förnickling från de gjutna anoder som är avsedda att underkastas elektrolytisk raffinering och som är omnämnda i andra stycket i anv. till nr 7502. Sådana anoder klassificeras alltså inte enligt nr 7508.

Dessa konventionella anoder för förnickling ersätts emellertid mer och mer av korganoder, dvs. av nickel i obearbetade former (t.ex. rondeller) i korgar av titan (se anv. till nr 7502).

Detta nummer omfattar inte heller följande produkter, även om de är avsedda för förnickling eller omvandling till anoder för förnickling:

a)	plattor (katoder) som är framställda enbart genom elektrolys, även avputsade eller skurna till remsor eller små kvadratiska eller rektangulära stycken, men inte vidare bearbetade (nr 7502);
b)	pelletar, obearbetade (nr 7502);
c)	stänger som är enbart gjutna, valsade eller strängpressade och inte uppfyller ovannämnda villkor beträffande form, längd eller bearbetning (nr 7502 eller 7505);
d)	plåt som är enbart valsad (nr 7506).

B. Andra varor

Denna varugrupp omfattar alla varor av nickel med undantag av sådana som omfattas av föregående grupp eller av de föregående numren i detta kapitel eller av anm. 1 till femtonde avd. och som inte är inbegripna i 82 eller 83 kap. och inte heller omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan.

Gruppen omfattar bl.a.:

konstruktioner, t.ex. fönsterkarmar samt bearbetade delar till konstruktioner;
cisterner, kar och andra behållare, oavsett rymd, som inte är försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning;
duk och nät samt klippnät, av nickel;
spik, stift, muttrar, bultar, skruvar och andra av nickel framställda varor av de slag som är beskrivna i anv. till nr 7317 och 7318;
fjädrar, andra än urfjädrar enligt nr 9114;
hushållsartiklar och sanitetsgods samt delar till sådana varor;
ämnen till mynt i form av nickelrondeller med uppstående kanter;
nickelvaror som motsvarar de i anv. till nr 7325 och 7326 omnämnda varorna av järn eller stål.

76 kap. Aluminium och varor av aluminium

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar aluminium och aluminiumlegeringar samt vissa varor av dessa material.

Aluminium utvinns huvudsakligen ur bauxit, en naturlig vattenhaltig aluminiumoxid (se anv. till nr 2606). Det första skedet i utvinningen avser att överföra bauxiten till ren aluminiumoxid. För detta ändamål rostas den malda malmen och behandlas sedan med natriumhydroxid för att få fram en lösning av natriumaluminat, vilken filtreras för att befrias från olösliga föroreningar (järnoxid, kiseldioxid etc.). Aluminium fälls sedan ut som aluminiumhydroxid, vilken bränns till ren aluminiumoxid i form av ett vitt pulver. Aluminiumhydroxid och aluminiumoxid klassificeras dock enligt 28 kap.

I det andra skedet utvinns metallen genom elektrolytisk reduktion av den i smält kryolit upplösta aluminiumhydroxiden. (Kryolit består av aluminiumnatriumfluorid men tjänstgör uteslutande som flussmedel). Denna elektrolys utförs i kolfodrade behållare, vilka tjänstgör som katoder. Som anoder används kolstänger. Aluminiumet uppsamlas från bottnarna av behållarna och gjuts, vanligen efter raffinering, i form av block, tackor, billets, slabs, trådämnen etc. Genom upprepad elektrolys kan nästan fullständigt rent aluminium erhållas.

Aluminium kan också erhållas genom behandling av vissa andra malmer, t.ex. leucit (ett dubbelsilikat av aluminium och kalium), genom omsmältning av avfall och skrot av aluminium och genom bearbetning av återstoder (slagg etc.).

Aluminium är en blåaktigt vit metall som karakteriseras av låg densitet. Metallen är mycket tänjbar och kan lätt valsas, dras, smidas, stansas eller gjutas. Liksom andra mjuka metaller lämpar sig aluminium mycket väl för strängpressning och pressgjutning. Numera kan det också lödas. Aluminium är en utmärkt ledare för värme och elektricitet och har mycket god värmereflexion. En skyddande oxidhinna bildas på naturlig väg på metallens yta. På konstlad väg anbringas ofta ett tjockare oxidskikt genom anodoxidering (eloxering) eller kemisk behandling, varvid ytan ibland även färgas.

Hårdheten, segheten etc. hos aluminium kan avsevärt ökas genom legering med andra ämnen, såsom koppar, magnesium, kisel, zink eller mangan. Hårdheten hos vissa av dessa legeringar kan ökas genom åldringsbehandling, ibland följd av härdning.

Av aluminiumlegeringar som i enlighet med anm. 5 till femtonde avd. (se allm. anv. till denna avd.) kan klassificeras enligt detta kapitel är följande de viktigaste:

aluminiumkopparlegeringar, vilka utgör aluminiumlegeringar med låg kopparhalt;
aluminiumzinkkopparlegeringar;
aluminiumkisellegeringar (t.ex. alpax och silumin);
aluminiummanganmagnesiumlegeringar;
aluminiummagnesiumkisellegeringar (t.ex. almelec och aldrey);
aluminiumkopparmagnesiummanganlegeringar (t.ex. duraluminium);
aluminiummagnesiumlegeringar (t.ex. magnalium);
aluminiummanganlegeringar;
aluminiumzinkmagnesiumlegeringar.

De flesta av dessa legeringar kan också innehålla små mängder järn, nickel, krom etc. De saluförs ofta under handelsnamn som varierar alltefter ursprungslandet.

Aluminium och aluminiumlegeringar har på grund av sina speciella egenskaper vidsträckt användning inom flygplans-, bil- och varvsindustrierna; inom byggnadsindustrin; vid tillverkning av rullande materiel för järnvägar och spårvägar; inom den elektriska industrin (t.ex. till kablar); till alla slags behållare (cisterner och kar av alla storlekar, fat etc. för transportändamål); till hushålls- och köksartiklar; för framställning av folier; etc.

Kapitlet omfattar:

A.	aluminium i obearbetad form samt avfall och skrot av aluminium (nr 7601 och 7602);
B.	pulver och fjäll av aluminium (nr 7603);
C.	halvfabrikat som i allmänhet erhålls genom valsning, strängpressning, dragning eller smidning av obearbetat aluminium enligt nr 7601 (nr 7604 – 7607);
D.	diverse varor som är upptagna i nr 7608 – 7615 samt varor enligt nr 7616, vilket nummer omfattar alla andra aluminiumvaror utom dem som är nämnda eller inbegripna i 82 eller 83 kap. eller som omfattas av tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan.

Produkter som har erhållits genom sintring av aluminium och aluminiumoxid anses utgöra kermeter och omfattas inte av detta kapitel (nr 8113).

Varor av aluminium underkastas ofta olika behandlingar för att förbättra metallens egenskaper eller utseende eller för att skydda den mot korrosion etc. Dessa behandlingar, i allmänhet de som är angivna i slutet av allm. anv. till 72 kap., påverkar inte varornas klassificering.

Ang. klassificeringen av sammansatta varor, i synnerhet färdiga artiklar, se allm. anv. till femtonde avd.

7601 Aluminium i obearbetad form

7601.10	- Olegerat aluminium
7601.20	- Aluminiumlegeringar

Detta nummer omfattar aluminium i obearbetad form, dvs. i flytande form eller i form av block, tackor, billets, slabs, stänger med brottanvisningar, trådämnen eller liknande, som har erhållits genom gjutning av elektrolytaluminium eller genom omsmältning av avfall eller skrot. Dessa varor är i allmänhet avsedda för valsning, smidning, dragning, strängpressning eller hamring eller för gjutning till utformade artiklar.

Numret omfattar också aluminiumpelletar, vilka används huvudsakligen inom metallurgin (som desoxidationsmedel, särskilt vid framställning av järn och stål).

Numret omfattar vidare vissa gjutna eller sintrade stänger etc. (se anv. till nr 7403, vilken anvisning i tillämpliga delar också gäller för varor enligt nr 7601).

Numret omfattar inte pulver och fjäll av aluminium (nr 7603).

7602 Avfall och skrot av aluminium

Anv. till nr 7204 ang. avfall och skrot gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7602.

Avfall och skrot av aluminium är ett viktigt råmaterial för aluminiumindustrin och används också som ett desoxidations- eller avkolningsmedel inom metallurgin.

Numret omfattar inte:

a)	slagg etc. från järn och ståltillverkning i form av silikater ur vilka aluminium kan utvinnas (nr 2618 eller 2619);
b)	slag, aska och återstoder från aluminiumframställning (nr 2620);
c)	tackor och liknande obearbetade former som har gjutits av omsmält avfall och skrot av aluminium (nr 7601).

7603 Pulver och fjäll av aluminium

7603.10	- Pulver med annan än bladstruktur
7603.20	- Pulver med bladstruktur; fjäll

Detta nummer omfattar pulver (enligt definition i anm. 8 b till femtonde avd.) och fjäll av aluminium. Dessa produkter motsvarar i allmänhet samma produkter av koppar och anv. till nr 7406 gäller därför i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7603. Pulver och fjäll av aluminium används emellertid också för pyrotekniskt ändamål, som värmealstrare (t.ex. inom aluminotermi), för att skydda andra metaller mot korrosion, t.ex. genom metallsprutning (aluminering), genom glödgning i aluminiumpulver (alitering eller kalorisering) eller neddoppning i smält aluminium, samt i drivmedel för raketer och vid tillverkning av porbetong.

Numret omfattar inte:

a)	pulver och fjäll som är beredda till färger e.d. (t.ex. blandade med andra färgämnen eller föreliggande som dispersioner eller pastor som innehåller bindemedel eller lösningsmedel) (32 kap.);
b)	aluminiumpelletar (nr 7601);
c)	paljetter som är utstansade ur aluminiumfolier (nr 8308).

7604 Stång och profiler av aluminium

7604.10	- Av olegerat aluminium
	- Av aluminiumlegering:
7604.21	- - Ihåliga profiler
7604.29	- - Andra

Dessa produkter, vilka är definierade i anm. 9 a och 9 b till avdelning femton, motsvarar samma varor framställda av koppar. Anv. till nr 7407 gäller därför i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7604.

Numret omfattar inte:

a)	stång och profiler som har bearbetats för användning i konstruktioner (nr 7610);
b)	svetselektroder som är belagda med flussmedel, etc. (nr 8311).

7605 Tråd av aluminium

	- Av olegerat aluminium:
7605.11	- - Med ett största tvärmått av mer än 7 mm
7605.19	- - Annan
	- Av aluminiumlegering:
7605.21	- - Med ett största tvärmått av mer än 7 mm
7605.29	- - Annan

Tråd är definierad i anm. 9 c till avdelning femton.

Numret omfattar inte:

a)	metalliserat garn (nr 5605);
b)	surrningsgarn och tågvirke som är förstärkta med tråd av aluminium (nr 5607);
c)	tvinnad tråd, linor och andra varor enligt nr 7614;
d)	svetselektroder som är belagda med flussmedel (nr 8311);
e)	isolerad elektrisk tråd och kabel (inbegripet lackerad tråd och anodoxiderad tråd) (nr 8544);
f)	strängar till musikinstrument (nr 9209).

7606 Plåt och band av aluminium, med en tjocklek av mer än 0,2 mm

	- Av kvadratisk eller rektangulär form:
7606.11	- - Av olegerat aluminium
7606.12	- - Av aluminiumlegering
	- Av annan form:
7606.91	- - Av olegerat aluminium
7606.92	- - Av aluminiumlegering

Dessa produkter, vilka är definierade i anm. 9 d till avdelning femton, motsvarar samma varor framställda av koppar. Anv. till nr 7409 gäller därför i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7606.

Numret omfattar inte:

a)	folier med en tjocklek av högst 0,2 mm (nr 7607);
b)	klippnät (nr 7616).

7607 Folier av aluminium (även tryckta eller på baksidan förstärkta med papper, papp, plast eller liknande material) med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte inräknat) av högst 0,2 mm (+)

	- Utan förstärkning:
7607.11	- - Valsade men inte vidare bearbetade
7607.19	- - Andra
7607.20	- Med förstärkning

Detta nummer omfattar de produkter som är definierade i anm. 9 d till avdelning femton, när de har en tjocklek av högst 0,2 mm.

Anv. till nr 7410 ang. folier av koppar gäller i tillämpliga delar också för folier enligt nr 7607.

Aluminiumfolier används vid tillverkning av flaskkapsyler, för förpackning av livsmedel, cigarrer, cigaretter, tobak etc. Aluminiumfolier används också för framställning av pulver enligt nr 7603, i tillskrynklade ark för värmeisolering, till imitation av försilvringar och till förbandsmaterial inom veterinärkirurgin.

Numret omfattar inte:

a)	bronsfolier bestående av aluminiumpulver, som har agglomererats med gelatin, lim eller annat bindemedel, eller av aluminium som har anbringats på papper, plast eller annat underlag och som är avsedda att användas för tryckning av bokomslag, mössband etc. (nr 3212);
b)	papper och papp för tillverkning av förpackningar för mjölk, juice eller andra matvaror och belagt med aluminiumfolie (t.ex. på den sida som kommer att utgöra förpackningens insida) under förutsättning att det bibehåller sin huvudsakliga karaktär av papper eller papp (nr 4811);
c)	tryckta aluminiumfolieetiketter igenkännliga som trycksaker (nr 4911);
d)	plåt och band med en tjocklek av mer än 0,2 mm (nr 7606);
e)	folier i form av julgransprydnader (nr 9505).

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 7607.11

Förutom kall- eller varmvalsning får produkter enligt detta nummer ha underkastats följande bearbetningar eller ytbehandlingar:

värmebehandlingar, såsom spänningsglödgning och anlöpning. Genom dessa behandlingar avlägsnas också kvarsittande smörjmedel från valsningen;
renskärning, slitsning och nedskärning till kvadratisk eller rektangulär form, t.ex. nedskärning av breda band till smalare band;
separering av laminerade skikt av folier. Detta förfarande är nödvändigt när två eller flera rullar med folier valsas samtidigt i den sista valsningsoperationen;
kemisk rengöring eller tvättning. Dessa behandlingar utförs i normala fall för att avlägsna kvarsittande olja när produkterna inte underkastas värmebehandling.

7608 Rör av aluminium

7608.10	- Av olegerat aluminium
7608.20	- Av aluminiumlegering

Rör är definierade i anm. 9 e till avdelning femton.

Rör enligt detta nummer kan framställas genom något av följande förfaranden:

a)	genom strängpressning av ett ihåligt göt, vars hål har erhållits vid gjutningen eller som har genomborrats efter gjutningen;
b)	genom längs- eller spiralgående sömsvetsning av plåt eller band;
c)	genom stötextrudering;
d)	genom gjutning.

Strängpressade eller svetsade rör kan underkastas ett kalldragningsförfarande för att erhålla rör med tunnare väggar, mera exakta dimensioner och bättre utseende.

Rör enligt detta nummer används för många ändamål, t.ex. som ledningsrör för olja eller vatten, som skyddshöljen för elektriska ledningar samt vid tillverkning av möbler, värmeväxlare och aluminiumkonstruktioner.

Rör enligt detta nummer får vara gängade i ändarna eller försedda med muffar, flänsar, kragar, ringar etc.

Numret omfattar inte:

a)	ihåliga profiler (nr 7604);
b)	rördelar (nr 7609);
c)	böjliga slangar och rör (nr 8307);
d)	rör som har bearbetats till speciella igenkännliga artiklar, t.ex. rör som är bearbetade för användning i konstruktioner (nr 7610) eller till delar till maskiner eller fordon (sextonde eller sjuttonde avd.).

7609 Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av aluminium

Anv. till nr 7307 och 7412 gäller i tillämpliga delar också för rördelar enligt nr 7609.

Numret omfattar inte:

a)	krampor och andra anordningar som är speciellt konstruerade för hopfogning av delar i konstruktioner (nr 7610);
b)	hållare och konsoler för stödjande av rörledningar; bultar och muttrar av aluminium för hopfogning eller fästande av rör (nr 7616);
c)	rördelar som är försedda med kranar, ventiler etc. (nr 8481).

7610 Konstruktioner (med undantag av monterade eller monteringsfärdiga byggnader enligt nr 9406) och delar till konstruktioner (t.ex. broar, brosektioner, torn, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar, dörrtrösklar, räcken och pelare), av aluminium; plåt, stång, profiler, rör o.d. av aluminium, bearbetade för användning i konstruktioner

7610.10	- Dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar samt dörrtrösklar
7610.90	- Andra slag

Anv. till nr 7308 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7610.

Konstruktionsdelar av aluminium är ibland hopfogade med konsthartser eller gummiblandningar i stället för på vanligt sätt med nitar, bultar etc.

På grund av sin lätthet används aluminium och aluminiumlegeringar ibland i stället för järn och stål i fackverkskonstruktioner, fartygsöverbyggnader, broar, skjutdörrar, master för elektriska ledningar eller för radiosändare, teleskopstöttor för gruvor, dörr- och fönsterkarmar, räcken etc.

Numret omfattar inte:

a)	sammansatta metalldelar som är igenkännliga som delar till artiklar enligt 84 – 88 kap.;
b)	flytande materiel enligt 89 kap.;
c)	monterade eller monteringsfärdiga byggnader (nr 9406).

7611 Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 l, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning

Anv. till nr 7309 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7611.

På grund av sin lätthet och korrosionsbeständighet tenderar aluminium allt mer att ersätta järn och stål vid tillverkning av cisterner, tankar etc., i synnerhet inom den kemiska industrin, bryggerier, mejerier etc.

Numret omfattar emellertid inte godsbehållare (containrar) som är speciellt konstruerade och utrustade för befordran med ett eller flera slag av transportmedel (nr 8609).

7612 Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare (inbegripet förpackningsrör och förpackningstuber), av aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av högst 300 l, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning

7612.10	- Förpackningstuber
7612.90	- Andra slag

Anv. till nr 7310 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7612.

Fat och flaskor av aluminium används huvudsakligen för transport av mjölk, öl, vin etc. Burkar och askar av aluminium används ofta för förpackning av livsmedel. Numret omfattar också förpackningsrör (t.ex. för farmaceutiska produkter i form av piller eller tabletter) och förpackningstuber för tandkräm, andra krämer etc.

Detta nummer omfattar inte:

a)	artiklar enligt nr 4202;
b)	kakskrin, teburkar, sockerburkar och liknande behållare för hushålls- eller köksbruk (nr 7615);
c)	cigarettetuier, puderdosor, verktygslådor och liknande artiklar för personligt eller yrkesmässigt bruk (nr 7616);
d)	artiklar enligt nr 8304;
e)	prydnadsaskar (nr 8306);
f)	godsbehållare (containrar) som är speciellt konstruerade och utrustade för befordran med ett eller flera slag av transportmedel (nr 8609);
g)	termosflaskor och andra termoskärl, kompletta, enligt nr 9617.

7613 Behållare av aluminium för komprimerad eller till vätska förtätad gas

Se anv. till nr 7311.

7614 Tvinnad tråd, linor, flätade band o.d., av aluminium, utan elektrisk isolering

7614.10	- Med kärna av stål
7614.90	- Andra slag

Anv. till nr 7312 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7614.

Eftersom de är lätta och utgör goda ledare för elektricitet, används aluminium och aluminiummagnesiumkisel-legeringar, t.ex. almelec och aldrey, ofta i stället för koppar vid tillverkning av elektriska kablar.

Dessa kablar kan ha kärna av stål eller annan metall under förutsättning att aluminiumet dominerar viktmässigt (se anm. 7 till femtonde avd.).

Numret omfattar emellertid inte isolerad elektrisk tråd och kabel (nr 8544).

7615 Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar, av aluminium; diskbollar, putsvantar o.d., av aluminium; sanitetsgods och delar till sanitetsgods, av aluminium

7615.10	- Bords- , köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar; diskbollar, putsvantar o.d.:
7615.20	- Sanitetsgods och delar till sanitetsgods

Detta nummer omfattar samma slags varor som de som är beskrivna i anv. till nr 7323 och 7324, i synnerhet köksartiklar samt sanitets- och toalettartiklar. Numret omfattar också kokapparater och andra uppvärmningsapparater av liknande slag som de som beskrivs i anv. till nr 7418.

Numret omfattar emellertid inte:

a)	burkar, flaskor, askar och liknande behållare, enligt nr 7612;
b)	hushållsartiklar av verktygskaraktär (82 kap. – se anv. till nr 7323);
c)	knivar, gafflar, skedar, slevar och andra artiklar enligt nr 8211 – 8215;
d)	prydnadsföremål (nr 8306);
e)	genomströmnings- eller förrådsvarmvattenberedare och andra apparater enligt nr 8419;
f)	elektriska apparater för hushållsbruk, enligt 85 kap. (i synnerhet apparater enligt nr 8509 och 8516);
g)	artiklar enligt 94 kap.;
h)	cigarettändare och andra tändare (nr 9613);
ij)	termosflaskor och andra termoskärl enligt nr 9617.

7616 Andra varor av aluminium

7616.10	- Spik, stift, märlor, skruvar, bultar, muttrar, skruvkrokar, nitar, kilar, sprintar, saxsprintar, underläggsbrickor och liknande artiklar
	- Andra slag:
7616.91	- - Duk, galler och nät (inbegripet stängselnät) av aluminiumtråd
7616.99	- - Andra

Detta nummer omfattar alla varor av aluminium som inte omfattas av de föregående numren i detta kapitel eller av anm. 1 till femtonde avd. och som inte är nämnda eller inbegripna i 82 eller 83 kap. och inte heller omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan.

Detta nummer omfattar bl.a.:

spik, stift, märlor, skruvar, bultar, muttrar, skruvkrokar, nitar, kilar, sprintar, saxsprintar, underläggsbrickor och liknande artiklar av de slag som är beskrivna i anv. till nr 7317 och 7318;
synålar, stickor, snörnålar, virknålar, broderprylar, knappnålar, säkerhetsnålar och liknande artiklar av sådana slag som är beskrivna i anv. till nr 7319;
kättingar och kedjor samt delar till dessa varor, av aluminium;
duk, galler och nät av aluminiumtråd samt klippnät av aluminium (se anv. till nr 7314). Klippnät används för skyltningsändamål, till galler i högtalare, som explosionsdämpare vid transport av flyktiga vätskor och av gaser, etc.;
varor av aluminium som motsvarar dem som är omnämnda i anv. till nr 7325 och 7326.

Numret omfattar inte:

a)	vävnader av metalltråd av sådana slag som används i kläder, som heminredningsvävnader o.d. (nr 5809);
b)	duk, nät etc. som har bearbetats till maskindelar (t.ex. genom sammansättning med andra material) (84 eller 85 kap.);
c)	handsiktar och handsåll som är tillverkade av duk, nät etc. (nr 9604).

78 kap. Bly och varor av bly

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar bly och blylegeringar samt vissa varor av dessa material.

Bly utvinns huvudsakligen ur blyglans (galenit), en naturlig blysulfidmalm som ofta innehåller silver.

Efter krossning och anrikning genom flotation rostas eller sintras i allmänhet malmen och reduceras därefter genom smältning. Under rostnings- eller sintringsprocessen omvandlas sulfiden till största delen till oxid, och vid smältningen reduceras oxiden till bly med hjälp av koks och ett flussmedel. Detta råbly (s.k. verkbly) innehåller föroreningar som ofta är silverhaltiga. Det underkastas därför i allmänhet vidare raffinering, varigenom nästan rent bly erhålls.

Bly erhålls också genom omsmältning av avfall och skrot av bly.

Bly är en tung, blågrå metall. Det är mycket smidbart, lättsmält och mycket mjukt (repas lätt med tumnageln). Det är motståndskraftigt mot inverkan av de flesta syror (t.ex. svavelsyra och saltsyra) och används därför för tillverkning av apparater för den kemiska industrin.

På grund av sin låga smältpunkt kan bly lätt legeras med andra ämnen. Bland blylegeringar som i enlighet med anm. 5 till femtonde avd. kan klassificeras enligt detta kapitel är följande de viktigaste:

blytennlegeringar, vilka t.ex. används till blybaserade lödmetaller, till förblyad plåt (s.k. tärnplåt) och till folier för förpackning av te;
blyantimontennlegeringar, vilka används som stilmetall och lagermetall;
blyarseniklegeringar, vilka används till blyhagel;
blyantimonlegeringar (hårdbly), vilka används till gevärskulor, ackumulatorplåtar etc.;
blykalcium-, blyantimonkadmium- och blytellur-legeringar.

Detta kapitel omfattar:

A.	bly i obearbetad form samt avfall och skrot av bly (nr 7801 och 7802);
B.	halvfabrikat som i allmänhet har erhållits genom valsning eller strängpressning av obearbetat bly enligt nr 7801 (nr 7804 och 7806); pulver och fjäll av bly (nr 7804);
C.	rör och rördelar samt övriga varor enligt nr 7806, vilket nummer omfattar alla andra varor av bly utom sådana som omfattas av anm. 1 till femtonde avd., som är inbegripna i 82 eller 83 kap. eller som omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan.

Halvfabrikat och andra varor av bly kan underkastas olika behandlingar för att förbättra metallens egenskaper eller utseende. Dessa behandlingar, i allmänhet de som är angivna i slutet av allm. anv. till 72 kap., påverkar inte varornas klassificering.

Ang. klassificeringen av sammansatta varor, se allm. anv. till femtonde avd.

7801 Bly i obearbetad form

7801.10	- Raffinerat bly
	- Annat:
7801.91	- - Innehållande, efter vikten räknat, huvudsakligen antimon som annat legeringsämne
7801.99	- - Annat

Detta nummer omfattar bly i obearbetad form av olika renhetsgrader, från orent råbly eller silverhaltigt bly till raffinerat elektrolytbly. Det kan förekomma i block, tackor, slabs etc. eller i form av gjutna stänger. De flesta av dessa varor är avsedda för valsning eller strängpressning, för framställning av legeringar eller för gjutning till utformade artiklar. Numret omfattar också gjutna anoder för elektrolytisk raffinering och gjuten stång som är avsedd exempelvis för valsning eller dragning eller för omgjutning till utformade artiklar.

Numret omfattar inte pulver och fjäll av bly (nr 7804).

7802 Avfall och skrot av bly

Anv. till nr 7204 ang. avfall och skrot gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7802.

Detta nummer omfattar inte:

a)	slagg, aska och återstoder från blyframställning (t.ex. blyskärsten) (nr 2620);
b)	bly i form av göt eller gjutet till andra obearbetade former av omsmält avfall eller skrot av bly (nr 7801).

[7803]

7804 Plåt, band och folier av bly; pulver och fjäll av bly

	- Plåt, band och folier:
7804.11	- - Med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte inräknat) av högst 0,2 mm
7804.19	- - Andra
7804.20	- Pulver och fjäll

Plåt, band och folier av bly är definierade i anm. 9 d till avdelning femton.
Anv. till nr 7409 och 7410 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7804.

Plåt och band av bly används huvudsakligen som takbeläggningsmaterial, för plätering, till cisterner, kar och apparater inom den kemiska industrin, för tillverkning av röntgenskärmar, etc.

Blyfolier används huvudsakligen för förpackningsändamål (särskilt för invändig beklädnad av lådor för förpackning av te eller silke). I vissa fall är folierna pläterade eller på annat sätt belagda med tenn eller någon annan metall.

Numret omfattar även pulver (enligt definition i anm. 8 b till femtonde avd.) och fjäll av bly. Anv. till nr 7406 gäller i tillämpliga delar också för dessa pulver och fjäll.

Numret omfattar inte pulver och fjäll av bly som är beredda till färger e.d. (t.ex. blandade med andra färgämnen eller föreliggande som dispersioner eller pastor tillsammans med binde- eller lösningsmedel) (32 kap.).

[7805]

7806 Andra varor av bly

Detta nummer omfattar alla varor av bly, oavsett framställningssättet (gjutning, pressning, stansning etc.), utom dem som omfattas av de föregående numren i detta kapitel eller av numren i 82 eller 83 kap. eller av nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan.

Det omfattar bl.a. förpackningstuber för färger och andra varor; kar, cisterner, fat och andra behållare (för syror, radioaktiva produkter eller andra kemikalier) utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning eller avkylning; blysänken till fisknät; blytyngder till kläder, gardiner etc.; lod till ur och motvikter med allmän användning; blyull och linor som är framställda av blyfibrer eller blysträngar och som används som maskinpackningar eller för tätning av rörskarvar; blyvaror för byggnadsändamål; kölar till segelbåtar; bröstplattor för dykare; anoder för förblying (se avsnitt A i anv. till nr 7508); stång, profiler och tråd av bly, vilka är definierade i anm. 9 a, 9 b och 9 c till avdelning femton, med undantag av gjuten stång som är avsedd exempelvis för valsning eller dragning eller för omgjutning till utformade artiklar (nr 7801) och stång som är belagd med flussmedel (nr 8311).

Numret omfattar också rör (enligt definition i anm. 9 e till avdelning femton) och rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av bly, (andra än rördelar som är försedda med kranar, ventiler etc. (nr 8481), rör som är bearbetade till bestämda igenkännliga varor, t.ex. maskindelar (sextonde avd.) och isolerad elektrisk kabel med mantel av bly (nr 8544)). Anvisningarna till nr 7304 – 7307, som behandlar motsvarande varor av järn eller stål, gäller i tillämpliga delar även för varor enligt detta nummer.

79 kap. Zink och varor av zink

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar zink och zinklegeringar samt vissa varor av dessa material.

Zink utvinns huvudsakligen ur zinksulfidmalm (zinkblände) men också karbonat- och silikatmalmer (smithsonit, hemimorfit etc.) bearbetas (se anv. till nr 2608).

I samtliga fall anrikas först malmen och rostas eller bränns sedan för att den skall omvandlas till zinkoxid (i fråga om sulfid- eller karbonatmalm) eller till vattenfritt zinksilikat (i fråga om silikatmalm). Zink utvinns sedan ur dessa genom termisk reduktion eller elektrolys. Elektrolys kan dock inte användas för silikatmalmer.

I.	Termisk reduktion sker genom upphettning av oxiden eller silikatet med koks i slutna mufflar. Temperaturen är tillräcklig för att förånga zinken, som kondenseras i förlag där största delen av metallen uppfångas i form av råzink (spelter). Denna orena zink kan användas direkt för galvanisering eller kan också raffineras genom olika metoder. En del av den orena metallen avsätter sig även i mufflarnas förlängningar i form av ett mycket fint pulver, zinkstoft. En modern variant av denna process är baserad på en kontinuerlig reduktion av zinkoxid och destillation av zink i vertikala mufflar. Denna metod ger en mycket ren metall som är lämplig för framställning av legeringar för pressning.
II.	Elektrolys. Zinkoxiden löses i utspädd svavelsyra. Den så erhållna zinksulfatlösningen renas omsorgsfullt för att avlägsna kadmium, järn, koppar etc. och underkastas sedan elektrolys, varvid en mycket ren zink erhålls. Zink erhålls också genom omsmältning av avfall och skrot av zink.

Zink är en blåvit metall som kan valsas, dras, stansas, strängpressas etc. vid lämpliga temperaturer och som lätt kan gjutas. Den är beständig mot luftens inverkan och används av denna anledning för byggnadsändamål (t.ex. till takbeläggning) och som skyddsöverdrag för andra metaller, särskilt järn och stål (t.ex. genom smältförzinkning, galvanisk förzinkning, sherardisering, målning eller sprutförzinkning).

Zink används också för framställning av legeringar. I många av dessa (t.ex. mässing) utgörs huvudbeståndsdelen av andra metaller. Av de zinklegeringar som med tillämpning av bestämmelserna i anm. 5 till femtonde avd. kan klassificeras enligt detta kapitel är följande de viktigaste:

zinkaluminiumlegeringar, vanligen med tillsats av koppar eller magnesium, vilka används för pressgjutning, särskilt av bildelar (förgasarhus, kylargaller, instrumentbräden etc.), cykeldelar (pedaler, generatorhöljen etc.), radiodelar, kylskåpsdelar etc. Vissa legeringar av dessa metaller används för framställning av plåt som är starkare än vanlig zinkplåt, till pressverktyg och som anoder för korrosionsskydd av rörledningar, kondensorer etc.;
zinkkopparlegeringar för gjutning och stansning etc. av knappar o.d. Se kompletterande anm. 1 a och 1 b ang. skillnaden mellan zink och zinklegeringar.

Kapitlet omfattar:

A.	obearbetad zink samt avfall och skrot av zink (nr 7901 och 7902);
B.	stoft, pulver och fjäll av zink (nr 7903);
C.	halvfabrikat som i allmänhet har erhållits genom valsning, dragning eller strängpressning av obearbetad zink enligt nr 7901 (nr 7904 och 7905);
D.	rör och rördelar samt övriga varor enligt nr 7907, vilket nummer omfattar alla andra varor av zink utom sådana som omfattas av anm. 1 till femtonde avd., som är inbegripna i 82 eller 83 kap. eller som omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan.

Halvfabrikat och andra varor av zink kan underkastas olika behandlingar för att förbättra metallens egenskaper eller utseende. Dessa behandlingar, i allmänhet de som är angivna i slutet av allm. anv. till 72 kap., påverkar inte varornas klassificering.

Ang. klassificeringen av sammansatta varor, se allm. anv. till femtonde avd.

7901 Zink i obearbetad form

	- Olegerad zink:
7901.11	- - Innehållande minst 99,99 viktprocent zink
7901.12	- - Innehållande mindre än 99,99 viktprocent zink
7901.20	- Zinklegeringar

Detta nummer omfattar zink i obearbetad form, av varierande renhetsgrader från råzink (se allm. anv.) till raffinerad zink, dvs. i form av block, plattor, tackor, billets, slabs e.d. eller i form av pelletar. Produkter enligt detta nummer är i regel avsedda för galvanisering (smältförzinkning eller galvanisk förzinkning), för framställning av legeringar, för valsning, dragning eller strängpressning eller för gjutning till utformade artiklar.

Numret omfattar inte stoft, pulver och fjäll av zink (nr 7903).

7902 Avfall och skrot av zink

Anv. till nr 7204 ang. avfall och skrot gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7902.

Numret omfattar inte:

a)	slagg, aska och återstoder från zinkframställning, från galvaniseringsprocesser etc. (t.ex. elektrolytslam och metallhaltiga återstoder från smältförzinkning) (nr 2620);
b)	zink i form av göt eller gjuten till andra obearbetade former av omsmält avfall eller skrot av zink (nr 7901).

7903 Stoft, pulver och fjäll av zink

7903.10	- Zinkstoft
7903.90	- Andra slag

Detta nummer omfattar:

zinkstoft (enligt definition i kompletterande anm. 1 c till detta kapitel) som erhålls genom kondensering av zinkånga, vilken framställs antingen direkt vid reduktion av zinkmalm eller genom kokning av zinkhaltiga material. Dessa produkter får inte förväxlas med sådant flygstoft (eng. "zinc flue dust", "zinc oxide flue dust" eller "zinc baghouse flue dust") som skall klassificeras enligt nr 2620;
pulver (enligt definition i anm. 8 b till femtonde avd.) och fjäll av zink. Anv. till nr 7406 gäller i tillämpliga delar också för pulver och fjäll enligt nr 7903.

Stoft, pulver och fjäll av zink används huvudsakligen för förzinkning av andra metaller genom sherardisering, vid tillverkning av målningsfärger, som kemiskt reduktionsmedel, etc.

Detta nummer omfattar inte heller:

a)	stoft, pulver och fjäll av zink som är beredda till färger e.d. (t.ex. blandade med andra färgämnen eller föreliggande som dispersioner eller pastor tillsammans med binde- eller lösningsmedel) (32 kap.);
b)	zink i form av pelletar (nr 7901).

7904 Stång, profiler och tråd av zink

Dessa produkter, vilka är definierade i anm. 9 a, 9 b och 9 c till avdelning femton motsvarar samma varor framställda av koppar. Anv. till nr 7407 och 7408 gäller därför i tillämpliga delar också för varor enligt nr 7904.

Stång och profiler av zink används ofta för tillverkning av byggvaror (nr 7907). Zinktråd används huvudsakligen vid metallsprutning med acetylengasbrännare.

Numret omfattar också löd- och svetsstänger av zinklegeringar (i allmänhet framställda genom strängpressning), även skurna till avpassade längder, under förutsättning att de inte är belagda med flussmedel. Numret omfattar inte stänger som är belagda med flussmedel (nr 8311).

Numret omfattar inte heller gjuten stång som är avsedd exempelvis för valsning eller dragning eller för omgjutning till utformade artiklar (nr 7901).

7905 Plåt, band och folier av zink

Detta nummer omfattar plåt, band och folier av zink, vilka är definierade i anm. 9 d till avdelning femton. Dessa produkter motsvarar de varor av koppar som omfattas av nr 7409 och 7410, varför anv. till dessa nummer i tillämpliga delar också gäller för varor enligt nr 7905. Zinkplåt används för taktäckning samt för tillverkning av bägare till torrelement, plåtar för fotogravyr, litografi eller annat grafiskt ändamål, etc.

Numret omfattar inte:

a)	klippnät (nr 7907);
b)	plåtar som är preparerade för grafiskt ändamål, enligt nr 8442.

[7906]

7907 Andra varor av zink

Detta nummer omfattar alla varor av zink utom dem som omfattas av de föregående numren i detta kapitel eller som utgör artiklar som är nämnda eller inbegripna i 82 eller 83 kap. eller som omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan.

Numret omfattar bl.a.:

cisterner, kar, fat och liknande behållare utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning eller avkylning;
förpackningsrör för farmaceutiska produkter etc.;
duk, nät och galler av zinktråd samt klippnät;
spik, stift, muttrar, bultar, skruvar och andra av zink framställda varor av de slag som är beskrivna i anv. till nr 7317 och 7318;
hushålls- och sanitetsartiklar, såsom ämbar, hinkar, disklådor, badkar, tvättfat, vattenkannor, strilar, tvättbräden och muggar. (Många av dessa varor tillverkas dock oftast av galvaniserat järn eller stål och omfattas då inte av detta nummer utan av nr 7323 eller 7324);
"etiketter" av zinkplåt (för träd, plantor etc.) som inte är försedda med bokstäver, siffror eller figurer eller som är försedda med enbart sådan text som är av underordnad betydelse i förhållande till de uppgifter som skall tillfogas senare. Plåtar som innehåller alla väsentliga uppifter klassificeras enligt nr 8310;
schabloner för märkning av emballage;
hållare för taktegel och diverse andra zinkvaror som motsvarar de varor som är omnämnda i anv. till nr 7325 och 7326;
anoder för förzinkning (se avsnitt A i anv. till nr 7508);
anoder som är avsedda att skydda rörledningar, fartygstankar etc. mot korrosion;
takrännor, nockplåtar, ramar till takfönster, vattkupor, dörr- och fönsterkarmar, räcken, ramverk för växthus och andra delar till konstruktioner motsvarande dem som är nämnda i anv. till nr 7308;
rör (enligt definition i anm. 9 e till avdelning femton) och rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av zink (andra än ihåliga profiler (nr 7904), rördelar som är försedda med kranar, ventiler etc. (nr 8481) och rör som är bearbetade till bestämda igenkännliga varor, t.ex. maskindelar (sextonde avd.)). Anvisningarna till nr 7304 – 7307, som behandlar motsvarande varor av järn eller stål, gäller i tillämpliga delar även för varor enligt detta nummer.

80 kap. Tenn och varor av tenn

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar tenn och tennlegeringar samt vissa varor av dessa material.

Tenn utvinns industriellt ur malmen kassiterit (tennsten, tenndioxid), vilken klassificeras enligt nr 2609 och som kan förekomma i malmådror (flötser) eller som alluvialbildningar.

De viktigaste skedena vid utvinningen är följande:

I.	anrikning av malmen genom slamning eller genom krossning och flotation;
II.	behandling av oxiden genom rostning, magnetisk separering eller med syror eller andra lösande ämnen för att avlägsna sådana föroreningar som svavel, arsenik, koppar, bly, järn och volfram;
III.	reduktion av den renade oxiden med koks för att erhålla råtenn;
IV.	raffinering av råtennet med olika metoder, varvid nästan ren metall kan erhållas.

Tenn kan också återvinnas ur skrot och förtent bleckplåt genom klorering eller elektrolysbehandling eller genom omsmältning av avfall och skrot av tenn. Dessa återvinningsprocesser kan också ge tenn av mycket hög renhetsgrad.

Rent tenn är silvervitt och starkt glänsande. Det är föga tänjbart men är smidbart, lättsmält och mjukt (dock hårdare än bly). Det kan lätt gjutas, hamras, valsas och strängpressas.

Tenn är mycket beständigt mot luftens inverkan men angrips av koncentrerade syror.

Tenn används huvudsakligen för förtenning av andra oädla metaller, särskilt järn och stål (t.ex. vid tillverkning av bleckplåt för konservburkar) samt för framställning av legeringar (brons etc.). I rent eller legerat tillstånd används det också för tillverkning av apparater och rörledningar för livsmedelsindustrin; deflegmatorer till destillationsapparater; kylanläggningar; industribehållare; lödmetall i form av stänger, tråd etc., bords- och prydnadsartiklar; leksaker; orgelpipor; etc. Tenn används också till folier och förpackningstuber.

Av de tennlegeringar som med tillämpning av bestämmelserna i anm. 5 till femtonde avd. (se allm. anv. till denna avd.) kan klassificeras enligt detta kapitel är följande de viktigaste:

tennblylegeringar, vilka används exempelvis som lödmetaller, till hushållsartiklar, till leksaker och till vissa mätkärl;
tennantimonlegeringar, vanligen med tillsats av koppar (t.ex. britanniametall), vilka används till bordsartiklar, lager etc.;
tennblyantimonlegeringar, ibland med tillsats av koppar (t.ex. antifriktionsmetaller), vilka används för gjutning (särskilt av lager) samt till packningar och tätningar;
tennkadmiumlegeringar, ibland också innehållande zink, vilka används som antifriktionsmetaller.

Detta kapitel omfattar:

A.	tenn i obearbetad form samt avfall och skrot av tenn (nr 8001 och 8002);
B.	halvfabrikat som i allmänhet erhålls genom valsning eller strängpressning av obearbetat tenn enligt nr 8001 (nr 8003 och 8007); pulver och fjäll av tenn (nr 8007);
C.	rör och rördelar samt övriga varor enligt nr 8007, vilket nummer omfattar alla andra varor av tenn utom sådana som omfattas av anm. 1 till femtonde avd., som är inbegripna i 82 eller 83 kap. eller som omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan.

Halvfabrikat och andra varor av tenn kan underkastas olika behandlingar för att förbättra metallens egenskaper eller utseende. Dessa behandlingar, i allmänhet de som är angivna i slutet av allm. anv. till 72 kap., påverkar inte varornas klassificering.

Ang. klassificeringen av sammansatta varor, se allm. anv. till femtonde avd.

8001 Tenn i obearbetad form

8001.10	- Olegerat tenn
8001.20	- Tennlegeringar

Detta nummer omfattar tenn i obearbetad form, dvs. i form av block, tackor, slabs, stång e.d. eller i form av spån, granulat e.d. De flesta av produkterna enligt detta nummer är avsedda att användas för förtenning, valsning eller strängpressning, för framställning av legeringar eller för gjutning till utformade artiklar.

Detta nummer omfattar inte pulver och fjäll av tenn (nr 8007).

8002 Avfall och skrot av tenn

Anv. till nr 7204 ang. avfall och skrot gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nr 8002.

Numret omfattar inte:

a)	slagg, aska och återstoder från tennframställning (nr 2620);
b)	tenn i form av göt eller gjuten till andra obearbetade former av omsmält avfall eller skrot av tenn (nr 8001).

8003 Stång, profiler och tråd av tenn

Dessa produkter, vilka är definierade i anm. 9 a, 9 b och 9 c till avdelning femton, motsvarar samma varor framställda av koppar. Anv. till nr 7407 och 7408 gäller därför i tillämpliga delar också för varor enligt nr 8003.

Numret omfattar också stång (i allmänhet framställd genom strängpressning) av lödmetall på basis av tenn, även skuren till avpassade längder, under förutsättning att den inte är belagd med flussmedel. Numret omfattar inte stång som är belagd med flussmedel (nr 8311).

Numret omfattar inte heller gjuten stång som är avsedd exempelvis för valsning eller dragning eller för omgjutning till utformade artiklar (nr 8001).

[8004]

[8005]

[8006]

8007 Andra varor av tenn

Detta nummer omfattar alla varor av tenn utom dem som omfattas av de föregående numren i detta kapitel eller av anm. 1 till femtonde avd. och inte heller varor som är nämnda eller inbegripna i 82 eller 83 kap. eller omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan.

Numret omfattar bl.a.:

cisterner, kar, fat och andra behållare (utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning eller avkylning);
förpackningstuber för tandkräm, färg eller andra produkter;
hushålls- och bordsartiklar, såsom kannor, brickor, fat, muggar, sifonhuvuden och lock till ölmuggar;
mätkärl;
anoder för förtenning (se avsnitt A i anv. till nr 7508);
pulver (se anm. 8 b till femtonde avdelningen) och fjäll av tenn;
plåt och band av tenn; folier av tenn (även tryckta eller på baksidan förstärkta med papper, papp, plast eller liknande material). Dessa produkter är definierade i anm. 9 d till avdelning femton;
rör (enligt definition i anm. 9 e till avdelning femton) och rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av tenn (andra än ihåliga profiler (nr 8003), rördelar som är försedda med kranar, ventiler etc. (nr 8481) och rör som är bearbetade till bestämda igenkännliga varor, t.ex. maskindelar (sextonde avd.)). Anvisningarna till nr 7304 – 7307, som behandlar motsvarande varor av järn eller stål, gäller i tillämpliga delar även för varor enligt detta nummer.

81 kap. Andra oädla metaller; kermeter; varor av dessa material

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar endast följande oädla metaller, legeringar av dessa samt sådana varor av dessa material som inte omfattas av tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan:

A.	volfram (nr 8101), molybden (nr 8102), tantal (nr 8103), magnesium (nr 8104), kobolt, inbegripet koboltskärsten och andra mellanprodukter vid framställning av kobolt (nr 8105), vismut (nr 8106), kadmium (nr 8107), titan (nr 8108), zirkonium (nr 8109), antimon (nr 8110) och mangan (nr 8111);
B.	beryllium, krom, germanium, vanadin, gallium, hafnium, indium, niob, rhenium och tallium (nr 8112).

Detta kapitel omfattar också kermeter (nr 8113).

Oädla metaller som inte omfattas av detta kapitel eller av de föregående kapitlen i femtonde avd. klassificeras enligt 28 kap.

De flesta av de metaller som klassificeras enligt 81 kap. används sällan i rent tillstånd utan i form av legeringar, av vilka vissa i enlighet med anm. 5 till femtonde avd. förs till detta kapitel. De förekommer också i form av karbider; dessa omfattas inte av detta kapitel.

Ang. klassificeringen av sammansatta varor, se allm. anv. till femtonde avd.

Definitioner av "avfall och skrot" samt ”pulver” finns i anm. 8 till femtonde avd.

8101 Volfram och varor av volfram, inbegripet avfall och skrot

8101.10	- Pulver
	- Andra slag:
8101.94	- - Volfram i obearbetad form, inbegripet stång som erhållits enbart genom sintring
8101.96	- - Tråd
8101.97	- - Avfall och skrot
8101.99	- - Andra

Volfram erhålls huvudsakligen ur malmerna volframit (järnmanganvolframat) och scheelit (kalciumvolframat). Malmerna omvandlas till volframoxid, vilken sedan reduceras med väte i elektriska ugnar eller med aluminium eller kol i smältdeglar vid hög temperatur. Den på så sätt erhållna pulverformiga metallen pressas till block eller stänger, vilka sintras i vätgasatmosfär i en elektrisk ugn. De sintrade stängerna hamras sedan och valsas eller dras slutligen till plåt, stänger med mindre tvärsnitt eller tråd.

Volfram är en tung, stålgrå metall med hög smältpunkt. Det är sprött, hårt och mycket korrosionsbeständigt.

Volfram används till glödtrådar i glödlampor och radiorör; element i elektriska ugnar; antikatoder för röntgenrör; elektriska kontakter; omagnetiska fjädrar för elektriska mätapparater och ur; hårkors för optiska instrument; det används också till elektroder för elektrisk svetsning i vätgasatmosfär etc.

Volfram (vanligen i form av ferrovolfram – se 72 kap.) används dock främst för framställning av specialstål. Det används också för framställning av hårdmetall.

Av volframlegeringar som i enlighet med anm. 5 till femtonde avd. kan föras till detta nummer är följande de viktigaste:

volframkopparlegeringar (t.ex. till elektriska kontakter);
volframnickelkopparlegeringar, vilka används för tillverkning av röntgenskärmar, vissa delar till luftfartyg etc.

Volfram förs till detta nummer:

A.	i form av pulver;
B.	i obearbetad form, dvs. i form av block, tackor, sintrad stång eller som avfall eller skrot (betr. de sistnämnda se anv. till nr 7204);
C.	i bearbetad form, t.ex. valsad eller dragen stång; profiler, plåt, band och tråd;
D.	i form av arbeten som inte omfattas av anm. 1 till femtonde avd. eller av 82 eller 83 kap. och inte heller omfattas av något nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan. Med undantag av fjädrar klassificeras dock de flesta varor av volfram enligt sextonde eller sjuttonde avd. Således förs t.ex. en komplett elektrisk kontakt till 85 kap., medan volframplåten som används vid tillverkningen av kontakten klassificeras enligt detta nummer.

Detta nummer omfattar inte volframkarbid som t.ex. används vid tillverkning av plattor, skär och stavar för skärverktyg eller dragskivor. Volframkarbid klassificeras på följande sätt:

a)	oblandat pulver enligt nr 2849;
b)	beredda men inte sintrade blandningar (t.ex. i blandning med molybden- eller tantalkarbid, även med tillsats av bindemedel) enligt nr 3824;
c)	omonterade plattor, skär, stavar o.d. av sintrad volframkarbid (hårdmetall), enligt nr 8209 (se anv. till detta nummer).

8102 Molybden och varor av molybden, inbegripet avfall och skrot

8102.10	- Pulver
	- Andra slag:
8102.94	- - Molybden i obearbetad form, inbegripet stång som erhållits enbart genom sintring
8102.95	- - Stång (annan än sådan som erhållits enbart genom sintring), profiler, plåt, band och folier
8102.96	- - Tråd
8102.97	- - Avfall och skrot
8102.99	- - Andra

Molybden erhålls huvudsakligen ur malmerna molybdenglans (molybdenit, molybdensulfid) och wulfenit (blymolybdat), vilka anrikas genom flotation, omvandlas till oxider och sedan reduceras till metall.

Metallen erhålls antingen i kompakt form lämplig för valsning eller dragning etc. eller som ett pulver som kan sintras på samma sätt som volfram (se anv. till nr 8101).

Molybden i kompakt form liknar bly till utseendet men är ytterst hårt och har hög smältpunkt. Det är smidbart och vid normal temperatur korrosionsbeständigt.

Molybden används (antingen som ren metall eller som ferromolybden enligt 72 kap.) för framställning av legerat stål. Molybdenmetall används också till hållare för glödtrådarna i glödlampor; galler i elektronrör; element i elektriska ugnar; likriktare och elektriska kontakter. Metallen används dessutom för tandtekniskt ändamål och, emedan någon anlöpning av metallen inte sker, som ersättning för platina i smycken.

I de molybdenlegeringar som i allmänhet förekommer i praktiken dominerar inte molybden viktmässigt, varför de i enlighet med anm. 5 till femtonde avd. inte omfattas av detta nummer.

Molybden och volfram liknar varandra i metallurgiskt avseende, varför sista delen av anv. till nr 8101 (ang. metallens handelsformer och karbidens klassificering) i tillämpliga delar också gäller för molybden.

8103 Tantal och varor av tantal, inbegripet avfall och skrot

8103.20	- Tantal i obearbetad form, inbegripet stång som erhållits enbart genom sintring; pulver
8103.30	- Avfall och skrot
	- Andra slag:
8103.90	- - Deglas
8103.90	- - Andra

Tantal utvinns huvudsakligen ur malmerna tantalit och niobit (columbit) (nr 2615) genom reduktion av oxiden eller genom elektrolys av smält kaliumtantalfluorid.

Det kan erhållas som kompakt metall eller, liksom volfram och molybden, som ett pulver för sintring.

I pulverform är tantal svart. I andra former är det vitt när det är polerat och stålblått när det är opolerat. Det är mycket smidbart och tänjbart i ren form. Det är ytterst korrosionsbeständigt, även mot de flesta syror.

Tantal används för framställning av tantalkarbid och (i form av ferrotantal, se 72 kap.) för framställning av legerat stål. Det används också för tillverkning av galler och anoder till elektronrör samt av likriktare, deglar, värmeväxlare och kemisk apparatur, munstycken för sprutning av konstfibrer, dentalinstrument och kirurgiska instrument. Det används också för benfixering etc. inom kirurgin och för framställning av s.k. getter (för att ta bort de sista spåren av gas vid tillverkning av radiorör).

Bland tantallegeringar som i enlighet med anm. 5 till femtonde avd. kan klassificeras enligt detta nummer märks tantalvolframlegeringar med hög halt av tantal, vilka bl.a. används vid tillverkning av elektronrör.

Numret omfattar tantal i alla former, nämligen: pulver, block, avfall och skrot; stång och tråd; plåt, band och folier; profiler; rör samt sådana arbeten (t.ex. fjädrar samt nät och galler) som inte omfattas av nummer med mera specificerad varubeskrivning.

Tantalkarbid klassificeras på samma sätt som volframkarbid (se anv. till nr 8101).

8104 Magnesium och varor av magnesium, inbegripet avfall och skrot (+)

	- Magnesium i obearbetad form:
8104.11	- - Innehållande minst 99,8 viktprocent magnesium
8104.19	- - Annat
8104.20	- Avfall och skrot
8104.30	- Jämnstora spån och korn, sorterade enligt storleksordning; pulver
8104.90	- Andra slag

Magnesium utvinns ur ett antal råmaterial, vilka nästan alla klassificeras, inte enligt 26 kap. (malmer), utan enligt 25 eller 31 kap., t.ex. dolomit (nr 2518), magnesit (giobertit) (nr 2519) och karnallit (nr 3104). Det utvinns också ur havsvatten eller ur vattnet i saltsjöar (nr 2501) och ur magnesiumkloridhaltiga lutar.

I det första skedet vid industriell framställning av metallen erhålls magnesiumklorid eller magnesiumoxid genom metoder som växlar efter utgångsmaterialets art. Utvinningen av metallen sker därefter vanligen genom endera av följande två metoder:

A.	Elektrolys av smält magnesiumklorid blandad med flussmedel såsom klorider eller fluorider av alkalimetaller. Den avskilda metallen samlar sig på badets yta runt katoden och kloren avgår vid anoden.
B.	Termisk reduktion av magnesiumoxid med kol, kiseljärn, kiselkarbid, kalciumkarbid, aluminium etc. Vid den höga reaktionstemperaturen förgasas metallen, vilken efter snabb avkylning kondenseras i mycket rent tillstånd.

Den metall som erhålls genom elektrolys fordrar vanligen vidare raffinering. Magnesium som erhålls genom termisk reduktion är i regel så rent att det kan smältas och gjutas till tackor utan ytterligare raffinering.

Magnesium är liksom aluminium en silvervit metall men är ännu lättare än aluminium. Det kan poleras till hög glans, som dock försvinner tämligen snart i luften på grund av att en oxidhinna som skyddar metallen mot korrosion bildas. Magnesium i form av tråd, band, folier och pulver brinner intensivt med bländande ljus och måste handhas med försiktighet. Explosionsrisk föreligger när fint magnesiumpulver kommer i kontakt med luft.

Olegerat magnesium används vid framställning av många kemiska föreningar, som desoxidations- och desulfureringsmedel inom metallurgin (t.ex. vid framställning av järn, koppar, nickel och legeringar av dessa metaller), inom pyrotekniken etc.

Den rena metallen har dåliga mekaniska egenskaper, men med andra ämnen bildar den legeringar som har stor styrka och kan valsas, smidas, strängpressas och gjutas och vilka därför har fått stor användning inom lättmetallindustrin.

Av de magnesiumlegeringar som i enlighet med anm. 5 till femtonde avd. (se allm. anv. till denna avd.) kan klassificeras enligt detta nummer är följande de viktigaste:

magnesiumaluminiumlegeringar och magnesiumaluminiumzinklegeringar, ofta innehållande mangan. De utgör på magnesium baserade legeringar av typen elektronmetall eller dowmetall;
magnesiumzirkoniumlegeringar, ofta med tillsats av zink;
magnesiummanganlegeringar och magnesiumceriumlegeringar.

Lättheten, styrkan och korrosionsbeständigheten hos dessa legeringar gör dem lämpliga för användning inom flygindustrin (t.ex. till motorblock, hjul, förgasare, magnetfästen och bränsletankar); inom bilindustrin; till byggnadskonstruktioner; vid tillverkning av delar och tillbehör till maskiner, särskilt textilmaskiner (spindlar, bobiner, garnvindor etc.), verktygsmaskiner, skrivmaskiner, symaskiner, kedjesågar, gräsklippningsmaskiner, stegar och materialhanteringsmaskiner samt som litografiska plåtar, etc.

Sådana behandlingar som är beskrivna i allm. anv. till 72 kap. och som är avsedda att förbättra egenskaperna, utseendet etc. hos metallen påverkar inte klassificeringen av varor av magnesium.

Detta nummer omfattar:

magnesium i obearbetad form, dvs. i form av tackor (även med brottanvisningar), slabs, stänger, plattor, tärningar, billets e.d. Dessa varor är i allmänhet avsedda för valsning, dragning, strängpressning eller smidning eller för gjutning till utformade artiklar;

avfall och skrot av magnesium. Anv. till nr 7204 gäller i tillämpliga delar också för skrot och avfall enligt nr 8104;
Den här gruppen omfattar spån och korn, vilka inte har sorterats enligt storleksordning. Jämnstora spån och korn vilka har sorterats enligt storleksordning beskrivs i grupp 3 nedan.

stång, profiler, plåt, band, folier, tråd, rör, ihåliga profiler, pulver och fjäll samt jämnstora spån och korn
Denna grupp omfattar magnesium i följande handelsformer:

a)	halvfabrikat (dvs. stång, profiler, tråd, plåt, band och folier) som har erhållits genom valsning, dragning, strängpressning, smidning etc. av produkter som är upptagna i punkt 1 ovan; rör och ihåliga profiler (se motsvarande anv. till tulltaxenumren för samma produkter av andra oädla metaller). Dessa varor används då en såväl lätt som stark metall erfordras (se ovan);
b)	jämnstora spån och granuler samt alla slags pulver och fjäll. Dessa produkter används för pyrotekniskt ändamål (fyrverkeripjäser, ljussignaler etc.), som reduktionsmedel vid kemiska och metallurgiska processer etc. Spån sorteras i jämna storlekar för att bli lämpliga för dessa ändamål;

andra varor

Denna grupp omfattar alla varor av magnesium som inte omfattas av ovanstående grupper eller av anm. 1 till femtonde avd. och som inte är inbegripna i 82 eller 83 kap. och inte heller omfattas av tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan.
Eftersom magnesium huvudsakligen används för tillverkning av delar till luftfartyg, fordon och maskiner (se ovan), klassificeras flertalet magnesiumvaror enligt andra kapitel (särskilt i sextonde och sjuttonde avd.).

Bland varor som omfattas av denna grupp kan nämnas:

konstruktioner och delar till konstruktioner;

cisterner, kar och liknande behållare som inte är försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning samt fat och burkar;

duk, nät och galler av magnesiumtråd;

bultar, muttrar, skruvar etc.

Numret omfattar inte slagg, aska och återstoder från magnesiumframställning (nr 2620).

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 8104.11 och 8104.19

Dessa nummer omfattar också tackor och liknande obearbetade former som har gjutits av omsmält avfall och skrot av magnesium.

8105 Koboltskärsten och andra mellanprodukter vid framställning av kobolt; kobolt och varor av kobolt, inbegripet avfall och skrot

8105.20	- Koboltskärsten och andra mellanprodukter vid framställning av kobolt; kobolt i obearbetad form; pulver
8105.30	- Avfall och skrot
8105.90	- Andra slag

Kobolt utvinns huvudsakligen ur malmerna heterogenit (vattenhaltig koboltoxid), koboltkis (linneit, koboltnickelsulfid) och speiskobolt (smaltit, koboltarsenid). Dessa malmer omvandlas genom smältning till skärsten eller andra mellanprodukter. Sedan andra metaller har avlägsnats framställs koboltoxid. Denna reduceras med kol, aluminium etc. Metallen utvinns också genom elektrolys och genom behandling av återstoder från raffinering av koppar, nickel, silver etc.

Kobolt är en silvervit, korrosionsbeständig metall som är hårdare än nickel och är den mest magnetiska av ickejärnmetallerna.

I olegerad form används den som beläggning på andra metaller (genom galvanisk utfällning), som katalysator, som bindemedel vid tillverkning av skärverktyg av hårdmetall, som beståndsdel i magneter av koboltsamariumlegering eller i vissa stållegeringar, etc.

Det finns många koboltlegeringar. Av dem som i enlighet med anm. 5 till femtonde avd. kan klassificeras enligt detta nummer märks:

koboltkromvolframlegeringar (stelliter) (ofta innehållande små mängder av andra ämnen). Dessa är motståndskraftiga mot slitage och korrosion vid höga temperaturer och används därför vid tillverkning av ventiler och ventilsäten, verktyg etc.;
koboltjärnkromlegeringar, t.ex. legeringar med låg värmeutvidgning och starkt magnetiska legeringar;
koboltkrommolybdenlegeringar, vilka används i jetmotorer.

Detta nummer omfattar koboltskärsten och andra mellanprodukter vid framställning av kobolt samt kobolt i alla former, t.ex. tackor, katoder, granulat, pulver, avfall och skrot samt varor som inte omfattas av tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning.

8106 Vismut och varor av vismut, inbegripet avfall och skrot


8106.10	- Innehållande mer än 99,99 viktprocent vismut
8106.90	- Andra

Denna metall förekommer i gediget tillstånd i naturen men erhålls huvudsakligen antingen som biprodukt vid raffinering av bly, koppar etc. eller genom utvinning ur sulfid- eller karbonatmalmer (t.ex. vismutglans och bismutit).

Vismut är vit med dragning åt rött, spröd, svårbearbetad och en dålig ledare för värme och elektricitet.

Den används i vetenskaplig apparatur samt vid framställning av kemiska föreningar för farmaceutiskt bruk.

Metallen ger lättsmälta legeringar (en del smälter vid lägre temperatur än 100 °C) av vilka följande kan klassificeras enligt detta nummer i enlighet med anm. 5 till femtonde avd.:

vismutblytennlegeringar (ibland även innehållande kadmium etc.) (t.ex. legeringar enligt Darcet, Lipowitz, Newton och Wood), vilka används som lödmetall, till gjutning samt till smältsäkringar för eldsläckare och ångpannor.
vismutindiumblytennkadmiumlegeringar, vilka används för kirurgiska avgjutningar.

[8107]

8108 Titan och varor av titan, inbegripet avfall och skrot

8108.20	- Titan i obearbetad form; pulver
8108.30	- Avfall och skrot
8108.90	- Andra slag

Titan erhålls genom reduktion av oxidmalmerna rutil och brookit och ur ilmenit (titanhaltig järnmalm). Beroende på framställningssättet kan metallen erhållas i kompakt form, som ett pulver, vilket liksom volframpulver kan sintras, som ferrotitan (72 kap.) eller som titankarbid.

Titan är vitt och glänsande i kompakt form, mörkgrått i pulverform. Det är korrosionsbeständigt och – om det inte är mycket rent – hårt och sprött.

Ferrotitan och ferrokiseltitan (72 kap.) används vid stålframställning. Titan legeras också med aluminium, koppar, nickel etc.

Titan används huvudsakligen inom flygindustrin, vid skeppsbyggnad, för tillverkning av exempelvis kar, omrörare, värmeväxlare, ventiler och pumpar för den kemiska industrin, för avsaltning av havsvatten samt i kärnkraftverk.

Detta nummer omfattar titan i alla former, t.ex. i form av titansvamp, tackor, pulver, anoder, stång, plåt, avfall och skrot eller i form av andra varor, med undantag av sådana som omfattas av andra kapitel i tulltaxan (i allmänhet kapitel i sextonde eller sjuttonde avd.), såsom helikopterrotorer, propellerblad, pumpar och ventiler.

Titankarbid klassificeras på samma sätt som volframkarbid (se anv. till nr 8101).

8109 Zirkonium och varor av zirkonium, inbegripet avfall och skrot

	- Zirkonium i obearbetad form; pulver
8109.21	- - Innehållande mindre än 1 viktandel hafnium per 500 viktandelar zirkonium
8109.20	- - Andra
	- Avfall och skrot
8109.31	- - Innehållande mindre än 1 viktandel hafnium per 500 viktandelar zirkonium
8109.39	- - Andra
	- Andra slag
8109.91	- - Innehållande mindre än 1 viktandel hafnium per 500 viktandelar zirkonium
8109.99	- - Andra

Zirkonium erhålls ur malmen zirkon (zirkoniumsilikat) genom reduktion av oxiden, kloriden etc. eller genom elektrolys.

Det är en silvergrå, smidbar och tänjbar metall. Det används i fotoblixtlampor, för tillverkning av s.k. getter (adsorptionsmedel vid tillverkning av radiorör) etc. Ferrozirkonium (72 kap.) används vid stålframställning och metallen legeras också med nickel etc.

Zirkonium, rent eller legerat med tenn ("zircalloy"), används vidare för tillverkning av omhöljen till kärnbränsleelement samt av metallkonstruktioner till kärntekniska anläggningar. Zirkoniumplutoniumlegeringar och zirkoniumuranlegeringar används som kärnbränsle. Zirkonium som är avsett för kärntekniskt ändamål måste först renas så att endast spår av hafnium finns kvar.

8110 Antimon och varor av antimon, inbegripet avfall och skrot

8110.10	- Antimon i obearbetad form; pulver
8110.20	- Avfall och skrot
8110.90	- Andra slag

Antimon erhålls huvudsakligen ur malmen antimonglans (spetsglans, stibnit, antimonsulfid) genom:

anrikning till s.k. antimonium crudum, som utgör en sulfid som klassificeras enligt nr 2617;
smältning till orent antimon, benämnt regulus;
raffinering av regulus genom upprepade smältningar.

Antimon är en vit, glänsande metall med blåaktig färgton och är sprött och lättpulveriserat.

Det har obetydlig användning i olegerad form men används däremot för legering med bly och tenn för att göra dessa hårdare och lämpliga som lagermetaller, stilmetaller och andra gjutmetaller, legeringar för bords- och prydnadsartiklar, britanniametall etc. (se 78 och 80 kap., där dessa metaller vanligen klassificeras på grund av att bly eller tenn dominerar viktmässigt).

8111 Mangan och varor av mangan, inbegripet avfall och skrot

Mangan utvinns genom reduktion av oxidmalmerna brunsten (pyrolusit), braunit och manganit. Den erhålls också genom elektrolys.

Mangan, som är grårosa, hård och spröd, används knappast i olegerat skick.

Den ingår däremot som beståndsdel i spegeljärn, ferromangan och kiselmangan samt i vissa gjutjärnslegeringar och stållegeringar. Dessa produkter klassificeras i normala fall enligt 72 kap., men ferromangan och kiselmangan kan ibland föras till detta nummer om järnhalten är mycket låg (se anm. 1 c till 72 kap.). Mangan legeras även med koppar, nickel, aluminium etc.

8112 Beryllium, krom, hafnium, rhenium, tallium, kadmium, germanium,
vanadin, gallium, indium och niob (columbium), samt varor av dessa
metaller, inbegripet avfall och skrot

	- Beryllium:
8112.12	- - I obearbetad form; pulver
8112.13	- - Avfall och skrot
8112.19	- - Annat
	- Krom:
8112.21	- - I obearbetad form; pulver
8112.22	- - Avfall och skrot
8112.29	- - Annat
	- Hafnium:
8112.31	- - I obearbetad form; avfall och skrot; pulver
8112.39	- - Andra
	- Rhenium:
8112.41	- - I obearbetad form; avfall och skrot; pulver
8112.49	- - Andra
	- Tallium:
8112.51	- - I obearbetad form; pulver
8112.52	- - Avfall och skrot
8112.59	- - Annat
	- Kadmium:
8112.61	- - Avfall och skrot
8112.69	- - Andra
	- Andra slag:
8112.92	- - I obearbetad form; avfall och skrot; pulver
8112.99	- - Andra

A. Beryllium

Beryllium erhålls nästan uteslutande av beryll, ett dubbelsilikat av beryllium och aluminium. Detta mineral klassificeras enligt nr 2617, såvida det inte föreligger som ädelsten (t.ex. smaragd) (71 kap.).

De viktigaste metoderna för utvinning i kommersiell skala av denna metall är:

elektrolys vid hög temperatur av en blandning av berylliumoxifluorid (framställd ur malmen) och bariumfluorid eller andra fluorider. En grafitdegel används som anod och metallen avsätter sig på en vattenkyld järnkatod;
reduktion av berylliumfluorid med magnesium.

Beryllium är en stålgrå metall, som är mycket lätt och hård men ytterst spröd. Det kan valsas eller dras endast under mycket speciella förhållanden.

Olegerat beryllium används vid tillverkning av fönster till röntgenrör; i komponenter till kärnreaktorer; inom flyg- och rymdindustrin; inom rustningsindustrin; som targetmaterial i cyklotroner; i elektroder till neonrör o.d. samt som desoxidationsmedel för metallurgiskt bruk.

Beryllium ingår också som beståndsdel i många legeringar, t.ex. stållegeringar (fjäderstål etc.); kopparlegeringar (t.ex. den legering som kallas berylliumkoppar och används för tillverkning av fjädrar, urdelar, verktyg etc.) samt nickellegeringar. Dessa legeringar förs emellertid till resp. 72, 74 eller 75 kap., eftersom de innehåller endast små mängder beryllium.

Detta nummer omfattar beryllium i alla dess former, dvs. i obearbetad form (i block, pelletar, tärningar etc.), som halvfabrikat (stång, tråd, plåt etc.) samt som utformade varor. Beryllium som har utformats till speciella, igenkännliga artiklar, såsom maskindelar eller instrumentdelar, omfattas emellertid inte av detta nummer (se särskilt 85 och 90 kap.).

B. Krom

Krom utvinns huvudsakligen ur kromit (kromjärnmalm), som omvandlas till krom(III)oxid, vilken sedan reduceras till metallisk krom.

Krom är stålgrå när den är opolerad men vit och glänsande när den är polerad. Den är mycket hård och korrosionsbeständig men föga smidbar eller tänjbar.

Ren krom används som överdrag på olika artiklar av andra metaller (galvanisk förkromning). Krom används dock huvudsakligen (vanligen i form av ferrokrom – se 72 kap.) för framställning av rostfritt stål. De flesta kromlegeringar (t.ex. med nickel eller kobolt) omfattas emellertid på grund av bestämmelserna i anm. 5 till femtonde avd. inte av detta nummer.

Vissa legeringar på basis av krom används i jetmotorer, i skyddsrör för elektriska värmeelement etc.

C. Germanium

Germanium utvinns ur återstoder från zinkframställning, ur malmen germanit (germaniumkopparsulfid) och ur flygstoft från gasverk.

Det är en gråvit metall med vissa fysikaliska och kemiska egenskaper som gör den lämplig att användas vid tillverkning av elektroniska komponenter (t.ex. dioder, transistorer och elektronrör). Germanium används också som legeringstillsats till tenn, aluminium och guld.

D. Vanadin

Vanadin utvinns huvudsakligen ur malmerna patronit och karnotit, vanligen genom reduktion av oxiden, eller ur återstoder från utvinning av järn, radium eller uran. Eftersom metallen själv har obetydlig användning, framställs den vanligen som ferrovanadin (72 kap.) eller som koppartillsatslegeringen vanadinkoppar (74 kap.). Dessa används för legering av stål, koppar, aluminium etc.

E. Gallium

Gallium erhålls som biprodukt vid utvinning av aluminium, zink, koppar och germanium eller ur flygstoft från gasverk.

Det är en mjuk, gråvit metall som smälter vid omkring 30 °C och har hög kokpunkt. Det håller sig sålunda flytande inom mycket vida temperaturgränser och används därför i stället för kvicksilver i termometrar och gasurladdningslampor. Det används också i dentallegeringar och för beläggning av speciella speglar.

F. Hafnium

Hafnium utvinns ur samma malmer som zirkonium (zirkon etc.) och har egenskaper som mycket liknar denna metall.

På grund av sin mycket stora förmåga att absorbera långsamma neutroner används det i synnerhet för tillverkning av styrstavar för kärnreaktorer.

G. Indium

Indium utvinns ur återstoder från zinkframställning. Det är mjukt, silverliknande och korrosionsbeständigt. Det används därför enbart eller tillsammans med zink etc. som ytbetäckning på andra metaller. Det legeras även med vismut, bly eller tenn (legeringar som används för kirurgiska avgjutningar), med koppar eller bly (lagermetaller) och med guld (i äkta smycken, dentallegeringar etc.).

H. Niob (columbium)

Niob erhålls ur malmerna niobit (columbit) och tantalit, vilka behandlas för att erhålla kaliumniobfluorid. Metallen utvinns sedan genom elektrolys eller med andra metoder.

Niob är en silvergrå metall som används för framställning av s.k. getter (används för att ta bort de sista spåren av gas vid tillverkning av radiorör).

Niob och dess ferrolegering (72 kap.) används också för framställning av stål och andra legeringar.

IJ. Rhenium

Rhenium erhålls som biprodukt vid utvinning av molybden, koppar etc.

Rhenium är för närvarande en föga använd metall men väntas komma att få användning som ytbetäckningsmetall och som katalysator.

K. Tallium

Tallium utvinns ur återstoder från bearbetningen av svavelkis (pyrit) och andra malmer. Det är en mjuk, gråvit metall som liknar bly.

Tallium används som legeringsmetall för bly (för att höja dess smältpunkt och öka dess styrka, korrosionsbeständighet etc.) och för silver (för att förhindra anlöpning).

L. Kadmium

Kadmium erhålls till stor del från rester av utvinning av zink, koppar eller bly, vanligtvis genom destillation eller elektrolys.

Kadmium påminner om zink till utseendet men är mjukare.

Det används till stor del för att belägga andra metaller (genom sprutning eller elektroavsättning), som en desoxidant i tillverkning av koppar, silver, nickel etc.

På grund av dess mycket höga absorptionshastighet av långsamma neutroner används den också för tillverkning av mobila styr- och övervakningsstavar för kärnreaktorer.

De huvudsakliga kadmiumlegeringar som kan omfattas av numret med hänvisning till anmärkning 5 till avdelning XV är kadmium-zinklegeringar som används för korrosionsskyddsbeläggning och för lödning.

Andra legeringar som innehåller samma metaller (t.ex. vissa lagermetaller) kan dock vara uteslutna.

8113 Kermeter och varor av kermeter, inbegripet avfall och skrot

Kermeter består av en keramisk beståndsdel (eldfast och med hög smältpunkt) och en metallisk. Den process som används vid framställningen av dessa produkter samt produkternas fysikaliska och kemiska egenskaper hänför sig såväl till deras keramiska som till deras metalliska beståndsdelar, därav namnet kermeter.

De keramiska beståndsdelarna utgörs vanligen av oxider, karbider, borider etc.

Metallkomponenterna består av en metall som järn, nickel, aluminium, krom eller kobolt.

Kermeter framställs genom sintring, dispergering eller på annat sätt.

De viktigaste kermeterna erhålls av:

en metall och en oxid, t.ex. järn och magnesiumoxid; nickel och magnesiumoxid; krom och aluminiumoxid; aluminium och aluminiumoxid;
zirkonium- eller kromborider; dessa produkter kallas boroliter;
karbider av zirkonium, krom, volfram etc. jämte kobolt, nickel eller niob;
borkarbid och aluminium; aluminiumöverdragna produkter som kallas boralkermeter.

Numret omfattar både obearbetade kermeter och kermeter i form av artiklar som inte är nämnda någon annanstans i tulltaxan.

Kermeter används inom flygindustrin, för kärntekniskt ändamål och i robotprojektiler. De används också i ugnar och metallgjuterier (t.ex. i smältdeglar, tappningsrännor och rör), vid tillverkning av lager, bromsbelägg etc.

Numret omfattar inte:

a)	kermeter som innehåller klyvbara eller radioaktiva ämnen (nr 2844);
b)	plattor, skär, stavar och liknande delar till verktyg, på basis av kermeter som har agglomererats genom sintring av metallkarbider (nr 8209).

82 kap. Verktyg, redskap, knivar, skedar och gafflar av oädel metall; delar av oädel metall till sådana artiklar

Allmänna anvisningar

Detta kapitel omfattar vissa speciella artiklar av oädel metall, såsom verktyg, redskap, skär- och klippverktyg, bordsartiklar etc., som är uteslutna från de föregående kapitlen i femtonde avd. och inte utgör maskiner, apparater eller mekaniska redskap enligt sextonde avd. (se nedan) eller instrument eller apparater som omfattas av 90 kap. eller artiklar enligt nr 9603 eller 9604.

Kapitlet omfattar:

A.	verktyg och redskap som – bortsett från vissa undantag (t.ex. blad till maskinsågar) – vid användandet hålls i handen (nr 8201 – 8205);
B.	satser av handverktyg enligt två eller flera av numren 8202 – 8205, föreliggande i detaljhandelsförpackningar (nr 8206);
C.	utbytbara verktyg för verktygsmaskiner, för mekaniska handverktyg eller för andra handverktyg (nr 8207), knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska apparater (nr 8208) samt plattor, skär, stavar och liknande delar till verktyg (nr 8209);
D.	skär- och klippverktyg (för yrkes-, hushålls- eller personligt bruk), vissa mekaniska apparater och redskap för hushållsbruk, skedar, gafflar och liknande bords- och köksartiklar (nr 8210 – 8215).

I stort sett omfattar kapitlet självständiga verktyg som vid användandet hålls i handen, även om de är försedda med enkla mekaniska anordningar, såsom kuggdrev, handvevar, kolvar, skruvmekanismer eller hävarmar. Redskap förs emellertid i allmänhet till 84 kap., om de är avsedda att fästas på en bänk, en vägg etc. eller om de på grund av sin vikt eller storlek eller på grund av den kraft som behövs vid användandet är försedda med bottenplatta, stativ eller stödram, så att de kan placeras på golvet, på en bänk etc.

Ett bröstborrskaft som vid användandet hålls i handen, utan stativ, klassificeras sålunda enligt nr 8205, trots att det är försett med en enkel kuggväxel. Sådana borredskap som är avsedda att sättas fast i ett stativ eller en stödram klassificeras däremot enligt nr 8459. Likaså förs ledsaxar för klippning av metall till nr 8203, under det att parallellsaxar med stativ eller bottenplatta klassificeras enligt nr 8462, även om de manövreras för hand.

Det finns emellertid undantag i båda riktningarna från denna regel, beroende på artiklarnas beskaffenhet. Sålunda är slipstenar och slipskivor med ställning, skruvstycken och transportabla smidesässjor (fältässjor) särskilt upptagna i nr 8205. Likaså klassificeras vissa mekaniska apparater och redskap (kaffekvarnar, köttkvarnar, saftpressar etc.) enligt nr 8210 (för klassificering enligt nr 8210 gäller särskilda bestämmelser – se anv. till detta nummer). I 84 kap. finns å andra sidan vissa apparater upptagna som hålls i handen, t.ex. apparater för utsprutning av vätskor eller pulver (nr 8424), pneumatiska verktyg (nr 8467), häftapparater för kontorsbruk (andra än s.k. häftpistoler) (nr 8472). Vissa av dessa häftapparater är mycket små och kan knappast sägas ha bottenplatta eller stödram.

Verktyg, knivar etc. klassificeras i allmänhet enligt detta kapitel endast om blad, skär, bearbetande yta eller annan verksam del består av oädel metall, hårdmetall (se anv. till nr 2849 (karbider)) eller kermet (se anv. till nr 8113). Om detta villkor är uppfyllt förs de emellertid hit, även om de är försedda med monteringar, handtag etc. som är av annat ämne än metall och har en vikt som överstiger vikten av den verksamma metalldelen (t.ex. hyvelstockar av trä med blad av metall).

Kapitlet omfattar emellertid också verktyg, vilkas verksamma del består av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar eller halvädelstenar (t.ex. svarta diamanter) på underlag av oädel metall, hårdmetall eller kermet. Den verksamma delen kan vidare i vissa fall bestå av slipmedel på underlag av oädel metall.

Undantag från dessa regler förekommer i fråga om en del artiklar som är särskilt nämnda i vissa av numren (t.ex. transportabla smidesässjor samt slipstenar och slipskivor med ställning). Mycket få slipverktyg förs f.ö. till detta kapitel (se anv. till nr 8202 och 8207), eftersom nr 6804 omfattar slipstenar, slipskivor o.d. (inbegripet skivor, huvuden, trissor och stift för slipning, skärpning, polering, riktning eller skärning), av naturlig sten eller agglomererade slipmedel eller av keramiskt material, även med kärna, skaft, hylsa, axel e.d. av annat material men utan ställning.

Utbytbara verktyg av oädel metall, som är avsedda för verktygsmaskiner, mekaniska handverktyg eller andra handverktyg men som inte omfattas av detta kapitel på grund av att den verksamma delen inte består av de material som är angivna i anm. 1, klassificeras i allmänhet efter materialet i den verksamma delen, t.ex. enligt 40 kap. (gummi), 42 kap. (läder), 43 kap. (pälsverk), 45 kap. (kork), 59 kap. (textilmaterial) eller nr 6909 (keramiska material). Maskinborstar förs till nr 9603.

Igenkännliga delar av oädel metall till verktyg, knivar etc. (t.ex. sågbågar och hyvelstål) klassificeras vanligen enligt samma nummer som de kompletta artiklarna. Denna regel gäller emellertid inte delar för vilka det finns ett särskilt tulltaxenummer. Kättingar och kedjor, spikar, bultar, muttrar, skruvar, nitar, fjädrar (t.ex. för sekatörer) och andra delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd. omfattas inte av detta kapitel utan klassificeras enligt vederbörligt nummer i 73 – 76 och 78 – 81 kap.

Knivar och andra artiklar som omfattas av nr 8208 – 8215 kan vara försedda med mindre väsentliga beståndsdelar av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall (t.ex. monogram eller ringar). Om de däremot har andra delar (t.ex. handtag eller blad) av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall eller om naturpärlor eller odlade pärlor eller ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) ingår, klassificeras de enligt 71 kap. (utom i sådana fall då ädelstenarna eller halvädelstenarna utgör den verksamma beståndsdelen i enlighet med vad som har sagts ovan).

Kapitlet omfattar inte:

a)	knivar, saxar och andra skär- och klippverktyg av den typ som används som medicinska eller kirurgiska instrument eller apparater (även för tandläkar- eller veterinärbruk) (nr 9018);
b)	verktyg som tydligt har karaktär av leksaker (95 kap.).

8201 Handverktyg och handredskap av följande slag: spadar, skyfflar, korpar, hackor, högafflar, grepar, krattor, räfsor och rakor; yxor, röjknivar och liknande huggverktyg; sekatörer och liknande klippverktyg av alla slag; liar, skäror, höknivar, häcksaxar, fäll- och klyvkilar samt andra verktyg och redskap av sådana slag som används inom lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk

8201.10	- Spadar och skyfflar
8201.30	- Hackor, korpar, krattor, räfsor och rakor
8201.40	- Yxor, röjknivar och liknande huggverktyg
8201.50	- Sekatörer och liknande klippverktyg av alla slag (inbegripet fjäderfäsaxar)
8201.60	- Häcksaxar, beskärningssaxar och liknande saxar för två händer
8201.90	- Andra handverktyg och handredskap av sådana slag som används inom jordbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk

Detta nummer omfattar handverktyg och handredskap med huvudsaklig användning inom lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk, men vissa kan användas också för andra ändamål (t.ex. för vägarbeten, schaktning, gruvarbeten, stenbrytning, träbearbetning eller hushållsarbete).

Numret omfattar bl.a.:

spadar och skyfflar, inbegripet kolskyfflar för hushållsbruk samt speciella spadar (för camping, militärt bruk etc.);
högafflar och grepar;
hackor, korpar, krattor, räfsor och rakor, inbegripet kombinerade hackor och krattor, ogräsrensare och handkultivatorer;
yxor, röjknivar och liknande huggverktyg;
sekatörer och liknande klippverktyg (inbegripet fjäderfäsaxar). Dessa består i allmänhet av två skänklar som är rörliga kring en bult på ett avstånd från spetsen räknat av ungefär en fjärdedel av hela varans längd. Den ena skänkeln slutar ofta med en konkav egg och den andra med en konvex ("papegojnäbb"). De skiljer sig vidare från saxar enligt nr 8213 genom att de saknar fingeröglor.
Dessa verktyg har nästan alltid en fjäder som tvingar isär skänklarna efter varje klipp och en hake eller annan spärranordning, så att de lätt kan öppnas eller slutas med en hand. Vid klippning kan de hållas med en hand. De har mycket kraftig klippverkan.
Numret omfattar trädgårdssekatörer; blom- eller fruktsekatörer; vingårdssekatörer med raka, till en spets avsmalnande blad, etc.
Numret omfattar emellertid inte saxar av sekatörtyp med fingeröglor (se anv. till nr 8213);
häcksaxar, beskärningssaxar och liknande saxar för två händer, t.ex. grässaxar;
andra handverktyg och handredskap av sådana slag som används inom lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk, t.ex. liar, skäror (inbegripet skörde- och gräsknivar), hö- och halmknivar av alla slag; planterpinnar, såredskap, planterspadar och plantupptagare; fruktplockare; ryktskrapor; barkskrapor och barkningsknivar; fäll- och klyvkilar, redskap för hantering av timmer (t.ex. vändhakar); redskap för avjämning av kanter på gräsmattor; ullsaxar.

Samtliga dessa verktyg och redskap förs hit både med och utan skaft.

Numret omfattar också igenkännliga delar av oädel metall till sådana redskap.

Numret omfattar inte heller:

a)	tänger för märkning av får eller andra djur (nr 8203);
b)	kilar för klyvning av sten; städ för riktning av liar genom hamring (nr 8205);
c)	trädgårdsknivar (nr 8211);
d)	trädgårdsvältar, harvar, slåttermaskiner och gräsklippningsmaskiner samt liknande redskap, inbegripet sådana som skjuts eller dras för hand (84 kap.);
e)	isyxor för bergbestigning (nr 9506).

8202 Handsågar; blad för alla slags sågar (inbegripet slitsfräsar, spårfräsar och otandade sågblad)

8202.10	- Handsågar
8202.20	- Bandsågblad
	- Cirkelsågblad (inbegripet slitsfräsar och spårfräsar):
8202.31	- - Med verksam del av stål
8202.39	- - Andra slag, inbegripet delar
8202.40	- Sågkedjor för motorsågar
	- Andra sågblad:
8202.91	- - Raka sågblad för metallbearbetning
8202.99	- - Andra slag

Detta nummer omfattar:

Handsågar för trä, metall, sten eller andra material, för yrkesmässigt bruk eller hushållsbruk.
Bland dessa märks bågsågar, bågfilar, lövsågar och andra sågar med båge av trä eller metall; fogsvansar, ryggsågar, tappsågar och sticksågar; stocksågar (vanligen med ett handtag i vardera änden); knivformade sågar (även hopfällbara) som är avsedda att användas av trädgårds- och gruvarbetare; specialsågar för urmakare och juvelerare; sågar med flera blad; ledade sågar för camping, militärt bruk etc.; fanersågar; sågar som är permanent kombinerade med geringslåda, om sågen ger hela varan dess väsentliga karaktär.

Sågblad av alla slag, för handsågar och för maskinsågar samt för alla slags material, t.ex.:

1.	bandsågblad (även ändlösa) (t.ex. för maskiner för sågning av trä);
2.	cirkelsågblad (inbegripet slitsfräsar och spårfräsar för fräsmaskiner). De sistnämnda kan skiljas från egentliga fräsar genom att deras tjocklek är mindre i förhållande till diametern än vad fallet är i fråga om egentliga fräsar samt på tandningen, vilken – liksom på cirkelsågklingor – förekommer endast på periferin, under det att egentliga fräsar ofta är tandade även på sidorna eller har konkava eller konvexa tänder;
3.	sågkedjor för motorsågar, avsedda för fällning av träd, kapning av stockar etc. I tänderna på sådana kedjor ingår ofta delar av hårdmetall eller kermet;
4.	raka sågblad för fogsvansar, sticksågar, bågfilar etc., inbegripet filsågar (runda blad som är huggna liksom en fil men är avsedda att användas ungefär på samma sätt som ett lövsågblad);
5.	raka otandade stensågblad (antingen hamrade eller bearbetade i maskin, så att de har blivit flata eller korrugerade), under förutsättning att de i ändarna har hål eller annan aptering för fastsättning;
6.	otandade kaptrissor ("friction discs") för kapning av metall.

Numret omfattar också ämnen till sågblad. Som sådana ämnen anses band (även i längder) och cirkelformiga skivor (med centrumhål för anbringande av skivan på drivaxeln), under förutsättning att de är tandade. Dessa artiklar är vanligen av kolrikt stål.

Sågblad kan ha tandning som är utskuren ur själva sågbladet eller vara försedda med utbytbara tänder eller segment (t.ex. vissa cirkelsågar). Tänderna kan vara helt av oädel metall eller av oädel metall med beläggning av hårdmetall, diamanter (i synnerhet svarta diamanter) eller i vissa fall slipmedel. Vissa sågar har i stället för tänder diamanter eller hårdmetallstycken i klingans kant.

Otandade skivor med omkretsen belagd med slipmedel (t.ex. för skärning av marmor, kvarts eller glas) eller med en rad insatser av slipmedel i kanten omfattas inte av detta nummer (se anv. till nr 6804).

Nr 8202 omfattar också särskilt föreliggande delar av oädel metall till handsågar (t.ex. ställningar, bågar, handtag och sågsträckare) samt tänder och tandade segment av oädel metall för insättning i sågblad.

Numret omfattar inte heller:

a)	linor för stensågning (vanligen av specialstål och med tre parter) (nr 7312);
b)	kedjefräsar för fräsning av tapphål (nr 8207);
c)	handsågar som är hopbyggda med en motor (nr 8467);
d)	musiksågar (nr 9208).

8203 Filar, raspar, tänger (inbegripet avbitartänger), pincetter, plåtsaxar, röravskärare, bultsaxar, huggpipor och liknande handverktyg

8203.10	- Filar, raspar och liknande verktyg
8203.20	- Tänger (inbegripet avbitartänger men inte håltänger), pincetter och liknande verktyg
8203.30	- Plåtsaxar och liknande verktyg
8203.40	- Röravskärare, bultsaxar, huggpipor och liknande verktyg

Detta nummer omfattar följande handverktyg:

filar, raspar och liknande handverktyg (inbegripet kombinerade filar och raspar) av alla former (flata, runda, halvrunda, fyrkantiga, trekantiga, ovala etc.) och storlekar, avsedda för bearbetning av metall, trä eller andra material;

tänger (inbegripet avbitartänger, men inte håltänger – se D nedan), pincetter och liknande verktyg, bland vilka kan nämnas:

1.	tänger (t.ex. plomberingstänger, tänger för märkning av får eller andra djur, rörtänger, tänger för isättning eller urtagning av saxsprintar, snörhålstänger och skränktänger);
2.	kniptänger (t.ex. hovtänger och smidestänger;
3.	pincetter (t.ex. för urmakare, blomsterodlare eller frimärkssamlare eller för hårborttagning);
4.	spikutdragare som arbetar på samma sätt som kniptänger;

plåtsaxar och liknande verktyg, inbegripet metalltrådssaxar;

röravskärare, bultsaxar, huggpipor och liknande verktyg, nämligen bl.a.:

1.	röravskärare med skärande trissor, bult- och kedjesaxar av tångtyp;
2.	huggpipor och håltänger, t.ex. knapphålstänger; biljettänger (andra än sådana för stämpling av datum e.d. på biljetter – nr 9611); sadelmakar- och tapetserarverktyg etc. för hålstansning i läder, filt etc., av tångtyp eller avsedda att slås med hammare (spikdrivare och liknande massiva dornar förs dock inte hit).

Numret omfattar inte heller:

a)	stansar och filar (även roterande) för verktygsmaskiner (nr 8207);
b)	nagelfilar, nageltänger och nagelklippare (nr 8214);
c)	sockertänger (nr 8215);
d)	maskinsaxar för klippning av metall (nr 8462) samt för kontorsbruk avsedda hålslag med bottenplatta för fastsättning eller placering av hålslaget på ett bord, en bänk etc. (nr 8472);
e)	biljettänger med datumstämpel eller annan tryckanordning (nr 9611).

8204 Skruvnycklar och skiftnycklar (inbegripet momentnycklar); utbytbara hylsor till hylsnycklar, med eller utan handtag

	- Skruvnycklar och skiftnycklar:
8204.11	- - Skruvnycklar
8204.12	- - Skiftnycklar
8204.20	- Utbytbara hylsor till hylsnycklar, med eller utan handtag

Detta nummer omfattar följande handverktyg:

skruvnycklar (även sådana med muff, hylsa, spärr eller vevhandtag) och skiftnycklar, t.ex. skruv- och skiftnycklar för cyklar eller motorfordon, för träskruvar med fyrkanthuvud, för vattenposter och rör (inbegripet rörnycklar med kedja) samt momentnycklar. Numret omfattar emellertid inte hållare till gängtappar (nr 8205).
utbytbara hylsor till hylsnycklar, med eller utan handtag, inbegripet kopplingar och förlängningsstycken.

8205 Handverktyg (inbegripet glasmästardiamanter), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; blåslampor; skruvstycken, skruvtvingar o.d., andra än tillbehör och delar till verktygsmaskiner eller vattenskärmaskiner; städ; transportabla smidesässjor; hand- eller pedaldrivna slipstenar och slipskivor med ställning

8205.10	- Borr- och gängverktyg
8205.20	- Hammare och släggor
8205.30	- Hyvlar, stämjärn, skölpar och liknande skärande verktyg för träbearbetning
8205.40	- Skruvmejslar
	- Andra handverktyg (inbegripet glasmästardiamanter):
8205.51	- - Verktyg och redskap för hushållsbruk
8205.59	- - Andra
8205.60	- Blåslampor
8205.70	- Skruvstycken, skruvtvingar o.d.
8205.90	- Andra, inbegripet satser av artiklar enligt två eller flera av varunumren enligt nr 8205

Detta nummer omfattar alla handverktyg som inte är nämnda eller inbegripna i andra nummer i detta kapitel eller i andra kapitel i tulltaxan (se allm. anv. till detta kapitel), jämte vissa andra verktyg och redskap som är särskilt nämnda i detta tulltaxenummer.

Numret omfattar ett stort antal handverktyg (även med enkla handdrivna mekanismer, t.ex. vev, spärrhake eller kuggväxel). Denna grupp av verktyg omfattar bl.a.:

borr- och gängverktyg, såsom borrsvängar, även med spärr, bröstborrskaft och handborrar, hållare för gängtappar samt gängkloppor. Numret omfattar inte utbytbara verktyg, såsom borrar, skär, gängtappar, gängbackar och gängsnitt för användning i dessa verktyg – se nr 8207;

hammare och släggor, t.ex. hammare och släggor för smeder, kopparslagare, timmermän, hovslagare, stenbrytare, stenhuggare, glasmästare och murare, mejselhammare och hammare som är delvis utformade som en hacka samt hammare som är försedda med spikutdragare.

hyvlar, stämjärn, skölpar och liknande skärande verktyg för träbearbetning, såsom hyvlar av alla slag (slät-, not-, spont- och skrubbhyvlar etc.), skavstål, gravsticklar och bandknivar, av sådana slag som används av timmermän, snickare, tunnbindare, träsnidare etc.

skruvmejslar (även med spärr);

andra handverktyg (inbegripet glasmästardiamanter).
Denna grupp omfattar bl.a.:

1.	ett antal hushållsartiklar, även med skärblad, (andra än mekaniska sådana enligt nr 8210 – se anv. till detta nummer) som har karaktär av verktyg och som därför inte skall klassificeras enligt nr 7323, t.ex.: strykjärn som är avsedda att värmas upp med gas, fotogen, träkol etc., men däremot inte elektriska strykjärn, vilka klassificeras enligt nr 8516; locktänger; flasköppnare, korkskruvar och enkla konservöppnare (även i form av nycklar); nötknäppare; kärnurtagare (med fjäder); handsk- och kängknäppare; skohorn; knivskärpare av metall; degskärare och brödsporrar; rivjärn för ost etc.; redskap med skärande trissor för finfördelning av matvaror; osthyvlar och grönsaksskärare; våffeljärn; grädd- och äggvispar samt äggskärare; smöruppläggare; iskrossare; purépressar; späcknålar; eldgafflar, eldtänger, spisrakor och spiskrokar;
2.	urmakarverktyg, såsom verktyg för inpressning av stenar, för justering av balansen eller för upprullning av drivfjädern; nitstansar, tappverktyg, verktyg för filning av balansskruven samt ruckningsverktyg;
3.	glasmästardiamanter, glasskärningsverktyg av skärcirkeltyp som är försedda med diamantspets (för utskärning av rondeller) samt ritsspetsar med diamantspets för åstadkommande av mönster på glas. Numret omfattar inte särskilt föreliggande diamanter (nr 7102);
4.	smidesverktyg, såsom sätthammare, smidessänken, räckhammare, avskrot och hålstampar;
5.	verktyg för gruv- och vägarbeten etc., såsom bräckjärn, spett, stenmejslar och kilar;
6.	verktyg för murare, formare (tegelslagare), betongarbetare, stuckatörer, målare etc., såsom murslevar, glättjärn, stuckatörslevar, skrapor, kratsar, nålar, rensare, valsar för åstadkommande av mönster, glasskärare med skärtrissor, palettknivar och spacklar;
7.	diverse handverktyg, såsom hovknivar, hovklingor och andra verktyg för hovslagare; huggmejslar och punsar; nitutdragare, nitförsänkare och nitstampar (nitstansar); spikutdragare, andra än av tångtyp; lådöppnare och pinndornar; hjuldäcksavdragare; skomakarsylar (utan öga); tapetserar- och bokbindarprylar; lödkolvar; brännjärn och märkjärn; skavstål för metall; skränkjärn (andra än av tångtyp); geringslådor; ostprovtagare o.d.; jordstampar; slipskiveavrundare; bandningsapparater, andra än sådana enligt nr 8422 (se anv. till detta nummer); fjäderdrivna s.k. häftpistoler för häftning av kartonger, papp etc.; apparater som arbetar med patroner, för nitning, pluggning i väggar etc.; glasblåsarpipor och andra blåsrör; oljekannor, oljesprutor (även med pump eller skruvmekanism) och fettsprutor;

blåslampor (för t.ex. lödning, avlägsnande av målarfärg eller start av semidieselmotorer). Dessa lampor är av två typer som skiljer sig genom det slag av bränsle som används. Den ena typen har en behållare för mineralolja eller annat flytande bränsle, den andra har en utbytbar gasfylld behållare. I vissa fall är blåslampor försedda med lödkolv eller annan anordning på spetsen av munstycket. Numret omfattar inte apparater för gassvetsning (nr 8468);

skruvstycken, skruvtvingar o.d. för snickare, timmermän, låssmeder, gevärssmeder, urmakare etc., avsedda att hållas i handen eller sättas fast på en bänk eller ett bord, dock inte skruvstycken som utgör tillbehör eller delar till verktygsmaskiner eller vattenskärmaskiner. Numret omfattar också filklovar, stiftklovar, limknektar och hyvelbänkshakar etc., vilka – liksom skruvstycken – används för att hålla fast föremål.
Numret omfattar också metallskruvstycken med backar av annat ämne än metall (trä, fiber etc.) för att inte skador skall uppkomma på det föremål som skall hållas fast.
Numret omfattar emellertid inte vissa lyfthjälpmedel, som består av dels en bottenplatta, ett handtag och en hävstång med uppgift att skapa undertryck, samtliga av oädel metall, dels sugkoppar av gummi, och som är avsedda att tillfälligt fästas vid ett föremål för att kunna flytta detta (t.ex. nr 7323, 7326 eller 7616);

städ; transportabla smidesässjor; hand- eller pedaldrivna slipstenar och slipskivor med ställning.
Denna grupp omfattar:

1.	städ (inbegripet sparrhorn) av alla storlekar och oavsett användningen, t.ex. smidesstäd; städ för urmakare och guldsmeder; skomakarstäd; handstäd för riktning av liar genom hamring;
2.	transportabla smidesässjor (fältässjor), vanligen utrustade med blåsbälg och ibland med städ. De används huvudsakligen i mindre verkstäder, på skeppsvarv etc.;
3.	slipstenar och slipskivor, hand- eller pedaldrivna, med ställning av trä eller annat material. Maskindrivna slipskivor klassificeras enligt 84 eller 85 kap. Särskilt föreliggande slipstenar o.d. klassificeras enligt nr 6804.

Verktyg som delvis består av metall men vilkas verksamma del består av gummi, läder, filt etc. klassificeras efter materialets beskaffenhet (40, 42, 59 etc. kap.).

Förutom de varor som enligt vad som sägs ovan inte omfattas av detta nummer omfattar numret inte heller:

a)	nålar för handsömnad och andra artiklar enligt nr 7319;
b)	utbytbara verktyg för verktygsmaskiner, för mekaniska handverktyg eller för andra handverktyg (t.ex. skruvmejslar och bergborrar) (nr 8207);
c)	apparater (även för handkraft) för utsprutning, spridning eller finfördelning av vätskor eller pulver (nr 8424);
d)	verktygshållare till handverktyg (nr 8466);
e)	handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke elektrisk motor (nr 8467);
f)	rits-, mät-, kontroll- och kalibreringsinstrument (t.ex. strykmått, ritsspetsar, körnare, centrumritsspetsar, skjutmått och tolkar) enligt 90 kap.

8206 Satser av handverktyg enligt två eller flera av numren 8202 – 8205, i detaljhandelsförpackningar

Numret omfattar satser av handverktyg som faller under minst två av numren 8202 – 8205, under förutsättning att de föreligger i detaljhandelsförpackningar (t.ex. i plastaskar eller i verktygslådor av metall).

Numret omfattar bl.a.:

satser av verktyg för bilmekaniker, innehållande t.ex. hylsnycklar, andra skruvnycklar (med eller utan spärr), skiftnycklar, skruvmejslar och tänger;
enkla kombinationer, t.ex. satser av skruvnycklar och skruvmejslar.

Satser som innehåller ett mindre antal verktyg som omfattas av andra nummer eller kapitel i tulltaxan klassificeras enligt detta nummer, under förutsättning att satserna har bibehållit karaktären av satser av handverktyg enligt två eller flera av numren 8202 – 8205.

8207 Utbytbara verktyg för handverktyg, även mekaniska, eller för verktygsmaskiner (t.ex. för pressning, stansning, gängning, borrning, arborrning, driftning, fräsning, svarvning eller skruvdragning), inbegripet dragskivor för dragning och matriser för strängpressning av metall, samt verktyg för berg- eller jordborrning

	- Verktyg för berg- eller jordborrning:
8207.13	- - Med verksam del av kermet
8207.19	- - Andra, inbegripet delar
8207.20	- Dragskivor och matriser för dragning eller strängpressning av metall
8207.30	- Verktyg för pressning eller stansning
8207.40	- Verktyg för gängning
8207.50	- Verktyg för borrning, andra än för berg- eller jordborrning
8207.60	- Verktyg för arborrning o.d. eller driftning
8207.70	- Verktyg för fräsning
8207.80	- Verktyg för svarvning
8207.90	- Andra utbytbara verktyg

Under det att de föregående numren i detta kapitel (bortsett från några få undantag, såsom maskinsågblad) huvudsakligen omfattar handverktyg som är färdiga för användning i befintligt skick eller efter påsättning av handtag eller skaft, omfattar detta nummer en viktig grupp av verktyg som inte är lämpliga att användas självständigt utan vilka alltefter omständigheterna är avsedda att sättas in i:

A.	handverktyg, även mekaniska (t.ex. bröstborrskaft, borrsvängar och gängkloppor);
B.	verktygsmaskiner enligt nr 8457 – 8465 eller, på grund av anm. 7 till 84 kap., enligt nr 8479;
C.	verktyg enligt nr 8467;

för pressning, stansning, gängning, borrning, driftning, fräsning, kuggskärning, svarvning, skärning, tappning eller dragning etc. av metall, hårdmetall, trä, sten, hårdgummi, vissa plaster eller andra material eller för skruvdragning.

Numret omfattar också verktyg för berg- eller jordborrningsmaskiner enligt nr 8430.

Dynor, stansar, borrar och andra utbytbara verktyg för maskiner eller redskap, andra än de ovan nämnda, klassificeras som delar till den maskin eller det redskap, för vilka de är avsedda.

Verktyg enligt nr 8205 kan antingen bestå av ett stycke eller vara sammansatta.

Verktyg i ett stycke (tillverkade av ett enda material) består i allmänhet av legerat eller kolrikt stål.

Sammansatta verktyg består av en eller flera verksamma delar av oädel metall, av hårdmetall eller kermet eller av diamanter eller andra ädelstenar eller halvädelstenar som är fästade på ett underlag av oädel metall antingen permanent, t.ex. genom svetsning, eller så att de kan lösgöras. I det senare fallet består verktyget av en kropp av oädel metall och en eller flera verksamma delar (blad, platta, spets) som hålls fast vid kroppen av en anordning, som består av t.ex. en förbindningsbricka, en klämskruv eller en saxsprint och vid behov en spånbrytande egg.

Numret omfattar vidare verktyg i vilka den verksamma delen består av oädel metall med montering eller överdrag av slipmedel, under förutsättning att verktygen har skärande tänder, spår, räfflor e.d., vilka bibehållit sin funktion efter det att slipmedlet har lagts på. De flesta slipverktygen omfattas emellertid inte av detta nummer (se anv. till nr 6804).

Bland verktyg enligt detta nummer märks:

verktyg för berg- eller jordborrning, t.ex. verktyg för gruvdrift eller oljeborrning (t.ex. jordborrar, borrkronor och bergborrar);

dragskivor (även för tråddragning) och matriser för dragning eller strängpressning av metall;

verktyg för pressning eller stansning, t.ex. stansar och dynor för kallpressning eller stansning av metallplåt; hejarsänken; för verktygsmaskiner avsedda stansar och dynor för perforering eller skärning;

verktyg för gängning, såsom gängtappar, gängbackar och gängsnitt;

verktyg för borrning, andra än för berg- eller jordborrning, t.ex. borrar (spiralborrar, centrumborrar etc.) och borrkronor;

verktyg för arborrning o.d. eller driftning, inbegripet upprymmare;

verktyg för fräsning; t.ex. fräsar (planfräsar, vinkelfräsar, fräsar med spiralskär, fräsar med sicksackställda skär, etc.); snäckfräsar för kuggskärning, etc.;

verktyg för svarvning;

andra utbytbara verktyg, t.ex.:

a)	verktyg för putsning, hyvling, räffling, läppning eller skärpning;
b)	verktyg för tappning, kälning, notning eller spontning av trä, inbegripet kedjor för tappning av trä;
c)	verktyg för att blanda, röra m.m. material såsom målningsfärg, lim, murbruk cement och bestrykningssmet;
d)	klingor till skruvmejslar.

Tråddragskivor, svarvverktyg etc. förs till detta nummer även om de har gjorts radioaktiva.

Numret omfattar inte heller:

a)	verktyg vilkas verksamma beståndsdel består av gummi, läder, filt etc. och vilka klassificeras efter beskaffenheten av materialet i den verksamma beståndsdelen (40, 42, 59 etc. kap.);
b)	sågblad av alla slag (nr 8202);
c)	hyvelstål och liknande verktygsdelar (nr 8205);
d)	knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska apparater (nr 8208);
e)	plattor, skär, stavar och liknande delar till verktyg, omonterade, av kermet (nr 8209);
f)	spinnmunstycken för tillverkning av konstfibrer (nr 8448);
g)	hållare för arbetsstycken eller verktyg, avsedda för verktygsmaskiner eller handverktyg, samt självöppnande gänghuvuden (nr 8466);
h)	munstycken för dragning av glasfibrer (nr 8473);
ij)	borstar (även av metall) av sådana slag som används som delar till maskiner (nr 9603).

8208 Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska apparater

8208.10	- För metallbearbetning
8208.20	- För träbearbetning
8208.30	- För köksmaskiner eller för maskiner som används inom livsmedelsindustrin
8208.40	- För maskiner som används inom jordbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk
8208.90	- Andra slag

Detta nummer omfattar omonterade knivar och skärstål (av kvadratisk, rektangulär, rund eller annan form) för maskiner eller mekaniska apparater men inte knivar och skärstål för handverktyg enligt nr 8201–8205 (t.ex. hyvelstål).

Numret omfattar bl.a. knivar och skärstål:

för metallbearbetning:

a)	skärstål och knivar som skall fästas på verktyg för verktygsmaskiner, t.ex. på upprymmare eller fräsar;
b)	knivar till parallellsaxar eller till andra maskinsaxar för skärning av plåt, tråd, stång etc.;

för träbearbetning:

a)	skärstål till hyvelmaskiner och liknande träbearbetningsmaskiner;
b)	knivar till fanersvarvar;

för köksmaskiner eller för maskiner som används inom livsmedelsindustrin, såsom knivar och skärstål till apparater eller maskiner som används i hushåll eller av slaktare, bagare etc. (t.ex. knivar till köttkvarnar och till maskiner för skärning av grönsaker, bröd eller smörgåspålägg);

för maskiner som används inom lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk, t.ex. knivar och skärstål till rotskärmaskiner, halmskärmaskiner etc. eller till gräsklippningsmaskiner; knivar och knivblad till skördemaskiner. Numret omfattar emellertid inte plogristar och harvtallrikar;

för andra maskiner eller mekaniska apparater, såsom:

a)	knivar (även runda eller skålformiga) till maskiner för spaltning, avskavning eller ytbehandling av läder;
b)	knivar till skärmaskiner för papper, textilvaror, plast, tobak etc.

8209 Plattor, skär, stavar och liknande delar till verktyg, omonterade, av kermet

Produkterna enligt detta nummer förekommer vanligen i form av plattor, skär, stavar, spetsar, kulor, ringar etc. och karakteriseras av stor hårdhet (även i hett tillstånd) och styvhet.

På grund av sina speciella egenskaper svetsas, löds eller kläms dessa plattor, skär etc. fast på svarvverktyg, fräsar, borrar, gängskärningsverktyg eller skärande verktyg med hög arbetshastighet för bearbetning av metall eller andra hårda material. De förs till detta nummer även om de är slipade eller bearbetade på annat sätt men inte om de har monterats på verktyg. I sistnämnda fall klassificeras de enligt numren för verktyg, särskilt nr 8207.

Numret omfattar inte heller:

a)	oblandade, inte sintrade metallkarbider (nr 2849);
b)	beredda men inte sintrade metallkarbidblandningar (nr 3824);
c)	keramiska plattor, skär, stavar o.d. till verktyg (nr 6909);
d)	munstycken för sandblästring och andra mot nötning motståndskraftiga maskindelar av kermet (84 kap.).

8210 Handdrivna mekaniska apparater och redskap, som väger högst 10 kg och som används för beredning eller servering av matvaror eller drycker

Detta nummer omfattar icke elektriska mekaniska apparater och redskap, vanligen handdrivna, med en vikt av högst 10 kg, som används för beredning eller servering av matvaror eller drycker.

För tillämpning av detta nummer gäller att apparater eller redskap anses som mekaniska om de är försedda med sådana mekanismer som handvevar, kuggdrev, arkimediska skruvar, pumpar etc. Däremot betraktas en enkel hävstång eller kolv inte i och för sig som en sådan mekanisk anordning som gör att apparaterna eller redskapen skall klassificeras enligt detta nummer, såvida dessa inte är avsedda att fästas på en vägg eller annan yta eller är försedda med en bottenplatta etc. för placering på ett bord, på golvet etc.

Numret omfattar sålunda apparater som skulle föras till nr 8205 eller 84 kap. om de inte uppfyllde följande förutsättningar:

de väger högst 10 kg;
de är försedda med ovan beskrivna mekaniska anordningar.

Följande artiklar är exempel på varor som klassificeras enligt detta nummer, om de uppfyller ovan angivna förutsättningar: kaffekvarnar och kryddkvarnar; apparater för finfördelning av grönsaker; köttkvarnar och skärmaskiner för kött; köttpressar; rivare för ost etc.; apparater för skivning, skärning eller skalning av grönsaker eller frukt, inbegripet pommes-frites-skärare; apparater för skivning av bröd; apparater för skärning av makaroner och spagetti; apparater för urkärning av frukt (andra än handverktyg med fjäder); flasköppnare och flasktillslutare; mekaniska konservöppnare (andra än enkla konservöppnare enligt nr 8205); apparater för tillslutning av konservburkar; smörkärnor; glassmaskiner och mekaniska glasserverings-apparater; vispmaskiner och blandningsmaskiner för ägg, grädde eller majonnäs; saftpressar för frukt eller kött; iskrossare.

8211 Knivar med skärande egg, även tandad (inbegripet trädgårdsknivar), andra än knivar enligt nr 8208, samt blad till sådana knivar (+)

8211.10	- Satser med olika artiklar
	- Andra slag:
8211.91	- - Bordsknivar med fast blad
8211.92	- - Andra knivar med fast blad
8211.93	- - Andra knivar än sådana med fast blad
8211.94	- - Knivblad
8211.95	- - Skaft av oädel metall

Detta nummer omfattar knivar med skärande egg, även tandad, med undantag av dels knivar enligt nr 8208, dels vissa verktyg och bordsartiklar som ibland kallas knivar men som är nämnda eller inbegripna i andra nummer i detta kapitel (t.ex. höknivar enligt nr 8201 samt andra artiklar som är uppräknade i uteslutningarna i slutet av denna anvisning).

Numret omfattar:

icke hopfällbara bordsknivar av alla slag, inbegripet förskärarknivar och dessertknivar. Skaftet och bladet kan vara tillverkade i ett stycke, eller också har kniven ett påsatt skaft av oädel metall, trä, horn, plast etc.;
andra icke hopfällbara knivar, för köks- eller yrkesbruk eller för annan användning. Dessa knivar har i allmänhet ett mindre dekorativt utseende än bordsknivar. Denna grupp omfattar bl.a.:
slaktarknivar; knivar för bokbindare och knivar för kartongtillverkning; garvar-, körsnärs-, sadelmakar- och skomakarknivar, med eller utan skaft; biodlarknivar; trädgårdsknivar; jakt- och slidknivar; ostronknivar; knivar för skalning av frukt;
hopfällbara knivar, alla slag, med skaft av oädel metall, trä, horn, plast etc. Denna grupp omfattar bl.a.:
fickknivar, pennknivar och sportknivar (alla dessa knivar kan ha flera blad eller vara försedda med tillbehör, såsom korkskruvar, prylar, skruvmejslar, saxar, konservöppnare etc.; hopfällbara trädgårdsknivar för beskärning, ympning, okulering etc.;
knivar med flera utbytbara blad, vilka ofta är instoppade i skaftet.

Numret omfattar också blad för tillverkning av ovannämnda knivar. De kan förekomma i form av obearbetade eller bearbetade ämnen eller som polerade eller fullständigt färdiga blad. Handtag och skaft till knivar enligt detta nummer förs också hit.

Förutom de varor som enligt vad som sägs i första stycket av denna anv. inte omfattas av detta nummer omfattar numret inte heller:

a)	skäror och röjknivar (nr 8201);
b)	skär- och klippverktyg enligt nr 8214;
c)	fiskknivar och smörknivar (nr 8215).

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 8211.10

HS-nr 8211.10 omfattar endast satser av olika slags knivar samt satser som innehåller både knivar och andra artiklar men i vilka knivarna dominerar i antal över de andra artiklarna.

8212 Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt blad till dessa (inbegripet ämnen till rakblad i bandform)

8212.10	- Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska)
8212.20	- Blad till rakhyvlar (inbegripet ämnen till rakblad i bandform)
8212.90	- Andra delar

Detta nummer omfattar:

rakknivar, inbegripet särskilt föreliggande blad (även icke färdigarbetade) samt särskilt föreliggande skaft av oädel metall;
rakhyvlar samt delar och blad av oädel metall till rakhyvlar, även icke färdigarbetade;
rakhyvlar av plast föreliggande tillsammans med rakblad till dessa.

Numret omfattar också icke elektriska rakapparater samt blad och skärhuvuden till sådana apparater.

Ämnen till rakblad omfattas av numret även när de förekommer i form av band, härdade eller ohärdade, under förutsättning att banden har försetts med hål, så att de är färdiga för tillverkning av rakblad, eller bladens konturer har stansats ut, så att bladen kan avskiljas genom ett lätt tryck.

Numret omfattar inte:

a)	rakhyvlar av plast som föreligger utan blad (nr 3924);
b)	elektriska rakapparater samt skärhuvuden, blad och skärplattor till sådana apparater (nr 8510).

8213 Saxar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, samt skär till saxar enligt detta nummer

De saxar som klassificeras enligt detta nummer består av två på varandra lagda, ibland tandade skänklar, vilka nära mitten rör sig kring en skruv eller bult. I stort sett omfattar numret endast sådana saxar vilkas skänklar i ena änden är försedda med en fingerögla. Skänklarna kan vara tillverkade i ett stycke eller bestå av sammanfogade skär och handtag.

Numret omfattar också vissa typer av saxar med gångjärnsled i ena änden och endast en fingerögla (används huvudsakligen inom textilindustrin).

Numret omfattar bl.a.:

vanliga saxar för hem- eller kontorsbruk eller för sömnad etc. med raka eller böjda skär;
saxar för yrkesbruk, t.ex. skräddar- och sömmerskesaxar (inbegripet knapphålssaxar); frisörsaxar (även uttunningssaxar); saxar för tyghandlare, läderarbetare, handskmakare och hattmakare;
manikyrsaxar, inbegripet sådana hos vilka skärets sida bildar en nagelfil;
små hopfällbara saxar, t.ex. ficksaxar och brodersaxar; blomstersaxar; druvsaxar; saxar för cigarrsnoppning;
specialsaxar, såsom saxar för klippning av uddade kanter; tvillingsaxar (med fyra skär) för utklippning av tygremsor; saxar för märkning av boskap; hovsaxar; saxar av sekatörtyp (med ett konvext och ett konkavt skär) men med de för saxar karakteristiska fingeröglorna (t.ex. för klippning av blommor).

Numret omfattar också skär (även icke färdigarbetade) till saxar.

Numret omfattar inte:

a)	häcksaxar, ullsaxar etc. med skänklar utan fingeröglor samt sekatörer och liknande klippverktyg (inbegripet fågelsaxar), enligt nr 8201;
b)	specialsaxar för två händer, vilka används av hovslagare för klippning av hovar (nr 8205).

8214 Andra skär- och klippverktyg (t.ex. hårklippningsmaskiner, huggknivar och hackknivar för slakterier och charkuterier eller för hushållsbruk, pappersknivar); artiklar och satser av artiklar för manikyr eller pedikyr (inbegripet nagelfilar)

8214.10	- Pappersknivar, brevöppnare, raderknivar, pennvässare samt blad till sådana artiklar
8214.20	- Artiklar och satser av artiklar för manikyr eller pedikyr (inbegripet nagelfilar)
8214.90	- Andra slag

Numret omfattar bl.a.:

pappersknivar, brevöppnare, raderknivar, pennvässare (även av fickformat) samt blad till sådana artiklar, men inte pennformeringsapparater enligt nr 8472;
artiklar och satser av artiklar för manikyr eller pedikyr, inbegripet nagelfilar (även hopfällbara). Bland sådana artiklar märks också bl.a. nagelpetare, liktornsskärare, nagelbandsknivar, nagelbandsspadar, nageltänger och nagelklippare.
Satser av artiklar för manikyr eller pedikyr är vanligen förpackade i askar, etuier etc. och kan också innehålla saxar, nagelpolerare av annat ämne än metall, hårborttagningspincetter etc., vilka var för sig skulle klassificeras enligt sina respektive nummer;
hårklippningsmaskiner, handdrivna, icke elektriska.
Elektriska hårklippningsmaskiner med inbyggd elektrisk motor klassificeras enligt nr 8510; för djur avsedda mekaniska klippningsmaskiner, som vanligen är monterade på stativ och försedda med böjlig transmission förs till nr 8436.
Nr 8214 omfattar inte bara reservdelar till hårklippningsmaskiner enligt detta nummer utan också blad och skärhuvuden till klippningsmaskiner enligt nr 8436.
huggknivar och hackknivar för slakterier och charkuterier eller för hushållsbruk. Dessa artiklar ser inte ut som vanliga knivar och kan vara avsedda att hanteras med en eller två händer.

8215 Skedar, gafflar, slevar, tårtspadar, fiskknivar, smörknivar, sockertänger och liknande köks- och bordsartiklar

8215.10	- Satser med olika artiklar, innehållande minst en artikel som är förgylld, försilvrad eller platinerad
8215.20	- Andra satser med olika artiklar
	- Andra slag:
8215.91	- - Förgyllda, försilvrade eller platinerade
8215.99	- - Andra

Detta nummer omfattar bl.a.:

skedar av alla slag, inbegripet salt- och senapsskedar;
bordsgafflar; förskärar-, serverings- och köksgafflar; tårtgafflar; ostrongafflar; snigelgafflar; stekgafflar;
slevar och skumslevar (för grönsaker, stekning etc.);
fisk-, tårt-, jordgubbs- och sparrisspadar;
fisk- och smörknivar utan egg;
sockertänger av alla slag (även klippande); tårt-, smörgås-, sparris-, snigel-, kött- och istänger;
andra bordsartiklar, såsom hållare som är avsedda att användas vid uppskärning av fågel eller kött samt hummergafflar.

Dessa varor kan vara i ett stycke eller försedda med skaft av oädel metall, trä, plast etc.

Enligt anm. 3 till detta kapitel omfattar detta nummer också satser som består av en eller flera knivar enligt nr 8211 och minst lika många artiklar enligt nr 8215.

Numret omfattar inte hummer- och fågelsaxar av sekatör- eller saxtyp (nr 8201 eller 8213).

83 kap. Diverse varor av oädel metall

Allmänna anvisningar

Under det att i 73 – 76 och 78 – 81 kap. varorna klassificeras efter den metall varav de består omfattar detta kapitel, liksom 82 kap., vissa bestämda varuslag, oavsett vilken metall de består av.

I regel skall delar av oädel metall klassificeras enligt samma nummer som de artiklar för vilka de är avsedda (se anm. 1 till detta kapitel). Kapitlet omfattar emellertid inte fjädrar (även om de är specialtillverkade för lås etc.), kedjor, kablar, muttrar, bultar, skruvar och spikar. Dessa varor klassificeras enligt sina respektive nummer i 73 – 76 och 78 – 81 kap. (se anm. 2 till femtonde avd. och anm. 1 till 83 kap.).

8301 Hänglås och andra lås (nyckellås, kombinationslås och elektriska lås) av oädel metall; knäppen och byglar med knäppe, försedda med lås, av oädel metall; nycklar av oädel metall till i detta nummer nämnda artiklar (+)

8301.10	- Hänglås
8301.20	- Lås av sådana slag som används till motorfordon
8301.30	- Lås av sådana slag som används till möbler
8301.40	- Andra lås
8301.50	- Knäppen och byglar med knäppe, försedda med lås
8301.60	- Delar
8301.70	- Separat föreliggande nycklar

Detta nummer omfattar låsanordningar som bringas att fungera med hjälp av en nyckel, t.ex. cylinderlås, regellås, tillhållningslås och bramahlås (ett slags säkerhetslås), eller genom omställning av bokstäver eller siffror (kombinationslås).

Numret omfattar också elektriska lås (t.ex. för portar i hyreshus eller hissdörrar). Dessa lås kan fås att fungera exempelvis genom att man skjuter in ett magnetkort, genom att man trycker in en kod på en elektronisk manöverpanel eller med hjälp av en trådlös signal.

Numret omfattar sålunda bl.a.:

A.	hänglås, alla slag, för dörrar, koffertar, kistor, väskor, cyklar etc., inbegripet med nyckel låsbara haspar;
B.	lås för dörrar, grindar, brevlådor, kassaskåp, lådor, skrin, möbler, pianon, koffertar, kappsäckar, handväskor, portföljer etc.; för bilar, järnvägsvagnar, spårvagnar etc.; för hissar, rulljalusier, skjutdörrar etc.;
C.	knäppen och byglar med knäppe, försedda med lås.

Numret omfattar också:

tydligt igenkännliga delar av oädel metall till ovannämnda artiklar (t.ex. låshus, låskolvar, slutbleck, låskappor, låspipor, täckplåtar, inrikten, mekanismer och cylindrar);
nycklar av oädel metall till ovannämnda artiklar, även icke färdigarbetade (inbegripet rågjutna, grovt smidda eller råstansade ämnen).

Numret omfattar vidare specialnycklar till järnvägskupéer, dyrkar etc.

Numret omfattar emellertid inte enkla dörrklinkor, reglar etc. (nr 8302) och inte heller knäppen och liknande anordningar (inte försedda med nyckel- eller kombinationslås) för handväskor, portföljer, attachéväskor etc. (nr 8308).

Förklarande anmärkning till undernummer

HS-nr 8301.30

Detta nummer omfattar inte bara lås till möbler för bostäder utan också lås till kontorsmöbler.

8302 Beslag och liknande artiklar av oädel metall, som är lämpliga för möbler, dörrar, trappor, fönster, markiser, persienner, rullgardiner, karosserier, sadelmakeriarbeten, koffertar, kistor, skrin e.d.; klädhängare, hatthängare, konsoler o.d., av oädel metall; länkrullar med hjulhållare av oädel metall; automatiska dörrstängare av oädel metall

8302.10	- Gångjärn
8302.20	- Länkrullar
8302.30	- Andra beslag och liknande artiklar, lämpliga för motorfordon
	- Andra beslag och liknande artiklar:
8302.41	- - Lämpliga för byggnader
8302.42	- - Andra, lämpliga för möbler
8302.49	- - Andra
8302.50	- Klädhängare, hatthängare, konsoler o.d.
8302.60	- Automatiska dörrstängare

Detta nummer omfattar sådana beslag och liknande tillbehör av oädel metall som är lämpade för allmän användning och som i stor utsträckning används till möbler, dörrar, fönster, karosserier etc. Varor av detta slag förs hit även om de är avsedda för speciell användning (t.ex. dörrhandtag och gångjärn till bilar). Numret omfattar dock inte sådana varor (t.ex. fönsterkarmar och skruvanordningar till vridbara stolar) som utgör en väsentlig del i andra varor.

Numret omfattar:

gångjärn, alla slag (t.ex. vanliga gångjärn, hakgångjärn, vinkelgångjärn och T-gångjärn);

länkrullar enligt definition i anm. 2 till detta kapitel.
För att klassificeras enligt detta nummer måste länkrullar ha hjulhållare av oädel metall, men hjulen kan bestå av vilket material som helst (utom ädel metall).
Hjuldiametern hos länkrullar med icke massiva gummiringar skall mätas vid normalt lufttryck i ringen.
Förekomsten av ekrar i hjulet påverkar inte klassificeringen av länkrullar enligt detta nummer.
Numret omfattar inte länkrullar som inte uppfyller bestämmelserna i tulltaxenumret eller i anm. 2 (t.ex. 87 kap.);

andra beslag och liknande artiklar, lämpliga för motorfordon (t.ex. personbilar, lastbilar eller bussar), inte utgörande delar eller tillbehör enligt sjuttonde avd. Som exempel kan nämnas: avpassade prydnadslister; fotstöd; ledstänger och handtag; beslag för gardiner (stänger, konsoler, fästanordningar, fjädermekanismer etc.); bagagehyllor; fönsterhissar; specialtillverkade askkoppar; s.k. flaklås för baklämmen på lastbilar;

andra beslag och liknande artiklar, lämpliga för byggnader.
I denna grupp ingår bl.a.:

1.	säkerhetskedjor och liknande anordningar för dörrar; spanjoletter, fönsterhaspar och stormhakar samt reglar och beslag till sådana; öppnare, hållare och beslag till tak- och ventilationsfönster; hakar och andra beslag till kopplade fönster; hakar, fästen, spärreglar, konsoler och ändbeslag till fönsterluckor, persienner och rullgardiner; brevinkast; portklappar; s.k. dörrögon (andra än sådana som är försedda med optiska element);
2.	reglar och snäppare (inbegripet kulsnäppare), hållare, klinkor etc. (andra än låsbara reglar enligt nr 8301), avsedda för dörrar;
3.	beslag till skjutdörrar och skjutfönster för butiker, garage, skjul, hangarer etc. (t.ex. glidskenor, löpare och rullar);
4.	nyckelskyltar och skyddsplattor för dörrar till byggnader;
5.	beslag och tillbehör till gardiner och draperier (t.ex. stänger, rör, rosetter, konsoler, tofskrokar, klämmor, glid- och rullringar, stoppare); fästanordningar, styrningar och s.k. gardintofsar av metall för gardinsnören etc.; trappbeslag, såsom trappstegsskoningar, mattklämmor, trappmattstänger och balustradknoppar. Stänger och rör, som är användbara som gardinstänger eller trappmattstänger men som endast är kapade till bestämd längd och borrade, klassificeras efter metallens beskaffenhet;
6.	hörnjärn, förstärkningsplåtar, vinklar etc. för dörrar, fönster eller fönsterluckor;
7.	haspar och märlor för dörrar; handtag och knoppar för dörrar, inbegripet sådana som är avsedda för lås och klinkor;
8.	dörrstoppare och dörrstängare (andra än sådana som är upptagna i H nedan);

andra beslag och liknande artiklar, lämpliga för möbler.
I denna grupp ingår bl.a.:

1.	glidknappar (med en eller flera spetsar) för möbelben etc.; prydnadsbeslag av metall; hyllhakar till bokhyllor etc.; beslag till skåp, sängar etc.; nyckelhålskyltar;
2.	hörnjärn, förstärkningsplåtar, vinklar etc.;
3.	reglar och snäppare (inbegripet kulsnäppare), hållare, klinkor etc. (andra än låsbara reglar enligt nr 8301);
4.	haspar och märlor för kistor etc.;
5.	handtag och knoppar, inbegripet sådana som är avsedda för lås och klinkor.

1. andra beslag och liknande artiklar för koffertar, kappsäckar och liknande reseffekter, t.ex. styrningar (inte utgörande knäppen) för lock till väskor etc.; handtag; hörnbeslag; stöd och skenor till lock; tillslutningsstänger till korgkoffertar samt beslag till utdragbara koffertar. Prydnader till handväskor förs dock till nr 7117;
2. hörnjärn, förstärkningsplåtar, vinklar etc. för koffertar, kappsäckar etc.
3. andra beslag och liknande artiklar för sadelmakeriarbeten, såsom bett, kindkedjor, sadelbommar, stigbyglar, ringar för draglinor eller andra seldon;
4. andra beslag och liknande artiklar för likkistor;
5. beslag och andra artiklar för fartyg.

hatthyllor, hatthängare, konsoler (fasta, ledade eller tandade) o.d., såsom hängare för kläder, handdukar, disktrasor, borstar eller nycklar.
Klädhängare etc. med karaktär av möbler, såsom klädhängare med hylla, klassificeras enligt 94 kap.;

automatiska dörrstängare, fjäderdrivna eller hydrauliska, till portar, grindar etc.

8303 Kassaskåp, kassakistor samt dörrar till kassavalv e.d., armerade eller på annat sätt förstärkta, förvaringsfack för kassavalv samt kassaskrin, dokumentskrin o.d., av oädel metall

Detta nummer omfattar skåp, kistor, fack o.d. samt dörrar till kassavalv e.d., som är avsedda att skydda pengar, juveler, dokument och andra värdesaker mot stöld och brand.

Kassaskåp och kassakistor enligt detta nummer utgör av stål tillverkade varor, vilkas väggar är armerade (dvs. tillverkade av mycket kraftigt, legerat stål) eller består av stålplåt som är förstärkt med exempelvis armerad betong. De används i banker, kontor, hotell etc. De är försedda med mycket säkra lås och har ofta lufttäta dörrar och dubbla väggar med mellanrummet vanligen fyllt med värmebeständigt material. Numret omfattar också dörrar till kassavalv e.d. (även med karmar) och förvaringsfack för kassavalv av de slag som används i banker, fabriker etc., där större förvaringsutrymmen behövs.

Numret omfattar vidare kassaskrin och dokumentskrin av oädel metall (även fackinredda). Dessa skrin, som är bärbara och har nyckel- eller kombinationslås och ibland dubbla väggar, erbjuder på grund av konstruktionen, materialet etc. ett tämligen gott skydd mot stöld och brand. Kollektbössor, sparbössor etc. förs också hit, under förutsättning att de har motsvarande säkerhetsanordningar; i annat fall klassificeras de efter materialets beskaffenhet eller som leksaker.

Numret omfattar inte:

a)	säkerhetsdörrar av stål, för alla typer av bostäder (nr 7308);
b)	varor som är speciellt konstruerade för att motstå brand, stötar eller hoppressning och vilkas väggar inte erbjuder särskilt stort motstånd mot försök till uppbrytning genom borrning eller skärning (nr 9403).

8304 Dokumentskåp, kortregisterskåp, brevkorgar, manuskripthållare, pennfat, stämpelställ och liknande kontors- och skrivbordsartiklar, av oädel metall, andra än kontorsmöbler enligt nr 9403

Numret omfattar dokumentskåp, kortregisterskåp, sorteringslådor och liknande kontorsartiklar för förvaring eller insortering av korrespondens, registerkort eller andra handlingar, under förutsättning att de inte är avsedda att placeras på golvet eller eljest omfattas av anm. 2 till 94 kap. (nr 9403) (se allm. anv. till 94 kap.). Numret omfattar också brevkorgar för dokument, manuskripthållare för maskinskrivning, ställ och hyllor som är avsedda att ställas på bord samt andra skrivbordsartiklar (t.ex. bokstöd, brevpressar, skrivställ, bläckhorn, pennfat, stämpelställ och läskpressar).

Numret omfattar emellertid inte papperskorgar, vilka klassificeras efter metallens beskaffenhet (t.ex. enligt nr 7326).

8305 Mekanismer och beslag för samlingspärmar eller brevordnare, pappersklämmor, gem, ryttare till kortregister och liknande kontorsartiklar, av oädel metall; häftklammer i staplar (för t.ex. kontorsbruk, tapetserarbruk eller emballering), av oädel metall

8305.10	- Mekanismer och beslag till samlingspärmar eller brevordnare
8305.20	- Häftklammer i staplar
8305.90	- Andra, inbegripet delar

Detta nummer omfattar mekanismer av oädel metall (t.ex. med klämmare, gafflar, snören, fjädrar, ringar eller skruvar) till samlingspärmar, brevordnare, kontorsböcker o.d. Hit förs också ringar, band och hörn för förstärkning av liggare och andra kontorsböcker; sådan kontorsmateriel av metall som används för att fästa ihop eller märka papper (t.ex. pappersklämmor, gem, häfthörn, ryttare till kortregister och pappersspjut för kvitton; häftklammer i staplar, av sådana slag som används i häftapparater för kontorsbruk, tapetserarbruk eller emballering etc.

Numret omfattar inte:

a)	häftstift (t..ex. nr 7317 eller 7415);
b)	knäppen och tillslutningsanordningar för liggare etc. (nr 8301 eller 8308).

8306 Ringklockor, bjällror, gonggonger o.d., icke elektriska, av oädel metall; statyetter och andra prydnadsföremål, av oädel metall; fotografiramar, tavelramar och liknande ramar, av oädel metall; speglar av oädel metall

8306.10	- Ringklockor, bjällror, gonggonger o.d.
	- Statyetter och andra prydnadsföremål:
8306.21	- - Förgyllda, försilvrade eller platinerade
8306.29	- - Andra
8306.30	- Fotografiramar, tavelramar och liknande ramar; speglar

A. Ringklockor, bjällror, gonggonger o.d., icke elektriska

Denna grupp omfattar ringklockor, bjällror, gonggonger o.d., icke elektriska, av oädel metall. Hit förs bl.a. klockor för byggnader för religionsutövning, skolor, offentliga byggnader, fabriker, fartyg, brandbilar etc.; dörrklockor; bordsklockor; koskällor och bjällror för djur; ringklockor för cyklar, skotrar, barnvagnar eller fiskredskap (utan tillsats av yttre krampor, clips e.d.); dörrklockspel, bordsgonggonger etc.; utsmyckade klockor, t.ex. turistsouvenirer.

Detta nummer omfattar också metalldelar, såsom kläppar, handtag och klangar (även sådana som är användbara till såväl elektriska som icke elektriska klockor) samt tryckknappar och vridnycklar till icke elektriska bords- och dörrklockor.

Detta nummer omfattar inte:

a)	järn- och stålkonstruktioner för upphängning av kyrkklockor etc. (nr 7308);
b)	handtag, draganordningar och andra tillbehör till mekaniska dörrklockor (t.ex. nr 7325 eller 7326);
c)	elektriska ringklockor och andra signalapparater enligt nr 8531;
d)	klangar och klockspel till ur (nr 9114);
e)	klockspel och gonggonger med karaktär av musikinstrument enligt nr 9206 eller 9207;
f)	varor som är försedda med klockor, t.ex. hundhalsband (nr 4201), vissa musikinstrument (t.ex. tamburiner) (92 kap.) och leksaker (nr 9503) fiskredskap försedda med ringklockor monterade med yttre krampor, clips e.d. (nr 9507).

B. Statyetter och andra prydnadsföremål

Denna grupp omfattar ett stort antal prydnadsföremål av oädel metall (även i förening med mindre väsentliga beståndsdelar av annat ämne än metall) av sådana slag som huvudsakligen är avsedda för prydnadsändamål, t.ex. i bostäder, kontor, samlingslokaler, byggnader för religionsutövning, eller trädgårdar.

Det bör observeras att gruppen inte omfattar föremål enligt tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning, även om föremålen på grund av sin beskaffenhet är lämpliga att användas som prydnadsartiklar.

Denna grupp omfattar artiklar som inte har något nyttovärde utan helt är avsedda för prydnadsändamål samt artiklar vilkas enda praktiska användbarhet är att uppbära eller innehålla andra prydnadsartiklar eller att öka dessas prydnadseffekt, t.ex.:

byster, statyetter och andra dekorativa figurer; prydnadsföremål (även sådana som utgör delar till ur) för spiselhyllor och andra hyllor etc. (djurfigurer, symboliska eller allegoriska figurer etc.); sport- och konstpriser (pokaler etc.); väggprydnader med upphängningsanordningar (plaketter, brickor och tallrikar samt medaljonger som inte är avsedda som smycken); konstgjorda blommor, rosetter och liknande prydnadsartiklar av gjuten eller smidd metall (vanligen av järnsmide); småprydnader för hyllor, vitriner etc.;
artiklar för religiöst bruk, såsom relikskrin, nattvardskalkar, ciborier, monstranser och krucifix;
vaser, krukor och jardinjärer, även dekorerade med cellemalj (émail cloisonné).

Under nedan angivna omständigheter omfattar denna grupp också vissa till följande två kategorier hörande varor, även om de har ett visst nyttovärde:

hushållsartiklar, både sådana som skulle kunna klassificeras enligt särskilda nummer för sådana artiklar (dvs. nr 7323, 7418 och 7616) och sådana som skulle kunna inbegripas i numren för "andra varor" (t.ex. artiklar av nickel eller tenn). Hushållsartiklar av detta slag är i allmänhet i huvudsak avsedda att tjäna praktiska ändamål, och eventuellt förekommande utsmyckning är vanligen av underordnad betydelse och påverkar inte användbarheten. Om därför sådana utsmyckade artiklar tjänar ett praktiskt ändamål i lika hög grad som motsvarande artiklar utan utsmyckning, klassificeras de som hushållsartiklar snarare än enligt nr 8306. Om artiklarnas användbarhet däremot uppenbarligen är av underordnad betydelse i förhållande till deras prydnadskaraktär, hör de hemma i denna grupp, t.ex.: brickor med relief som praktiskt taget utesluter vanlig användning; prydnadsföremål med en helt oväsentlig bricka eller behållare som är användbar som askfat eller för förvaring av smycken; miniatyrföremål utan verkligt nyttovärde (t.ex. köksartiklar i miniatyr);

andra varor än hushållsartiklar, av den typ som annars skulle klassificeras enligt numren för "andra varor" i slutet av de olika metallkapitlen (t.ex. rökställ, smyckeskrin, cigarettskrin, rökelsehållare, rökelsekar, tändstickshållare). Dessa varor förs till denna grupp, om det är uppenbart att de huvudsakligen är avsedda för prydnad.

C. Fotografiramar, tavelramar och liknande ramar; speglar av oädel metall

Denna grupp omfattar ramar, oavsett form och storlek, av oädel metall, för fotografier, tavlor, speglar etc. De förs hit även om de är försedda med stöd eller rygg av papp, trä eller annat material. Gruppen omfattar också ramar som är försedda med glas, men inte glasspeglar med metallram (nr 7009).

Tryckta bilder och fotografier som är försedda med metallram klassificeras enligt detta nummer, när det hela får sin huvudsakliga karaktär av ramen. I andra fall klassificeras sådana artiklar enligt nr 4911.

Beträffande klassificeringen av inramade målningar, teckningar, collage och liknande prydnadsartiklar samt gravyrer, etsningar och litografier, se anm. 6 till 97 kap. samt anv. till nr 9701 och 9702.

Denna grupp omfattar också metallspeglar (andra än optiska element, se anv. till nr 9001 och 9002), t.ex. väggspeglar och fickspeglar samt backspeglar, vilka i allmänhet är tillverkade av stål eller av stål eller mässing som har förkromats, förnicklats eller försilvrats. De kan vara inramade, ha rygg eller stöd eller föreligga i komplett skick med fodral eller stroppar av läder, textilmaterial eller annat material.

Numret omfattar inte heller:

a)	galler och räcken av järnsmide eller av andra metaller (t.ex. nr 7308);
b)	knivar, skedar, gafflar etc. (82 kap.);
c)	lås och delar till lås (nr 8301);
d)	beslag och liknande artiklar för möbler, dörrar, trappor och fönster (nr 8302);
e)	instrument och apparater enligt 90 kap. (t.ex. barometrar och termometrar, även om de har utpräglad prydnadskaraktär);
f)	ur och urfoder, även om de senare är utsmyckade eller består av t.ex. statyetter eller liknande föremål men tydligt är avsedda att tjänstgöra som urfoder (91 kap.);
g)	artiklar enligt 94 kap.;
h)	leksaker och spel (95 kap.);
ij)	bordständare (nr 9613); rafräschissörer (nr 9616);
k)	konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (97 kap.).

8307 Böjliga slangar och rör av oädel metall, även med kopplingsanordningar

8307.10	- Av järn eller stål
8307.90	- Av annan oädel metall

Det finns två huvudtyper av böjliga slangar och rör, vilka skiljer sig från varandra beträffande tillverkningssättet:

Böjliga slangar och rör som är tillverkade av en profilerad remsa som har lindats i spiral, med eller utan hopfalsning av kanterna. Sådana slangar och rör kan genom tätning med gummi, asbest, textilmaterial etc. ha gjorts vatten- eller gastäta. De lämpar sig då för användning som skyddshölje för elektriska kablar eller böjliga transmissionsaxlar; till dammsugarslangar; till slang- och rörledningar för tryckluft, ånga, gas, vatten, bensin, olja e.d. i motorer, verktygsmaskiner, pumpar, transformatorer, hydrauliska eller pneumatiska apparater, masugnar etc. Liknande, icke vattentäta slangar och rör används som ledningar för sand, spannmål, damm, spån etc. samt också i vissa fall som skyddshölje för elektriska kablar, böjliga transmissionsaxlar, gummislangar etc.
Korrugerade böjliga slangar och rör som har erhållits t.ex. genom deformering av rör med slät yta. Dessa varor är i sig själva vatten- och gastäta och kan användas utan vidare bearbetning för i punkt 1 omnämnda ändamål.

För att tryckhållfastheten skall ökas kan båda slagen av böjliga slangar och rör av metall vara inneslutna i ett hölje av flätad metalltråd eller flätade metallband. Detta hölje är ibland i sin tur skyddat av en metalltrådsspiral och kan även vara överdraget med plast, gummi eller textilmaterial.

Numret omfattar vidare böjliga slangar som består av i tät spiral lindad metalltråd (t.ex. kabelskydd för bowdenbromsar eller för bromskablar till cyklar). Numret omfattar inte liknande produkter som inte används som slangar eller rör (t.ex. töjbar gardinspiral) (i allmänhet nr 7326).

Hit förs också böjliga slangar och rör i mycket korta längder, som är avsedda för termiska och vibrationsdämpande ändamål (s.k. metallbälgar eller fjäderkroppar).

Numret omfattar också böjliga slangar och rör som är försedda med muffar, skarvstycken etc.

Numret omfattar inte:

a)	gummislang med i massan inbäddad eller utvändig metallförstärkning (nr 4009);
b)	böjliga slangar och rör som är bearbetade till delar till maskiner eller fordon etc., t.ex. genom sammansättning med andra detaljer (sextonde och sjuttonde avd.).

8308 Knäppen, byglar med knäppe, spännen med eller utan knäppe, hakar, hyskor, snörhålsringar o.d., av oädel metall, av sådana slag som används till kläder eller tillbehör till kläder, skodon, smycken, armbandsur, böcker, markiser, lädervaror, reseffekter eller sadelmakeriarbeten eller till andra konfektionerade varor; rörnitar och tvåspetsnitar, av oädel metall; pärlor och paljetter, av oädel metall

8308.10	- Hakar, hyskor och snörhålsringar
8308.20	- Rörnitar och tvåspetsnitar
8308.90	- Andra, inbegripet delar

Numret omfattar bl.a.:

A.	hakar, hyskor och snörhålsringar för kläder, skodon, markiser, tält eller segel;
B.	rörnitar och tvåspetsnitar av alla slag. Dessa används till kläder, skodon, markiser, tält, reseffekter, lädervaror etc. och används också industriellt (t.ex. vid byggande av flygplan). Numret omfattar också s.k. popnitar. Dessa är försedda med ett skaft, vilket vid anbringandet av niten dras ut ur denna, varvid niten stukas och skaftet bryts av;
C.	knäppen och byglar med knäppe för handväskor, portmonnäer, portföljer, attachéväskor, reseffekter, böcker eller armbandsur. Numret omfattar emellertid inte lås (inbegripet låsbara knäppen) och med lås försedda byglar (nr 8301);
D.	spännen, med eller utan spänndorn eller knäppe, även för prydnadsändamål, till kläder, bälten, skärp, hängslen, strumpeband, handskar, skodon, damasker, armbandsur, ryggsäckar, reseffekter eller lädervaror;
E.	metallpärlor och metallpaljetter, vilka används bl.a. för tillverkning av oäkta smycken eller för utsmyckning av textilvaror, broderier, kläder etc. De tillverkas i allmänhet av koppar, kopparlegeringar eller aluminium och är ofta förgyllda eller försilvrade samt är avsedda att fastklistras, fastsys etc. Pärlor är vanligen klot- eller rörformade eller ibland fasetterade. Paljetter, som i allmänhet har form av geometriska figurer (cirklar, sexhörningar etc.), är utskurna ur metallfolier och vanligen försedda med hål.

Artiklar som är omnämnda i A, C och D ovan kan ha delar av läder, textilmaterial, plast, trä, horn, ben, hårdgummi, pärlemor, elfenben, imiterade ädelstenar etc., under förutsättning att de bibehåller sin huvudsakliga karaktär av varor av oädel metall. De kan också vara utsmyckade genom bearbetning av metallen.

Numret omfattar inte heller:

a)	prydnader, andra än spännen, för hattar, handväskor, skodon, skärp etc. (nr 7117);
b)	vanliga fjäll av metall (särskilt 74 – 76 kap.);
c)	nitar, andra än rörnitar och tvåspetsnitar; karbinhakar (vanligen 73 – 76 kap.);
d)	tryckknappar (nr 9606);
e)	blixtlås och delar till blixtlås (nr 9607).

8309 Proppar, kapsyler och lock (inbegripet kronkorkar, skruvkapsyler och proppar med pip), sprundtappar med gängning, sprundplåtar, plomber och andra tillbehör till förpackningar, av oädel metall

8309.10	- Kronkorkar
8309.90	- Andra slag

Numret omfattar ett antal artiklar av oädel metall (ofta med tätningar eller andra tillbehör av plast, gummi, kork etc.) som används för tillslutning eller kapsylering av tunnor, fat, flaskor etc. eller för försegling av lådor eller andra förpackningar.

Numret omfattar bl.a.:

proppar, kapsyler och lock av oädel metall, t.ex. kronkorkar; proppar, kapsyler och lock med skruvgängor, klämmor, hävstänger, fjäderringar etc. för tillslutning eller kapsylering av ölflaskor, mineralvattenflaskor, konservburkar, förpackningstuber o.d.
Numret omfattar emellertid inte s.k. patentproppar, vilka till huvudsaklig del består av plast, porslin etc.;
sprundtappar till metallfat;
proppar med pip, dropproppar och proppar med droppfångare till likörflaskor, oljeflaskor, medicinflaskor etc.;
avrivbara kapsyler till mjölkflaskor etc. samt bly- eller tennfoliekapsyler för champagne- och andra vinflaskor;
sprundplåtar, i form av runda plåtskivor, avsedda att fästas som skydd över sprundet;
s.k. flasktråd, en metalltrådsartikel som är avsedd att fästas över korkar i champagneflaskor etc.;
plomber av alla slag, i allmänhet av bly eller bleckplåt, vilka används för försegling av lådor och andra förpackningar, byggnader, järnvägsvagnar, fordon etc., inbegripet garantiplomber;
hörnskydd för lådor;
tillslutningsanordningar för påsar och liknande förpackningar, bestående av en eller två ståltrådar som har lagts in mellan två plastremsor eller två pappersremsor;
lock, av oädel metall, med en inskärning i form av en liten tunga vilken försetts med en dragring, till burkar för drycker eller livsmedel.

8310 Skyltar, namnplåtar, adressplåtar och liknande plåtar, siffror, bokstäver och andra symboler, av oädel metall, med undantag av sådana som omfattas av nr 9405

Med undantag av ljusskyltar, namnplåtar med belysning o.d. som har en fast, varaktigt monterad ljuskälla samt delar till sådana artiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, vilka omfattas av nr 9405, omfattar detta nummer skyltar av oädel metall som genom emaljering, lackering, tryckning, gravering, perforering, pressning, gjutning, prägling, tillformning eller på annat sätt har försetts med ord, bokstäver, siffror eller figurer, vilka ger alla de väsentliga uppgifter som är nödvändiga för reklamskyltar, namnplåtar, adressplåtar eller liknande plåtar. Det som kännetecknar skyltar och plåtar av detta slag är att de normalt är avsedda antingen för stationärt bruk (t.ex. vägmärken, reklamskyltar och namnplåtar för maskiner) eller för att användas många gånger (t.ex. nummerbrickor för garderober).

Vissa skyltar kan vara avsedda att sedermera kompletteras med uppgifter av underordnad betydelse i förhållande till dem som redan finns på skylten (t.ex. anbringande av tillverkningsnumret på en plåt som innehåller alla väsentliga uppgifter om en maskin). Numret omfattar emellertid inte plåtar, "etiketter" o.d. som är försedda med tryck etc. av underordnad betydelse jämfört med de uppgifter som skall tillfogas senare för hand eller på annat sätt.

Numret omfattar bl.a.:

kvarters- och gatuskyltar o.d.; nummer- och namnskyltar för byggnader, gravar etc.; upplysningsskyltar angående offentliga inrättningar (polis, brandkår etc.), förbudsskyltar ("Rökning förbjuden", "Fridlyst område" etc.); vägvisare, vägmärken etc.;
skyltar för hotell, butiker eller fabriker;
reklamskyltar;
namnskyltar för dörrar, brevlådor, fordon, hundhalsband etc.; namnskyltar för trädgårdsbruk; nyckelbrickor, nummerbrickor för garderober etc.;
liknande plåtar och skyltar för maskiner, mätinstrument, bilar (t.ex. nummerplåtar) etc.

Numret omfattar också lösa bokstäver, siffror eller figurer (eller satser av sådana) som skall hopfogas till ovan omnämnda skyltar eller som används för att ange varupriser, tågtider etc.

Schabloner klassificeras dock efter metallens beskaffenhet.

Numret omfattar inte:

a)	plåtar utan bokstäver, siffror eller figurer eller endast försedda med uppgifter av underordnad betydelse i förhållande till dem som skall tillfogas senare (t.ex. nr 7325, 7326, 7616 eller 7907);
b)	trycktyper (nr 8442); skrivmaskinstyper och plåtar till adresseringsmaskiner (nr 8473);
c)	signaltavlor, signalskivor och semaforer enligt nr 8608.

8311 Tråd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande produkter av oädel metall eller hårdmetall, överdragna eller fyllda med flussmedel, av sådana slag som används för lödning eller svetsning eller för pålödning eller påsvetsning av metall eller hårdmetall; tråd och stavar av agglomererat pulver av oädel metall, för metallsprutning

8311.10	- Överdragna elektroder av oädel metall, för elektrisk ljusbågssvetsning
8311.20	- Fylld tråd av oädel metall, för elektrisk ljusbågssvetsning
8311.30	- Överdragna stavar och fylld tråd, av oädel metall, för lödning eller svetsning med låga
8311.90	- Andra slag

Detta nummer omfattar tråd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande produkter av oädel metall eller hårdmetall av sådana slag som används för lödning eller svetsning eller för påsvetsning eller pålödning av metall eller hårdmetall, under förutsättning att de är överdragna eller fyllda med flussmedel. I det senare fallet utgörs den yttre delen vanligen av ett rör eller ett spiralvridet band. Numret omfattar inte tråd, stavar, rör, plattor, elektroder etc. av oädel metall som inte är överdragna eller fyllda med flussmedel (72 – 76 och 78 – 81 kap.).

De material som används för beläggning eller som fyllning är flussmedel (t.ex. zinkklorid, ammoniumklorid, borax, kvarts, harts eller lanolin) som annars måste tillsättas separat vid svetsningen, lödningen eller påsvetsningen. Elektroderna etc. kan också innehålla påläggningsmetall i pulverform. Vid elektrisk svetsning kan i beläggningen även ingå något värmebeständigt material (asbest etc.) för att rikta den elektriska ljusbågen mot den del som skall svetsas.

För elektrisk ljusbågssvetsning används elektroder med överdrag eller tråd med fyllning. Elektroderna består av en kärna av metall och ett överdrag av ett icke metalliskt material. Överdragets tjocklek och sammansättning kan variera. Tråd med fyllning är en ihålig produkt som är fylld med liknande material som det som används som överdrag på elektroder. Sådan tråd brukar förekomma i ringar eller upprullad på spolar.

Beredda metallplattor för hårdlödning förs in mellan de delar (vanligen av järn eller stål) som skall hopfogas. De består av med flussmedel belagda band, trådnät eller galler av metall och kan vara speciellt utformade för sin användning eller i form av band som är lämpliga för nedskärning.

Numret omfattar också tråd och stavar som har erhållits genom strängpressning av en massa som består av metallpulver (vanligen nickel) och ett bindemedel på basis av plast. Dessa varor används för metallsprutning på olika material (t.ex. metaller eller betong).

Detta nummer omfattar inte lödrör med kärna av flussmedel, hos vilka lödmetallen består av en legering som innehåller minst 2 viktprocent ädel metall (71 kap.).

Meny