AVDELNING XV
Allmänna anmärkningar
Avfall och skrot av andra metaller än järn som smälts ned och gjutits till göt, tackor, block eller liknande former klassificeras som obearbetad metall och inte som avfall eller skrot. Det omfattas därför t.ex. av nr 7601 (aluminium), 7801 (bly), 7901 (zink) eller undernr 8104 11 00 eller 8104 19 00 (magnesium).
Uttrycket "metaller" omfattar också metaller som har amorf (icke kristallisk) struktur, t.ex. metalliskt glas och produkter inom pulvermetallurgin.
Allmänna anmärkningar
A. Åtskillnad mellan smidda och valsade produkter kan i nödvändiga fall göras på grundval av en rad olika kännetecken (nr 7207, 7214, 7216, 7218, 7224 och 7228).
Om hela produkten är tillgänglig är det särskilt viktigt att undersöka hur tvärsnittet varierar:
— Om det förekommer variationer som inte är regelbundet återkommande är produkten smidd.
— Om det däremot förekommer variationer som är regelbundet återkommande, eller om tvärsnittet är konstant, kan produkten vara antingen smidd eller valsad. I detta fall skall alla nedanstående kännetecken undersökas:
1. Tvärsnittets dimensioner
Vid stora dimensioner (tvärsnitt med en yta av mer än 150 000 mm²) är produkten troligen smidd. Vid små dimensioner (minsta dimension mindre än 15 mm) är produkten troligen valsad.
2. Tvärsnittets form
Om produktens form är enkel (t.ex. kvadratisk, rektangulär, rund, sexkantig och liknande) kan den vara antingen valsad eller smidd, medan produkter av en mera komplicerad form nästan alltid är framställda genom valsning.
3. Längd
Om en produkt är mer än 5 m lång är det nästan alltid fråga om en valsad produkt. Om den är kortare kan den vara antingen valsad eller smidd.
4. Dimensionstoleranser
Toleranserna hos tvärsnittets dimensioner är mindre i valsade produkter än i smidda.
5. Metallografiskt utseende
Eftersom reduktionsförhållandet hos valsade produkter normalt är avsevärt högre än hos smidda produkter kan de nästan alltid skiljas från varandra genom en mikroskopisk undersökning.
Vid undersökningen iakttas främst inneslutningar och struktur:
a) Inneslutningar hos valsade produkter är mycket långa och smala och nästan helt parallella med valsriktningen. Hos smidda produkter däremot är de kortare (nästan elliptiska) och inte helt parallella.
b) På valsade produkter som efter glödgning härdats och anlöpts uppvisar strukturen nästan helt räta delningslinjer som är parallella med valsningsriktningen. Hos smidda produkter däremot förekommer dessa i långt mindre grad eller är nästan obefintliga.
6. Kvantitet
Smidda produkter levereras i allmänhet i ett litet antal.
Valsning kan utföras som varm- eller kallvalsning. Beroende på valsämnets form och på valsarnas form och placering framställs platta produkter, t.ex. tunna plåtar och band, stänger med runt eller månghörnigt tvärsnitt och profiler med varierande tvärsnitt, rör, osv.
B. Beträffande definitionen av vissa typer av plastisk deformation (t.ex. valsning, smidning, sänksmidning) hänvisas till de förklarande anmärkningarna till HS, kapitel 72, allmänna anvisningar, IV A och B.
C. Beträffande skillnaden mellan varmvalsade eller varmdragna produkter och produkter som framställts eller färdigbearbetats i kallt tillstånd hänvisas till de förklarande anmärkningarna till HS, kapitel 72, allmänna anvisningar, IV B, sista stycket.
Några av de ovannämnda skillnaderna mellan varmvalsade och kallvalsade produkter kan reduceras eller helt försvinna om de kallvalsade produkterna glödgas. Hos varmvalsade produkter som genomgått en lätt kallbearbetning begränsas skillnaderna till ytans hårdhet och utseende.
Varmvalsade eller varmdragna stänger och profiler kan kallbearbetas genom dragning eller på annat sätt — särskilt riktning eller kalibrering — vilket ger produkten ett bättre utseende. Genom denna behandling kan produkterna anses som "tillformade eller färdigbehandlade i kallt tillstånd".
Kallriktning och grovt avlägsnande av glödspån anses dock inte som riktning eller kalibrering och berör därför inte stänger, stavar och profiler, inte vidare bearbetade än varmvalsade eller strängpressade. Vridning av sådana stänger och stavar anses inte heller som färdigbehandling i kallt tillstånd.
D. Beträffande definitionen av "plätering" hänvisas till de förklarande anmärkningarna till HS, kapitel 72, allmänna anvisningar, IV C 2 e.
Oädla metaller med plätering av ädla metaller omfattas av kapitel 71, oavsett pläteringens tjocklek (se de förklarande anmärkningarna till HS, kapitel 71).
E. Beträffande ytbehandling hänvisas till de förklarande anmärkningarna till HS, kapitel 72, allmänna anvisningar, IV C 2 d.
F. Icke-färdiga smidesämnen som inte längre har utseendet av ämnen, grovt tillformade genom smidning, enligt nr 7207, 7218 eller 7224 klassificeras enligt de nummer som omfattar respektive färdiga produkter, vilka i allmänhet omfattas av kapitel 82, 84, 85 och 87. Smidesämnen av järn eller stål för vevaxlar omfattas därför av nr 8483.
I. OBEARBETADE MATERIAL; PRODUKTER I FORM AV GRANULAT ELLER PULVER | |
7201 | Tackjärn och spegeljärn i form av tackor eller i andra obearbetade former Tackjärn och spegeljärn definieras i anmärkning 1 a och 1 b till detta kapitel. Tackjärn som motsvarar definitionen i anmärkning 1 a till detta kapitel och som innehåller mer än 6 viktprocent men högst 30 viktprocent mangan klassificeras som spegeljärn (undernr 7201 50 90). Om en legering med denna manganhalt innehåller en annan beståndsdel i större mängd än som anges i anmärkning 1 a, t.ex. en kiselhalt av mer än 8 viktprocent, skall den klassificeras som en ferrolegering, i det nämnda exemplet enligt undernr 7202 21 00 till 7202 29 90 (ferrokisel (kiseljärn)). (Om legeringen innehåller mer än 30 viktprocent mangan och 8 viktprocent kisel anses den som ferrokiselmangan enligt undernr 7202 30 00 och om den innehåller ytterligare ett legeringsämne i de proportioner som fastställs i anmärkning 1 c omfattas den av undernr 7202 99 80). Tackjärn enligt definitionen i anmärkning 1 a till detta kapitel, som inte är spegeljärn och därför klassificeras enligt undernr 7201 10 11 till 7201 50 90, har en manganhalt av mindre än 6 viktprocent. Vid sådant tackjärn görs skillnad mellan olegerat tackjärn (undernr 7201 10 11 till 7201 20 00) och legerat tackjärn (undernr 7201 50 10 eller 7201 50 90) beroende på halten av legeringsämnen. Legerat tackjärn definieras i anmärkning 1 a till undernummer i detta kapitel. Olegerat tackjärn får inte innehålla mer än följande ämnen, separat eller tillsammans, i viktprocent: — 0,2 viktprocent krom. — 0,3 viktprocent koppar. — 0,3 viktprocent nickel. — 0,1 viktprocent av vart och ett av följande ämnen: aluminium, molybden, titan, tungsten, vanadin. |
7201 50 10 | Legerat tackjärn innehållande minst 0,3 men högst 1 viktprocent titan och minst 0,5 men högst 1 viktprocent vanadin Produkterna enligt detta undernummer används huvudsakligen för tillverkning av komponenter som skall vara särskilt slitstarka, t.ex. vevaxlar, bromstrummor, pumpkolvar, valscylindrar, matriser till sänksmide, knärör och tackformar. |
7201 50 90 | Annat Detta undernummer omfattar bl.a. följande typer av tackjärn: 1. Tackjärn innehållande nickel (från 0,5 till 3,5 viktprocent) för tillverkning av artiklar med stor mekanisk motståndskraft. 2. "Ni-Hard" (innehållande 3,3 till 5 viktprocent nickel och 1,4 till 2,6 viktprocent krom) för tillverkning av artiklar med hög slitstyrka. 3. Tackjärn med hög halt av nickel, krom, kisel eller koppar, för tillverkning av artiklar med stor korrosionshärdighet. 4. Tackjärn som också innehåller nickel och krom, för tillverkning av värmebeständiga artiklar. 5. Tackjärn innehållande koppar. |
7202 | Ferrolegeringar "Ferrolegeringar" definieras i anmärkning 1 c till detta kapitel genom en särskild specifikation av gränsvärdena för innehållet av andra ämnen än järn och av grundämnet järn. Beträffande klassificeringen av ferrolegeringar enligt undernumren till nr 7202 hänvisas till anmärkning 2 till undernummer i detta kapitel. Om en ferrolegering innehåller mer än 30 viktprocent mangan och högst 8 viktprocent kisel klassificeras den enligt undernr 7202 11 20 till 7202 19 00. Om den däremot innehåller mer än 30 viktprocent mangan och mer än 8 viktprocent kisel klassificeras den enligt undernr 7202 30 00. På motsvarande sätt skall en ferrokisel-mangan-aluminiumlegering innehålla mer än 8 viktprocent kisel, mer än 30 viktprocent mangan och mer än 10 viktprocent aluminium för att klassificeras enligt nr 7202 99 80. Om en binär, ternär eller kvarternär ferrolegering inte nämns speciellt klassificeras den enligt undernr 7202 99 80. Avfallsprodukter från järn- och stålindustrin som smälts ned och gjuts till grova göt (avfallsgöt) med samma sammansättning som en ferrolegering och som används som tillsatsprodukter vid framställning av specialstål klassificeras efter beskaffenheten enligt undernumren till nr 7202. Numret omfattar inte avfall från sammansmältning av andra metaller än järn som på grund av svavel- eller fosforhalten eller någon annan orenhet inte kan användas som ferrolegeringar (i allmänhet nr 2620). |
7202 11 20 till 7202 19 00 | Ferromangan Ferromangan föreligger i form av grova stycken med vitt glänsande brott. Det är sprött och mycket hårt. Det används till desoxidering, avsvavling och återuppkolning av stål och efter tillsats av mangan som ett legeringsämne. |
7202 11 20 och 7202 11 80 | Innehållande mer än 2 viktprocent kol Dessa undernummer omfattar bl.a. ferromangan med hög kolhalt. Den mest använda kvaliteten innehåller 6 till 7 viktprocent kol. Manganhalten skall vara högre än 30 viktprocent men är i allmänhet mellan 70 och 80 viktprocent. |
7202 19 00 | Annat Detta undernummer omfattar ferromangan med medelhög (1,25 till 1,5 viktprocent) eller låg kolhalt (lägre än 0,75 viktprocent). Manganhalten kan variera från 80 till 90 viktprocent. Dessa produkter används vid framställning av stål legerat med mangan som kräver låg kolhalt. |
7202 21 00 till 7202 29 90 | Ferrokisel (kiseljärn) Ferrokisel (kiseljärn) har glänsande, grått brott och är sprött. I handeln förekommer typer innehållande från 10 till nästan 96 viktprocent kisel, med låg kolhalt (0,1 till 0,2 viktprocent). Det används antingen till raffinering av stål och framställning av stål som innehåller kisel (särskilt elektroplåt) eller (i stället för kisel, som är dyrare) som reduktionsmedel (kiseltermisk process) vid andra metallurgiska processer, t.ex. inom magnesiummetallurgin. |
7202 30 00 | Ferrokiselmangan Ferrokiselmangan, också känt som kiselmangan, används i olika former som innehåller mer än 8 och upp till 35 viktprocent kisel, mer än 30 och upp till 75 viktprocent mangan och upp till 3 viktprocent kol. Det används till liknande ändamål som ferrokisel, men den kombinerade effekten av kisel och mangan minskar innehållet av icke-metalliska beståndsdelar till minsta möjliga och minskar syrehalten. |
7202 41 10 till 7202 49 90 | Ferrokrom Ferrokrom föreligger i form av mycket hårda kristallina stycken i vilka kristallerna ibland är välutvecklade. Det innehåller i allmänhet 60 till 75 viktprocent krom. Kolhalten är 4 till 10 viktprocent i vanligt ferrokrom och kan vara så låg som 0,01 viktprocent med motsvarande minskning av skörheten. Det används för framställning av kromstål. |
7202 50 00 | Ferrokiselkrom Ferrokiselkrom innehåller i allmänhet 30 viktprocent kisel och 50 viktprocent krom och kolhalten kan, liksom hos ferrokrom, vara mycket hög eller mycket låg. Det används för samma ändamål som ferrokrom. Innehållet av kisel underlättar desoxidering av stål. |
7202 60 00 | Ferronickel Ferronickel enligt detta undernummer innehåller mindre än 0,5 viktprocent svavel och används i allmänhet som ett legeringsämne vid framställning av nickelstål. Ferronickel med en svavelhalt av minst 0,5 viktprocent kan inte användas för framställning av nickelstål. Det anses som en mellanprodukt från nickelframställning och klassificeras därför enligt nr 7501. Vissa legeringar, som går under beteckningen nickeljärn (gjutnickel) och används för gjutning av särskilda korrosions- och värmebeständiga artiklar klassificeras dock enligt detta undernummer. Detta gäller t.ex. vissa typer av austenitiskt nickeljärn som finns i handeln under olika registrerade varumärken och som innehåller upp till 36 viktprocent nickel, 6 viktprocent krom, 6 viktprocent kisel, mer än 2 viktprocent kol och ibland små mängder av andra beståndsdelar (aluminium, mangan, koppar, osv.). Enligt Kombinerade nomenklaturen kan dessa produkter inte klassificeras som tackjärn, på grund av deras innehåll av mer än 10 viktprocent nickel, eller som stål, på grund av deras innehåll av mer än 2 viktprocent kol. |
7202 99 80 | Andra Detta undernummer omfattar bl.a. ferrokiselkalcium, ferromangantitan, ferrokiselnickel, ferrokiselaluminiumkalcium, ferroaluminium, ferrokiselaluminium och ferrokiselmanganaluminium. Ferroaluminium innehåller i allmänhet mellan 12 och 30 viktprocent aluminium. Vissa typer av ferroaluminium används ibland direkt till gjutning av särskilda delar på grund av deras höga korrosionsbeständighet även vid höga temperaturer och på grund av deras magnetiska och termiska egenskaper. Ferrokiselaluminium används i olika typer av legeringar innehållande t.ex.: — 45 viktprocent kisel och 20 till 25 viktprocent aluminium. — 65 till 75 viktprocent kisel, mer än 10 och upp till 15 viktprocent aluminium och 3 till 4 viktprocent titan. — 20 till 25 viktprocent kisel, 20 till 25 viktprocent mangan och mer än 10 till 12 viktprocent aluminium. Ferrokiselmanganaluminium innehåller i allmänhet 20 viktprocent kisel, 35 viktprocent mangan och 10 till 12 viktprocent aluminium. |
7203 | Produkter erhållna genom direkt reduktion av järnmalm (järnsvamp) samt andra porösa, järnbaserade produkter i form av oregelbundna stycken eller pelletar eller i liknande former; järn med en renhetsgrad av minst 99,94 viktprocent i form av oregelbundna stycken eller pelletar eller i liknande former |
7203 90 00 | Andra slag Förutom de produkter som nämns i den andra delen av rubriken till nr 7203, och som beskrivs i de förklarande anmärkningarna till HS, nr 7203, näst sista stycket omfattar detta undernummer porösa järnbaserade produkter som inte erhållits genom direkt reduktion av järnmalm utan genom atomisering av smält tackjärn. |
7204 | Avfall och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av järn eller stål Förutom det avfall och skrot som beskrivs i de förklarande anmärkningarna till HS, nr 7204, A omfattar detta nummer också kapade begagnade järnvägsräler med en längd av högst 1,5 m (se de förklarande anmärkningarna till undernr 7302 10 90). |
7204 41 10 | Svarvspån, hyvelspån, flisor, fräsavfall, sågspån och filspån Detta undernummer omfattar inte fräsavfall och filspån som befriats från främmande partiklar (t.ex. på magnetisk väg) och vilkas kornstorlek gjorts homogen (t.ex. genom siktning). Beroende på kornstorleken (se anmärkning 8 b till avdelning XV och anmärkning 1 h till detta kapitel) omfattas dessa produkter av undernr 7205 10 00, 7205 21 00 eller 7205 29 00. |
7204 49 10 | Fragmenterat Som fragmenterat bl.a. avfall och skrot anses produkter av vilka 95 viktprocent inte har någon dimension som är större än 200 mm. |
7204 49 90 | Annat Detta undernummer omfattar bl.a. avfall och skrot i lös vikt som t.ex. innehåller blandningar av gjutjärn, förtennat gjutjärn och olika sorters stål. |
7204 50 00 | Omsmältningsgöt Omsmältningsgöt med samma kemiska sammansättning som ferrolegeringar som används som tillsatsmedel vid framställning av specialstål klassificeras enligt sitt respektive undernummer till nr 7202. |
7205 | Granulat och pulver av tackjärn, spegeljärn, järn eller stål |
7205 21 00 och 7205 29 00 | Pulver Produkter enligt dessa undernummer kan vara blandade antingen med legeringsämnen för vissa av de ändamål som nämns i de förklarande anmärkningarna till HS, nr 7205, B eller med skyddande beståndsdelar (t.ex. zink) för att undvika risken att järnet plötsligt självtänds. |
II. JÄRN OCH OLEGERAT STÅL | |
7208 | Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, varmvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag Uttrycket "omvalsning" enligt undernumren till detta kapitel är begränsat till en process i vilken metallen förs in mellan motsatt roterande valsar för att minska i tjocklek. Processen kan också bidra till att förbättra metallens yta eller mekaniska egenskaper. Uttrycket "omvalsning" omfattar dock inte lätt kallvalsning ("skin pass"), som medför en mindre reduktion av tjockleken, eller andra processer genom vilka metallen formas utan att tjockleken minskar. |
7208 90 20 och 7208 90 80 | Andra slag Dessa undernummer omfattar varmvalsade platta produkter som har genomgått en eller flera av de ytbehandlingar som nämns i de förklarande anmärkningarna till HS, nr 7208, andra stycket, 3 till 5 och/eller skurits till annan än kvadratisk eller rektangulär form. |
7209 | Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag |
7209 90 20 och 7209 90 80 | Andra slag De förklarande anmärkningarna till undernr 7208 90 20 och 7208 90 80 gäller i tillämpliga delar. |
7210 | Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag Pläterade produkter enligt detta nummer är produkter som genomgått plätering enligt beskrivningen i de förklarande anmärkningarna till HS, kapitel 72, allmänna anvisningar, IV C 2 e och metallöverdragna produkter eller produkter försedda med annat överdrag är produkter som genomgått någon av de behandlingar som nämns i de förklarande anmärkningarna till HS, kapitel 72, allmänna anvisningar, IV C 2 d iv och v. Detta nummer omfattar även tunna, ytbehandlade, platta stålplåtar för whiteboardtavlor (se även de förklarande anmärkningarna till nr 9610). |
7210 12 20 | Vitplåt Detta undernummer omfattar inte lackerad vitplåt (undernr 7210 70 10). |
7210 20 00 | Överdragna med bly, dock inte pläterade Med "dock inte pläterade" enligt detta undernummer förstås valsade platta produkter med en tjocklek av mindre än 0,5 mm som genom elektrolys eller nedsänkning i ett bad med smält metall överdragits med ett skikt bestående av en bly-tenn legering. Andelen bly på de båda ytorna får inte överstiga 120 g/m² hos produkten. |
7210 30 00 | Överdragna med zink på elektrolytisk väg Se de förklarande anmärkningarna till HS, undernr 7210 30, 7210 41 och 7210 49. |
7210 41 00 | Korrugerade Se de förklarande anmärkningarna till HS, nr 7208, sjätte stycket. |
7210 61 00 | Överdragna med aluminium-zinklegeringar, dock inte pläterade Detta undernummer omfattar platta valsade produkter som är överdragna med legeringar i vilka aluminium viktmässigt dominerar över zink. Även andra legeringsämnen är tillåtna. |
7210 90 80 | Andra Förutom emaljerad plåt omfattar detta undernummer försilvrade, förgyllda eller platinerade produkter, dvs. överdragna med ädel metall på den ena eller båda sidorna genom en annan process än plätering. Dessa processer är huvudsakligen elmetallisering, sprutmetallisering och förångning i vakuum (se de förklarande anmärkningarna till HS, kapitel 72, allmänna anvisningar, IV C 2 d iv). |
7211 | Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av mindre än 600 mm och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag Detta nummer omfattar inte valsade platta produkter som inte är kvadratiska eller rektangulära även om bredden är mindre än 600 mm (nr 7208). |
7212 | Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av mindre än 600 mm, pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag De förklarande anmärkningarna till nr 7210 och dessa undernummer gäller i tillämpliga delar. Detta nummer omfattar tunna, ytbehandlade, platta stålplåtar för whiteboardtavlor (se även de förklarande anmärkningarna till nr 9610). |
7212 10 10 | Vitplåt, icke vidare bearbetat än ytbehandlat Detta undernummer omfattar inte vitplåt, inte vidare bearbetat än lackerad (undernr 7212 40 20). |
7212 50 61 | Överdragna med aluminium-zinklegeringar De förklarande anmärkningarna till undernr 7210 61 00 gäller i tillämpliga delar. |
7214 | Annan stång av järn eller olegerat stål, smidd, varmvalsad, varmdragen eller varmsträngpressad, även vriden efter valsningen men inte vidare bearbetad |
7214 10 00 | Smidd Beträffande skillnaden mellan smidda och valsade produkter hänvisas till de förklarande anmärkningarna till detta kapitel, allmänna anvisningar, A. |
7215 | Annan stång av järn eller olegerat stål |
7215 50 11 till 7215 50 80 | Annan, tillformad eller färdigbehandlad i kallt tillstånd, men inte vidare bearbetad Varmvalsade stänger kan vara färdigbehandlade i kallt tillstånd genom dragning eller annan behandling – särskilt riktning eller kalibrering – som ger produkten en bättre yta. Förbättringen består i att toleranserna för diameter och orundhet reduceras och att eventuella fel såsom mikrosprickor och avkolade zoner avlägsnas från ytan. Genom denna behandling kan produkterna anses som ’tillformade’ eller ’färdigbehandlade i kallt tillstånd’. De har i allmänhet en slät och relativt homogen yta. De saknar repor och andra ytdefekter; de kan dock ha en mycket svag till ordinär ytråhet, beroende på graden av riktning. Ytbehandling utöver den ovannämnda, t.ex. polering, omfattas inte (se de förklarande anmärkningarna till undernummer 7215 90 00). |
7215 90 00 | Annan Detta undernummer omfattar smidd, varmvalsad eller varmdragen samt kalldragen stång som har genomgått någon av följande behandlingar: 1. Vidare ytbehandling förutom den som nämns i de förklarande anmärkningarna till HS, nr 7214, fjärde stycket, 1 till 3, t.ex. polering, glättning, konstgjord oxidering, fosfatering, oxalsyrabehandling, överdragning och plätering. 2. Mekanisk bearbetning, t.ex. perforering eller kalibrering. |
7216 | Profiler av järn eller olegerat stål Detta nummer omfattar inte perforerade profiler och "Halfen"-profiler, som omfattas av nr 7308 och beskrivs i de förklarande anmärkningarna till det numret. |
7216 32 11 | Med parallella flänsytor Detta undernummer omfattar endast profiler i vilka både de invändiga och utvändiga flänsytorna är parallella. Dessa profiler har följande form: |
7216 32 91 | Med parallella flänsytor Se de förklarande anmärkningarna till undernr 7216 32 11. |
7216 50 91 | Vulstplattjärn Detta undernummer omfattar produkter med enhetligt massivt tvärsnitt i hela deras längd enligt nedanstående illustration. Bredden är i allmänhet mindre än 430 mm. Vulstens höjd "a" är i regel en sjundedel av järnets platta yta "b". |
7216 69 00 | Andra Detta undernummer omfattar bl.a. profiler som är tillformade eller färdigbehandlade i kallt tillstånd genom dragning med reducering av tjockleken. |
7216 91 10 och | Valsade platta produkter, tillformade eller färdigbehandlade i kallt tillstånd De förklarande anmärkningarna till undernr 7215 90 00 gäller i tillämpliga delar. |
7216 91 10 | Profilerad plåt Profilerad plåt används huvudsakligen som fasadbeklädnad. Den har t.ex. följande form: |
Detta undernummer omfattar inte profilerad plåt med fastsättningsanordningar (undernr 7308 90 59). | |
7216 99 00 | Andra De förklarande anmärkningarna till undernr 7215 90 00 gäller i tillämpliga delar. |
III. ROSTFRITT STÅL | |
7219 | Valsade platta produkter av rostfritt stål, med en bredd av minst 600 mm |
7219 90 20 och | Andra slag Dessa undernummer omfattar varmvalsade eller kallvalsade platta produkter som har genomgått en eller flera av de ytbehandlingar som nämns i de förklarande anmärkningarna till HS, kapitel 72, allmänna anvisningar, IV C 2 d och e eller skurits till annan än kvadratisk eller rektangulär form. Dessa undernummer omfattar också varmvalsade eller kallvalsade platta produkter som efter valsningen har genomgått har t.ex. korrugering, perforering, fasning eller avrundning av kanterna. |
7220 | Valsade platta produkter av rostfritt stål, med en bredd av mindre än 600 mm Detta nummer omfattar inte valsade platta produkter av annan form än kvadratisk eller rektangulär, även om deras bredd är mindre än 600 mm (nr 7219). |
IV. ANNAT LEGERAT STÅL; IHÅLIGT BORRSTÅL AV LEGERAT ELLER OLEGERAT STÅL | |
7225 | Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en bredd av minst 600 mm |
7225 11 00 | Kornorienterade Kornorienterade valsade platta produkter kännetecknas av att deras magnetiska egenskaper är väsentligt bättre i valsriktningen än vinkelrätt mot valsriktningen (s.k. "Goss-textur"). Sådana produkter är i allmänhet överdragna med ett isoleringsskikt som i regel består av en glasaktig film (huvudsakligen av magnesiumsilikat). |
7226 | Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en bredd av mindre än 600 mm |
7226 11 00 | Kornorienterade Se de förklarande anmärkningarna till undernr 7225 11 00. |
7226 99 10 | Överdragna med zink på elektrolytisk väg Se de förklarande anmärkningarna till HS, undernr 7210 30, 7210 41 och 7210 49. |
7226 99 30 | På annat sätt överdragna med zink Se de förklarande anmärkningarna till HS, undernr 7210 30, 7210 41 och 7210 49. |
7227 | Stång av annat legerat stål, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar |
7227 90 95 | Annan Detta undernummer omfattar bl.a. annan svetstråd än den som klassificeras enligt nr 8311. |
7228 | Annan stång av annat legerat stål; profiler av annat legerat stål; ihåligt borrstål av legerat eller olegerat stål |
7228 40 10 och | Annan stång, smidd men inte vidare bearbetad Beträffande skillnaden mellan smidda och valsade produkter hänvisas till de förklarande anmärkningarna till detta kapitel, allmänna anvisningar, A. |
7301 | Spont av järn eller stål, även med borrade eller stansade hål eller tillverkad genom sammanfogning; profiler framställda genom svetsning, av järn eller stål Detta nummer omfattar spont av järn eller stål och svetsade profiler av järn eller stål som har bearbetats, t.ex. genom borrning eller vridning, förutsatt att denna bearbetning inte har gett produkterna karaktären av produkter som klassificeras enligt ett annat nummer. |
7301 20 00 | Profiler Detta undernummer omfattar inte perforerade profiler och ”Halfen”-profiler (nr 7308). |
7302 | Följande banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar: räler, moträler och kuggskenor, växeltungor, spårkorsningar, växelstag och andra delar till spårväxlar, sliprar, rälskarvjärn, rälstolar, rälstolskilar, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare, spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning eller fästande av räler |
7302 10 10 | Strömskenor med ledare av annan metall än järn Detta undernummer omfattar endast strömskenor, med undantag av körskenor, vilkas kontaktyta är av annan metall än järn (aluminium, koppar) eller som är försedda med anslutningsdelar av annan metall än järn. Strömskenor enligt detta undernummer, också betecknade som ”tredje (eller fjärde) skena”, har samma tvärsnitt som vanliga körskenor eller ett tvärsnitt i form av ett dubbelt T eller rektangulärt eller trapetsformigt tvärsnitt. De består i allmänhet av mjukare stål än körskenor eftersom deras mekaniska egenskaper är mindre viktiga än de elektriska. Den elektriska resistiviteten, som hos stålet i körskenor är ca 0,19 × 10–6 ohm m, är endast 0,11 ohm m hos stål med lågt innehåll av kol (ca 0,08 viktprocent) och mangan (0,20 viktprocent) och så låg som 0,10 ohm m hos Armco-järn (nästan rent järn: 99,9 viktprocent). Strömskenor kan ha över-, sido- eller underkontakt och skyddas ofta av ett hartsöverdrag som inte täcker den sida där kontaktskon löper. |
7302 10 22 och 7302 10 28 | ”Vignole” räler Vignolrälsen, som har fått namn efter uppfinnaren, är den räls som brukar användas för vanliga järnvägar, höghastighetsjärnvägar, bergsjärnvägar och regionala nät. Den har följande form: |
7302 10 40 | Gaturäler Gaturälsen är specialräls som används till spårvagnar och till kranar och traverser inom industrin. Rälsens profil är sådan att hjulets fläns passar in i skåran. Den har följande form: |
7302 10 90 | Begagnade Detta undernummer omfattar inte begagnade räler som anses som skrot enligt nr 7204, t.ex. vridna räler och räler som kapats till längder på högst 1,5 m. | ||||||||
7303 00 | Rör och ihåliga profiler, av gjutjärn | ||||||||
7303 00 10 | Rör av sådana slag som används i tryckrör Detta undernummer omfattar bl.a. gjutjärnsrör som i allmänhet används till rörledningar (ofta nedgrävda) för gas och vatten och som tål ett tryck av minst 10,13 bar. Sådana rör tillverkas nästan uteslutande av särskilt hållfast duktilt gjutjärn (minsta draghållfasthet: 420 MPa) och skall ha särskilt goda mekaniska egenskaper (särskilt mot plastisk deformation) för att inte brista till följd av gradvisa markförskjutningar. De har därför en sträckgräns på minst 300 MPa. | ||||||||
7304 | Rör och ihåliga profiler, av järn (annat än gjutjärn) eller stål, sömlösa Artiklar enligt detta nummer anses inte som rör om deras längd inte är mer än två gånger tvärsnittets yttre dimension. Sådana artiklar anses som rördelar (nr 7307) eller underläggsbrickor (nr 7318). Detta nummer omfattar också artiklar som är gängade, oavsett hur lång den gängade delen är i förhållande till den totala längden på artikeln (se även förklarande anmärkning 1 till HS, 73 kap., Allmänna anvisningar, 1). | ||||||||
7304 31 20 | Precisionsrör Rör enligt detta undernummer kännetecknas av de släta, glansiga eller polerade invändiga eller utvändiga ytorna och av att de har snävare toleranser än rör som är färdigbehandlade i varmt tillstånd. Rör som uppfyller ISO-standard 3304 och motsvarande nationella standarder används i hydrauliska eller pneumatiska kretsar, stötdämpare, hydrauliska eller pneumatiska lyftanordningar och i allmänhet för tillverkning av delar till motorfordon, motorer eller maskiner. Rör som däremot uppfyller ISO-standard 6759 och 9329 motsvarande nationella standarder används som rörledningar i tryckkärl: pannor, överhettare, värmeväxlare och matarvattenvärmare i kraftverk där precisionsrörstoleranser krävs. | ||||||||
7304 39 10 | Obearbetade, raka med jämntjocka väggar, för användning enbart för framställning av rör med annat tvärsnitt och annan väggtjocklek Detta undernummer omfattar bl.a. sömlösa rör som i regel framställs genom hålning och varmvalsning eller genom hålning och varmdragning. De betecknas vanligtvis som ”ämnen”. De är avsedda att bearbetas till rör med annat tvärsnitt och annan väggtjocklek och med snävare dimensionstoleranser än utgångsmaterialet. De föreligger med grovt kapade och avgradade ändar men i övrigt inte färdigbehandlade. De invändiga och utvändiga ytorna är ojämna och har inte befriats från glödspån. De är varken oljade, zinköverdragna eller målade. | ||||||||
7304 39 52 och 7304 39 58 | Rör avsedda för gängning Dessa rör framställs genom varmvalsning och kalibrering. Deras utvändiga diameter varierar mellan 13,5 och 165,1 mm och de föreligger med släta ändar eller gängade ändar med muff. Ytan på dessa produkter är antingen obehandlad eller överdragen med zink eller annat överdrag, t.ex. av plast eller bitumen. Genom färdigbehandling i varmt tillstånd får produkterna sådana mekaniska egenskaper att de kan kapas i brukslängder, böjas och eventuellt gängas på byggplatsen. De används huvudsakligen som ledningsrör för ånga, vatten eller gas i byggnader. De uppfyller ISO-standard 65 och motsvarande nationella standarder. | ||||||||
7304 49 10 | Obearbetade, raka med jämntjocka väggar, för användning enbart för framställning av rör med annat tvärsnitt och annan väggtjocklek Se de förklarande anmärkningarna till undernr 7304 39 10. | ||||||||
7304 51 81 | Precisionsrör Se de förklarande anmärkningarna till undernr 7304 31 20. | ||||||||
7304 59 10 | Obearbetade, raka med jämntjocka väggar, för användning enbart för framställning av rör med annat tvärsnitt och annan väggtjocklek Se de förklarande anmärkningarna till undernr 7304 39 10. | ||||||||
7305 | Andra rör av järn eller stål (t.ex. svetsade, nitade eller på liknande sätt förslutna) med ett runt tvärsnitt och med en ytterdiameter av mer än 406,4 mm De förklarande anmärkningarna till nr 7304 gäller i tillämpliga delar. | ||||||||
7306 | Andra rör och andra ihåliga profiler, av järn eller stål (t.ex. hopböjda utan fogning, svetsade eller nitade) De förklarande anmärkningarna till nr 7304 gäller i tillämpliga delar. | ||||||||
7306 30 11 och 7306 30 19 | Precisionsrör Dessa undernummer omfattar både precisionsrör som endast är kalibrerade och precisionsrör som är svetsade och kalldragna.
| ||||||||
7306 30 41 och 7306 30 49 | Rör avsedda för gängning Dessa rör framställs genom stuksvetsning efter varmbearbetning. Beträffande andra kännetecken och användningsområden hänvisas till de förklarande anmärkningarna till undernr 7304 39 52 och 7304 39 58. | ||||||||
7306 50 20 | Precisionsrör Se de förklarande anmärkningarna till undernr 7306 30 11 och 7306 30 19. | ||||||||
7307 | Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av järn eller stål | ||||||||
7307 11 10 och 7307 11 90 | Av icke aducerat gjutjärn Uttrycket ”icke aducerat” omfattar bl.a. gjutjärn med fjällig grafit. Dessa undernummer omfattar gjutjärnsdelar, t.ex. knärör, böjar, muffar, flänsar, kragar och T-rör. De ansluts till rör av gjutjärn eller stål genom hopskruvning eller mekanisk hopskjutning. | ||||||||
7307 19 10 | Av gjutjärn Detta undernummer omfattar rördelar av aducerat gjutjärn, som är en mellanprodukt mellan gjutjärn med fjällig grafit (gråjärn) och gjutstål. Aducerat gjutjärn är lätt att gjuta och blir segt och formbart efter lämplig värmebehandling. Under värmebehandlingen | ||||||||
7307 19 90 | Detta undernummer omfattar bl.a. delar av gjutjärn med sfäroidiserad grafit (segjärn). | ||||||||
7307 23 10 | Knärör och böjar Detta undernummer omfattar bl.a. knärör och böjar med konstant väggtjocklek i hela deras längd enligt beskrivningen i ISO-standard 3419-1981 och motsvarande nationella standarder. Ändarna är kapade vinkelrätt och hos produkter med större väggtjocklek är de avfasade för att underlätta hopsvetsning med rören. Knärör föreligger med en vinkel på 45° eller 90° och böjar med en vinkel på 180°. Detta undernummer omfattar också knärör och böjar vilkas tjocklek inte är konstant. | ||||||||
7307 23 90 | Andra slag Detta undernummer omfattar huvudsakligen T-rör, korsrör, muffar, proppar och koncentriska eller excentriska förminskningsrör enligt beskrivningen i ISO-standard 3419-1981 och motsvarande nationella standarder. Beträffande behandlingen av produkternas ändar hänvisas till de förklarande anmärkningarna till undernr 7307 23 10. | ||||||||
7307 93 11 | Knärör och böjar Se de förklarande anmärkningarna till undernr 7307 23 10. | ||||||||
7307 93 19 | Andra slag Se de förklarande anmärkningarna till undernr 7307 23 90. | ||||||||
7307 93 91 | Knärör och böjar Se de förklarande anmärkningarna till undernr 7307 23 10. | ||||||||
7307 93 99 | Andra slag Se de förklarande anmärkningarna till undernr 7307 23 90. | ||||||||
7308 | Konstruktioner (med undantag av monterade eller monteringsfärdiga byggnader enligt nr 9406) och delar till konstruktioner (t.ex. broar, brosektioner, slussportar, torn, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar, dörrtrösklar, fönsterluckor, räcken och pelare), av järn eller stål; plåt, stång, profiler, rör o.d. av järn eller stål, bearbetade för användning i konstruktioner Förutom de produkter som nämns i de förklarande anmärkningarna till HS, nr 7308 omfattar detta nummer bl.a.:
| ||||||||
7308 90 59 | Andra Detta undernummer omfattar bl.a. plattor bestående av en isolerande kärna mellan en platta av profilerad plåt enligt undernr 7216 91 10 och en platta av annat material än profilerad plåt. | ||||||||
7310 | Tankar, fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av järn eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av högst 300 l, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning | ||||||||
7310 21 11 | Konservburkar av det slag som används för mat Detta undernummer omfattar konservburkar med följande kännetecken:
Locket kan dock även tillhandahållas separat. | ||||||||
7310 21 19 | Konservburkar av det slag som används för dryck Detta undernummer omfattar konservburkar med följande kännetecken:
Locket kan dock även tillhandahållas separat. | ||||||||
7311 00 | Behållare av järn eller stål för komprimerad eller till vätska förtätad gas Detta nummer omfattar inte transportabla luftpåfyllningsanordningar till däck som förutom en tryckluftbehållare också omfattar en manometer, en påfyllningsslang, ett anpassningsmunstycke och in- och utventiler för luft och i vilka manometern mäter ringtrycket och inte trycket i behållaren (undernr 9026 20 40 eller 9026 20 80). | ||||||||
7312 | Tvinnad tråd, linor, kablar, flätade band, sling o.d., av järn eller stål, utan elektrisk isolering | ||||||||
7312 10 61 till 7312 10 69 | Tvinnad tråd Tvinnad tråd består av enkla trådar med runt tvärsnitt som tvinnats i ett eller flera lager runt en kärna. Beroende på tvärsnittet skiljer man mellan rund, platt och trekantig tvinnad tråd. | ||||||||
7312 10 81 till 7312 10 98 | Linor och kablar, inbegripet slutet tågvirke Linor består i allmänhet av ett antal trådar tvinnade i ett eller flera lager runt en kärna. Slutet tågvirke har ett eller flera yttre skikt som helt eller delvis består av trådar som inte är runda, så att det uppstår en yta som är ogenomtränglig för vatten eller främmande föremål. Tvärsnittet är alltid runt. | ||||||||
7318 | Skruvar, bultar, muttrar, skruvkrokar, nitar, kilar, sprintar, saxsprintar, underläggsbrickor (inbegripet fjäderbrickor) och liknande artiklar, av järn eller stål | ||||||||
7318 11 00 | Franska träskruvar Franska träskruvar är en speciell sorts träskruv som har ett sexkants- eller fyrkantshuvud utan spår och de kan ha en fast fläns. Det finns två slags franska träskruvar:
|
7318 14 91 | Plåtskruvar Detta undernummer omfattar härdade skruvar med huvud och V-gänga för metallplåt. Gängan, som inte är metrisk, går utefter hela skaftet. Skaftet har spetsig eller tappformad spets. De har t.ex. följande utseende: |
7318 15 20 | För att fästa järnvägsmateriel Detta undernummer omfattar bl.a.:
| ||||||
Dessa undernummer omfattar varor med spår eller annan invändig eller utvändig geometri, t.ex. stjärnformat axelspår med sex uddar, men utan ett huvud vars diameter är större än skaftets. | |||||||
7318 15 35 till 7318 15 48 | Utan huvud Dessa undernummer omfattar bl.a. varor som exempelvis har följande utseende: |
7318 15 52 till 7318 15 95 | Med huvud
Dessa undernummer omfattar skruvar och bultar med ett huvud vars diameter är större än skaftets. |
7318 15 95 | Andra Detta undernummer omfattar bl.a. skruvar och bultar med huvud som invändigt är kvadratiskt och utvändigt är kvadratiskt, åttkantigt eller trekantigt. |
Olika slags skruvar och bultar med runt huvud, t.ex.: |
| Skruvar med krage på skaftet, där kragen fungerar som huvud: |
7318 16 92 och 7318 16 99 | Andra Håldiametern mäts i gängbotten. Håldiametern hos bultar däremot mäts i gängtoppen. |
7320 | Fjädrar och fjäderblad, av järn eller stål |
7320 10 11 | Bladfjädrar och blad därtill Bladfjädrar är varmbearbetade fjädrar vilkas tvärsnitt minskar från mitten och utåt. |
7320 20 81 | Tryckfjädrar Tryckfjädrar är avsedda att påverkas av tryck och är därför löst lindade. |
7320 20 85 | Sträckfjädrar Sträckfjädrar är avsedda att påverkas av sträckning och är därför hårt lindade. |
7320 20 89 | Andra Detta undernummer omfattar bl.a. torsionsfjädrar och koniska fjädrar. Torsionsfjädrar har exempelvis följande utseende: |
Koniska fjädrar har exempelvis följande utseende: |
7320 90 30 | Tallriksfjädrar Tallriksfjädrar har exempelvis följande utseende: |
Staplade tallriksfjädrar Enkel tallriksfjäder |
7323 | Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar, av järn eller stål; stålull; diskbollar, putsvantar o.d., av järn eller stål Detta nummer omfattar förvaringsburkar/förvaringslådor av stålplåt i olika storlekar och former (cylindriska, rektangulära, stjärnformade osv.) med ett matchande lock, som är tryckt med olika motiv. Dessa burkar/lådor har hushållsartiklars objektiva egenskaper (inbegripet ringa storlek, dekorativ utformning, omönstrad insida etc.) och används främst för förvaring av livsmedel (kex, småkakor, pepparkakor, socker etc.) eller småsaker i hushållet. Exempel på burkar som ska klassificeras enligt nr 7323: |
Burkar som innehåller konsumentinformation om de ingående varorna (märke/logotyp, kvantitet, näringsinnehåll etc.) ska dock klassificeras enligt nr 7310.
7324 | Sanitetsgods och delar till sanitetsgods, av järn eller stål |
7324 10 00 | Diskbänkar och tvättställ, av rostfritt stål Rostfritt stål definieras i anmärkning 1 e till kapitel 72. Artiklarna enligt detta undernummer är i regel framställda av austenitiskt rostfritt stål med en kromhalt av ca 18 viktprocent och en nickelhalt av ca 8 viktprocent. De framställs antingen i ett stycke genom djupdragning av en rostfri plåt eller som en kombination av en eller flera diskhoar med en eller två släta eller räfflade avrinningsytor. |
7326 | Andra varor av järn eller stål |
7326 20 00 | Varor av järn- eller ståltråd Detta undernummer omfattar bl.a. produkter som består av en eller flera ståltrådar som lagts in mellan två pappers- eller plastremsor, inte skurna i längder. Dessa varor levereras i allmänhet på rullar och används i automatiska påsförslutningsmaskiner. När varorna är tillskurna i korta längder (lämpliga för förslutning av säckar, påsar, osv.) klassificeras de enligt nr 8309 (se de förklarande anmärkningarna till HS, nr 8309, andra stycket, 9). |
7406 | Pulver och fjäll av koppar |
7406 20 00 | Pulver med bladstruktur; fjäll Pulver med bladstruktur kan urskiljas under mikroskop. Det är mycket finkornigt, i regel glänsande och något oljigt och används i allmänhet som pigment till målningsfärger. Fjäll kan ses med blotta ögat eller genom förstoringsglas. De föreligger som små, fina, ojämna flagor och används i allmänhet som överdrag. |
7407 | Stång och profiler av koppar Detta nummer omfattar bl.a. profiler med sluten hålighet (ihåliga profiler) förutsatt att de inte motsvarar definitionen av rör. |
7411 | Rör av koppar De förklarande anmärkningarna till nr 7304 gäller i tillämpliga delar. |
7507 | Rör och rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av nickel |
7507 11 00 och 7507 12 00 | Rör De förklarande anmärkningarna till nr 7304 gäller i tillämpliga delar. |
7602 00 | Avfall och skrot av aluminium Detta nummer omfattar inte omsmält avfall och skrot i obearbetad form (nr 7601) |
7602 00 11 | Svarvspån, hyvelspån, flisor, fräsavfall, sågspån och filspån; avfall av färgade, överdragna eller bestrukna folier med en tjocklek av högst 0,2 mm Detta undernummer omfattar svarvspån, hyvelspån, flisor, fräsavfall, sågspån och filspån som är avfall av produkter som bearbetats t.ex. genom svarvning, fräsning, hyvling, borrning, sågning, slipning eller filning. Undernumret omfattar också avfall av färgade, överdragna eller bestrukna folier med en tjocklek av högst 0,2 mm. Detta avfall måste före återvinning av metallen genomgå en särskild behandling för avlägsnande av främmande ämnen (t.ex. fett, olja, överdrag, papper). |
7602 00 19 | Andra (inbegripet kasserade ämnen från tillverkningsindustrin) Detta undernummer omfattar allt avfall av aluminium som inte omfattas av undernr 7602 00 11. Med ”kasserade ämnen från tillverkningsindustrin” förstås nya artiklar, även icke färdigbearbetade, som på grund av ett fabrikationsfel (t.ex. defekter i metallstrukturen eller till följd av bearbetningen) endast kan användas till återvinning av metallen. |
7602 00 90 | Skrot Med ”aluminiumskrot” förstås begagnade artiklar av aluminium som blivit oanvändbara för det ursprungliga ändamålet på grund av att de brutits i bitar, skurits till eller nötts ut, tillsammans med skrot av dessa artiklar. |
7603 | Pulver och fjäll av aluminium |
7603 20 00 | Pulver med bladstruktur; fjäll Se de förklarande anmärkningarna till undernr 7406 20 00. |
7608 | Rör av aluminium De förklarande anmärkningarna till nr 7304 gäller i tillämpliga delar. |
7801 | Bly i obearbetad form | ||||||||||
7801 91 00 | Innehållande, efter vikten räknat, huvudsakligen antimon som annat legeringsämne Detta undernummer omfattar bl.a. bly-antimonlegeringar som huvudsakligen används till framställning av ackumulatorplattor (Pb 92 till 94 viktprocent, Sb 6 till 8 viktprocent) och ternära legeringar (bly-antimon-tenn) i vilka antimon dominerar viktmässigt över tenn och som används till framställning av trycktyper (Pb 55 till 88 viktprocent, Sb 10 till 30 viktprocent, Sn 2 till 25 viktprocent). Antimon gör bly hårdare och sprödare. | ||||||||||
7801 99 90 | Annat Detta undernummer omfattar bl.a.:
| ||||||||||
7806 00 | Andra varor av bly | ||||||||||
7806 00 10 | Behållare med blyavskärmning för transport eller förvaring av radioaktiva ämnen (Euratom) Med undantag av de godsbehållare som avses i undernr 8609 00 10 omfattar detta undernummer alla typer av behållare av bly eller försedda med blyavskärmning för transport eller förvaring av radioaktiva ämnen så att strålningen inte kan skada föremål eller personer i omedelbar närhet. Dessa behållare kan vara allt från enkla cylindriska dunkar med propp eller små enkla lådor med lock, helt av bly, till stora behållare, även invändigt klädda med rostfritt stål och utvändigt täckta eller förstärkta med stålband och försedda med krokar, underlag, dubbelväggar, flänsar, speciella ventiler, kylvattenpumpar, hyllor, även svängbara, osv. I vissa fall kan de bestå av två eller flera skiljbara koncentriska höljen eller ett antal skiljbara element. De är värmebeständiga, stötsäkra och vattentäta och konstruerade så att de är korrosionshärdiga mot innehållet och dessutom lätta att dekontaminera både invändigt och utvändigt. Detta undernummer omfattar inte små, cylindriska blybehållare avsedda att räkna impulser från radioaktiva ämnen (undernr 7806 00 80). | ||||||||||
7806 00 80 | Andra slag Förutom de artiklar som nämns i de förklarande anmärkningarna till HS, nr 7806, andra och tredje stycket, omfattar detta undernummer bl.a.:
|
8101 | Volfram och varor av volfram, inbegripet avfall och skrot | ||||
8101 10 00 | Pulver Detta undernummer omfattar volframpulver som framställs genom reduktion av volframtrioxid (eller volframsyreanhydrid) med syre. | ||||
8101 94 00 | Volfram i obearbetad form, inbegripet stång som erhållits enbart genom sintring Detta undernummer omfattar bl.a.:
| ||||
8102 | Molybden och varor av molybden, inbegripet avfall och skrot | ||||
8102 10 00 | Pulver Detta undernummer omfattar molybdenpulver som framställs genom reduktion av ren molybdenoxid eller ammoniummolybdat. | ||||
8102 94 00 | Molybden i obearbetad form, inbegripet stång som erhållits enbart genom sintring De förklarande anmärkningarna till undernr 8101 94 00 gäller i tillämpliga delar. | ||||
8103 | Tantal och varor av tantal, inbegripet avfall och skrot | ||||
8103 20 00 | Tantal i obearbetad form, inbegripet stång som erhållits enbart genom sintring; pulver Beträffande tantal i obearbetad form används de förklarande anmärkningarna till undernr 8101 94 00 i tillämpliga delar. Tantalpulver framställs genom reduktion av tantaloxid eller genom elektrolys av smält kaliumtantalflourid. |
8202 | Handsågar; blad för alla slags sågar (inbegripet slitsfräsar, spårfräsar och otandade sågblad) | ||||
8202 20 00 | Bandsågblad Detta undernummer omfattar bruksfärdiga sågblad (ändlösa sågblad) och sågblad som föreligger som band av obestämd längd (förutsatt att de är klart avsedda att användas som bandsågblad). Bandsågblad för metallbearbetning är fintandade sågblad utan skränkning. Bandsågblad för bearbetning av andra material är relativt grovtandade sågblad med skränkning (dvs. de enskilda tänderna är växelvis lätt böjda till höger och vänster i förhållande till bladets längdriktning). Undernumret omfattar inte otandade blad vilkas sågverkan uppnås med hjälp av slipmedel (t.ex. diamantstoft, syntetisk korund) som är anbringat på ytan (nr 6804). | ||||
8202 31 00 | Med verksam del av stål Detta undernummer omfattar inte följande:
| ||||
8205 40 00 | Skruvmejslar Detta undernummer omfattar satser bestående av en skruvmejsel (utan spets) och utbytbara klingor till skruvmejslar som finns till försäljning i detaljhandeln. Satserna klassificeras enligt detta undernummer (oavsett antalet klingor) i enlighet med den allmänna bestämmelsen 3 b för tolkning av Kombinerade nomenklaturen. Separata klingor till skruvmejslar klassificeras dock enligt undernummer 8207 90 30. | ||||
8207 | Utbytbara verktyg för handverktyg, även mekaniska, eller för verktygsmaskiner (t.ex. för pressning, stansning, gängning, borrning, arborrning, driftning, fräsning, svarvning eller skruvdragning), inbegripet dragskivor för dragning och matriser för strängpressning av metall, samt verktyg för berg- eller jordborrning | ||||
8207 13 00 till 8207 19 90 | Verktyg för berg- eller jordborrning Hos verktyg enligt dessa undernummer består i allmänhet den verksamma delen av de plattor, skär, stavar och liknande delar som omfattas av nr 8209 00. Verktyg med en verksam del av plattor, skär, stavar och liknande delar, omonterade, bestående av ett skikt av syntetisk diamant på ett underlag av kermet klassificeras dock enligt undernr 8207 19 10. | ||||
8207 40 10 | Gängtappar Gängtappar används för att göra invändiga gängor. Detta undernummer omfattar också gängverktyg som bildar gängor utan att det avskurna materialet avlägsnas. | ||||
8207 40 30 | Andra gängverktyg Dessa verktyg används för att göra utvändiga gängor. Detta undernummer omfattar också gängverktyg som bildar gängor utan att det avskurna materialet avlägsnas. | ||||
8207 70 31 | Skaftfräsar Skaftfräsar är verktyg med cylindriskt eller koniskt skaft som gör det möjligt att sätta fast dem i verktygshållare. De har exempelvis följande utseende: |
8212 | Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt blad till dessa (inbegripet ämnen till rakblad i bandform) | ||||
8212 20 00 | Blad till rakhyvlar (inbegripet ämnen till rakblad i bandform) Förutom ämnen i bandform omfattar detta undernummer bl.a.:
| ||||
8215 | Skedar, gafflar, slevar, tårtspadar, fiskknivar, smörknivar, sockertänger och liknande köks- och bordsartiklar | ||||
8215 10 20 | Satser med enbart artiklar som är förgyllda, försilvrade eller platinerade Detta undernummer omfattar inte artiklar med en mindre dekoration av ädel metall (t.ex. ett blommotiv på skaftet till matbestick). | ||||
8215 10 30 | Av rostfritt stål Rostfritt stål definieras i anmärkning 1 e till kapitel 72. | ||||
8215 10 80 | Andra De förklarande anmärkningarna till undernr 8215 10 20 gäller i tillämpliga delar. | ||||
8215 20 10 | Av rostfritt stål Rostfritt stål definieras i anmärkning 1 e till kapitel 72. | ||||
8215 91 00 | Förgyllda, försilvrade eller platinerade De förklarande anmärkningarna till undernr 8215 10 20 gäller i tillämpliga delar. | ||||
8215 99 10 | Av rostfritt stål Rostfritt stål definieras i anmärkning 1 e till kapitel 72. |
8302 | Beslag och liknande artiklar av oädel metall, som är lämpliga för möbler, dörrar, trappor, fönster, markiser, persienner, rullgardiner, karosserier, sadelmakeriarbeten, koffertar, kistor, skrin e.d.; klädhängare, hatthängare, konsoler o.d., av oädel metall; länkrullar med hjulhållare av oädel metall; automatiska dörrstängare av oädel metall |
8302 20 00 | Länkrullar |
Länkrullar som inte har hjulhållare av oädel metall eller som inte uppfyller villkoren i anmärk ning 2 till kapitel 83 kan klassificeras som delar eller tillbehör, eller enligt det ingående materialet. |